Angående utbyte av den till länslasarettet i Västerås upplåtna mark mot viss nämnda stad tillhörig donations jord
1919-03-14 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:249, Angående utbyte av den till länslasarettet i Västerås upplåtna mark mot viss nämnda stad tillhörig donations jord
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj.ts Proposition Nr 249.
]
Nr 249.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utbyte av
den till länslasarettet i Västerås upplåtna mark mot viss
nämnda stad tillhörig donations jord; given Stockholms
slott den 14 mars 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
dels att det enligt Kungl. Maj:ts brev den 6 oktober 1865, den 6
juni 1867 och den 5 juni 1909 från kronolägenheterna Stallhagen och
Slottsvreten till Västmanlands läns landsting mot avgäld upplåtna, till
tomt för lasarett avsedda område, med de jämkningar däri, som enligt
Kungl. Maj:ts brev den 28 november 1873 och den 28 juni 1918 vidtagits,
må — under förbehåll av landstingets rätt till ersättning från
Västerås stad enligt särskilt avtal — till nämnda stad överlåtas, att av
staden såsom donationsjord besittas, under villkor,
att staden till kronan avstår sin rätt till ett å stadens donationsjord
i den s. k. östra utmarken beläget, å en av stadsingenjören Gösta Smitt
den 28 november 1918 upprättad karta närmare angivet område om 10
hektar, samt
att staden i fråga om nyttjande och bebyggande av det till staden
upplåtna området skall vara underkastad de bestämmelser och inskränkningar,
som av Kungl. Maj:t vid upplåtelsen föreskrivas;
dels ock, vid bifall härtill, att berörda område i östra utmarken må
upplåtas till förenämnda landsting såsom tomt till länslasarett, att av
landstinget innehavas, så länge området för nämnda ändamål användes,
mot skyldighet för landstinget dels att erlägga den avgäld, som i ovanberörda
brev den 6 oktober 1865, den 6 juni 1867 och den 5 juni
1909 omförmäles, jämkad enligt breven den 28 november 1873 och deri
28 juni 1918, dels ock att — därest vid värdering, som länsstyrelsen i
Västmanlands län på landstingets bekostnad ofördröjligen skall låta verkBihaug
till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 220 käft- (Nr 249—250.) 1073 is 1
2
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 249.
ställa, nuvarande lasarettsområdet utan därå befintliga byggnader befinnes
i värde överstiga ifrågavarande område i östra utmarken — av
den ersättning, landstinget enligt ovannämnda avtal kan hava av staden
uppburit, till kronan redovisa ett belopp, motsvarande nämnda värdeskillnad.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Axel Schotte.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 349.
3
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
Med skrivelse den 6 december 1918 har länsstyrelsen i Västmanlands
län överlämnat två särskilda framställningar från direktionen för
länslasarettet i Västerås samt Västerås stads drätselkammare om medgivande
till utbyte av det från kronolägenheterna Stallhagen och Slottsvreten
till Västmanlands läns landsting mot avgäld upplåtna, till tomt
för lasarett avsedda område mot viss till staden av kronan donerad
jord.
över förenämnda framställningar hava infordrade utlåtanden avgivits
av kammarkollegium den 16 januari 1919 och av justitiekanslersämbetet
den 7 mars 1919, varjämte länsstyrelsen den 6 februari 1919 inkommit
med ytterligare en skrift i ämnet.
Av handlingarna i detta ärende framgår bland annat följande.
4
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 249.
det^rmvarande .. Genom brev den 6 oktober 1865 har Kungl. Maj:t till plats för upplaaarettsom-
förande av ett utav Västmanlands läns landsting’ beslutat nvtt sjukhus
rådet. med tillhörande byggnader jämte erforderligt utrymme för planteringar
och viloställen för de sjuka från den landshövdingen då på lön anslagna
lägenheten Stallhagen upplåtit en jordrymd av 34 kvadratrevar 23 kvadratstänger
mot en årlig avgäld, som av länsstyrelsen efter vederbörandes
hörande bestämts och efter nu gällande vikt utgöres av 5,033 deciton
hö och 15,3 kg. smör, att efter tioårig medelmarkegång i penningar årligen
erläggas.
