Sök i Ratio Lex

Angående utbyte av den till länslasarettet i Västerås upplåtna mark mot viss nämnda stad tillhörig donations jord

1919-03-14 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:249, Angående utbyte av den till länslasarettet i Västerås upplåtna mark mot viss nämnda stad tillhörig donations jord

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 249.

]

Nr 249.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utbyte av

den till länslasarettet i Västerås upplåtna mark mot viss

nämnda stad tillhörig donations jord; given Stockholms

slott den 14 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

dels att det enligt Kungl. Maj:ts brev den 6 oktober 1865, den 6

juni 1867 och den 5 juni 1909 från kronolägenheterna Stallhagen och

Slottsvreten till Västmanlands läns landsting mot avgäld upplåtna, till

tomt för lasarett avsedda område, med de jämkningar däri, som enligt

Kungl. Maj:ts brev den 28 november 1873 och den 28 juni 1918 vidtagits,

må — under förbehåll av landstingets rätt till ersättning från

Västerås stad enligt särskilt avtal — till nämnda stad överlåtas, att av

staden såsom donationsjord besittas, under villkor,

att staden till kronan avstår sin rätt till ett å stadens donationsjord

i den s. k. östra utmarken beläget, å en av stadsingenjören Gösta Smitt

den 28 november 1918 upprättad karta närmare angivet område om 10

hektar, samt

att staden i fråga om nyttjande och bebyggande av det till staden

upplåtna området skall vara underkastad de bestämmelser och inskränkningar,

som av Kungl. Maj:t vid upplåtelsen föreskrivas;

dels ock, vid bifall härtill, att berörda område i östra utmarken må

upplåtas till förenämnda landsting såsom tomt till länslasarett, att av

landstinget innehavas, så länge området för nämnda ändamål användes,

mot skyldighet för landstinget dels att erlägga den avgäld, som i ovanberörda

brev den 6 oktober 1865, den 6 juni 1867 och den 5 juni

1909 omförmäles, jämkad enligt breven den 28 november 1873 och deri

28 juni 1918, dels ock att — därest vid värdering, som länsstyrelsen i

Västmanlands län på landstingets bekostnad ofördröjligen skall låta verkBihaug

till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 220 käft- (Nr 249—250.) 1073 is 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 249.

ställa, nuvarande lasarettsområdet utan därå befintliga byggnader befinnes

i värde överstiga ifrågavarande område i östra utmarken — av

den ersättning, landstinget enligt ovannämnda avtal kan hava av staden

uppburit, till kronan redovisa ett belopp, motsvarande nämnda värdeskillnad.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Axel Schotte.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 349.

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Med skrivelse den 6 december 1918 har länsstyrelsen i Västmanlands

län överlämnat två särskilda framställningar från direktionen för

länslasarettet i Västerås samt Västerås stads drätselkammare om medgivande

till utbyte av det från kronolägenheterna Stallhagen och Slottsvreten

till Västmanlands läns landsting mot avgäld upplåtna, till tomt

för lasarett avsedda område mot viss till staden av kronan donerad

jord.

över förenämnda framställningar hava infordrade utlåtanden avgivits

av kammarkollegium den 16 januari 1919 och av justitiekanslersämbetet

den 7 mars 1919, varjämte länsstyrelsen den 6 februari 1919 inkommit

med ytterligare en skrift i ämnet.

Av handlingarna i detta ärende framgår bland annat följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 249.

det^rmvarande .. Genom brev den 6 oktober 1865 har Kungl. Maj:t till plats för upplaaarettsom-

förande av ett utav Västmanlands läns landsting’ beslutat nvtt sjukhus

rådet. med tillhörande byggnader jämte erforderligt utrymme för planteringar

och viloställen för de sjuka från den landshövdingen då på lön anslagna

lägenheten Stallhagen upplåtit en jordrymd av 34 kvadratrevar 23 kvadratstänger

mot en årlig avgäld, som av länsstyrelsen efter vederbörandes

hörande bestämts och efter nu gällande vikt utgöres av 5,033 deciton

hö och 15,3 kg. smör, att efter tioårig medelmarkegång i penningar årligen

erläggas.

