Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 35 §§ i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvårets utgörande på landet

1919-03-14 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:291, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 35 §§ i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvårets utgörande på landet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 291.

1

Nr 291.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 1 och 35 §§ i lagen den 23 oktober

1891 angående väghållningsbesvårets utgörande på landet;

given Stockholms slott den 14 mars 1919.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och ]agrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse

av 1 och 35 §§ i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

1 samt. 258 käft. (Nr 291.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kund. Maj:ts proposition Nr 291.

Förslag

till

Lagom

ärnlrad lydelse av 1 och 35 §§ i lagen den 23 oktober 1891

angående väghällniugsbesvärets utgörande på landet.

Härigenom förordnas, att 1 och 35 §§ i lagen den 23 oktober

1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet skola i nedan

angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

1 §■

Det väghållningsbesvär, — — — två slag:

a) landsväg, — — — ställe;

b) bygdeväg, — — — jämförlig väg.

Under allmän väg inbegripes i de avseenden, om vilka i II—IX

kap. denna lag förmäles, jämväl ödebygdsväg, där ej annat föranledes

av vad om sådan väg är särskilt stadgat.

35 §.

Årligen skall — — — därav.

På vägstämma — — — sagts.

Kungörelse — — — besiktigas.

Vid vägsyn — — — avhjälpande.

Inom varje socken skall utdrag av det vid vägsynen förda protokollet

sist från och med andra söndagen efter syneförrättningens slut

hållas för de väghållningsskyldiga tillgängligt å det ställe, som för ändamålet

utses av kommunalstämma, varjämte landsfiskalen skall inom

samma tid tillställa vägstyrelsen utdrag av protokollet i vad rör vid

synen befunna brister i det vägunderhåll, som åligger vägkassan. Kun
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 291.

görelse om att protokollsutdrag finnes för de väghållningssbyldiga å

angivet ställe tillgängligt skall uppläsas i socknens kyrka sist å nämnda

söndag eller, om gudstjänst då ej hålles, å först därefter infallande med

gudstjänst förenad söndag och, där kommunalstämma så beslutar, anslås

å viss plats inom kommunen. Sådan kungörelse må tillika, där vägstyrelsen

så beslutar, på vägkassans bekostnad införas i den eller de

tidningar inom orten, vägstyrelsen bestämmer. I kungörelsen utsättes

viss dag, ej tidigare än åtta dagar från kungörelsens uppläsande, då

det åligger väghållare eller vägfogde att hava bristerna botade vid

äventyr, om sådant underlåtes, av böter enligt 77 § samt påföljd därjämte

att bristerna emot lega avhjälpas.

Skall formlig efterbesiktning äga rum, intages i kungörelsen,

jämte tillkännagivande om viss dag, ej tidigare än åtta dagar från kungörelsens

uppläsande, då sådan besiktning skall hållas, föreläggande för

väghållare eller vägfogde att till dagen för denna förrättning hava

bristerna botade vid äventyr, som nyss är sagt.

Vid formlig efterbesiktning — — — uppskattas.

Kan ej för kostnad — — —- utförande.

Stanna vid vägsyn — — — landsfiskalens.

Nämndeman, som — — — statsmedel.

Tillfälliga — — — skadan.

Kostnad för väglagning, — — — godkänner.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1919.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 291.

Motion vi i

IV18 års lagtima

riksdag.

35 § väglagen.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den S

november 1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern EDEN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

I eu vid 1918 års lagtima riksdag väckt motion hemställdes, att

riksdagen ville besluta sådan ändring i 35 § i lagen angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet den 23 oktober 1891, att kungörelsen

om de vid vägsynerna befunna bristerna och de föreslagna åtgärderna

för deras avhjälpande icke behövde uppläsas i kyrkan, utan endast tillkännagivande

ske därom, att vägsyneprotokollet funnes tillgängligt å det

ställe, som för sådant ändamål av kommunalstämma utsåges.

Omförmälda 35 § i väglagen är enligt dess lydelse genom lagen

den 14 juni 1917 i nu förevarande delar av följande lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 291. 5

»Årligen skall — — — därav.

På vägstämma — -- -- sagts.

Kungörelse —---besiktigas.

Vid vägsyn föres protokoll, vari antecknas för varje väglott befunna brister

i vägunderhållet med angivande av det sätt för deras avhjälpande, som synemännen

finna lämpligast, och det penningbelopp, vartill kostnaderna för bristernas avhjäl''

pande uppskattas; dock att, där formlig efterbesiktning skall äga rum, protokollet

vid vägsynen allenast skall innehålla anteckning om bristerna och om lämpligaste

sättet för deras avhjälpande.