För att bereda utrymme till promenadplats åt konvalescenter vid
det sedermera uppi orda lasarettet upplät Kungl. Maj:t vidare genom brev
den 6 juni 1867 från samma lägenhet ytterligare ett område om 19
kvadratrevar 77,50''kvadratstänger mot en årlig avgäld av 27 skålpund
eller 11,48 kg. smör att erläggas efter nyssnämnda beräkningsgrund.
Av de sålunda för ifrågavarande lasarett upplåtna områdena har
jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 28 november 1873 till Västerås stad för
anläggning av järnväg mellan Västerås och Köping avståtts ett jordområde
av 13 kvadratrevar 63 kvadratstänger, och har därvid den landstinget
åliggande avgälden minskats med 1,275 deciton hö och 6,8 kg.
smör.
Efter inhämtande av riksdagens yttrande medgav Kungl. Maj:t sedermera
genom brev den 5 juni 1909, att besittningsrätten till ett av Kungl.
Maj.t den 8 maj 1814 till Västmanlands läns hushållningssällskap
upplåtet, å en av stadsingenjören B. A. F. Gewalt år 1909 upprättad
karta över Västerås lasarett jämte angränsande områden med ägofigulerna
ni 1, 2 och 3 utmärkt område, bestående av kronolägenheten Slottsvreten
och en del av kronolägenheten Stallhagen finge, sedan hushållningssällskapet
avstått från densamma, upplåtas till Västmanlands läns
landsting för utvidgning av länslasarettets i Västerås tomt, att av landstinget
mnehavas, så länge området för nyssnämnda ändamål användes,
mot skyldighet för landstinget dels att årligen i avgäld erlägga lösen
efter medelmarkegångspris för 16,2 hektoliter spannmål, hälften råg och
hälften korn, dels ock att, i den mån och när sådant å kronans sida
kunde påfordras, emot motsvarande nedsättning i utgående avgäld frånträda
besittningsrätten till vissa delar av nämnda lägenheter, vilka av
lasarettsdirektionen uti ett av densamma i ärendet den 15 februari 1909
avgivet yttrande angivits såsom för lasarettet icke direkt erforderliga,
och med landstinget bibehållen rätt att över sålunda frånirätt område
framdraga nödiga avloppsledningar.
Genom beslut den 28 juni 1918 har Kungl. Maj:t med riksdagens
medgivande förordnat, att besittningsrätten till viss del av det för ut
-
5
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 249.
vidgning av länslasarettets tomt upplåtna området skall upplåtas till fångvården
för utvidgning av straffängelsets i Västerås tomt, att av fångvården
innehavas, så länge området för nyssnämnda ändamål användes, mot
skyldighet för fångvården att årligen i avgäld erlägga så stor del av
den avgäld, som besvärar det till landstinget upplåtna området, som belöper
å den till fångvården sålunda upplåtna delen därav.
Det område, som landstinget sålunda äger disponera för länslasarettet,
bildar ett sammanhängande helt, gränsande i öster till Västerås slottspark
och slottsträdgård samt omslutande i sydost delvis straffängelsets
tomt.
Enligt en i ärendet ingiven, av stadsingenjören Gösta Smitt i november
1918 upprättad karta över lasarettets områden omfattar det område,
som genom förenämnda brev den 6 oktober 1865 och den 6 juni
1867 upplåtits — efter frånräknande av den mark, som enligt brevet
den 28 november 1873 avståtts — följande areal:
mark avsedd till väg.................................................................... 1,330 kvm.
» upptagen av byggnader, gårdar och promenadplatser 32,200 »
» i närheten av straffängelset................................................ 5,330 »
» intill en från slottet till straffängelset ledande väg 125 »
eller tillsammans 38,985 kvm.