För att bereda utrymme till promenadplats åt konvalescenter vid

det sedermera uppi orda lasarettet upplät Kungl. Maj:t vidare genom brev

den 6 juni 1867 från samma lägenhet ytterligare ett område om 19

kvadratrevar 77,50''kvadratstänger mot en årlig avgäld av 27 skålpund

eller 11,48 kg. smör att erläggas efter nyssnämnda beräkningsgrund.

Av de sålunda för ifrågavarande lasarett upplåtna områdena har

jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 28 november 1873 till Västerås stad för

anläggning av järnväg mellan Västerås och Köping avståtts ett jordområde

av 13 kvadratrevar 63 kvadratstänger, och har därvid den landstinget

åliggande avgälden minskats med 1,275 deciton hö och 6,8 kg.

smör.

Efter inhämtande av riksdagens yttrande medgav Kungl. Maj:t sedermera

genom brev den 5 juni 1909, att besittningsrätten till ett av Kungl.

Maj.t den 8 maj 1814 till Västmanlands läns hushållningssällskap

upplåtet, å en av stadsingenjören B. A. F. Gewalt år 1909 upprättad

karta över Västerås lasarett jämte angränsande områden med ägofigulerna

ni 1, 2 och 3 utmärkt område, bestående av kronolägenheten Slottsvreten

och en del av kronolägenheten Stallhagen finge, sedan hushållningssällskapet

avstått från densamma, upplåtas till Västmanlands läns

landsting för utvidgning av länslasarettets i Västerås tomt, att av landstinget

mnehavas, så länge området för nyssnämnda ändamål användes,

mot skyldighet för landstinget dels att årligen i avgäld erlägga lösen

efter medelmarkegångspris för 16,2 hektoliter spannmål, hälften råg och

hälften korn, dels ock att, i den mån och när sådant å kronans sida

kunde påfordras, emot motsvarande nedsättning i utgående avgäld frånträda

besittningsrätten till vissa delar av nämnda lägenheter, vilka av

lasarettsdirektionen uti ett av densamma i ärendet den 15 februari 1909

avgivet yttrande angivits såsom för lasarettet icke direkt erforderliga,

och med landstinget bibehållen rätt att över sålunda frånirätt område

framdraga nödiga avloppsledningar.

Genom beslut den 28 juni 1918 har Kungl. Maj:t med riksdagens

medgivande förordnat, att besittningsrätten till viss del av det för ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 249.

vidgning av länslasarettets tomt upplåtna området skall upplåtas till fångvården

för utvidgning av straffängelsets i Västerås tomt, att av fångvården

innehavas, så länge området för nyssnämnda ändamål användes, mot

skyldighet för fångvården att årligen i avgäld erlägga så stor del av

den avgäld, som besvärar det till landstinget upplåtna området, som belöper

å den till fångvården sålunda upplåtna delen därav.

Det område, som landstinget sålunda äger disponera för länslasarettet,

bildar ett sammanhängande helt, gränsande i öster till Västerås slottspark

och slottsträdgård samt omslutande i sydost delvis straffängelsets

tomt.

Enligt en i ärendet ingiven, av stadsingenjören Gösta Smitt i november

1918 upprättad karta över lasarettets områden omfattar det område,

som genom förenämnda brev den 6 oktober 1865 och den 6 juni

1867 upplåtits — efter frånräknande av den mark, som enligt brevet

den 28 november 1873 avståtts — följande areal:

mark avsedd till väg.................................................................... 1,330 kvm.

» upptagen av byggnader, gårdar och promenadplatser 32,200 »

» i närheten av straffängelset................................................ 5,330 »

» intill en från slottet till straffängelset ledande väg 125 »

eller tillsammans 38,985 kvm.

