Angående understöd åt enskilda jolkskoleseminarier
1919-03-11 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:308, Angående understöd åt enskilda jolkskoleseminarier
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 308.
1
Nr 308.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd åt
enskilda jolkskoleseminarier; given Stockholms slott den
11 mars 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att
till understöd åt vartdera av Ateneums folkskoleseminarium och
Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium anvisa på extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst 13,300 kronor, eller tillhopa högst 26,600 kronor
att utgå på de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Värner Rydén.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 273 käft. (Nr 308—309.)
1
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 308.
Understöd åt
enskilda folkskoleseminarier.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11
mars 1919.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Rydén anförde:
Vid anmälan den 9 januari 1919 av de frågor, som tillhörde regleringen
av riksstatens åttonde huvudtitel för år 1920, hemställde jag, såsom
framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden, punkten 193, att Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition angående understöd åt
Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium,
beräkna för ändamålet på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 30,000 kronor. Denna min hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen.
Såsom jag vid nämnda tillfälle erinrade hade folkskolöverstyrelsen,
som genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 juni 1918 anbefallts att avgiva
utlåtande över lärarlönenämndens den 31 maj 1918 avgivna betänkande IV
3
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 308.
angående de statsunderstödda privatläroverken, vilket betänkande innefattade
förslag, bland annat, i fråga om statsunderstödda kvinnliga folkskoleseminarier,
emellertid i skrivelse den 31 augusti 1918 anmält, att,
då frågan om fortsatt statsunderstöd till ovannämnda seminarier givetvis
måste behandlas i sammanhang med sistnämnda ärende och överstyrelsen
icke då vore beredd att däröver avgiva utlåtande, överstyrelsen först
senare vore i tillfälle att inkomma med framställningar rörande ovan angivna
punkter. Sedan överstyrelsen nu inkommit med det infordrade utlåtandet,
anhåller jag att ånyo få anmäla ärendet.
Till understöd för uppehållande av Stockholms privata folkskollärarinneseminarium
eller, såsom läroanstalten numera benämnes, Ateneums
folkskoleseminarium har riksdagen på extra stat för vart och ett av åren
1911 —1919 beviljat ett anslag av 6,300 kronor att utgå på de villkor,
som av Kungl. Maj:t bestämdes. Vidare har riksdagen för vart och ett
av åren 1913—1919 till Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium på extra
stat beviljat ett anslag av 6,300 kronor att utgå på av Kungl. Maj:t föreskrivna
villkor. Såsom norm för bestämmande av understödsbeloppet har
varit uppställt ett statsbidrag av 2,100 kronor för varje seminarieklass,
motsvarande avlöningen till en kvinnlig adjunkt i första lönegraden vid
statens folkskoleseminarier. Villkor för understödens åtnjutande hava varit,
bland annat, att seminariet skulle stå under tillsyn av vederbörande konsistorium,
att till lärare icke finge antagas annan än den, mot vars lämplighet
folkskolöverstyrelsen icke hade något att erinra, att i fråga om avgångsprövning
vid seminariet de för sådan prövning vid statens folkskoleseminarier
gällande bestämmelserna i tillämpliga delar skulle lända till
efterrättelse samt att avgångsprövningen skulle förrättas i närvaro av
ledamot av folkskolöverstyrelsen eller av folkskolöverstyrelsen förordnad
sakkunnig person.
Nu har styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor, vilket bolag
innehar seminariet, anhållit om vidtagande av sådana åtgärder, att styrelsen
måtte för uppehållande av undervisningen under år 1920 erhålla ett statsbidrag
av 15,000 kronor.
Vid ansökningen voro fogade tryckt redogörelse för arbetet vid Ateneura
för flickor i Stockholm, inklusive Ateneums folkskoleseminarium,
under läsåret 1917—1918, uppgift å inkomster och utgifter för Ateneum
för flickor under kalenderåret 1917 samt förslag till stat för seminariet
för år 1920 av följande lydelse:
4
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 308.
Anslag.........................
Terminsavgifter..........
Brist............................
Löner .....................................
Pensionsavgifter......................
Avgifter till vikariatskassan. ..
Hyra........................................
Materiell..................................
Uppvärmning .........................
Belysning ...............................
Städning..................................
Diverse.....................................
Inkomster.
Utgifter.
