Sök i Ratio Lex

Med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyr tid stillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl

1919-03-14 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:227, Med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyr tid stillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

1

Nr 227.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyr tid stillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst m. fl.; given Stockholms slott den 14

mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

tinansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels godkänna härvid fogade förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

befattningshavare i statens tjänst m. fl.,

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under år

1919 åt de i ovannämnda författningsförslag omförmälda änkor och barn

å tilläggsstat för år 1919 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag

anvisa ett belopp av 4,500,000 kronor,

dels ock förklara, att under år 1920 tillsvidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka under nämnda år

kostnaderna för dyrtidstillägg åt ovan omförmälda änkor och barn skola

bestridas, desamma skola utgå av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg

och dyrtidshjälp under år 1920 kunna varda å riksstaten för

sagda år särskilt avsatta.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

1<\ V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 199 höft. (Nr 227.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.

§ I
Dyrtidstillägg

tillkommer sådana änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst, som äga åtnjuta pension eller därmed jämförligt

understöd av statsmedel eller från någon av staten understödd anstalt

för pensionering av dylika befattuingshavares änkor och barn, från Lunds

universitets änke- och pupillkassa, från vaktbetjäningens vid Uppsala

universitet pensionsinrättning för änkor och barn eller från enskilda

järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning.

§ ^

Dyrtid stillägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts

för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med det kvartal, under

vilket Kungl. Majits beslut därom kungjorts, till det kvartal, under

vilket Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.

§ 3.

Dju-tidstillägg till änka samt till änka med ett eller flera minderåriga

barn utgår å pension eller understöd, som icke överstiger 80

kronor för kvartal, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

överstiger pensionen eller understödet 80 kronor för kvartal, utgår

dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 80 kronor för kvartal, på

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

* Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

sätt nyss sagts samt för den del, som överstiger 80 kronor men icke

187 kronor 50 öre för kvartal, efter ett procenttal, som motsvarar fyra

tiondedelar av grundtalet. Å den del av pension eller understöd, som

överstiger 187 kronor 50 öre för kvartal, utgår icke dyrtidstillägg.

Till änka med ett eller flera minderåriga barn ökas dyrtidstiilägget

för varje sådant barn med en tiondedel av summan av pensionen, till

den del dyrtidstillägg å densamma beräknas, och därå utgående dyrtidstillägg.

Dvrtidstillägg till ett eller flera minderåriga barn utan pensionsberättigkd

moder eller till annan pensionär utgår efter enahanda grunder,

som ovan stadgats rörande dyrtidstillägg till änka med eller utan barn,

dock att motsvarande gränser för beräkningen därvid äro 75 kronor

och 150 kronor för kvartal.

Till två eller flera minderåriga syskon utan pensionsberättigad

moder ökas dyrtidstiilägget för varje syskon över ett med en tiondedel

av summan av pensionen, till d»n del dyrtidstillägg å densamma beräknas,

och därå utgående dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg må dock i sin helhet för varje utbetalningsperiod

i förhållande till pensionens eller understödets belopp icke utgå efter

högre procenttal än som motsvarar för änka med ett barn grundtalet

ökat med 10, för änka med två barn grundtalet ökat med 20, för änka

med tre barn grundtalet ökat med 30 o. s. v. samt för två minderåriga

syskon utan pensionsberättigad moder grundtalet ökat med 10, för tre

minderåriga syskon grundtalet ökat med 20 o. s. v.

§ 4.

För den, som från mera än ett håll åtnjuter pension eller understöd,

som i § 1 omförmäles, lägges berörda förmåners sammanlagda

belopp till grund för den i § 3 angivna beräkningen av dyrtidstiilägget.

Åtnjuter pensionär, som i § 1 avses, dyrtidstillägg såsom befattningshavare

i statens tjänst, utgår dyrtidstillägg å pensionen allenast

efter ett procenttal, som motsvarar fyra tiondedelar av grundtalet; därest

emellertid avlöningen såsom befattningshavare understiger 320 kronor

för år, utgår dyrtidstillägg å pensionen efter ett procenttal, motsvarande

grundi alet, dock högst å det belopp, varmed avlöningen understiger 320

kronor för år. Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning,

därest pensionär åtnjuter dyrtidstillägg såsom f. d. befattningshavare i

statens tjänst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition Nr 227. *

Dyrtidstillägg enligt kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

och . denna kungörelse må sammanlagt ej överstiga det belopp, vartill

dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare högst får uppgå.

§ 5.

Dyrtidstillägg enligt här ovan för pensionsberättigade änkor och

barn efter befattningshavare i statens tjänst stadgade grunder utgår

jämväl till:

l:o) pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

vid flottans pensionskassa eller folkskollärarnas pensionsinrättning;

2:o) pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa;

3:o) pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i prästerskapets

änke- och pupillkassa;

4:o) änkor och barn efter sådan befattningshavare vid statens järnvägar,

som dödats under förrättande av arbete i statens järnvägars tjänst,

och till vilka änkor och barn på denna grund utgår ersättning enligt

lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för skada i följd av

järnvägs drift;

5:o) änkor och barn efter befattningshavare hos enskilt företag,

som numera övertagits av staten, därest de genom statens försorg uppbära

pension eller understöd i sådan egenskap; samt

6:o) till pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller

med denna jämförlig pensionsinrättning berättigade änkor och barn efter

sådan befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg,

vilken antingen avlidit eller med pension avgått från tjänst vid järnvägen

redan innan den övertagits av staten;

och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, som avses i l:o)—3:o)

och 6:o), å pensionen, i fall, som angives i 4:o), å ersättningens belopp

samt i det i 5:o) omförmälda fallet å pensionen eller understödet.

§ 6.

Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,

innan vederbörande tillkommande dyrtidstillägg till fullo utbetalts, inträder

stärbbmet i den avlidnas rätt.

Dyrtidstillägget utgår i sådant fall för samma tid, för vilken pensionen

efter understödet får uppbäras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

5

§ 1-

Med minderårigt barn avses här sådant barn, som icke uppnått

den ålder, då enligt de särskilda pensionskassornas reglementen eller

eljest givna föreskrifter dess rätt till pension i allmänhet upphör.

§ 8.

Den, som åtnjuter full försörjning av den allmänna fattigvården,

må icke komma i åtnjutande av ifrågavarande dyrtidstillägg.

§ 9-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ io.

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension eller understöd

enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

samt gäller till och med den 30 juni 1920; dock att enligt

de i kungörelsen meddelade bestämmelser dyrtid>tillägg skall utgå även

för den del av år 1919, som förflutit innan kungörelsens ikraftträdande,

varjämte skall iakttagas, att för de två första kvartalen av samma år

det i § 2 omförmälda grundtal skall vara 135.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 227.

Historik.

Pensionsberättigade

änkor och barn

efter befattningshavare

i

statens tjänst.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

mars 1919.

Närvarande:

Hane excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde efter

gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement

följande:

Förut denna dag har jag för Kungl. Maj:t anmält frågorna om

fortsatta dyrtidsbidrag åt befattningshavare och f. d. befattningshavare

i statens tjänst. Nära förknippat med dessa frågor är spörsmålet om

dyrtidstillägg jämväl åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst och vissa med dem jämställda pensionärer.