Underrättelse om de vid vägsynen befunna bristerna och de föreslagna åtgärderna

för deras avhjälpande meddelas de väghållningsskyldiga genom kungörelse,

som skall uppläsas sist å andra söndagen efter syneförrättningens slut eller, om

gudstjänst då ej hålles, å först infallande med gudstjänst förenad söndag samt därefter

vara tillgänglig å det ställe inom socknen, som för sådant ändamål av kommunalstämma

utses; skolande landsfiskalen därjämte inom samma tid tillst alla

vägstyrelsen utdrag av kungörelsen, i vad den rör vid synen befunna brister i det

vägunderhåll, som åligger vägkassan. I kungörelsen utsättes viss dag, ej tidigare

än åtta dagar trån kungörelsens uppläsande, då det åligger väghållare eller vägfogde

att hava bristerna botade vid äventyr, om sådant underlåtes, av böter enligt 77 §

samt påföljd därjämte, att bristerna emot lega avhjälpas.

Skall formlig efterbesiktning äga rum, intages i kungörelsen föreläggande för

väghållare eller vägfogde att till dagen för denna förrättning hava bristerna botade

vid äventyr, som nyss är sagt.

Vid formlig efterbesiktning — — — — —--- — — — — uppskattas.

Kan ej för kostnad — — — — — — — — — — — — — utförande.

Stanna vid vägsyn —-------—------landsfiskalens.

Nämndeman, som —---- — — —-------statsmedel.

Tillfälliga —--------------------skadan.

Kostnad för väglagning-----—----— — godkänner.»

I skrivelse nr 94 den 6 april 1918 har riksdagen med anledning

av förenämnda motion anfört:

»Uppläsning från predikstolen av kungörelser i världsliga angelägenheter är

ett i vårt land sedan århundraden tillbaka brukat publikationssätt. Sedan vid olika

tillfällen klagomål anförts, särskilt från kyrkomötets sida, över omfattningen av

dessa kungörelser, började genom lagen den 1 juni 1894 inskränkningar vidtagas

härutinnan. Genom nådigt cirkulär till Kungl. Maj:ts befallningshavande den 2»

maj 1897 meddelades föreskrifter i syfte att åstadkomma ytterligare inskränkande

av detta kungörelseförfarande. Sedermera har riksdagen i skrivelse den 31 mars

1905 i anledning av väckt motion anhållit om åtgärders vidtagande för ytterligare

inskränkning i nämnda avseende.

Till stöd för denna hemställan anförde riksdagen bland annat följande:

''Enligt riksdagens mening finnas goda skäl för att ytterligare inskränka det

föga tidsenliga uppläsandet i kyrkorna av en mängd olikartade kungörelser. Från

allmänt medborgerlig och kommunal synpunkt måste detta sätt att bringa kungörelser

till allmänhetens kännedom numera anses blott ofullständigt fylla sitt,

Riksdagens

skrivelse den

(T april 1918.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition Nr 291.

ändamål. Till statskyrkan icke hörande medborgare och ett stort antal av hennes

egna medlemmar betjänas icke därav. På många håll står kyrkan merendels tom,

under det att offentliggörandet sker av vad staten har att tillkännagiva och påbjuda.

På grund av svårigheten att rätt fatta och minnas åtminstone ett något

utförligare muntligt meddelande äro jämväl de kyrkobesökande redan nu i många

fall hänvisade till att på annat sätt erhålla närmare kännedom om mera viktiga

ärenden. — Vidare synes det brukliga kungörelseförfarandet ur kyrklig synpunkt

vara synnerligen olämpligt, då det icke allenast är främmande för gudstjänstens idé,

utan tillika störande för det religiösa livet.’

Vid 1906 års riksdag väcktes motion om helt avskaffande av världsliga kungörelsers

uppläsande i kyrkorna, men blev motionen av riksdagen avslagen under

hänvisning till 1905 års riksdagsskrivelse.

Vidare har 1914 års riksdag anhållit, att Kungl. Maj:t, i sammanhang med

behandlingen av 1905 års riksdags berörda skrivelse, täcktes taga under omprövning,

huruvida bestämmelserna i 23 § av förordningen om kommimalstyrelse på

landet angående kommunalstämmoprotokolls uppläsande i kyrkan kunde inskränkas

eller helt borttagas.

