Sök i Ratio Lex

Med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m

1919-03-14 · 23 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:226, Med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

1

Nr 226.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d.

befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m.;

given Stockholms slott den 14 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer,

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under år

1919 åt de i ovannämnda författnings förslag åsyftade pensionärer m. fl.

å tilläggsstat för år 1919 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag

anvisa ett belopp av................. kronor 10,000,000,

dels ock förklara, att under år 1920 tills vidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka under nämnda år

kostnaderna för dyrtidstillägg åt ovan omförmälda pensionärer m. fl.

skola bestridas, desamma skola utgå av de medel, vilka iör beredande

av dyrtidstillägg och dyrtidshjälp under år 1920 kunna varda å riksstaten

för sagda år särskilt avsatta.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 198 käft. (Nr 226.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

J

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

Förslag

till

knngörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer.

§ I
F.

d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän och

marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare därunder

icke inbegripna — vilka äro berättigade till pension eller därmed

jämförligt årligt understöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts

eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med

här nedan angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till pensionen

eller understödet.

§ 2.

Dyrtid st illägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts

för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med det kvartal, under

vilket Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till det kvartal, under

vilket Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.

§ 3.

Dyrtid stillägget utgår å pension eller understöd, som icke överstiger

125 kronor för kvartal, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

Överstiger pensionen eller understödet 125 kronor för kvartal,

utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 125 kronor för

kvartal, på sätt nyss sagts samt för den del, som överstiger 125 kronor

men icke 575 kronor för kvartal, efter ett procenttal, som motsvarar

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Kungl. Maj.ts proposition AV 226.

fyra tiondodelar av grundtalet. Å den del av pension eller understöd,

som överstiger 575 kronor för kvartal, utgår icke dyrtidstillägg.

§ 4.

För den, som från mera än ett håll åtnjuter pension eller understöd,

som i § 1 omförmäles, lägges berörda förmåners sammanlagda belopp

till grund för den i § 3 angivna bei-äkningen av dyrtidstillägget.

Åtnjuter pensionär dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens

tjänst, äger han uppbära dyrtidstillägg enligt denna kungörelse allenast

etter ett procenttal, som motsvarar fyra tiondedelar av grundtalet; därest

emellertid hans avlöning såsom befattningshavare understiger 500 kronor

för år, må han åtnjuta dyrtidstillägg efter ett procenttal, motsvarande

grundtalet, dock högst å det belopp, varmed avlöningen understiger 500

kronor för år. Sammanlagda beloppet av dyrtidstillägg och dvrtidshjälp

å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst samt av dyrtidstillägg

å pension eller understöd må icke överstiga det belopp, vartill dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst högst får uppgå.

§ 5.

Dyrtidstillägg enligt här ovan för f. d. befattningshavare i statens

tjänst stadgade grunder utgår jämväl till:

l:o) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

;

2:o) f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor

eller kommunala mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor,

f. d. biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,

f. d. lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade övningsskolor,

vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier, vid

privata småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks skolor,

vid enskilda skolor och barnhem ävensom vid av landsting eller städer

inrättade skyddshem, vilka äro berättigade till pension från folkskollärarnas

pensionsinrättning eller understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt;
3:o)

f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt

lagen den 12 mars 188G angående ansvarighet för skada i följd av

järnvägs drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig under

förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst; samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunjl. Maj.ts proposition Nr 226.

4:o) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits

av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller

understöd i sådan egenskap;

och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, som avses i l:o), å den

utgående avlöningen, i de i 2:o) och 4:o) omförmälda fallen å pensionen

eller understödet samt i fall, som angives i 3:o), å ersättningens belopp.

§ 6.

Till f. d. befattningshavare vid statens järnvägar utgående pensioner

från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig

pensionsinrättning likställas i här ifrågavarande avseende med pension

av i § 1 angivet slag. Detsamma gäller beträffande dylik pension, som

utgår till sådan f. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen

järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan

innan den övertagits av staten.

§ 7.

Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,

innan honom tillkommande dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår

hans rätt härutinnan till stärbhuset.

Dyrtidstillägget utgår i sådant fall för samma tid, för vilken pension

eller understöd får uppbäras.

§ 8.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 9-

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension eller understöd

enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

samt gäller till och med den 30 juni 1920; dock att enligt

de i kungörelsen meddelade bestämmelser dyrtidstillägg skall utgå

även för den del av år 1919, som förflutit innan kungörelsens ikraftträdande,

varjämte skall iakttagas, att för de två första kvartalen av

samma år det i § 2 omförmälda grundtal skall vara 135.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

SciIOTTE,

Petrén,

Nilson,

friherre PALMSTIERNA,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde efter

gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement

följ ande.

I anslutning till spörsmålet om beredande av fortsatta dyrtidsbidrag

åt befattningshavare i statens tjänst ber jag att för Kungl. Maj:t

få anmäla frågan om dylika bidrag åt före detta befattningshavare i

statens tjänst och vissa med dem jämställda pensionärer.

Till en början anhåller jag därvid att få lämna en kortfattad redogörelse

för vad i liknande avseenden tidigare från statsmakternas sida

åtgjorts.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

Vid 1916 års riksdag hemställde enskilda motionärer, »att riksdagen

måtte besluta, att ett krigstidstillägg må utgå för år 1916 (eventuellt

först för 1917) jämväl till de f. d. statstjänare, som åtnjuta pension

eller understöd, vars sammanlagda belopp icke överstiger 800 kronor

per år». Motionärerna angåvo tillika vissa grunder för beräknande av

krigstidstilläggets storlek.

Riksdagen ansåg sig emellertid på anförda skäl icke kunna tillmötesgå

motionärernas framställning i vidare mån, än att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 juni 1916 anhöll, det täcktes Kungl.

Magt låta utreda, huruvida och i vad mån någon höjning av pensionsbeloppen

tör sådana pensionstagare, som uppbure låga pensioner och

styrkte sig vara i behövande omständigheter, kunde anses av rådande

förhållanden betingad, samt därefter till riksdagen, om möjligt redan

år 1917, framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Vid föredragning den 21 juni 1916 av riksdagens berörda skrivelse

fann Kungl. Maj:t gott anbefalla löneregleringskommittén att verkställa

ifrågavarande utredning samt till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag,

vartill densamma kunde giva anledning.