Redan vid 1917 års riksdag sökte man bereda dessa grupper av

pensionärer lättnad i de ekonomiska svårigheter, som den alltjämt fortgående

prisstegringen medfört. Den av nämnda års riksdag åt dem

beviljade krigstidshjälpen skulle utgå, till pensionsberättigad änka med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

100 kronor, dock att hjälpen och pensionsförmånerna icke finge tillhopa

överstiga 600 kronor för år räknat; till pensionsberättigad änka

med pensionsberättigade minderåriga barn med 100 kronor till änkan och

med 50 kronor för vart pensionsberättigat barn, dock att hjälpen jämte

pensionsförmånerna icke finge tillhopa för änka och barn överstiga 900

kronor för år räknat; till pensionsberättigat minderårigt barn utan pensionsberättigad

moder med 50 kronor, dock att hjälpen och pensionsförmånerna

icke finge tillhopa överstiga för ett barn 300 kronor, för två

syskon 600 kronor och för tre eller flera syskon 900 kronor, allt för år

räknat; samt till annan pensionär med 50 kronor, dock att hjälpen och

pensionsförmånerna tillhopa icke finge överstiga 300 kronor för år räknat.

I en den 18 januari 1918 dagtecknad proposition, nr 13, föreslog

Kungl. Maj:t'' samma års lagtima riksdag att bevilja väsentligt ökade

anslag för ifrågavarande ändamål. Riksdagen beslöt ytterligare någon

förhöjning av de utav Kungl. Maj:t föreslagna beloppen, varjämte riksdagen

jämväl i övrigt gjorde vissa jämkningar i fråga om de av Kungl.

Maj:t föreslagna grunderna för krigstidstilläggets utgående. Den 22

mars 1918 utfärdade därefter Kungl. Maj:t kungörelse (Svensk författningssamling

nr 140) angående krigstidstillägg under år 1918 åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst.

I överensstämmelse med riksdagens beslut lastställdes därvid följande

Allmänna grunder för krigstidstilläggets utgående:

§ I
Krigstidstillägg

tillkommer sådana änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst, som vid ingången av år 1918 ägt åtnjuta

pension eller därmed jämförligt understöd av statsmedel eller från någon

av staten understödd anstalt för pensionering av dylika befattningshavares

änkor och barn, från Lunds universitets änke- och pupillkassa, från

vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor

och barn eller från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna

jämförlig pensionsinrättning.

§ 2-

Krigstidstillägget utgår

till pensionsberättigad änka med 125 kronor jämte en tredjedel av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.-ts proposition Nr 227.

pensionsförmånernas för året bestämda belopp, dock högst med tillhopa

300 kronor;

till pensionsberättigad änka med pensionsberättigade minderåriga

barn med 125 kronor till änkan och med 75 kronor för vart pensionsberättigat

barn jämte en tredjedel av änkans och barnens för året bestämda

pensionsförmåner, dock högst med tillhopa 350 kronor för änka

med ett pensionsberättigat barn, 400 kronor för änka med 2 pensionsberättigade

barn, 450 kronor för änka med 3 pensionsberättigade barn,

500 kronor för änka med 4 pensionsberättigade barn o. s. v.;

till pensionsberättigat minderårigt barn utan pensionsberättigad

moder med 75 kronor jämte en tredjedel av pensionsförmånernas för

året bestämda belopp, dock att krigstidstillägget icke må överstiga för

1 barn 250 kronor, för 2 syskon 300 kronor, för 3 syskon 350 kronor,

för fyra syskon 400 kronor o. s. v., samt

till annan pensionär med 75 kronor jämte en tredjedel av pensionsförmånernas

för året bestämda belopp, dock högst med tillhopa 250

kronor;

allt dock under iakttagande, att krigstidstillägget icke får överstiga

pensionsförmånernas för året bestämda belopp i annat fall, än då detta

årsbelopp är lägre än ovan angivna grundbelopp (125 kronor för änka,

200 kronor för änka med 1 pensionsberättigat barn, 275 kronor för änka

med 2 pensionsberättigade barn o. s. v.), i vilket fall endast en mot

samma grundbelopp svarande summa skall såsom krigstidstillägg utgå.

§ 3.

Om till krigstidstillägg av nu ifrågavarande slag berättigad änka

eller barn under år 1918 avlidit, inträder stärbhnset i den avlidnas rätt.

§ 4.

Med minderårigt barn avses här sådant barn, som icke uppnått

den ålder, då enligt de särskilda pensionskassornas reglementen eller

eljest givna föreskrifter dess rätt till pension i allmänhet upphör.

§ 5.

Den som åtnjuter full försörjning av den allmänna fattigvården

må icke komma i åtnjutande av ifrågavarande krigstidstillägg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: tu proposition Nr 227.

9

§ 6.

Pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare vid

flottans pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning samt efter

innehavare av docentstipendier vid statens högskolor likställas i avseende

å nu ifrågavarande krigstidstillägg med pensionsberättigade änkor

och barn efter befattningshavare i statens tjänst.

§ 7.

Krigstidstillägget utbetalas på en gång i den ordning, som av

Kungl. Maj:t bestämmes.

De bekymmersamma förhållanden, vari nu ifrågavarande grupper

av statens pensionärer och understödstagare försatts genom den alltjämt

fortgående prisstegringen å de till livets nödtorft hörande förnödenheterna,

föranledde Kungl. Maj:t att jämväl i fråga om dessa pensionärer

och understödstagare göra framställning till 1918 års urtima

riksdag om beredande av ett extra krigstidstillägg för senare hälften av

samma år. I en till den urtima riksdagen den 25 oktober 1918 avlåten

proposition, nr 3, föreslog Kungl. Maj:t nämligen riksdagen att dels

för beredande av extra krigstidstillägg för tiden från och med den 1

juli till och med den 31 december 1918 åt sådana pensionärer och

understödstagare, som avsåges i Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 mars

1918 angående krigstidstillägg under år 1918 åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst, anvisa erforderligt

belopp, dels och fastställa vissa allmänna grunder för det extra

krigstidstilläggets utgående.

Sedan riksdagen anmält sitt beslut i anledning av Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition, utfärdade Kungl. Maj:t därefter den 3 december

1918 kungörelse (Svensk författningssamling nr 935) angående extra

krigstidstillägg för senare halvåret 1918 åt pensionsberäitigade änkor

och barn efter befattningshavare i statens tjänst, däri i överensstämmelse

med riksdagens beslut förordnades,

1. att det extra krigstidstillägget, som för tiden från och med

den 1 juli till och med den 31 december 1918 skulle utgå till sådana

pensionärer och understödstagare, som avsåges i kungörelsen den 22

mars 1918 angående krigstidstillägg under år 1918 åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst, skulle

