Sök i Ratio Lex

Angående försäljning till Västerås stad av visst område av kronoegendomen Johannisbergs kungsladugård nr 1—7 med Gränsta nr 1 och 2 i Västmanlands län

1919-03-14 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:238, Angående försäljning till Västerås stad av visst område av kronoegendomen Johannisbergs kungsladugård nr 1—7 med Gränsta nr 1 och 2 i Västmanlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj ds proposition Nr 238.

1

Nr 238.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning till

Västerås stad av visst område av kronoegendomen Johannisbergs

kungsladugård nr 1—7 med Gränsta nr 1 och 2

i Västmanlands län; given Stockholms slott den 14

mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels medgiva, att till Västerås stad må för en köpeskilling av 475,000

kronor försäljas ett i statsrådsprotokollet närmare omförmält område av

kronoegendomen Johannisbergs kungsladugård nr 1—7 om 7 mantal med

underlydande Gränsta nr 1 och 2 om 2 mantal i Västerås stad, vilket

område angives i det av uppskattningsmännen såsom alternativ II betecknade

styckningsförslag, med tillägg av därå belöpande andel i avkastning

från häradsallmänning, under villkor

att köpeskillingen vid tillträdet kontant inbetalas till länsstyrelsen

i länet;

att tillträdet äger rum vid utgången av nuvarande arrendetid den

14 mars 1925 eller den tidigare tidpunkt, varom staden må överenskomma

med egendomens arrendator;

att staden förbinder sig att, därest tillträdet äger rum den 14 mars

1925, till egendomens arrendator som lösen för honom tillhöriga byggnader

m. in. erlägga ett belopp av 35,365 kronor;

att nuvarande innehavarna av Kapelltorp, Grindtorp och Lövudden

ävensom, därest de äro gifta, deras hustrur berättigas att under sin

återstående livstid bruka och bebo den av eu var av dem innehavda

lägenheten mot erläggande av skälig arrendeavgift till staden;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 210 höft. (Nr 238.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition Nr 238.

att staden ensam skall vidkännas de med det inköpta områdets

avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader;

dels ock besluta, att detta anbud icke står staden öppet längre

än till utgången av innevarande år. ''

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 238.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre PALMSTIERNA,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

Kronoegendomen 7 mantal Johannisbergs kungsladugård nr 1—7

jämte 2 mantal Gränsta nr 1 och 2 i förutvarande Lundby socken av

Västmanlands län, numera införlivad med Västerås stad, är utarrenderad

till den 14 mars 1925 mot ett årligt arrende av 4,600 kronor. Egendomen,

som ligger sydväst om stadens planlagda område, mellan Mälaren

och järnvägen från Västerås till Köping, och vars huvudbyggnad är

belägen 3 kilometer från själva staden, innehåller en sammanlagd areal

av 638.9292 hektar, därav 13.7 127 hektar tomt, trädgård och park,

260.5600 hektar åker, 13.8835 hektar äng och fräkenslog, 140.1770

hektar hagar och skogsmark, 6.9 6 50 vägar och avloppsdiken samt

203.63 10 hektar vatten av Mälaren.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift den 11 mars 1918 har Västerås

stad anhållit att få förvärva ifrågavarande egendom antingen i dess

s. 4 Kontrollera mot PDF

Framställning

från

Västerås

stadsfullmäktige.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.

helnet eller om detta icke kunde bifallas till den del av egendomen,

som läge norr och öster om en å ett ansökningen bifogat exemplar

av ekonomiska kartverkets kartblad »Västerås» streckad röd linje.

Denna skrivelse är av följande lydelse:

»Stadsfullmäktige i Västerås hava vid den förberedande behandlingen av

frågan rörande ombyggnad av Södertälje kanal i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t

förklarat sig villiga tillförbinda Västerås stad att inom den tid, då Södertälje kanals

ombyggnad blivit fullbordad för ett seglationsdjup av 5.5 meter och farleden genom

Mälaren upp till Västerås blivit uppränsad för samma seglationsdjup, hava på stadens

bekostnad anordnat med järnvägsförbindelse försedda kajer för 5.5 meter djupgående

fartyg.

Sedan staden i avbidan på slutförandet av den därefter igångsatta utredningen

av stadens djuphamnsfråga förskaffat sig ett lämpligt beläget område för det första

utbyggandet av en djuphamn, har under den senaste tiden framförts det förslaget,

att ifrågavarande anläggning skulle redan från början med hänsyn till de större

trafikintressen, som förväntades kunna anknytas till densamma, utföras efter ett

större program än som tidigare varit avsett.

Enligt ett av Västerås stads byggnadschef kaptenen Gösta Smitt uppgjort

preliminärt förslag till hamnanläggningens utförande, varav kopia bifogas, skulle

denna förläggas å markområden, som ägas dels av Västerås stad och dels av allmänna

svenska elektriska aktiebolaget. Men bvggnadsplanen sträcker sig även

över en del av den Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga egendomen Johannisbergs

kungsladugård i Lundby socken, vilken socken från och med innevarande år är

införlivad med Västerås stad.

• i Själva hamnanläggningen kommer visserligen ej att beröra mer än en mindre

del av egendomen, men då det, vid det förhållandet att hamnanläggningar som

sådana, enligt vad erfarenheten bär i landet givit vid handen, icke äro någon vinstgivande

affär, är en nödvändig förutsättning för hamnbyggnadsföretagets realiserande,

att hamnens ägare har möjlighet att även i andra hand draga nytta av hamnanläggningen

i ekonomiskt hänseende, i vilket avseende fordras tillgång till tillräckliga

utrymmen intill hamnanläggningen för upplagsplatser, magasins- och förrådsbyggnader

samt industriella anläggningar ävensom för arbetarbostäder, samt då av de närmare

den egentliga staden belägna områdena endast den mark, som ligger söder om järnvägen,

är lämplig att tagas i anspråk för upplags- och magasinstomter samt industriella

anläggningar, måste planen för ordnande av områdena för dylika anläggningar

med anslutning till hamnen omfatta även avsevärda delar av Johannisbergs egendom.

