Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av stärkelse

1919-01-17 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:23, Med förslag till förordning om undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av stärkelse

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

1

Nr 23.

Kungl. Majds proposition till riksdagen med förslag till förordning

om undantag från tillämpningen av förordningen

den 25 juli 1912 angående särskild skatt å majs,

utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen

lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid

tillverkning av stärkelse; given Stockholms slott den 17

januari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga närlagda förslag till förordning om undantag från tillämpningen

av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt å

majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika

stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av

stärkelse.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 19 käft. (Nr 23.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

Förslag

till

förordning om undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli

1912 angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot

och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda

vid tillverkning av stärkelse.

Härigenom förordnas, att bestämmelserna i förordningen den 25- juli 1912 angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot

och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen,

använda vid tillverkning av stärkelse, icke skola äga tillämpning, i vad

de avse andra ämnen än dels utländsk potatis, dels ämne, som innehåller

utländsk potatis.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1919 och gäller tillsvidare

till dag, som av Konungen bestämmes, dock ej längre än till den

1 mars 1920.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

3

Utdrag av protokollet över finan sär end en, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 januari

1919.

När varande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson.

Schotte,

Petrén,

Nilson.

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde härefter:

»I en till 1917 års riksdag avlåten, den 14 april nämnda år dagtecknad

proposition, nr 203, föreslog Kungl. Magt riksdagen att antaga

ett vid propositionen fogat förslag till förordning om undantag från

tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt

å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika

stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av

stärkelse, så lydande:

Härigenom förordnas, att bestämmelserna i förordningen den 25 juli 1912

angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen

lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av

stärkelse, icke skola äga tillämpning, i vad de avse andra ämnen än dels utländsk

potatis, dels ämne, som innehåller utländsk potatis.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts proposition Nr 23.

Denna förordning träder i kraft å dag, som Konungen bestämmer, och gäller

tillsvidare till dag, som likaledes av Konungen bestämmes, dock ej längre än till

den 1 mars 1918.

Enligt nämnda förordning den 25 juli 1912 skall eu särskild

skatt av 8 öre utgå för varje kilogram vid tillverkning av stärkelse använd

majs eller ämne innehållande majs, utländsk potatis samt maniokarot

och därmed jämförliga ämnen, med vilka åsyftats bland annat tapioka-,

kassawa- och arowrot. Skatten har tillkommit i syfte att förekomma,

att man till men för den inhemska potatisodlingen komme att vid

stärkelsefabrikationen inom landet i större omfattning övergå till användning

av utländska råämnen.

Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition den 14 april 1917 föranleddes

av en utav Aktiebolaget Svenska Stärkelseintressenter genom

skrivelse den 7 november 191ti gjord framställning om upphävande

tillsvidare av förordningen den 25 juli 1912. I nämnda skrivelse hade

bolaget framhållit, att det med hänsyn till den rådande bristen å potatis

borde genom ifrågavarande skatts borttagande beredas möjlighet att för

tillverkning av stärkelse använda majs, varigenom vunnes, förutom avsevärda

fördelar för tillverkare av stärkelse och de många viktiga därav

beroende industrier, den förmånen, att avsevärda kvantiteter potatis kunde

komma konsumtionen till godo. Därtill komme, att vid användning av

majs vid stärkelsefabrikation cirka 40 procent av majskvantiteten och

cirka 60 procent av majsens fodervärde återvunnes i avfallet.

Över bolagets berörda framställning både kommerskollegium och

lantbruksstyrelsen den 19 december 1916 gemensamt avgivit infordrat

utlåtande och därvid anfört: »De skäl, som föranledde tillskapandet av

ifrågavarande skatt å majs, kunna under nu rådande förhållanden icke

åberopas för ett bibehållande av skatten. Tvärtom synes situationen

på livsmedelsmarknaden hava utvecklat sig så, att man torde böra söka

främja användandet av majs för stärkelsetillverkningen för att låta

potatisen till så stor del som möjligt komma till användning som matpotatis.