Det år 1909 till landstinget upplåtna området, som är beläget norr

och nordost om lasarettets gamla tomt, utgöres enligt samma karta av

följande ägofigurer:

nr l...................................................................................................... 3,140 kvm.

» 2 3,700 ))

» 3...................................................... 20,780 »

eller således sammanlagt 27,620 kvm.

vartill kommer ett å kartan utmärkt område om 680 kvm., som användes

till inkörsväg för lasarettet.

Då arealen av det till fångvården enligt brevet den 28 juni 1918

upplåtna området — beläget å förenämnda markområden om 32,200 och

5,330 kvadratmeter — enligt av länsstyrelsen i skrivelsen den 6 februari

1919 meddelad uppgift uppgår till sammanlagt 2,350 kvm., skulle alltså

det nuvarande lasarettsområdet utgöra 64,935 kvm.

Den år 1909 skedda utvidgningen av ifrågavarande lasarettsområde

var föranledd därav, att landstinget år 1908 beträffande lasarettssjuk
-

Avtal

angående

markbyte.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 249.

vården inom länet beslutat, att lasarettet i Västerås skulle utvidgas till

en större för hela länet gemensam siukvårdsanstalt, vilken, sedan de

mindre länslasaretten i Sala, Köping och Norberg blivit iordningsställda,

skulle komma till slutligt utförande år 1915. Enligt planen för denna

utvidgning skulle lasarettet uppdelas i två avdelningar, en för medicinska

och en för kirurgiska fall. För att lasarettsvården inom länet skulle motsvara

den utveckling, som länet i alla avseenden kunde motse, befanns

emellertid sedermera nödvändigt, att i Västerås upprättades ett fullt

modernt centrallasarett med icke endast medicinska och kirurgiska avdelningar

utan även andra specialavdelningar. Då det nuvarande lasarettsområdet

ansågs otillräckligt för en dylik utvidgning, inleddes underhandlingar

mellan särskilda kommitterade för landstinget och Västerås

stad om förvärvande av annat område för ett nytt länslasaretts uppförande

mot avstående till staden av den rätt landstinget äger till den

nuvarande tomten.

Nu berörda underhandlingar resulterade i en preliminär överenskommelse

mellan kommitterade, å ena, och Västerås stads drätselkammare,

å andra sidan, av innehåll, bland annat, att — under förbehåll av

landstingets och stadsfullmäktiges godkännande ävensom av Kungl. Maj:ts

medgivande — \ ästerås stad skulle till landstinget med den rätt staden

därtill ägde överlåta ett lämpligt tomtområde för nya lasarettsbyggnader

om intill 10 hektars ytvidd av stadens östra utmark invid eller i närheten

av landstingets tuberkulossjukhus till läge och gränser, som framdeles

närmare komme att bestämmas. I utbyte skulle staden erhålla

nuvarande lasarettsområdet med samtliga därå uppförda byggnader, vilka

— såväl vad området som byggnaderna anginge — skulle tillhandahållas

staden med full äganderätt. I mellanavgift härför hade staden att

erlägga ett belopp av 550,000 kronor.

Vid sammanträde den 20 september 1918 godkände landstinget det

sålunda uppgjorda preliminära avtalet under villkor, bland andra, att

staden förbunde sig att icke låta nuvarande lasarettstomten komma till

användning för lasarett eller därmed jämförlig sjukinrättning. Tillika

beslöts, att å det av staden erbjudna tomtområdet skulle uppföras ett

helt och hållet nytt lasarett i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda

skisser och kostnadsförslag, varjämte åt lasarettsdirektionen uppdrogs

att vidtaga de för frågans slutliga lösande erforderliga åtgärderna.

Vid sammanträden den 29 augusti och den 28 november 1918 hava

stadsfullmäktige beslutat godkänna berörda preliminära avtal med de av

landstinget ifrågasatta villkoren, varjämte fullmäktige fastställt gränserna

för det av staden erbjudna området på sätt framgår av en i ärendet in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 249.