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 199 höft- (Nr 227.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

utan annan begränsning- med avseende å beloppet än nedan angives, till

vederbörande pensionär eller understödstagare eller, därest denne efter

juni månads utgång avlidit, till stärbkusdelägarna utgå med följande

belopp, nämligen

till pensionsberättigad änka med 62 kronor 50 öre jämte en tredjedel

av pensionsförmånernas för halvåret bestämda belopp, dock högst

med tillhopa 150 kronor;

till pensionsberättigad änka med pensionsberättigade minderåriga

barn med 62 kronor 50 öre till änkan och med 37 kronor 50 öre för

vart pensionsberättigat barn jämte en tredjedel av änkans och barnens

för halvåret bestämda pensionsförmåner, dock högst med tillhopa 175

kronor för änka med ett pensionsberättigat barn, 200 kronor för änka

med två pensionsberättigade barn, 225 kronor för änka med tre pensionsberättigade

barn, 250 kronor för änka med fyra pensionsberättigade

barn o. s. v.;

till pensionsberättigat minderårigt barn utan pensionsberättigad

moder med 37 kronor 50 öre jämte en tredjedel av pensionsförmånernas

för halvåret bestämda belopp, dock att det extra krigstidstillägget

icke finge överstiga för ett barn 125 kronor, för två syskon

150 kronor, för tre syskon 175 kronor, för fyra syskon 200 kronor

o. s. v.; samt

till annan pensionär med 37 kronor 50 öre jämte en tredjedel av

pensionsförmånernas för halvåret bestämda belopp, dock högst med tillhopa

125 kronor;

allt dock under iakttagande att det extra krigstidstillägget icke

finge överstiga pensionsförmånernas för halvåret bestämda belopp, i

annat fall än då detta belopp vore lägre än ovan angivna grundbelopp

(62 kronor 50 öre för änka, 100 kronor för änka med ett pensionsberättigat

barn, 137 kronor 50 öre för änka med två pensionsberättigade

barn o. s. v.), i vilket fall endast en mot samma grundbelopp svarande

summa skulle såsom extra krigstidstillägg utgå; samt

2. att i fråga om det extra krigstidstillägget skulle i övrigt i

tillämpliga delar gälla vad i kungörelsen den 22 mars 1918 funnes

stadgat.

De av mig här ovau återgivna bestämmelserna rörande krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1918 åt pensionsberättigade änkor

och barn efter befattningshavare i statens tjänst kunna alltså sammanfattas

sålunda:

Enligt 1918 års lagtima riksdags beslut erhöll ifrågavarande grupp

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

av pensionärer krigstidstillägg med följande- belopp, nämligen änka 125

kronor jämte en tredjedel av pensionsförmånernas för året bestämda

belopp, dock högst med tillhopa 300 kronor; änka med minderåriga

barn 125 kronor till änkan och 75 kronor för vart barn jämte en

tredjedel av änkans och barnens för året bestämda pensionsförmåner,

dock högst med tillhopa 350 kronor för änka med 1 barn, 400 kronor

för änka med 2 barn, 450 kronor för änka med 3 barn, 500 kronor

för änka med 4 barn o. s. v.; barn utan pensionsberättigad moder 75

kronor jämte eu tredjedel av pensionsförmånernas för året bestämda

belopp, dock att tillägget icke fick överstiga för 1 barn 250 kronor,

för 2 syskon 300 kronor, för 3 syskon 350 kronor, för 4 syskon 400

kronor o. s. v.; samt annan pensionär 75 kronor jämte en tredjedel av

pensionsförmånernas för året bestämda belopp, dock högst med tillhopa

250 kronor. För senare delen av år 1918 utgick därtill enligt beslut

av urtima riksdagen extra krigstidstillägg med hälften av ovanstående

fasta belopp och med en tredjedel av pensionsförmånernas för halvåret

bestämda belopp.

Vid bestämmandet av krigstidstillägg och extra krigstidstillägg

skulle emellertid iakttagas, att krigstidstillägget respektive extra krigstidstillägget

icke finge överstiga pensionsförmånernas för året respektive

halvåret bestämda belopp i andra fall, än då dessa belopp vore lägre än

grundbeloppen (125 kronor respektive 62 kronor 50 öre för änka, 200

kronor respektive 100 kronor för änka med ett pensionsberättigat barn,

275 kronor respektive 137 kronor 50 öre för änka med två pensionsberättigade

barn o. s. v.), i vilka fall endast en mot samma grundbelopp

svarande summa skulle såsom krigstidstillägg respektive extra krigstidstillägg

utgå.

Kostnaderna beräknades för krigstidstillägget till sammanlagt

2.000. 000 kronor och för det extra krigstidstillägget till sammanlagt

1.000. 000 kronor.

Beträffande dyrtidsbidrag åt pensionsberättigade änkor och barn efter

delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa är först att märka,

hurusom riksdagen genom beslut år 1916, som sedermera upprepats och

således gäller även för år 1919, anvisat medel å extra stat under riksstatens

tionde huvudtitel i ändamål, att sådana behövande folkskolläraränkor

med eller utan barn, vilka från folkskollärarnas änke- och pupillkassa

åtnjuta lägre pension än 300 kronor, skola erhålla understöd till

så stort belopp, att pensionen och understödet tillsammans uppgå till

300 kronor.

%

Pensionsberättigad

j

änkor och barn

efUr folkskollänrc.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Pension»- berättigade

änkor och

barn efter

delägare i

prästerskapet»

änke- och

pupillkassa.

#

Kommitterades

förslag.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

Enligt kungörelse den 31 maj 1918 (Svensk författningssamling,

nr 393) tillerkändes åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare

i nämnda kassa krigstidstillägg under år 1918 enligt väsentligen samma

grunder, som tillämpades beträffande krigstidstillägg till änkor och

barn efter befattningshavare i statens tjänst. Därvid stadgades emellertid

den inskränkande bestämmelsen, att änka med eller utan barn,

vilken erhölle sådant understöd för år 1918, som ovan omförmälts,

skulle undantagas från åtnjutande av krigstidstillägg för samma år,

dock att sådan änka med eller utan barn, som ägde uppbära dylikt

understöd till mindre belopp än som skulle tillkomma henne såsom krigstidstillägg

enligt härför stadgade grunder, skulle i krigstidstillägg erhålla

ett belopp, motsvarande skillnaden mellan berörda understöd och krigstidstilläggets

belopp.

När sedermera enligt kungörelse den 6 december 1918 (Svensk

författningssamling, nr 976) extra krigstidstillägg för senare halvåret 1918

beviljades även till pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i

folkskollärarnas änke- och pupillkassa och därvid fortfarande tillämpades

samma grunder, som fastställts för motsvarande förmån åt änkor och

barn efter befattningshavare i statens tjänst, borttogs emellertid berörda

inskränkande bestämmelse.

Kostnaderna beräknades för krigstidstillägget till 230,000 kronor

och för det extra krigstidstillägget till 145,000 kronor.

Jämväl till pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i

prästerskapets änke- och pupillkassa har enligt kungörelse den 6 juni

1918 (Svensk författningssamling, nr 415) utgått krigstidstillägg, varjämte

även extra krigstidstillägg för senare hälften av samma år anvisades

åt dessa pensionärer enligt kungörelse den 6 december 1918

(Svensk författningssamling, nr 967). Såväl krigstidstillägget som det

extra krigstidstillägget utgick efter samma grunder, som fastställts i

truga om enahanda förmåner åt änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst.

Kostnaderna beräknades för krigstidstillägget till 360,000 kronor

och för det extra krigstidstillägget till 200,000 kronor.

