Sök i Ratio Lex

Angående dyriidstillägg för år 1918 å vissa jämlikt lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs drift utgående ersättningar

1919-03-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:231, Angående dyriidstillägg för år 1918 å vissa jämlikt lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs drift utgående ersättningar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 231.

1

Nr 231.

Kungl. Maj:ls -proposition till riksdagen angående dyriidstillägg för

år 1918 å vissa jämlikt lagen den 12 mars 1886 angående

ansvarighet för skada i följd av järnvägs drift

utgående ersättningar; given Stockholms slott den 14 mars

1919.

Under åberopande av bilagda utdrag över statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels medgiva, att till f. d. befattningshavare hos statens järnvägar,

vilka enligt lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för skada

i följd av järnvägs drift uppbära ersättning för skada, som ådragits

under förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst, samt till änkor

och barn efter sådan befattningshavare vid statens järnvägar, som dödats

under förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst, och till

vilka änkor och barn på denna grund utgår ersättning enligt ovannämnda

lag, må såsom dyrtidstillägg för år 1918 utbetalas ett belopp,

motsvarande vad som i krigstidstillägg och extra krigstidstillägg under

nämnda år skulle hava utgått, därest å ersättningen fått beräknas

dylika tillägg enligt de för f. d. befattningshavare i statens tjänst respektive

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst för år

1918 gällande grunder;

skolande, där jämte ersättningen åtnjutits pension, varå krigstidstillägg

och extra krigstidstillägg av statsmedel utgått, dyrtidstillägget

beräknas å ersättningens och pensionens sammanlagda belopp, därvid

Bihang till riksdagens protokoll 1019. 1 sand. 203 höft. (Nr 231.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

å dyrtidstillägget avdrag skall göras för vad som i krigstidstillägg och

extra krigstidstillägg å pensionen redan uppburits;

dels ock till bestridande av kostnaderna för ovannämnda dyrtidstillägg

å tilläggsstat för år 1919 under tionde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag å........................................................................kronor 116,000.

GUSTAF,

Axel Schotle.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung), Maj.ts proposition Nr 231.

3

Utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmsherna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte, anförde efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

Å sid. 46 i det betänkande, som den 18 februari 1919 av särskilt

tillkallade sakkunniga avgivits angående krigstidstillägg och krigstidshjälp

under år 1919 till befattningshavare och f. d. befattningshavare

i statens tjänst ävensom till vissa andra pensionärer, hava de

sakkunniga — efter anmärkning att rätt till krigstidstillägg nu syntes

dem böra tillerkännas jämväl vissa kategorier av personer, som förut

icke kommit i åtnjutande av sådan förmån — anfört bland annat följande:

»Dylik rätt bör enligt kommitterades mening tillkomma sådana

f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, som enligt lagen den 12

mars 1886 angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs drift

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:U proposition Nr 23].

uppbära ersättning för skada, som ådragits under förrättande av arbete

i statens järnvägars tjänst. I sådant avseende hava inkommit två framställningar,

vilka kommitterade således förorda. Dessa ersättningstagare,

vilka hittills icke erhållit något bidrag för ersättningarnas

uppbringande till det avsedda, men genom dyrtiden förminskade värdet,

synas i allt väsentligt kunna jämställas med pensionärer, och billigheten

talar därför för att krigstidstillägg får till dem utgå. Enligt

inhämtade upplysningar utgår invaliditetsersättning till 103 personer

med tillhopa omkring 50,000 kronor. Häi^jämte utgå i 187 fall sammanlagt

omkring 67,000 kronor till änkor och barn efter personer,

som omkommit under sådana omständigheter, att nämnda lag varit å

dem tillämplig. I en del av dessa fall har olycksfallet drabbat personer,

som icke därvid varit anställda i statens järnvägars tjänst, och

om dem är således här icke fråga. Beträffande änkor och barn efter

personer, som omkommit under arbete i statens järnvägars tjänst, förorda

kommitterade motsvarande krigstidstillägg på sätt längre fram

omförmäles. Av de anförda siffrorna framgår, att saken i det hela rör

sig om ett jämförelsevis ringa belopp.

Somliga av ifrågavarande invalider uppbära utom invaliditetsersättning

även en avkortad pension. Å den sistnämnda hava de således

redan fått åtnjuta krigstidstillägg. Vinner kommitterades förslag bifall,

böra i förevarande hänseende givetvis ersättningen och pensionen betraktas

såsom ett helt och krigstidstillägg beräknas å det sammanlagda beloppet.»

I anledning av vad de sakkunniga sålunda anfört har Kungl.

Maj:t, på framställning av chefen för finansdepartementet, funnit sig

böra i de förut denna dag beslutade propositionerna till riksdagen, nr

226 och 227. rörande dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst och åt änkor och barn efter avlidna statstjänare upptaga förslag

om, att dyrtidstillägg enligt de i nyssnämnda propositioner förordade

grunder skulle få åtnjutas jämväl av f. d. befattningshavare

hos statens järnvägar, vilka enligt lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet

för skada i följd av järnvägs drift uppbära ersättning för skada,

som ådragits under förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst,

samt av änkor och barn efter sådan befattningshavare vid statens

järnvägar, som dödats under förrättandet av arbete i statens järnvägars

tjänst, och till vilka änkor och barn på denna grund utgår ersättning

enligt ovannämnda lag. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle dyrtidstillägget