Det år 1909 till landstinget upplåtna området, som är beläget norr
och nordost om lasarettets gamla tomt, utgöres enligt samma karta av
följande ägofigurer:
nr l...................................................................................................... 3,140 kvm.
» 2 3,700 ))
» 3...................................................... 20,780 »
eller således sammanlagt 27,620 kvm.
vartill kommer ett å kartan utmärkt område om 680 kvm., som användes
till inkörsväg för lasarettet.
Då arealen av det till fångvården enligt brevet den 28 juni 1918
upplåtna området — beläget å förenämnda markområden om 32,200 och
5,330 kvadratmeter — enligt av länsstyrelsen i skrivelsen den 6 februari
1919 meddelad uppgift uppgår till sammanlagt 2,350 kvm., skulle alltså
det nuvarande lasarettsområdet utgöra 64,935 kvm.
Den år 1909 skedda utvidgningen av ifrågavarande lasarettsområde
var föranledd därav, att landstinget år 1908 beträffande lasarettssjuk
-
Avtal
angående
markbyte.
6
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 249.
vården inom länet beslutat, att lasarettet i Västerås skulle utvidgas till
en större för hela länet gemensam siukvårdsanstalt, vilken, sedan de
mindre länslasaretten i Sala, Köping och Norberg blivit iordningsställda,
skulle komma till slutligt utförande år 1915. Enligt planen för denna
utvidgning skulle lasarettet uppdelas i två avdelningar, en för medicinska
och en för kirurgiska fall. För att lasarettsvården inom länet skulle motsvara
den utveckling, som länet i alla avseenden kunde motse, befanns
emellertid sedermera nödvändigt, att i Västerås upprättades ett fullt
modernt centrallasarett med icke endast medicinska och kirurgiska avdelningar
utan även andra specialavdelningar. Då det nuvarande lasarettsområdet
ansågs otillräckligt för en dylik utvidgning, inleddes underhandlingar
mellan särskilda kommitterade för landstinget och Västerås
stad om förvärvande av annat område för ett nytt länslasaretts uppförande
mot avstående till staden av den rätt landstinget äger till den
nuvarande tomten.
Nu berörda underhandlingar resulterade i en preliminär överenskommelse
mellan kommitterade, å ena, och Västerås stads drätselkammare,
å andra sidan, av innehåll, bland annat, att — under förbehåll av
landstingets och stadsfullmäktiges godkännande ävensom av Kungl. Maj:ts
medgivande — \ ästerås stad skulle till landstinget med den rätt staden
därtill ägde överlåta ett lämpligt tomtområde för nya lasarettsbyggnader
om intill 10 hektars ytvidd av stadens östra utmark invid eller i närheten
av landstingets tuberkulossjukhus till läge och gränser, som framdeles
närmare komme att bestämmas. I utbyte skulle staden erhålla
nuvarande lasarettsområdet med samtliga därå uppförda byggnader, vilka
— såväl vad området som byggnaderna anginge — skulle tillhandahållas
staden med full äganderätt. I mellanavgift härför hade staden att
erlägga ett belopp av 550,000 kronor.
Vid sammanträde den 20 september 1918 godkände landstinget det
sålunda uppgjorda preliminära avtalet under villkor, bland andra, att
staden förbunde sig att icke låta nuvarande lasarettstomten komma till
användning för lasarett eller därmed jämförlig sjukinrättning. Tillika
beslöts, att å det av staden erbjudna tomtområdet skulle uppföras ett
helt och hållet nytt lasarett i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda
skisser och kostnadsförslag, varjämte åt lasarettsdirektionen uppdrogs
att vidtaga de för frågans slutliga lösande erforderliga åtgärderna.
Vid sammanträden den 29 augusti och den 28 november 1918 hava
stadsfullmäktige beslutat godkänna berörda preliminära avtal med de av
landstinget ifrågasatta villkoren, varjämte fullmäktige fastställt gränserna
för det av staden erbjudna området på sätt framgår av en i ärendet in
-
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 249.
