Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel för underhåll och vård under år 1019 av de s. k Drottningholmsbroarna

1919-03-07 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:306, Angående anvisande av medel för underhåll och vård under år 1019 av de s. k Drottningholmsbroarna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 306.

I

Nr 306.

*

Kungl Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande av

medel för underhåll och vård under år 1019 av de s. k

Drottningholmsbroarna; given Stockholms slott den 7

mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att för underhåll och vård under år 1910, i enlighet med vad

i ovannämnda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden närmare

angivits, av de s. k. Drottningholmsbroarna å tilläggsstat för samma

år under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag, högst, av 42,200

kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 19JO.

I sand. 211 höft. (Nr 306.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 306.

Kostnads - beräkningar.

Utdrag av protokollet över finan särenden, hållet inför Hans Maja

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena Hellner.

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde härefter

:

I skrivelse den 14 november 1918 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

med stöd av kungl. brevet den 1 februari 1859 angående underhåll

av Tranebergs, Nockeby och Drottningholms broar på vägen

mellan Stockholms stad och Drottningholms slott i Stockholms län, för

Kungl. Magt anmält fråga om beredande av medel till nämnda broars

underhåll under år 1919.

Vid sin berörda skrivelse har styrelsen fogat ett av tillsyningsmannen

för nämnda broar, kaptenen R. Åkerdahl avgivet »betänkande

rörande underhållet av Drottningholmsbroarna år 1919» av följande

lydelse:

»Liksom de närmast föregående åren har det visat sig nödvändigt att även

för år 1919 begära högre anslag till Drottningholmsbroarnas underhåll än under det

närmast förflutna året, beroende på material- och arbetsprisens hastiga ökning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kuvgl. Maj:ts proposition AV 306..

3

För året har ur sparsamhetssynpunkt föreslagits inläggning av något mindre

än den normala virkesmängden i broarna. Kostnaderna härlör hava beräknats efter

de pris, som under innevarande år måst betalas för virke och arbete, vilka pris emellertid

med omkring 25 procent överstiga de i kostnadsförslaget för år 1918 beräknade.

För erforderlig reparation och justering av rullbroarna vid Traneberg och

Nockeby har ett högre belopp än vanligt begärts, särskilt med hänsyn till önskvärdheten

av förbättring av lageranordningarna vid Nockeby. Detta större belopp

är dock mindre beroende av att broarna skulle vara mer än vanligt i behov av reparationer

utan fastmer av de alldeles häpnadsväckande priser, som de mekaniska

verkstäderna begära för ganska enkla arbeten.

Arvodet åt tillsyningsmannen har beräknats till samma belopp som för år 1918.

I övrigt hänvisas till bilagda trenne kostnadsförslag, som upptaga en kostnad

för underhållet av

Tranebergs bro................................................ av 15,900 kronor

Nockeby » » 16,700 »

Drottningholms bro ........................................ » 9,600 »

eller tillsammans 42,2u0 kronor.

De av tillsyningsmannen åberopade, av honom uppgjorda kostnadstorslagen

innehålla följande, nämligen

beträffande Traneberg sbro:

Virke:

timmer 0.20x0.25 m. till flytvirke SO kbm. ä 180:— 3,900: —

plank 0.062x0.175 » » körbanan 30 » å 100:— 3,000: —

sparrar O.isxO.ts » » underslag 5 » ä 100:— 500: —

» 0.123x0.123 » » handräcke 2 » å 100:— 200:— kr. 7,600:

Arbetskostnad för inläggning av samma

virke .................................... 67 kbm. å 40: — * 2,680: —

Hopdymling och hopskrapning av undre virkeslagren i flottorna, småreparationer,

tjära, spik, smide, verktyg och transporter.................... » 2,000: —

Reparation av rullbron ................................................................................ » 1,000: —

Arvode åt tillsyningsmannen....................................................................... » 400: —

Oförutsedda utgifter omkring 15 procent av ovanstående » 2,2JO: —

Kronor

15,900

beträffande Nockeby bro:

Virke:

timmer 0.20x0.25

in. till flytvirke 35

kbm.

cl

130: —

4,550

plank 0.062x0.17 5

» » körbanan 20

»

ä

100: -

2,000

sparrar 0.15 x 0.15

» » underslag 4

»

å

100: —

400

» 0.123 y 0.1 23

» » handräcke 2

»

å

100: -

200

Arbetskostnad för inläggning av sam-

ma virke ...........

......................... 61kbm.

å

40: —

Hopdymling och hopskruvning av undre virkeslagren i flottbron, småreparationer,

tjära, spik, smide, verktyg och transporter....................

kr. 7,150:

» 2,440: —

» 1,500: -

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Väg- och

valtenbyqgnadstyrelsen.

Statskontoret.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 306.

