Sök i Ratio Lex

Om höjande av andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och parter

1919-03-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:241, Om höjande av andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och parter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition Nr 241.

1

Nr 241.

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen om höjande av andra

huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till ersättning åt

domare, vittnen och parter; given Stockholms slott den

14 mars 1919.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed

föreslå riksdagen att

dels — under förutsättning att riksdagen antager det förslag till

lag om fri rättegång, varom särskild proposition, nr 118, till riksdagen

avlåtits — medgiva, att den kostnad, som enligt nämnda lagförslagskall

gäldas av allmänna medel, må bestridas från det under andra

huvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till ersättning åt

domare, vittnen och parter,

dels ock — under förutsättning att riksdagen lämnar berörda

medgivande — höja nyssnämnda förslagsanslag från dess nuvarande

belopp 300,000 kronor med 75,000 kronor till 375,000 kronor.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 213 höft. (Nr 241—242.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 241.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 14 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena IlELLNER,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Ang. höjande Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Löfgren, anmälde

förslags- ärende rörande proposition till riksdagen om höjande av andra huvudereättnin

''"åt ^elns ordinarie förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och

domare, parter.

vittnan och Därvid anförde föredraganden:

p I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t vid punkt [21] under

andra huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avvaktan på proposition

med förslag till lag om fri rättegång, i det till ersättning åt domare,

vittnen och parter under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

måtte beräknas en förhöjning från dess nuvarande belopp

300,000 kronor med 75,000 kronor till 375,000 kronor.

Sedan berörda lagförslag numera blivit genom proposition nr 118

förelagt riksdagen till antagande, anhåller jag att nu få till närmare

prövning upptaga spörsmålet om den ifrågasatta anslagshöjningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 241.

Härvid vill jag till en början erinra därom, att det förslag till

lag om fri rättegång, som, på sätt nyss nämnts, hänskjutits till riksdagens

avgörande, är i sak lika med det lagförslag i samma ämne,

som genom proposition nr 331 förelädes 1918 års lagtima riksdag,

men då på den grund, att lagutskottet icke medhann att ägna detsamma

vederbörlig granskning, av riksdagen lämnades utan bifall.

Med avseende å den höjning av nu ifrågavarande anslag, som

skulle påkallas av ett bifall till omförmälda lagförslag, torde det tillåtas

mig att åberopa vad jag i detta hänseende yttrade till statsrådsprotokollet

den 7 maj 1918 vid avlåtandet av proposition nr 420 till 1918 års

lagtima riksdag om höjande av nu förevarande anslags belopp. Jag

yttrade då beträffande den höjning av anslaget, som borde bliva en

följd av det då föreliggande lagförslagets upphöjande till lag, följande:

»I 2 § av detta lagförslag, som genom propoistion nr 331 förelagts riksdagen,

föreskrives, ''beträffande fri rättegång vid underrätt, att part, som beviljats fri rättegång,

skall bland annat åtnjuta förmånen att av allmänna medel skola gäldas expeditionslösen,

kostnad för delgivning av stämning, vittnesinkallelser och sådana rättens

beslut, varav motparten skall erhålla del, samt ersättning till av parten åberopade

vittnen, såvida deras hörande ej utan skäl påkallats, så ock ersättning till tjänsteman

för särskild förrättning eller å tjänstens vägnar förskjuten kostnad. I samma

paragraf stadgas tillika, att, där så finnes erforderligt för behörigt anhängiggörande

eller utförande av partens talan, lämplig person skall kunna förordnas att mot ersättning

av allmänna medel biträda parten i rättegången. Beträffande fri rättegång

i hovrätt och hos Konungen meddelas därefter likartade bestämmelser i 10 och 11

!)§ av lagförslaget. Därjämte stadgas i 12 §, att i fråga om part, som åtnjutit

fri rättegång, skall av allmänna medel gäldas all nödig förrättningskostnad för verkställighet

av dom eller utslag i målet, i den mån denna kostnad ej kan av tappande

parten uttagas.

De sakkunniga, vilka avgivit det betänkande, som ligger till grund för nu

ifrågavarande lagförslag, hava väl framhållit, att de kostnader, som komma att

tillskyndas statsverket till följd av den fria rättegångens genomförande, icke läte

sig på förhand med bestämdhet beräknas, men de hava dock med ledning av bland

annat dels de kostnader, statsverket haft för tillhandahållande av rättegångsbiträde

åt häktade, dels ock vissa inom processkommissionen utarbetade statistiska tabeller

över av underrätterna avgjorda civila mål, i vilka protokoll till följd av fattigdom

avgiftsfritt utlämnats, verkställt några approximativa beräkningar angående de kostnader,

som den föreslagna lagstiftningen skulle komma att tillskynda statsverket

(sid. 39—42 i de sakkunnigas betänkande). De sakkunniga hava därvid kommit till

den slutsatsen, att man med någon grad av visshet torde kunna utgå ifrån, att

statsverkets totalomkostnader för de mål, vari fri rättegång beviljats, under ett år

icke skola komma att överstiga 150,000 kronor. Av detta belopp skulle emellertid,

med ledning .av den utredning de sakkunniga förebragt, minst hälften kunna antagas

komma att återinflyta till statsverket därigenom, att tappande parter förpliktades

att återgälda kostnaderna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 241.

De sålunda gjorda beräkningarna skulle alltså leda till det resultat, att statsverkets

kostnader för genomförande av lagen om fri rättegång kunna antagas icke

komma att överstiga 75,000 kronor om året.

På sätt jag redan gjort gällande vid punkt 16 under andra huvudtiteln i årets

statsverksproposition, torde det icke vara erforderligt att i riksstaten uppföra ett

särskilt anslag för ifrågavarande ändamål, utan torde utgifterna därför lämpligen

kunna bestridas från nu förevarande anslag till ersättning åt domare, vittnen och

parter. Medgivande härtill toi’de i detta sammanhang böra äskas av riksdagen

ävensom anslagets belopp bestämmas med hänsyn till det sålunda nytillkomna anspråket

på detsamma.»

Vad jag sålunda yttrat äger fortfarande sin giltighet och får jag

därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels — under förutsättning att riksdagen antager det förslag till

lag om fri rättegång, varom särskild proposition, nr 118, till riksdagen

avlåtits — medgiva, att den kostnad, som enligt nämnda lagförslag

skall gäldas av allmänna medel, må bestridas från det under andra

huvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till ersättning åt

domare, vittnen och parter,

dels ock — under förutsättning att riksdagen lämnar berörda medgivande

— höja nyssnämnda förslagsanslag från dess nuvarande belopp

300,000 kronor med 75,000 kronor till 375,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Adil Wifvesson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1919:164 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om höjande av andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och parter. a1 i texten