Sök i Ratio Lex

Angående restitution i vissa fall av erlagda tobakslicensavgifter

1919-03-18 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:323, Angående restitution i vissa fall av erlagda tobakslicensavgifter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 323.

1

Nr 323.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående restitution i

vissa fall av erlagda tobakslicensavgifter; given Stockholms

slott den 18 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

för sin del medgiva,

att, där sänkning av priskurantpris, som vid införseln till riket

åsätta importerad tobaksvara, ägt rum, restitution må, i fall då sådant

kan anses av billigbetsskäl särskilt påkallat, efter Kungl. Maj:ts närmare

beprövande åtnjutas i avseende å skillnaden mellan å ena sidan det

belopp, som jämlikt 22 § i förordningen den 15 december 1914 angående

statsmonopol å tobakstillverkningen i riket i licensavgift för varan erlagts,

och å andra sidan det belopp, som, därest det sänkta priskurantpriset

lagts till grund för licensavgiftens bestämmande, i dylikt hänseende

skulle hava utgått.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

Östen Undén.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 286 höft. (Nr 323.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 323.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18

mars 1919.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén.

Tillförordnade departementschefen, statsrådet Undén anförde:

Fråga har väckts om vidtagande av sådan ändring i förordningen

den 15 december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen i

riket, att restitution av i förordningen omförmäld licensavgift i visst

fall skulle kunna medgivas. Jag ber med anledning härav till en början

få redogöra för förorduingens bestämmelser angående sådan avgift.

Det pris, som tobaksvara skall betinga vid försäljning till allmänheten,

det s. k. priskurantpriset, äger jämlikt 17 § i nämnda förordning

monopolets utövare bestämma i enlighet med vad i förordningen

stadgas jämte av Kungl. Maj:t godkända grunder. Enligt 18 §

skall i varje tobaksvaras priskurantpris ingå skatt med ett belopp, mot
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 323.

svarande viss procenta priskurantpriset. k ör tobaksvara, som av enskild

tobakshandlare jämlikt 22 § införes till riket, skall, vare sig varan direkt

förtullas eller uttages från tullager, enligt 2 mom. av sistnämnda paragraf

jämte den å varan enligt tulltaxan belöpande tull erlaggas en licensavgift,

som utgöres av den å varan enligt 18 § belöpande skatt avensom

av ett belopp, motsvarande vad monopolets utövare pålägger tobaksvara

med samma priskurantpris för täckande av sina omkostnader och

vinst. Enligt samma moment bestämmes priskurantpriset, i vilket licensavgiften

skall inberäknas, av monopolets utövare till det belopp, importören

önskar erhålla för varan, och uträknas licensavgiftens belopp

av monopolets utövare efter framställning av importör i den ordning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes. Därest importör anser, att licensavgiften

beräknats för hög, äger han att hos Kungl. Maj:t begära fastställande

av avgift.

Jämlikt 22 § 3 mom. skall tobaksvara, som av handlande enligt

samma paragraf till riket införes, vara förpackad, och äger importören,

innan förpackningen på hans bekostnad försetts med kontrollstämpel

och åsätta priskurantpris samt visat blivit, att importören behörigen

erlagt den på varan belöpande licensavgiften, icke att förfoga över

dylik vara.

Enligt av Kungl. Maj:t den 6 december 1918, med anledning

av en utav vissa tobakshandlare gjord framställning om fastställande

av licensavgift för importerade tobaksvaror, meddelat beslut utgör, med

nu gällande skattesatser för tobaksvaror, licensavgiften för dylika varor

i procent av priskurantpriset räknat:

för cigarrer och cigarrcigarretter

» cigarretter..................................

» karvad tobak ............................

» spinn-, press- och rulltobak

» snus.............................................

28 procent

43 »

33 »

33 »

38 »

Landsföreningen för Sveriges tobakshandlare och Sveriges tobakshandlares

riksförbund hava nu i en till Kungl. Maj:t ingiven skrift

gjort framställning i syfte att restitution av erlagda licensavgifter lör importerade

tobaksvaror i vissa fall måtte medgivas.