7
given, av stadsingenjören Smitt den 28 november 1918 upprättad »karta
över område vid nytt lasarett inom Västerås stads område». Tillika uppdrogs
åt drätselkammaren att hos Kungl. Maj:t göra den framställning,
som erfordrades för markbytets genomförande.
Det av staden erbjudna området, vilket enligt sistnämnda karta —
efter avdrag av från landstinget tillbytt mark för vinnande av erforderlig
reglering — innehåller en areal av 100,000 kvadratmeter, är beläget å
Västerås stads s. k. östra utmark samt har i stadens hand egenskap av
donations jord.
Lasarettsdirektionen har nu å landstingets vägnar anhållit, att Kungl.
Maj:t ville lämna bifall till det ifrågasatta ägoutbytet mellan landstinget
och Västerås stad och sålunda medgiva, att den egenskap av kronojord,
som nuvarande lasarettsområdet äger, måtte överflyttas å den mark, som
staden erbjudit sig att lämna i utbyte, samt att landstinget måtte förklaras
berättigat att, under de villkor och mot den avgäld, som i ovanberörda
brev den 6 oktober 1865, den 6 juni 1867 och den 5 juni 1909
omförmäles, sedan avgälden jämkats enligt brevet den 28 november 1873
och eventuellt även enligt brevet den 5 juni 1909, för all framtid begagna
den av staden i utbyte åt landstinget lämnade marken.
Jämlikt stadsfullmäktiges bemyndigande har drätselkammaren anhållit,
att Kungl. Maj:t måtte tillåta staden att utan hinder av markens
egenskap av donationsjord till landstinget på de villkor, som innehållas
i omförmälda överenskommelse mellan landstinget och staden, överlåta
ifrågavarande område å den till staden donerade östra utmarken.
I sin skrivelse den 6 december 1918 tillstyrker länsstyrelsen i Västmanlands
län lasarettsdirektionens framställning på vissa villkor samt
anför bland annat följande:
»Ett nytt tidsenligt centrallasarett för länet är av högsta behov påkallat.
Frågan härom har på grund av dess stora dimensioner kanske alltför länge hållits
svävande och kan nu ej mera uppskjutas, om icke sjukvården inom länet skall
komma att lida allvarligt avbräck. Färdigställandet av det nu planlagda nya lasarettet
lärer för övrigt komma att kräva en tid av omkring 5 år. Härtill kommer,
att, därest Kungl. Maj:t och kronan icke anser sig kunna gå in på det framlagda
förslaget, landstinget av förhållandenas makt tvingas att på den nuvarande lasarettstomten
göra behövliga tillbyggnader med påföljd, att densamma blir helt belamrad
med sjukvårdsbyggnader och vad diirtill hörer. Vilken ruinerande inverkan
ur arkitektonisk synpunkt detta skulle utöva på det alldeles intill belägna
gamla slottet ligger i öppen dag.
Till detta enligt länsstyrelsens mening ur estetisk synpunkt synnerligen
tungt vägande skäl kommer även det praktiska skälet, att staten synes hava
Framställning
av lasarettsdirektionen.
Framställning
av drätselkammaren.
Länsstyrelsen.
8
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 249.
ganska ringa orsak att sätta sig emot ett markbyte, som skulle överflytta kronans
reellt sett ganska obetydliga kvarvarande rättigheter från ett mindre, låt vara
mera välbeläget till ett väsentligt större, men ej så centralt beläget område. Enligt
de villkor, på vilka landstinget innehar den nuvarande lasarettstomten, torde
kronan icke kunna göra gällande några som helst anspråk på densamma, så länge
den användes för sjukhusändamål, dock med undantag för ett par smärre bitar
därav, vilka när så påfordras skola återställas till kronan mot minskning i den
årliga avgälden. Länsstyrelsen återkommer i det följande utförligare till spörsmålet
om lämpliga förfarandet med omförmälda smådelar av området, men vill
redan nu framhålla, att om vad man skulle vinna genom att nu återtaga ifrågavarande
områden likaväl kan ernås genom att vid avståendet knyta vissa villkor,
någon anledning att påfordra områdenas återställande icke synes föreligga, så
mycket mindre som man med dessa villkor skulle kunna erhålla vissa fördelar,
vilka eljest ej läge inom räckhåll.