Sedan löneregleringskommittén inkommit med utlåtande i frågan,

föredrogs ärendet i statsrådet den 16 april 1917, därvid dåvarande

chefen för finansdepartementet framhöll, bland annat:

Den statstjänare, som vid avgången från sin tjänst kommit i åtnjutande

av pension till belopp, som författningsenligt skulle utgå, kunde

icke anses hava något som helst befogat anspråk på ytterligare underhåll

från staten. Vid denna princip syntes det vara av vikt att framdeles

som hittills fasthålla, i all synnerhet som ett motsatt förfaringssätt

skulle betänkligt rubba den vid alla på senare tiden genomförda

löneregleringar tillämpade regeln, att befattningshavarne själva skulle till

viss del betala kostnaden för sin pensionering. Sålunda uttalade betänkligheter

mot en stadigvarande förhöjning av utgående pensioner borde

emellertid icke hindra, att staten trädde hjälpande emellan för att genom

en tillfällig pensionsförhöjning i någon mån stödja de mest behövande

bland dem, som ägnat sina krafter åt dess tjänst. Visserligen hade

staten, såsom löneregleringskommittén erinrat, redan på åtskilliga sätt,

exempelvis genom tillhandahållande av livsmedel till nedsatt pris samt

genom skattelindringar, sökt hjälpa de mindre bemedlade att komma

över dyrtidens hårdaste verkningar, men det vore uppenbart, att dessa

åtgärder i endast ringa mån kunnat motväga den under senaste tiden

Historik.

1916 årt

riksdag.

Departements
chefens
turande
1917.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Jvungl. Maj;ts

proposition

till 1017 års

riksdag.

1917 års

riksdag.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

inträffade oerhörda stegringen i priset på allt vad till livets nödtorft

hörde. Då statsverket alltså torde böra i någon mån söka lindra de av

dyrtiden förorsakade svårigheterna jämväl för statens i behövande omständigheter

varande pensionstagare, gällde det att taga ståndpunkt i

fråga om understödets belopp och de begränsningar, som för dess utbetalande

borde uppdragas.

Sedan dåvarande departementschefen därefter utvecklat de grundlinjer,

enligt vilka, efter hans förmenande, krigstidshjälp borde tilldelas

f. d. befattningshavare i statens tjänst, beslöt Kungl. Maj:t att avlåta

proposition i ämnet till 1917 års riksdag i enlighet med en av departementschefen

gjord hemställan.

I propositionen, som betecknades med nr 264, föreslogs, bland

annat, att krigstidshjälpen skulle utgå till varje dylik f. d. befattningshavare

med 100 kronor, under iakttagande, dels att hans ifrågavarande

krigstidshjälp samt pensions- och understödsförmåner icke finge överstiga

tillhopa 1,300 kronor för år räknat och dels att från åtnjutande

av dylik hjälp undantoges ej mindre f. d. befattningshavare, som under

år 1917 hade att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt för högre

belopp än 1,200 kronor, hustrus taxering däri inberäknad, än även gift

kvinnlig f. d. befattningshavare, vars man levde.

Första särskilda utskottet vid 1917 års riksdag, som hade att behandla

ifrågavarande proposition, yttrade, att, ehuruväl, såsom i propositionen

framhållits, den statstjänare, som vid avgången från sin tjänst

kommit i åtnjutande av pension till författningsenligt belopp, icke kunde

hava befogat anspråk på ytterligare underhåll från staten, hade utskottet

dock, i likhet med Kungl. Maj:t, ansett, att staten borde med hänsyn

till den av kriget förorsakade oerhörda stegringen i kostnaderna för livsuppehället,

träda hjälpande emellan för att genom en tillfällig pensionsföflöjning

i någon mån stödja de mest behövande bland dem, som

ägnat sina krafter åt dess tjänst.

Sedan utskottet erinrat om innehållet av Kungl. Maj:ts proposition,

anförde utskottet vidare, bland annat:

Utskottet hade ansett de av Kungl. Maj:t angivna begränsningarna

vara väl snäva och därför föreslagit, att beloppet av ifrågavarande

krigstidshjälp måtte höjas till 150 kronor för en var f. d. befattningshavare,

under iakttagande, dels att hans pensions- och understödsförmåner

icke finge tillhopa överstiga 1,500 kronor för år räknat och dels

att från åtnjutande av dylik hjälp skulle undantagas f. d. befattnings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts proposition Nr 22b.

havare, som under år 1917 hade att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt

för högre belopp än 1,400 kronor, äkta makars taxeringar

sammanräknade. Att från åtnjutande av krigstidshjälp undantaga gift

kvinnlig f. d. befattningshavare ansåge utskottet icke lämpligt, hn imun

riksdagen väckt motion om beredande av någon krigstidshjälp åt pensionerade

båtsmän och marinsoldater samt Vad-tena krigsmanshuskassas

understödstagare, vilka ej inbegripits i Kungl. Maj:ts proposition, syntes

utskottet synnerligen hell j ärtans värd. Dem tillkommande understöd vore

bestämda med hänsyn till före kriget rådande förhållanden, och det vore

uppenbart, att den av krisen föranledda stegringen i levnadskostnaderna

drabbat dem synnerligen hårt. Ut-kottet ansåge sig böra i huvudsak

tillstyrka bifall till ifrågavarande motion.

I övrigt hade utskottet ej funnit något att erinra mot Kungl.

ÄIaj:ts förslag.

Sedan riksdagen bifallit en av utskottet i anslutning till ovan angivna

grunder gjord hemställan, utfärdade Kungl. Maj:t den 19 juni

1917 kungörelse (Svensk författningssamling nr 3G7), innefattande föreskrifter

i ämnet i enlighet med riksdagens beslut.

Vid 1918 års lagtima riksdag framlade Kungl Maj:t en den 18

januari 1918 dagteckuad proposition, nr 11, angående krigstidstillägg till hus års

under år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst. _

Enligt propositionen — som ej avsåg avskedade båtsmän och marinsoldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare, rörande

vilka särskild proposition förelädes riksdagen — skulle krigstidstillägg

för år 1918 till va-je f. d. befattningshavare utgå med 150 kronor

jämte 30 procent av pensions och understöds årsbeloj p, dock tillhopa

med högst 600 kronor.

