Sök i Ratio Lex

Angående anslag för beredande av dyrtidstillägg och dyrtidshjälp under år 1919 åt befattningshavarna vid statens provningsanstalt

1919-03-14 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:229, Angående anslag för beredande av dyrtidstillägg och dyrtidshjälp under år 1919 åt befattningshavarna vid statens provningsanstalt

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Häfta proposition Nr 229.

1

Nr 229.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

beredande av dyrtidstillägg och dyrtidshjälp under år

1919 åt befattningshavarna vid statens provningsanstalt;

given Stockholms slott den 14 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över.

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att, för beredande av dyrtidstillägg och dyrtidshjälp under år 1919

åt befattningshavarna vid statens provningsanstalt enligt de grunder,

som i dylikt hänseende kunna varda stadgade i avseende å befattningshavare

i statens tjänst, å tilläggsstat för år 1919 under sjunde huvudtiteln

såsom förslagsanslag anvisa ett belopp av.............. kronor 95,tt00.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 201 höft. (Nr 229.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2*

Kungl. Maj ts proposition Nr 229.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde:

len den 25 februari 1919 dagtecknad proposition, nr 165, har Kungl.

Maj:t för riksdagen framlagt förslag om ombildning från och med år 1920

av den tidigare till tekniska högskolan anknutna materialprovningsanstalten

till en fristående statsinstitution ävensom hemställt om anvisande

å 1920 års riksstat av härför erforderligt anslag m. m. I det vid sagda

proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 25 februari 1919 lämnas en utförlig redogörelse för anstaltens

nuvarande ställning och organisation, vilken redogörelse jag här tillåter

mig åberopa. Av nämnda redogörelse framgår bland annat, att anstalten,

ehuru den redan undor år 1918 ställts under överinseende av en särskild

av Kungl. Maj:t tillsatt styrelse, för närvarande skötes såsom ett

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

KungL Majds proposition AV 229.

enskilt affärsföretag och sålunda för bestridandet av sina utgifter är

hänvisad till de till anstalten inflytande inkomster av därstädes verkställda

provningar. Något anslag för bestridande av anstaltens driftkostnader

finnes icke å riksstaten uppfört, lika litet som någon avlöningsstat

för anstalten av Kungl. Maj:t eller riksdagen fastställts. Anstaltens

tjänstemän, som tillsatts antingen av anstaltens föreståndare eller av

dess styrelse, hava under sådana omständigheter icke ansetts intaga en

sådan ställning, att de varit att betrakta såsom befattningshavare i statens

tjänst, och hava sålunda icke heller kommit i åtnjutande av krigstidstillägg

och krigstidshjälp från de anslag, som av riksdagen anvisats för

bestridande av dylika dyrtidsbidrag åt statens befattningshavare.

Frågan om anstaltens omorganiserande till en statsinstitution i

egentlig mening har emellertid, såsom av förberörda protokollsutdrag

närmare framgår, sedan åtskilliga år tillbaka stått på dagordningen,

och betydande anslag hava av riksdagen beviljats för beredande av

tjänliga lokaler för anstalten i dess otnbildade skick. Sedan av Kungl.

Maj:t särskilt tillkallade sakkunniga den 31 oktober 1917 framlagt förslag

till ny organisation för anstalten, var det också min avsikt att bringa

denna angelägenhet under 1918 års riksdags prövning för att från och

med 1919 års ingång få anstalten på angivet sätt ombildad. I enlighet

med min hemställan föreslog också Kungl. Maj:t i den till 1918 års

riksdag avlåtna statsverkspropositionen riksdagen att, i avbidau på proposition

i ämnet, beräkna för ändamålet erforderligt anslag å 1919 års

riksstat. Emellertid visade det sig vid närmare granskning av do sakkunnigas

förslag av behovet påkallat att inhämta löneregleringskommitténs

yttrande över detsamma; och då dylikt yttrande icke kunde av kommittén

avgivas i sådan tid, att proposition i ämnet hann föreläggas 1918 års

riksdag, blev det nödvändigt att låta med frågan anstå till den riksdag,

som nu är samlad.