7

given, av stadsingenjören Smitt den 28 november 1918 upprättad »karta

över område vid nytt lasarett inom Västerås stads område». Tillika uppdrogs

åt drätselkammaren att hos Kungl. Maj:t göra den framställning,

som erfordrades för markbytets genomförande.

Det av staden erbjudna området, vilket enligt sistnämnda karta —

efter avdrag av från landstinget tillbytt mark för vinnande av erforderlig

reglering — innehåller en areal av 100,000 kvadratmeter, är beläget å

Västerås stads s. k. östra utmark samt har i stadens hand egenskap av

donations jord.

Lasarettsdirektionen har nu å landstingets vägnar anhållit, att Kungl.

Maj:t ville lämna bifall till det ifrågasatta ägoutbytet mellan landstinget

och Västerås stad och sålunda medgiva, att den egenskap av kronojord,

som nuvarande lasarettsområdet äger, måtte överflyttas å den mark, som

staden erbjudit sig att lämna i utbyte, samt att landstinget måtte förklaras

berättigat att, under de villkor och mot den avgäld, som i ovanberörda

brev den 6 oktober 1865, den 6 juni 1867 och den 5 juni 1909

omförmäles, sedan avgälden jämkats enligt brevet den 28 november 1873

och eventuellt även enligt brevet den 5 juni 1909, för all framtid begagna

den av staden i utbyte åt landstinget lämnade marken.

Jämlikt stadsfullmäktiges bemyndigande har drätselkammaren anhållit,

att Kungl. Maj:t måtte tillåta staden att utan hinder av markens

egenskap av donationsjord till landstinget på de villkor, som innehållas

i omförmälda överenskommelse mellan landstinget och staden, överlåta

ifrågavarande område å den till staden donerade östra utmarken.

I sin skrivelse den 6 december 1918 tillstyrker länsstyrelsen i Västmanlands

län lasarettsdirektionens framställning på vissa villkor samt

anför bland annat följande:

»Ett nytt tidsenligt centrallasarett för länet är av högsta behov påkallat.

Frågan härom har på grund av dess stora dimensioner kanske alltför länge hållits

svävande och kan nu ej mera uppskjutas, om icke sjukvården inom länet skall

komma att lida allvarligt avbräck. Färdigställandet av det nu planlagda nya lasarettet

lärer för övrigt komma att kräva en tid av omkring 5 år. Härtill kommer,

att, därest Kungl. Maj:t och kronan icke anser sig kunna gå in på det framlagda

förslaget, landstinget av förhållandenas makt tvingas att på den nuvarande lasarettstomten

göra behövliga tillbyggnader med påföljd, att densamma blir helt belamrad

med sjukvårdsbyggnader och vad diirtill hörer. Vilken ruinerande inverkan

ur arkitektonisk synpunkt detta skulle utöva på det alldeles intill belägna

gamla slottet ligger i öppen dag.

Till detta enligt länsstyrelsens mening ur estetisk synpunkt synnerligen

tungt vägande skäl kommer även det praktiska skälet, att staten synes hava

Framställning

av lasarettsdirektionen.

Framställning

av drätselkammaren.

Länsstyrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 249.

ganska ringa orsak att sätta sig emot ett markbyte, som skulle överflytta kronans

reellt sett ganska obetydliga kvarvarande rättigheter från ett mindre, låt vara

mera välbeläget till ett väsentligt större, men ej så centralt beläget område. Enligt

de villkor, på vilka landstinget innehar den nuvarande lasarettstomten, torde

kronan icke kunna göra gällande några som helst anspråk på densamma, så länge

den användes för sjukhusändamål, dock med undantag för ett par smärre bitar

därav, vilka när så påfordras skola återställas till kronan mot minskning i den

årliga avgälden. Länsstyrelsen återkommer i det följande utförligare till spörsmålet

om lämpliga förfarandet med omförmälda smådelar av området, men vill

redan nu framhålla, att om vad man skulle vinna genom att nu återtaga ifrågavarande

områden likaväl kan ernås genom att vid avståendet knyta vissa villkor,

någon anledning att påfordra områdenas återställande icke synes föreligga, så

mycket mindre som man med dessa villkor skulle kunna erhålla vissa fördelar,

vilka eljest ej läge inom räckhåll.