Då jag nyssberörda den 18 januari 1918 anmälde nämnda ärende

inför Kungl. Maj:t, erinrade jag, hurusom staten ansetts icke hava

någon skyldighet att höja de pensioner, som tillerkänts f. d. statstjänare

och till vilka dessa själva i stor utsträckning efter vissa fastställda

grunder lämnat bidrag, men att detta emellertid ingalunda uteslöte,

att staten av billighetsskäl borde göra något i syfte att förekomma,

att dess uttjänta befattningshavares pensioner i följd av levnadskostnadernas

alltjämt fortgående stegring bleve otillräckliga.

Sedan jag därefter redogjort för levnadskostnadernas stegring, anförde

jag vidare till stöd för ovannämnda förslag.

»1 första hand böra uppenbarligen de med låga pensioner avskedade befattningshavarna

hjälpas. Men dyrtiden bar nu varat så länge och sträckt sina verkHihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 198 höft fNr 22b.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

ningar så långt, att även de med jämförelsevis högre pensioner avgångna befattningshavarna

i allmänhet torde vara i stort behov av statens stöd i den ojämna

striden. Att härvidlag draga en godtycklig gräns, vid vilken delaktighet i dyrtidstillägget

skulle bortfalla, synes mig föga tilltalande; och om ett dylikt streck, på

sätt förra gången skedde, sattes vid skyldighet att för visst belopp betala inkomstoch

förmögenhetsskatt, skulle sådant i någon mån motverka pensionärernas villighet

att genom arbete bidraga till sitt uppehälle. Då det emellertid är uppenbart, att

de med låga pensioner utrustade pensionärerna i stort sett hava svårast att reda

sig i dyrtiden, har jag tänkt mig, att dessa skulle jämförelsevis bättre tillgodoses

samt att tillägget för de med högre pensioner försedda skulle bliva relativt mindre

än för de förra.»

1918 Ant lag- Efter hemställan av dess särskilda utskott (utlåtandet nr 4) beslöt

tima riksdag. 1918 års riksdag1 att bevilja krigstid stillägg- åt f. d. befattningshavare

med än högre belopp, än av Kungl. Maj:t föreslagits. Därjämte företogos

vissa ändringar i fråga om de rörande krigstidstillägget i övrigt

föreslagna bestämmelserna.

Den 22 mars 1918 utfärdade Kungl. Maj:t därefter kungörelse

(Svensk författningssamling nr 139) angående krigstidstillägg under år

1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst. I denna kungörelse

fastställdes, i överensstämmelse med riksdagens beslut, följande

Allmänna grunder för krlgstidstilläggets utgående.

§ 1.

Krigstidstillägg tillkommer f. d. befattningshavare i statens tjänst

— avskedade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas

understödstagare därunder icke inbegripna — vilka vid ingången

av år 1918 voro berättigade till pension eller därmed jämförligt årligt

understöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts eller eljest

utgår efter av riksdagen prövade grunder.

§ 2.

Krigstidstillägget utgår till varje dylik f. d. befattningshavare med

200 kronor jämte en tredjedel av ovanberörda pensions och understöds

årsbelopp, dock tillhopa högst med 700 kronor.

§ 3.

Pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst, vilka under

år 1917 haft att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt för högre be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:t$ proposition Nr 226.

lopp än 1,400 kronor och föidenskull gått miste om dem eljest enligt

kungl. kungörelsen den 19 juni 1917 tillkommande krigstidshjälp, må

— om de under år 1918 icke hava att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt

för högre belopp än 1,400 kronor, äkta makars taxeringar

sammanräknade — uppbära, utöver det krigstidstillngg, som må tillkomma

Hem enligt § 2 här ovan, ett så stort belopp, som skulle hava

såsom krigstidshjälp under år 1917 tillfallit dem, om de under sistnämnda

år haft att erlägga dylik skatt för högst 1,400 kronor.

§ 4.

Befattningshavare, snm efter ingången av år 1918 avgått med

pensum, erhåller krigstidstillägg med ett belopp, motsvarande vild han

enligt § 2 skolat uppbära, om han vid årets början varit pensionerad,

minskat med det krigstidstillägg han såsom befattningshavare under

året åtnjutit.

§ 5-

Till f. d. befattningshavare vid statens järnvägar utgående pensioner

från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig

p -nsiot^inrättning likställas i här ifrågavarande avseende med

pension av i § 1 angivet slag.

§ 6.

Om till krigstidstillägg av nu ifrågavarande slag berättigad f. d.

befattningshavare under år 1917 eller 1918 avlidit, inträder stärbhuset

i den avlidnes rätt.

§ 7.

Krigstidstillägget utbetalas på eu gång i den ordning, som av

Kungl. Maj it bestämmes.

Kostnaderna för här ifrågavarande krigstidstillägg beräknades av

riksdagen till sammanlagt 4,300,000 kronor.

Vid anmälan förut i dag av frågan om beredande av fortsatta

dyrtidsbidrag åt befattningshavare i statens tjänst bär jag erinrat, hurusom

den ytterligare stegring i levnadskostnaderna, som inträdde efter

det 1918 års lagtima riksdag fattat beslut i nämnda hänseende och sär
-

191H år»

urtima

riksdag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226-

skilt under sommaren och början av höften samma år, föranledde Kungl,

Maj:t, sedan ett flertal framställningar från sammanslutningar av statens

befattningshavare och pensionärer inkommit, att kalla riksdagen till

urtima sammanträde den 30 oktober 1918 för att mottaga framställningar

angående extra tillägg till de särskilda anslag, som av 1918

års lagtima riksdag beviljats att utgå till ifrågavarande befattningshavare

och pensionärer.

I en till den urtima riksdagen den 25 oktober 1918 avlåten proposition,

nr 2, föreslog Kungl. Magt riksdagen, dels att för beredande

av extra krigstidstillägg för tiden från och med den 1 juli till och med

den 31 december 1918 åt sådana f. d. befattningshavare, som avsåges

i Kungl. M ij:ts kungörelse den 22 mars 1918 (Svensk författningssamling

nr 139) angående krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst, å extra tilläggsstat för år 1918 under tionde

huvudtiteln anvisa erforderligt anslag, dels ock fastställa vissa allmänna

grunder för det extra krigstidstilläggets utgående.