Såsom jag redan förut i dag vid anmälan av frågan om beredande

av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst haft tillfälle erinra,

innefattar det betänkande, som av inom finansdepartementet tillkallade

sakkunniga avgivits i dyrtidstilläggsfrågan, förslag rörande dylika tillägg

även åt de pensionsberättigade änkorna och barnen efter avlidna stats
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227. 13

tjänare. För närmare kännedom om kommitterades förslag tillåter jag

mig hänvisa till innehållet i betänkandet, vilket såsom bilaga fogats till

den förut i dag beslutade propositionen rörande befattningshavarnas

dyrtidstillägg. Här nedan torde jag emellertid få lämna en kortfattad

redogörelse för betänkandet, i vad detsamma rör de pensionsberättigade

änkorna och barnen.

Kommitterades förslag innehåller i nu förevarande avseende, liksom

i fråga om befattningshavarna och de f. d. befattningshavarna i

statens tjänst, två alternativ. Det första alternativet, vilket innebär tilllämpning

av systemet med s. k. glidande skala, äger även här kommitterades

förord. Det andra alternativet är byggt på systemet med

fixa tillägg. I fråga om innebörden av de båda olika systemen får jag hänvisa

till vad jag vid anmälandet av frågan om ctyrtidstillägg till befattningshavarna

i statens tjänst därom anfört.

Beträffande beloppen av de dyrtidstillägg, som enligt kommitterades

mening skäligen böra tillgodokomma här ifrågavarande kategorier av

pensionärer innehåller kommittébetänkandet å sidorna 55 och 56 en del

uttalanden, vilka såsom väl ägnade att belysa kommitterades ståndpunkt

i frågan torde få in extenso här återgivas. Kommitterade yttra i dylikt

hänseende följande :

»Vidkommande krigstidstilläggets belopp förorda kommitterade eu sådan förhöjning,

att ifrågavarande pensionärer erhålla en i allmänhet förhållandevis lika

stor tillökning av dem enligt kungörelsen den 22 mars 1918 beviljade krigstidstillägg,

som befattningshavare och f. d. befattningshavare skulle få å dem tilldelade

belopp. Maximum för krigstidstillägget har således sökts vid en gräns, som ungefär

motsvarar r’/2 av maximum enligt nämnda kungörelse. För lägre pensionsbelopp

måste däremot enligt kommitterades uppfattning uppställas en starkare begränsning

av krigstidstillägget än som skedde år 1918.

Det synes nämligen kommitterade ofrånkomligt att vid krigstidstilläggets

utmätande åtminstone i huvudsak fasthålla vid dess uppgift att ersätta den minskning

i pensionens köpkraft, som är en följd av penningvärdets fall under kristiden.

Avviker man för långt därifrån, kommer man utanför krigstidstilläggets område.

Enligt 1918 års bestämmelser erhöll eu ensam änka med pension å belopp intill 50

kronor — fall förekomma, då pensionen icke utgör mera än omkring 7 kronor —- krigstidstillägg med 187 kronor 50 öre eller minst 375 procent, och om hon hade

t. ex. fem minderåriga barn, utgick krigstidstillägget med ej mindre än 750 kronor,

d. v. s. 1,500 procent. Skulle denna proportion bibehållas år 1919, komme en änka

i motsvarande ställningar att få krigstidstillägg med respektive 312 kronor 50

öre och 1,250 kronor, d. v. s. respektive 625 och 2,500 procent av pensionens

belopp. Då fördyringen på grund av kristiden beräknas till 167 procent, anse kommitterade,

att krigstidstillägg efter angivna mått icke kunna försvaras. Huru behövligt

det än i många fall må vara, att de åsyftade personerna erhålla förbättring

av sina försörjningsmöjligheter, torde sådan dock icke böra sökas i denna ordning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition Nr 227.

Man synes ej böra bortse från att ifrågavarande små pensionsbelopp icke kunna

vara beräknade att utgöra vederbörandes enda existensmedel, och fasthåller man

detta, lärer det icke vara lämpligt att genom krigstidstillägg uppbringa pensionerna

till ur andra synpunkter tilläventyrs önskvärd höjd;

Om det därför beredes en höjning av pensionsbeloppet med 150 procent,

synes för ifrågavarande personer likasom för befattningshavare och f. d. befattningshavare

under nuvarande prisförhållanden vad skäligen kan begäras vara gjort på

krigstidstilläggets väg.

Vore det nu förhållandet, att en änka med minderåriga barn icke erhölle

större pension än om försörjningsplikt icke ålåge henne, så vore det möjligen även

ur principiell synpunkt riktigt, att, såsom hittills skett, änka med barn tillgodosåges

genom beräkning av krigstidstillägget efter ett högre procenttal eller genom

särskilda tillägg. Men i själva verket är änke- och pupillpensioneringen så ordnad,

att till änka med minderåriga barn utgå över änkepensionen särskilda pensioner

eller pupilltillägg för de minderåriga barnen. Vid sådant förhållande kan det med

skäl ifrågasättas, huruvida utöver den ökning av krigstidstillägget, som barnpensionerna

utan vidare medföra, ytterligare höjning bör beredas genom högre procenttal

eller särskilda tillägg. Om exempelvis en änka, som från civilstatens änkeoch

pupillkassa åtnjuter pension av 200 kronor, har två minderåriga barn, ökas

familjens pension med 50 procent eller 100 kronor, och sammanlagda pensionsförmånen

uppgår alltså till 300 kronor. Redan genom beräkning av krigstidstillägg

efter samma procenttal, 150 procent, i båda fallen, ökas därför krigstidstillägget

till familjen från 300 kronor till 450 kronor, så att ensam änka får uppbära i

pension och krigstidstillägg sammanlagt 500 kronor, under det att änka i samma

ställning med två minderåriga barn får tillhopa 750 kronor.

Med avseende därpå att under år 1918 utgått dyrtidsbidrag, som väsentligt

överskjutit nämnda gräns, är det emellertid måhända nödvändigt att gå något längre

än till 150 procent beträffande änkor med minderåriga barn, och detsamma torde

böra vara fallet med två eller flera minderåriga syskon utan pensionsberättigad

moder. På sådan grund tillstyrka kommitterade, att beräkningen av krigstidstilllägget

såväl som det relativa maximum i någon mån höjes för varje minderårigt

barn och för varje syskon över ett, ehuru härigenom krigstidstillägget kan komma

att överstiga det belopp, som betingas av penningvärdets förändring.»

Systemet med

glidandeskala.

Från de sålunda angivna utgångspunkterna hava kommitterade i

det på den glidande skalan grundade alternativet utformat sitt förslag

på följande sätt.

Till grund för dyrtidstilläggets bestämmande skall läggas det

grundtal, som enligt kommitterades förslag med ledning av socialstyrelsens

dyrtidsindexbcräkningar skall fastställas i och för bestämmandet av

dyrtidstillägget åt befattningshavarna i statens tjänst. Med det av kommitterade

föreslagna sättet för grundtalets bestämmande skulle detta

alltså till eu början komma att utgöra 150.

Enligt förslaget skall sedermera dyrtidstillägget intill visst belopp

av pension eller understöd beräknas efter ett procenttal, motsvarande

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts proposition Nr 227.

grandtalet, och å den del av pension eller understöd, som överskjuter

nämnda belopp intill viss gräns, efter ett procenttal, motsvarande endast

7,o av grandtalet.

