Sök i Ratio Lex

Angående tillfällig lönereglering under år 1919 för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen ävensom angående förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom samma förvaltning samt till vihariatser sättning ar m. m. anvisade medel

1919-03-14 · 151 sidor, varav 137 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 137 av 151 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:326, Angående tillfällig lönereglering under år 1919 för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen ävensom angående förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom samma förvaltning samt till vihariatser sättning ar m. m. anvisade medel

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prroposition nr 326.

1

Nr 32G.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående tillfällig lönereglering

under år 1919 för vissa befattningshavare å

ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen ävensom

angående förstärkning av de till avlönande av vissa extra

befattningshavare inom samma förvaltning samt till vihariatser

sättning ar m. m. anvisade medel; given Stockholms

slott den 14 mars 1919.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels medgiva,

att tillfällig löneförbättring må under År 1919 utgå vid vissa befattningar

å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen enligt bilagda

»förslag rörande tillfällig löneförbättring för olika grupper av befattningshavare

år 1919»; dock

att, beträffande befattningshavare å gammal stat, med undantag av

den i nämnda förslag upptagna, å äldre stat kvarstående auditören vid

flottans station i Karlskrona, den tillfälliga löneförbättringen må utgå

med belopp, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmes i huvudsaklig

överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angivna allmänna

grunderna för ifrågavarande löneförbättring,

att avlöningstillägg till häradshövding ej må utgå med högre belopp,

än att avlöningstillägget och den behållna inkomsteu å tjänsten,

beräknad enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, uppgå till sammanlagt

högst 10,000 kronor,

att avlöningstillägg till lots ej må utgå med högre belopp, än att

avlöningstillägget tillsammans med inkomsten av lotspenningar, beräknade

enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, uppgå till högst 1,000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 289 höft. (Nr 326.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

att avlöningstillägg till teologie professor, som innehar prebendepastorat

eller eljest åtnjuter naturaförmåner eller inkomst från enskild

donation, ej må utgå med högre belopp, än att hans sammanlagda inkomst

av statsmedel och av prebendet, naturaförmånerna eller donationen,

beräknad enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, uppgår till högst

9,700 kronor,

skolande, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstillägget

skall utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget i mån

av behov göras först å den del, som är att hänföra till lönen, och därefter

å den del, som är att hänföra till tjänstgöringspenningarna;

att ett provisoriskt tredje ålderstillägg å 200 kronor, varav 100

kronor skola anses motsvara lön och 100 kronor motsvara tjänstgöringspenningar,

må under år 1919 utgå till kvinnliga biträden och likställda

befattningshavare, som avses i bilagda förslag rörande tillfällig löneförbättring,

efter femton års tjänstgöring under enahanda villkor, som gälla

rörande rätt för sådana biträden till förut stadgade ålderstillägg;

att tillfällig löneförbättring må under år 1919 utgå till de lotsoch

fyrväsendet tillhörande befattningshavare å övergångs- och indragningsstat,

vilka Kungl. Maj:t prövar skäligt tillägga sådan förmån, med

belopp som i varje särskilt fall bestämmes av Kungl. Maj:t i skäligt

förhållande till den löneförbättring av ifrågavarande slag, som tillkommer

övrig personal vid lots- och fyrväsendet; samt

att den extra personalen vid de förvaltningsgrenar, beträffande

vilka tillfällig löneförbättring ovan föreslagits för ordinarie personal,

må under år 1919 åtnjuta löneförbättring enligt vad Kungl. Maj:t, i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder chefen för finansdepartementet

därutinnan angivit, bestämmer;

dels för ovannämnda ändamål bevilja å tilläggsstat för år 1919

såsom förslagsanslag

till tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare å ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen

å andra huvudtiteln.........kronor 515,000: —

» tredje » ......... » 24,000: —

» fjärde » ......... » 65,000: —

» femte » ......... » 240,000: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. ÄJaj:ts proposition nr 326.

3

å sjätte huvudtiteln

» sjunde »

» åttonde »

i nionde

kronor 570,000: —

» 219,000: —

438,000: —

340,000: — samt

till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

in. m. anvisade medel

å andra huvudtiteln

» tredje »

* fjärde »

» femte »

* sjätte »

» sjunde

» åttonde »

* nionde

kronor 180,000: —

4,000: —

15,000: - 100,000: —

» 350,000: —

» 230,000: —

125,000: —

» 70,000:—;

dels förklara, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring,

i vad den avser personal, såväl ordinarie som extra, hos försäkringsinspektionen,

mynt- och justerings verket, patent- och registreringsverket,

folkskollärarnas pensionsinrättning, flottans pensionskassa och domänstyrelsen,

skola utgå av de medel, av vilka vederbörande verks eller

inrättnings omkostnader i övrigt bestridas;

dels ock medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring,

i vad den avser befattningshavare å allmänna indragningsstaten, må utgå

av förslagsanslaget till nämnda stat.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

b

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

ScHOTTE,

Petrén,

Nilson,

FRIHERRE PALMSTIERNA,

Rylen,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

Jag anhåller att nu ånyo få för Kungl. Maj:t anmäla frågan om

tillfällig lönereglering för befattningshavare å ordinarie stat vid statsdepartementen,

centrala ämbetsverk, hovrätterna och andra grenar av

den civila statsförvaltningen.

För denna fråga har jag, som antyddes, redan förut påkallat Kungl.

Maj:ts uppmärksamhet, nämligen den IG september 1918. Jag yttrade

då i ärendet följande.

»Nu gällande löneregleringar för befattningshavare vid den civila

statsförvaltningen äro i huvudsak byggda på de grunder, som lades genom

1907 års beslut angående lönereglering för dels statskontoret och

arméförvaltningen, dels ock statens järnvägar och telegrafverket.

Tillfällig

lönereglering

för vissa

befattningshavare

å ordinarie

stat

inom den civila

statsförvaltningen.

Departementschefens

yttran

de lV»191S.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kutig!. Maj:ts proposition nr 326.

I nära anslutning till de år 1907 beslutade löneregleringarna för

statskontoret och arméförvaltningen hava under den följande tiden avlöningsförhållandena

ordnats ej blott vid flertalet centrala statsmyndigheter

utan även vid åtskilliga lokala institutioner. I ett flertal enligt

denna s. k. statskontorstvp anordnade* lönestater har emellertid efter

hand infogats ett större eller mindre antal kvinnliga biträdesbefattningar,

tillhörande en eller flera av de tre för dylika befattningar

fastställda lönegraderna, och genom beslut vid 1918 års riksdag

hava vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare kommit i

åtnjutande av betydande förbättringar i sina löneförmåner. I övrigt hava,

såvitt angår nu ifrågavarande verk och inrättningar, de vid 1907 års löneregleringar

vedertagna principerna hittills bibehållits i huvudsak

orubbade.

Vad åter angår de år 1907 genomförda löneregleringarna för statens

järnvägar och telegrafverket, hava dessa löneregleringar varit i väsentlig

mån normgivande för dem, som senare beslutats för postverket, vattenfallsverken

och postsparbanken, ävensom, ehuru i mindre mån, tjänat

till förebild vid ordnande av tullverkets avlöningsförhållanden. I några

av dessa löneregleringar hava under tiden till och med år 1917 en del

jämkningar åvägabragts, särskilt i ändamål att bereda de lägst avlönade

personalgrupperna förbättring i deras ekonomiska ställning, och år 1918

hava tillfälliga löneregleringar genomförts för samtliga nu nämnda förvaltningsgrenar,

att gälla från år 1919. Beträffande flertalet av dessa

tillfälliga löneregleringar har syftet med desamma angivits huvudsakligen

vara »att uppbringa löneförmånerna till den nivå, som betingas av prisstegringen

från tiden för de nuvarande löneregleringarnas genomförande

till tiden närmast före krigsutbrottet», och det har särskilt betonats, att

bär endast vore fråga om »eu provisorisk reglering, som ej får tillmätas

prejudicierande innebörd i avseende å befattningshavare i statens verk i

allmänhet» (riksdagens skrivelse nr 428).

Det bör erinras, att även för personal vid skogsstaten, vars löneförhållanden

äro ordnade närmast efter den s. k. statskontorstypen, en

provisorisk lönereglering genomförts enligt beslut vid 1918 års riksdag.

Sedermera har genom Kung!. Maj:ts beslut den 28 juni 1918 uppdrag^

åt en kommitté att verkställa utredning beträffande löne- och organisationsförhållanden

vid statens järnvägar, vid telegrafverket och vid

statens vattenfallsverk ävensom vid postverket. Enligt det anförande

till statsrådsprotokollet, varmed chefen för civildepartementet motiverade

sin hemställan om tillsättande av denna kommitté, borde den ifrågavarande

löneregleringen grundas på det allmänna prisläget närmast före kriget,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

7

varvid departementschefen förutsatte såsom självfallet, att de efter krigets

utbrott inträdda förändringarna i prisläget bleve utjämnade genom lönetillägg

i form av krigstidstillägg och krigstidshjälp för alla de befattningshavare,

som löneregleringen skulle omfatta.

Frågan om löneförhållandena vid statens järnvägar, telegrafverket,

statens vattenfallsverk och postverket befinner sig sålunda under vidare

utredning. Vad övriga ämbetsverk Och inrättningar angår, har genom

särskilda Kungl. Maj:ts beslut den 1 juli 1918 uppdragits dels åt 1902

års löneregleringskommitté att verkställa utredning och avgiva förslag angående

reglering av de inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga

biträdenas avlöningsförmåner ävensom därmed till äventyrs sammanhängande

spörsmål, dels ock åt 1914 års tullkommission att enligt angivna

grunder verkställa utredning och avgiva förslag rörande ny lönereglering

för tullverkets personal. Sistberörda utredning och förslag skulle

emellertid ej avse frågan om ny lönereglering för tjänstinnehavare inom

gen eral tull styrel sen.