E ter det riksdagen fattat beslut i frågan, därvid riksdagen gjort

visst tillägg till det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget, utfärdade

Kungl. JM aj: t i överensstämmelse med riksdagens beslut den 3 december

1918 kungörelse i ämnet (Svensk författningssamling nr 934), däri förordnades:
1.

att det extra krigstidstillägget skulle till vederbörande f. d.

befattningshavare eller, om han efter juni månads utgång avlidit, till

hans stärbhusdelägare utgå med 100 kronor jämte en tredjedel av vad

å 1918 års senare hälft belöpte av den pension eller det årliga understöd,

varå krigstidstillägg beräknades enligt kungörelsen den 22 mars

1918, med iakttagande dock, att det extra krigstidstillägget icke finge

överstiga 350 kronor, samt

2. att i fråga om det extra krigstidstillägget skulle i övrigt i tilllämpliga

delar gälla vad i nyssberörda kungörelse funnes i fråga om

krigstidstillägg stadgat, dock med iakttagande, att något avdrag å det

extra krigstidstillägget icke skulle ske lör krigstidstillägg. som befattningshavare

i denna sin egenskap kunde hava åtnjutit tidigare under

året, samt att den, som efter utgången av juni månad 1918 avgått med

pension, skulle å denna erhålla extra krigstidstillägg med ett belopp,

motsvarande vad han i sådant avseende skolat uppbära, om han den 1

juli 1918 redan varit pensionerad, minskat med det extra krigstidstillägg,

han såsom befattningshavare efter sistnämnda dag åtnjutit.

Kostnaderna lör det extra krigstidstillägget till ifrågavarande f. d.

statstjänare beräknades av riksdagen till 2,150,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Majds -proposition Nr 226.

De i kungörelserna den 22 mars och 3 december 1918 — härefter sammanfattbenämnda

mars- respektive decemberkungörelsen —

terna angående dyrtidsbidrag till f. d. belattningshavare i statens tjänst valland* bekunna

alltså i korthet sammanfattas sålunda. Enligt murskungöreDen so''“^rsn.“

utfick krigstidstillägg till ifrågavarande t. d. befattningshavare med 200 bidrag till /. d.

kronor jämte en tredjedel av pensionens eller understödets belopp, dock

tillhopa hingst med 7w0 kronor. Därjämte berättigades vissa av dessa f. d. tens tjänst.

befatmingshavare, vilka under år 1917 icke erhöllo del av den vid

samma års riksdag

komma motsvarande belopp i krigstidstillägg. — Enligt decemberkungörelsen

skulle till de f. d. befattningshavare, varom nu är fråga, extra

krigstidstillägg utgå med 100 kronor jämte en tred jedel av vad å 1918

års°senare hälft belöpte av dm pension eller det årliga understöd, varå

krigstidstillägg beräknades enligt marskungörelsen, med iakttagande

dock, att det extra krigstid stil lägget icke tinge överstiga 350. kronor.

De för år 1918 till f. d. befattningshavare utgående dyrtidsbidragen

kunde alltså sammanlagt uppgå till högst 1,050 kronor.

I huvudsak samma grunder, som fastställts att gälla för krigstidstillägg

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, hava kommit till m ^

tillämpning jämväl för dylik förmån åt pensionerade lärare och lärarinnor

vid folk- och småskolor in. fl. undervisningsanstalter. Sålunda bär

dvrtidsbidrag enligt dessa grunder utgått till följande personalgrupper,

nämligen f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor

eller kommunala mellnnskolor, vid småskolor eller vid mindre

folkskolor, f. d. biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor

vid folkskolor, f. d. lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier

förenade övningsskolor, vid av landsting eller städer upprättade srnåskoleseminarier,

vid privata småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks

skolor, vid enskilda skolor och barnhem ävensom vid av landsting

eller städer inrättade skyddshem, vilka åtnjuta pension från folkskollärarnas

pensionsinrättuing eller understöd från småskollätares m. fl.

älderdomsunderstöd-anstå It.

Genom kungörelserna den 31 juli 1917 och den 31 maj 1918

angående krigstidstillägg åt ifrågavarande pensionärer (Svensk författningssamling

nr 524 och 394) hava emellertid lör sadana f. d. lä.ate

och lärarinnor, som enligt särskilda medgivanden av riksdagen erhållit

understöd av statsmedel utöver vederbörande eljest tillerkända pensionseller

understödsförmåner, vissa inskränkande bestämmelser stadgats,

varigenom dyrtidsbidraget antingen, där det särskilda understödet upp
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kommitterades

förslag.

Vet s. k. glidande

systemet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

gått till sömma belopp s<''m nämnda bidrog eller överstigit samma bilags

belopp, helt fränkänts vederbörande eller, där så icke varit

lallet, bestämts att utgå efter avdrag för det särskilda understödets

belopp. När emellertid frågan om extra krigstidstillägg för senare

halvåret 1918 åt ifrågavarande pensionerade lärare och lärarinnor

förelädes den urtima riksdagen i proposition nr 6, framhölls, att ett sådant

förtärande, som dittills tillimpats, icke skäligen syntes böra lända till

efterföljd i fråga om det då_ förevarande extra krigstidstillägget, att de

extra krigstidstilloggen nämligen vore avsedda att under dåvarande synnerligen

tryckande dyrtid minska de svårigheter, vari befattningshavare

och f. d. befattningshavare somt deras efterlevande befunne sig, ävensom

att det därför syntes vara tillbörligt, att jämväl de f. d. lärare, för

vilka den beviljade pensionsförbättringens belopp torde hava ansetis

skäligt oavsett dyrtiden, komme i åtnjutande av hela det extra krio-stidstillägg,

som skulle tillkomma dem, därest den inskränkande bestämmelsen

icke funnes. Berörda inskränkning uteslöts alltså i Kungl. Maj:ts

föislag, och i detta avseende godkändes förslaget av riksdagen.

. Kostnaderna för dyrtidsbidrag åt här ifrågavarande kategorier av

pensionärer beräknades för år 1918 till sammanlagt 1,528,000 kronor.