Under de år, som tagits i anspråk för utredningar i den föreliggande

frågan, hava emellertid, till följd av den inträdda starka prisstegringen

och särskilt nödvändigheten att tilldela den vid provningsanstalten

anställda personalen dyrtidstillägg till betydande belopp, anstaltens

utgifter så stigit, att de icke längre kunnat helt täckas av de

till anstalten inflytande inkomsterna. Under år 1918 beräknades sålunda,

trots det att Kungl. Maj:t genom beslut den 8 februari sagda år medgav,

att den år 1897 fastställda taxan å provningsavgifter finge höjas

med 40 procent, ett underskott å 29,870 kronor komma att uppstå å

anstaltens rörelse. I anledning härav fann sig Kungl. Maj:t, på framställning

av tekniska högskolans styrelse, som då både överinseendet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Styre hen för

.itaten.it

ningsunttv U.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 229.

över anstalten, föranlåten att genom beslut förberörda den 8 februari

1918 såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid anstalten

under nämnda år ur manufakturförlagslånefbnden tilldela anstalten ett

statsbidrag av 29,870 kronor, ett belopp, som alltså jämnt motsvarade

det för sagda år beräknade underskottet å anstaltens rörelse. I verkligheten

blev emellertid nämnda underskott väsentligt större, i det nämligen

styrelsen för anstalten, sedan vid 1918 års urtima riksdag beslut

fattats om extra krigstidstillägg och extra krigstidshjälp åt befattningshavare

i statens tjänst, ansåg sig icke kunna underlåta att tilldela anstaltens

befattningshavare motsvarande förmåner. För bestridande av

kostnaderna härför blev det nödvändigt att taga i anspråk de till anstaltens

förfogande stående reservationerna från föregående års rörelse, vilka

härigenom nedgingo, från att vid 1917 års utgång hava belöpt sig till

30,863^ kronor, till att vid 1918 års slut utgöra endast 9,966 kronor.

Aven för innevarande år har det beräknats, att verksamheten vid

anstalten skulle komma att lämna ett betydande underskott, för vars

täckande anstaltens styrelse sett sig nödsakad att vädja till statsmakternas

mellankomst.

I skrivelse den 23 september 1918 har styrelsen för anstalten i

dylikt hänseende anfört bland annat följande:

Anstaltens sammanlagda utgifter för år 1919 beräknades komma

att uppgå till 252,504 kronor 15 öre, därav 52,329 kronor 15 öre såsom

krigstidstillägg och krigstidshjälp åt austaltens personal enligt de vid

tiden för skrivelsens avlåtande gällande grunder för dylika avlöningsbidrag

åt befattningshavare i statens tjänst. Då emellertid anstaltens

inkomster för år 1919 kunde beräknas till endast 179,400 kronor, uppstode

en brist å 73,104 kronor 15 öre eller i avrundat tal 73,100 kronor,

för vars täckande styrelsen såge sig nödsakad att anhålla om bidrag av

statsmedel. Med åberopande härav och under framhållande, att såväl

nödvändigheten som rättvisan bjöde, att dyrtidstilläggen för anstaltens

befattningshavare beräknades efter samma grunder, som för statens

befattningshavare kunde varda gällande, hemställde styrelsen, dels att

för uppehållande av verksamheten vid anstalten under år 1919 måtte

beviljas ett statsbidrag av 73,100 kronor, dels ock att, i den mån ökning

av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1919 för statens befattningshavare

kunde bliva bestämd, medel för beredande av motsvarande

avlöningsförbättring för anstaltens personal måtte ställas till styrelsens

förfogande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majts proposition Nr 229.