Reparation av r ull bron .........................................................

Arvode åt tillsyningsmannen................................................

Oförutsedda utgifter omkring 15 procent av ovanstående

samt beträffande Drottning hohnsbron■:

Virke:

kr. 3.000: - * 400:—

Kronor

» 2,210: —

16,700: —

timmer 0.20x0.25 in. till flytvirke 25 kbm. å 130:— 3,250: —

plank 0.1 62 *0.175 » » körbana 15 » å 100:— 1,500: —

sparrarO 15x0.15 » » underslag 3 » å 100:— 300: —

» 0.123 x0.123 » »handräcke 2 » å 100:— 200:— kr. 5,250; —

Arbetskostnad för inläggning av samma

virke ..................................... 45 kbm. å 40: — » 1,800: —

Hopdymling och hopskruvning av undre virkeslagren i flottbron, småreparationer,

tjära, spik, smide, verktyg och transporter....................... » 900: —

Arvode åt tillsyningsmannen ................................................................... » 40O:—

Oförutsedda utgifter omkring 15 procent av ovanstående .................. » 1,250: -

Kronor 9,600: —

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin ovannämnda skrivelse

den 14 november 1918 anfört, att styrelsen icke hade något att erinra

mot den av tillsyningsmannen gjorda kostnadsberäkningen, varför styrelsen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till underhåll under år 1919 av

Tranebergs, Nockeby och Drottningholms broar anvisa ett belopp av

42,200 kronor.

Ärendet har remitterats till statskontoret, som i utlåtande den 31 december

1918 anföit:

»Underhållskostnaderna för ifrågavarande broar hava hittills i allmänhet bestritts

under förskottstitel och sedermera ersatts, endera från av riksdagen för

ändamålet anvisat anslag eller, såsom skett enligt nådiga brevet den 23 december

1918, från anslaget till oförutsedda utgifter eller ock slutligen från den av statskontoret

förvaltade Drottningholms broars arrendemedels fond. I några fall hava

kostnaderna anvisats att utgå direkt från fonden. För år 1918 har Eders Kungl.

Maj:t enligt nådigt brev den 19 april samma år anbefallt statskontoret att utanordna

kostnaderna, beräknade till ett belopp av 32,400 kronor, från nämnda fond

samt att, i den mån den odisponerade behållningen å fonden därtill icke lämnade

tillgång, förskjuta det felande beloppet och framdeles hos Eders Kungl. Maj:t anmäla

förskottet till ersättande. Fondens behållning vid 1918 års ingång utgjorde kronor

27,459: 43. Dess hos statskontoret bokförda inkomster och utgifter under året hava

uppgått till respektive kronor 7.742: so, därav förslagsvis beräknad ränta 500 kronor,

och 14,177: 27, vadan alltså behållningen denna dag skulle utgöra kronor 21,024: 96.

Härvid är emellertid att märka, att bland utgifterna icke äro upptagna de av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen enligt ovanberörda nådiga brev den 14 april 1918

bestridda underhållskostnader, uppgående enligt vad statskontoret inhämtat, till ett

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition Kr SOU.

belopp av kronor 32,116: 2 8, vilket ännu icke av styrelsen i vanlig ordning till

statskontoret inrapporterats såsom utgift för fonden. Fondens hela kapital til Igång

har sålunda under året förbrukats och dessutom uppstått eu brist, som, efter avräknande

av en i styrelsen influten, till statskontoret likaledes ej inrapporterad

inkomstpost å kronor 618: io, uppgår till kronor 10,473:22.

Till bestridande av det för år 1919 erforderliga beloppet, 42,200 kronor,

står sålunda fonden, vilken numera faktiskt upphört, icke vidare till buds, vid vilket

förhållande och då Eders Kungl. Maj:t efter 1918 års riksdags beslut om förskottsväsendets

avveckling icke lärer vilja för ändamålet anlita förskottsvägen samt anslaget

till oförutsedda utgifter ej nu torde böra tagas i anspråk, annan utväg ic|*e

synes återstå än att av riksdagen äska nödigt anslag. I detta sammanhang vill

statskontoret erinra därom, att väckt fråga om .övertagande av Stockholms stad

och vederbörande väghållningsdistrikt av underhållet av ifrågavarande broar för närvarande

är beroende på Eders Kungl. Maj:ts prövning. En fullständig redogörelse

för detta ärende åter tinnes i kammai kollega advokatfiskalsämbetes underdåniga utlåtande

den 9 april 1918 angående då föieliggande framställning om anvisande av

medel till underhållskostnaderna under år 1918, till vilket utlåtande statskontoret

tillåter sig hänvisa. Då det torde kunna antagas, att ett sådant övertagande inom

en jämförelsevis snar framtid kommer till stånd, lärer alltså den av statskontoret

förordade anordningen med anvisande av anslag å stat för underhållskostnaderna

icke länge behöva tillämpas.