Särskilt skulle dessa inom Johannisberg fallande områden såsom mera avlägset

belägna och mindre värdefulla väl lämpa sig för upplag av sådana varor —

framförallt trävaror — som kräva stora utrymmen i förhållande till sitt värde. Då

härtill kommer, att kronoegendomens åbyggnader hava sådant läge, att de efter

hamnens fulla utbyggande knappast kunna bibehållas på sin nuvarande plats samt

då Johannisbergs södra gräns sammanfaller med gränsen för stadens jurisdiktionsområde,

har det synts stadsfullmäktige lämpligast, om hela kronoegendomen kunde

förvärvas för ovanberörda ändamål, ss

Oaktat det ligger i sakens natur, att hela hamnbyggnadsprojektet ej kan

genomföras på en gång, vadan alltså någon avsevärd del av Johannisberg icke åt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition Nr 238.

minstone genast skulle behöva tagas i anspråk för företaget, är det dock redan vid

företagets planerande nödvändigt att veta, huruvida företaget kan räkna med ett

förvärv av egendomen eller en del av densamma, enär det är av synnerlig betydelse

att kunna visa de blivande trafikanterna och de industrier, som kunna hava intresse

av att göra anläggningar i hamnens närhet, vilka fördelar och utvecklingsmöjligheter,

hamnen i olika hänseenden kan erbjuda.

En förutsättning för inköp av Johannisberg för ifrågavarande ändamål är

även, att priset på egendomen blir rimligt. Så vanskligt i ekonomiskt hänseende

detta företag, som i stor utsträckning måste planeras endast efter mer eller mindre

tillförlitliga sannolikhetsberäkningar i avseende på trafik in. m., uppenbarligen måste

vara, vore det att bereda företaget onödiga svårigheter, om ett allt för högt pris

på egendomen skulle omöjliggöra dess förvärvande eller binda ett allt för stort

kapital vid jordförvärvet. Det är stadsfullmäktiges förhoppning, att statsmakterna

särskilt i betraktande av det statsintresse, som även måste anses ligga i utvecklingen

av Västerås hamn, då ju staten är ägare till Södertälje kanal, måtte behjärta

även denna sida av saken och icke lägga hinder i vägen för hamnens utveckling

genom ett allt för högt pris på ifrågavarande egendom.

Det är stadsfullmäktige bekant, att ett antal för förevarande fråga intresserade

personer dels här ifrån samhället och dels representerande de industriella

och trafikintressen, som kunna anknytas till hamnanläggningen, planerat ett aktiebolag,

som skulle utföra hamnanläggningen och driva verksamheten därstädes,

ävensom att dessa personer möjligen komma att hos Eders Kungl. Maj:t göra framställning

om förvärv av egendomen Johannisberg. I detta bolag skulle utom staden,

vilken tänktes bliva den störste delägaren, ingå som delägare blivande större trafikanter

i hamnen. Emellertid hava stadsfullmäktige ännu icke tagit ståndpunkt till

frågan, huruvida en sådan form för företagets realiserande bör anses från stadens

synpunkt lämplig, och utan stadens- medverkan lärer icke ett dylikt bolag kunna

komma till stånd. Och vidare har det synts kunna ifrågasättas, om icke statsmakterna

hellre skulle vilja sälja egendomen till stadskommunen än till nämnda

bolag.

Därför hava stadsfullmäktige beslutat för stadens vidkommande göra framställning

om egendomens förvärvande.

Skulle, "under förutsättning att ifrågavarande hamnbyggnadsföretag kommer

att under stadens medverkan realiseras genom ett aktiebolag, staten på grund av

sitt intresse för utvecklingen av sjöfarten på Mälaren vilja gå in som delägare i

bolaget med värdet av Johannisbergs egendom eller den del därav, som anses böra

avstås för företaget, har Västerås stad intet att erinra häremot, och torde även

övriga intressenter häri endast se en fördel för företaget, men synes dock denna

fråga ej böra förknippas med försäljningsfrågan, enär det är synnerligen angeläget,

att denna senare blir så snart som möjligt avgjord.

Då det ligger i sakens natur, att hela hamnbyggnadsprojektet oj kan genomföras

på en gång, utan utbyggnaden kommer att ske under en längre tid med början

från stadssidan, skulle ett eventuellt förvärv av Johannisberg icke på åtskilliga år

behöva rubba där nu bestående förhållanden. Men det är dock nödvändigt för företaget

att veta, huruvida företaget kan räkna med ett förvärv av egendomen eller

en del av densamma. Staden å sin .sida måste naturligtvis vara beredd att åtaga,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kunyl. Maj:ts proposition Nr 238.

sig alla de förpliktelser till egendomens arrendator, som kunna följa av ett förvärv

av egendomen.

Stadsfullmäktige få med stöd av det ovan anförda i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes redan till innevarande års riksdag ingå med proposition

därom, att kronoegendomen Johannisberg med underlydande i förutvarande

Lundby socken, numera Västerås stad mätte få försäljas till Västerås stad antingen

i dess helhet, eller om detta icke kan bifallas, till den del av egendomen, som ligger

norr och öster om en å bifogade karta streckad röd linje.»

Sedan domänstyrelsen anbefallts att avgiva utlåtande över denna

framställning, har nämnda styrelse anmodat länsstyrelsen i Västmanlands

län att föranstalta, att saluvärdering bleve i stadgad ordning ofördröjligen

verkställd av dels hela egendomen och dels den del av densamma,

som staden enligt ansökningen eventuellt önskade förvärva.

Med skrivelse den 14 januari 1919 har länsstyrelsen överlämnat

instrumentet över den anbefallda värderingen jämte övriga till ärendet

hörande handlingar, däribland 3 kartor, ävensom av stadsfullmäktige avgivet

yttrande över vad vid nämnda förrättning förekommit jämte yttrande

i frågan av kronoegendomens arrendator, varjämte bifogats till

Kungl. Maj:t ställda ansökningar från J. E. Löf, C. A. Fernström, C.

A. Juhansson-Staf, Wallentin Gustafsson och Oscar Carlsson om friköpande

av de lägenheter de innehade under egendomen.

Med skrivelse den 27 februari 1919 har domänstyrelsen till Kungl.

Maj:t överlämnat berörda handlingar jämte infordrade yttranden av

över jägmästaren i bergslagsdistriktet samt domänintendenten i länet.

Av värderingsinstrumentet inhämtas, bland annat, följande.

Kronodomänens karaktärsbyggnad av sten i två våningar, av ganska monumentala

mått och med ståtlig belägenhet, är förlagd å västra sluttningen å en i Mälaren

utspringande bergig och dominerande udde, vilken med i söder invidliggande områden

i övrigt upptages av park och trädgårdar. Västligt om karaktärsbyggnaden och

utmed den allé, vilken leder till stora landsvägen mellan Västerås och Köping, befinnes

— med undantag för vissa torp, lador och utstugor — domänens hela åbyggnad,

bestående av ladugård och stall, arbetarbostäder, magasin, smedja, redskapshus

in. m.

Trädgården, innehållande 601 fruktträd och 833 bärbuskar samt två arrendatorn

tillhörande växthus, är täckdikad och ganska stort anlagd samt, icke minst

på grund av närbelägenhet till staden, rikt avkastande.