Härvid torde man dock icke kunna stanna. Ty även om de tillfälliga

löneregleringar, som genom beslut vid 1918 års riksdag genomförts

för i huvudsak de s. k. affärsdrivande verken, icke få anses prejudicierande

i vad angår befattningshavare vid statens verk i allmänhet,

och även om ett av de skäl, som åberopats för utverkande av förbättrade

löneförmåner åt viss personal vid de affärsdrivande verken, nämligen

konkurrensen med den enskilda företagsamheten, icke kan anses i samma

utsträckning äga giltighet beträffande befattningshavare i allmänhet vid

andra förvaltningsgrenar, måste likväl beaktas, att — oavsett de av nu

rådande abnorma förhållanden betingade avlöningsformerna krigstidstilllägg

och krigstidshjälp — stora grupper av statstjänare alltjämt kvarstå

på den lönenivå, som angavs genom 1907 års löneregleringar för statskontoret

och arméförvaltningen. Då nu under tiden från år 1907 eller

närmast dessförinnan och intill krigsutbrottet det allmänna prisläget varit

underkastat en ständigt fortgående stegring, synes det vara nödvändigt

att taga i övervägande, huruvida ej skäl föreligga att bereda även dessa

senare personalgrupper den tillfälliga förbättring i deras löneförmåner,

som kan anses betingad av prisstegringen från år 1907 eller närmast

dessförinnan och intill tiden för krigsutbrottet.

Olika vägar kunna givetvis beträdas för genomförande av den

löneförbättring, som jag sålunda vill ifrågasätta. Man kan tänka sig, att

för nu avsedda personalgrupper åvägabringas en provisorisk lönereglering

av väsentligen samma typ, som under åtskilliga år varit gällande för

statsdepartementen och vissa centrala ämbetsverk, däribland kommers
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

kollegium och statistiska centralbyrån, för vilka båda ämbetsverk dylik lönereglering

allt fortfarande [1918] äger tillämpning; i sådant fall torde det

krigstidstillägg, som kan komma att beviljas för år 1919, böra utgå efter i

huvudsak samma regler för såväl de affärsdrivande verken som för övriga

nu ifrågavarande förvaltningsgrenar. En annan utväg vore att för

dessa förvaltningsgrenar låta krigstidstillägget för år 1919 utgå efter en

högre procentsats än för dem, vilkas löneförhållanden genom de vid 1918

års riksdag beslutade tillfälliga löneregleringarna blivit i huvudsak uppbringade

till den nivå, som betingats av det allmänna prisläget närmast

före krigsutbrottet. I valet mellan dessa utvägar synes mig den förra,

som torde möjliggöra en noggrannare prövning med hänsyn till olika

förhållanden beträffande särskilda grupper av befattningshavare, äga ett

visst företräde.

Jag anser således, att åtgärder böra vidtagas för beredande åt den

personal, som här bör komma i åtanke, av en tillfällig lönereglering.

Med hänsyn såväl till att den provisoriska lönereglering för kommunikationsverken,

som genomfördes vid 1918 års riksdag, träder i tillämpning

den 1 januari 1919 som ock särskilt till levnadskostnadernas nuvarande

höjd måste det anses önskvärt, att de statstjänare, varom nu

är fråga, komma i åtnjutande av löneförbättring redan från och med

nästa års böljan [d. v. s. fr. o. m. 1919].

Vill man nu undersöka, vilka olika personalgrupper böra bliva delaktiga

av den ifrågasatta löneregleringen, kan man knåp [jäst undgå att

finna, att konsekvenserna av 1918 års beslut rörande tillfällig lönereglering

för de affärsdrivande verken, därest dessa konsekvenser fullt utdragas,

leda synnerligen långt. Visserligen äro de personalgrupper, vilkas avlöningar

direkt fastställts efter den s. k. statskontorstypen och vilka här

torde böra i främsta rummet tillgodoses, proportionsvis ej alltför talrika,

men, efter vad känt är, har den år 1907 genomförda löneregleringen för

statskontoret och arméförvaltningen varit i huvudsaklig mån vägledande

vid det senaste årtiondets löneregleringsarbete inom så gott som alla övriga

civila förvaltningsgrenar, med undantag i viss mån för de affärsdrivande

verken; inom övriga områden hava de centrala ämbetsverken

av statskontorstypen erbjudit eu, om icke alltid så lämplig, så dock enkel

och lätt åtkomlig jämförelse. Löneregleringen för de centrala ämbetsverken

av statskontorstypen kan således sägas hava tryckt sin prägel på

nästan allt under det senaste årtiondet utfört löneregleringsarbete inom

den civila statsförvaltningen, om man bortser från de affärsdrivande

verken.

Härav skulle kunna anses följa, att 1918 års beslut om tillfällig

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 326.

9

lönereglering för de affärsdrivande verken konsekvent borde leda till en

allmän revision av löneförhållandena inom den civila statsförvaltningen i

övrigt. Detta utesluter givetvis icke, att åtskilliga personalgrupper, som

under den senaste tiden fått sina avlöningar reglerade, kunna befinnas

redan nu vara tillräckligt tillgodosedda även med fästat avseende vid den

tillfälliga löneregleringen för de affärsdrivande verken.

Efter vad jag nyss antydde, torde den personal, vars avlöningsförhållanden

äro ordnade i mer eller mindre direkt anslutning till den

s. k. statskontorstypen, böra i första hand här komma i åtanke. Detta

är fallet med bland annat personal i statsdepartementen och flertalet

centrala ämbetsverk ävensom hovrätterna. De lönesatser, som genom

1918 års tillfälliga löneregleringar för kommunikationsverken fastställdes

exempelvis för byråchefer i dessa verk, torde med nödvändighet påkalla

jämkning i avlöningarna för byråchefer i andra centrala ämbetsverk. Detsamma

gäller i huvudsak om tjänstemän i andra och första normalgraderna

ävensom beträffande åtskilliga befattningshavare, vilkas avlöningar

ligga någonstädes emellan avlöningarna i de tre normalgraderna eller eljest

föga avvika från dessa avlöningar.

Vad beträffar kvinnliga biträden, har, såsom jag förut omförmält,

1902 års löneregleringskommitté erhållit uppdrag att verkställa utredning

och avgiva förslag angående reglering av de vid de centrala ä mbetsverken

liksom inom statsförvaltningen i övrigt anställda ordinarie kvinnliga

biträdenas avlöningsförmåner ävensom därmed tilläventyrs sammanhängande

spörsmål. Därest det förslag, som av löneregleringskommittén

må komma att avgivas rörande de kvinnliga biträdena, anses icke böra

vinna tillämpning från och med år 1919, torde även dessa befattningshavare,

intill dess eu definitiv lönereglering kan komma att för dem träda

i kraft, böra komma i åtnjutande av någon löneförbättring av mera

tillfällig art.

I fråga om vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

har jag redan erinrat, att dessa genom beslut vid 1918 års riksdag fått

sina avlöningsförhållanden ordnade, och några omständigheter synas nu

icke föreligga, som betinga höjning av de sålunda bestämda avlöningsförmånerna.

Enligt den tillfälliga löneregleringen för kommunikationsverken

skulle byråchefer i dessa verk under vissa förhållanden komma i åtnjutande

av högre avlöningsförmåner, än som nu tillkomma eu del chefer

för centrala ämbetsverk. Detta torde nödvändiggöra, att en utredningkommer

till stånd, huruvida icke någon löneförbättring bör tillerkännas

ej blott de centrala ämbetsverkens chefer utan även andra befattnings
Bihaitg

till riksdagens protokoll 161!). 1 sand. 239 käft. (Nr 326.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj ds proposition nr 326.

Uppdrag åt

löne
reglerings
kommittén.

Inkomna

framställ
ningar.

havare, vilkas avlöningsförmåner äro fastställda till samma eller högre

belopp än dem, som utgå å nämnda chefsbefattningar.

Det bör erinras, att även för de högsta beställningshavarna inom

militärväsendet en löneförbättring blivit på visst sätt ställd i utsikt, i det

att statsutskottet år 1918, vid behandling av väckta motioner om tillfällig

löneförbättring för generalspersoner och flaggmän, förklarat sig dela »den

av såväl de sakkunniga som departementschefen uttalade uppfattningen, att

löneförmånerna för cheferna inom den civila förvaltningen och för

generalspersoner och flaggman böra i ett sammanhang regleras» (utlåtande

nr 181).

Vilka särskilda grupper av civila befattningshavare utom statsdepartementens,

de centrala ämbetsverkens och hovrätternas krets som höra

bliva delaktiga av den ifrågasatta tillfälliga löneregleringen, synes svårare

att bedöma. Vissa personalgrupper — exempelvis universitetsprofessorer

och en del tjänstemän hos länsstyrelserna — vilkas avlöningsförhållanden

ordnats i full överenstämmelse med statskontorstypen, torde icke kunna

här lämnas åsido. Däremot synes anledning icke föreligga att låta den

tillfälliga löneförbättringen omfatta vissa andra befattningshavare, som

under de senaste åren fått sina stater ny- eller omreglerade efter andra

grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande. Huru

gränsen här bör dragas, torde böra bliva beroende på prövning i varje

särskilt fall.

Att verkställa utredning i förevarande ärende och avgiva därpå

grundat förslag torde böra uppdragas åt 1902 års löneregleringskommitté.

»

Med biträdande av min sålunda uttalade mening uppdrog också

Kungl. Maj:t genom beslut samma dag, den 16 september 1918, åt löneregleringskommittén

att verkställa utredning, i enlighet med det av mig

gjorda uttalandet, beträffande tillfällig lönereglering för befattningshavare

vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk, hovrätterna och andra grenar

av den civila statsförvaltningen samt att skyndsamt inkomma med det

förslag, som av utredningen föranleddes.

Sedermera erhöll kommittén, såsom jag strax skall närmare omförmäla,

i samma ämne ytterligare uppdrag, ehuru av inskränktare omfattning,

nämligen den 20 november och den 23 december 1918 samt den

14 januari och den 7 februari 1919.

Redan innan löneregleringskommittén erhöll uppdraget av den 16

september 1918, hade till Kungl. Maj:t inkommit vissa framställningar,

som rörde ämnet för nämnda uppdrag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:(s proposition nr 326.

11

Sålunda hade kanslern för rikets universitet med underdånig skrivelse

den 15 augusti 1918 överlämnat en av det större akademiska konsistoriet

i Uppsala gjord framställning om beviljande å extra stat för år 1920 av

ett anslag å 1,800 kronor för tillfällig löneförhöjning åt laboratorn i experimentell

fysik. Denna framställning hade till bifall förordats av

kanslern, som tillika hemställt, att samma tillfälliga löneförhöjning måtte

beredas innehavaren av observatorsbefattningen vid universitetets astronomiska

observatorium.