........................ kronor
15 000: —
........................ »
32 000: —
........................ »
2.115: —
Summa kronor
49,115: —
........................ kronor 26,165
—
........................ >
2,700
—
........................ »
150
—
................... »
9,500
—
........................ »
2,000
—
4,000
—
........................ »
500
—
1.6(10
—
........................ »
2,500
—
Summa kronor 49,115
—
I ovanstående inkomst- och utgiftsposter äro icke upptagna följande anslag
av staten:
lönetillägg för ämneslärarinnor.............................................................. kronor 899: 98
ålderstil lägg » » ........................................................................... > 1,716: 64
ålderstillägg för övningslärarinnor ......................................................... » 620:24
pensionsbidrag för ämneslärarinnor......................................................... * 315:_
pensionsbidrag för övningslärarinnor ...................................................... , 156;_
Summa kronor 3,707: 86
av kommun:
ålderstillägg för ämneslärarinnor ............................................................ kronor 858: 32
» » övningslärarinnor............................................................ > 310:12
Summa kronor 1,168: 44
Vidare har styrelsen för aktiebolaget Sigrid Rudebecks skola i Göteborg,
vilket bolag innehar Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium, anhållit
om vidtagande av sådana åtgärder, att seminariet måtte under år
1920 erhålla ett statsunderstöd av 13,800 kronor.
Vid denna ansökning voro fogade tryckt redogörelse för seminariets
verksamhet under läsåret 1917—1918, stat för seminariet för år 1920
ävensom grunder för beräkningen av nämnda stat. Staten är av följande
lydelse:
Kungl. Maj:tf; Proposition Nr 308.
5
Inkomster.
Terminsavgifter, nuvarande belopp
Lönetillägg från staten, » »
Ålderstiliägg » » » »
» från kommunen, » »
Statsanslag.....................................................
Beräknad höjning av
a) terminsavgifter ................................
b) statsanslaget......................................
kronor 40,280: —
> 600: —
>, 981:48
» 493:72
» 6-3Q0: ~ kronor 48,655: 20
kronor 7.860: —
* 7-500:— » 15,360:-
Kronor 64,015: 20
Utgifter.
Arvoden, löne- eller ålderstiliägg från stat eller
kommun ej inberäknade, nuvarande belopp
Lönetillägg från staten » »
Ålderstiliägg » » » »
» » kommunen » »
Av seminariet erlagda pensionsavgifter samt avgifter
till vikariatskassau, nuvarande belopp
Hyror » »
Materiell och bibliotek » »
Bränsle » »
Lyse s »
Städning » »
Diverse utgifter » »
Beräknad ökning av utgifterna för
a) löner åt lärarinnor med hel tjänstgöring...
b) » » timlärare .......................................
c) hyror ............................................................
d) materiell och bibliotek.................................
e) bränsle 600 kronor, f) belysning 100 kronor
g) städning ......................................................
h) diverse utgiftsposter ....................................
Behållning.................................................................
kronor
31.178: 75
600: —
981:48
493:72
553:36
8,730:55
»
920: 10
»
2,350: —
>
325: 41
»
1,962: 92
»
1,022:42
Tf
5,023: 33
S
3 670: 99
»
3.000: —
y>
1.000: —
»
700: —
»
600: —
»
900: —
kronor 49,118: 71
14,894: 32
2:17
Kronor 64,015: 20
över berörda framställningar har skolöverstyrelsen den 9 januari 1919
avgivit utlåtande.
överstyrelsen har först erinrat därom, att, sedan vissa vid Ateneums
högre flickskola och tillika vid dess folkskoleseminarium anställda lärarinnor
år 1914 besvärat sig hos Kungl. Maj:t över lärovcrksövcrstyrelsens
beslut att vägra dem uppflyttning i högre lönegrad med yrkande att för
sådan uppflyttning i enlighet med kungörelsen den 29 oktober 1909 an
-
6
Lärarliiiie
nämndens
förslag.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 308.
