Med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter m. m
1919-03-11 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:290, Med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter m. m
Dokumentets text
Kungl. proposition nr 290.
1
Nr 290.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag
till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28
mars 1917 om förbud i vissa fall mot fortskaffande av
gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter m. m.; given
Stockholms slott den 14 mars 1919.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
riksdagen att antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917
om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg
mellan utrikes orter; och
2) lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1918
om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg
mellan svensk och utrikes ort.
GUSTAF.
Eliel Löfgren.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt 251 käft. (Nr 290.)
1
2
Kungl. Maj:t3 proposition nr 290.
Förslag
v \ 1: ■ . .. till
Lag
angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa
fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter.
Härigenom förordnas, att lagen den 28 mars 1917 om förbud i
vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes
orter, sådan denna lag gäller till och med den 30 april 1919, skall äga
fortsatt tillämpning till och med den 30 april 1920. Av Konungen jämlikt
sagda lag givet förordnande må ej äga tillämpning längre än till
och med sistnämnda dag. I fråga om sådan under tiden för lagens
giltighet begången förseelse, som i lagen avses, skall vad där är stadgat
fortfara att gälla även efter sistberörda dag.
Kungl. Maj:tt proposition nr 290.
3
Förslag
till
Lag
angående fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1018 om förbud i vissa
fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan svensk och
utrikes ort.
Härigenom förordnas, att lagen den 20 juni 1918 om förbud i
vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan svensk
och utrikes ort, vilken lag gäller till och med den 30 april 1919, skall
äga fortsatt tillämpning till och med den 30 april 1920. Av Konungen
jämlikt sagda lag givet förordnande må ej äga tillämpning längre än
till och med sistnämnda dag. I fråga om sådan under tiden för lagens
giltighet begången förseelse, som i lagen avses, skall vad där är stadgat
fortfara att gälla även efter sistberörda dag.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
Utdrag ur protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 11 mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Pktrén,
Nilson,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Unken,
Thorsson.
Handcls
kummis
tionen.
T. f. chefen för justitiedepartementet statsrådet Undén anförde efter
gemensam beredning med herr ministern för utrikes ärendena och chefen
för finansdepartementet:
»Lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa fall mot fortskaffande
av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter samt lagen den 20 juni
1918 om förhud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt
fartyg mellan svensk och utrikes ort upphöra att gälla den 30 april 1919.
Rörande uppkommen fråga om förlängning av sagda lagars giltighetstid
hava utlåtanden infordrats från statens handelskommission och sjöfartskommittén.
Handelskommissionen har i sitt den 27 januari 1919 avgivna yttrande
anfört, att till följd av det oklara läge, vari åtskilliga spörsmål
för närvarande befunne sig, vilka spörsmål torde hava avgörande be
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
5
tydelse för frågan om fortsatt tillämpning av ifrågavarande lagar, handelskommissionen
helst skulle vilja föreslå, att denna fråga finge tillsvidare
anstå, men att, då detta icke läte sig göra, kommissionen funne
sig böra hemställa, att åtgärder vidtoges för förlängning av lagarnas
giltighetstid. Kommissionen ville emellertid härvid framhålla, att till
följd av ändrade förhållanden de förordnanden, som Kungl. Maj:t enligt
sagda lagar skulle äga att meddela, möjligen icke torde bliva erforderliga
för hela tiden intill den 30 april 1920 eller att i allt fall undantag från
lagarnas bestämmelser kunde komma att beviljas i större utsträckning än
som tidigare skett.
Sjöfartskommittén har i en den 24 februari 1919 inkommen skrivelse
hemställt, att förlängning av lagarnas giltighetstid ej måtte äga
rum samt därvid erinrat, hurusom tillkomsten av lagarna uteslutande
grundat sig på behovet av att myndigheterna skulle kunna förhindra,
att landets tonnage användes på annat sätt än att därigenom landets
eget behov av tonnage för export och import bleve tillgodosett. Så
länge för sagda behovs fyllande endast svenskt tonnage kunnat användas,
hade ju fog funnits för lagarna ifråga. Numera vore förhållandena
emellertid helt annorlunda. Sedan det amerikanska tonnaget, vilket
ju under kriget ökats i en oerhört hög grad, icke längre vore behövligt
för militära ändamål, och sedan det genom tidsbefraktningskontrakt med
ententemakterna under kriget bundna norska tonnaget blivit frigjort,
funnes i marknaden stor tillgång på utländskt tonnage, vilket kunde
användas för Sveriges behov. Kommittén har vidare framhållit, att om
lagarna upphävdes, det icke skulle vara nödvändigt att träffa något särskilt
avtal om fraktsatser för import av varor till Sverige från transoceana
länder, utan att fraktsatserna i detta fall skulle automatiskt nedgå
till de belopp, som gällde i den allmänna världsmarknaden. Därmed
skulle vinnas, att sådana anmärkningar, som nu från många håll framställdes
mot de genom avtalen med regeringen fastställda fraktsatserna,
försvunne. Kommittén har slutligen anmärkt, att därest lagarnas giltighetstid
icke bleve förlängd, det funnes stor anledning antaga, att flertalet
svenska redare, vilkas fartyg nu vore tidsbefraktade till ententemakterna,
skulle, om befraktaren så önskade, vara villiga häva nu gällande tidscertepartier,
och skulle därigenom en avsevärd del av det till utlandet
tidsbefraktade svenska tonnaget bliva tillgängligt att användas för tillgodoseende
av landets behov.