I anledning av 1905 och 1914 års riksdagars skrivelser avlät Kungl. Maj:t

proposition i ämnet till nästlidet års riksdag. På grund härav samt med anledning

av väckt motion beslöt riksdagen, på sätt i motionen angivits, bland annat, att

kyrkostämmo-, kyrkoråds- samt kommunalstämmo- och kommunalfullmäktiges protokoll

ej vidare behövde uppläsas från predikstolarna utan endast tillkännagivande äga

rum därom, att protokollen blivit justerade. '')

Såsom av vad sålunda blivit anfört framgår, har riksdagen vid flera tillfällen

ställt sig tillmötesgående mot framställningar om inskränkning av kungörelseuppläsandet

från predikstolarna samt år 1905 uttryckligen uttalat sig för ett mera

allmänt inskränkande av detta kungörelseförfarande. På grund härav och då enahanda

skäl, som anförts för de skedda inskränkningarna av uppläsandet från predikstolarna

i kyrkorna av kungörelser i världsliga angelägenheter, gälla även för uppläsande

på sådant sätt av protokoll över hållen vägsyn, anser riksdagen, att en

liknande inskränkning bör äga rum jämväl i nu förevarande avseende. Det med

kungörandet avsedda syftet synes riksdagen lämpligen kunna nås genom ett tillkännagivande

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionen föreslagits. Till

förhindrande av att avlägsna kyrkobesökande tilläventyrs skola nödgas företaga

särskilda resor för att taga del av vägsyneprotokollet torde, i händelse förslaget

genomföres, höra utfärdas särskild bestämmelse därom, att protokollet skall hållas

tillgängligt å i tillkännagivandet bestämt ställe i närheten av kyrkan omedelbart

efter tillkännagivandets uppläsande.

Enligt vad riksdagen inhämtat har den s. k. vägkommissionen till Kungl.

Maj:t avgivit ett den 15 december 1916 dagtecknat betänkande med förslag till lag

om allmänna vägar på landet, vari återfinnas liknande bestämmelser om uppläsande

av kungörelser angående vägunderhållet. De i motionen angivna synpunkterna

synas därför lämpligen böra tagas under övervägande i samband med behandlingen

av kommissionens berörda förslag eller, därest detta skulle befinnas lämpligare, redan

dessförinnan.

x) 1 anledning härav utfärdades särskilda lagar den 29 juni 1917

opaginerad Kontrollera mot PDF

n

Kungl. Maj:ts proposition Nr 291.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anhålla, det täcktes Eders

Kungl. Maj:t efter verkställd utredning taga här ovan angivna synpunkter under

övervägande, ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill detta övervägande

kan föranleda.»

Med anledning av denna riksdagsskrivelse infordrades utlåtanden

från samtliga länsstyrelser och domkapitel. I nästan alla dessa utlåtanden

tillstyrkes lagändring i det av riksdagen angivna syftet, varvid anföres,

att det nuvarande kungörelsesättet är föråldrat och föga effektivt, särskilt

i trakter, där jordstyckningen drivits långt och antalet väglotter är

stort. Endast länsstyrelsen i Blekinge län avstyrker ändring och anför,

att på landsbygden mångenstädes den äldre generationen ännu vore

van att på det nuvarande sättet förskaffa sig del av allmänna meddelanden

i varjehanda ämnen. Då därjämte det offentliga kungörandet

i kyrkan av de vid vägsyn befunna bristerna kunde tänkas åtminstone

i någon mån bidraga till ett bättre fullgörande av vägunderhållet, har

denna länsstyrelse ansett anledning icke föreligga att vidtaga någon

ändring i förevarande bestämmelser, så mycket mindre som nu gällande

väglag finge antagas snart nog komma att avlösas av en ny lagstiftning,

vilken byggde på helt nya grunder.

Länsstyrelserna i Kronobergs län samt i Göteborgs och Bohus län

hava funnit lagändringen önskvärd men ifrågasatt, om icke med frågans

avgörande borde anstå, till dess vägkommissionens förslag till ny väglag

komme under behandling. Länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings,

Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län tillstyrka däremot uttryckligen

frågans framläggande redan för 1919 års riksdag, varvid framhålles,

att det vore ovisst, hur snart den tillämnade nya väglagen kunde bliva

utfärdad.