I västlig huvudriktning från åbyggnaderna utbreder sig domänens övriga ägovälde,

av vilket tre stenfria, jämna och ganska väl formade åkerområden kunna iakttagas,

förenade med tre, mindre välbegränsade, av backar, stenrös och inskjutande skogsmarkspartier

sprängda områden av samma ägoslag. Ett väl avvägt och tillräckligt

ägovägssystem förmedlar förbindelse med egendomens skilda delar och huvudgården,

ytterligare underlif älpt medelst den genom egendomens västra delar från KungsBarkarö

socken mot stora landsvägen ledande bygdevägen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Maj:ts proposition Kr 238.

Åkerjorden utgöres nära nog överallt av mycket godartad lermylla på leralv

med i allmänhet taget fullt tillfredsställande villkor i fråga om tillgänglighet för sol och

torkande vindar. Genom Mälarens närbelägenhet och genom slutförandet av »Långängarnas

och Kapellbäckens vattenavledningsföretag», varav domänen i hög grad

röner inverkan, förefinnes numera möjlighet för domänens torrläggning till erforderligt

djup, med undantag för vissa lågt belägna delar. — En stor del av domänens

åkerjord är numera täckdikad

De lägre belägna betesängarna i Sjöängen medgiva ett tidigt och gott bete

och jämväl i domänens hagmarker finnas goda beten.

I norra delen av domänen äro belägna torplägenheterna Västra Saltängstorpet,

Östra Saltängstorpet, Grindtorpet, Kapelltorpet, Modelltorpet samt i södra

delen därav Mjölnartorpet. Dessa torp äro under nuvarande arrendeperiod utlämnade

utan åliggande dagsverksskyldighet vid huvudgården. Samtliga äro försedda

med tillräckliga åbyggnader och tillfredsställande brukade.

Kronodomänens fiskevatten är tillskiftat densamma och vitsordas såsom

givande. „

A den söder om huvudgården i Mälaren utskjutande udde, som benämnes

Fogdeholmen, finnes en sommarbostad, tillhörande byggmästaren J. A. Löf i Väs
i/6Fcis
Med

undantag för vissa lågt belägna stranddelar är hela stranden mot Mälaren

i övrigt högt belägen och i synnerhet i söder om Sjöängsviken utmärkt genom

ovanlig naturskönhet, med rik och hög skogsvegetation omväxlande med lövängar och

betesslätter, utan tvivel de skönaste och för privatbyggnader mest efterstävansvärda

strandpartier vid Mälaren inom — från trafiksynpunkt praktiskt taget — tillgängliga

delar av Västerås stads omnejd.

Hävden visade sig, i stort sett, ganska tillfredsställande. Visserligen hade

det icke undgått värderingsnämnden, att vissa områden företedde en ojämn och

mindre välplanerad markyta och att kulturen här och var bort framstå på ett gynnsammare

sätt än vad fallet vore, men det borde ock rättvisligen erkännas, att arbetet

med bortförskaffandet av de störa dikessträngarna efter vattenavlednmgen hade vant

i hög grad tidskrävande och att endast ett trädesbruk därefter icke kunde vara tillfyllest

för att medföra önskvärd jämnhet i markens yta, och likaså att verkningarna

efter de ganska omfattande täckdikningsarbetena icke inom närmaste tid kunde

framstå till deras fulla värde. Att arrendatorn emellertid vinnlagt sig om åkerns

förbättring med avsevärda uppoffringar och härutinnan även lyckats, ansåge värderingsnämnden

obestridligt. .

Uppskattningsmännen hava anfört, att egendomen genom sill betydande areal,

bördiga jordmån, naturskönhet och de möjligheter, vilka dess osedvanligt gynnsamma

belägenhet kunde erbjuda, vore en synnerligen värdefull possession och att endast

mäktigt bjudande omständigheter borde kunna förmå kronan att avhända sig densamma.

, , . „ ,,

Beträffande sättet för värderingen hava uppskattningsmännen tramhallit, att

de uteslutande fäst avseende vid sådant, som enligt deras mening borde beaktas från

kronans sida såsom säljare av egendomen, och utan att i prisnedsättande riktning

låta i någon mån påverka sig av i stadens framställning angivna motiv för egendomens

förvärvande för ett samhälleligt ändamål.

När således Västerås stad gjorde framställning om åtkomst av Johanmsbergs

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj ds proposition Nr 238.

kungsladugård för att därstädes, bland annat, anlägga en djuphamn, för vilket egendomen

ansåges innehava framstående förutsättningar, måste enligt deras mening

denna egenskap hos egendomen avsevärt inverka vid värdesättningen därav, utan

f"e ansRäSe S1f kunna ffsta avseende vid, att anläggandet av en djuphamn av

staden angåves såsom ett för hela riket viktigt intresse. En prismoderation av

denna anledning tillkomme, efter uppskattmngsmännens uttryckliga förmenande, icke

dem. Köpeskillingens storlek åter kunde ju bliva en annan sak.

Det kunde emellertid enligt uppskattmngsmännens förmenande icke väcka

annat an uppmärksamhet, att djuphamnsanläggningen och därav eventuellt resulterande

industriella och andra anläggningar, bostäder, m. m. skulle föranleda behov

av förvarande av en egendom av närmare 900 tunnlands areal förutom cirka 400

tunnlands vattenyta, detta dess mera, som staden framhölle, att hela hamnprojektet

icke kunde komma att beröra mera än en mindre del av egendomen och att detta

icke torde kunna på en gång genomföras. Det syntes värderingsnämnden, som om

det skulle vara för kronan förmånligare att nu avstå ett endast för hamnbyggnaden

omedelbart nödigt område och att i fråga om dispositionen av det övriga ägoväldet

invänta vad utvecklingen kunde medföra.

Stadens alternativa framställning att få förvärva viss angiven del av egen-t

aomen avstyrkte uppskattningsmännen, enär genom en avstyckning i sådan omfatta

mng egendomen skulle berövas den vitala delen av sin åbyggnad: karaktärshus,

ladugård, Övriga ekonomihus samt arbetarbostäder.

i v Ppskattmngsmärmen hava upprättat saluvärdering över dels egendomen i

dess helhet, (alternativ I), och dels det område av egendomen, som staden anhållitatt

eventuellt få forvarva (alternativ II).

Alternativ I.

Med avseende fästat vid egendomens i stort sett särdeles bördiga åkeriord

och göda ^dikning, dess belägenhet i stadens så gott som omedelbara närhet samt

nu gällande höga egendoms-, tomt- och virkesvärden, samt till de utvecklingsmöjligheter,

vilka i dessa hänseenden stå att påräkna, hava uppskattningsmännen värderat

egendomen sålunda:

Torpen ................................................