Over berörda framställning bär kommerskollegium den 6 november

1918 avgivit infordrat utlåtande, däri anförts bland annat följande:

»I styrelsens hemställan angående krigstidstillägg och krigstidshjälp åt

anstaltens befattningshavare vill kollegium kraftigt instämma. Redan ur principiell

synpunkt synes det kollegium oriktigt, att icke anstaltens tjänstemän komma i åt*

njutande av motsvarande förmåner som övriga statens befattningshavare. Med

hänsyn till den starka konkurrensen om det slags arbetskraft, varav anstalten är i

behov, synes starka skäl tala för att dessa i fråga om dyrtidsbidrag åtminstone

icke sättas i sämre ställning än statens övriga befattningshavare. Oaktat den jämförelsevis

betydande brist i anstaltens inkomst- och utgiftsstat, som skulle orsakas

härav, synes det kollegium sålunda nödvändigt, att anstaltens tjänstemän komma i

åtnjutande av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 efter de allmänna

tunder härför, som kunna bliva av riksdagen fastställda beträffande statens befatt
♦5

"

ningshavare. .

Underskottet i 1919 års stat för materialprovmngsanstalten har av styrelsen

beräknats till 73,100 kronor. Detta underskott anser kollegium i likhet med vad

fallet varit under innevarande år böra täckas med statsmedel.

Såsom ovan nämnts utgår det för innevarande år åt anstalten anvisade anslaget,

29,870 kronor, ur manufakturförlagslånefonden. På grund av anstaltens

väsentligt ökade anslagsbehov för år 1919 och storleken av de anvisningar på

fondens tillgångar, som i övrigt blivit gjorda, torde, enligt vad kollegium inhämtat,

fondens disponibla räntetillgångar icke förslå till hela det beräknade statsbidraget.

En uppdelning av detsamma sålunda, att viss del, nämligen det till krigstidstillägg

och krigstidshjälp avsedda beloppet, täcktes genom av riksdagen för ändamålet anvisade

medel, synes kollegium jämväl principiellt lämpligare. Det finnes sä mycket

.större skäl härför, som, enligt vad kollegium ovan angivit, anstaltens befattningshavare

i fråga om dyrtidsbidrag böra jämställas med övriga statens befattningshavare,

varav följer att krigstidstillägget åt anstaltens tjänstemän för nästkommande år

icke nu torde höra bindas vid något visst belopp.

Det anstaltens anslagsbehov för år 1919, som icke hänför sig till dyrtidsbidrag

åt anstaltens befattningshavare, uppgår till i runt tal 20,800 kronor. Ehuru

beloppet i och för sig är av betydande storlek i förhållande till de tillgångar, som

lära finnas disponibla av manufakturförlagslånefondens räntemedel, vill kollegium

likväl icke motsätta sig, att anslag jämväl för år 1919 anvisas ur nämnda fond

för nu ifrågavarande ändamål.

På grund av vad sålunda anförts får kommerskollegium hemställa,

dels att Eders Kungl. Maj:t måtte såsom bidrag för upprätthållande av verksamheten

under år 1919 vid materialprovningsanstalten anvisa ett belopp av högst

20,800 kronor att utgå ur manufakturförlagslånefonden,

dels ork att befattningshavarna vid materialprovningsanstalten måtte för ar

1919 komma i åtnjutande av krigstidstillägg och krigstidshjälp enligt samma grunder

som statens övriga befattningshavare.»

I anledning; av vad sålunda förekommit fann Kungl. Maj:t genom

beslut den 7 februari innevarande år gott medgiva, att såsom bidrag

till uppehållande .av provningsanstaltens verksamhet under år 1919 finge

Kommers
kollegium.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements

chefen.

KungL Maj:ts proposition Nr 229.

ur mauufakturförlagslånefonden utgå ett belopp av höget 20,800 kronor;

och erhöll statskontoret befallning att på rekvisition till anstaltens styrelse

utbetala nämnda belopp. Samtidigt förklarade sig Kungl. Maj:t

framdeles vilja meddela beslut i anledning av den föreliggande framställningen,

såvitt den avsåge krigstidstillägg och krigstidshjälp under

innevarande år åt anstaltens befattningshavare.

Denna fråga anhåller jag nu, sedan förut denna dag proposition

till riksdagen beslutats rörande dyrtidstillägo- och dyrtidshjälp åt befattningshavare

i statens tjänst, att få underställa Kungl. Maj:ts prövning.