Jag övergår härefter till en kortfattad redogörelse för det förslag,

vilket, såsom jag förut i dag vid anmälandet av frågan om fortsatta

dyrtidsbidrag åt befattningshavare i statens tjänst haft tillfälle omnämna,

\J111 förevarande ämne avgivits av inom finansdepartementet särskilt

tillkallade sakkunniga.

Även i fråga om de f. d. befattningshavarna i statens tjänst hava

kommitterade framlagt alternativa förslag till bestämmelser om krigstidstilläggets

utgående, det ena, alternativ I, innebärande tillämpning av

systemet med s. k. glidande skala och det andra, alternativ II, grunda! på

fixa tillägg. Beträffande innebörden av de olika systemen tillåter jag mig

{invisa till den redogörelse härlör, jag förut i dag lämnat vid anmälandet

av Iragan om dyrtidstillägg åt befattningshavarna i statens tjänst.

Enligt kommitterades alternativ I skulle krigstidstillägget utgå i

visst förhållande till det s. k. grundtal, som, efter vad jag förut närmare

utvecklat, med ledning av socialstyrelsens dyrtidsindexberäkningar

skulle fastställas för bestämmandet av dyrtidstillngget till befattningshavarna

i statens tjänst. Detta grundtal skulle, såsom förut nämnts,

enligt kommitterades förslag med nu rådande prisnivå utgöra 150.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

Då pension eller därmed jämförligt nnderslöd i regel utbetalas

kvartalsvis, hava kommitterade ansett lämpligast, att i avseende å de

f. d. befattningshavarna krigstidstillägget hänlöres till kvartals!>eloppet.

Kommitterade föreslå därför, att krigstidstillägget skall å pension eller

understöd, som icke överstiger 125 kronor för kvartal, utgå efter ett

procenttal, som motsvarar grundtal, att, om pensionen eller understödet

för kvartal överstiger nämnda belopp, krigstidstillägget skall för

den del, som utgör 125 kronor för kvartal, utgå på sätt nyss sagts och

för den del, som överstiger 125 kronor men icke 575 kronor för kvartal,

utgå efter ett procenttal, som motsvarar fyra tiondedelar av grundtalet,

samt att krigsti Istillägg icke skall utgå å den del av pension

eller understöd, som överstiger 575 kronor för kvartal. Maximibeloppet,

som alltså skulle inträda vid pension eller understöd av 2,300 kronor

för år räknat, skulle vid tillämpning av dessa regler och ett grundtal

av 150, utgöra 1,830 kronor för år. Sänkes grundtalet, komme tillägget

att i motsvarande man sjunka.

För närmare kännedom om de belopp, som enligt komrnittcrades

förslag vid ett grundtal av 150 skulle i dyrtidstilhigg tillkomma pensionstagare

inom olika pensionsklasser, tillåter jag mig hänvisa till den

å sid. 124 i betänkandet intagna tabellen bil. C.

Enligt knmmitterades alternativ II skulle krigstidstillägget utgå

med dels ett procentuellt tillägg av 6GV3 procent av pensionens eller

understödets belopp, dels ock därutöver ett dagtillägg av en krona per dag.

Det procentuella tillägget skulle icke få utgöra mera än 4 kronor per dag,

motsvarande 1,400 kronor för år. Inklusive dagtillägget, för år räknat 365

kronor, skulle alltså maximibeloppet av krigstidstillägget bliva 1,825

kronor. Kommitterade hava emellertid föreslagit den begränsningen,

att krigstidstillägg för varje utbetalningspenod icke i sin helhet skulle

få överstiga 150 procent av pensionens eller understödets belopp för

samma period. Några bestämmelser om krigsiidshjälp motsvarande dem,

kommitterade föreslagit i avseende å befattningshavarna i statens tjänst,

hava icke upptagits beträffande de f. d. befattningshavarna.

Av en å sid. 124 i betänkandet intagen tabell, bil. D, framgår

närmare, med vilka belopp enligt nu ifrågavarande alternativ krigstidstillägg

skulle utgå inom olika pensionsklasser.

En i tabellarisk form uppställd jämförelse av de enligt kommitterades

båda alternativ utgående dyrtidstilläggsbeloppen lämnas å sid. 50

i betänkandet.

Det fixa, systemet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Koatnads

beräkning.

Detaljbestäm
melser
-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

i fråga om kostnaderna för dyrd Istillägget till de f. d. befattningshavarna

enligt kommitterades olika alternativ yttra kommitterade å

sid. 50 och 51 i betänkandet, att, om prisnivån under år 1019 liölle

sig ungefär oförändrad vid nuvarande lögn, enligt kommitterades beräkningar

kostnaderna under nämnda år skulle ställa sig ungefär lika enligt

de båda alternativen eller till omkring 9 miljoner kronor. Skillnaden

i kostnad syntes nämligen icke överstiga 150,000 kronor. .Denna skillnad,

vilken komme systemet med glidande skala till last, skulle emellertid,

under antagande att prisnivån nämnvärt sjönke under år 1919,

förbytas till en fördel för detta system även i kostnadshänseende.

Oavsett nu själva beloppet av dyrti dstil läggen, företer kommitterades

förslag, i huvudsak sammanstämmande enligt båda alternativen,

betydande avvikelser från förut i motsvarande hänseenden gällande

bestämmelser. För närmare kännedom om dessa avvikelser tillåter jag

mig hänvisa till — förutom själva författningstexten — kommitterades

uttalanden å sid. 43—48 i betänkandet ävensom den specialmotivering,

intagen å sid. 85 — 88 i betänkandet, varmed kommitterade beledsaga

sina förslag. Särskilt anser jag mig emellertid här böra fästa uppmärksamheten

å, att kommitterade föreslå, att vissa* personalgrupper,

vilka förut icke kommit i åtnjutande av krigstidstillägg, nu skola tillerkännas

dylik förmån samt att därvid skola tillämpas de grunder, som

kunna varda bestämda för f. d. befattningshavare i statens tjänst. Sålunda

skulle, efter vad kommitterade tillstyrka, enligt dessa grunder

krigstidstillägg utgå till dem, som åtnjuta avlöning på indragningsstat

utan tjänstgöringsskyldighet, vidare till sådana f. d. befattningshavare

hos statens järnvägar, som enligt lagen den 12 mars 1886 angående

ansvarighet för skada i följd av järnvägs drift uppbära ersättning för

skada, som ådragits under förrättandet av arbete i statens järnvägars

tjänst, samt slutligen till f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som

numera övertagits av staten.