Såsom antyddes har länsstyrelsen ansett, att vid Kungl. Maj:ts bifall till
den föreslagna anordningen borde knytas vissa förbehåll. Då desamma i det
hela lära överensstämma med de avsikter rörande utnyttjandet av den nuvarande
lasarettstomten, som Yästerås stadsfullmäktige kunna förmodas hysa, synes uppställandet
av dessa villkor icke behöva inverka till uppskjutande av den framlagda,
för staden och länet så viktiga frågan.
Såsom bekant är den nuvarande lasarettstomten belägen omedelbart väster
om Yästerås slottspark med det därinom liggande slottet samt slottsträdgården.
Beträffande de fyra delar av området ifråga, som ligga närmast slottsparken och
slottsträdgården och som å en i ärendet ingiven, av stadsingenjören Gösta Smitt
i november 1918 upprättad karta särskilt angivits såsom innehållande, en del
3,700 kvadratmeter, en del 125 kvadratmeter, en del 3,140 kvadratmeter och en
del 5,330 kvadratmeter, har Kungl. Maj:t i förut omnämnda brev den 5 juni 1909
föreskrivit, att landstinget skulle vara skyldigt att, när sådant å kronans sida
påfordrades, frånträda desamma emot motsvarande nedsättning i utgående avgäld,
dock med landstinget bibehållen rätt att över sålunda frånträtt område framdraga
nödiga avloppsledningar. Nu nämnda delar av den nuvarande lasarettstomten
utgöra tillhopa en sammanhängande jämn plats. Av enahanda natur är ett stycke
av området om 20,780 kvrdratmeter, nämligen den del därav, som gränsar omedelbart
intill området om 3,700 kvadratmeter. Detta släta markstycke torde ungefär
hava samma längd och bredd som området å 3,700 kvadratmeter. Väster
om dessa släta partier höjer sig tomten rätt väsentligt och bildar ett kuperat
område, delvis trädbevuxet. Uppenbarligen skulle anblicken av det gamla ärevördiga
slottet väsentligen förryckas, om det nyss nämnda slättliknande området
bleve belamrat med byggnader. Platsen omedelbart intill slottet är tydligen härvidlag
alldeles särskilt känslig. Däremot skulle området i fråga synnerligen val
ägna ^ sig för eu öppen park eller plantering. Eu dylik bör emellertid anläggas
på sådant sätt, att den närbelägna slottsbyggnadens arkitektoniska värde fullt
kommer till sin _ rätt. Länsstyrelsen skulle därför som ett villkor för bifall till
framställningen vilja föreslå, att det här ifrågavarande slättliknande området, möjligen
minskat med delen om 5,330 kvadratmeter, av staden anlägges och för framtiden
underhålles som öppen park eller plantering med definitiva gränser och
enligt plan, som efter samråd med stadens drätselkammare och byggnadsnämnd
fastställes av byggnadsstyrelsen.
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 249. 9
Vad därefter angår den del av området ifråga, som skulle upplåtas till bebyggande,
eller platsen väster om det slättliknande området, synes det länsstyrelsen ur
nyss antydda synpunkter icke mindre viktigt, att även därvid tillbörlig hänsyn
tages till närheten av slottet. Byggnaderna höra därför till storlek, stil och placering
på marken anpassas därefter, varjämte områdets natur bör respekteras,
så att onödiga schaktningar undvikas och över huvud platsens vackra våglinjer
i görligaste mån bibehållas. Till följd härav bör området icke få bebyggas annat
än efter plan, som godkänts av byggnadsstyrelsen.
Slutligen skulle länsstyrelsen vilja föreslå ytterligare ett villkor.