Huvudgårdens trädgård, med fruktträd

och bärbuskar ......................

Hustomter............................................

Åker:

Den bästa, täckdikad ........................

Den bästa, icke täckdikad ................

Lågtbelägen ........................................

Äng och fräkenslog ........................

Park in. m.........................................

Skarphagen ........................................

Villaområde ...............................

Areal ä pris

hektar kronor

Krön

o r

24.0731

48,240: —

2.8693

5.7742 600: —

15,000: - 3,464: 52

100.5 ooo 2,000: —

97.6993 1,200: —

44.1835 800: —

11.2427 300: —

3.5635

3.65 61 150: -

31.7022 3,500: —

å 4,500: —

201,000: —

117,239: is

35,346: so

353,585: 9 6

3,372: si

7,000: —

548: 42

92,ISO: 20

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds proposition Nr 238.

Areal å pris

hektar kronor

Kronor

Egnahems- och bostadsområde.......

Övrig mark av beteshagar, skogsplantering,

skogsmark och backar

Vägar och avloppsgravar ...............

Vatten av Mälaren:

För värdet av fiskevatten: arrendator

avkomst av detsamma: 150

kronor per år kapitaliserad å 5

procent ............................................

För vattenområdets användbarhet

såsom hamnplats, reservationsvis,

För värdet av å domänen befintlig

skogsväxt ......................................

För värdet av tillkommande allmänningsutsyning

kapitaliserad å 5

procent ............................................

19,4002 1,200: —

93.6591 100: —

6 9650

203.6310

23,280: 2 4

9,365: 9i

3,000: —

100,000: - 103,000: —

106,400: —

9,000: -

Summa hektar 638.9292 Kronor 774,378:06

eller i rundat tal 774,380 kronor. Arrendevärdet har uppskattats till 9,425 kronor.

Beträffande den reservationsvis upptagna värderingen av vattenområdets

användbarhet till hamnplats hava uppskattningsmännen anmärkt, att enär de för

värdebestämmande av nämnda egenskap hos domänen ansett tillkallande av sakkunnig

person nödig, länsstyrelsen efter framställning härom förordnat kaptenen vid

väg- och vattenbyggnadskåren B. Delin i Västerås att såsom sådan biträda dem

samt att Delin efter besiktning å platsen överlämnat utlåtande, varav framginge,

att han förmenade med hamnanläggningen förenade omständigheter icke giva fogtill

värdesättning av kronodomänen med särskild hänsyn till dess lämplighet i detta

hänseende. Uppskattningsmännen bestrede emellertid kategoriskt denna Delins uppfattning

av saken, alldenstund dels hamnanläggningen utgjorde den primära och

måhända bärande orsaken till Västerås stads framställning om kronodomänens inköp,

dels den planerade hamnanläggningen med cirka 85 procent av kajlängden vore

avsedd att falla inom domänens område, dels ock skifteslagstiftningskommittén i

sitt betänkande särskilt framhölle, att ett vattenområde skulle uppskattas även

efter den nytta, vilken på grund av användbarhet i nu förevarande hänseende kunde

anses därav dragas — allt förhållanden, vilka icke syntes i vederbörlig grad hava

rönt den sakkunniges beaktande.

Kronoegendomens torp hava åsatts följande saluvärden:

Grindtorpet........................... kronor 10,400 Modelltorpet........................ kronor 7,000

Östra Saltängstorpet............ » 11,640 Kapelltorpet........................ » 6,160

Västra Saltängstorpet ........ » 7,215 Mjölnartorpet .................... » 5,825

eller tillhopa 48,240 kronor. Hembudsrätt har förordats för innehavarna av Grindtorpet,

Östra Saltängstorpet, Kapelltorpet och Mjölnartorpet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sarnl. 210 höft. (Nr 238.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj;ts proposition Nr 238.

Alternativ II.

Beträffande värderingen enligt detta alternativ hava uppskattningsmännerr

erinrat, att de i det föregående framhållit, att en avstyckning från domänen i enlighet

med Västerås stads förslag skulle beröva den återstående delen därav nära

nog all för skötseln därav nödig åbyggnad och härförutom på ett, ekonomiskt taget,

synnerligen betänkligt sätt störande ingripa i jordbruksdriften därå genom skiftesläggningens

sönderdelande och växtföljdens rubbning och att detta förslag av dessa

och härmed samhörande orsaker vore att avstyrka.

Dessa omständighetér hade vid styckningslottens värdesättning sålunda beaktats,

att sedan enligt det föregående domänens enbara åkerjordsvärde per hektar

uträknats genom byggnadsvärdets fråndragande från åkervärdet, betraktat såsom

bebyggt, och detta belopp tillämpats på styckningslottens åkerjordsinnehav samt

härtill blivit lagt värdet av samtliga å styckningslotten befintliga byggnader, det

härvid funna resultatet betraktats såsom densammas värde i fråga om åkerjord

och tillhörande byggnader. Härtill borde emellertid visst belopp läggas för

den behållna lottens förseende med nödiga byggnader ävensom visst belopp för motvägande

av förluster, som skulle uppkomma under de första åren efter avstyckningen,

innan nybyggnad och ny cirkulation, nya vägar m. m. hunnit motsvara

behovet.

Styckningslotten skulle enligt karthandlingarna utgöras av följande ägoslag,

vilka värderats sålunda:

Areal

hektar

å pris

kronor

K r o

n o r

Hustomter............................................

6-5394

600: —

3,923: 6 4

Huvudgårdens trädgård ....................

2-8693

15,000: —

18,923: 64

Åkerjordens värde, obebyggd...........

83.6828

880: —

73,640: 8 6

Styckningslottens åbyggnad ............

139,515: —

Ang och fräkenslog...........................

5.3629

300: —

1,608: 87

Park m. in.........................................

3.5 6 35

7,000: -

Skarphagen ........................................

3.6 5 61

150: -

548: 42

Av villaområdet ................................

1.1570

3,500: -

4,049: so

Egnahems- och bostadsområdet.......

Övrig mark av beteshagar, skogs-

19.4002

1,200: -

23,280: 2 4

mark och backar ..........................

21.2221

100: -

2,122: 21

Yägar och avloppsgravar ................

2.2506

Vatten av Mälaren ............................

Av fiskets avkomst, approximativt

För vattenområdets användbarhet

159.8614

2,000: —

såsom hamnplats, reservationsvis

För värdet av å styckningslotten

100,000: —

102,000: —

befintlig skogsväxt ........................

Andelen i allmänningsutsyningen före- slås reserverad ...............................