Bristen på stärkelse torde dessutom redan nu vara så kännbar,

att ett underhjälpande av tillverkningen av stärkelse framstår såsom

önskvärt. Då, enligt vad ämbetsverken inhämtat, ifrågavarande skatteförordning

icke hittills varit i tillämpning, torde ett suspenderande av

förordningen icke heller ur budgetssynpunkt möta något hinder. På

grund av vad sålunda anförts få ämbetsverken tillstyrka, att Eders

Kungl. Magt måtte vidtaga åtgärder i syfte, att skatten å majs, använd

vid tillverkning av stärkelse, varder upphävd tillsvidare under år 1917.»

Kontrollstyrelsen, som jämväl hördes i ämnet, tillstyrkte i sitt

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kung!. Maj ds proposition Nr 23.

den 10 februari 1917 avgivna utlåtande framställningen, men erinrade

tillika, dels att skäl syntes kunna förekomma att tillsvidare upphäva

den särskilda skatten ej blott å majs utan även å övriga ämnen,

vara enligt berörda förordning den 25 juli 1912 skatt skulle utgå, med

undantag av utländsk potatis, dels ock att det torde böra inrymmas

befogenhet för Kungl. Maj: t att pröva och avgöra, huruvida och under

vilka tider ifrågavarande särskilda skatt borde upphävas, dock ej för

längre tid än intill den 1 mars 1918. Kontrollstyrelsen meddelade

slutligen, att i slutet av år 1916 för första gången anmälan gjorts om påbörjande

av stärkelsetillverkning av majs vid Lyckeby i Blekinge län.

Vid föredragning i statsrådet av berörda ärende yttrade dåvarande

chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson följande:

»De i ärendet hörda ämbetsverken hava således icke haft något

att erinra mot ett provisoriskt suspenderande av ifrågavarande skatt,

med undantag av vad den gäller utländsk potatis. Åven mig synes eu

sådan åtgärd val motiverad under nuvarande förhållanden, då den inhemska

potatisen i första hand bör användas till människoföda och den

fabriksmässiga tillverkningen av potatisstärkelse med hänsyn härtill också

är förbjuden, varför skattens uppgift att skydda en sådan tillverkning

är för närvarande förfallen. A andra sidan bör, så länge någon för den

inhemska potatisodlingens intressen skadlig konkurrens därmed icke

skapas, intet särskilt hinder läggas i vägen för det, som kan egga den

enskilda företagsamheten att med användande av utländskt råmateriel

uppdriva produktionen av den för inånga viktiga näringar behövliga

stärkelsen. Visserligen har nyligen beslag blivit lagt å den inom landet

befintliga majsen, men härav träffas icke den vara, som därefter importeras.

Den föreslagna skattefriheten kan måhända i sin mån uppmuntra

till import och synes mig också därför lämpligen böra medgivas.

Då den, som jag finner riktigt, begränsas till högst den 1 mars

1918, kan den ej heller under instundande odlingsperiod verka hämmande

på lusten till odling i så stor skala som möjligt av potatis inom landet.

Lämpligt synes under alla förhållanden vara, att Kungl. Maj:t får i sin

hand att bestämma såväl dagen för skattefrihetens inträdande som ock

dess upphörande före nämnda dag, då den i alla fall skulle upphöra.

Såsom de hörda ämbetsverken erinrat, har skatten hittills icke inbragt

statsverket några inkomster, vadan någon minskning i hittills beräknat

skattebelopp icke heller av skattefriheten skulle följa.»

Riksdagen anmälde i skrivelse den 5 juni 1917. nr 244, att riksdagen

bifallit propositionen.

Den 25 juni 1917 utfärdade därefter Kungl. Maj:t förordning om

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående

särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra

väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning

av stärkelse (nr 401); varande förordningen av enahanda innehåll

som det för riksdagen framlagda förslaget.