Detta gäller ensam änka och ensamt minderårigt barn utan pensionsberättigad

moder.

I fråga om krigstidstilläggets beräknande för pensionsberättigad

änka med ett eller flera barn och för två eller flera pensionsberättigade

syskon yttra kommitterade å sid. 57 i betänkandet följande:

»Det anspråk på hänsyn till behovsprincipen, som må böra tillgodoses, synes

lämpligen kunna tillfredsställas på det sätt, att sedan den sammanlagda änke- och

barnpensionen i den mån som nyss nämnts korrigerats för penningvärdets fall, på

densamma för varje barn lägges en barnbjälp utgående med 10 procent av den uppreglerade

pensionen. Härigenom blir barnhjälpen även ställd i beroende av dyrtidsindex.

På samma sätt förfares med pupillpension enbart, så att sedan krigstidstillägg

å den sammanlagda barnpensionen beräknats enligt den antydda grunden,

för varje syskon över ett tillägges 10 procent av det belopp, som utgör summan

av pensionen och berörda krigstidstillägg.»

Själva skalan är av kommitterade så uppgjord, att änka erhåller

krigstid stillägg efter ett procenttal, motsvarande grundtalet, å

pension eller understöd, som för kvartal icke överstiger 80 kronor, och

efter ett procenttal, motsvarande Vio av grundtalet, å den del av pension

eller understöd, som överstiger 80 kronor men icke 187 kronor 50 öre

för kvartal, samt att krigstidstillägg icke utgår å den del av pension

eller understöd, som för kvartal överstiger sistnämnda belopp. För

minderårigt barn utan pensionsberättigad moder och för annan pensionär

äro motsvarande belopp respektive 75 kronor och 150 kronor.

På grund av den tillämpade metodens karaktär , kan för änka eller

för minderårigt barn utan pensionsberättigad moder samt för annan

pensionär krigstidstillägget vid ett grundtal av 150 icke komma att

överstiga 150 procent av pensionen eller understödet. I syfte att förekomma,

att krigstidstillägget i andra fall överskjuter en enligt kommitterades

förut anförda uppfattning skälig gräns, föreslås ytterligare,

att krigstidstillägget vid ett grundtal av 150 ej må överstiga för änka

med ett barn 160 procent, för änka med två barn 170 procent o. s. v.,

för två minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder 160 procent,

för tre minderåriga syskon 170 procent o. s. v., allt av pensionens eller

understödets belopp. Vid ett grundtal av 120 böra motsvarande begränsningar

bliva respektive 130, 140, 150 procent o. s. v.

En å sid. 125 i betänkandet införd tabell, bil. E., utvisar närmare,

huru enligt detta system vid ett grundtal av 150 dyrtidstilläggsbeloppen

skulle ställa sig inom olika pensionsklasser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1«

Det a. k. fixa

systemet.

Kostnads
berttkninq.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 227.

Vad därefter alternativet med fasta belopp beträffar hava kommitterade

föreslagit, att krigstidstillägget enligt detta system skulle utgå

med dels ett procentuellt tillägg av 66 2/3 procent å pensionen eller

understödet och dels därutöver ett tillägg till änka med 70 öre, till

minderårigt barn med 40 öre och till annan pensionär likaledes med

40 öre för dag (dagtillägg). I syfte att förebygga, att krigstidstilläggen

med tillämpning av nu angivna grunder komma att uppgå till för högd

belopp i förhållande till respektive pensioner eller understöd hava kommitterade

emellertid föreslagit åtskilliga inskränkningar och begränsningar,

för vilka en närmare redogörelse återfinnes å sid. 58 i betänkandet.

Vid betänkandet har å sid. 126 såsom bil. F fogats en tabell, utvisande

huru detta förslag verkar vid olika pensionsbelopp.

För underlättande av jämförelsen mellan de båda alternativen hava

kommitterade vidare i en å sid. 59 intagen tabell, till vilken jag tillåter

mig hänvisa, sammanfört vissa uppgifter å beloppen av de krigstidstillägg,

som skulle komma att utgå vid tillämpning av det ena eller

andra systemet under nu rådande prisförhållanden, vartill fogats motsvarande

uppgifter med tillämpning av den glidande skalan vid ett

prisläge, som föranlett grundtalets fastställande till 120.

Kostnaderna vid tillämpning av systemet med glidande skala under

första delen av år 1919, med ett föreslaget grundtal av 150, beräknas

av kommitterade i det närmaste överensstämma med kostnaderna för

tillämpning av förslaget enligt det fixa systemet under samma tid. Sistnämnda

förslag skulle för hela året medföra en kostnad av omkring

3.8 miljoner kronor. Därest vid tillämpning av den glidande skalan

grundtalet 150 korame att bliva gällande under hela året, skulle alltså

även förslaget enligt sistnämnda system komma att draga eu motsvarande

kostnad. Kommitterade framhålla emellertid, att det torde

kunna antagas, att prisläget under årets lopp kan föranleda till sänkande

av grundtalet, varför under förutsättning av sådan nedsättning kostnaderna

vid tillämpning av förslaget med glidande skala skulle i motsvarande

mån minskas.

beräuTade 1 fråga om de pensionsberättigade änkorna och barnen efter folk
änkorochbarn

skollärare anföra kommitterade — efter erinran om att i avseende å dem

''^larare^h'' ^igare gällt vissa av mig ovan berörda inskränkningar i rätten till

ett<ra?cMgare krigstidstillägg, vilka inskränkningar emellertid vid 1918 års urtima

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts proposition Nr 227.

riksdag fått bortfalla beträffande det då beslutade extra krigstidstillägget

— å sid. 61 i betänkandet följande:

»I fråga om bibehållande eller borttagande av ovanberörda inskränkande bestämmelse

kan emellertid en viss tvekan råda. Att det understöd, som alltsedan

år 1916 beviljats och som skall utgå även under år 1919 åt behövande folkskolläraränkor,

huvudsakligen måste vara att anse såsom ett tillfälligt dyrtidsbidrag,

synes framgå av den motion vid 1916 års riksdag (A. K. nr 91), som efter gemensam

votering föranledde beviljande av medel för ändamalet. Däri aberopas nämligen

såsom skäl för förslaget den svåra ställning, vari dessa pensionärer råkat till

följd av dyrtidens verkningar. Den omständigheten, att denna inskränkande bestämmelse

icke upptogs i grunderna för det extra krigstidstillägget under senare

halvåret 1918, kan förklaras därav, att dels i de fall, där understödet icke uppgått

till så stort belopp, vartill krigstidstillägg enligt kungörelsen den 31 maj 1918 belöpte

sig, avdrag för understödsbeloppet redan skett vid utbetalande av samma

krigstidstillägg, dels ock i fråga om de fall, där understödet överstigit beloppet av

krigstidstillägget och något sådant tillägg alltså icke utgått, skillnaden dock varit

så obetydlig, att densamma icke ansetts böra föranleda avdrag å det extra krigstidstilliiggets

belopp. Vad 1919 års krigstidstillägg beträffar, kan därför visserligen

ställningen anses vara densamma, som förelåg vid 1918 års lagtima riksdags

beslut om krig-tidstillägg åt nu ifrågavarande pensionärer, och i följd därav berörda

inskränkande stadgande synas böra upptagas bland bestämmelserna om krigstidstillägg

under år 1919 åt samma pensionärer; och skulle så ej ske, komma dessa

pensionärer i ett gynnsammare läge än övriga änkor, vilka från annan kassa åtnjuta

lika små pensioner.