gående avlöning åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter in. in. få tillgodoräkna
sig sin tjänstgöring vid det med flickskolan förbundna folkskoleseminariet,
Kung!. Maj:t i regeringsrätten den 3 december 1914 undanröjt
det överklagade beslutet, varav dragits den slutsats, att lärarinnor vid de
privata folkskoleseminarierna, såväl lärarinnor i det egentliga seminariet
som ock lärarinnor i den del av seminariets övningsskola, som kunde anses
ligga över de förberedande klassernas stadium, för så vitt de vore anställda
vid den flickskola, med vilken seminariet vore förbundet, vore likställda
med övriga lärarinnor vid statsunderstödd flickskola, på grund varav staten
skulle bidraga till deras avlöning och pensionering enligt för lärarinnor
vid högre flickskolor stadgade grunder. Ifrågavarande statsbidrag uppgåvos
i ansökningarna utgöra för Ateneums folkskoleseminarium 3,707
kronor 86 öre och för Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium 1,581
kronor 48 öre. En följd härav hade ock blivit, att seminarierna av vederbörande
kommuner erhållit understöd till lärarpersonalens avlöning liksom
för lärarpersonal vid statsunderstödda flickskolor, understöd vilka i ansökningarna
upptoges för det förra seminariet till 1,168 kronor 44 öre och
för det senare till 493 kronor 72 öre.
Därefter redogör överstyrelsen för lärarlönenämndens yttrande rörande
de privata folkskoleseminarierna.
I sitt den 31 maj 1918 avgivna betänkande angående de statsunderstödda privatläroverken
har nämnden föreslagit,
att statsunderstöd till med högre flickskola förbundet kvinnligt folkskoleseminarium
må kunna utuå dels från anslaget till statsunderstödda kvinnliga folkskoleseminarier
med högst 10,000 kronor för år, dels från anslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen
vid statsunderstödda privatläroverk med ett belopp motsvarande beloppet av
de ålderstillägg, till vilka föreståndarinna och lärariunor äro berättigade;
att såsom villkor för statsuuderstöd skulle gälla, att föreståndarinna och lärarinnor
åtnjuta avlöning till minst följande belopp för läsår räknat
a) föreståudarinna: 3,600 kronor i l:a och 4,100 kronor i 2:a lönegraden samt
därjämte bostad eller hvresersättning;
b) ämneslärarinna med full tjänstgöring: 2.100 kronor i l:a, 2,400 kronor i 2:a,
2,800 krouor i 3:e, 3.200 kronor i 4:e och 3,600 kronor i 5:e lönegraden samt dessutom
för undervisning i läsämne å det egentliga folkskoleseminariet minst 25 kronor
för varje veckotimme, varigenom avlöningen för sådan undervisning med beräkning av
20 veckotimmar för full tjänstgöring skulle förhöjas med 500 krouor i varje lönegrad;
c) timlärarinua i läsämne: 90 kronor för varje veckotimme och för undervisning
å det egentliga folkskoleseminariet 115 kronor för varje veckotimme;
d) övniugslärarinna: för varje veckotimmes undervisning i teckning, välskrivning,
musik eller gymna-tik 75 kronor i i:a, 90 kronor i 2:a, 102 kronor i 3:e, 114 kronor
i 4:e och 126 kronor i 5:e lönegraden samt för varje veckotimmes undervisning i hushållsgöromål
eller slöjd 70 kronor i i:a, 75 kronor i 2:a, 87 kronor i 3:e, 99 kronor i
4:e och 111 kronor i 5:e lönegraden;
7
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 308.
e) övningsskollärarinna: 1,900 kronor i l:a, 2,300 kronor i 2:a, 2,650 kronor i
3:e, 3,000 kronor i 4:e och 3,350 kronor i 5:e lönegraden.
Utgångspunkten för beräknandet av lärarinnornas vid de enskilda skolorna minimilöner
har för lärarlönenämnden varit avlöningsförhållandena vid statens samskolor. Med
hänsyn till det mera krävande arbetet vid undervisning i läsämne å med högre flickskola
förbundet gymnasium, enskilt högre lärarinneseminarium eller kvinnligt folkskoleseminarium
har nämnden, såsom nyss anförts, föreslagit en förhöjning utav avlöningen
för sådan undervisning med 25 kronor för varje veckotimme. Då den vid statsläroverken
förefintliga skillnaden mellan extra ordinarie och ordinarie befattningshavare
ej varit tillämpad i den för privatläroverken gällande lagstiftningen, har nämnden
fortfarande låtit avlöningen för extra ordinarie ämneslärariuna vid statssam>kola motsvara
avlöningen för ämneslärarinna vid privat läroverk i första lönegraden och således
för en sådan beräknat 5 lönegrader i stället för 4. Lönesatserna äro av nämnden angivna
med uttryckligt förbehåll, att i den man de av nämnden år 1914 föreslagna
avlöniugsbeloppen för samskolornas lärarinnor vid den då förestående löneregleringen
höjas, en motsvarande höjning i samma mån vidtages med de för lärarinnepersonalen
vid de enskilda läroanstalterna föreslagna beloppen.