Av handlingarna i detta ärende inhämtas bl. a. följande:

Vid sammanträde den 7 februari 1916 beslöt styrelsen för aktiebolaget

Svenska tobaksmonopolet, att bolaget icke skulle motsätta sig

sänkning av priskurantpris, som åsatts importerade tobaksvaror, men

att därvid någon återbetalning av erlagd licensavgift icke skulle ifråga
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 323.

komma. I enlighet med detta beslut har på framställning av vederbörande

importör sänkning av priskurantpris, som åsatts importerade

tobaksvaror, vid olika tillfällen ägt rum.

Berörda sammanslutningar av tobakshandlare fäste i en till styrelsen

för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet den 14 december 1918 avlaten

skrivelse styrelsens uppmärksamhet på de förhållanden, som under

senare år föranlett stegrade priser på importerade tobaksvaror, såsom

varuknapphet, stegrad efterfrågan samt de höga exportavgifter, som av

holländska myndigheter uttogos vid utförsel av cigarrer. På senare

tiden hade emellertid — framhölls i skrivelsen vidare — inträtt en

allmän prissänkning å importerade tobaksvaror genom en av fredsutsikterna

betingad sänkning av kostnaden för deras utförsel från

Holland. De firmor, som kalkylerat sina varor efter de högre inköpspriserna

och sålunda måst erlägga vederbörlig licensavgift, beräknad

efter de därav föranledda höjda priskurantpriserna, kunde nu ej finna

avsättning för dessa varor till samma priser, utan nödgades åsätta

varorna lägre priser. Sammanslutningarna anhöllo därför, att i samband

med nedsättning av priskurantpriserna å redan importerade tobaksvaror

jämväl återbetalning av därvid erlagd licensavgift måtte äga rum.

Enligt beslut vid sammanträde den 16 december 1918 förklarade

sig styrelsen för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, med hänsyn till

innehållet i 22 § 2 och 3 mom. av förordningen angående statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket, lagligen förhindrad att medgiva återbetalning

av erlagd licensavgift för importerade tobaksvaror.

I sin nu till Kungl. Maj:t ingivna framställning meddela ifrågavarande

sammanslutningar, att enligt från Kungl. Maj:ts beskickning i

Haag ingången underrättelse de holländska myndigheterna med hänsyn

till de inträdande fredsutsikterna ansett, att läget så förändrats, att

exportavgifterna för cigarrer icke längre kunde bibehållas. På grund

härav hade avsevärt lägre sådana avgifter fastställts, varjämte bestämts,

att de lägre exportavgifterna skulle avse alla cigarrpartier, som utförts

under den tid, de högre exportavgifterna varit gällande, till följd varav

restitution av exportavgift finge äga rum. När importörerna åsatte de

från Holland importerade cigarrerna priskurantpris, både de givetvis

räknat med av dem betalade exportavgifter, men när dessa nu bortfallit,

måste försäljningspriserna nedsättas till de priser, som motsvarade de

verkliga inköpspriserna, och, på grund av det allmänna fallande marknadsläget,

även under dessa. Sammanslutningarna, som ansåge, att licensavgiften

skulle utgå efter det tobaksvaran sist åsätta priskurantpriset,

ville framhålla, att restitution av redan erlagd licensavgift icke komme att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 323.

bereda importörerna ökad vinst utan allenast minskad förlust. Det vore

sålunda önskvärt, om lagstiftningen kunde förtydligas genom uttryckliga

bestämmelser om restitution av licensavgift. På grund av vad sålunda

förekommit hemställde sammanslutningarna, att aktiebolaget Svenska

tobaksmonopolet måtte förständigas att i sammanhang med medgivande

av nedsättning i prisknrantpris, som åsatts importerade tobaksvaror,

restitutionsvis återbetala skillnaden mellan de licensavgiftsbelopp, som

erlagts för varorna ifråga, och de licensavgiftsbelopp, som med tillämpning

av de nedsatta priskurantpriserna för varorna skulle hava utgått.

Över ifrågavarande framställning hava infordrade utlåtanden avgivits

av styrelsen för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet den 11

februari 1919, kommerskollegium och generaltullstyrelsen gemensamt

den 1 mars 1919, statskontoret den 11 mars 1919 samt justitiekanslersämbetet

den 14 mars 1919.

Styrelsen för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet anför bland

annat följande.