Vidare anser jag mig höra nämna, att kommitterade nu föreslå,

att krigstidstillägg enligt särskilt angivna grunder skall kunna få av

samma person uppbäras både å avlöning, som han åtnjuter i egenskap

av befattuingshavare i statens tjänst, och å pension eller understöd,

som han i egenskap av f. d. befattningshavare uppbär. Syftet med de

sålunda föreslagna bestämmelserna är, enligt vad kommitterade framhålla,

att överHödiggöra de särskilda gratifikationsanslag, som under år

1918 ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för utjämnande av vissa oegent
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungi. Maj ds proposition Nr 226.

liglieter, som föranletts av då gällande, mera restriktiva bestämmelser

i nu ifrågavarande avseende.

I sammanhang med frågan om krigslidstillägg till de t. d. befattningshavarna

i statens tjänst behandla kommitterade slutligen enahanda

spörsmål i vad detsamma rör pensionerade lolkskollärare in. fl. med

dem jämställda, här ovan i historiken särskilt omföimälda pensionär er.

‘Efter erinran att beträffande dessa kategorier av pension sta gare,

i anledning av dem i annan ordning tillerkänd pensionsföibättring,

vissa särbestämmelser i krigstidstilläggsavseende förut varit gällande,

vilka särbestämmelser emellertid enligt 11)18 års urtima riksdags beslut

fått bni tralla i fråga om det då beslutade extra krigstid st illägget, anföra

kommitterade i nn förevarande ämne å sid. 52 och 53 i betänkandet

följande.

»Sådan pensionsförbättring, som sålunda enligt de i kungörelsen den 31 maj

1918 fastställda grunderna för krigstidstillägget åt ifrågavarande f. d. lärare och

lärarinnor föranledde uteslutande från delaktighet i eller avdrag å krigstidstil agget,

har beviljats även för år 1919, i det att understöd för sistnämnda år må enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, tillerkännas dels äldre

behövande folkskollärare, som oförvitligt skött sin tjänst men därifrån erhållit

avsked före år 1867, till belopp av 8u0 kronor dels ock sådan behövande lärare

eller lärarinna vid småskola eller mindre folkskola samt biträdande och extra

ordinarie lärare och lärarinna vid folkskola, som efter oförvitlig tjänstgöiing

under sammanlagt minst femton års tid avgått från tjänsten före utgången av

är 1891 samt uppnått en levnadsålder av minst femtiofem år, till belopp av 4u0

kronor.

Då emellertid, såsom i förenämnda proposition till 1918 års urtima riksdag

anförts, nämnda pensionsförbättring måste antagas hava ansetts skälig utan hänsyn

till dyrtiden, anse sig kommitterade sakna anledning föreslå, att bland bestämmelserna

rörande nu ifrågavarande krigstidstillägg upptagas ovanbeiöida inskränkande

städ^ändGn.

Enär därefter bestämmelserna om krigstidstillägg åt ifrågavarande personal

bliva fullständigt analoga med föreskrifterna om krigstidstillägg åt f. d

befattningshavare i statens tjänst, vare sig tillägget skall utgå efter glidande

skala eller med fixa belopp, lärer det icke vara erforderligt att vidare utfärda

särskilda författningar om krigstidstillägg för de båda grupperna av pensionärer,

utan synas stadgandena för enkelhetens skull lämpligast böra meddelas i en för
fattning.

. . ...

Huru de båda systemen verka, framgår av den tabell, som intagits har ovan

vid behandlingen av frågan om krigstidstillägg under år 1919 åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst, till vilken tabell (sid. 50) kommitterade tå hänvisa för jämförelse

mellan verkningarna av de båda förslagen.

Yad beträffar kostnaderna vid tillämpning av det ena eller det andra av de

båda förslagen, är att märka, hurusom, under antagande att prisläget under hela år

Bihang till riksdagens protokoll 1019. 1 sand. 108 höft. (Nr 226.) 3

Pensionera)!*

folkskollärare

ni, fl.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Social

styrelsens

utlåtande.

Departements
chefen.

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

1919 icke undergår sådan förändring, att annat grundtal än det från årets början

föreslagna eller 150 blir fastställt, de båda förslagen torde i det närmaste medföra

lika stor kostnad eller omkring 2.3 miljoner kronor. Såsom förut anförts, lärer

man emellertid kunna räkna med någon sänkning av prisnivån under loppet av år

1919, och, om så blir fallet, har givetvis förslaget enligt systemet med glidande

skala ur kostnadssynpunkt företräde.»

Såsom jag förut i dag vid anmälan av frågan om dyrtidsbidrag

till befattningshavare i statens tjänst omnämnt, bär socialstyrelsen på

grund av remiss avgivit utlåtande i fråga om lämpligheten och genomiörbarheten

av det i kommitterades alternativ I upptagna, på socialstyrelsens

dyrtidsindexberäkningar grundade systemet med s. k. glidande

skala. Till detta utlåtande, som finnes i sin helhet återgivet i det vid

propositionen om befattningshavarnas dyrtidstillägg fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden, tillåter jag mig här hänvisa.

I. fråga om behovet av fortsatta dyrtidsbidrag även åt de f. d.

befattningshavarna i statens tjänst och de med dem jämställda pensionärerna

torde jag kunna inskränka mig till att hänvisa till — förutom

den i kommittebetänkandet lämnade utredningen — vad jag förut

i dag till statsrådsprotokollet över finansärenden i dylikt hänseende aniört

vid anmälan av frågan om fortsatta sådana bidrag åt i tjänst

varande statst jänare. Så länge prisnivån alltjämt ligger så högt över

den, efter vilken pensionerna äro avpassade, lärer det vara uppenbart,

att staten lika litet sena i avseende å sina befattningshavare — bör

beträffande pensionärerna undandraga sig att genom särskilda dyrtidsbidrag

bereda ersättning i större eller mindre utsträckning för pensionernas^

minskade realvärde.