Kostnaden för nybyggnad av kvar-

40,075: —

varande lotten ................................

100,000: —

För betäckande av diverse förluster

50,000: —

Summa

309.5653

562,763: 74

eller i rundat tal 562,765 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition Nr 238.

I anledning av denna saluvärdering infordrade länsstyrelsen yttrande

från stadsfullmäktige i Västerås, vilka i skrivelse den 27 december

1918 anfört huvudsakligen följande:

Då stadsfullmäktige funnit den uppskattningssumma, som åsatts egendomen,

allt för hög, kunde de icke underlåta att ingå på en kritik av den gjorda förrättningen

såväl i avseende å de principer, vilka därvid följts, som beträffande värderingens

detaljer.

Hela värderingsinstrumentet bure vittne om, att förrättningsmännen tagit till

sin uppgift att söka med begagnande av varje därtill tjänlig omständighet komma

till högsta möjliga värde å egendomen, sålunda icke till egendomens marknadsvärde,

sådant detta skulle ställa sig för att i en eventuell köpares hand lämna honom

skälig avkomst å det för egendomens förvärvande använda kapitalet, utan till ett

värde, som kunde anses lämpligt för en köpare, som av omständigheternas makt

vore tvingad att med snart sagt vilken uppoffring som helst söka förvärva fastigheten.

Varje möjligt eller sannolikt framtidsvärde vore i värderingen väl tillvarataget

för säljarens räkning. Det borde icke förvåna, om köparen, som behövde

egendomen för ett allmännyttigt ändamål, icke gärna såge, att samhällets uppoffring

för detta allmänna ändamål bleve större, än som borde anses skäligt, i all synnerhet

som hamnföretaget i och för sig icke vore avsett att eller torde kunna bliva

inkomstbringande för staden.

Vad anginge värderingens detaljer, så mötte nästan vid varje post anmärkningsvärt

höga priser.

Trädgården, som i allmänhet vid försäljning av egendomar ej plägade särskilt

upptagas i värde, hade här upptagits till ett mycket högt sådant.

Åkerjorden syntes också mycket högre uppskattad, än vad en spekulant i

allmänhet skulle vara hågad giva för jord av här ifrågavarande beskaffenhet, vars

hävd lämnade mera övrigt att önska, än vad värderingsinstrumentets reservationer

i denna riktning kunde låta den med förhållandena på platsen okände förmoda. En

genomsnittssiffra av 1,200 kronor per hektar för all åkerjorden syntes vara, ehuru

även den hög, ett värde, som närmade sig det antagliga.

Parken, som, ehuru vackert belägen, icke syntes hava varit föremål för några

särskilda kostnader eller omsorg, hade beräknats, även den mot vad som vore vanligt

vid uppskattning av lantegendomar, till ett högt värde.

I fråga om värderingen av de två såsom villaområde samt egnahems- och

bostadsområde upptagna särskilda delarna av egendomen ville stadsfullmäktige med

bestämdhet påstå, att de icke kunde anses betinga de höga värden, som förrättningsmännen

åsatt dem. Oaktat arrendatorn av egendomen tydligen icke hade

något emot upplåtelser av det slag, som skett i ett fall, hade det enda villabyggnadsföretaget

tydligen icke lockat till efterföljd och detta av det naturliga skäl,

att alla områdena icke vore så lockande för bebyggande, som förrättningsmännen

sökt göra gällande. Stranden vore nämligen i hög grad stenig och bottnen närmast

stranden bestode eljes av lera eller dy. Det vore ju möjligt, att utsikten att

kunna få köpa tomter med äganderätt skulle locka flera spekulanter, men det skulle

ändock säkerligen dröja ansenligt länge, innan någon större livaktighet härutinnan

uppstode, då länge andra vida lämpligare områden i stadens omgivningar stode till

buds. I värjo fall läge ett dylikt exploaterande för närvarande och torde även för

Stadtfullmäktige

i

Välteråt

2,/i» 1918

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition Nr 238.

framtiden ligga utom stadens intresse, då ifrågavarande områden i stadens hand

måste reserveras för andra och viktigare ändamål. Det vore förresten ej riktigt

att för ett helt stort område, som vore avsett till styckning, räkna samma pris,

som tilläventyrs och i bästa fall kunde erhållas för närvarande för någon enda av

de bäst belägna tomterna, enär det läge i sakens natur, att det måste dröja lång

tid, innan samtliga tomter kunde realiseras. Ifrågavarande områden borde därför

endast upptagas till det värde, de betingade såsom ingående delar av lantegendomen.

Beträffande det upptagna värdet av vattenområdet såsom hamnplats hänvisade

stadsfullmäktige till kapten Delins utlåtande och hävdade, att något särskilt

värde ej borde i detta avseende beräknas.

Vad slutligen anginge ståndskogen framhölle stadsfullmäktige, att densamma

vore i och för sig för högt beräknad, och åberopade härutinnan ett av länsjägmästaren

Nyblom avgivet utlåtande, enligt vilket totalvärdet å ståndskogen borde

upptagas till 71,230 kronor. Men då det gällde att komma till det verkliga värdet

av en lantegendom, vilken såsom med den ifrågavarande vore fallet ej på långt när

hade skog till eget husbehov, kunde man icke upptaga avverkningsvärdet å all

befintlig ståndskog. Icke ens den mest ekonomiskt anlagde köpare, och allra minst

ett samhälle, som måste tillvarataga andra intressen än de rent ekonomiska, skulle

komma på den tanken att hugga bort varje träd på hela egendomen för att till det

yttersta uttaga de värden, som kunde erhållas ur densamma. En sådan åtgärd

skulle dessutom även ekonomiskt sett vara mycket oklok, då den uppenbarligen

endast vore ägnad att ytterligt nedsätta egendomens värde i övrigt. Staden vore

av den uppfattningen, att ståndskogen och vad som i övrigt kunde avverkas å

egendomen borde värderas genom den naturliga avkastningens kapitalisering.

Med anledning av det sålunda anförda ansåge stadsfullmäktige, att värderingen

borde kunna göras sålunda:

Hustomter och trädgårdar samt park

Åker..................................................

Äng och fräkenslog .........................

Beteshagar och skogsmark ................

Fiskevatten.......................................

Värdet av skogsfång.........................

Allmänningsutsyning............................

13.7 128 hektai

260.5600 »

13.8835 »

140.1 770 >

15.5 kbm. ä 12

36 » » 12

■ å 1,000: —

» 1,200: - » 300:—

» 110: —

so kap. å5 %

5 0 » »5 %

er. 13,712: so

» 312,672: —

» 4,165:0 5

» 15,419:47

» 3,000: —

» 3,875: -

» 9,000: —

r. 361,844: 32.