Vidare hade universitetskanslern med skrivelse den 16 augusti 1918

till Kungl. Maj:t överlämnat eu framställning av det större akademiska

konsistoriet i Lund angående beviljande åt observatorn i astronomi, laboratorn

i kemi samt föreståndaren för den entomologiska avdelningen av

zoologiska institutionen av en tillfällig löneförhöjning å 1,800 kronor att

till var och en av nämnda befattningshavare utgå på extra stat för år

1920, oberoende av eventuellt krigstidstillägg och krigstidshjälp, och hade

även denna framställning vunnit kanslerns förord.

Sedermera inkommo till Kung]. Maj:t ytterligare framställningar i

ämnet.

I underdånig skrivelse den 19 september 1918 förmälde sig sålunda

cheferna för flertalet centrala ämbetsverk vilja taga Kungl. Maj:ts

uppmärksamhet i anspråk i anledning av den bekymmersamma ställning,

vari statens ämbets- och tjänstemän kommit till följd av de i landet

rådande ekonomiska förhållandena, och hade cheferna i sådant avseende

hemställt, att Kungl. Maj:t, med behjärtande av den i hög grad allvarliga

ställningen, måtte skyndsamt vidtaga åtgärder för att giva statstjänstemännen

effektiv hjälp i deras svåra betryck och sålunda avvända

de faror, som i följd av detta betryck hotade att förlamande inverka på

statsförvaltningens behöriga bedrivande.

I särskilda, den 19 oktober 1918 dagteelmade underdåniga skrivelser

framhöllo vidare de större akademiska konsistorierna i Uppsala och

Lund önskvärdheten bland annat därav, att åtgärder omedelbart måtte

vidtagas för en efter de ändrade ekonomiska förhållandena avpassad provisorisk

lönereglering för universitetsstaterna, vilken lönereglering tillika

kunde läggas till grund för beräkningen av det krigstidstillägg, som komme

att bestämmas för år 1919.

Vetenskapsakademien anhöll i skrivelse den 23 oktober 1918,

att Kung]. Maj:t måtte bereda intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet

samma löneförbättring, som kunde komma att beviljas professorerna

vid universiteten i Uppsala och Lund.

Ytterligare hemställde styrelsen för skogshögskolan och statens

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

skogsförsöksanstalt i skrivelse den 11 november 1918, att Kungl. Maj:t

måtte skyndsamt vidtaga åtgärder för åstadkommande av provisorisk

lönereglering för professorerna vid skogshögskolan och avdelningsföreståndarna

vid skogsförsöksanstalten.

Samtliga nu nämnda framställningar överlämnades genom särskilda

remisser till löneregleringskommittén för att tagas i övervägande vid avgivande

av det genom nådiga beslutet den 16 september 1918 infordrade

förslaget.

Ifrågavarande förslag avgavs av löneregleringskommittén den 20

november 1918 i delen LIX av kommitténs tryckta betänkanden.

Däri omförmäldes bland annat, vilket må i detta sammanhang

nämnas, att direkt till kommittén ingivits en den 23 oktober 1918 dagtecknad

skrift av lanträntmästaren i Södermanlands län F. Fristedt, som

hemställt, att vid den kommittén anbefallda utredningen jämväl lanträntmästarnas

avlöningsförhållanden måtte komma under omprövning.

I en den 19 november 1918 dagtecknad skrift hade läroverkslärarnas

riksförbund gjort framställning i syfte, att vid den ifrågasatta

provisoriska löneregleringen jämväl läroverkslärarna skulle komma i

åtanke. — Denna framställning remitterades den 20 november 1918 till

löneregleringskommittén, vilken i utlåtande den 17 december 1918 såsom

svar å remissen åberopade sitt ovannämnda betänkande den 20 november

1918.

Vidare har lotsverkets personalförening den 31 augusti 1918 gjort

framställning om tillfällig löneförbättring för lotsverkets personal. Sedan

lotsstyrelsen den 1 oktober 1918 yttrat sig i ärendet, anbefalldes löneregleringskommittén

genom remiss den 7 februari 1919 att däri avgiva

utlåtande. — Sådant utlåtande avgav kommittén den 20 februari 1919.

Styrelsen för svenska fångvårdssällskapet gjorde den 27 september

1918 eu framställning angående provisoriskt avlöningstillägg för viss

fångvårdsstatens personal. Denna framställning blev, efter det fångvårdsstyrelsen

den 10 oktober 1918 däröver avgivit utlåtande, genom beslut

av Kungl. Maj:t den 23 december 1918 överlämnad till löneregleringskommittén

för att tagas i övervägande vid fullgörandet av kommittén

samtidigt meddelat uppdrag ej mindre att uppgöra förslag till ny lönereglering

för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten än även att, därest

förslag till definitiv dylik reglering ej kunde av kommittén avgivas i så

god tid, att frågan därom hunne föreläggas 1919 års riksdag, snarast

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

13

möjligt till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till tillfällig löneregleringför

fångvårdsstaten. — Förslag i sistnämnda avseende avgavs av kommittén

i utlåtande den 15 februari 1919.

I skrivelse den 3 december 1918 har styrelsen för statens uppfostringsanstalt

å Bona gjort framställning, bland annat, om beredande

av provisoriska lönetillägg åt anstaltens befattningshavare efter de grunder,

som kunde varda för andra med dem likställda statstjänare bestämda.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 14 januari 1919 blev denna skrivelse

överlämnad till löneregleringskommittén för att tagas i övervägande vid

fullgörandet av ett kommittén samma dag beträffande befattningshavare

vid ifrågavarande anstalt meddelat uppdrag av enahanda beskaffenhet

som nyssnämnda uppdrag rörande fångvårdsstaten. — Med anledning

härav avgav löneregleringskommittén den 15 februari 1919 utlåtande angående

tillfällig lönereglering för befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt

å Bona.

Mer eller mindre omedelbart med anledning av löneregleringskommitténs

betänkande den 20 november 1918 hava till Kungl. Maj:t inkommit

åtskilliga framställningar.

Sålunda har läroverkslärarnas riksförbund, genom sin styrelse i eu

den 12 februari 1919 dagtecknad skrift, inkommit med en ytterligare

framställning i samma ämne, som avsågs i förbundets förut omnämnda

skrift.

Vidare har läroverksöverstyrelsen i skrivelse den 31 december 1918

hemställt om tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken och högre lärarinneseminariet i Stockholm.

Till belysning av frågan om tillfällig löneförbättring för lärarna

vid de allmänna läroverken, i vad anginge övningslärarna, hava i anslutning

till sistnämnda skrivelse dylika lärare vid de allmänna läroverken

och seminarierna i Stockholm gjort vissa uttalanden i skrift av den

3 februari 1919.

Jämväl med hänvisning till läroverksöverstyrelsens nämnda skrivelse

hava styrelserna för tekniska elementarskolorna i Härnösand, Malmö

Norrköping och Örebro i särskilda skrivelser resp. den 15, 20, 27 och

31 januari 1919 gjort framställningar om likställighet för nyssnämnda

skolors rektorer och lektorer vid eventuell tillfällig löneförbättring med

rektorer och lektorer vid de allmänna läroverken.

J en den 27 januari 1919 dagtecknad skrift har rektorn vid

skeppsgosseskolan i Karlskrona K. J. It. Segrell hemställt om delaktighet

för rektorerna vid statens skeppsgosseskolor av den tillfälliga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

löneförbättring under år 1919, som Kungl. Maj:t komme att föreslå

riksdagen.

Sedermera hava i skrift av den 15 februari 1919 lärare vid nämnda

skeppsgosseskola anhållit att, därest löneförbättring komme att medgivas

för vissa andra lärare, även skeppsgosseskolornas lärare måtte beredas

dylik löneförbättring.

Med skrivelse den 13 januari 1919 har skolöverstyrelsen med tillstyrkande

överlämnat eu av svenska seminarielärarföreningens styrelses

verkställande utskott gjord, den 9 januari 1919 dagtecknad framställning

att, därest proposition framlades om tillfällig lönereglering för befattningshavare

vid statsdepartementen m. m., även lärarpersonalen vid statens

folkskoleseminarier måtte bliva delaktig av sådan tillfällig löneförbättring.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt har

med skrivelse den 29 januari 1919 överlämnat och förordat en av lektorerna

vid skogshögskolan J. A. Amilon och Gunno Kinnman gjord

framställning, att vid ifrågasatt tillfällig lönereglering skogshögskolans

lektorer måtte hållas i åtanke.

Ritare och gravörer vid rikets allmänna kartverk hava skriftligen

anhållit att vid den ifrågasatta tillfälliga löneregleringen erhålla ett avlöningstillägg

av 750 kronor, vilken skrift med tillstyrkande den 30 januari

1919 överlämnats av chefen för allmänna kartverket.

Jämväl personal vid sjökarteverket — ritarne, gravörerna och redogöraren

— hava gjort framställning om enahanda avlöningstillägg, vilken

framställning den 31 januari 1919 överlämnats av chefen för sjökarteverket.

Landshövdingen i Gävleborgs län R. Hagen har i en den 11 februari

1919 dagtecknad skrift gjort framställning i syfte att fögderiförvaltningarnas

personal måtte komma i åtnjutande av den tillfälliga löneförbättring,

som kunde ifrågakomma för andra statens tjänstemän.

Vidare har föreningen Sveriges landsfiskaler i framställning av den

22 februari 1919 anhållit att, därest tillfällig löneförbättring beviljades

andra statens tjänstemän, jämväl landsfiskalerna måtte tillerkännas dylik.

I detta sammanhang torde ock böra nämnas, att landsfogden Axel

Hägg in. 11. landsfogdar i skrift av den 14 december 1918 gjort framställning

om förhöjning av de löneförmåner, som genom beslut av 1917

års riksdag med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fögderiförvaltningens

omorganisation blivit tillagda landsfogdarna.