För övningslärarinnor har nämnden föreslagit samma lönebelopp som för övuingslärarinnor
vid statens realskolor, men för lärarinnor vid övningsskolan samma löner
som för övningsskollärariunor vid statens folkskoleseminarier, i båda fallen med iakttagande
att första lönegraden för lärarinnor vid de privata folkskoleseminarierna motsvarar
avlöningen för extra ordinarie lärarinna vid statsläroanstalt.
Emellertid har nämndens ledamot Sven Nylund reservationsvis hävdat den
meningen, att vid bestämmandet av avlöningen för hela lärarpersonalen, icke blott
lärarinnorna i övningsskolan, vid de privata folkskoleseminarierna jämförelsen med
statens folkskoleseminarier erbjuder en riktigare utgångspunkt än jämförelsen med
flickskolan och flickskolegymnasiet. Samme ledamot av lärarlönenämnden har ock i
anslutning till nämndens a sid. 101 uttalade uppfattning, att den för privatläroverken
illande lönelagstiftningen icke ursprungligen avsett att omfatta även lärarinnor vid
de privata folkskoleseminarierna och att det följaktligen icke varit meningen, att dessa
lärarinnor skulle vara delaktiga av anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, ansett det slut, vartill nämnden kommit med avseende
på de privata folkskolesemiuariernas ställning i anslagsbäuseende, vara mindre
riktigt. Nämnden har nämligen, såsom nyss uämuts, funnit tillräckliga skäl saknas att
föreslå ändring i fråga om den ställning, seminariernas lärarinnor i avlönings- och
statsbidragshänseende kommit att intaga, och förordat, att lärarpersonalen vid privat
folkskoleseminarium fortfarande må i avseende å avlöning och statsbidrag till denna
avlönino- vara i tillämpliga delar likställd med lärarinnor vid de statsunderstödda
privatläroverken. Reservanten utvecklar närmare sin uppfattning, att de privata folkskoleseminarierna
böla intaga i såväl organisatoriskt som statsbidragshänseende en i
förhållande till flickskolan fullt självständig ställning, samt yrkar, att förberedande
utredning om de privata folkskolesemiuariernas och deras övningsskolors ställning,
lärarpersonalens avlönings- och pensionsförhållanden ävensom rörande statsbidrag till
dessa läroanstalter mätte verkställas, exempelvis genom folkskolöverstyrelsen, innan
frågan framlägges till avgörande inför riksdagen.
1 berörda reservation har nämndens ledamot Olof Olsson förklarat sig i huvudsak
instämma.
8
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 308.
Seminariernas
betydelse
för !ararproduktionen.
Seminariernas
förhållande
till de
flickskolor,
med vilka de
äro förbundna.
Slutligen angiver överstyrelsen sin egen mening i ämnet:
De båda seminarier, om vilka här är fråga och som ägas det ena av aktiebolaget
Ateneum för liickor i Stockholm och det andra av aktiebolaget Sigrid Rudebecks skola
i Göteborg, hava för sig ställt samma uppgift som statens folkskolesemiuarier, nämligen
utbildning av lärarkrafter för folkskolorna. Denna sin uppgift hava de enligt överstyrelsens
mening fyllt på ett i det hela tillfredsställande sätt. De från sagda seminarier
utexaminerade lärarinnorna hava utgjort ett avsevärt tillskott till antalet från
statens folkskoleseminarier utgående folkskollärarinnor. Tager man i betraktande den
rådande bristen på examinerade lärarkrafter för folkskolorna, måste man, vilken uppfattning
man principiellt sett må hysa om lämpligheten av att utbildningen av lärarkrafter
för folkskolorna till viss del besörjes av enskilda, erkänna, att ifrågavarande
seminarier fyllt ett verkligt behov och att ett upphörande av deras verksamhet skulle
medföra en betänklig minskning av den ändock allt för ringa tillgången på lärarkrafter
för folkskolorna. Det synes därför under förhandenvarande förhållanden vara
av vikt, att ifrågavarande läroanstalter erhålla erforderligt ekonomiskt understöd.
