Sök i Ratio Lex

Angående tillerkännande åt pastorn vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö av ett andra ålderstillägg

1919-03-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:242, Angående tillerkännande åt pastorn vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö av ett andra ålderstillägg

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 242.

5

IVr 242.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående tillerkännande åt

pastorn vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö av ett andra

ålderstillägg: given Stockholms slott den 14 mars 1919.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed

föreslå riksdagen

dels godkänna, att i den för fångvårdsstaten gällande ordinarie staten,

så vitt denna avser tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, vidtages — att

tillämpas från och med år 1919 — den ändring, att för pastorn vid

nämnda anstalt upptages ett andra ålderstillägg å 500 kronor å den del

av arvodet, som motsvarar lön, att utgå efter tio års fortsatt innehavande

av pastorstjänst i samma lönegrad,

dels ock föreskriva, att för tillträde till detta ålderstillägg skola i

övrigt gälla enahanda villkor, som äro stadgade för tillträde till redan

medgivet ålderstillägg.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 242.

Ang. tillerkännande

åt

pastorn vid

tvångsarbetsanstalten

å

Svartsjö av

ett andra

åiderstillägg.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 14 mars 1919.

Närvarande:

Hane excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE.

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna.

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anmälde ärende

rörande avlåtande till riksdagen av proposition om tillerkännande åt

pastorn vid tvångsarletsanstalten å Svartsjö av ett andra ålderstillägg.

Härvid anförde föredraganden:

»I en under år 1917 till fångvårdsstyrelsen avlåten skrivelse anhöllo

ordinarie andra pastorn vid centralfängelset å Långholmen samt ordinarie

pastorerna vid centralfängelserna i Malmö och i Härnösand på närmare

anförda skäl, att åtgärder måtte vidtagas för att fängelsepastorerna

vid de centrala fångvårdsanstalterna och tvångsarbetsanstalterna

i de fall, då nämnda pastorer ej ägde rätt att med sin fångvårdstjänst

förena annan befattning samt dessa pastorer redan nu tillerkänts ett

ålderstillägg av 500 kronor, måtte komma i åtnjutande av ett andra

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl, Maj:ts proposition Nr 242.

ålderstillägg om 500 kronor att utgå i samma ordning, som för andra

fångvårdstjänstemän av högre grad vore föreskrivet.

Denna framställning tillstyrktes dels av fångvårdsstyrelsen i skrivelse

till Kungl. Magt den 24 september 1917 och dels av 1902 års

löneregleringskommitté i underdånigt utlåtande den 19 mars 1918. T

överensstämmelse härmed hemställde löneregleringskommittén, att för

förste pastor och andre pastor vid centralfängelset å Långholmen, pastorer

vid centralfängelserna å Härianda, i Härnösand och i Malmö samt

vid tvångsarbetsanstalterna å Svartsjö och i Norrköping å den del av

arvodet, som motsvarade lön, måtte få utgå ett andra ålderstillägg å

500 kronor efter tio års fortsatt innehavande %v pastorstjänst i samma

lönegrad, under iakttagande att för tillträde till det sålunda föreslagna

ytterligare ålderstillägget skulle gälla enahanda villkor, som vore stadgade

för tillträde till redan medgivet ålderstillägg.

Den 26 april 1918 avlät Kungl. Magt proposition (nr 388) till

riksdagen om beviljande av anslag till fångvården och statens arbetsanstalter

in. m. Denna proposition gick ut på, förutom annat, tvångsarbetsanstaltens

i Norrköping förvandlande till straffanstalt samt tvångsarbetsanstalternas

å Svartsjö och i Landskrona skiljande från fångvårdsförvaltningen.

Enligt propositionen skulle således den för fångvårdsstaten

gällande ordinarie staten från och med år 1919 undergå, bland

annat, den ändring, att ur densamma skulle utgå den för tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö upptagna särskilda avlöningsstat. I stället skulle

för sistnämnda arbetsanstalt under den förändrade benämningen ''statens

arbetsanstalt å Svartsjö’ fastställas ny, utom fångvårdsstaten fallande

ordinarie avlöningsstat.

Vid behandlingen i statsrådet av frågan om avlåtande av nyssberörda

proposition anmälde jag tillika inför Kungl. Maj:t den väckta

frågan om tillerkännande åt vissa pastorer vid fångvården av ett andra

ålderstillägg (prop. nr 388 till 1918 års lagtima riksdag sid. 61 — 64).

Efter det jag redogjort för pastorernas hemställan samt fångvårdsstyrelsens

och löneregleringskommitténs däröver avgivna yttranden, anförde

jag därvid i följande:

''Förslaget att nu ifrågavarande pastorer vid fångvården måtte tillläggas

ett andra ålderstillägg har sålunda tillstyrkts av såväl fångvårdsstyrelsen

som löneregleringskommittén. De skäl, de anfört till stöd

för denna sin ståndpunkt, äro enligt min mening av övertygande art,

och är jag därför beredd tillstyrka Kungl. Maj:t att hos riksdagen göra

framställning i huvudsaklig överensstämmelse med löneregleringskommitténs

nyssnämnda hemställan, dock med de modifikationer däri, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition Nr 242.

föranledas av förut omnämnda förslag rörande tvångsarbetsanstaltens

Norrköping förändrande till straffanstalt samt om ny benämning å Svartsjöanstalten.