Nyssnämnda den 25 juni 1917 utfärdade Kungl. Magt jämväl

kungörelse angående tiden för ikraftträdandet av berörda förordningar

402); och stadgades i denna kungörelse, att förordningen skulle träda

i kraft den 1 juli 1917 och gälla tillsvidare till den 1 mars 1918.

Sedan kontrollstyrelsen och folkhushållningskommissioneh i infordrade

yttranden tillstyrkt vidtagande av åtgärder för att bestämmelserna

i förenämnda förordning den 25 juni 1917 måtte förlängas att gälla under

ytterligare ett år, föreslog Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 22

januari 1918 dagtecknad proposition, nr 32, riksdagen att antaga ett vid

propositionen fogat förslag till förordning av enahanda innehåll som förordningen

den 25 juni 1917, att träda i kraft den 1 mars 1918 och gälla

tillsvidare till dag, som av Konungen bestämdes, dock ej längre än till

den 1 mars 1919.

Riksdagen anmälde i skrivelse den 22 februari 1918, nr 30, att

riksdagen bifallit propositionen.

Den 26 februari 1918 utfärdade därefter Kungl. Maj:t förordning

i ämnet (nr 86;.

Under sistlidne höst har jag anmodat kontroll- och lantbruksstyrelserna

samt folkhushållningskommissionen att inkomma med yttranden,

huruvida ifrågavarande undantagsbestämmelse borde utsträckas att gälla

utöver den 1 mars 1919.

Kontrollstyrelsen har vid sitt i ärendet avgivna utlåtande fogat

eu skrivelse, däri Aktiebolaget Svenska Stärkelseintressenter såsom sin

mening framhåller, att förordningen den 25 juli 1912 i sin helhet bör

suspenderas för ett år i sänder.

För egen del anför kontrollstyrelsen, att den ansåge samma omständigheter,

som föranlett tillkomsten av ifrågavarande undantagsbestämmelse,

alltjämt göra sig gällande, och hemställer därför, att åtgärder

måtte vidtagas för bestämmelsens prolongering under ett år.

Styrelsen förklarar sig vidare icke hava något att erinra mot, att undantaget

från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 utsträckes

att omfatta även utländsk potatis samt ämne, som innehåller utländsk

potatis.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr U3. 7

Lantbruksstyrelsen och folkhushållningskommissionen tillstyrka i

avgivna yttranden, att den i förordningen den 26 februari 1918 meddelade

bestämmelsen om undantag från tillämpningen av förordningen den 2b

juli 11)12 prolongeras för den av kontrollstyrelsen föreslagna tid.

Ehuru det numera kan förväntas, att förhållandena på livsmedelsmarknaden

så småningom skola förbättras, torde dock samma omständigheter,

vilka föranlett tillkomsten av den för närvarande gällande undantagsbestämmelsen

om skattefrihet för vissa vid tillverkning av stärkelse

använda utländska ämnen, komma att vara för handen ännu en tid

framåt. Jag anser därför, att nämnda undantagsbestämmelse bör förnyas

för ytterligare ett år, med rätt för Konungen att, om förändrade

förhållanden skulle föranleda därtill, redan före utgången av sagda tid

föreskriva, att ifrågavarande bestämmelse icke vidare skall äga tillämpning.

Däremot synes mig tillräcklig anledning icke föreligga att nu utvidga

undantagsbestämmelsen att omfatta jämväl utländsk potatis och ämne,

som innehåller dylik potatis. Enligt mitt förmenande bör nämligen den

potatis, vilken tilläventyrs kan till riket införas, lika väl som den inhemska,

i första hand reserveras till människoföda.»

Sedan departementschefen härefter uppläst ett, i enlighet med vad

lian sålunda yttrat, upprättat förslag till förordning om undantag från

tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt

å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika

stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av stärkelse,

hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i proposition.

till riksdagen föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Arfwidson.

Departe
mentschefen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:16 Skrivelse till Konungen i anledning av Kung!. Maj:ts proposition med förslag till förordning om undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 ang s. 3 i texten
  2. BevU 1919:2 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående särski s. 1 i texten