Härtill kunde framhållas, att sistnämnda värdesumma, ehuru även den hög,

närmare överensstämde med det i instrumentet angivna arrendevärdet efter nuvarande

arrendeperiods utgång, 9,425 kronor.

Vad beträffade den alternativt till inköp föreslagna delen av egendomen

borde värdet reduceras i enlighet med de sålunda angivna grunderna.

Vidkommande de torplägenheter, ifråga om vilka värderingsmännen förklarat

de nuvarande innehavarna värda att åtnjuta hembudsrätt, ville stadsfullmäktige

framhålla, att det på grund av det ändamål, för vilket staden önskade förvärva

egendomen, läge i sakens natur, att sådan hembudsrätt icke borde medgivas, enär

friköpandet av dessa i egendomen insprängda brukningsdelar skulle bliva hinderligt

för egendomens framtida användning. Särskilt gällde detta de lägenheter, som vore

belägna närmast intill den planerade hamnanläggningen. Däremot hade staden intet

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj:ts proposition Kr 238.

emot, att dessa lägenheter upplätes med nyttjanderätt till innehavarna på livstid,

möjligen under förbehåll av lösningsrätt från stadens sida på vissa villkor, för den

händelse utvecklingen tidigare än nu kunde bedömas skulle kräva ett ingrepp i

innehavarnas förfoganderätt.

Då egendomens arrendator ännu ej avgivit yttrande över stadens framställ''

ning att få förvärva egendomen, ville stadsfullmäktige ånyo tillkännagiva stadens

benägenhet att åtaga sig de förpliktelser till arr end atorn, som kunde bliva en följd

av egendomens förvärvande, och i detta hänseende förklara sig vilja ikläda sig alla

skyldigheter, som skulle åligga kronan vid eget övertagande av egendomen från

arrendator^ ävensom att ersätta honom hans havda kostnader för övertagande, uppförande

och förbättring av egna byggnader å egendomen.

Enär byggmästare J. E. Löfs område knappast ägnade sig såsom egnahemslägenhet,

då det bestode av en stenbunden och skogbeväxt backe, utan endast lämpade

sig till det ändamål, vartill det nu användes, eller såsom sommarbostad, samt

i anslutning till vad stadsfullmäktige yttrat om torplägenheterna avstyrkte de bifall

till Löfs ansökning.

Egendomens arrendator har i avgivet yttrande anfört bl. a. följande.

I förvissning att få begagna den honom enligt gällande arrendekontrakt medgivna

optionsrätt vid egendomens förnyade utarrendering hade han icke blott utfört

ett kostsamt arbete för förbättrande av jordens hävd utan även i övrigt å densamma

nedlagt högst avsevärda kostnader, vilka han avsett att genom ett fortsatt arrende

få så småningom amorterade. Skulle nu egendomen försäljas utan att han bleve i

tillfälle att själv förvärva densamma, ginge han miste om optionsrätten. Därmed

förlorade han ock möjligheten att erhålla gottgörelse för dessa sina kostnader, därest

icke samtidigt med försäljningen fixerades de ersättningsbelopp, som en eventuell

köpare hade att utgiva. Skulle det nämligen överlåtas åt köparen att efter köpet

träffa uppgörelse med honom, vore han mot denne så gott som rättslös, eftersom

köparen genom att vägra honom ersättning för de gjorda anläggningarna kunde tvinga

honom att avstå desamma så gott som utan lösen. Han hade för staden framlagt

olika förslag till uppgörelse, men staden hade helt kategoriskt förklarat, att anledning

till underhandlingar i ärendet icke förelåge.

Arrendatorn har för den händelse försäljning skulle äga rum hemställt, att

med köpet skulle förenas det villkor, att staden förpliktades att till honom utgiva

ersättning med följande belopp:

För arrendatorn tillhöriga byggnader, terassanläggning, vatten
-

och värmeledningar ....................................................................... kronor 31,165: —

För täckdikning enligt åren 1913 och 1914 uppgjord plan ........ » 14,220: 98

För år 1912 utförd täckdikning utan fastställd plan ................... » 4.200: —

Summa kronor 49,585: 9 8

Länsstyrelsen i Västmanlands län har i avgivet yttrande den 14

januari 1919 anfört följande:

»Då staden avser att å mark, belägen intill och å sagda egendom, anlägga

en djuphamn, vilken kommer att draga högst betydande kostnader, är det tydligt,

Egendomens

arrendator.

Lttnestyrehen

i Västmanlands

län.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Överjäymästaren

i

Bergslags6

(attik fet.

14 Kung}. Maj.ts proposition Nr 238.

att för en ändamålsenlig planläggning av detta omfattande företag det icke kan

vara nog att disponera jämt och nätt det område, som skulle erfordras för själva

hamnanläggningen med vad därtill hörer, utan att därjämte krävas avsevärda utrymmen

för blivande industrianläggningar och dylikt. Skulle staden sakna möjlighet

att erbjuda sådana, inskränkes därmed självfallet också möjligheten att nedlägga

kostnader på själva djuphamnen, vilken i varje fall näppeligen kan beräknas

bliva ekonomi-kt givande.

Beträffande det pris, som av värderingsnämnden åsatts egendomen, synes det

befallningshavanden uppenbart, att nämnden av sitt nit att tillvarataga kronans

intressen låtit sig föras väl långt. Redan det inledande yttrande, vari nämnden

angiver sina utgängssynpunkter, vittnar härom, och nämnden har icke dragit sig

för att konsekvent fullfölja desamma. Resultaten hava därför, såsom stadsfullmäktige

närmare påvisat, i åtskilliga hänseenden blivit nog så drastiska. Kronan har

av naturliga skäl icke deltagit i det hänsynslösa vandlande med jordegendomar, som

på senare tiden förekommit och som kommit jordvärdena att för en tid springa i

höjden på ett oroväckande vis. Någon anledning att här, då det gäller en köpare,

vilken med sitt köp avser att, utan att kunna påräkna egen ekonomisk vinning,

främja allmännyttiga ändamål, i något som helst avseende frångå denna princip,

synes befallningshavanden icke föreligga. Det nuvarande taxeringsvärdet å egendomen

är 115,600 kronor, medan den föreslagna försäljningssumman utgör 774,380

kronor; den nuvarande arrendesumman är 4,600 kronor, medan den blivande

efter arrendeperiodens utgång — är satt till 9,425 kronor. Dessa siffror synas

befallningshavanden i och för sig utgöra tillräcklig grund för en avsevärd reducering

av den föreslagna köpesumman, och hemställer befallningshavanden förty, att

vid densammas fixerande största möjliga hänsyn tages till de erinringar, som i

stadsfullmäktiges bilagda skrivelse gjorts mot värderingsnämndens uppskattning.