Såsom nämnts ägas seminarierna av aktiebolag, vilkas huvuduppgift är att uppehålla
flickskolor. Detta förhållande samt det organisatoriska samband, som äger rum
mellan seminarierna och de flickskolor, med vilka de äro förenade, har medfört, att,
såsom av lärarlönenämndens utredning framgår, deras ställning är i vissa hänseenden
oklar. Vad Ateueums folkskoleseminarium vidkommer invecklas förhållandena än ytterligare
därigenom, att detsamma är på det intimaste förbundet med ett av samma aktiebolag
uppehållet småskolesetniuarium. Det radande sambandet mellan ifrågavarande
läroanstalter och de i det föregående berörda konsekvenser detta medfört beträffande
seminariernas rätt till bidrag från stat och kommun till lärarpersonalens avlöning in. m.
framgår av den utredning, som förebragts i lärarlönenämndens förutnämnda betänkande.
Det torde böra erinras, att det organisatoriska och ekonomiska sambandet med
de läroanstalter, med vilka seminarierna äro förbundna, är väsentligt intimare i fråga
om Ateneums seminarium än i fråga om det Rudebeckska seminariet.
Vad i nämnda betänkande anförts synes giva vid banden, att det vore önskvärt,
att seminarierna i fråga erhölle en klarare och mera självständig ställning. Lönenämndens
majoritet har icke i sitt betänkande dragit de fulla konsekvenserna av de
föreliggande fäkta utan ansett, att den nuvarande ställningen skulle kunna i det väsentliga
bevaras, även sedan en lönereglering för lärarpersonalen genomförts samt därav
betingad höjning av statsbidragen ägt rum.
Nämndens ledamot Nylund har däremot såsom redan nämnts i en utförligt motiverad
reservation påyrkat seminariernas skiljande från de läroanstalter, med vilka de
nu äro sammankopplade, och deras organiserande såsom fullt självständiga institutioner.
I fråga om lärarpersonalens lönereglering har han påyrkat eu högre löneskala än den,
som föreslagits av nämndens majoritet.
Då ifrågavarande seminarier begynte sin verksamhet, torde det i åtskilliga hänseenden
hava medfört fördelar, att de ägde stödet av sedan länge befintliga, fast grundade
läroanstalter med stadgat anseende. Möjligen kan detta samband också alltfort
i organisatoriskt hänseende bereda vissa fördelar samt något minska kostnaderna för
seminariernas uppehållande. Enligt överstyrelsens mening tala dock sä starka skäl av
både principiell och praktisk art för den av reservanten Nylund inom lärarlönenämnden
framlagda ståndpunkten, att överstyrelsen anser sig böra i princip i det hela ansluta
sig därtill, överstyrelsen finner alltså riktigast, att seminarierna organisatoriskt
9
Kungi. Majds Proposition Nr 308.
och ekonomiskt helt skiljas från de flickskolor, med vilka de nu stå i ett mer eller
mindre fast sammanhang. Vad däremot angår sambandet mellan Ateneums folkskoleseminarium
och det i förening därmed uppehållna småskoleseminariet, lärer det icke
kunna förnekas, att detta ur organisatoriska och även rent pedagogiska synpunkter har
beaktansvärda skäl för sig, och nämnda samband torde icke heller vara ägnat att principiellt
sett väcka samma betänkligheter som sammankopplingen med eu flickskola.
Överstyrelsen kan emellertid icke boitse från att det just för närvarande erbjuder
stora svårigheter att genomföra den boskillnad, som ur principiell synpunkt synes önskvärd
och riktig. Eu förutsättning för avvecklingen av det rådande sambandet är givetvis,
att den framtida ställningen för de läroanstalter, med vilka seminarierna äro förbundna,
skall vara någorlunda klar. Så är emellertid icke fallet, i det dels flickskolornas
framtida ställning skall komma under utredning genom den av Kung].
Maj:t den 31 december 1918 tillsatta skolkommissionen, dels framställning till 1919 års
riksdag förebådats angående reformering av småskoleseminarierna.
