Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning

1919-03-14 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:268, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 268.

1

Nr 268.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av § 1 mom. 2 i förordningen

den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning;

given Stockholms slott den 14 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av

§ 1 mom. 2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 238 käft. (Nr 268.)

loss 1»

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 268.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av § 1 inom. 2 i förordningen den 6 augusti 1801

angående mantalsskrivning.

Härigenom förordnas, att § 1 mom. 2 i förordningen den 6 augusti

1894 angående mantalsskrivning erhåller följande ändrade lydelse:

§ 1.

Mom. 2. Mantalsskrivningen förrättas å landet och med nedan

angivet undantag i stad, där magistrat ej finnes, av häradsskrivaren.

Prövas på grund av fögderiets utsträckning eller folkmängd häradsskrivaren

icke kunna inom föreskriven tid medhinna mantalsskrivningen inom

fögderiets samtliga distrikt, äger Konungens befallningshavande förordna

landsfiskal eller annan lämplig person att verkställa själva mantalsskrivningsförrättningen

i ett eller flera distrikt. Bestämmelser om sådan

särskild mantalsskrivningsförrättares rätt till ersättning för uppdragets

utförande meddelas av Konungen.

I stad där magistrat finnes, verkställes mantalsskrivningen under

magistratens tillsyn av den tjänsteman, vilken debiteringen av kronoutskylderna

åligger eller till vars befattning förrättningen enligt särskilt

meddelade föreskrifter hörer.

Konungen må på framställning av stadsfullmäktige eller allmänna

rådstugan i stad, där magistrat ej finnes men där i avseende å debitering,

uppbörd och redovisning av kronoutskylder i tillämpliga delar skall

gälla vad i fråga om stad med magistrat är stadgat, förordna, att för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 268.

sådan stad jämväl vad i denna förordning sägs med avseende å stad

med magistrat skall äga motsvarande tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.is Proposition Nr 268. ■

Utdrag av protokollet över Jinansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

mars 1,919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Heli.ner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anförde

chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson:

Chefen för civildepartementet har den 21 februari 1919 i statsrådet

anmält det betänkande med förslag angående magistratsförvaltningens

ordnande i städer under landsrätt, som den 22 december 1917 avgivits

av inom civildepartementet därtill förordnade sakkunniga; och har Kungl.

Maj:t i anledning härav berörda den 21 februari 1919 beslutat förelägga

riksdagen förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen

om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

Såsom nämnde departementschef anfört, förutsätter den ordning för

landsrättsstädernas förvaltning, som Kungl. Maj:t med nyss angivna

lagändringar avser att möjliggöra, i visst fall även ändring i mantalsskrivningsförordningen,

varom det torde ankomma å mig att framlägga

förslag. Jag tillåter mig nu att till behandling upptaga denna fråga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung1. Maj.is Proposition Nr 268.

I anslutning till berörda betänkande har chefen för civildepartementet

framhållit, hurusom i större städer under landsrätt behov kan

förefinnas av eget mantalsskrivningsväsen och egen uppbörds förvaltning

eller med andra ord, av en utbrytning ur landets fögderiförvaltning och

ett likställande i förevarande hänseenden med magistratsstäderna. De

betydande lokala intressen, som äro knutna till mantalsskrivningsförrättningen,

berörande, utom debitering, uppbörd och indrivning av

kronoutskylder och andra avgifter, bland annat jämväl kommunens eget

skatteväsen, upprättande av politisk ''och numera även av kommunal

röstlängd, kunna väl motivera laudsrättsstadens önskan att i likhet med

magistratsstad genom egna myndigheter få ombesörja hithörande förrättningar.

Och när staden uppnått den bärkraft, att den kan tillfredsställande

avlöna härför erforderliga tjänstebiträden, torde ej heller något

skäl föreligga att förvägra staden en dylik likställighet med magistratsstäderna.