Vad det sakliga innehållet i den föreslagna lagändringen angår

har motionärens förslag med det av riksdagen ifrågasatta tillägg, att

protokollet skulle hållas tillgängligt å i tillkännagivandet bestämt ställe

i närheten av kyrkan omedelbart efter tillkännagivandets uppläsande, i

allmänhet utan vidare tillstyrkts. I åtskilliga fall hava dock framställts

vissa erinringar samt tilläggsförslag.

Länsstyrelsen i Stockholms län finner det sålunda vara bättre, att

protokollet efter tillkännagivandet förvaras på det ställe, som för sådant

ändamål utsetts av kommunalstämman, än att det just skulle förvaras i

närheten av kyrkan, eftersom de väghållningsskyldiga nog vore bättre

betjänta med att hava protokollet där de redan vore vana att söka detsamma.

I vissa utlåtanden föreslås, att protokollet skall vara tillgängligt å

plats inom socknen, som av kommunalstämman utses, under det att från

Utlåtanden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung i. May.ts proposition Nr 29x.

andra håll förordas, att den förvaringsplats, som kommunalstämman må

bestämma, skall vara belägen i närheten av kyrkan. Länsstyrelsen i

Norrbottens län synes förorda, att protokollet må hållas tillgängligt dels

i närheten av kyrkan omedelbart efter tillkännagivandets uppläsande

och dels eljest å av kommunalstämman bestämt ställe, som kan vara

beläget annorstädes i socknen. Därjämte föreslår sistnämnda länsstyrelse

en föreskrift, att anslag om var protokollet finnes skall genom synelörrättarens

försorg göras å kommunens anslagstavla.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anser föreskrift behövlig, att

protokollet skall vara å bestämt ställe tillgängligt rédan då tillkännagivandet

sker från predikstolen.

I flera utlåtanden göres- gällande, att jämväl tillkännagivande i

eu eller flera om stidningar bör äga rum och att kostnaden härför bör

utgå av vägkassan. Sådant yrkande framställes av länsstyrelserna i

Södermanlands, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Örebro, Västmanlands

och Västernorrlands län. Såsom motiv härför anföres, att detta

sätt torde vara det mest effektiva och att det vore viktigt, att väghållarna

icke riskerade att vara i ovetskap om de anmärkta bristerna, enär detta

kunde komma att förorsaka dem betydande ekonomisk förlust Länsstyrelsen

i Örebro län hänvisar till de i 16 § av förordningen om kommunalstyrelse

på landet meddelade bestämmelserna om tillkännagivande

av tid och ställe för kommunalstämma.

Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller, att liksom nu särskild

underrättelse bör lämnas vederbörande vägstyrelseordförande angående

brister i det underhåll, som åligger vägkassa.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser, att det i kyrkan upplästa

tillkännagivandet tillika bör innefatta föreläggande om bristernas botande

samt att det bör hållas tillgängligt tillsammans med protokollet. Länsstyrelsen

i Värmlands län finner det nödigt, att redan i vägsyneprotokollet

angives den tid, inom vilken vid vägsyn befunnen brist skall vara

avhjälpt.

I yttrandena från länsstyrelserna i Uppsala och Östergötlands län

ifrågasättes, att det tillkännagivande, som skulle uppläsas i kyrkan, jämväl

borde innehålla uppgift å de särskilda väglotter, där brister befunnits.

Härigenom skulle vinnas, att de väghållningsskyldiga, å vilkas väglotter

någon brist icke anmärkts, icke behövde taga del av protokollet. Länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län anser, att i det tillkännagivande,

som skulle införas i ortstidning, borde offentliggöras, å vilkas väglotter

brister förefunnits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds proposition Nr 291.

Eu förändring i väglagen i det uti riksdagens skrivelse angivna Departwnentssyfte

finner jag vara önskvärd. I betraktande av att det är ganska ohefm.

ovisst, vid vilken tidpunkt eu förändrad lagstiftning angående det allmänna

vägväsendet på landet kan komma till stånd och träda i tillämpning

— på grund av åtskilliga omständigheter måste en dylik tilllämpning

bestämmas till en icke alltför kort tid efter det en ny lag i

ämnet antagits — anser jag tillräckliga skäl icke föreligga att uppskjuta

genomförandet av den nu föreslagna ändringen, vars önskvärdhet nästan

enhälligt vitsordats.