»Såsom framgår av ett vid den underdåniga framställningen fogat utdrag av

protokoll, hållet vid styrelsesammanträde i tobaksmonopolet den 16 december 1918,

har tobaksmonopolet alltid tillmötesgått från importörernas sida framställda önskningar

om sänkning av priskurantpris, som vid införtullandet åsatts importerade

tobaksvaror, men däremot funnit sig, med hänsyn till innehållet i 22 § 2 och 3 av

förordningen den 15 december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket, icke vara lagligen berättigad att därvid medgiva återbetalning av någon

del av de erlagda licensavgifterna.

Att tobaksmonopolet icke äger befogenhet att medgiva restitution i fråga om

de i licensavgifterna ingående skattebeloppen torde utan vidare vara uppenbart. Över

de av tobaksmonopolet uppburna och sedermera till statskontoret inlevererade

skattebeloppen har tobaksmonopolet påtagligen ingen som helst rätt att förfoga.

Men även den del av licensavgifterna, som stannar hos tobaksmonopolet, lärer icke

kunna utan uttryckligt medgivande från statsmakternas sida av tobaksmonopolet

helt eller delvis restitueras. Licensavgiften är nämligen en avgift, som enligt uttryckligt

stadgande i en av Kungl. Maj:t och riksdagen antagen förordning, skall

erläggas för alla importerade tobaksvaror samtidigt med den på varorna belöpande

tullen; och lika litet, som tobaksmonopolet äger rätt att vid varornas införtullande

efterskänka denna avgift eller någon del därav, lika litet torde tobaksmonopolet

vara befogat att sedermera till varuägaren helt eller delvis restituera avgiften,

vilken ju är avsedd att komma staten till godo till en del direkt i form av skatt

och till en del indirekt i form av utdelning å statens aktier i bolaget.

Om det sålunda torde förhålla sig så, att tobaksmonopolet enligt bestämmelserna

i nu gällande lagstiftning icke är berättigat att medgiva restitution helt

eller delvis av erlagda licensavgifter, så återstår i allt fall att besvara frågan,

huruvida en ändring i dessa bestämmelser i av sökandena antydd riktning kan anses

önskvärd eller lämplig. Enligt tobaksmonopolets mening måste emellertid, sär
-

SSyrelsen föiaktiebolaget

Svenska

lobaksmono~

polet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi Kungl, Maj:ts proposition Nr 323.

skilt med hänsyn till den konsumerande allmänhetens intressen, bestämda skäl anses

tala mot en dylik författningsändring. Följden härav skulle säkerligen bliva,

att importörerna i förlitande på allmänhetens betalningsvillighet komme att vid

varornas införtullande i stor utsträckning åsätta varorna högsta möjliga pris. Till

dessa höga pris komme väl alltid någon del av de importerade varupartierna att

kunna försäljas, varefter priserna undan för undan komme att sänkas — på försök

så att säga, för att utröna, huru långt allmänhetens betalningsvillighet sträckte sig.

Härigenom skulle påtagligen hela det i monopollagstiftningen fastslagna systemet

med fixa priskurantpris förryckas, varförutom hart när oövervinnerliga svårigheter

skulle uppstå vid de ständigt återkommande omstämplingarna och restitutionerna.

Tobaksmonopolet får sålunda för sin del bestämt avstyrka varje ändring av

nu gällande författningsbestämmelser i den riktning, som här ovan angivits; och

vill tobaksmonopolet gentemot de skäl, som från handlandehåll kunna anföras för

en dylik åtgärd, särskilt framhålla, att det vid kalkylerandet av varornas priskurantpris

för importörerna icke borde vålla större svårighet att räkna med ett fixt

licensavgiftbelopp än med de till beloppet bestämda kostnader för inköp, frakt

och tull m. in., från vilka importörerna vid sina prisberäkningar alltid hava

att utgå.

Huruvida beträffande de från Holland importerade varupartier, som i den

underdåniga framställningen närmast åsyftas, förhållandena äro sådana, att särskilda

åtgärder av billighetsskäl kunna anses påkallade för möjliggörande av restitution

av någon del av de erlagda licensavgifterna, anser sig tobaksmonopolet icke

med bestämdhet kunna uttala sig om. Att vissa importörer komma att å de senast

inkomna varupartierna få vidkännas förluster, torde kunna anses såsom tämligen

säkert. Under de gångna krisåren hava emellertid för importörerna synnerligen

goda konjunkturer varit rådande; och dessa hava nog också i allmänhet av importörerna

vederbörligen utnyttjats.