Såsom antyddes har länsstyrelsen ansett, att vid Kungl. Maj:ts bifall till

den föreslagna anordningen borde knytas vissa förbehåll. Då desamma i det

hela lära överensstämma med de avsikter rörande utnyttjandet av den nuvarande

lasarettstomten, som Yästerås stadsfullmäktige kunna förmodas hysa, synes uppställandet

av dessa villkor icke behöva inverka till uppskjutande av den framlagda,

för staden och länet så viktiga frågan.

Såsom bekant är den nuvarande lasarettstomten belägen omedelbart väster

om Yästerås slottspark med det därinom liggande slottet samt slottsträdgården.

Beträffande de fyra delar av området ifråga, som ligga närmast slottsparken och

slottsträdgården och som å en i ärendet ingiven, av stadsingenjören Gösta Smitt

i november 1918 upprättad karta särskilt angivits såsom innehållande, en del

3,700 kvadratmeter, en del 125 kvadratmeter, en del 3,140 kvadratmeter och en

del 5,330 kvadratmeter, har Kungl. Maj:t i förut omnämnda brev den 5 juni 1909

föreskrivit, att landstinget skulle vara skyldigt att, när sådant å kronans sida

påfordrades, frånträda desamma emot motsvarande nedsättning i utgående avgäld,

dock med landstinget bibehållen rätt att över sålunda frånträtt område framdraga

nödiga avloppsledningar. Nu nämnda delar av den nuvarande lasarettstomten

utgöra tillhopa en sammanhängande jämn plats. Av enahanda natur är ett stycke

av området om 20,780 kvrdratmeter, nämligen den del därav, som gränsar omedelbart

intill området om 3,700 kvadratmeter. Detta släta markstycke torde ungefär

hava samma längd och bredd som området å 3,700 kvadratmeter. Väster

om dessa släta partier höjer sig tomten rätt väsentligt och bildar ett kuperat

område, delvis trädbevuxet. Uppenbarligen skulle anblicken av det gamla ärevördiga

slottet väsentligen förryckas, om det nyss nämnda slättliknande området

bleve belamrat med byggnader. Platsen omedelbart intill slottet är tydligen härvidlag

alldeles särskilt känslig. Däremot skulle området i fråga synnerligen val

ägna ^ sig för eu öppen park eller plantering. Eu dylik bör emellertid anläggas

på sådant sätt, att den närbelägna slottsbyggnadens arkitektoniska värde fullt

kommer till sin _ rätt. Länsstyrelsen skulle därför som ett villkor för bifall till

framställningen vilja föreslå, att det här ifrågavarande slättliknande området, möjligen

minskat med delen om 5,330 kvadratmeter, av staden anlägges och för framtiden

underhålles som öppen park eller plantering med definitiva gränser och

enligt plan, som efter samråd med stadens drätselkammare och byggnadsnämnd

fastställes av byggnadsstyrelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 249. 9

Vad därefter angår den del av området ifråga, som skulle upplåtas till bebyggande,

eller platsen väster om det slättliknande området, synes det länsstyrelsen ur

nyss antydda synpunkter icke mindre viktigt, att även därvid tillbörlig hänsyn

tages till närheten av slottet. Byggnaderna höra därför till storlek, stil och placering

på marken anpassas därefter, varjämte områdets natur bör respekteras,

så att onödiga schaktningar undvikas och över huvud platsens vackra våglinjer

i görligaste mån bibehållas. Till följd härav bör området icke få bebyggas annat

än efter plan, som godkänts av byggnadsstyrelsen.

Slutligen skulle länsstyrelsen vilja föreslå ytterligare ett villkor.