Kommitterade hava emellertid ansett sig icke böra i detta avseende föreslå

bibehållande av den i kungörelsen den 31 maj 1918 bestämda inskränkningen i

samma års krigstidstillägg till dessa pensionärer. De skäl, som åberopats i berörda

av riksd .gen bifallna motion, synas giva vid handm, att med riksdagens beslut

avsågs icke blott att bevilja ett tillfälligt dyrtidsbidrag utan även att i viss

mån åstadkomma ett slags pensionsreglering, och det torde icke lida tvivel, att

även om dyrtiden skulle upphöra, understödet ändock fortfarande kommer att utgå,

oavsett huruvida andra pensioner av samma storlek bliva reglerade eller icke. Det

lärer dessutom näppeligen finnas andra änkor, som fatt sina pensioner bestämda

efter så låga delaktighetsbelopp som de ifrågavarande. Kommitterade''föreslå därför,

att om förmälda änkor må få å sin pension från änke- och pupillkassan uppbära

krigstidstillägg utan avdrag för det dem beviljade understödet.»

i fråga om pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i

prästerskapets änke- och pupillkassa, vilka förut varit i krigstidstilläggsavseende

likställda med änkor och barn efter befattningshavare i slatens

tjänst, förorda kommitterade, att berörda likställighet alltjämt bibehålies.

Vad angår kostnaderna för krigstidstilläggen åt nu ifrågavarande två

kategorier av pensionsberättigade änkor och barn, hava desamma av kommitterade

vid tillämpning av det fixa systemet beräknats uppgå till 400,000

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 199 höft. (Nr 227.) 3

i prästerskakets

änkeoch
pupillkassa.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Social''

styrelsens

utlåtande.

Departe
mentschefen,

18 Kungl. Ma jäs proposition Nr 227.

kronor för krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt till 750,000 kronor

för kriastidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare

i prästerskapets änke- och pupillkassa. Vid tillämpning av systemet

med glidande skala skulle kostnaderna enligt ko remitterades beräkning

bliva ungefär lika stora, under förutsättning att prisläget under år 1919

icke gåve anledning till förändring av grundtalet. Därest, såsom syntes

antagligt, det genomsnittliga grundtalet under året bleve lägre, komme

emellertid detta förslag, enligt vad kommitterade framhålla, att föranleda

i samma mån minskade kostnader.

Med avseende å den av kommitterade förordade överensstämmelsen

i grunderna för dyrtidstillägg åt samtliga här ovan om förmälda kategorier

av änkor och barn föreslå kommitterade, att bestämmelserna

härom nu sammanföras i en gemensam författning. I avseende å detaljbestämmelserna

i de av kommitterade utarbetade alternativa författningsförslagen,

tillåter jag mig hänvisa till den specialmotivering, varmed

kommitterade beledsaga förslagen.

Vid anmälandet av frågan om beredande av fortsatta dyrtidsbidrag

åt befattningshavare i statens tjänst redogjorde jag för det utlåtande

rörande tillämpligheten av systemet med s. k. glidande skala,

som på grund av remiss av socialstyrelsen avgivits. Denna redogörelse

får jag här åberopa.

I fråga om behovet av fortsatta dyrtidsbidrag även åt änkorna

och barnen efter avlidna statstjänare och de med dem jämställda pensionärerna

torde jag kunna inskränka mig till att hänvisa till — förutom

den i kommittébetänkandet lämnade utreduingen — vad jng förut idag

till statsrådsprotokollet över finansärenden i dylikt hänseende anfört vid

anmälan av frågorua om fortsatta sådana bidrag åt befattningshavare

och f. d. befattningshavare i statens tjänst. Någon närmare motivering

för, att jag nu går att framlägga förslag till ordnande av dyrtidstillläggsförhållandena

jämväl för här ifrågavarande änkor och barn, torde

jag alltså ej behöva förebringa.

Även beträffande dessa änkor och barn hava, såsom av det förut

sagda framgår, de jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande för behandling

av dyrtidstilläggsfrågan tillkallade särskilda sakkunniga avgivit, alternativa

förslag, det ena byggt på systemet med s. k. glidande skala och

det andra, mera i överensstämmelse med hittills följda grunder, uppta
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

gande fixa tillägg. Det förra alternativet baserar sig på i huvudsak

samma principer som de, varpå de av kommitterade, med tillämpning av

den s. k. glidande skalan, utarbetade förslagen till grunder för bestämmandet

av dyrtidstilläggen åt statens befattningshavare och f. d. befattningshavare

äro byggda. Till dessa förslag, visserligen i åtskilliga

väsentliga hänseenden ändrade, kompletterade och modifierade, har jag

förut i dag givit min anslutning, därvid jag såsom en av fördelarna

med förslagen särskilt framhöll, att de bärande grundsatserna i huvudsak

läte sig tillämpa i fråga om icke blott befattningshavare och f. d.

befattningshavare utan även de nu ifrågavarande änkorna och barnen.

Under sådana omständigheter är det klart, att jag även i avseende å

denna sistnämnda personkategori giver mitt förord åt det alternativ i

kommittéförslaget, som är byggt på systemet med s. k. glidande skala.

I det på sistberörda system grundade författningsförslag, som av

kommitterade utarbetats, äro emellertid, i anledning av de ändringar,

som jag förut i dag ansett mig böra förorda i de av kommitterade

föreslagna grunderna för dyriidstillägg åt befattningshavarna, vissa jämkningar

av behovet påkallade.

Sålunda torde till en början även de nu ifrågavarande bestämmelserna

böra så avfattas, att de kunna givas tillämplighet jämväl för tiden

efter utgången av innevarande år intill den 1 juli 1920. Samtidigt

torde också här benämningen krigstidstillägg böra utbytas mot den vid

inträdande fredsförhållandeu lämpligare beteckningen dyrtidstil!ägg.

Enligt kommitterades förslag skulle det i avseende å befattningshavarna

fastställda grundtalet äga tillämplighet även då det gällde att

bestämma dyrtidstilläggen åt nu ifrågavarande änkor och barn. Detta

torde också ur enhetlighetens synpunkt vara riktigt och nödvändigt. Då

jag emellertid av skäl, för vilka jag tidigare redogjort, ansett mig höra

förorda eu ändring i de rörande sättet för grundtalets beräknande föieslagna

bestämmelserna därhän, att grundtalet skulle komma att något

sänkas, med nu rådande prisförhållanden från 150 till 135, skulle givetvis

också de av kommit!erade för änkorna och barnen beräknade dyrtidstilläggen

— under förutsättning av bibehållande av den av kommitterade

föreslagna dyrtidstilläggsskalan, mot vilken jag för min del icke

funnit anledning till erinran — komma att genomgående i någon mån

minskas. Detta torde emellertid icke vara ägnat att uppväcka alltför

stål ka betänkligheter redan av den anledningen, att även med det av

mig föreslagna grundtalet dyrtidstilläggen till änkorna och barnen, under

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts preposition Nr 227.

förutsättning av oförändrade pris förhållanden, i flertalet fall skulle komma

att utgå med avsevärt högre belopp än under föregående år.