Skulle Eders Kung!. Maj:t nu anse skäligt att bispringa importörerna genom

att medgiva restitution av erlagda licensavgifter, torde i varje fall rätten till dylik

restitution böra, i den mån sådant är möjligt, begränsas till vissa särskilda fall

och inskränkas till att gälla endast för viss tid.»

Kommerskollegium

och

generaltullstyrelsen.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen yttra bland annat:

»Av monopolbolagets yttrande framgår, att även om bolaget starkt betonar

priskurantprisernas i regel fasta karaktär, bolaget dock medgiver sänkningar i desamma.

Huruvida bolaget skulle vara förhindrat att på ett eller annat sätt vidtaga

en sänkningen motsvarande restitution av licensavgiften, synes med hänsyn till

avfattningen av monopolförordningens 18 § vara åtminstone tveksamt. Det förtjänar

i detta sammanhang anmärkas, att, enligt vad kommerskollegium inhämtat, då

importör vid licensbehandlingen ej haft tillfälle att se varorna och desamma sedermera

visa sig skadade eller ej fulltaliga, monopolbolaget, såsom även rättvisan synes

fordra, restituerar den erlagda licensavgiften genom en returnota, som får användas

såsom tillgodohavande vid erläggande av senare licensavgift.

Under förutsättning emellertid att lagändring verkligen är erforderlig för

beredande av möjlighet att vid nedsättning av priskurantpriset ernå nedsättning i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition Nr 323.

licensavgift, synas, utan särskilt avseende å de just nu föreliggande fallen, beträffande

vilka monopolbolaget likväl medgiver, att för vissa importörer förluster äro

sannolika, dock billighetsskäl tala för, att sådan lagändring vidtages.

Därvid bör emellertid tillses, att densamma ej medför de olägenheter, monopolbolaget

förmält sig befara.

i i Att oavsett innebörden av förutnämnda stadganden en prissättning, avseende

allmänhetens uppskörtande, ej bör gynnas genom att med varje prissänkning förbinda

restitution av licensavgift torde vara självfallet.

En rent automatisk reglering av dessa förhållanden kan därför ej vara lämplig.

Däremot böra dessa frågor kunna hänskjutas till en mindre nämnd av sakkunniga

personer, som för varje särskilt fall kunde med hänsyn tagen till billighetens

fordringar och övriga föreliggande synnerligen behjärtansvärda omständigheter

avgöra, huruvida och i vilken mån restitution bör beviljas.

Vid nämndens sammansättande bör beaktas, att restitution kan böra beviljas

ej allenast importör, utan, där denne redan hunnit avyttra varan till annan tobakshandlare,

nämnde köpare i stället för importören.

Som ordförande kunde lämpligen tänkas en av Eders Kungl. Maj:t eller möjligen,

enligt nådigt uppdrag, av kommerskollegium eller statskontoret utsedd opartisk

person, varjämte en ledamot borde utses av monopolbolaget och två av sökandena

Av sistnämnda två ledamöter skulle den ene vara importör och den andre

detaljhandlare, och av dem skulle den förre tjänstgöra i nämnden, då importör sökte

restitution, och den andre, då detaljhandlare vore sökande.

Restitutionen kunde lämpligen ordnas genom returnotor, tjänande som tillgodohavande

vid kommande inbetalningar av licensavgifter. Vid restitution till detaljhandlare

skulle vederbörande importör kunna förmedla återbetalningen. Kontanta

återbetalningar från statsverket skulle sålunda aldrig erfordras.

Med ett restitutionssystem efter dessa eller ungefär likartade principer torde

de olägenheter av restitutionen, som monopolbolaget befarat, icke vara förbundna,

men likväl sökandenas berättigade intressen kunna tillgodoses.»