Hur än denna angelägenhet må komma att utveckla sig, vill det emellertid

synas som om, sedan numera Drottningholms broars arrendemedels fond förbrukats,

skål icke förefinnes att ånyo fondera från broarne inflytande inkomster. Fonden

bildades på grund av nådigt brev den 1 februari 1859, vari föreskrevs, bland annat,

att broavgifterna skulle användas till en särskild fond för bestridande av broarnas

framtida vård, underhåll och nybyggnad samt att uppbörden vid broarna skulle

utarrenderas genom statskontorets försorg. För nävarande utgör arrendesumman,

för Drottningholms och Nockeby broar 5.100 kronor och för Tranebergs bro 2,500

kronor. Arrendemedlen hava emellertid hittills nästan alltid visat sig otillräckliga

att bestrida underhållskostnaderna och med de belopp, vartill dessa kostnader under

de senaste åren uppgått, hava samma medel endast i mycket ringa mån kunnat fylla

sitt ändamål, ett förhållande, som väl åtminstone under de närmaste åren torde

komma att fortfara. Under sådana omständigheter synes det skäligen ändamålslöst

att ånyo påbörja en fondbildning, utan torde de från broarna inflytande medel

böra ingå bland statsverkets övriga inkomster och tagas till uppbörd under titeln

''diverse inkomster’.

På grund av vad sålunda anförts, får statskontoret i underdånighet hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Magt dels i nådig proposition föreslå liksdagen att

för bestridande av undeihållskostnader under år 1919 för de s. k. Droitningholmsbroarna

å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag, högst, 42,200 kronor,

de s ock med upphävande av de i nådiga brevet den t februari 1859 meddelade

bestämmelser, i vad de avse fonderande av arrendeavgifterna för broarna, förklara,

att nämnda avgifter jämte de inkomster i övrigt, som må från broarna inflyta,

skola från och med år 1919 tagas till uppbörd under titel ''diverse inkomster’.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Frågan om

underhåll*■

skyldigheten.

(i Kungl. Maj.ts proposition Nr 306.

Innan jag ingår på att närmare yttra mig över den förevarande,

av väg- och vattenbyggnadsstvrelsen gjorda framställningen om anvisande

av medel till Drottningholmsbroarrias vård och underhåll under

innevarande år, ber jag att få anföra ytterligare följande.

Jag får då till eu början erinra därom, att frågan, huruvida statsverket

eller vederbörande väghållningsdistrikt liar skyldighet att bestrida

underhållet av ifrågavarande broar, för närvarande är beroende på regeringsrättens

prövning, bör en allsidig belysning av berörda fråga

torde jag få meddela efterföljande redogörelse. Därvid stöder jag m?g

i allt väsentligt på en av advokatfisknlsämbetet hos kammarkollegium

i utlåtande den 9 april l!) 18 lämnad utredning i anledning av från

väg- och vattenbyggnadsstyr» Isen gjord framställning om beredande av

medel för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande broars vård

och underhåll under sistnämnda år.

Med skrivelse den 24 oktober 190G överlämnade väg- och vattenbyggQäd^styrelsen

ett av vederbörande tillsyningsman för broarna vid

Traneherg, Nockeby och Drottningholm upprättat förslag till de underhållsarbeten,

som lör år 1907 borde verkställas å nämnda broar ävensom

en utav samma tillsyningsman till styrelsen ingiven skrift, däri

denne anfört utom annat, att ifrågavarande broar dåniera befunne sig

i en icke ringa grad av förfall, beroende därpå, att broarnas underhåll

under eu lång tid varit knapphändigt, att eu grundlig reparation

då vore nödvändig för att broarna skulle kunna bevaras, vadan utförandet

av den av tillsyningsmannen då ingivna arbetsplanen krävde

ett penningbelopp betydligt överstigande det, vartill broarnas årliga

underhåll eljes uppgått, samt att årliga underhållet av broarna sannolikt

pa grund av deras ålder för framtiden komme att bliva än dyrare

än dittills.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning avgav bland