Såsom jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 16 september

1918 anförde, är den nu ifrågavarande löneregleringen avsedd att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

15

vara endast av tillfällig karaktär. Att åstadkomma ett definitivt avgörande

i förevarande avseende låter sig nämligen nu icke under några

omständigheter göra, dels med hänsyn till de ingående och tidskrävande

förarbeten, som oundgängligen förutsättas för eu dylik åtgärd, och dels

på grund därav att de ekonomiska förhållandena i allmänhet ej än tillnärmelsevis

vunnit den stadga, som därför erfordras.

Behovet av den tillfälliga lönereglering, varom nu är fråga, har,

som ock antytts i mitt förenämnda yttrande, uppkommit genom den allmänna

prisstegring, som ägt rum, sedan de gällande löneregleringarna

eller åtminstone de bärande grunderna för dem fastställdes. Ifrågavarande

lönereglering företer därför en viss likhet med krigstidslöneförbättringarna

men är dock att därifrån bestämt skiljas. De senare äro

nämligen avsedda att för befattningshavarna i viss mån neutralisera den

omedelbart av krig stidsförhållandena orsakade dyrtiden, under det att

ifrågavarande tillfälliga lönereglering skulle motsvara den normalt fortgångna

prisstegringen.

Krigstidstilläggen och -hjälpen, å ena, samt den ifrågasatta tillfälliga

löneregleringen, å andra sidan, äro sålunda helt skilda saker, som

ock böra bedömas oberoende av varandra. Detta bör uppmärksammas

särskilt om för den tillfälliga löneförbättring, varom nu är fråga, skulle

väljas, icke den av mig i yttrandet den 16 september 1918 i första rummet

nämnda utvägen, nämligen att åvägabringa en provisorisk lönereglering

av väsentligen samma typ, som under åtskilliga år varit gällande

för statsdepartementen och vissa centrala ämbetsverk, utan den andra

av mig vid samma tillfälle omnämnda utvägen eller att för de förvaltningsgrenar,

det nu gäller, låta krigstidstillägget utgå efter en högre

procentsats än för dem, vilkas löneförhållanden genom de vid 1918 års

riksdag beslutade tillfälliga löneregleringarna blivit förbättrade. I det

senare fallet skulle nämligen vad som beviljades under formen av krigstidstillägg

för stora grupper av befattningshavare i verkligheten innehålla

två skilda moment: krigstidstillägg i egentlig bemärkelse och en av

krigstidsförhållandena alldeles oberoende löneförbättring i övrigt.

Orsaken varför jag i valet mellan nämnda utvägar gav företräde

åt den förra var, att denna tycktes möjliggöra en noggrannare prövning

med hänsyn till olika förhållanden beträffande särskilda grupper av befattningshavare.

Jag både nämligen fått ett allmänt intryck av att,

ehuru den ifrågasatta löneregleringen endast kunde bliva av tillfällig

natur, en ingående prövning vore nödvändig för att komma till ett något

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

så när tillfredsställande resultat, en prövning, som syntes mig krävande

i synnerhet då det gällde vilka särskilda grupper av befattningshavare,

som borde bliva delaktiga av löneregleringen.

Vid den beredning, förevarande fråga sedermera undergått, har

det visat sig, att de med nämnda prövning förenade svårigheterna ingalunda

överskattats. Avgörandet såväl i fråga om vilka tjänstemannakategorier

böra komma i åtnjutande av den nu ifrågavarande tillfälliga

löneregleringen som oek beträffande förhållandet mellan olika kategorier

inbördes och mellan olika befattningshavare inom en och samma kategori

har nämligen visat sig förenat med så pass stora vauskligheter, att

behovet av en mera djupgående utredning, än tiden hittills medgivit,

egentligen framträtt såsom eu förutsättning för att löneregleringen skulle

kunna fylla de anspråk på riktig uppskattning i ovanberörda avseenden,

man helst ville ställa på densamma.

Skulle emellertid eu dylik utredning, som väl i vissa stycken sammanfölle

med den för en definitiv lönereglering erforderliga utredningen,

åvägabringas, torde förslag till en sådan provisorisk lönereglering, varom

nu är fråga, icke kunna så snart framläggas och i varje fall ej till nu

pågående riksdag.

Då det dock torde vara av behovet i hög grad påkallat, att åtgärder

snarast vidtagas för att bereda en även oavsett kristidens verkningar

välbehövlig löneförbättring för de talrika befattningshavare, vilkas

löneförmåner utgå enligt numera föråldrade grunder och vilka ej ännu

kommit i åtnjutande av tillfällig lönereglering, synes mig annan utväg

ej stå till huds än att nu efter en endast summarisk prövning framlägga

ett blott schematiskt utformat förslag i ämnet.

Ett sådant förslag kan enligt sakens natur ej bliva oantastligt.

Detta gäller först och främst dess detaljer, såsom särskilda tjänsters

värdesättning i förhållande till andra befattningar av liknande karaktär,

men även förslagets mer principiella sidor, såsom särskilda förvaltningsgrenars

delaktighet av eller uteslutande från löneregleringen. Nog så

allvarlig och även berättigad kritik av förslaget i olika avseenden är därför

att emotse, helst vid förslagets utarbetande största försiktighet måste

iakttagas för att betaga detsamma prejudicerande verkan på blivande

definitiv lönereglering. Hänsynen till den tryckta belägenheten hos den

stora massan av statstjänare, varom här är fråga, torde dock böra gälla

för mer, varför jag, då annan och bättre utväg att snart bringa den

åsyftade hjälpen synes mig saknas, icke tvekat att förorda omedelbart framläggande

av ett förslag, sådant omständigheterna nu kunna medgiva, om

tillfällig lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen, cen- .

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

17

träla ämbetsverk, hovrätterna m. fl. grenar av den civila förvaltningen

att gälla redan från och med innevarande år.

Jag övergår nu till att i ett sammanhang redogöra för frågan om

tillfällig lönereglering för vissa civila befattningshavare, sådan frågan nu

föreligger. Därvid vill jag som regel följa löneregleringskommitténs

framställning och vid de särskilda punkterna därav göra de uttalanden,

vartill anledning må förefinnas.

Löneregleringskommittén har i sitt betänkande den 20 november Särskild»

1918 först angivit, vilka särskilda grupper av befattningshavare enligt kupper

kommitténs mening borde inbegripas i det förslag, som kommittén hade

att avgiva, och vilka personalgrupper icke lämpligen borde i förevarande

sammanhang komma i betraktande.

Innan jag meddelar vad kommittén i detta avseende anfört, torde

det emellertid vara lämpligt att återgiva hithörande delar av vissa av

de framställningar, som enligt vad förut meddelats förelågo till kommitténs

prövning vid avgivandet av dess förut omförmälda betänkande och

utlåtanden, särskilt det förstnämnda, ävensom den av läroverkslärarnas

riksförbund den 19 november 1918 avgivna till kommittén sedermera

remitterade framställningen. I dessa framställningar givas även uttryck

för behovet överhuvud taget av löneförbättring.

I den av cheferna för flertalet av de centrala ämbetsverken den De centrala

19 september 1918 gjorda framställningen anföres sålunda följande:

ämbetsverkens

chefer.

»Undertecknade, chefer för de centrala ämbetsverken, våga härmed i underdånighet

taga Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet i anspråk i anledning av den

bekymmersamma ställning, vari statens ämbets- och tjänstemän kommit till följd

av de i landet rådande ekonomiska förhållandena.

Penningvärdets oerhörda fall har vållat, att tjänstemännens löner blivit

till sitt värde högst betydligt reducerade, och den kristidsersättning, som för närvarande

utgår, är ingalunda tillräcklig att ens närmelsevis utjämna skillnaden.

De flesta statstjänstemännen sakna egen förmögenhet och äro ej heller i tillfälle

att genom arbete utom tjänsten skaffa sig avsevärda extra inkomster. De, som

sålunda äro hänvisade till sina avlöningar av staten, äro, åtminstone om de hava

familj, under nuvarande förhållanden nödsakade till svåra försakelser. Ofta torde

det ej vara möjligt för dem att ens med de största inknappningar draga sig fram

på sina inkomster; de måste skuldsätta sig för att kunna bereda uppehälle åt sig

själva och sina familjer.

Att staten ej kan med likgiltighet åse detta förhållande är uppenbart.

Det är icke staten värdigt att lämna sina tjänare i en sådan belägenhet. I sta
Bihang

till riksdagens protokoll 1313. 1 sand. 283 höft. (AV 326.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj-.ts proposition nr 326.

tens intresse ligger ock, att så ej sker. Det ekonomiska tryck, som så kårt vilar

på tjänstemännen, inverkar naturligen i hög grad på deras arbete. Detta lider

därav att tjänstemännens omtanke måste ägnas åt att bekämpa de svårigheter de

hava att skatta det nödvändiga åt sig och de sina. En följd av ställningen blir

ock, att särskilt mera dugande personer i allt större omfattning draga sig från

statstjänsten. För personer med den utbildning, som av tjänstemännen fordras,

finnas dels i privata företag, dels ock hos de under krigstiden tillsatta talrika

kommissionerna och övriga kristidsinstitutioner rikliga tillfällen till anställning

med avlöningar av den storlek, som betingas av de rådande ekonomiska förhållandena.

Åtskilliga fast anställda tjänstemän hava av sådan anledning under senare

åren lämnat statstjänsten. Men allra tydligast visa sig följderna i fråga om

de extra ordinarie tjänstemännen. Tillgången på dessa har på senaste tiden i

allmänhet varit ytterst ringa, och från vissa ämbetsverk hava de nästan helt försvunnit.

Detta" medför ej blott svårighet vid bedrivandet av arbetet inom verken,

det föranleder ock, att ämbetsverken sakna dagliga ersättare för de tjänstemän,

som avgå eller av en eller annan anledning åtnjuta tjänstledighet. Denna

svårighet i avseende å rekryteringen är ägnad att ingiva de största bekymmer.

