Om höjande av andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och parter
1919-03-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:241, Om höjande av andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och parter
Dokumentets text
Kungi. Maj:ts proposition Nr 241.
1
Nr 241.
Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen om höjande av andra
huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till ersättning åt
domare, vittnen och parter; given Stockholms slott den
14 mars 1919.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed
föreslå riksdagen att
dels — under förutsättning att riksdagen antager det förslag till
lag om fri rättegång, varom särskild proposition, nr 118, till riksdagen
avlåtits — medgiva, att den kostnad, som enligt nämnda lagförslagskall
gäldas av allmänna medel, må bestridas från det under andra
huvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till ersättning åt
domare, vittnen och parter,
dels ock — under förutsättning att riksdagen lämnar berörda
medgivande — höja nyssnämnda förslagsanslag från dess nuvarande
belopp 300,000 kronor med 75,000 kronor till 375,000 kronor.
GUSTAF.
Eliel Löfgren.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 213 höft. (Nr 241—242.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 241.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Edén,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena IlELLNER,
Statsråden: Petersson,
SCHOTTE,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Ang. höjande Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Löfgren, anmälde
förslags- ärende rörande proposition till riksdagen om höjande av andra huvudereättnin
''"åt ^elns ordinarie förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och
domare, parter.
vittnan och Därvid anförde föredraganden:
p I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t vid punkt [21] under
andra huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avvaktan på proposition
med förslag till lag om fri rättegång, i det till ersättning åt domare,
vittnen och parter under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
måtte beräknas en förhöjning från dess nuvarande belopp
300,000 kronor med 75,000 kronor till 375,000 kronor.
Sedan berörda lagförslag numera blivit genom proposition nr 118
förelagt riksdagen till antagande, anhåller jag att nu få till närmare
prövning upptaga spörsmålet om den ifrågasatta anslagshöjningen.
3
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 241.
Härvid vill jag till en början erinra därom, att det förslag till
lag om fri rättegång, som, på sätt nyss nämnts, hänskjutits till riksdagens
avgörande, är i sak lika med det lagförslag i samma ämne,
som genom proposition nr 331 förelädes 1918 års lagtima riksdag,
men då på den grund, att lagutskottet icke medhann att ägna detsamma
vederbörlig granskning, av riksdagen lämnades utan bifall.
Med avseende å den höjning av nu ifrågavarande anslag, som
skulle påkallas av ett bifall till omförmälda lagförslag, torde det tillåtas
mig att åberopa vad jag i detta hänseende yttrade till statsrådsprotokollet
den 7 maj 1918 vid avlåtandet av proposition nr 420 till 1918 års
lagtima riksdag om höjande av nu förevarande anslags belopp. Jag
yttrade då beträffande den höjning av anslaget, som borde bliva en
följd av det då föreliggande lagförslagets upphöjande till lag, följande:
»I 2 § av detta lagförslag, som genom propoistion nr 331 förelagts riksdagen,
föreskrives, ''beträffande fri rättegång vid underrätt, att part, som beviljats fri rättegång,
skall bland annat åtnjuta förmånen att av allmänna medel skola gäldas expeditionslösen,
kostnad för delgivning av stämning, vittnesinkallelser och sådana rättens
beslut, varav motparten skall erhålla del, samt ersättning till av parten åberopade
vittnen, såvida deras hörande ej utan skäl påkallats, så ock ersättning till tjänsteman
för särskild förrättning eller å tjänstens vägnar förskjuten kostnad. I samma
paragraf stadgas tillika, att, där så finnes erforderligt för behörigt anhängiggörande
eller utförande av partens talan, lämplig person skall kunna förordnas att mot ersättning
av allmänna medel biträda parten i rättegången. Beträffande fri rättegång
i hovrätt och hos Konungen meddelas därefter likartade bestämmelser i 10 och 11
!)§ av lagförslaget. Därjämte stadgas i 12 §, att i fråga om part, som åtnjutit
fri rättegång, skall av allmänna medel gäldas all nödig förrättningskostnad för verkställighet
av dom eller utslag i målet, i den mån denna kostnad ej kan av tappande
parten uttagas.
De sakkunniga, vilka avgivit det betänkande, som ligger till grund för nu
ifrågavarande lagförslag, hava väl framhållit, att de kostnader, som komma att
tillskyndas statsverket till följd av den fria rättegångens genomförande, icke läte
sig på förhand med bestämdhet beräknas, men de hava dock med ledning av bland
annat dels de kostnader, statsverket haft för tillhandahållande av rättegångsbiträde
åt häktade, dels ock vissa inom processkommissionen utarbetade statistiska tabeller
över av underrätterna avgjorda civila mål, i vilka protokoll till följd av fattigdom
avgiftsfritt utlämnats, verkställt några approximativa beräkningar angående de kostnader,
som den föreslagna lagstiftningen skulle komma att tillskynda statsverket
(sid. 39—42 i de sakkunnigas betänkande). De sakkunniga hava därvid kommit till
den slutsatsen, att man med någon grad av visshet torde kunna utgå ifrån, att
statsverkets totalomkostnader för de mål, vari fri rättegång beviljats, under ett år
icke skola komma att överstiga 150,000 kronor. Av detta belopp skulle emellertid,
med ledning .av den utredning de sakkunniga förebragt, minst hälften kunna antagas
komma att återinflyta till statsverket därigenom, att tappande parter förpliktades
att återgälda kostnaderna.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 241.
De sålunda gjorda beräkningarna skulle alltså leda till det resultat, att statsverkets
kostnader för genomförande av lagen om fri rättegång kunna antagas icke
komma att överstiga 75,000 kronor om året.
På sätt jag redan gjort gällande vid punkt 16 under andra huvudtiteln i årets
statsverksproposition, torde det icke vara erforderligt att i riksstaten uppföra ett
särskilt anslag för ifrågavarande ändamål, utan torde utgifterna därför lämpligen
kunna bestridas från nu förevarande anslag till ersättning åt domare, vittnen och
parter. Medgivande härtill toi’de i detta sammanhang böra äskas av riksdagen
ävensom anslagets belopp bestämmas med hänsyn till det sålunda nytillkomna anspråket
på detsamma.»
Vad jag sålunda yttrat äger fortfarande sin giltighet och får jag
därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels — under förutsättning att riksdagen antager det förslag till
lag om fri rättegång, varom särskild proposition, nr 118, till riksdagen
avlåtits — medgiva, att den kostnad, som enligt nämnda lagförslag
skall gäldas av allmänna medel, må bestridas från det under andra
huvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till ersättning åt
domare, vittnen och parter,
dels ock — under förutsättning att riksdagen lämnar berörda medgivande
— höja nyssnämnda förslagsanslag från dess nuvarande belopp
300,000 kronor med 75,000 kronor till 375,000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Adil Wifvesson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1919:164 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om höjande av andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och parter. a1 i texten