annat kammarkollegium underdånigt utlåtande, däri kollegium, undererinran

om innehållet av de i kungl. brevet den 1 februari 1859 i avseende

å ifrågavarande broar meddelade bestämmelser, ävensom om

tidigare angående broarna lämnade föreskrifter meddelade, att av den

s. k. Drottningliolmsvägen den del, som folie inom Färentuna härads

väghållningsdistrikt, intagits i vägdelning och sålunda fördelats till

underhåll å vederbörande väghållningsskyldiga under det att kostnaden

lör underhållet av återstående delen av berörda väg eller vägsträckan

från Nockeby bro till Tranebergsbro bestredes av statsverket och utginge

från anslaget till allmänna byggnader i landsorten, varjämte kollegium

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds proposition Nr 306-

tillika anförde hurusom av vad i ärendet förekommit syntes framgå, att

statsverket påtagit sig skyldigheten att underhålla såväl ifrågavarande

broar som den s. k. Drottningholmsvägen samt att i följd härav statsverket

jämlikt 19 § i gällande väglag syntes vara pliktigt att fortfarande

bestrida underhållet av såväl broarna som vägsträckan mellan

Nockebybro och Tranebergsbro intill dess i den ordning, som i 4 §

nämnda lag föreskreves samma broar och vägsträcka prövades böra,

till underhåll av vederbörande väghållningsdistrikt övertagas.

Genom kungl. brev den 15 mars 1907 fann Kungl. Maj:t gott

anvisa visst belopp för verkställande av de arbeten å förenämnda broar,

vilka enligt de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen insända förslagen

vore för år 1907 erforderliga, varjämte emellertid Kungl. Maj;t uppdrogåt

advokatfiskal hos kammarkollegium att å kronaus vägnar hos vederbörande

i behörig ordning väcka fråga, huruvida icke sådana omständigheter

dåmera förelåge, att väghållningsbesväret, såvitt anginge

ej mindre broar vid Traneberg, Nockeby och Drottningholm än även

väg mellan Traneberg och Nockeby borde förklaras skola utgöras av

vederbörande väghållningsdistrikt.

Med föranledande av det advokatfiskalsämbetet sålunda givna

uppdrag avlät ämbetet den 11 juni 1907 skrivelse till länsstyrelsen

i Stockholms län, däri ämbetet anförde huvudsakligen följande.

I äldre tider syntes förbindelsen mellan Färentuna härad, inom vilket Drottningholms

slott vore beläget, och Stockholms stad, hava, liksom fortfarande vore

fallet, i stor omfattning uppehållits sjöledes, men därjämte förmedlades samfärdseln

mellan dessa orter av tre vägar med därtill hörande färjor. Av dessa vägar ledde

en genom Solna och Bromma socknar förbi Bällsta bro och Bromma kyrka till

torpet Tyska Botten, därifrån färjförbindelse med Boven fanns. Fn förgrening av

nämnda väg förde till Lövsta, därifrån man å en större färja kunde färdas till

Svartsjö slott och Svartsjölandet. Den tredje vägen ledde över fastlandet söder

om Mälaren genom en del av Botkyrka socken och därifrån vidare medelst färja

över till Rösten i Ekerö socken. Under mitten av 1700-talet hade emellertid kammarherren

6. Polhem upprättat förslag till anläggning av en flottbrygga över sundet

mellan Drottningholm och Kersön. Denna flottbrygga skulle utgöra en länk i den

nya väg till Drottningholm, som då var avsedd att byggas från viss punkt å förstnämnda

genom Solna och Bromma socknar ledande väg till Nockeby, därifrån en

bro skulle förmedla förbindelsen över sundet till Kersön. Frågan om denna nya

förbindelseled förevar i riksrådet den 7 augusti 1759, då ärendet remitterades till

kammarkollegium, men syntes berörda fråga därefter hava kommit att vila under

många år. Först under slutet av 1700-talet torde frågan hava ånyo upptagits och

vann då sin slutliga lösning. Konung Gustaf 111 fastställde nämligen den 15 mars

1780 en av överintendenten friherre Adlercrantz uppgjord plan till ny förbindelseled

mellan Stockholm och Drottningholm, såvitt berörda plan avsåge, att en bro

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kurujl. Slaj.ts proposition Nr 306.

pa stenpelare skulle byggas mellan Lovön och Kersön. Arbetet pa denna bro börjades

även men syntes framskrida alltför sakta och dessutom bliva för kostbart,

varför friherre Adlercrantz genom nådigt brev av den 24 februari 1783 anbefalldes

att i fortsättning av den påbörjade bron bygga en provisionel! flottbrygga, vilken

längre fram, i tall den tilltänkta nya vägen från Drottningholm till Stockholm

komme att byggas över Äkeshovs och Ulvsunda ägor till Traneberg, skulle kunna

flyttas och användas att förmedla förbindelsen mellan Traneberg och Kungsholmslandef.