Efter genomförandet av de inre restaureringsarbeten inom slottet, vartill

1918 års lagtima riksdag anslagit medel, skulle utrymmena inom detsamma komma

att bliva fullständigt utnyttjade. Vad länsstyrelsen beträffar, torde dess lokalbehov

därmed vara för ett längre antal år framåt väl tillgodosedda. Detsamma torde

kunna sägas om lantmäterikontoret. Emellertid är det ju att antaga, att de uppgifter,

som vila på länsstyrelsen, efter hand komma att ansenligt ökas, så att den

sedan länge bestående uppdelningen på två avdelningar, landskansliet och landskontoret,

slutligen spränges. Därmed uppstår behovet av nya lokaler, vilket

behov inom det nuvarande slottets ram icke kan tillfredsställas, utan måste

fyllas genom nybyggnad. Som det vill förefalla länsstyrelsen, skulle då en arkitektoniskt

lämplig anordning kunna vinnas exempelvis genom uppförandet av två

mindre låga flygelbyggnader i slottets stil, förlagda antingen i slottsparken norrom

slottet eller, om platsen där anses för trång, på det jämna området väster

om slottsparken. Även om detta område vore utlagt till öppen park eller plantering,

skulle säkerligen två mindre dylika flyglar där kunna anbringas på ett sätt,

som gjorde dem till en prydnad för platsen och alltså icke förryckte dess karaktär.

Under sådana förhållanden synes det länsstyrelsen oklokt att nu definitivt avhända

sig det område, varom här är fråga, utan att samtidigt trygga möjligheten

att i slottets närhet bereda utrymme för en gång behövliga statens byggnader.

Det skulle då ligga närmast till hands att nu hänföra sig till nyss angivna, av

Kungl. Maj:t den 5 juni 1909 uppställda förbehåll beträffande tomtdelarna om

3,700, 125, 3,140 och 5,330 kvadratmeter. Detta förbehåll avsåg säkerligen att i

nu berörda hänseende förskaffa kronan tillbörlig trygghet. Samma trygghet kan

emellertid vinnas på annat sätt, nämligen genom förbehåll i sammanhang med

det nu föreslagna bytet. Hiirigenom vinnes ock den fördelen, att området i fråga

kan antagas snart nog bliva i sin helhet ordnat på ett för slottet och dess omgivningar

och därmed också för Västerås stad tilltalande sätt. Länsstyrelsen

vill i anslutning härtill såsom ett ytterligare villkor för bifall till framställningen

föreslå, att Kungl. Maj:t och kronan skall äga rätt att, om ock när så anses nödigt,

på den nyss omnämnda jiimna platsen väster om slottsparken och slottsträdgården

förlägga för det allmänna nödiga byggnader i den mån sådant kan ske

utan att platsens karaktär av park eller plantering rubbas samt utan att heller

slottsoinrådets karaktär förryckes.»

Kammarkollegium anför i föreliggande fråga bland annat följande:

»I ärendet omförmälda Västerås stads s. k. östra utmark består av utmark

till den genom hertig Karls brev den 6 maj 1598 till staden donerade egendomen

Östra Ladugården. Detta brev unnar och efterlåter samma egendom jämte viss

annan jord dem allena, som stadens tunga och rättighet göra till hjälp och utBihang

till riksdagens protokoll 1919. I sand. 220 hlijt. (Nr 219— 2KO.) 1078 1 9 2

Kammar
kollegium
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 249.

Juatitie
kanslern.

rymme mot vederlag av 90 skeppund stångjärn årligen. Genom resolution den

31 mars 1649, vari denna upplåtelse uttryckligen kallas arrende, medgavs staden

viss avkortniug i arrendet för ladugården. Enligt brev den 14 juli 1865 har till

efterrättelse fastställts en mellan borgerskapet och stadens övriga invånare träffad

överenskommelse om likställighet i kommunala rättigheter och skyldigheter,

varigenom den företrädesrätt att besitta donationsjord, som eljest möjligen

kunnat tillkomma stadens borgare, blivit upphävd. Ifrågavarande mark, som

åren 1805—1808 fördelades på stadens »skattdragande tomter och gårdar», har

enligt eu av stadsfullmäktige den 3 mars 1881 erbjuden samt av vederbörande

tomtägare antagen förening återgått till staden.