I nyss omförmälda betänkande hade ifrågasatts, att en dylik utbrytning

skulle ske på sådant sätt, att stadsstyrelsen i vederbörande

stad benämndes magistrat i stället för stadsstyrelse, att styrelsen i samband

härmed förstärktes med en lagfaren rådman utom de två förutvarande

icke lagfarne, samt att kronokassörsbefattning inrättades. Tydligen

skulle det avsedda syftet härmed på ett enkelt sätt hava vunnits

och några särskilda ändringar av mantalsskrivnings- och uppbördsväsendet

berörande författningar varit överflödiga. Såsom chefen för civildepartementet

emellertid visat, är denna väg näppeligen framkomlig, då

begreppet magistrat i hävdvunnet språkbruk är nära förbundet med begreppet

stadsdomstol och tillföljd därav, med den av de sakkunniga

föreslagna ändringen, betydande svårigheter kunde uppstå vid tillämpningen

av vissa lagar och författningar. Det är därför nödvändigt, att

stadens styrelse i stad under landsrätt benämnes stadsstyrelse, även i

det fall då staden har egen uppbördsförvaltning. Då emellertid stad

utan magistrat enligt hithörande författningar alltid skall räknas till

landet, måste bestämmelser meddelas, som i särskilda undantagsfall

möjliggöra en utbrytning. Att härvid närmare angiva de omständigheter,

som vid prövningen av dylikt ärende böra beaktas, torde så

mycket mindre vara erforderligt, som en utbrytning ur landets fögderiförvaltning

förutsätter, att staden även i utsökningshänseende är eller

varder likställd med stad med egen jurisdiktion, och den stadsstyrelse,

som i sådant avseende befirmes äga de nödiga kvalifikationerna, uppenbarligen

erbjuder tillräcklig trygghet även i fråga om uppbörds- och

mantalsskrivningsärendenas behöriga handläggning. Att förutsättningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 268.

för vinnande av självständighet i nu angivna hänseenden i regeln bör

anses vara, att stadsstyrelsen äger två lagfarna ledamöter, och att kronokassörstjäust

inrättas, framgår av det utkast till reglemente för sådan

stadsstyrelse, som av chefen för civildepartementet framlagts.

Den ändring i mantalsskrivningsförordningen, som landsrättsstads

likställande med magistratsstad i fråga om mantalsskrivningen betingar,

sammanhänger nära med en motsvarande ändring av uppbördsreglementet,

alldenstund ju mantalsskrivningen förrättas av den tjänsteman, som

verkställer debiteringen av kronotitskylderna. I uppbördsreglementets §

1, enligt vilken stad, där magistrat ej finnes, skall i avseende å kronouppbördsväsendet

räknas till landet, bör följaktligen införas ett tillägg

av det innehåll, att, där Kungl. Maj:t på framställning av stadsfullmäktige

eller allmänna rådstugan så förordnar, skall vad i uppbördsreglementet

stadgas i fråga om stad med magistrat äga motsvarande tilllämpning

med avseende å stad, där magistrat ej finnes.

Ett sådant förordnande kan emellertid, med hänsyn till det nyss

anmärkta nära sambandet mellan kronouppbördsväsendet och mantalsskrivningen,

allenast ifrågakomma jämte en samtidig utbrytning av staden

även i det senare hänseendet. Detta påkallar en motsvarande ändring

av mantalsskrivningsförordningen. Enligt andra momentet av dess

första paragraf skall mantalsskrivningen å landet och i stad, där magistrat

ej finnes, förrättas av häradsskrivaren. Till detta moment torde

böra fogas ett tillägg av sådant innehåll, att Kungl. Maj:t må på framställning

av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan i stad, där magistrat

ej finnes, men där i avseende å debitering, uppbörd och redovisning

av kronoutskylder i tillämpliga delar skall gälla vad i fråga om

stad med magistrat är stadgat, förordna, att för sådan stad jämväl vad

i mantalsskrivningsförordningen sägs med avseende å stad med magistrat

skall äga motsvarande tillämpning. Inrättande av egen uppbördsförvaltning

bör givetvis, såsom redan anmärkts, blott ifrågakomma i det fall,

att staden är beredd att ikläda sig de ökade kostnader för stadsstyrelsen,

som därmed kunna vara förenade.

En nödvändig förutsättning för inrättande av egen uppbörds för valtning

i stad under landsrätt, är, såsom förut framhållits, vidare, att staden

samtidigt i utsökningshänseende likställes med stad med egen jurisdiktion,

då den stadgade ordningen för utskyldernas uppbörd och indrivning

i stad med egen uppbördsförvaltning är grundad på att detta

sker genom en och samma myndighet eller under en och samma myndighets

tills}m. Förslag om den ändring av utsökningslagen, som är

nödvändig för att stadsstyrelsen eller viss ledamot av densamma skall

kunna bliva överexekutor, framlägges av chefen för justitiedepartementet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 268.

7

I fråga om de ändringar av uppbördsreglementet och andra administrativa

författningar, som det av mig förordade tillägget till mantalsskrivningsförordningen

kan påkalla, skall jag tillåta mig att framdeles

återkomma.

Sedan föredragande departementschefen därefter uppläst ett i enlighet

med ovan angivna grunder avfattat förslag till förordning om ändrad

lydelse av § 1 mom. 2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående

mantalsskrivning, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte

i proposition föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition till riksdagen avlåtas av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Birger Looström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:363 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 2 i förordningen den 6 augusti 1894 s. 1 i texten