Efter genomförandet av de inre restaureringsarbeten inom slottet, vartill
1918 års lagtima riksdag anslagit medel, skulle utrymmena inom detsamma komma
att bliva fullständigt utnyttjade. Vad länsstyrelsen beträffar, torde dess lokalbehov
därmed vara för ett längre antal år framåt väl tillgodosedda. Detsamma torde
kunna sägas om lantmäterikontoret. Emellertid är det ju att antaga, att de uppgifter,
som vila på länsstyrelsen, efter hand komma att ansenligt ökas, så att den
sedan länge bestående uppdelningen på två avdelningar, landskansliet och landskontoret,
slutligen spränges. Därmed uppstår behovet av nya lokaler, vilket
behov inom det nuvarande slottets ram icke kan tillfredsställas, utan måste
fyllas genom nybyggnad. Som det vill förefalla länsstyrelsen, skulle då en arkitektoniskt
lämplig anordning kunna vinnas exempelvis genom uppförandet av två
mindre låga flygelbyggnader i slottets stil, förlagda antingen i slottsparken norrom
slottet eller, om platsen där anses för trång, på det jämna området väster
om slottsparken. Även om detta område vore utlagt till öppen park eller plantering,
skulle säkerligen två mindre dylika flyglar där kunna anbringas på ett sätt,
som gjorde dem till en prydnad för platsen och alltså icke förryckte dess karaktär.
Under sådana förhållanden synes det länsstyrelsen oklokt att nu definitivt avhända
sig det område, varom här är fråga, utan att samtidigt trygga möjligheten
att i slottets närhet bereda utrymme för en gång behövliga statens byggnader.
Det skulle då ligga närmast till hands att nu hänföra sig till nyss angivna, av
Kungl. Maj:t den 5 juni 1909 uppställda förbehåll beträffande tomtdelarna om
3,700, 125, 3,140 och 5,330 kvadratmeter. Detta förbehåll avsåg säkerligen att i
nu berörda hänseende förskaffa kronan tillbörlig trygghet. Samma trygghet kan
emellertid vinnas på annat sätt, nämligen genom förbehåll i sammanhang med
det nu föreslagna bytet. Hiirigenom vinnes ock den fördelen, att området i fråga
kan antagas snart nog bliva i sin helhet ordnat på ett för slottet och dess omgivningar
och därmed också för Västerås stad tilltalande sätt. Länsstyrelsen
vill i anslutning härtill såsom ett ytterligare villkor för bifall till framställningen
föreslå, att Kungl. Maj:t och kronan skall äga rätt att, om ock när så anses nödigt,
på den nyss omnämnda jiimna platsen väster om slottsparken och slottsträdgården
förlägga för det allmänna nödiga byggnader i den mån sådant kan ske
utan att platsens karaktär av park eller plantering rubbas samt utan att heller
slottsoinrådets karaktär förryckes.»
Kammarkollegium anför i föreliggande fråga bland annat följande:
»I ärendet omförmälda Västerås stads s. k. östra utmark består av utmark
till den genom hertig Karls brev den 6 maj 1598 till staden donerade egendomen
Östra Ladugården. Detta brev unnar och efterlåter samma egendom jämte viss
annan jord dem allena, som stadens tunga och rättighet göra till hjälp och utBihang
till riksdagens protokoll 1919. I sand. 220 hlijt. (Nr 219— 2KO.) 1078 1 9 2
Kammar
kollegium
-
10
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 249.
Juatitie
kanslern.
rymme mot vederlag av 90 skeppund stångjärn årligen. Genom resolution den
31 mars 1649, vari denna upplåtelse uttryckligen kallas arrende, medgavs staden
viss avkortniug i arrendet för ladugården. Enligt brev den 14 juli 1865 har till
efterrättelse fastställts en mellan borgerskapet och stadens övriga invånare träffad
överenskommelse om likställighet i kommunala rättigheter och skyldigheter,
varigenom den företrädesrätt att besitta donationsjord, som eljest möjligen
kunnat tillkomma stadens borgare, blivit upphävd. Ifrågavarande mark, som
åren 1805—1808 fördelades på stadens »skattdragande tomter och gårdar», har
enligt eu av stadsfullmäktige den 3 mars 1881 erbjuden samt av vederbörande
tomtägare antagen förening återgått till staden.