Statskontorets utlåtande lyder som följer:

»Statskontoret, som endast lärer hava att yttra sig beträffande frågan, huruvida

importör av tobaksvara, vilken erhåller nedsättning i varan åsatt priskurantpris,

är berättigad till motsvarande restitution av erlagd licensavgift eller, om så

icke är fallet, rörande sättet för beredande åt honom av en sådan förmån, får i

förstnämnda hänseende i underdånighet anföra, att statskontoret delar den uppfattning,

som ligger till grund för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolets ställning till

frågan, eller att någon laga rätt till restitution icke kan anses för importören föreligga.

Intet i § 22 av monopolförordningen den 15 december 1914, vilken paragraf

innehåller bestämmelsen om licensavgift, giver stöd för befintligheten av en dylik

rätt, och ej heller innehåller förordningen några som helst bestämmelser om restitutionsförfarande

— något som väl skulle hava varit fallet, därest det varit förutsatt.,

att ett sådant förfarande normalt kunde behöva komma till användning. Den till

stöd för en motsatt uppfattning åberopade bestämmelsen i § 18, att i värjo tobaksvaras

priskurantpris skatt skall ingå med visst belopp, lärer icke rimligen kunna

avse annat än det först åsätta priset.

Statskontoret.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Justitiekansler

stim betet.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 323.

Om man alltså vill bereda importör eller annan möjlighet till erhållande av

restitution, lärer det vara nödvändigt, att härom meddelas särskild bestämmelse, och

en dylik bestämmelse synes icke, vare sig i ett speciellt fall eller mera generellt,

kunna utfärdas annat än efter riksdagens hörande. Att vidtaga en lagändring,

varigenom en dylik rätt ovillkorligen skulle medgivas, kan emellertid statskontoret,

på de av monopolbolaget och de i ärendet hörda ämbetsverken anförda skäl, icke

tillstyrka. Därest Eders Kung], Maj:t i anledning av den föreliggande framställningen

skulle finna, att över huvud taget någon som helst åtgärd för vinnande av

ifrågavarande ändamål bör vidtagas, torde därför en sådan åtgärd böra inskränkas

till utverkande av riksdagens medgivande av rätt för Eders Kungl. Maj:t att under

den form, Eders Kung], Maj:t kan finna lämplig, i särskilt fall bevilja restitution

av licensavgift.»

Det av justitiekanslersämbetet avgivna utlåtandet liar nedanstående

lydelse:

»Att döma av innehållet i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket den 15 december 1914 hava lagstiftarne icke tänkt sig, att

nedsättning i ett en gång åsatt priskurantpris skulle ifrågakomma, och följaktligen

ej heller, att på grund av dylik nedsättning restitution av erlagd licensavgift

skulle äga rum. I varje fall innehåller förordningen icke några bestämmelser

härom.

Emellertid hava förhållandena gestaltat sig så, att monopolets utövare för

att tillgodose rättvisans eller billighetens krav icke allenast städse beviljat begärd

nedsättning i åsatt priskurantpris utan även, enligt vad i ärendet blivit upplyst, vid

olika tillfällen restituerat erlagd licensavgift genom returnotor, som fått användas

såsom tillgodohavande vid erläggande av senare licensavgift.

Förfarandet av monopolets utövare att nedsätta åsatt priskurantpris står

visserligen icke i uppenbar strid med förordningen, men det saknar dock uttryckligt

stöd av densamma, och enär monopolets utövare icke i förordningen eller eljest

tillerkänts rätt att restituera erlagd licensavgift, i vilken ju ingår en skatt till

staten, lärer monopolets utövare få anses sakna befogenhet medgiva en dylik

restitution.

Vid dessa förhållanden och då erfarenheten visat, att rättvisa och billighet

kunna kräva, att nedsättning av priskurantpris och därav föranledd restitution av

licensavgift äger rum, synes det justitiekanslersämbetet, att bestämmelser böra meddelas

om den ordning, i vilken dylik nedsättning och restitution må kunna ske.

Dessa bestämmelser kunna naturligtvis erhålla sin plats i ovannämnda förordning,

men då den i licensavgiften ingående skatten till staten redan av riksdagen

fastställts till vissa procent av priskurantpriset och bestämmelserna i övrigt synas

vara av övervägande administrativ natur, lärer riksdagen kunna antagas vilja medgiva

Kungl. Maj:t rätt att i administrativ väg utfärda bestämmelserna. Ett dylikt

medgivande kan åstadkommas antingen genom ändring av eller tillägg till meranämnda

förordning eller ock lämnas särskilt för sig.