Vad angår de från olika håll framställda detalj förslagen synes mig

till en början en bestämmelse, att protokollet skall omedelbart efter tillkännagivandet

i kyrkan hållas tillgängligt å plats i närheten av kyrkan

dels. icke vara erforderlig, enär det väl får antagas, att kommunalstämman

härvidlag anordnar så bekvämt som möjligt för allmänheten, och dels

kunna medföra olägenhet och misstag, ifall protokollet skulle å olika

tidpunkter vara tillgängligt å skilda ställen.

Kungörelsens införande i en eller flera ortstidningar synes mig

visserligen kunna vara till gagn, men jag anser icke, att obligatorisk

föreskrift därom bör utfärdas, utan bör en sådan åtgärd ankomma på

beslut av vägstyrelsen. Kommun torde böra äga besluta, att kungörelsen

skall anslås å viss plats inom kommunen.

Då den tid, inom vilken bristerna skola vara avhjälpta, torde böra

räknas från kungörelsens publicerande genom uppläsandet i kyrka, vilket

kan inträffa å olika tider i skilda kyrkor, lärer viss sådan tid icke kunna

bestämmas redan i vägsyneprotokollet.

Att i kungörelsen skall meddelas uppgift å de väglotter, å vilka

brister befunnits, anser jag icke böra stadgas.

I enlighet med vad jag nu anfört har jag låtit inom jordbruksdepartementet

upprätta förslag till lag om ändrad lydelse av 35 § i lagen angående

väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891.

Sedan departementschefen uppläst det sålunda omförmälda lagförslaget,

vilket finnes såsom bilaga fogat vid detta protokoll, hemställde

han, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att lagrådets yttrande över förslaget

måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas

medelst utdrag av protokollet.

Häri instämde statsrådets övriga ledamöter och

behagade Hans Magt Konungen härtill lämna bifall.

Ur protokollet:

Joih.s G. Thygesen.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. I samt. 258 höft. (Nr 291.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition Nr 291.

Förslag
till
Lag
om

ändrad lydelse av 35 § i lagen den 23 oktober 1891 angående

väghållningsbesvärets utgörande på landet.

Härigenom förordnas, att 35 § i lagen den 23 oktober 1891 angående

väghållningsbesvärets utgörande på landet skall i nedan angivna

del erhålla följande ändrade lydelse:

Årligen skall — — — därav.

På vägstämma — — — sagts.

Kungörelse — — — besiktigas.

Vid vägsyn — — — avhjälpande.

Utdrag av det vid vägsynen torda protokollet skall sist från och med

andra söndagen efter syne förrättningens slut hålla-; tilgängligt för de väghållningsskyldiga

inom vederbörande socken å det ställe inom socknen,

som för sådant ändamål utses av kommunalstämma, samt inom samma

tid av landsfiskalen tillställas vägstyrelsen i vad rör vid svnen befinna

brister i det vägunderhåll, som åligger vät-kassan. Kungörelse om att

sådant protokollsutdrag finnes för de väghållningsskyldiga å angivet

ställe tillgängligt stall uppläsas i socknens kyrka sist å nämnda söndag

eller, om gudstjänst då ej hålles, å först därefter infallande med gudstjänst

förenad söndag och, där kommunalstämma så beslutar, anslås å viss plats

inom kommunen. Sådan kungörelse må tillika, där vägstyrelsen så beslutar,

på vägkassans bekostnad införas i den eller de tidningar inom orten, vägstyrelsen

bestämmer. 1 kungörelsen utsätles viss dag, ej tidigare än åtta dagar

från kungörelsens uppläsande, då det åligger väghållare eller vägfogde att

hava bristerna botade vid äventyr, om sådant underlåtes, av böter enligt 77

§ samt påföljd därjämte att bristerna emot lega avhjälpas. Skall formlig

efterbesiktning äga rum, intages i kuugörelsen föreläggande för väghållare

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.tx proposition Nr 291.

eller vägfogde att till dagen för denna förrättning hava bristerna botade

vid äventyr, som nyss är sagt.

Vid formlig efterbesikining — — — uppskattas.

Kan ej för kostnad — — — utförande.

Stanna vid vägsyn — — — landsfiskalens.

Nämndeman, som — — — statsmedel.

Tillfälliga--— skadan.

Kostnad för väglagning — — — godkänner.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1919.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 291.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd torsdagen

den 6 mars 1919.