Genom nådigt brev den 17 juni 1783 förordnade Gustaf III vid valet mellan

tre olika förslag till vägar mellan Stockholm och Drottningholm, att vägen skulle

Gyggas över Traneberg till Kungsholmslandet med flottbro av trä vid Traneberg,

ävensom att vägarbetet skulle verkställas av arbetsmanskap från armén. Planen

till en på stenpelare vilande bro övergavs sedermera helt och hållet och i stället

föreskrevs genom nådigt brev den 4 september 1783, att permanenta flottbroar av

trä samtidigt skulle byggas mellan Drottningholm och Kersön samt mellan Kersön

och fästa landet vid Nockeby, samt att arbetet med anläggningen av den nya

landsvägen även skulle fortsättas och bringas till slut. Till bestridande av kostnaderna

för hela företaget anslogs en summa av 70,755 riksdaler, men då en del

därav redan blivit använd på, bland annat, uppförandet av ett antal stenpelare enligt

den år 1780 fastställda planen, så anvisades nu endast återstoden 40,396 riksdaler,

att utgå av de medel, vilka genom riksens ständers biavsked den 26 januari

1779 anslagits till faddergåva åt kronprinsen. Konungens avsikt syntes hava varit,

att dessa medel skulle ersättas genom årliga avbetalningar från Drottningholms

slottskassa, och till en del hade så även skett, men det hade ej kunnat utrönas,

huruvida hela det förskjutna beloppet blivit till faddergåvofonden erlagt. År 1787

blevo såväl den nya vägen som broarna fullbordade samt öppnade för allmän trafik.

Totalkostnaden för företaget hade då stigit till ett belopp av 98,112 rdr 21

sk. 5 rst., som utanordnats av faddergåvofondens medel. Sedermera föreskrevs

genom nådigt brev den 6 september 1791, att till bestridande av kostnaderna för

vägens och broarnas underhåll skulle bildas en särskild fond, till vilken årligen från

Drottningholms slottskassas medel skulle inbetalas 1.200 kronor, därav l.OdOkronor

beräknats motsvara kostnaden för årliga underhållet av broarna. Sedan större delen

av slottskassans inkomster genom nådiga brevet den 23 augusti 1810 blivit från 1811

års början till statsverket indragen, underhöllos likväl förfarande vägen och broarna

intill 1813 års utgång av kassans medel.

Den kommitté, som blivit tillsatt att reglera hushållningen vid Drottningholms

och Svartsjö slott, anmälde emellertid i underdånig skrivelse av den 5 maj

1813, att underhållet av den nya vägen med tillhörande broar ej vidare kunde av

slottskassan bestridas. I följd därav bestämdes genom nådigt brev den 26 april

1814, att kostnaden för såväl vägens som broarnas underhåll skulle av statsmedel

utgå och tills vidare utanordnas av besparingarna på riksstatens första huvudtitel,

men vid nästa riksdag anmälas till ersättning och beräknas under anslaget för allmänna

byggnader å landet; varjämte Drottningholms slottskassa skulle från första

huvudtitelns anslag erhålla ersättning för de belopp, som för vägens och broarnas

underhåll från och med 1810 års början från nämnda kassa u!betalts. Sedermera

hade kostnaderna för broarnas och vägens underhåll alltjämt bestritts av statsmedel,

men hade till statsverket i stället ingått de från broarna härflytande inkomster.

Från och med år 1803 hade nämligen personer, som färdats över Tranebergs och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:t proposition Nr HO ti.

Nockeby broar, erlagt vissa fastställda broavgifter, vilka till eu början uppburit*

och redovisats av vid samma broar anställda brovakter. I syfte att underlätta korn*

trollen å nämnda avgifter och därjämte för att tillförsäkra kronan en större inkomst

av broarna föreskrevs emellertid genom nådigt brev den 2 februari 1819, att rättigheten

att uppbära berörda broavgifter skulle för sex års tid varje gång på arrende

upplåtas åt (ten högstbjudande samt auktioner för sådant ändamål anställas. 1 mitten

av förra århundradet råkade broarna i nästan fullständigt förfall och måste ombyggas,

för vilket ändamål Rikets Ständer beviljade nödiga medel. Därefter blev

genom nådigt brev den 1 februari 1859 i avseende å ifrågavarande broar föreskrivet:

att broavgifterna skulle i enlighet med Rikets Ständers beslut, meddelade i

underdåniga skrivelser den 20 augusti 1851, den 11 oktober 1854 och den 16

februari 1858, vid beviljandet av anslag till broarnas ombyggnad användas till eu

särskild fond för bestridande av broarnas framtida vård, underhåll och nybyggnad:

att denna fond, vilken till en början skulle utgöras av de behållna broarrendena,

räknade från den 1 oktober 1855 eller begynnelsen av då gällande arrenden angående