Av nu angivna förhållanden torde framgå, att, om ej ämbetsverken skola

bliva ur stånd att fullgöra sina viktiga funktioner, det är alldeles nödvändigt,

att tjänstemännens avlöningar höjas väsentligt utöver vad nu bestås dem. Fn

sådan avlöningsförhöjning erfordras så för högre som för lägre graders tjänstemän,

för ordinarie som för extra. Vad de senare angår, är det icke längre att

förvänta, att den unge mannen, sedan han genomgått sin utbildningskurs, under

avsevärd tid tjänstgör i statens verk huvudsakligen för att sålunda vinna utsikt

att framdeles erhålla ordinarie befattning. Han gör anspråk på att omedelbart

erhålla ersättning för sitt arbete. Detta är ock billigt, i den mån arbetet bär

värde. Men framför allt ligger det makt uppå, att de ordinarie tjänstemännens

löneförhållanden tillfredsställande ordnas. Det är dessa tjänstemän, som utföra

det mest krävande arbetet. Och om deras löner ej bestämmas så, att det för dugliga

personer verkligen kan vara eftersträvansvärt att erhålla en dylik anställning,

uppkommer såsom nu brist på aspiranter till anställning i statens tjänst;

åtminstone kan det förväntas, att de dugligare elementen söka sig annan verksamhet.

Vilken fara för statsverksamhetens behöriga uppehållande detta innebär

säger sig självt.

Då ingen utsikt lär finnas, att de ekonomiska förhållandena inom en överskådlig

framtid skola återtaga samma gestaltning, som de hade vid krigets början,

är helt visst en allmän lönereglering nödvändig. Att åtgärder för en sådan

snarast vidtagas är således av omständigheterna i hög grad påkallat. Men då en

lönereglering ej lär kunna omedelbart beslutas och nöden är trängande, synes

ovillkorligen erforderligt, att för den närmaste tiden vidtagas provisoriska åtgärder,

varigenom tjänstemännens avlöningsförmåner väsentligen höjas, så att de

någorlunda komma att motsvara de stegrade levnadskostnaderna.

I känslan av det ansvar, som åligger oss såsom chefer för vederbörande

ämbetsverk, hava vi ansett oss pliktiga fästa Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet

på de av oss framhållna förhållandena och tillåta oss i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t, med behjärtande av den i hög grad allvarliga ställningen,

måtte skyndsamt vidtaga åtgärder för att giva statstjänstemännen effektiv

hjälp i deras svåra betryck och sålunda avvända de faror, som i följd av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326. 19

detta betryck bota att förlamande inverka på statsförvaltningens behöriga bedrivande.

»

I sina skrivelser den 19 oktober 1918 anföra de större akademiska

konsistorierna i Uppsala och Lund vart för sig:

»Genom penningvärdets våldsamma fall under krigsåren hava de löner, som Större akastatens

ämbets- och tjänstemän åtnjuta, blivit högst väsentligt reducerade till sittdewwftatomverkliga

värd e. Enligt socialstyrelsens prisindex utgör stegringen av priset

oundgängliga livsförnödenheter efter krigsutbrottet för närvarande icke mindre än Lund.

omkring 140 %, och detta indextal synes fortfarande vara i stigande. I jämförelse

med denna oerhörda stegring av levnadskostnaderna har det krigstidstillägg, som

under de sista åren utgått, endast utgjort en ringa ersättning. Under innevarande

är 1918 har det utgjort endast 33 Va % av förutvarande avlöningsförmåner

jämte grundplåten 3(15 kronor, och genom bestämmelser om maximibelopp har

denna krigstid sersättning ytterligare för de högre lönegraderna väsentligen förminskats.

Följden har blivit, att under dessa år statstjänstemannens ekonomiska

ställning blivit i hög grad försämrad.

Att så blivit fallet även med universitetets lärare och tjänstemän, är ju

självfallet och kan ej behöva särskilt betonas. Konsistorium har emellertid ansett

det vara sin plikt att för Eders Maj:t i underdånighet framhålla, att det

ekonomiska läge, som därigenom uppkommit för alla de universitetets tjänare, som

sakna enskilda inkomster, är synnerligen behjärtansvärt. Den akademiska läraren

har endast i ringa mån tillfälle till extra inkomster och är i regeln nästan uteslutande

hänvisad till sina lönemedel. Hans ställning är så till vida kanske än

mer prekär än andra statstiänares, att hans utbildning i allmänhet kräver längre

och kostsammare studier och han senare än andra kommer till en ordinarie plats

och en fast och någorlunda tillräcklig inkomst. När den platsen äntligen nås,

har han ofta stora studieskulder, som skola förräntas och amorteras, vartill kommer

att han för sitt arbete, trots anlitandet av offentliga bibliotek, behöver offra

betydande summor årligen på anskaffande av den allra nödvändigaste litteraturen

i sitt ämne.

Genom lönernas ''nedbringande till ett värde, som högst väsentligt understiger

deras ursprungligen avsedda köpkraft, har under det allra sista året för

dessa universitetets lärare och tjänstemän delvis uppstått ett verkligt nödläge, som

konsistoriet ansett sig böra bringa till Eders Kungl. Maj:ts kännedom. Det är

konsistoriets övertygelse, att dessa ekonomiska bekymmer i längden skola inverka

menligt på utövandet av universitetets lärares och tjänstemäns kall. Att särskilt

den vetenskapliga forskningen, i vilken varje universitetslärare bör se sin främsta

uppgift, skall lida därav, att dess utövare är upptagen av svåra bekymmer för

sin och sin familjs existens, är ju påtagligt.

Det kan icke vara staten likgiltigt, om dess tjänare icke öro i stånd att

med arbetsglädje och under frihet från de mest tryckande näringsbekymmer förrätta

sin tjänst, ej heller kan det vara staten värdigt att låta sina tjänare sakna

de nödvändiga medel för sin utkomst, som staten eu gång avsett att tilldela dem

och genom emottagandet av deras tjänster är moralisk förbunden att giva. Konsistoriet

känner sig också förvissat därom, att statsmakterna skola behjärta universitetets

ämbets- och tjänstemäns nödläge liksom övriga statstjänares och göra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

allt vad göras kan för att under den nuvarande kristiden mildra det ekonomiska

betrycket för dem alla. Konsistoriet anser sig dock icke kunna underlåta att

framhålla den synnerliga önskvärdheten av att redan för innevarande år ett ytterligare

av förhållandena påkallat tillägg må givas, samt att det krigstidstillägg,

som statsmakterna torde komma att bestämma för år 1919, måtte i görligaste

mån motsvara den verkliga ökning i levnadskostnader som kristiden föranlett.

Det synes även konsistoriet vara av vikt, att icke genom maximibestämmelser

eller andra särskilda föreskrifter den beviljade krigstidsersättningen blir alltför

begränsad för universitetets ordinarie lärare och med dem likställda tjänstemän.

Det kan icke anses berättigat, att genom dylika bestämmelser alldeles rubba det

inbördes förhållande med avseende på löner och därav betingad levnadsstandard,

som för olika ämbeten och tjänster varit bestämt och som måste förefinnas, om

de högre platserna, som kräva större förutsättningar i omfattande förberedelser

och i erfarenhet, skola kunna uppehållas av tillräckligt dugande och skolade

krafter. Rättvisan av att en mot penninglönens värdefall svarande tillökning

gives även dessa löntagare är uppenbar liksom ock nödvändigheten därav, för så

vitt de icke skola nedpressas från den sociala ställning, som de hittills kunnat intaga

och som varit frän statens sida avsedd.

Konsistoriet anser sig slutligen böra framhålla den stora önskvärdheten av,

att en lönereglering, som på ett tillfredsställande sätt ordnar universitetsstatens

ställning, snarast möjligt må företagas. Genom de regleringar, som vidtagits beträffande

andra stora tjänstemannakårer på undervisningens område, ha universitetens

lärare och tjänstemän kommit att få en i ekonomiskt hänseende jämförelsevis

ofördelaktig ställning, innan en dylik reglering även av deras lönestat hinner

att genomföras, ett förhållande som icke kan undgå att verka oroande på dess

medlemmar och avhålla dugande yngre förmågor att egna sina krafter och studier

åt universitetens tjänst. Då emellertid en definitiv reglering icke torde för närvarande

kunna genomföras, synes det konsistoriet önskvärt, att åtgärder omedelbart

vidtagas för en efter de ändrade ekonomiska förhållandena avpassad provisorisk

lönereglering, som tillika kan läggas till grund för beräkningen av det krigstidstillägg,

som för 1919 kommer att bestämmas.

I förhoppning att Eders Kungl. Maj:t vill beakta de synpunkter, som konsistoriet

här framhållit, underställer konsistoriet Eders "Kungl. Maj:t de bekymmer,

som universitetets tjänstemannakårs så väsentligt försämrade ekonomiska

villkor och delvisa nödläge framkallat och åt vilka konsistoriet ansett sig böra på

detta sätt giva ett uttryck.»

Vetenskaps- Vetenskapsakademien, som erhållit kännedom om nyss återgivna

a a ennen. framställning, anförde i sin skrivelse den 23 oktober 1918, att enär intendenterna

vid naturhistoriska riksmuseet vid senaste löneregleringar städse

med avseende å löneförmåner ansetts höra jämställas med professorerna

vid universiteten och då dyrtiden på grund av förhållandena i huvudstaden

samt tvånget för intendenterna att bo mera avlägset från sina

ämbetslokaler drabbade dem ännu hårdare än lärarna vid våra universitet,

tilläte sig akademien i underdånighet anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes

bereda intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet samma löneförbätt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung).. Maj:ts proposition nr 326. 21

ring, som kunde komma att beviljas professorerna vid universiteten i

Uppsala och Lund.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt anför Styrelsen för

i sin skrivelse den 11 november 1918 följande: skolan °och

»I särskilda skrivelser av den 30 september 1918 har styrelsen för skogs- gkoasförhögskolan

och statens skogsförsöksanstalt vid avgivande av förslag till utgiftsstat Ssksantalt.

för år 1920 hemställt om vissa förbättringar i de förmåner, som för närvarande

utgå till den lägre avlönade personalen vid de båda styrelsen underlydande institutionerna.

I samband härmed har styrelsen tagit under övervägande, huruvida

icke åtgärder borde vidtagas för att jämväl de högre avlönade tjänstemännen,

det vill säga professorerna och avdelningsföreståndarna måtte komma i åtnjutande

av ökade löneförmåner utöver det krigstidstillägg, som kommit dessa liksom övriga

statens befattningshavare till del, och får styrelsen härmed i underdånighet för

Eders Kung). Maj:t framlägga sina önskemål i detta hänseende.