För egen del vill jag då uttala, att jag — med hänsyn såväl till

den halvstatliga ställning, som provningsaustalten redan nu intager,

som ock därtill, att anstalten, vid bifall till den till riksdagen avlåtna

propositionen rörande ombildning av anstalten, redan från och med

nästa års början skulle organiseras såsom ett vanligt statens ämbetsverk

anser det vara med billigheten överensstämmande, att anstaltens

befattningshavare för innevarande år komma i åtnjutande av dvrtidsbidrag

enligt de grunder, som kunna varda gällande i avseende å befattningshavare

i statens tjänst. Jag anser detta så mycket mera vara

i atlet, som avsikten ju varit, att anstalten redan från och med ingången

av detta år skulle hava uppförts å stat, därvid dess befattningshavare

skulle utan vidare hava blivit i avseende å rätt till åtnjutande av dyrtidsbidrag

likställda med annan personal i statens tjänst. Att denna avsikt

icke kunnat förverkligas, bör, såvitt jag kan finna, icke rimligtvis i nu

ifrågavarande avseende lända befattningshavarna vid anstalten till men.

Under sådana omständigheter och då anstalten icke är i stånd

att av medel, över vilka anstalten förfogar, bestrida kostnaderna för

dyrtidsbidrag åt befattningshavarna, synes mig det för ändamålet erforderliga

beloppet böra genom statens försorg i en eller annan form

ställas till anstaltens disposition. Enligt från anstaltens föreståndare

införskaffad uppgift skulle, med tillämpning av de i propositionen nr

225 för statens befattningshavare föreslagna grunderna, kostnaderna för

dyrtidsbidrag åt anstaltens personal under innevarande år, under förutsättning

av ett för hela året gällande grundtal av 135, belöpa sig till

omkring 102,3f>0 kronor. Ehuru, med hänsyn till sannolikheten av en

under året inträffande prissänkning och därmed följande nedgång i grundtalet

för årets senare kvartal, det anslag, som för ändamålet bör avses,

torde kunna sättas något lägre än nyss angivna belopp, förslagsvis till

95,000 kronor, är likväl den erforderliga anslagssumman så hög, att,

på sätt kommerskollegium framhåller, mamifakturförlagslånefbnden icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

lärer kanna tagas i anspråk för dess gäldande, helst som denna fond

redan förut anlitats för täckande av det driftsunderskott, som oavsett

dyrtidsbidragen beräknats under detta år komma att uppstå å provningsanstaltens

rörelse. Under sådana omständigheter synes mig framställning

till riksdagen böra göras om anvisande av det för ändamålet erforderliga

beloppet. Anslaget torde böra upptagas å 1919 års tilläggsstat och,

med hänsyn till omöjligheten att verkställa exakta kostnadsberäkningar,

givas förslagsanslags natur.

Jag anser mig slutligen i detta sammanhang böra erinra om, att

då vid bifall till det framlagda förslaget rörande omorganisation av provningsanstalten,

befattningshavarna vid anstalten skulle under år 1920 i

avseende å rätt till dyrtidsbidrag utan vidare bliva likställda med annan

statens personal, spörsmålet om huru under nämnda år kostnaderna för

dyrtidsbidragen till anstaltens befattningshavare skola bestridas, redan

tidigare bhvit föremål för behandling i samband med motsvarande

angelägenhet, i vad angår övrig i statens tjänst anställd personal.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen

att, för beredande av dyrtidstillägg och dyrtidshjälp under år 1919

åt befattningshavarna vid statens provningsanstalt enligt de grunder,

som i dylikt hänseende kunna varda stadgade i avseende å befattningshavare

i statens tjänst, å tilläggsstat för år 1919 under sjunde huvudtiteln

såsom förslagsanslag anvisa ett belopp av ............ kronor 95,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition i ämnet till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta

protokoll utvisar.

Vid protokollet:

Birger Looström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1919:185 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för beredande av dyrtid stillägg och dyrtidshjälp under år 1919 åt befattningshavarna vid st s. 1 i texten