Tranebergs och Nockeby broar och vars behållningar skulle göras fruktbärande

genom utlåning, borde tills vidare förvaltas av statskontoret, vilket ämbetsverk

även för tiden från det dåvarande arrendekontrakt tilländaginge, skulle

äga att med biträde av Konungens befallningshavande i Stockholms län besörja

utarrenderingen av uppbörden vid broarna på kort uppsägningstid enligt kontrakt,

vartill förslag skulle uppgöras i samråd med styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

i riket, och varigenom arrendatorn tillförbundes att enligt lämnade föreskrifter

sköta broarna; att styrelsen för väg- och vattenbyggnader borde övertaga

broarnas vård samt antaga lämplig tillsyningsman, som jämte uppgift att övervaka,

huru arrendatorn fullgjorde sina åligganden, skulle ombesörja smärre lagningar och

tillse, vilka reparationer vore erforderliga; att då större reparationsarbeten befunnes

nödiga, anmälan därom borde göras hos Kungl. Maj:t, som ville pröva de förslag,

vilka för sådant ändamål blivit upprättade; samt att de medel, som för broarnas

vård och underhåll erfordrades, finge av styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

rekvireras från statskontoret, dit behörig redovisning för medlens användande

borde avgivas för att ingå i räkningen över brouppbördsarrendet och därefter

hos kammarrätten i behörig ordning granskas.

Av don så kallade Drottningholmsvägen hade den del, som folie inom Färentiina

härads väghållningsdistrikt intagits i vägdelning och sålunda fördelats till

underhåll å vederbörande väghållningsskyldiga. Återstående delen av berörda väg

eller vägsträckan från Nockeby bro till Tranebergs bro underhölles däremot fortfarande

av statsverket och bestredes årliga kostnaden därför av anslaget till allmänna

byggnader i landsorterna.

Den så kallade Drottningholmsvägen med därå varande broar vore numera

för allmänna samfärdseln högst nödig, och förelåge nu ej längre de omständigheter,

som eu gång varit föranledande till, att underhållet av samma väg med broar

kom att bestridas av statsverket. På grund härav och jämlikt föreskrift i ovannämnda

nådiga brev till kammarkollegium den 15 mars 1907 anhöll advokatfiskalsämbetet,

å Kungl. Maj ts och kronans vägnar, att väghållningsbesväret, så vitt anginge

ej mindre Drottningholmsbron och Nockeby bro samt den del av Tranebergs

bro, som ej folie inom Stockholms stads område, än även den del av DrottningBihtinii

till riktningens pntolcoll 1UW. t samt. 971 höft, (Nr HOd.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:t proposition Nr 806.

holmsvägen, som ej än blivit till underhåll å vederbörande vägbållningsskyldiga

fördelad, måtte förklaras skola utgöras av vederbörande väghållningsdistrikt.

Lti en samtidigt till överståthållarämbetet ingiven framställningyrkade

advokatfiskalsämbetet, att underhållet av den inom Stockholms

stad belägna delen av Tranebergs bro måtte övertagas av staden.

Sedan övei den till länsstyrelsen ingivna ansökningen de vägh

ål In in g sskyldiga och vägstyrelserua i Sollentuna och Färentuna härads

särskilda väghållningsdistrikt ävensom kronofogden i orten blivit hörda

meddelade länsstyrelsen den 30 april 1009 utslag i anledning av kammaradvokatfiskalsämbetets

hos läns-fyndsen väckta yrkande. Kammarkollegium,

där utslaget överklagades, fann emellertid i utslag den 22

december 1910 fragorna om övertagande till allmänt underhåll av å ena

sidan ifrågavarande väg med därå belägna Drottningholms och Noc-keby

broar ävensom den inom Stockholms läu belägna del av Tram-bergs bro

samt å andra sidan den del av sistnämnda bro, som folie inom Stockholms

städs område, stå till varandra i det sammanhang, ait de borde

av länsstyrelsen och överståthållarämbetet gemensamt avgöras; och

blev på grund härav, med upphävande av det överklagade utslaget,

målet visat åter till länsstyrelsen, som hade att gemensamt med överståthållarämbetet

företaga detsamma och därmed vidare laoljp-en

förfara. ° 6

Över den av kammaradvokatfiskalsämbetet till överståthållarämbetet

ingivna ansökningen i fråga om framtida underhållet av den inom

Stockholms stad belägna delen av Tranebergs bro hade överståthållarämbetet

hört stadsfullmäktige, vilka i avgiven förklaring bestritt det

framställda yrkandet; och hade vidare, sedan överståthållarämbetet jämlikt

25 kapitlet bvggningabalken och § 2 av nådiga kungörelsen angående

vissa föreskrifter i anledning av cad om jords eller lägenhets

avstående för allmänt behov är vordet förordnat den 27 november 1845

anmodat Stockholms rådhusrätt att i vederbörandes närvaro undersöka

behovet och nyttan av den ilrågavarande bron, rådhusrätten i skrivelse

den 31 oktober 1910, med överlämnande av i ärendet förda protokoll,

avgivit det utlåtande, att rådhusrätten med hänsyn till förebragt utredning

om kör- och persontrafiken över bron funne bron vara behövlmoch

nyttig för samfärdseln. Vid vad sålunda i ärendet åtgjorts hade

överståthållarämbetet, som fatt kännedom om länsstyrelsens utslag och

att detsamma. genom besvär dragits under kaminarkollegii prövning,

tills vidare låtit bero i avvaktan på utgången av samma besvärsmål.