Överstyrelsen finner sig vid sådant förhållande icke kunna för närvarande framlägga
slutgiltigt förslag i fråga om seminariernas organisatoriska ställning eller till
lönereglering för deras lärarpersonal. Vad särskilt angår frågan om lönereglering för
lärarpersonalen, torde böra beaktas, att lärarlönenämndens förslag härutinnan icke kan
läggas till grund för en framställning till riksdagen redan av det skäl, att utgångspunkten
för detta förslag, nändigen avlöningen för lärarinnor vid statens samskolor,
av 1918 års riksdag bestämts till andra belopp än som av nämnden föreslagits. Överstyrelsen
måste därför inskränka sig till att såsom en provisorisk åtgärd inom ramen
av nu bestående organisatoriska förhållanden föreslå den ökning av anslagen till seminarierna,
som betingas av det närvarande ekonomiska läget och dess oundgängliga
krav på en höjning av lärarpersonalens avlöning.
Såsom en konsekvens härav förutsätter överstyrelsen, att någon ändring för närvarande
icke skulle vidtagas i fråga om de förutberörda förmåner beträffande bidrag
av stat och kommun till lärarpersonalens avlöning ra. in., som seminarierna nu äro i
åtnjutande av.
Vad då beträffar beräkningen av de anslagsbelopp, som nu böra beviljas seminarierna,
torde man, då det nu gäller provisoriska åtgärder, böra så långt som möjligt
ansluta sig till de grunder, enligt vilka de hittills beviljade anslagen utgått. Såsom
förut nämnts, hava de hittills utgående anslagen till seminarierna beräknats sålunda,
att för varje klass skulle utgå ett belopp motsvarande avlöningen i lägsta lönegraden
för eu ordinarie kvinnlig ämneslärare vid statens folkskoleseminarium. Denna grund
torde fortfarande böra iakttagas. Men dessutom synas seminarierna vara i behov av
något understöd för förbättrande av avlöningen såväl åt lärarinnorna i övningsskolorna
som ock åt övningslärariunorna, från vilka eu särskild framställning i sådant syfte
föreligger, på det att även dessa båda lärariunegrupper vid de privata folkskoleseminarierna
må i avlöniugshänseende kunna komma till eu ställning, som motsvarar de
anspråk, vilka ställas på dem i jämförelse med samma lärariunegrupper vid statens
seminarier. Därjämte torde ock avseende böra fästas vid styrelsens för Göteborgs
kvinnliga seminarium framställning angående understöd från statens sida beträffande
den särskilda klass, som är anordnad vid delta seminarium för utbildning av kvinnliga
studenter till folkskollärarinnor genom ettårig kurs.
Om avlöningen för en kvinnlig ämneslärare i lägsta lönegraden vid statens folkskoleseminarier
skall läggas till grund för beräkningen av det för varje klass behövliga
statsunderstödet, uppstår frågan, huruvida avlöningen för kvinnlig lektor bör tagas till
Bihang till riksdagens jjrotokoll 1019. 1 samt. 273 höft. (Nr 308—309). 2
Lärarpersonalens
avlöning;
-
Beräkning av
statsunderstödet
till
seminarierna.
Villkor för
statsunderstödets
utgående.
Departe
mentschefen.
10 Kutigl. Maj:ts Proposition Nr 30S.
utgångspunkt i detta avseende. Då de privata seminarierna åtminstone icke för närvarande
gärna kunna upptaga tävlan med statens seminarier för anställning av formellt
lektorskompetenta lärarinnor men otvivelaktigt kunna räkna på att erhålla de mest
dugande krafterna bland de lärarinnor, som icke hava full formell kompetens för lektorat,
synes avlöningen för kvinnlig adjunkt på övergångsstat vid statens folkskoleseminarier
vara den mest lämpliga utgångspunkten. Alldenstund denna enligt gällande
lönereglering utgör 3,600 kronor i lägsta lönegraden, skulle ett statsunderstöd av
10.800 kronor för vart och ett av de privata seminarierna vara behövligt. För att
möjliggöra förhöjning av övningsskollärarinnornas och övningslärarinnornas löner anser
överstyrelsen varje seminarium behöva ett belopp av 2,500 kronor. Det erforderliga
statsunderstödet för vartdera seminariet skulle således utgöra 13,300 kronor. För den
särskilda studentklassens uppehållande vid Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium
har seminariets styrelse hemställt om ett statsunderstöd av 3,000 kronor. Härtill förordar
överstyrelsen bifall, under erinran att antalet undervisningstimmar i läsämnen
i denna klass är något mindre än i övriga klasser. Det sammanlagda understödet till
Göteborgs kvinnliga seminarium skulle i enlighet härmed uppgå till 16,300 kronor.