därvid beräknas å beloppet av den i varje särskilt fall utgående

ersättningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

Vid bifall till vad av Kungl. Maj:t sålunda föreslagits skulle

alltså från och med år 1919 nu ifrågavarande ersättningstagare bliva

i avseende å rätt till dyrtidstillägg likställda med motsvarande kategorier

av statens pensionärer och understödstagare. Emellertid synes

det mig kunna ifrågasättas, huruvida man icke beträffande dessa ersättningstagare

bör gå ännu ett steg längre än vad av Kungl. Maj:t redan

föreslagits. Att märka är ju, att de personer varom här är fråga icke

under de gångna krisåren erhållit något som helst tillskott till de

till dem utgående, även för normala förhållanden icke alltför rikligt

tillmätta ersättningarna utan nödgats själva bära hela det av den

oerhörda prisstegringen å snart sagt alla förnödenheter föranledda dyrtidstrycket.

Detta synes mig knappast rimligt, särskilt om man tager

i betraktande, att staten icke blott genom dyrtidsbidrag i betydande

omfattning berett sina befattningshavare och pensionärer kompensation

för den under krisåren inträdda stegringen av levnadskostnaderna

utan från och med år 1918 jämlikt beslut av samma års lagtima riksdag

också medgivit väsentliga höjningar i de jämlikt lagen den 5 juli

1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbetet av

statsmedel utgående livräntorna.

Under sådana omständigheter har jag föranletts att till övervägande

upptaga, huruvida det icke vore möjligt att, åtminstone för år

1918, nu i efterhand bereda ifrågavarande ersättningstagare något tilllägg

till de i följd av dyrtiden till sitt realvärde starkt minskade ersättningarna.

Jag har därvid kommit till den uppfattningen, att detta

lämpligen skulle låta sig göra i den formen, att de berättigades att nu

på en gång såsom dyrtidstillägg för år 1918 uppbära ett belopp, motsvarande

vad i krigstidstillägg och extra krigstidstillägg under nämnda

år skulle hava utgått, därest å ersättningarna fått beräknas dylika

tillägg enligt de för f. d. befattningshavare i statens tjänst respektive

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst för år 1918

gällande grunder. Då det emellertid, såsom kommitterade påpeka,

förhåller sig så, att vissa av ersättningstagarna jämväl uppbära pension,

å vilken krigstidstillägg och extra krigstidstillägg av statsmedel redan

åtnjutits, torde det, till förekommande av såväl att dubbel utbetalning

av de fixa grundtilläggen äger ruin som att det för krigstidstillägget

och det extra krigstidstillägget stadgade maximibeloppet överskrides,

för sådant fall böra stadgas, att det särskilda engångstillägget skall

beräknas å ersättningens och pensionens sammanlagda belopp, därvid å

dyrtidstillägget avdrag skall göras för vad som i krigstidstillägg och

extra krigstidstillägg ä pensionen redan uppburits. Därest å pensionen

Bihang till riksdagens protokoll l''3l3. / sand. 203 höft. (År 231.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl- Maj:ts proposition Nr 231.

krigstidstillägg och extra krigstidstillägg redan åtnjutits till stadgat

maximibelopp, skulle sålunda något särskilt dyrtidstillägg å ersättningen

icke få beräknas.

Enligt vad jag under hand från järnvägsstyrelsen inhämtat, skulle

enligt verkställda kalkyler för nu ifrågavarande ändamål erfordras ett

sammanlagt belopp av omkring 116,000 kronor. Erforderliga medel

torde lämpligen böra beredas i form av ett särskilt förslagsanslag under

tionde huvudtiteln å 1919 års tilläggsstat.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att,

dels medgiva, att till f. d. befattningshavare hos statens järnvägar,

vilka enligt lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för

skada i följd av järnvägs drift uppbära ersättning för skada, som

ådragits under förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst, samt

till änkor och barn efter sådan befattningshavare vid statens järnvägar,

som dödats under förrättandet av arbete i statens järnvägars

tjänst, och till vilka änkor och barn på denna grund utgår ersättning

enligt ovannämnda lag, må såsom dyrtidstillägg för år 1918 utbetalas

ett belopp, motsvarande vad som i krigstidstillägg och extra krigstidstillägg

under nämnda år skulle hava utgått, därest å ersättningen

fått beräknas dylika tillägg enligt de för f. d. befattningshavare i

statens tjänst respektive änkor och barn efter befattningshavare i statens

tjänst för år 1918 gällande grunder;

skolande, där jämte ersättningen åtnjutits pension, varå krigstidstillägg

och extra krigstidstillägg av statsmedel utgått, dyrtidstillägget

beräknas å ersättningens och pensionens sammanlagda belopp, därvid

ä dyrtidstillägget avdrag skall göras för vad som i krigstidstillägg och

extra krigstidstillägg å pensionen redan uppburits;

* dels ock till bestridande av kostnaderna för ovannämnda dyrtidstillägg

å tilläggsstat för år 1919 under tionde huvndtiteln anvisa ett

förslagsanslag å............................................................ kronor 116,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition i ämnet till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Vid protokollet:

Nils Ädelgren.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-. 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:10b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1919 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indrag n s. 68 i texten
  2. Rskr. 1919:247 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg för år 1918 å vissa jämlikt lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet s. 1 i texten
  3. BU 1919:70 Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående dyrtidstillägg för år 1918 å vissa jämlikt lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för skada i f s. 32 i texten