-v 9 december 1911 sammanträdde länsstyrelsen och överståthållarämbetet

för gemensam behandling av ärendet. Då nämnda myn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Maj:ts proposition Nr 306-

digheter emellertid icke kunde förena sig i en mening, underställdes,

med tillämpning av grunderna i andra stycket av § 56 i landshövdingeinstruktionen,

Irågan Kungl. Maj ts prövning, varefter Kungl. Maj:t

genom beslut den 16 oktober 1912 förklarade, att i det skick samma

fråga då hos Kungl. Maj:t förekommit, överståthållarämbetets och länsstyrelsens

gemensamma beslut skulle avfattas i enlighet med den av

överståtbållarämbetet vid nyssberörda sammanträde uttalade mening.

Till följd härav meddelade länsstyrelsen och överståthållarämbetet

den 15 januari 1913 gemensamt utslag i målet, däri myndigheterna —

enär vägen från Stockholm till Drottningholm över Traneberg och

Nockeby med däri befintliga broar utgjorde för hela Färentnna härad

enda och för södra delen av Bromma socken i''Sollentuna härad närmaste

landsvägsförbindelse med Stockholm, dess hamn och järnvägsstationer,

samt vägen vid sådant förhållande vore för allmänna samfärdseln

nyttig och nödig; alltså och då Kungl Magt och kronan icke

hade någon skyldighet att underhålla ifrågavarande väg eller broar,

och inskränkning av vägens dåvarande bredd icke syntes kunna utan

olägenhet medgivas — prövade, jämlikt 25 kapitlet 8 § byggningabalken

samt 1 och 2 §§ väglagen, skäligt förklara, att vägen med därmed

sammanhängande broar skulle såsom landsväg med bibehållande

av den bredd, den innehade, till underhåll övertagas av vederbörande

väghållningsdistrikt, samt i följd därav ålägga, dds Stockholms stad och

Sollentuna härads väghållningsdistrikt, till hälften vardera, att genast,

intill dess annan behörigen godkänd förbindelse mellan Stockholms stad

och Brommalandet kunde varda anordnad, övertaga underhållet av den

nuvarande flottbron vid Traneberg, dels Sollentuna härads väghållningsdistrikt

att genast till underhåll övertaga vägen mellan Traneberg och

Nockeby, dels Sollentuna härads väghållningsdistrikt och Färentuna

härads väghållningsdistrikt, till hälften vardera, att genast, intill dess

annan behörigen godkänd förbindelse mellan Brommalandet och Kersön

vid Nockeby kunde varda anordnad, till underhåll övertaga den nuvarande

flottbron vid Nockeby, dels ock Färentuna härads väghållningsdistrikt

att genast till underhåll övertaga ej mindre vägen över Kersön

till Drottningholm än även, intill dess annan behörigen godkänd förbindelse

mellan Kersön och Lovön kunde varda anordnad, den nuvarande

flottbron vid Drottningholm.

Over sistberörda utslag anfördes underdåniga besvär ej mindre av

Stockholms stad, Hilleshögs, Adelsö och Spånga kommuner samt Sundbybergs

köping, än även av Färentuna och Sollentuna häraders väghållningsskyldiga.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departements
chefen
-

Kungl. Maj:ts proposition Nr HOti.

Besvären, som tillhörde jordbruksdepartementets föredragning, föredrogos

i regeringsrätten den 17 februari 1915; och prövade Kungl. Maj:t

— enär tillfredsställande utredning icke i målet ägt rum beträffande vare

sig trafikens omfattning å ifrågavarande väg med tillhörande broar i vad

densamma folie iuom Färentuna och Sollentuna härader och särskilt

vad anginge Drottningholms och Nockebv broar jämte den sannolika

årliga kostnaden för underhåll av sistnämnda broar eller beskaffenheten

och den ungefärliga kostnaden för de andra anordningar, som tilläventyrs

kunde finnas ägnade att utan eftersättande av trafikens berättigade krav

ersätta samma broar — skäligt uppdraga åt länsstyrelsen i Stockholms

län att i nämnda hänseende införskaffa behörig utredning samt därefter

och sedan vederbörande beretts tillfälle att ånjo yttra sig i målet inkomma

med det förnyade underdåniga utlåtande, vartill utredningen

kunde föranleda.