Kollegium anser sig icke kunna lämna oanmärkt, hurusom i ärendet saknas
uppgift rörande värdet å de till utbyte mot varandra avsedda jordområdena. I
brist på utredning härom saknas i själva verket grund för bedömande, huruvida
jämväl kronans intresse kan anses vara i och genom den föreslagna bytesanordningen
behörigen tillgodosett. Låt vara att utsikten till det nuvarande lasarettsområdets
återfallande till kronans fria disposition kan vara ringa eller åtminstone
långt avlägsen. Det synes i allt fall icke oskäligt att från kronans sida uppställes
den fordran, att, för den händelse detta område skulle hava högre värde än vederlags
jorden i östra utmarken, ett emot skillnaden svarande belopp av den utav
stadsfullmäktige erbjudna mellangiften tillgodokommer kronan och icke landstinget.
Eljest skulle landstinget, som finge kontant av staden uppbära detta
mervärdebelopp, göra en oförtjänt vinst på kronans bekostnad. Den antydda
bristen i utredningen synes emellertid icke behöva stå hindrande i vägen för
själva huvudfrågans omedelbara avgörande, vilket lärer vara angeläget. Mellanhavandet
mellan kronan och landstinget i nu berörda hänseendet lärer nämligen
utan olägenhet kunna ordnas i efterhand. Givetvis torde dock förbehåll därutinnan
böra uppställas redan nu i sammanhang med medgivandet till ifrågavarande
byte.»
På grund av vad sålunda anförts och i övrigt i ärendet förekommit
tillstyrker kollegium bifall till föreliggande framställningar på sätt lasarettsdirektionen
och länsstyrelsen föreslagit samt under villkor i övrigt,
dels att den jord, staden genom bytet bekommer, förklaras skola i stället
för den jord, staden därigenom avstår, ikläda sig egenskap av donationsjord
och dels att, därest vid värdering, som länsstyrelsen skulle hava
att på landstingets bekostnad ofördröjligen låta verkställa, nuvarande
lasarettsområdet utan därå uppförda byggnader befinnes i värde överstiga
det i vederlag av staden erbjudna området i östra utmarken,
landstinget skall vara skyldigt att å tid, då bytet går i verkställighet,
till kronan redovisa ett belopp, motsvarande denna värdeskillnad.
Justitiekanslersämbetet erinrar, att, enär den till landstinget hittills
upplåtna kronojorden disponerades av landstinget allenast så länge densamma
komme att användas till tomt för länslasarettet, ett bifall till
det föreslagna utbytet borde ske med samma tidsbegränsning beträffande
dispositionen av det nya området, vilket alltså icke borde, såsom före
-
11
KungL Maj:ts Proposition Nr 249.
slagits, upplåtas till begagnande för all framtid. Vidare torde beträffande
det av länsstyrelsen föreslagna villkoret om rätt för kronan att förlägga
byggnader väster om slottsparken böra göras det förtydligande tillägget,
att byggnaderna i fråga finge uppföras och för framtiden kvarstå utan
särskild avgift till staden för begagnandet av den erforderliga marken.