Aven beträffande pensionärerna hava, såsom av det förut sagda

framgår, de jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande för behandling av

dyrtidstilläggsfrågan tillsatta kommitterade avgivit alternativa förslag,

det ena byggt på systemet med s. k. glidande skala och det andra,

mera i överensstämmelse med hittills följda grunder, upptagande fixa

tillägg. Det förra alternativet baserar sig på i huvudsak samma principer

som de, varpå det av kommitterade, med tillämpning av den s. k.

glidande skalan, utarbetade förslaget till grunder för bestämmandet av

dyrtidstilläggen åt statens befattningshavare är byggt. Till detta förslag,

visserligen i åtskilliga väsentliga hänseenden ändrat, kompletterat och

modifierat, har jag förut i dag givit min anslutning, därvid jag såsom

en av fördelarna med förslaget särskilt framhöll, att dess bärande

grundsatser i huvudsak läte sig tillämpa även i fråga om dyrtidstilläggen

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

åt statens pensionärer och nnderstödstngare. Under sådana omständigheter

är det klart, att jag även i avseende å de f. d. befattningshavarna

och de med dem jämställda pensionärerna giver mitt förord åt det alternativ

i kommitté förslaget, som är byggt på systemet med s.k. glidande skala.

I detta förslag äro emellertid, i anledning av de ändringar, som

jag förut i dag ansett mig böra förorda i kommitterades förslag rörande

dyrtidstillägg åt befattningshavarna, vissa jämkningar av behovet påkallade.

Sålunda torde till en början även de nu ifrågavarande bestämmelserna

böra så avfattas, att de kunna givas tillämplighet jämväl förtiden

efter utgången av innevarande år intill den 1 juli 1920. Samtidigt

torde också bär benämningen krigstidstillngg böra utbytas mot den

vid inträdande fredsförhallauden lämpligare beteckningen dyrtidstillägg.

Enligt kommitterades förslag skulle det i avseende å befattningshavarna

fastställda grundtalet äga tillämplighet, även då det gällde att

bestämma dyrtidstilläggen åt de f. d. befattningshavarna. Detta torde

också ur enhetlighetens synpunkt vara rikligt och nödvändigt. Då jag

emellertid av skäl, för vilka jag tidigare under dagens lopp redogjort,

ansett mig böra förorda en ändring i de rörande sättet för grundtalets

beräknande föreslagna bestämmelserna därhän, att grundtalet skulle

komma att något sänkas, med nu rådande prisförhållanden från 150 till

135, skulle givetvis också de av kommitterade för pensionärerna beräknade

dyrtidstilläggen komma att i någon mån minskas. Minskningen

skulle emellertid bliva så pass obetydlig, att jag icke anser densamma

vara ägnad att uppväcka alltför starka betänkligheter, särskilt som även

med det av mig föreslagna grundtalet dyrtidstilläggen till pensionärerna,

under förutsättning av oförändrade prisförhållanden, i det övervägande

flertalet fall skulle komma att utgå med avsevärt högre belopp än under

föregående år.

Endast i fråga om mycket små pensioner skulle eu minskning i

de under fjolåret uppburna dyrtidstilläggsbeloppen inträda. Till följd

av de under sagda år gällande bestämmelserna om fasta grundbelopp

kom nämligen å dessa pensioner dyrtidstillägg att utgå med ända upp

till flera hundra procent å pensionernas belopp — ett förhållande, som

med hänsyn till dyrtidstilläggens syfte att utgöra ett bidrag till kompenserande

av den inträdda levnadskostnadsökningen givetvis måste

anses orimligt. En minskning i de under fjolåret uppburna dyrtidsbidragens

belopp måste sålunda — om man för framtiden vill undvika

nyss berörda oegentlighet — i vissa fall komma att inträda. Ehuru

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

denna minskning med användning av det av mig förordade sättet för

grundtalets beräknande skulle bliva något större, än därest kommittéförslaget

i oförändrat skick komme till tillämpning, torde det likväl kunna

sägas, att då dyrtid>tiilägget å ifrågavarande småpensioner vid nu

rådande prisnivå i allt fall icke skulle komma att understiga 135 procent

å pensionens belopp, vederbörande pensionstagare även enligt mitt förslag

skulle bliva tillgodosedda på ett sätt, mot vilket ur billiglietssynpunkt

några invändningar knappast torde kunna framställas.

Huru vid ett grundtal av 135 dyrtidstiIIäggen skulle ställa sig

inom olika pensionsklasser i jämförelse med dels de under fjolåret faktiskt

uppburna krigstidstilläggsbeloppen, dels ock de belopp, till vilka

enligt kommittéförslagets olika alternativ krigstidstilläggen skulle komma

att uppgå, framgår av följande sammanställning:

F. d. befattningshavare.

Pension

eller

undi rstöd

för år

Dyrtids-

De sakkunnigas föislag

Departe-

tillägg

år 1918

Glidande

systemet

Fixa

systemet

mentsche- fens förslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

50

325

.

75

75.—

67.50

100

350

150

150.—

135.—

•200

400

300

300.—

270.—

B00

450

450

450.—

405.—

400

500

600

600.—

540.—

500

550

750

698.3 3

675.—

000

600

810

765 —

729.—

700

650

870

831.67

783.—

800

700

930

898. sb

837.—

900

750

990

965.—

891.—

1,000

800

1,050

1,031.6 7

945.—

1,500

1,050

1,350

1,365.—

1,215.—

2,000

1,050

1,650

1,698.38

1,485.—

2,300

1,050

1,830

1,825.—

1,647.—

3,000

1,050

1,830

1,825.—

1,647.—

4,000

1,050

1,830

1,825.—

1,647.—

5,000 -t

" 1.050 -

1.830

1,825.—

1,647.—

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

.Kungl. Majds proposition Nr 226.

1 avseende å den av kommitterade föreslagna författningstexten

må vidare framhållas, att av skäl, vilka jag på tal om befattningshavarnas

dyrtidstillägg närmare utvecklat, föreskriften om det grundtal,

som till en början skulle gälla, torde höra utgå ur författningsförslagets

§ 2 och i stället såsom en övergångsbestämmelse fogas till det

stadgande om den i ämnet utkommande författningens ikraftträdande,

varmed kommitterades förslag lärer böra kompletteras. Liksom i fråga

om befattningshavarna av mig föreslagits, torde i en dylik övergångsbestämmelse

föreskrift böra meddelas om grundtal för såväl det törsta

som det andra av innevarande års fyra kvartal. Detta grundtal lärer,

i enlighet med vad jag förut anfört, böra fastställas till 13o.