Då staden har behov av att snarast få veta, huruvida den vid planläggningen

av djuphamnen skall kunna räkna med Joliannisbergs mark, men däremot

icke synes hava ifrågasatt egendomens tillträdande före arrendeperiodens

utgång den 14 mars 1925 och staden sålunda vid köpet lärer förpliktas ikläda sig

kronans rättigheter och skyldigheter gent emot avträdande arrendator^ lära dennes

nu framställda ersättningsanspråk först i samband med egendomens avträdande kunna

komma under prövning.

Vad angår de gjorda framställningarna i fråga om friköpande av vissa lägenheter

å egendomen torde dessa böra enligt stadens förslag endast på sådant sätt

bifallas, att lägenhetsinnehavarna berättigas att för sin livstid bruka lägenheterna

mot årlig avgäld.

.Slutligen tillåter sig Konungens befallningshavande erinra, att då staden enligt

åtagande bör hava sin djuphamnsfråga ordnad år 1921, det är av synnerlig vikt,

att det föreslagna inköpet må komma att underställas 1919 års riksdag.»

Över jägmästaren i Bergslagsdistriktet har överlämnat ett av vederbörande

skogstaxator efter granskning av de olika värderingsinstrumenten

beträffande ståndskogen avgivet yttrande i denna fråga samt instämt

i det slut, vartill skogstaxatorn kommit. Ståndskogen å egendomen i

dess helhet har härvid uppskattats till 71,846 kronor, varifrån borde

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Knngl. Maj:ts proposition Nr 238.

avdragas kapitalvärdet av skatter samt för förvaltnings- och skogscdlingskostnader,

så att nettovärdet bleve i runt tal 63,890 kronor. Å styckningslotten

har ståndskogen värderats till 27,664 kronor, varifrån för

kapitaliserade värdet av förvaltningskostnader och skatter borde dragas

1,000 kronor, så att ett nettovärde av i runt tal 26,660 kronor återstode.

Domänintendenten har i avgivet yttrande bestritt varje hänsyn till

stadsfullmäktiges beräkningar samt anfört, att i enskild persons hand

egendomen säkerligen skulle betingat en miljon kronor.

I sin förberörda skrivelse den 27 februari 1919 har domänstyrelsen

anfört följande:

»Med hänsyn till egendomens läge och beskaffenhet håller styrelsen i likhet

med uppskattningsmännen före, att det vore för kronan fördelaktigast att för hamnbyggnaden

i fråga toges i anspråk för närvarande allenast den nordostligaste delen

av egendomen, varigenom huvudsakliga delen av dess åbyggnad lämnades orörd.

Då emellertid stadsfullmäktige, enligt vad anförts å deras sida, anse sig ej kunna

åtnöjas härmed och ej kunna påbörja anläggningen i fråga utan att nu erhålla

bestämt besked, huruvida vad för byggnadsplanens utförande i dess helhet av egendomen

erfordras kan få förvärvas, vill styrelsen med hänsyn till det planerade företagets

allmännyttighet tillstyrka, att den del av egendomen, som i ansökningen

alternativt avses och vara egendomens huvudsakliga åbyggnad är belägen, av kronan

avstås, och biträder styrelsen länsstyrelsens yttrande i anledning av de gjorda framställningarna

om lägenheters friköpande.

Vad värdet av nämnda del av egendomen beträffar, så synes väl fullt fog

föreligga för värdering av det därtill hörande vattenområdet på sätt som skett, ej

blott såsom givande avkomst av fiske och dylikt utan jämväl för sådan användning,

som enligt ansökningen därmed avses. Men i förevarande fall, då den ifrågasatta

anläggningen står i visst sammanhang med och måste anses innebära ett fullföljande

av eu statlig anläggning, torde från kronans sida anspråk på ersättning i sistberörda

del kunna eftergivas. Vad uppskattningsvärdet i övrigt beträffar synes det styrelsen

olämpligt att, såsom uppskattningsmännen förfarit, här upptaga gottgörelse för

bebyggande av den lott av egendomen, som enligt styrelsens förslag skulle bibehållas

åt kronan, likasom ett belopp för betäckande av vissa förluster i anledning av berörda

lotts särskilda disposition. I stället bör den jord, som avstås, åsättas ett

skäligt värde med hänsyn till dess läge intill en stad, som är stadd i stark utveckling,

vilken synes gå åt just detta håll; och då utan tvivel staden kommer att

använda stora delar av jorden till upplåtelser för olika ändamål, varpå staden kommer att

förtjäna, anser styrelsen, att ett pris av 2,000 kronor per hektar i genomsnitt bör

vara det minsta, från vilket värdesättningen bör utgå. På grund härav och dä

markområdet i jämnat tal utgör 150 hektar, får styrelsen föreslå ett markvärde

av ............................................................................................................ kronor 300,000

Härtill bör läggas dels det av uppskattningsmännen beräknade och

jämväl av styrelsen såsom skäligt ansedda beloppet av värdet

av egendomens åbyggnad.................................................................... » 139,515

Domäninten
denten.

Domänstyr elsen
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.

dels skogens värde, upptaget efter skogstaxatorns uppskattning

med uteslutande av »avgående poster» i runt tal ........................ kronor 28,00(1

dels ock avkomst av fiske .................................................................. » 4,000

eller sammanlagt kronor 471,515,

som utjämnas uppåt till 472,000 kronor, vilket utgör det värde, under vilket enligt

styrelsens mening området i fråga ej bör avhändas kronan.

Denna köpeskilling bör kontant gäldas senast å tillträdesdagen till länsstyrelsen

i länet.

Därest staden önskar tillträda fastigheten före nu löpande arrendeperiods

utgång, har staden givetvis att träffa överenskommelse därom med egendomens

arrendator.

Avses åter att tillträda egendomen först vid arrendetidens slut, får styrelsen

hemställa, att de av egendomens nuvarande arrendator framhållna synpunkter måtte

belijärtas och i så måtto tillgodoses, att staden tillförbindes att ersätta arrendatorn

med av honom fordrat belopp, dock minskat med 14,220: 9 8 kronor, utgörande upptagen

kostnad för täckdikning, vartill kronan bidragit med ersättning för rör och

varav arrendatorn torde vinna gagn under sin arrendetid.»

Departe
mentschefen.