Yad beträffar villkoren för statsbidragens utgående, torde dessa liksom hittills
böra bestämmas av Kungl. Maj:t, och torde i det hela kunna bliva desamma som
de för år 1919 gällande. Då den begärda förhöjningen av understöden motiverats
med hänvisning till behovet av förhöjda löner för lärarpersonalen, lärer uttrycklig
föreskrift böra meddelas därom, att de belopp, varmed statsbidragen höjas, skola användas
till ökning av avlöningen för lärarpersonalen vid seminarierna och de med dem
förenade övningsskolorna. Och då vidare seminariets ämneslärarinnor i enlighet med
vad förut anförts torde böra erhålla minst samma avlöning som kvinnlig adjunkt på
övergångsstat, synes jämväl härom föreskrift böra meddelas såsom villkor för statsbidragets
erhållande.
Otvivelaktigt fylla de båda ifrågavarande seminarierna för närvarande
ett verkligt behov. Så länge så är förhållandet, böra de tydligen av staten
i tillbörlig grad understödjas.
Beträffande dessa seminariers organisation och ekonomiska förhållanden
delar jag fullständigt skolöverstyrelsens mening, att det ur flera synpunkter
vore fördelaktigast, om de i sagda avseenden skildes från de flickskolor,
med vilka de nu äro sammankopplade, och sålunda erhölle en
klarare och mera självständig ställning. Därigenom skulle givetvis bringas
större reda, bland annat i fråga om statsunderstöden till såväl seminarierna
själva som nämnda flickskolor. Det synes mig också nödvändigt, att en
sådan skilsmässa snarast möjligt kommer till stånd. Då emellertid frågan
om flickskolornas framtida ställning för närvarande är under utredning,
torde denna skilsmässa få tills vidare anstå.
En åtgärd, som dock omedelbart måste vidtagas, är en sådan ökningav
statsbidraget till ifrågavarande seminarier, som möjliggör avlöningsbeloppens
höjande för seminariernas lärarpersonal. När riksdagen första
gången beviljade understöd av statsmedel till enskilt folkskoleseminarium,
11
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 308.
uppställdes som norm, att understödet skulle utgå för varje seminarieklass
med ett belopp, som motsvarade avlöningen till en kvinnlig adjunkt i
första lönegraden vid statens folkskoleseminarier. Då denna avlöning utgjorde
2,100 kronor och seminariet hade 3 årsklasser, kom hela understödet
att belöpa sig till 6,300 kronor för år. Med detta belopp har det
ock, såsom förut nämnts, hittills utgått. I likhet med överstyrelsen finner
jag lämpligt, att samma norm fortfarande följes, därvid avlöningen åt
kvinnlig adjunkt på övergångsstat bör läggas till grund för beräkningen
av understödet. För vart och ett av de båda seminarierna skulle understödet
då komma att utgöra 10,800 kronor.
Men det synes även vara skäligt, att något understöd därutöver får
utgå till avlöningens höjande för seminariernas övningsskollärare och övningslärare.
överstyrelsen har för detta ändamål föreslagit ett belopp av
2,500 kronor till varje seminarium, och detta belopp torde icke vara för
högt tilltaget. Sammanlagda statsbidraget till varje seminarium skulle då
uppgå till 13,300 kronor. Däremot kan jag lika litet nu som vid föregående
tillfälle, då ansökan om särskilt understöd av statsmedel för studentklassen
vid seminariet i Göteborg förelåg, förorda framställningen om
statsunderstöd åt denna, enär elevantalet i denna klass är jämförelsevis
litet och, enligt vad styrelsen för nämnda seminarium meddelat, tenderar
att alltjämt minskas.
I fråga om de villkor, som böra gälla för statsbidragets utgående,
ansluter jag mig till överstyrelsens förslag med särskilt betonande därav,
att höjningen i statsbidraget skall uteslutande användas till ökande av
lärarpersonalens avlöning på sätt överstyrelsen angivit. Det närmare bestämmandet
av villkoren torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till understöd åt vartdera av Ateneums folkskoleseminarium
och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium
anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 13,300 kronor, eller tillhopa högst 26,600
kronor att utgå på de villkor, som av Kungl. Maj:t
bestämmas.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan biföll Hans Maj:t Konungen; och skulle proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hemming Gadd.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1919:98 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt enskilda folkskoleseminarier. s. 18 i texten