Enligt vad jag ur en av landssekreteraren i Stockholms län avgiven

promemoria inhämtat, har nämnda remiss, som till länsstyrelsen inkommit

den 24 mars 1915, först den 3 juni 1918 föranlett någon åtgärd från länsstyrelsens

sida, då styrelsen nämnda dag, hos såväl väg- och vatteubyggnadsstyrelsen

som kronofogden i Svart=jö fögderi begärt verkställande av

vissa utredningar. Sedan svar härå till länsstyrelsen ingått remitterades

ärendet den 10 augusti 1918 till landsfiskalen i Färentuna distrikt, med

anmodan att bereda vägstämman i Färentuna härads väghållningsdistrikt

ävensom kommunalstämmorna i Hilleshögs, ålunsö och Adelsö

socknar tillfälle att ånyo yttra sig i ärendet, dels ock skyndsamt inkomma

med remissakten och de yttranden, som kunde komma att avgivas.

Svar å denna remiss inkom till länsstyrelsen den 3 innevarande

mars månad, varefter styrelsen samma dag remitterat ärendet till överståthållarämbetet

för yttrande efter hörande av drätselnämndens första

avdelning.

Enligt vad bemälde landssekreterare vidare upplyst torde, sedan

svar från överståthållarämhetet inkommit, ad vokatfiskalsämbetet hos

kammarkollegium lämnas tillfälle att. yttra sig. Därefter skall länsstyrelsen

avgiva det infordrade utlåtandet. Sålunda har länets styrelse

icke ännu, efter en tid av något mera än fyra år. avgivit det från styrelsen

infordrade förnyade utlåtandet i ärendet.

Det är visserligen att beklaga, att frågan om väghållningsdistriktens

övertagande av underhållsskyldigheten beträffande ifrågavarande broar

ännu icke efter tolv år vunnit sin slutliga lösning. Emellertid lärer

statsverket, till dess den högsta instansen fattat beslut i ärendet, även

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 306.

för år 1919 böra vidkännas ifrågavarande underhållskostnad. Med stöd

av den härovan lämnade utredningen torde man emellertid kunna hysa

berättigad, förhoppning, att ärendet inom en jämförelsevis snar framtid

kommer att företagas till avgörande samt att statsverket kommer att

befrias från bördan av broarnas vidare underhåll.

Såsom statskontoret i dess ovan intagna utlåtande erinrat, hava

underhållskostnaderna för ifrågavarande broar hittills i allmänhet bestritts

under förskottstitel och sedermera ersatts, endera från av riksdagen för

ändamålet anvisat anslag eller, såsom skett genom Kungl. Maj:ts beslut

den 23 december 1918, från anslaget till oförutsedda utgifter eller ock

slutligen från den av statskontoret förvaltade Drottningholms broars

arrendemedels fond. Då de utvägar, som förut stått Kungl. Maj.t

till buds för anvisande av medel till täckande av ifrågavarande kostnader,

icke längre, på sätt statskontoret framhållit, kunna eller lämpligen

böra beträdas, lärer Kungl. Maj:t nu böra hos riksdagen anhålla om

för ändamålet erforderliga medel.

Till kostnaderna för vård och underhåll av Drottningsholmsbroarna

hava under nedannämnda år anvisats följande belopp, nämligen

för år 1914 till 15,100 kronor

» » 1915 » 15,700 »

» » 1916 » 15,800 »

» » 1917 » 25,450 » samt

» » 1918 » 32,400 »

Som jag förut nämnt begäres för innevarande år för ändamålet i

fråga ett belopp av 42,200 kronor. Kostnadsstegringen är i jämförelse

med föregående år visserligen avsevärd men den torde dock förklaras

av de särskilt under år 1918 oerhört stegrade arbets- och materialpriserna.

För min del har jag i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke

någon erinran att framställa mot berörda av tillsyningsmannen för

broarna beräknade kostnad.

Den av statskontoret väckta frågan om upphävande av bestämmelserna

i nådiga brevet den 1 februari 1859 i vad de avse fonderande

av arrendeavgifterna för broarna torde icke böra företagas till prövning,

förrän frågan om underhållsskyldigheten i avseende å broarna blivit av

Kungl. Maj:t i regeringsrätten slutligen avgjord.

Under åberopande av vad jag härovan anfört, far jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, att, för underhåll och vård

under år 1919, i enlighet med vad jag här ovan närmare angivit,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 271 höft. (Nr 306.) 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition Nr 306.

av de s. k. Drottningholmsbroarna å tilläggsstat för samma år under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag,'' högst, av 42,200 kronor.

Vad föredragande departementschefen hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämde, fann Hans

Maj:t Konungen gott bifalla; och skulle till riksdagen

avlåtas proposition av den lydelse, bil. litt. ... vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

STOCKHOLM, ISAAC MARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1919:181 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel för underhåll och vård under år 1919 av de s. k. Drottningholmsbroarna. s. 18 i texten