Att Västerås stad bör beredas tillfälle att för sin djuphamnsanläggning

förvärva någon del av ifrågavarande egendom synes mig vara till

fullo ådagalagt av de skäl, som framförts såväl av stadsfullmäktige som

av länsstyrelsen och domänstyrelsen. Svårare torde det däremot vara

att avgöra, huru stort område, som därvid bör ifrågakomma. Vad av

uppskattningsmännen anförts mot eu styckning av egendomen enligt

alternativ II kan icke frånkännas visst fog. Lika med uppskattningsmännen

och domänstyrelsen anser även jag, att det vore för kronan

förmånligast, om allenast ett mindre område i egendomens nordostligaste

del för närvarande upplätes åt staden. Då emellertid stadsfullmäktige ansett

sig ej kunna åtnöjas därmed och ej kunna påbörja hamnanläggningen

utan att erhålla bestämt besked, huruvida staden kunde förvärva vad som

av egendomen erfordrades för byggnadsplanens utförande i dess helhet,

anser jag mig böra tillstyrka alternativ II.

Vad priset beträffar hava synnerligen varierande beräkningar framkommit.

Den av stadsfullmäktige framlagda kalkylen, som utmynnar i

ett pris av allenast ej fullt 362,000 kronor för hela egendomen, finner

jag icke kunna under några omständigheter godkännas. Uppskattningsmännen

hava för den nu ifrågavarande styckningslotten kommit till ett

pris av 562,765 kronor och domänstyrelsen har angivit dess värde till

472,000 kronor. I uppskattningsmännens värdering hava stora belopp

upptagits för vattenområdets värde samt såsom gottgörelse för byggnaders

uppförande å den i kronans hand behållna lotten och för förlust

å dennas brukande under första tiden efter avstyckandet. Då jag i lik
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

. Kung!. Majds proposition Nr 238.

het med domänstyrelsen anser något särskilt värde å vattenområdet —

mer än såsom fiskevatten — icke i nu förevarande fall böra beräknas samt

att ej heller nyssnämnda gottgörelser böra upptagas till särskilda värden

och då därtill kommer, att skogsvärdet numera funnits böra nedsättas under

det av uppskattningsmännen upptagna beloppet, måste jag anse uppskattningsmännens

värdering hava givit för hög köpeskilling, ehuruväl å

andra sidan de av dem upptagna markvärdena synas mig vara alltför

låga. Domänstyrelsen har uppskattat hela arealen fastmark efter 2,000

kronor för hektar, oberoende av dess natur och kulturgrad, samt tillagt

värdena för åbyggnader, skog och fiske. I betraktande av att marken

torde komma att huvudsakligen användas för industriellt ändamål samt till

bostadslägenheter, möjligen delvis till villasamhälle, svnes även mig en

dylik värdesättning fullt befogad. Jag vill erinra, att riksdagen i fjol

i enlighet med uppskattningsmännens förslag bestämde försäljningspriset

å kronoegendomen Vallby norr om Västerås, vilken staden önskat köpa,

till ett värde, som efter avdrag för byggnader och växande skog motsvarade

i medeltal 1,900 kronor för hektar. En tredjedel av arealen

uppskattades där dock blott till omkring 100 kronor för hektar men återstoden

desto högre. Det vill synas mig, som om Johannisberg med sitt

utmärkta läg''e vid Mälaren och sina utvecklingsmöjligheter borde med

fullt skäl betinga ett något högre markpris i genomsnitt. De i domänstyrelsens

kalkyl upptagna värden å byggnader, växande skog och fiske

synas kunna godtagas. Jag tillstyrker alltså domänstyrelsens förslag,

dock med det tillägg att, då ägolotten torde komma att åsättas mantal,

andel i allmänningsutsyning lärer böra tillkomma densamma, till följd

varav köpeskillingen torde böra höjas till 475,000 kronor.

Vid försäljningen bör staden tillförbindas att, därest tillträdet sker

först vid slutet av nuvarande arrendetid, ersätta egendomens arrendator

med 35,365 kronor, motsvarande det av honom fordrade belopp minskat

med 14,220 kronor 98 öre, på sätt domänstyrelsen föreslagit. Sker tillträdet

tidigare än den 14 mars 1925, må staden träffa enskild överenskommelse

med arrendatorn.

I det område, som sålunda torde böra försäljas till staden, ingå

torpen Kapelltorp, Modelltorp och Grindtorp samt byggmästare Löfs

lägenhet Lövudden. Beträffande Kapelltorp och Grindtorp samt lägenheten

Lövudden bör förbehåll göras för dessa lägenheters innehavare,

ovanbemälda Fernström, Gustafsson och Löf, ävensom, därest de äro gifta,

deras hustrur, att under sin återstående livstid bruka det innehavda

torpet eller lägenheten.

Jag vill framhålla, att tiden för tillträdet av egendomen synes kunna få

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand 210 håft. (Nr 238.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungi. Maj:ts proposition Nr 238.

bliva beroende av stadens önskan, dock att den icke må sättas senare än till

arrendetidens utgång den 14 mars 1925. I varje fall bör anbudet från

kronans sida icke stå staden öppet längre än till utgången av innevarande

år.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att till Västerås stad må för en köpeskilling av

475,000 kronor försäljas det område av kronoegendomen Johannisbergs

kungsladugård nr 1—7 om 7 mantal med underlydande Gränsta nr 1

och 2 om 2 mantal i Västerås stad, som angives i det av nppskattningsmännen

såsom alternativ II betecknade styckningsförslag, med tillägg

av därå belöpande andel i avkastning från häradsallmänning, under villkor:

att köpeskillingen vid tillträdet kontant inbetalas till länsstyrelsen

i länet;

att tillträdet äger rum vid utgången av nuvarande arrendetid den

14 mars 1925 eller den tidigare tidpunkt, varom staden må överenskomma

med egendomens arrendator;

att staden förbinder sig att, därest tillträdet äger rum den 14 mars

1925, till egendomens arrendator som lösen för honom tillhöriga byggnader

m. m. erlägga ett belopp av 35,365 kronor;

att nuvarande innehavarna av Kapelltorp, Grindtorp och Lövudden

ävensom, därest de äro gifta, deras hustrur berättigas att under sin

återstående livstid bruka och bebo den av envar av dem innehavda

lägenheten mot erläggande av skälig arrendeavgift till staden;

att staden ensam skall vidkännas de med det inköpta områdets

avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader;

dels ock besluta, att detta anbud icke står staden öppet längre än

till utgången av innevarande år.

Till vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däruti statsrådets övriga ledamöter förenade

sig, behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt

förordnade, att proposition i ämnet skulle till riksdagen

avlåtas så lydande, som bil. till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:263 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning till Västerås stad av visst område av kronoegendomen Johannisbergs kungsla s. 1 i texten
  2. JoU 1919:94 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till Västerås stad av visst område av kronoegendomen Johannisbergs kungsladugård nr 1—7 s. 1 i texten