Närvarande:

Justitieråden Gullstrand,

von Seth,

Wedberg,

Regeringsrådet PLANTING-GYLLENBÅGA.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över jordbruksärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 8 november

1918, hade Knngl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat

förslag till lag om ändrad lydelse av 35 § i lagen den 23 oktober

1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits av revisionssekreteraren friherre Magnus af Ugglas.

Lagrådet yttrade:

Förslaget synes icke i och för sig giva anledning till anmärkning.

Emellertid har förevarande lagrum redan ‘förut varit föremål för

ändringar, särskilt genom lagen den 17 juni 1908. Då infördes bland

annat i densamma stadganden om s. k. formlig efterbesiktning.

Under ärendets behandling i riksdagen fullständigades de av Kungl.

Maj:t föreslagna bestämmelserna i ämnet med den i nuvarande sjätte

stycket förekommande bestämmelsen att, om formlig efterbesiktning skall

äga rum, i kungörelsen om vad som förekommit vid vägsynen skall intagas

föreläggande för väghållare eller vägfogde att till dagen för denna

förrättning hava bristerna botade, vid äventyr, som förut i paragrafen

är sagt.

Vid granskningen i högsta domstolen av det av riksdagen för

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 291.

dess del antagna förslaget anmärktes beträffande nyssnämnda bestämmelse,

att det icke med tydlighet angåves vare sig att, såsom syntes

avsett, uti den i femte stycket omförmälda kungörelsen borde för den

händelse, att formlig efter besiktning skulle äga rum, utsättas viss dagför

efterbesiktningen eller att sådan efterbesiktning ej finge hållas tidigare

än åtta dagar efter kungörelsens uppläsande i kyrkan.

Det synes som om, då paragrafen nu ändå skall underkastas förändringar,

jämväl berörda av högsta domstolen påpekade oegentlighet borde

undanröjas.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!,. Maj.ts proposition Nr 291.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chelen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anmälde

ett inom jordbruksdepartementet uppgjort förslag till lag om ändrad

lydelse av 1 och 35 §§ i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet och anförde därvid följande:

Den nu ifrågasatta ändringen av 1 § i allmänna väglagen står i

samband med det förslag till lag om ödebygdsvägar, beträffande vilket

Kungl. Maj:t tidigare denna dag beslutat proposition till riksdagen.

På sätt jag vid anmälan av sistnämnda lagförslag redan framhållit,

har lagrådet i sitt den 6 mars 1919 avgivna utlåtande över det till

lagrådet den 7 februari 1919 remitterade förslaget till lag om ödebygdsvägar

erinrat, bland annat, att i samband med förslagets genomförande

borde i allmänna väglagen införas en bestämmelse av innehåll, att i de

avseenden, varom förmäldes i 5 och följande §§ sistnämnda lag, inbe
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj:ts proposition AV 291-

grepes under allmän väg även ödebygdsväg, i den mån ej annat föranleddes

av vad om sådan väg vore särskilt stadgat.

Med anledning av vad lagrådet sålunda anfört har inom jordbruksdepartementet,

under förutsättning att förslaget till lag om ödebygdsvägar

varder av riksdagen antaget, uppgjorts förslag till lag om ändrad

lydelse av 1 § i 1891 års väglag.

Vad därefter angår 35 § i allmänna väglagen har lagrådet i sitt

vid detta protokoll fogade utlåtande den 6 mars 1919 över det den 8

november 1918 till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad

lydelse av 35 § i lagen den 23 oktober 1891 angående vägliållningsbesvärets

utgörande på landet, jämte det lagrådet lämnat förslaget i

och för sig utan anmärkning, tillika uttalat, att, då paragrafen nu i allt

fall skulle underkastas föi ändringar, syntes paragrafen i samband därmed

böra i viss del, som icke berördes av det remitterade förslaget, erhålla

ett förtydligande i av lagrådet angiven riktning.

I anslutning härtill har jag låtit inom jordbruksdepartementet upprätta

förslag till ändring i berörda paragraf, därvid jämväl det ursprungliga

förslaget undergått vissa redaktionella ändringar.

Departementschefen uppläste därefter det inom jordbruksdepartementet

uppgjorda förslaget till lag om ändrad lydelse av 1 och 35 §§

• i lagen den 23 oktober 1891 samt hemställde, att lagförslaget måtte,

jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition förläggas riksdagen

till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Magt Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga. . . . vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Joh.s Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:253 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Majds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 35 §§ i lagen den 23 oktober 1891 angående väghå a1 i texten