I en del fall, särskilt där pensionsbeloppen äro låga samtidigt som

fråga är antingen om änkor med många barn eller om flera syskon, skulle

emellertid en minskning i de under fjolåret uppburna dyrtidstilläggsbeloppen

inträda. Detta skulle emellertid, ehuru i något mindre omfattning,

bliva förhållandet även med det av kommitterade föreslagna begynnelsegrundtalet

och har också varit av kommitterade icke blott förutsett utan

t. o. m. åsyftat. De under fjolåret gällande bestämmelserna om fasta grundtillägg

såval lör änka som för varje barn ledde nämligen, såsom kommitterade

påpeka, understundom till det rent orimliga resultatet, att dyrtidsiilllägget

kom att uppgå till många hundra procent av pensionens belopp,

i enstaka fall t. o. in. ända upp till 1,500 procent av pensionsbeloppet.

Då tillägget ju under sådana omständigheter helt förlorar den avsedda

karaktären att utgöra en kompensation för den inträdda prisfördyringen,

måste det, såvitt jag kan finna, vara riktigt att tillse, att dylika levnadskostnadsökniugen

vida överstigande dyrtidstillägg icke vidare ifrågakomma,

även om det därvid icke kan undvikas, att vissa enskilda personer få

sina dyrtidsförmåner minskade under de belopp, som tidigare till dem

utgått. Härtill kommer, att, såsom kommitterade påpeka, änke- och

pupiilpensioneringen i själva verket är så ordnad, att till följd av särskilda

barnpensioner det till familjen utgående sammanlagda beloppet

växer i förhållande till barnantalet — en omständighet, som ju i sin tur

för större familjer medför en automatisk ökning av dyrtidstillägget och

också föranlett kommitterade att uttala tvekan, huruvida utöver den ökning

i dyrtidstillägget, som barnpensionerna utan vidare medföra, ytterligare

höjning överhuvud taget bör beredas genom högre procenttal eller särskilda

tillägg. Då jag emellertid, lika med kommitterade, stannat vid

att föreslå dylika särskilda tillägg för varje barn, tror jag mig kunna

hävda den uppfattningen, att även med det av mig föreslagna begvnnelsegrundtalet

de barnrikare änkorna och större syskonkullarna

komma att erhålla dyrtidstillägg till belopp, som med hänsyn till förhandenvarande

förhållanden måste anses fullt skäliga.

Bortsett nu från här ovan särskilt berörda fall, torde de minskningar

i de under fjolåret uppburna dyrtidstilläggens belopp, som enligt såväl

mitt som kommitterades förslag inom vissa pensionsklasser skulle inträda,

icke vara av den betydenhet, att de, föranledda som de äro av ett enhetligt

genomfört system för dyrtidstilläggens bestämmande, böra tillmätas

avgörande betydelse vid bedömande av frågan om sj^s-temets

antaglighet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Moj.ts proposition Nr 227.

Huru vid ett grundtal av 135 dvrtidstilläggen skulle ställa sig

inom olika pensiousklasser och vid olika barnantal i jämförelse med dels

de under fjolåret faktiskt uppburna krigsiidstilläggsbeloppen dels ock

de belopp, som vid tillämpning av kommittéförslagets olika alternativ

i krigstidstiHägg skulle komma att utgå, framgår av de å sid. 22 och

23 här nedan införda tabellerna.

I avseende å den av kommitterade föreslagna författningstexten

må vidare framhållas, att av skäl, vilka jag på tal om befattningshavarnas

d}7rtidstillägg närmare utvecklat, föreskriften om det grundtal, som till

en början skall gälla, torde böra utgå ur förslagets § 2 och i stället såsom

en övergångsbestämmelse fogas till det stadgande om den i ämnet utkommande

författningens ikraftträdande, varmed kommitterades förslag

lärer böra kompletteras. Liksom i fråga om befattningshavare och f. d.

befattningshavare av mig föreslagits, torde i en dylik övergångsbestämmelse

föreskrift böra meddelas om grundtal för såväl det första som det

andra av innevarande års fyra kvartal. Detta grundtal lärer, i enlighet

med vad jag förut anfört, böra fastställas till 135.

I punkterna 4—6 av kommittéförslagets 5 § äro —i överensstämmelse

med vad som i motsvarande hänseende beträffande f. d. befattningshavare

föreslagits — upptagna bestämmelser i syfte att tillförsäkra vissa

grupper av pensionärer, vilka hittills icke kommit i åtnjutande av dyrtidstillägg

å sina pensioner, dylik förmån. Mot den tankegång, som legat

till grund för kommitterades ifrågavarande förslag, synes mig intet vara

att erinra. Beträffande avfattningen av stadgandena i ovannämnda författniugsrum

anser jag mig emellertid böra anmärka, att orden »änkor

och barn efter f. d. befattningshavare» — i konsekvens med det i författningsförslaget

eljest använda uttryckssättet — torde böra utbytas

mot orden »änkor och barn efter befattningshavare».

Vad särskilt beträffar punkt 6 i ifrågavarande paragraf vill jagvidare

påpeka, att med den formulering, förtattningsrummet enligt kommitterades

förslag skulle erhålla, dyrtidstillägg visserligen skulle få atnjutas

av till pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna

jämförlig peusionsinrättning berättigade änkor och barn efter sådan f. d.

befattningshavare vid numera av staten övertagen enskild järnväg, vilken

med pension avgått från tjänst vid järnvägen, redan innan den övertagits

av staten, men däremot icke av sådana på ovan angivet sätt pensionsberättigade

änkor och barn, som redan före järnvägens övertagande av

staten till följd av befattningshavarens frånfälle direkt inträtt i sin pensionsrätt.

Då detta svårligen kan hava varit avsett, torde ifrågavarande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

Tabell I.

Pension för år

E

n 8 a m

ä n k

a

Ä n k

a me

d 1 barn

Dyrtids-

tillägg

1918

Enligt sakkunnigas

förslag

Departe-

ments-

chefens

förslag

Dyrtids-

tillägg

1918

Enligt sakkunnigas

förslag

Departe-

ments-

chefens

förslag

glidande

fixa

glidande

fi?a

100 ...........................

187.50

ISO

150

135

300

160

160

145

200 ...........................

287.50

300

300

270

300

320

320

290

300 ..........................

337.50

450

450

405

450

480

480

435

400 ...........................

387.50

528

522.17

475.20

500

620.80

640

562.7 2

500 ............................

437.50

588

588.83

529.20

525

696.8 0

734.83

632.12

600 ...........................

450

648

655.50

583.20

525

772.80

801.50

701.52

700 ...........................

450

708

722.17

637.20

525

848.80

868.17

770.02

800 ...........................

450

738

748.25

664.20

525

886.80

894.25

805.62

1,000 ...........................

450

738

748.2 5

664.2 o

525

886.80

894.2»

805.6 2

1,200 .........................

450

738

748.25

664.20

525

886.80

894.25

805.6 2 1

Tabell II.

Pension för år

E

n s a m

t b a i

n

Två s

C

O

M

09

t»-.