Av föreliggande utredning torde framgå, att den utvidgning av DepaHementslänslasarettet,
som med hänsyn till i länet rådande förhållanden är av ch eftn''
behovet påkallad, icke utan avsevärda olägenheter kan äga rum, därest
lasarettet bibehålies å sin nuvarande plats. Det vore därför synnerligen
önskvärt, att ny tomt kunde beredas för detsamma. Det nu
framkomna förslaget till lösande av denna fråga synes ur alla parterB
synpunkt vara tillfredsställande. Med hänsyn emellertid till naturen av
de områden, som ingå i det ifrågasatta markbytet, torde frågan formellt
böra ordnas sålunda, att kronan till Västerås stad — under förbehåll av
landstingets rätt till ersättning enligt särskild med staden träffad överenskommelse
— upplåter det nuvarande lasarettsområdet, att av staden
såsom donationsjord besittas, mot att staden till kronan överlåter sin rätt
till det föreslagna nya lasarettsområdet, och att kronan i förhållande till
landstinget ställer sig såsom upplåtare av sistnämnda område. Landstingets
besittningsrätt till det nya området torde, på sätt justitiekanslern
föreslagit, böra göras beroende av, att detsamma användes för nu avsett
ändamål, och synes avgälden böra sättas lika med den avgäld, som landstinget
för närvarande erlägger. Därutöver lärer landstinget emellertid i
enlighet med vad kammarkollegium anfört böra åläggas att av den ersättning,
vartill landstinget enligt nyssnämnda avtal är berättigat, redovisa
det belopp, varmed värdet av det nya området understiger värdet
av det nuvarande lasarettsområdet. 1 fråga om stadens rätt att bebygga
och nyttja detta sistnämnda område torde i huvudsak böra gälla de inskränkningar,
som av länsstyrelsen föreslagits. Föreskrifter härom synas
lämpligen, eventuellt efter vidare utredning, kunna meddelas av Kungl.
Maj:t i samband med upplåtelsen.
Med hänsyn till den befattning riksdagen förut tagit med upplåtelsen
av nuvarande lasarettsområdet, torde riksdagens medgivande till
den nu ifrågasatta dispositionen böra inhämtas.
Under åberopande av vad sålunda i ärendet anförts hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
dels att det enligt Kungl. Maj:ts brev den 6 oktober
1865, den 6 juni 1867 och den 5 juni 190!) från
kronolägenheterna Stallhagen och Slottsvreten till Västmanlands
läns landsting mot avgäld upplåtna, till tomt
12
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 249.
för lasarett avsedda område, med de jämkningar däri,
som enligt Kungl. Maj:ts brev den 28 november 1873
och den 28 juni 1918 vidtagits, må — under förbehåll
av landstingets rätt till ersättning från Västerås stad
enligt särskilt avtal — till nämnda stad överlåtas, att
av staden såsom donationsjord besittas, under villkor,
att staden till kronan avstår sin rätt till ett å
stadens donationsjord i den s. k. östra utmarken beläget,
å en av stadsingenjören Gösta Smitt den 28
november 1918 upprättad karta närmare angivet område
om 10 hektar, samt
att staden i fråga om nyttjande och bebyggande
av det till staden upplåtna området skall vara underkastad
de bestämmelser och inskränkningar, som av
Kungl. Maj:t vid upplåtelsen föreskrivas;
dels ock, vid bifall härtill, att berörda område i
östra utmarken må upplåtas till förenämnda landsting
såsom tomt till länslasarett, att av landstinget innehavas,
så länge området för nämnda ändamål användes,
mot skyldighet för landstinget dels att erlägga den
avgäld, som i ovanberörda brev den 6 oktober 1865,
den 6 juni 1867 och den 5 juni 1909 omförmäles,
jämkad enligt breven den 28 november 1873 och den
28 juni 1918, dels ock att — därest vid värdering,
som länsstyrelsen i Västmanlands län på landstingets
bekostnad ofördröjligen skall låta verkställa, nuvarande
lasarettsområdet utan därå befintliga byggnader befinnes
i värde överstiga ifrågavarande område i östra
utmarken — av den ersättning, landstinget enligt
ovannämnda avtal kan hava av staden uppburit, till
kronan redovisa ett belopp, motsvarande nämnda värdeskillnad.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Ädelgren.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1919:322 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyte av den till länslasarettet i Västerås upplåtna mark mot viss nämnda stad tillhö s. 1 i texten
- JoU 1919:80 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående utbyte av den till länslasarettet i Västerås upplåtna mark mot viss nämnda stad tillhörig donationsj s. 1 i texten