Vid bifall till vad jag förut i dag vid anmälan av frågan om dyrtidsbidrag

åt befattningshavarna i statens tjänst föreslagit rörande särskild

dyrtidshjälp åt lägre avlönade familjeförsörjare toi de slutligen sista

punkten i § 4 böra omformuleras därhän, att den kommer att innehålla

stadgande om, att sammanlagda beloppet av dyrtidstillägg och dyrtidshjälp

å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst samt av dyitidstillägg

å pension eller understöd ''icke får överstiga det belopp, vartill dyrtidstilllägg

åt befattningshavare i statens tjänst vid varje tillfälle högst får uppgå.

Vad kommitterade föreslagit i fråga om tillämplighet för bestämmelserna

om dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

jämväl å vssa kategorier av personer, vilka förut icke kommit i åtnjutande

av sådan förmån, föranleder icke någon erinran från min sida.

[ avseende å en av dessa kategorier, nämligen tjänstemän å indragningsstat

utan tjänstgöringsskyldighet, har visserligen, på sätt av sid. 45 i

betänkandet framgår, en från kommitteiades mening i viss mån avvikande

åsikt uttalats av statskontoret — en åsikt, som sedermera

kommit till uttryck jämväl i ett av ämbetsverket avgivet utlåtande över

en av föreningen för Sveriges kronofogdar hos Kungl. Maj:t gjord framställning

om beredande av krigstidstillägg åt de på indragningsstat

överförda kronofogdarna. Då jag emellertid, lika med kommitterade,

anser starka billighetsskäl tala för, att även de icke alltför talrika

tjänstemännen å indragningsstat böra i en eller annan form erhålla åtminstone

någon kompensation för avlöningsförmånernas till följd av

dyrtiden minskade realvärde, och den av kommitterade föreslagna utvägen

att i dyrtidstilläggsavseende likställa dem med f. d. befattningshavare

i statens tjänst synes mig innebära en ur flera synpunkter

lämplig lösning av frågan, finner jag mig även i denna del böra biträda

kommitterades förslag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kostnadsb

iråkningar,

Veparle
mentschefem
hemställan.

Kungl. Maj tis proposition Nr 226.

Icke heller har jag något att erinra emot att, på sätt kommitterade

förordat, de för pensionerade folkskollärare m. fl. tidigare meddelade

säl skilda bestämmelserna om vissa mot erliållen pensions förbättring

svarande avdrag å dyrtidstilläggens belo pp nu få bortfalla och full

likställighet i det avseende, varom här är fråga, sålunda genomföras

mellan dessa kategorier av pensionstagare och övriga pensionärer.

I de här ovan ej särskilt av mig berörda bestämmelserna i kommifteförslaget,

såvitt detsamma angår de f. d. befattningshavarna i

statens tjänst och de med dein i nu ifrågavarande avseende jämställda

persongrupperna, har jag icke någon ändring att föreslå. I avseende å

dessa bestämmelser anser jag mig därför kunna inskränka mig till att

hänvisa till författningstexten ocli den i kommittébetänkandet anförda

motiveringen.

Kostnaderna för dyrtidstillägg åt nu ifrågavarande persongrupper

under år 1919 hava av kommitterade, under förut-ältning att för hela

året ett grundtal av 150 skulle bliva gällande, beräknats till sammanlagt

11.3 miljoner kronor, därav å de pensionerade folkskollärarna och de i

samband med dem omförmälda pensionstagarna skulle belöpa 2.3 miljoner

kronor. Då emellertid enligt mitt förslag grundtalet redan från

början skulle bliva något lägre än kommitterade förutsatt och man

därjämte torde kunna våga räkna med eu under året inträdande sänkning

av den allmänna prisnivån, vilket skulle föranleda ytterligare nedgång

av grundtalet för åtminstone någon del av året, torde ovan

angivna kostnadsbelopp 11.3 miljoner kronor, kunna något minskas, förslagsvis

till 10 miljoner kronor. Detta skulle alltså utgöra beloppet av

di t anslag, som, gemensamt för alla här ifrågavarande kategorier av

pensionärer och understödstagare m. fl., bör hos riksdagen äskas för

bestridande av dyrtidstilläggen under år 1919.

hör år 1920 torde i avseende å kostnaderna för dyrtidstillägg åt

nu behandlade persongrupper lämpligen höra förfaras på enahanda sätt,

som av mig föreslagits beträffande motsvarande kostnader för befattningshavarna

vid statens icke alfärsdrivande verk. Föreskrift synes mig

alltså böra meddelas om, att tillsvidare och intill dess definitivt beslut

fattats rörande sättet för kostnadernas bestridande, desamma skola utgå

av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg och dvrtidshjälp

under år 1920 kunna varda å riksstaten för nämnda år särskilt avsatta.

Departementschefen, statsrådet Thorsson, föredrog härefter ett i

enlighet med vad av honom förordats upprättat förslag till kungörelse

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts preposition Nr 226.

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer samt hemställde, att Kungl. JVIuj:t måtte

i proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna ovanberörda förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer,

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under år 1919

åt de i ovannämnda förfnttningsförslag åsyftade pensionärer m. fl. å

tilläggsstat för år 1919 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag

anvisa ett belopp av kronor 10,090,000,

dels ock förklara, att under år 1920 tillsvidare och intill dess definitivt

beslut fattats rörande de medel, av vilka under nämnda år kostnaderna

för dyrtidstillägg åt ovan omförmälda pensionärer m. fl. skola

bestridas, desamma skola utgå av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg

och dyrtidshjälp under år 1920 kunna varda å riksstaten för

sagda år särskilt avsatta.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition i ämnet till riksdagen

avlätas av den lydelse, bil. litt. . . vid detta

protokoll utvisar.

Vid protokollet:

Birger Looström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:10b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1919 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indrag n s. 68 i texten
  2. Rskr. 1919:245 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kung1. Maj.ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare s. 2 i texten
  3. Rskr. 1919:247 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg för år 1918 å vissa jämlikt lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet s. 2 i texten
  4. BU 1919:68 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjä a1 i texten
  5. BU 1919:70 Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående dyrtidstillägg för år 1918 å vissa jämlikt lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för skada i f s. 33 i texten