Oaktat de krigstidstillägg, som hittills blivit eller framdeles må bliva beviljade,

föreligger verklig fara lör att även de högre avlönade befattningshavarna

vid skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt skola lockas över i enskild

tjänst, där vida högre ersättningar bjudas inom skogshanteringens arbetsfält.

Sedan vid 1918 års lagtima riksdag en provisorisk lönereglering genomförts beträffande

skogsstaten äro till och med vissa befattningar inom denna mera lockande

än de i kompetenshänseende så krävande professorsbeställningarna. Styrelsen har

ansett sig böra framhålla, att domänstyielsens byråchefer, för vilkas flertal även

fordras högre skoglig utbildning, uppbära -— ehuru i övrigt vad lönen beträffar

likställda med professorerna vid skogshögskolan och skogsförsöksanstalten — ortstillägg

och härigenom redan nu äro ekonomiskt bättre ställda än dessa.

Lönestaterna för de båda institutionerna fastställdes visserligen att gälla

från respektive år 1913 och 1915, men de enligt dessa utgående lönebeloppen

grundades på jämförelser med likställda befattningshavares, nämligen universitetsprofessorernas,

lönestater, vilka fastställts så tidigt som år 1908.

Genom Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut har en befattningshavare,

som kan anses jämställd med nu ifrågavarande tjänstemän, nämligen professorn

vid telegrafverket, på grund av provisorisk lönereglering från och med år 1919

tillförsäkrats löneförmåner, som med 950 kronor (därav 500 kronor utgöra lön och

450 kronor ortstillägg) överstiga vad professorerna vid skogshögskolan och skogsförsöksanstalten

uppbära.

1 känslan av det ansvar, som åvilar styrelsen, har styrelsen ansett sig

pliktig fasta Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på ovanberörda förhållanden

och tillåter sig i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t, med behjärtande

av den allvarliga ställningen, måtte skyndsamt vidtaga åtgärder för åstadkommande

av en provisorisk lönereglering för dessa befattningshavare och sålunda

i någon mån avvända de faror, som hota att i hög grad menligt inverka på

skogsvetenskapens och skogsundervisningens framgångsrika bedrivande.»

Lotsverkets personalförening har i sin ovan omförmälda framställ- Lotsverkets

ning den 31 augusti 1918 anfört, bland annat, att den oerhörda prissteg- ^ing

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kunal. Maj:ts proposition nr 326.

Lotsstnrel
ftcn.

Svenska

fång vårdssällskapet.

ringen på alla förnödenheter, de dryga skatterna m. m. ledde till att

personalen, trots erhållen dyrtidshjälp, rent av dignade under bördan av

ekonomiska bekymmer. Ett litet fåtal av lotspersonalen, vid några få

lotsplatser, vore härifrån undantagna på grund av tillfällig högkonjunktur

inom sjöfarten, men det stora flertalet av denna personal, liksom all

personal vid fyrväsendet, hade icke därav haft någon fördel. Genom

beslut av 1918 års lagtima riksdag hade flera ämbetsverks personal erhållit

en löneförbättring av i genomsnitt 300 kronor, vilken förhöjning

dock icke ansetts motsvara behovet. Sökandena anhölle, att Kungl. Maj:t

ville gå i författning om vidtagande av åtgärder för en tillfällig förhöjning

av grundlönerna för lotsverkets personal och att denna förhöjning

icke måtte sättas lägre än 50 procent.

Lotsstyrelsen har i det yttrande, styrelsen avgivit i ärendet, hemställt,

att lotsverkets personal måtte beredas tillfällig avlöningsförhöjning

i likhet med vad som för övriga befattningshavare komme att föreslås

och bestämmas.

I den av styrelsen för svenska fångvårdssällskapet den 27 september

1918 gjorda framställningen har, beträffande fångvårdsstatens tjänstemän

av högre grad, anförts bland annat följande.

Fångnumerären i rikets fängelser hade under de senare åren oerhört

stegrats. Det hörde numera ej till ovanligheterna, att fängelserna

finge mottaga bortåt dubbla antalet fångar mot det, för vilket de ursprungligen

varit avsedda. Den brist på bevakning eller åtminstone

lämplig sådan, som på grund av den lägre fångvårdspersonalens tryckta

avlöningsförhållanden i allt högre grad börjat göra sig gällande, åstadkomme

givetvis, att vid dylika anhopningar av fångar stora krav måste

ställas på vederbörande högre fångvårdsfunktionärers såväl organisatoriska

som disciplinära förutsättningar. Lades så härtill de stora, vid

vissa tillfällen hart när oöverkomliga svårigheterna vid anskaffning av

snart sagt alla för inrättningarna erforderliga förnödenheter, kunde fullväl

inses, att fångvårdstjänstemännens arbetsbörda för närvarande vore

synnerligen tung. Då brottsligheten, som under senare tiden i verkligt

oroväckande grad ökat, icke visade ringaste tendens till avtagande utan

snarare motsatsen, kunde fångvårdstjänstemännen icke hysa förhoppning

om lindring i arbetet under överskådlig tid framåt. Kungl. Maj:t torde

med anledning härav säkerligen finna billigt, att något vederlag bereddes

de högre fångvårdstjänstemännen för deras till följd av kristiden så ökade

arbetsbörda.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Å ordinarie stat vore, efter vad sällskapets styrelse erinrade, även

uppförda arvoden till predikanter vid vissa fångvårdsinrättningar. Dessa

befattningar vore avsedda att utgöra bisysslor för församlingspräster i de

orter, där ifrågavarande inrättningar vore belägna. Även för dessa befattningshavare

hade arbetsbördan i följd av den under kristiden ökade

fångnumerären avsevärt vuxit. Det torde därför vara billigt, att även

någon avlöningsförbättring bereddes denna grupp av löntagare.

Även det i ordinarie staten uppförda arvodet till en lärarinna syntes

av samma skäl, som beträffande övriga fångvårdstjänster i det föregående

anförts, i någon mån böra ökas.

Läroverkslärarnas riksförbund yttrar i förbundets framställning av Läroverksden

19 november 1918: riksförbund.

»Den lönereglering för läroverkslärarna, som antogs vid 1904 års riksdag, *9''"

hade föregåtts av långvariga utredningar, och de däri fastställda lönesatserna

voro tillmätta efter flera år förut rådande förhållanden. De voro därför redan

från början antikverade och för snävt tilltagna. Tydligt och klart framstår detta

faktum vid en jämförelse med de löneregleringar, som genomfördes under den närmast

följande tiden, främst för tjänstemännen vid kung], statskontoret. Dessa

regleringar voro avpassade efter en av den år 1902 tillsatta löneregleringskommittén

uppgjord plan och fastställde lönesatser, vilka högst betydligt överskredo dem,

som blott några år förut tillerkänts läroverkslärarna.

Redan 1909 sågo sig därför läroverkslärarna, som funno sig försatta i efterhand

i lönehänseende, nödsakade att begära en ny lönereglering, ägnad att sätta

dem på samma plats i löneskalan som övriga tjänstemän med jämförlig utbildning.

De nya utredningar, som ansågos erforderliga, fördröjde emellertid i åratal frågans

lösning, och ytterligare uppskov förorsakades av det år 1914 utbrutna världskriget

och dess inverkan på statsfinanserna även i vårt land. Lärarna måste nu

utföra sitt för samhället så viktiga arbete under trycket av stora ekonomiska

svårigheter och hänvisades till att leva på hoppet om en bättre framtid. Först

vid innevarande års riksdag har antagits en av Kungl. Maj:t föreslagen ny lönereglering

för läroverkslärarna; och i och med dess ikraftträdande i början av år

1919 skola dessa hava nått den lönenivå, till vilken de länge ansetts vara berättigade.

Visserligen avviker denna reglering i fråga om lönesatserna något litet

från den s. k. statskontorstypen, men de obetydliga avvikelserna äro mer än väl

motiverade genom läroverkslärarnas högst avsevärt längre utbildningstid och

mycket ringare befordringsutsikter. Läroverkslärarna hava också genom sin organisation,

läroverkslärarnas riksförbund, uttalat sin tacksamma tillfredställelse

med de nya lönesatserna, detta dock under den förutsättning, att de löneförbättringar

av en eller annan form, som kunna komma ifråga för andra, med dem

jämförliga statstjänstemän rent automatiskt och utan vidare utredningar komma

även dem till del.

Sådana löneförbättringar hava under de senaste åren i främsta rummet

fått formen av krigstids- eller dyrtidstillägg, motiverade genom den alltjämt fortgående

sänkning av penningens köpkraft, som världskriget medfört. Men redan

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

under det decennium, som låg mellan den tid, då löneregleringskommitten offentliggjorde

sin normalplan för löneregleringar, och världskrigets utbrott, hade levnadsomkostnaderna

stigit så avsevärt, att de efter statskontorstypen avpassade

lönesatserna med fullt fog ansetts böra höjas. På en återgång till de prislägen,

som rådde omkring 1905, lära nämligen statstjänstemannen icke kunna göra sig

någon som helst räkning. Frågan om en lönereglering, om ock endast en provisorisk,

är därför under utredning.

För läroverkslärarna inställer sig givetvis nu den frågan, huruvida de skola

inbegripas i denna förestående lönereglering. Huru naturligt det i anslutning till

vad som ovan anförts kan synas, att så borde bliva förhållandet, är det alltid

fara värt, att såsom skäl däremot skall anföras den omständigheten, att deras

lönereglering genomförts först alldeles nyligen. Det har icke heller saknats antydningar

om att denna omständighet verkligen skall bliva till hinders. Vilket

uppenbart åsidosättande av läroverkslärarnas rätt detta emellertid skulle innebära,

inses till fullo, om man blott besinnar sakens faktiska läge. Läroverkslärarna ha

under en lång följd av år i lönehänseende stått tillbaka för övriga jämförliga

statstjänstemän, vilkas löner det nu ifrågasittes att reglera. Först nu ha de fått

sig löner tillförsäkrade, som äro avpassade efter dessas lönenivå. Men då denna

nu skall höjas, skola eventuellt läroverkslärarnas löner icke få följa med i höjningen.

Det vill med andra ord säga: läroverkslärarna skulle åter omedelbart

bliva försatta i efterhandsställning i lönehänseende. Det vore den logiska konsekvensen,

hur orimlig den än kan förefalla.