Dyrtids-

tillägg

1918

Enligt sakkunnigas

förslag

Departe-

ments-

chefens

förslag

Dyrtids-

tilläjg

1918

Enligt sakkunnigas

förslag

Departe-

ments-

chefens

förslag

glidande

fixa

glidande

fixa

100 ...........................

150

150

150

135

150

160

160

145

200 ...........................

212.50

300

279.33

270

300

320

320

290

300 ...........................

262.50

450

346

405

375

480

480

435

400 ...........................

312.50

510

412.67

459

425

601

558.6 7

544.90

500 ..........................

362.50

570

479.33

513

450

677

625.33

614.30

600 ...........................

375

630

546

567

450

753

692

683.70

700 ...........................

375

630

602.25

567

450

753

748.25

683.70

800 ...........................

375

630

602.26

567

450

753

748.26

683.7 o

1,000 ...........................

375

630

602.2 5

567

450

753

748.2 5

683.70

1,200 ...........................

375

630

602.25

567

450

753

748.25

683.70

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 227.

23

Ä n

ka me

d 3 kärn

Änka med

5 b a

r n

Dyrtids-

tillägg

1918

Enligt sakkunnigas

förslag

Departe-

ments-

chefens

förslag

Dyrtids-

tillägg

1918

Enligt sakkunnigas

förslag

Departe-

ments-

chefens

förslag

glidande

fixa

glidande |

fixa

525

180

180

165

750

200

200

185

525

360

360

330

750

400

400

370

525

540

540

495

750

600

600

555

600

720

720

660

750

800

800

740

675

900

900

825

750

1,000

1,000

925

675

1,022.40

1,080

938.68

825

1,200

1,200

1,110

675

1,130.40

1,160.17

1,037.36

825

1,400

1,400

1,295

675

1,184.40

1,186.2 5

1,088.46

825

1,482

1,478.25

1,371.30

675

1,184.40

1,186.25

1,088.46

825

1,482

1,478.25

1,371.30

675

1,184.40

1,186.25

1,088.46

825

1,482

1,478.25

| l,371.ao

Tre s

s k o n

Fem s

j s k o n

Dyrtids-

tillägg

1918

Enligt sakkunnigas

förslag

Departe-

ments-

chefens

förslag

Dyrtids-

tillägg

1918

Enligt sakkunnigas

försåg

Departe-

ments-

chefens

förslag

glidande

fixa

glidande

fixa

150

170

170

155

150

190

190

175

300

340

340

310

300

380

380

350

450

510

510

465

450

570

570

525

525

680

680

620

600

760

760

700

525

784

771.33

650.8 0

675

950

950

875

525

876

838

800.4 0

675

1,122

1,186.25

1,033.30

525

876

894.25

800.40

675

1,122

1,186.25

1,033.80

525

876

894.25

800.40

675

1,122

1,186.25

1,033.80

525

876

894.25

800.40

675

1,122

1,186.25

1,033.80

525

876

894.25

| 800.4 0

675

1,122

1,186.25

1,033.80

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kostnads
beräkningar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

stadgande böra något omredigeras, så att även sistnämnda kategori av

änkor och barn bliva berättigade att uppbära dyrtidstillägg å sina pensioner.

°

De skäl, som av kommitterade anförts för, att änkor och barn efter

delägare i folkskollärarnas äuke- och pupillkassa nu böra i avseende å

dyriidstillägg fullt likställas med övriga pensionärer av här ifrågavarande

kategori, synas mig övertygande; och biträder jag förty kommittéförslaget

i deuna del. Bestämmelserna om dyrtidstillägg för samtliga de av kommitterade

omförmälda kategorierna av änkor och barn torde under sådana

omständigheter, på sätt kommitterade förordat, lämpligen böra sammanföras

i en gemensam författning.

I de bär ovan av mig ej särskilt berörda bestämmelserna i kommittéförslaget,

såvitt angår nu ifrågavarande kategorier av pensionärer,

har jag icke någon ändring att föreslå. I avseende å dessa bestämmelser

anser jag mig därför kunna inskränka mig till att hänvisa till författningstexten

och den i kommittébetänkandet anförda motiveringen

ö

Kostnaderna för dyrtidstillägg åt nu ifrågavarande grupper av

pensionärer och understödstagare hava för år 1919 av kommitterade,

under förutsättning att för hela året ett grundtal av 150 skulle bliva

gällande, beräknats till sammanlagt 5,010,000 kronor, därav skulle belöpa

å änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa

460,000 kronor och å änkor och barn efter delägare i prästerskapets

änke- och pupillkassa 750,000 kronor. Då emellertid enligt

mitt förslag grundtalet redan från början skulle bliva något lägre fn

kommitterade förutsatt och man därjämte torde kunna våga räkna med

en under året luträdande sänkning av den allmänna prisnivån, vilket

skulle föranleda ytterligare nedgång av grundtalet för åtminstone någon

del av året, torde ovan angivna kostnadsbelopp, 5,010,000 kronor, kunna

minskas, förslagsvis till 4,500,000 kronor. Detta skulle alltså utgöra

beloppet av det anslag, som, gemensamt för alla här ifrågavarande

kategorier av pensionärer och understödstagare, bör hos riksdagen äskas

för bestridande av dyrtidstilläggeu under år 1919.

För år 1920 torde i avseende ä kostnaderna för dvrtidstillägg åt

nu behandlade persongrupper lämpligen böra förfaras på" enahanda sätt,

som av mig föreslagits beträffande motsvarande kostnader för befattningshavare

vid statens icke affärsdrivande verk ävensom för de f. d. befattningshavarna

i statens tjänst. Föreskrift synes mig alltså böra meddelas

om, att tillsvidare och intill dess definitivt beslut fattats rörande

sättet för kostnadernas bestridande, desamma skola utgå av de medel,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition AV 227.

vilka för beredande av dyrtid stil lä gg och dyrtidshjälp under år 1920

kunna varda å riksstaten särskilt avsatta.

Departementschefen, statsrådet Thorsson, föredrog härefter ett i mentschefens

enlighet med vad av honom förordats upprättat förslag till kungörelse hemställan.

med allmänna grunder för dyrtid stillägg åt pensionsberättigade änkor

och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. samt hemställde,

att Kungl. M«j:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna förberörda förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

befattningshavare i statens tjänst m. fl.,

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under år 1919

åt de i ovannämnda författningsförslag omförmälda änkor och barn å

tilläggsstat för år 1919 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag

anvisa ett belopp av 4,500,000 kronor,

dels ock förklara, att under år 1920 tillsvidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka under nämnda år

kostnaderna för dyrtidstillägg åt ovan omförmälda änkor och barn skola

bestridas, desamma skola utgå av de medel, vilka för beredande av

dyrtidstillägg och dyrtidshjälp under år 1920 kunna varda å riksstaten

för sagda år särskilt avsatta.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition i ämnet till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta

protokoll utvisar.

Vid protokollet:

Birger Looström.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 199 höft. (Nr 227.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:10b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1919 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indrag n s. 68 i texten
  2. Rskr. 1919:246 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl, Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberätlig ade än s. 2 i texten
  3. Rskr. 1919:247 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg för år 1918 å vissa jämlikt lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet s. 2 i texten
  4. BU 1919:70 Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående dyrtidstillägg för år 1918 å vissa jämlikt lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för skada i f s. 33 i texten