Kollegium anser sig icke kunna lämna oanmärkt, hurusom i ärendet saknas

uppgift rörande värdet å de till utbyte mot varandra avsedda jordområdena. I

brist på utredning härom saknas i själva verket grund för bedömande, huruvida

jämväl kronans intresse kan anses vara i och genom den föreslagna bytesanordningen

behörigen tillgodosett. Låt vara att utsikten till det nuvarande lasarettsområdets

återfallande till kronans fria disposition kan vara ringa eller åtminstone

långt avlägsen. Det synes i allt fall icke oskäligt att från kronans sida uppställes

den fordran, att, för den händelse detta område skulle hava högre värde än vederlags

jorden i östra utmarken, ett emot skillnaden svarande belopp av den utav

stadsfullmäktige erbjudna mellangiften tillgodokommer kronan och icke landstinget.

Eljest skulle landstinget, som finge kontant av staden uppbära detta

mervärdebelopp, göra en oförtjänt vinst på kronans bekostnad. Den antydda

bristen i utredningen synes emellertid icke behöva stå hindrande i vägen för

själva huvudfrågans omedelbara avgörande, vilket lärer vara angeläget. Mellanhavandet

mellan kronan och landstinget i nu berörda hänseendet lärer nämligen

utan olägenhet kunna ordnas i efterhand. Givetvis torde dock förbehåll därutinnan

böra uppställas redan nu i sammanhang med medgivandet till ifrågavarande

byte.»

På grund av vad sålunda anförts och i övrigt i ärendet förekommit

tillstyrker kollegium bifall till föreliggande framställningar på sätt lasarettsdirektionen

och länsstyrelsen föreslagit samt under villkor i övrigt,

dels att den jord, staden genom bytet bekommer, förklaras skola i stället

för den jord, staden därigenom avstår, ikläda sig egenskap av donationsjord

och dels att, därest vid värdering, som länsstyrelsen skulle hava

att på landstingets bekostnad ofördröjligen låta verkställa, nuvarande

lasarettsområdet utan därå uppförda byggnader befinnes i värde överstiga

det i vederlag av staden erbjudna området i östra utmarken,

landstinget skall vara skyldigt att å tid, då bytet går i verkställighet,

till kronan redovisa ett belopp, motsvarande denna värdeskillnad.

Justitiekanslersämbetet erinrar, att, enär den till landstinget hittills

upplåtna kronojorden disponerades av landstinget allenast så länge densamma

komme att användas till tomt för länslasarettet, ett bifall till

det föreslagna utbytet borde ske med samma tidsbegränsning beträffande

dispositionen av det nya området, vilket alltså icke borde, såsom före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

KungL Maj:ts Proposition Nr 249.

slagits, upplåtas till begagnande för all framtid. Vidare torde beträffande

det av länsstyrelsen föreslagna villkoret om rätt för kronan att förlägga

byggnader väster om slottsparken böra göras det förtydligande tillägget,

att byggnaderna i fråga finge uppföras och för framtiden kvarstå utan

särskild avgift till staden för begagnandet av den erforderliga marken.

Av föreliggande utredning torde framgå, att den utvidgning av DepaHementslänslasarettet,

som med hänsyn till i länet rådande förhållanden är av ch eftn''

behovet påkallad, icke utan avsevärda olägenheter kan äga rum, därest

lasarettet bibehålies å sin nuvarande plats. Det vore därför synnerligen

önskvärt, att ny tomt kunde beredas för detsamma. Det nu

framkomna förslaget till lösande av denna fråga synes ur alla parterB

synpunkt vara tillfredsställande. Med hänsyn emellertid till naturen av

de områden, som ingå i det ifrågasatta markbytet, torde frågan formellt

böra ordnas sålunda, att kronan till Västerås stad — under förbehåll av

landstingets rätt till ersättning enligt särskild med staden träffad överenskommelse