Då frågan synes oss vara av den allra största vikt, drista vi oss att redan

nu, medan den ännu blott befinner sig på ett förberedande stadium, för Eders

Kungl. Maj:t i underdånighet framhålla de faror, som hota läroverken och deras

verksamhet, därest lärarkåreu ej bleve delaktig i den ifrågavarande provisoriska

löneregleringen. Kungl. läroverksöverstyrelsen, som lärer besitta den största erfarenhet

och sakkunskap i föreliggande hänseende, har vid flera tillfällen påpekat

de svårigheter, som länge gjort sig gällande i fråga om lärarkårens goda rekrytering,

särskilt i vad rör vissa ämnesgrupper, och med rätta har den i kårens

missgynnade ekonomiska ställning sett främsta skälet till detta beklagliga förhållande.

Den studerande ungdomen har numera i långt högre grad än förr blicken

öppen för de olika levnadsbanornas ekonomiska utsikter, och den idealitet,

stundom gående ända till lättsinne, som drev till studier utan all tanke på det

kommande levebrödet, står numera icke längre i så hög kurs. Skola läroverken

vara i stånd att draga till sig fullgoda krafter i tillräcklig omfattning, måste de

också erbjuda tidlfredställande ekonomiska villkor. Men även i fråga om dem,

som redan inträtt på lärarbanan, medför ett tillbakasättande av kåren i ekonomiskt

hänseende stora faror för undervisningen och uppfostran. Visserligen innesluter

lärarverksamheten i sig, vid sidan av det tröttande och ej så sällan otacksamma

arbetet, moment av oskattbart värde för undervisaren och uppfostraren.

Redan anblicken av de generationer av ungdom, som år efter år i förnyad gestalt

befolka lärosalarna och som dock städse inom sig räkna flera eller färre i fråga

om begåvning och karaktärsanlag utmärkta, måste verka uppfriskande och skänka

arbetsglädje. Och tanken på att under sin vård och ledning hava ungdomen, som

i framtiden på skilda banor skall upptaga arbete för samhällets bestånd och välfärd,

frammanar ovillkorligen hos läraren, om han är rätt lämpad för sitt kall,

medvetande om allvaret och högheten i hans gärning. Man läraren är icke mer

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

än människa. Umbäranden och ekonomiska bekymmer, parade med medvetandet

om att hans kall är missgynnat, måste förr eller senare försvaga arbetsglädjen

och alstra missmod. Och ingen makt, inga påbud om objektivitet i undervisningen,

inga föreskrifter rörande uppfostran kunna hindra att detta, även mot

lärarens allvarliga strävan, inverkar menligt på hans gärning.

På grund av vad ovan anförts, få vi i underdånighet hemställa:

att vid en provisorisk lönereglering för de tjänstemän, som uppbära avlöning

efter den s. k. statskontorstypen, det förhållandet, att läroverkslärarna i och

med nästa års början inträda på ny lönestat, icke må utgöra något hinder för

dem att komma i åtnjutande av de löneförbättringar, en sådan reglering kan medföra

för tjänstemän av liknande art och grad.»

I fråga om vilka särskilda grupper av befattningshavare böra inbegripas

i den förevarande tillfälliga löneregleringen och vilka personalgrupper

icke lämpligen böra därvid komma i betraktande anför löneregleringskommittén

i sitt betänkande den 20 november 1918 för egen del

följande:

»Till en början anser sig kommittén kunna utgå därifrån, att förevarande

förslag endast bör avse befattningshavare å ordinarie stat. Kommittén

förutsätter härvid, att i annan ordning kommer under bedömande,

huruvida och i vilken omfattning den nu å bane varande löneregleringen

för dylik personal må böra föranleda löneförbättring även för extra befattningshavare,

vilkas avlöning utgår från anslag å ordinarie eller

extra stat.

Å vissa för ämbetsverk eller andra inrättningar gällande ordinarie

stater äro uppförda befattningshavare, vilkas avlöning utgår i form av

arvode. Ehuru sådana befattningshavare i allmänhet torde få anses innehava

en mindre fast anställning än övriga, om vilka här är fråga, har

kommittén dock ansett även dessa arvodestagare i regel böra bliva delaktiga

av den tillfälliga löneregleringen. På sätt av det följande närmare

framgår, har emellertid kommittén därvid gjort undantag för vissa direktionsledamöter,

fullmäktige m. fl., vilka kunna anses i förhållande till

annan personal, varom nu är fråga, intaga en särställning.

Likaledes har kommittén funnit sig icke böra föreslå någon löneförbättring

för sådana på indragning sstat uppförda befattninghavare, som

icke hava någon tjänstgöringsskyldighet sig ålagd.

Vad angår statsdepartementen, de centrala ämbetsverken och hovrätterna,

torde det till kommittén lämnade uppdraget få anses innebära,

att — med undantag för dels personalen ^fld de centrala ämbetsverk,

för vilka tillfällig lönereglering genomfördes vid 1918 års lagtima riksdag,

d. v. s. styrelserna för flertalet av de affärsdrivande verken, dels och

vid andra verk anställda vaktmästare och med dem jämförliga be
1

ht tång till riksdagens protokoll 1319. 1 samt. 289 käft. (Nr 326.) 4

Löneregle
ringskom
mittén.

Betänkandet

20/n 1918.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

fattningshavare — all hithörande personal bör, där ej alldeles särskilda

förhållanden föreligga, inbegripas i -den förevarande utredningen.

Kommittén anser sålunda, att även kommerskollegiets tjänstemän, för

vilka, med undantag av sådana vid avdelningen för näringsstatistik,

sedan åtskilliga år provisorisk lönereglering är gällande, liksom ock befattningshavare

vid statistiska centralbyrån, för vilket ämbetsverk ny lönereglering

efter den s. k. statskontorstypen träder i kraft med 1919 års

ingång, böra bliva delaktiga av den ifrågasatta löneförbättringen. Då

vidare den tillfälliga lönereglering, som år 1918 beslutades för tullverket,

icke avsåg generaltullstyrelsens personal och den samtidigt genomförda

löneregleringen för skogsstaten allenast i viss mån berörde befattningshavare

vid domänstyrelsen, har kommittén ansett sitt förslag böra

omfatta även tjänstemän vid nämnda båda styrelser. Det bör härvid erinras,

att frågan om ny lönereglering för tjänstinnehavare inom generaltullstyrelsen

undantagits från det uppdrag, som, på sätt av chefen för

finansdepartementet omförmälts i hans förut återgivna anförande, den 1

juli 1918 lämnades åt 1914 års tullkommission.

Enligt departementschefens berörda uttalande bör utredning åstadkommas,

huruvida icke någon löneförbättring bör tillerkännas ej blott de

centrala ämbetsverkens chefer utan även andra befattningshavare, vilkas

avlöningsförmåner äro fastställda till samma eller högre belopp än dem

som utgå å nämnda chefsbefattningar. Sådana befattningshavare äro

statsråd, justitieråd, regeringsråd, landshövdingar m. fl., och kommer löneregleringskommittén

att i det följande närmare yttra sig rörande den löneförbättring,

som synes böra för dem ifrågakomma. Då emellertid löneregleringskommitténs

uppdrag endast avser befattningshavare vid den

civila statsförvaltningen, tillhör det givetvis icke kommittén att avgiva

något förslag angående löneförbättring till de högsta beställningshavarna

inom militärväsendet, generalspersoner och flaggmän, liksom det ej heller

torde ankomma på kommittén att föreslå några avlöningstillägg för, bland

andra, kommunikationsverkens chefer, vilkas avlöningar icke undergått

någon ändring vid de år 1918 för dessa verk åvägabragta löneregleringarna.

Av befattningshavare utom statsdepartementens, de centrala ämbetsverkens

och hovrätternas krets, vilka icke torde kunna här lämnas å sido,

har chefen för finansdepartementet särskilt fäst uppmärksamheten vid

universitetsprofessorer och en del tjänstemän hos länsstyrelserna. Kommittén

bar funnit sig böra, med vissa särskilt omförmälda undantag,

föreslå löneförbättring för samtliga befattningshavare vid såväl universiteten

och jämförliga läroanstalter som ock vid länsstyrelserna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

27

I enlighet med departementschefens uttalande föreslår kommittén

jämväl tillfällig lönereglering för kvinnliga biträden icke blott vid den

centrala förvaltningen utan även vid de lokala institutioner, där dylika

befattningshavare finnas anställda. Förslag till definitiv lönereglering för

dessa kvinnliga biträden har emellertid, såsom nedan vidare omnämnes

(jfr sid. 52 och 62) av kommittén framlagts i utlåtande den 11 november

1918, och så snart en dylik lönereglering av mera definitiv natur kan för

ifrågavarande befattningshavare träda i kraft, bör den tillfälliga löneförbättringen

bortfalla.

Även för vissa andra grupper av befattningshavare, som avses i

förevarande betänkande, torde en definitiv lönereglering vara att under

den närmaste tiden motse. Kommittén anser sig kunna förutsätta, att

åtminstone beträffande flertalet dylika grupper den definitiva löneregleringen

kommer att så anordnas, att vid dess ikraftträdande de tillfälliga

avlöningstilläggen kunna upphöra att utgå.

Såsom av departementschefen framhållits i hans ovan återgivna

yttrande, torde anledning icke föreligga att låta den tillfälliga löneförbättring,

varom nu är fråga, omfatta vissa grupper av befattningshavare,

som under de senaste åren fått sina stater ny- eller omreglerade efter

andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.

Till de personalgrupper, som av denna anledning icke torde böra

nu föreslås till erhållande av löneförbättring, synes i första rummet vara

att hänföra den talrika lärarpersonal, för vilken en ingripande lönereglering

genomfördes vid 1918 års riksdag, således lärarna vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, vissa tekniska

läroanstalter och skeppsgosseskolorna.

Vidare bör personalen vid rikets hospital och asyler, vars avlöningsförhållanden

likaledes omlagts genom beslut vid 1918 års riksdag, i regel

icke nu ifrågakomma till erhållande av löneförbättring; undantag i detta

hänseende göres allenast för vid nämnda inrättningar anställda kassörskor,

bokhållare av andra graden och skrivbiträden, vilkas kontanta avlöning

bestämts efter förebild av de för kvinnliga biträden inom de två

högre normalgraderna fastställda avlöningarna.