Genom världskrigets upphörande hava möjligheterna för import
av för landets hushållning viktiga förnödenheter i avsevärd grad ökats,
och är det med hänsyn till rådande brist å ett flertal sådana av synner
-
SjHfartskommittén.
Departe
merits
chefen
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
lig vikt, att nämnda möjligheter utnyttjas på ett sätt, som bäst tillgodoser
landets behov. För vinnande av detta syfte torde det vara erforderligt,
att, intill dess mera normala förhållanden beträffande handel och sjöfart
åter inträda, den statliga regleringen av importen, särskilt i
vad denna avser livsförnödenheter och råvaror för industrien, bibehålies.
Ett fullständigt upphävande av densamma under nuvarande
förhållanden skulle lätt kunna medföra skadliga verkningar för viktiga
delar av vårt näringsliv. Redan av denna anledning torde en utsträckning
av giltighetstiden för de lagar, varå nämnda reglering grundar sig,
böra äga rum. Härtill kommer, att staten under nuvarande ovissa situation,
som omöjliggör ett närmare bedömande av utvecklingen på det
ekonomiska området, i varje fall icke synes böra beröva sig den möjlighet
att ingripa för främjande av landets varuinförsel, som nämnda
lagar erbjuda. Giltigheten av nu angivna synpunkter torde ej förringas
därav att, på sätt sjöfartskommittén framhållit, tillgången å för
den fredliga sjöfarten disponibelt tonnage efter krigets slut i utlandet
väsentligt ökats. I vad mån detta tonnage kan stå till buds för skeppsfart
på vårt land, är ovisst, och skulle det i varje fall medföra betydande
olägenhet och kostnad för staten att nödgas i utlandet förhyra
för vår import erforderligt tonnage. Yad sjöfartskommittén i övrigt
invänt mot förlängning av förenämnda två lagars giltighetstid synes
icke vara av betydelse att inverka på frågans avgörande. Av nu anförda
skäl anser jag, lika med handelsko nimissionen, att förevarande
två lagar böra erhålla utsträckt giltighetstid, vilken tid synes böra bestämmas
till ett år, räknat från den 30 april 1919.
Därest nu angivna lagstiftningsåtgärd vidtages, torde det vara
uppenbart, att, i den mån förhållandena på fraktmarknaden utveckla sig
i gynnsam riktning, lättnader i hithörande bestämmelser komma att medgivas
av Kungl. Maj:t, och torde, för den händelse situationen under
lagarnas nya giltighetstid skulle bliva sådan, att den statliga regleringen
på förevarande område utan olägenhet kan helt upphävas, Kungl. Maj:t
ej underlåta vidtaga åtgärder i detta syfte.
I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit inom justitiedepartementet
utarbeta förslag till lagar om fortsatt tillämpning till och
med den 30 april 1920 av förenämnda två lagar.»
Föredraganden uppläste härefter dels förslag till Jag angående fortsatt
tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa fall mot
fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter, dels ock förslag
till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1918 om
förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan
7
Rungl. Maj:ts proposition nr 290.
svensk och utrikes ort, vilka förslag voro av den lydelse bilagor till detta
protokoll utvisa1; och hemställde föredraganden, att för det ändamål, § 87
regeringsformen omförmäler, lagrådets utlåtande över lagförslagen måtte
genom utdrag av protokollet inhämtas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall.
Ur protokollet:
A dil Wifvesson.
1 Dessa bilagor, vilka äro av ordagrant lika lydelse med de vid propositionen fogade
lagförslagen, hava här uteslutits.
8
Kungl. Maj ds proposition nr 290.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd
fredagen den 14 mars 1919.
Närvarande:
Justitieråden Gullstrand,
von Skth,
Wkdberg
Regeringsrådet Planting-Gyllenbåga.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
11 mars 1919, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättade
förslag till
1) lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om
förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan
utrikes orter och
2) lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1918 om
förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan
svensk och utrikes ort.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet
av ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, assessorn Thor
Sjöfors.
Lagrådet lämnade förslagen utan anmärkning.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. proposition nr 290.
‘i
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet d
Stockholms slott fredagen den 14 mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anmälde lagrådets
denna dag avgivna utlåtande över de den 11 innevarande mars
till lagrådet remitterade förslag till
1) lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917
om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg
mellan utrikes orter; och
2) lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1918
om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg
mellan svensk och utrikes ort.
Föredraganden hemställde, att förslagen, som av lagrådet lämnats
utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 251 käft. (Nr 290.)
2
10
Kungl. Majds proposition nr 290.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition
av den lydelse, bilagor vid detta protokoll
utvisa.
Ur protokollet:
Adil Wifvesson.
Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
181078
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1919:120 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om förbud i v s. 10 i texten