— upplåter det nuvarande lasarettsområdet, att av staden

såsom donationsjord besittas, mot att staden till kronan överlåter sin rätt

till det föreslagna nya lasarettsområdet, och att kronan i förhållande till

landstinget ställer sig såsom upplåtare av sistnämnda område. Landstingets

besittningsrätt till det nya området torde, på sätt justitiekanslern

föreslagit, böra göras beroende av, att detsamma användes för nu avsett

ändamål, och synes avgälden böra sättas lika med den avgäld, som landstinget

för närvarande erlägger. Därutöver lärer landstinget emellertid i

enlighet med vad kammarkollegium anfört böra åläggas att av den ersättning,

vartill landstinget enligt nyssnämnda avtal är berättigat, redovisa

det belopp, varmed värdet av det nya området understiger värdet

av det nuvarande lasarettsområdet. 1 fråga om stadens rätt att bebygga

och nyttja detta sistnämnda område torde i huvudsak böra gälla de inskränkningar,

som av länsstyrelsen föreslagits. Föreskrifter härom synas

lämpligen, eventuellt efter vidare utredning, kunna meddelas av Kungl.

Maj:t i samband med upplåtelsen.

Med hänsyn till den befattning riksdagen förut tagit med upplåtelsen

av nuvarande lasarettsområdet, torde riksdagens medgivande till

den nu ifrågasatta dispositionen böra inhämtas.

Under åberopande av vad sålunda i ärendet anförts hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att det enligt Kungl. Maj:ts brev den 6 oktober

1865, den 6 juni 1867 och den 5 juni 190!) från

kronolägenheterna Stallhagen och Slottsvreten till Västmanlands

läns landsting mot avgäld upplåtna, till tomt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 249.

för lasarett avsedda område, med de jämkningar däri,

som enligt Kungl. Maj:ts brev den 28 november 1873

och den 28 juni 1918 vidtagits, må — under förbehåll

av landstingets rätt till ersättning från Västerås stad

enligt särskilt avtal — till nämnda stad överlåtas, att

av staden såsom donationsjord besittas, under villkor,

att staden till kronan avstår sin rätt till ett å

stadens donationsjord i den s. k. östra utmarken beläget,

å en av stadsingenjören Gösta Smitt den 28

november 1918 upprättad karta närmare angivet område

om 10 hektar, samt

att staden i fråga om nyttjande och bebyggande

av det till staden upplåtna området skall vara underkastad

de bestämmelser och inskränkningar, som av

Kungl. Maj:t vid upplåtelsen föreskrivas;

dels ock, vid bifall härtill, att berörda område i

östra utmarken må upplåtas till förenämnda landsting

såsom tomt till länslasarett, att av landstinget innehavas,

så länge området för nämnda ändamål användes,

mot skyldighet för landstinget dels att erlägga den

avgäld, som i ovanberörda brev den 6 oktober 1865,

den 6 juni 1867 och den 5 juni 1909 omförmäles,

jämkad enligt breven den 28 november 1873 och den

28 juni 1918, dels ock att — därest vid värdering,

som länsstyrelsen i Västmanlands län på landstingets

bekostnad ofördröjligen skall låta verkställa, nuvarande

lasarettsområdet utan därå befintliga byggnader befinnes

i värde överstiga ifrågavarande område i östra

utmarken — av den ersättning, landstinget enligt

ovannämnda avtal kan hava av staden uppburit, till

kronan redovisa ett belopp, motsvarande nämnda värdeskillnad.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:322 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyte av den till länslasarettet i Västerås upplåtna mark mot viss nämnda stad tillhö s. 1 i texten
  2. JoU 1919:80 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående utbyte av den till länslasarettet i Västerås upplåtna mark mot viss nämnda stad tillhörig donationsj s. 1 i texten