Utfärdas bestämmelserna i administrativ väg, vinnes den fördelen, att riksdagen

icke behöver besväras för var gång någon mindre jämkning i bestämmelserna

visar sig önskvärd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj:ts proposition Nr 323.

Om innehållet i de ifrågasatta bestämmelserna lärer det icke tillkomma

justitiekanslersämbetet att för närvarande vidare yttra sig.»

Av de i ärendet inhämtade yttrandena framgår, att styrelsen för Dep^^Hts''

aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet samt statskontoret och justitiekanslersämbetet

hysa den uppfattningen, att monopolets utövare saknar

befogenhet att vid nedsättning av priskurantpris, som åsatts importerad

tobaksvara, medgiva restitution av erlagd licensavgift, under det kommerskollegium

och generaltullstyrelsen med hänsyn till avfattningen av

monopolförordningens 18 § ställa sig tveksamma i frågan. För egen

del är jag böjd för att ansluta mig till den åsikt, som av styrelsen

för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet samt statskontoret och justitiekanslersämbetet

uttalats.

Den i ärendet förebragta utredningen giver emellertid vid handen,

att fall kunna förekomma, då billigheten måste anses kräva, att i samband

med sänkning av åsatt priskurantpris återbetalning av en del av den

erlagda licensavgiften äger rum. Att medgiva generell rätt till erhållande

av dylik restitution i alla de fall, då importör kan finna med

sin fördel förenligt att få det en gång åsätta pris-kurantpriset sänkt,

torde emellertid, med hänsyn till de av styrelsen för aktiebolaget Svenska

tobaksmonopolet framhållna olägenheter, som därav skulle bliva en följd,

knappast böra ifrågakomma. Tvärtom synes det mig böra fasthållas

vid, att endast där alldeles särskilda skäl föreligga, återbetalning av

rätteligen erlagd licensavgift bör få äga rum. Huruvida restitution av

licensavgift i anledning av vidtagen sänkning av priskurantpris bör få

åtnjutas eller icke, torde under sådana omständigheter böra bliva föremål

för prövning i de enskilda fallen. Då jag emellertid icke nu

är beredd att närmare uttala mig om, huru denna angelägenhet i sina

detaljer bör ordnas, anser jag mig, i anslutning till vad av statskontoret

anförts, böra förorda, att avgörande härutinnan framdeles må kunna

träffas i administrativ väg samt att alltså hos riksdagen nu endast

äskas generellt medgivande till, att dylik restitution må, där sådant

kan anses av billighetsskäl särskilt påkallat, efter Kungl. Maj:ts

närmare beprövande få åtnjutas i sådana fall, varom nu är fråga. I

detta sammanhang anser jag mig böra framhålla, att, därest närmare

föreskrifter rörande själva sänkningen av de en gång åsätta priskurantpriserna

skulle visa sig erforderliga, dylika föreskrifter lära kunna utan

vidare av Kungl. Maj:t i administrativ ordning utlärdas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå

riksdagen för sin del medgiva,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 286 höft. (Nr 323.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 323.

att, där sänkning av priskurantpris, som vid införseln till riket

asatts importerad töbaksvara, ägt rum, restitution må, i fall då sådant

av billighetsskal kan anses särskilt påkallat, efter Kungl. Mairts närmare

beprovande åtnjutas i avseende å skillnaden mellan å ena sidan det

belopp, som jämlikt 22 § i förordningen den 15 december 1914 angående

statsmonopol^ å tobak still verkningen i riket i licensavo-ift för

varan erlagts, och å andra sidan det belopp, som, därest def sänkta

priskurantpriset lagts till grund för licensavgiftens bestämmande, i dvlikt

hänseende skulle hava utgått.

Vad tillförordnade departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

proposition till riksdagen avlåtas av den lydelse, bil.

litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

STOCKHOLM. I6AAC MAKOUS'' BOKTBtfOKBKi-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:134 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående restitution i vissa fall av erlagda tobakslicensavgifter. s. 24 i texten
  2. BevU 1919:32 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående restitution i vissa fall av erlagda to bakslicensavg ifter. a1 i texten