I ett avseende går min hemställan dessutom längre än fångvårdsstyrelsen

och löneregleringskommittén föreslagit. Dessa myndigheter

hava bland de pastorer, som skulle bliva delaktiga av nu ifrågavarande

löneförbättring, icke upptagit pastorn vid tvångsarbetsanstalten

i Karlskrona. Anledningen härtill har tydligen varit den, att, på sätt

redan förut omnämnts, denna anstalt varit tillsvidare nedlagd. Då

emellertid, enligt vad redan omförmälts, anstaltens verksamhet nu återupptagits,

ehuru i förändrad form, i det att densamma omändrats till

straffanstalt, torde ingen anledning föreligga, varför ej även den vid

denna anstalt anställda pastorn skulle tilläggas ett andra ålderstillägg,

och kommer min hemställan i detta avseende därför att omfatta jämväl

pastorn vid centralfängelset i Karlskrona.’

1 enlighet med vad jag sålunda anfört hemställde jag vid berörda

tillfälle, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den för fångvårdsstaten gällande ordinarie staten måtte från och

med år 1919 undergå den ändring, att för en var av förste pastor och andre

pastor vid central fängelset å Långholmen, pastorer vid central fängelserna

i Malmö, å Härianda, i Härnösand, i Karlskrona och i Norrköping

upptoges ett andra ålderstillägg å 500 kronor å den del av arvodet,

som motsvarade lön, att utgå efter tio års fortsatt innehavande av pastorstjänst

i samma lönegrad, varjämte i det förslag till ordinarie avlöningsstat

för statens arbetsanstalt å Svartsjö, vars godkännande jagföreslog

skulle utverkas av riksdagen, upptogos tvenne ålderstillägg,

vartdera å 500 kronor, för den vid anstalten anställda pastorn, att utgå

efter samma grunder som nyss sagts beträffande de övriga pastorer,

varom då var fråga.

I överensstämmelse med vad jag sålunda hemställt blev också

förut omförmälda proposition nr 388 till 1918 års lagtima riksdagavfattad.

I det utlåtande (nr 226), som statsutskottet avgav över nyssnämnda

proposition, blev denna i de delar, varom nu är fråga, tillstyrkt av utskottet

med allenast den modifikation, att tvångsarbetsanstalten å Svartsjö

skulle bibehållas vid sin dittillsvarande benämning. Utskottet hemställde

alltså, bland annat, dels (under mom. a) att för en var av förut

nämnda pastorer vid anstalter, som enligt propositionen fortfarande

skulle kvarbliva under långvården, skulle i vederbörande stat upptagas

ett andra ålderstillägg å 500 kronor, dels ock (under punkt d) om godkännande

av viss särskild ordinarie avlöningsstat för tvangsarbetsan
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 242.

stalten å Svartsjö, i vilken stat upptagits tvenne ålder stillägg för den

vid denna anstalt anställda pastorn.

Mot utskottets utlåtande över nu omförmälda proposition avgavs

en reservation, som i huvudsak gick ut därpå, att tvångsarbetsanstalterna

fortfarande skulle förbliva under fångvårdsförvaltniugen. I denna

reservation blev, så vitt nu är i fråga, reservanternas hemställan —

säkerligen utan att detta var avsett — avfattad på det sätt, att, vid

bifall till densamma, ett andra ålderstillägg å 500 kronor väl komme

att tillerkännas en var av förutnämnda pastorer vid centralfängelserna

å Långholmen, i Malmö, å Härianda, i Härnösand, i Karlskrona och i

Norrköping, men däremot ej pastorn vid tvångsarbetsanstahen å Svartsjö.

Då denna reservation sedermera kom att ligga till grund för riksdagens

beslut i ämnet, blev följden den, att sistnämnda befattningshavare

ej fick den avlöningsförbättring, som var honom tillämnad.

Då emellertid det givetvis ej föreligger någon som helst anledning,

varför ej pastorn vid tvångsarbfdsanstalten å Svartsjö skall i nu

förevarande avseende vara likställd med sina nyssnämnda kolleger, tilllåter

jag mig hemställa, att Eders Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels godkänna, att i den för fångvårdsstaten gällande ordinarie

staten, så vitt denna avser tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, vidtages —

att tillämpas från och med år 1919 — den ändring, att för pastorn vid

nämnda anstalt upptages ett andra ålderstillägg å 500 kronor å den del

av arvodet, som motsvarar lön, att utgå efter tio års fortsatt innehavande

av pastorstjänst i samma lönegrad,

dels ock föreskriva, att för tillträde till detta ålderstillägg skola i

övrigt gälla enahanda villkor, som äro stadgade för tillträde till redan

medgivet ålderstillägg.»

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlätas proposition

i ämnet av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

A dil Wifvesson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 213 käft. (Nr 241- -242.) 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:141 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillerkännande åt pastorn vid tvångsarbetsanst allen A Svartsjö av ett andra ålder st a1 i texten
  2. SU 1919:91 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillerkännande åt pastorn vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö av ett andra ålderstilläqq. s. 7 i texten