Ej heller har kommittén funnit sig böra nu föreslå någon löneförbättring

för fögderiförvaltningarnas personal, vars avlöningsförhållanden,

i samband med en ingripande omorganisation, ordnades enligt nya

grunder så sent som vid 1917 års riksdag.

Vad beträffar den vid bankinspektionen anställda personalen, vars

avlöning utgår direkt av bidrag till bankinspektionen, må erinras därom,

att genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 november 1917 (se sjunde huvud
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

titeln år 1918, punkten 15) en väsentlig förbättring i denna personals

löneförmåner kommit till stånd. Något ytterligare avlöningstillägg

torde sålunda i nu förevarande sammanhang icke böra ifrågakomma.

Från kommitténs nu förevarande förslag torde vidare åtskilliga

grupper av befattningshavare böra undantagas av den anledningen, att

tillfällig lönereglering av ungefär enahanda art, som detta förslag innebär,

redan är gällande för ifrågavarande personalgrupper.

Sålunda äro på extra stat för år 1919 under femte huvudtiteln uppförda

särskilda anslag till tillfällig löneförbättring åt dels personalen vid

nautisk-meteorologiska byrån, dels ock lärarpersonal vid sjökrigsskolan och

navigationsskolorna.

Till provisorisk förbättring av vissa provinsialläkares avlöningsförmåner

äro under sjätte huvudtiteln medel likaledes uppförda på extra stat

för år 1919. På grund av särskilt uppdrag kommer emellertid kommittén

att i annat sammanhang yttra sig om provinsialläkarnas löneförmåner.

Under sjunde huvudtiteln är på extra stat för år 1919 anslag uppfört

till provisorisk lönereglering för bergmästarna.

På liknande sätt har tillfällig löneförbättring beretts ett flertal

grupper av befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning från anslag under

åttonde huvudtiteln; på extra stat för år 1919 äro medel uppförda dels

till tillfällig löneförbättring åt tjänstemän vid de ecklesiastika konsistorierna,

dels till tillfällig löneförbättring åt gymnastikläraren och biträdande

gymnastikläraren vid Uppsala universitet, dels till tillfällig löneförbättring

åt folkskolinspektörer, dels till tillfällig löneförbättring åt rektorer och

lärare vid blindundervisningsanstalter, dels till provisorisk lönereglering

vid tekniska skolan i Stockholm, dels till tillfällig löneförbättring vid tekniska

skolan i Eskilstuna, dels ock till tillfällig avlöningsförbättring vid

gymnastiska centralinstitutet m. m.

Vidare förekommer under nionde huvudtiteln på extra stat för år

1919 ett anslag till tillfälligt lönetillägg åt skogsrättare.

Samtliga nämnda personalgrupper har kommittén, på sätt redan är

antytt, funnit sig böra nu lämna å sido. Därest för någon eller några

av dessa grupper ytterligare löneförbättring, utöver vad som redan beviljats,

skulle anses önskvärd, torde frågan därom böra i annan ordning

komma under omprövning.

Vad angår fångvårdsstaten — jämte uppfostringsanstalten å Bona

— samt befattningshavare vid lots- och fyrinrättningarna, torde den löneförbättring,

som för denna personal till äventyrs kan befinnas erforder
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds ''proposition nr 326.

29

lig, böra åvägabringas efter särskild prövning, vadan något förslag beträffande

nämnda personal nu icke av kommittén framlägges.

Ännu en personalgrupp, som synts kommittén, ehuru av väsentligen

annan anledning än de förut nämnda, icke böra komma i betraktande

vid nu förevarande tillfälliga lönereglering, är befattningshavarna vid

beskickningar och konsulat. En huvudsaklig del av denna personals avlöningsförmåner

utgöres av ortstillägg, som motiverats av de förhållanden,

under vilka vederbörande har att å främmande ort fullgöra sin

verksamhet. På grund härav och då de särskilda omständigheter, till

vilka hänsyn här bör tagas, undandraga sig kommitténs bedömande, har

kommittén, som nämnt, ansett sig icke böra framlägga något förslag rörande

tillfällig förbättring av denna personals avlöningsförmåner.»

I detta sammanhang torde även böra nämnas, att löneregleringskommittén

i sitt betänkande den 20 november 1918, under annan avdelning

än den nu närmast ifrågavarande, beträffande vissa särskilda befattningar,

som egentligen tillhöra i kommitténs förslag avsedda grupper,

dock av olika skäl ifrågasatt deras uteslutande från delaktighet i förevarande

lönereglering.

Sålunda har kommittén erinrat, att å marinförvaltningens stat, artilleriavdelningen,

funnes uppförda två civila befattningshavare, nämligen

en kemist och en andre kemist. Enär dessa befattningshavare blivit delaktiga

i den tillfälliga löneförbättring, som genom beslut vid 1918 års

riksdag medgivits för viss personal vid marinen (skrivelse nr 355), borde

de givetvis ej nu komma i betraktande.

Beträffande patent- och registreringsverket, vars avlöningsförhållanden

äro ordnade i nära anslutning till statskontorstvpen, har kommittén

fäst sin uppmärksamhet därvid, att en av de å ämbetsverkets stat uppförda

första-gradstjänsterna, nämligen befattningen såsom föreståndare för

granskning av varumärken, för närvarande innehaves av kvinna. Kommittén,

som funnit det principiella spörsmålet, huruvida och under vilka förutsättningar

befattningar av ifrågavarande slag skulle kunna överlämnas

åt kvinnliga innehavare och huru i dylika fall avlöningsförhållandena

skulle ordnas, böra komma under särskild prövning, har ansett sig böra

i förevarande sammanhang hemställa, att tillfällig löneförbättring å befattningen

såsom föreståndare för granskning av varumärken icke må utgå,

därest befattningen innehaves av kvinna.

Vidare har kommittén erinrat, att avlöningarna vid vissa befattningar

vid universiteten, nämligen e. o. professuren i praktisk teologi i

Uppsala ävensom ritmästarbefattningarna därsammastädes och i Lund,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj-.ts proposition nr 326.

disponerades för andra ändamål, och har kommittén fördenskull ansett

någon löneförbättring för dessa befattningar icke nu böra ifrågakomma.

För professor Skytteanus i Uppsala, vars avlöningsförmåner till

väsentlig del utgå från enskild donation, har kommittén, enär denne befattningshavares

inkomster å tjänsten torde väsentligt överstiga beloppet

av den professor i allmänhet tillkommande avlöningen, ansett sig icke

böra i förevarande sammanhang föreslå något avlöningstillägg.

Ej heller har kommittén funnit sig böra ifrågasätta någon löneförbättring

för den genom beslut vid 1918 års riksdag inrättade befattningen

såsom biträde åt fogden vid Uppsala universitet.

Då vidare nämnda universitets skogvaktare fått sina löneförmåner

reglerade genom beslut vid 1918 års riksdag, har kommittén ansett sig

nu icke böra för dem föreslå någon ytterligare löneförbättring.

Beträffande tre vid universitetet i Lund anställda uppasserskor —

en vid anatomisk-histologiska institutionen, en vid musikkapellet och en

vid inrättningen för gymnastik och fäktkonst — har kommittén erinrat,

hurusom kommittén i betänkande delen LI, angående reglering av löneförhållanden

m. in. för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

anfört, att dessa uppasserskor och vissa andra befattningshavare

icke synts falla inom ramen för den undersökning, kommittén anbefallts

att i då förevarande sammanhang verkställa. Ehuruväl det syntes sannolikt,

att jämväl beträffande en eller annan av de befattningshavare, som

sålunda lämnats å sido, skäl till avlöningsförhöjning kunde föreligga, hade

kommittén ansett sig icke hava att härom då framlägga några förslag,

utan syntes det få ankomma på vederbörande myndigheter att därutinnan

göra de framställningar, till vilka fog kunde förefinnas. — I anslutning

till detta uttalande, som icke, såvitt kommittén hade sig bekant, föranlett

någon erinran, hade kommittén ansett sig icke böra i förevarande sammanhang

avgiva förslag rörande tillfällig löneförbättring för de tre ovannämnda

uppasserskorna.

Vad vidare angår den under räntekammaren vid universitetet i Lund

hörande byggnadskonduktören, som åtnjuter ett arvode å 600 kronor, har

kommittén funnit denna befattning icke vara av den art, att löneförbättring

för densamma bör nu ifrågakomma.

Vid karolinska institutet förekommer en under namn av Oscar Ekmans

professur inrättad professur i ortopedi, för vilken avlöningen utgår

av donationsmedel. Då dessa medel syntes lämna tillgång att bereda

professurens innehavare erforderlig löneförbättring, har kommittén ansett

sådan ej böra bestridas av statsmedel.

Med framhållande, att för sekreteraren, bibliotekarien, biblioteks
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

31

amanuensen och kamreraren vid tekniska högskolan arvodesförhöfning

nyligen beviljats, till en del medelst anslag å extra stat, har kommittén

anfört, att det vid sådant förhållande icke syntes ankomma på kommittén

att i detta avseende nu framlägga något förslag.

Vidare har kommittén funnit sig icke böra i förevarande sammanhang

föreslå någon arvodesförhöjning för lantbruks- ochfiskeristipendiaterna.

I fråga om den till lantmäteristaten i orterna hörande personalen

har kommittén erinrat därom, att genom beslut av 1918 års riksdag medel

ställts till förfogande för reglering av arvoden åt lantmäteriauskultanter.

Vid sådant förhållande funne sig kommittén icke böra framställa

något förslag rörande dylika befattningshavares löneförmåner.

Slutligen har kommittén i förevarande avseende anfört, att då de

å domänstyrelsens stat upptagna avlöningarna till tre jägmästare givetvis

borde avpassas efter de avlöningar, som gällde för jägmästare vid

skogsstaten i övrigt, någon jämkning i nämnda tre befattningshavares

avlöning nu icke syntes böra föreslås.

Samtliga befattningar, vilkas innehavare enligt löneregleringskommitténs

uti ifrågavarande betänkande framställda förslag skulle komma i

åtnjutande av tillfällig löneförbättring, finnas upptagna i en vid betänkandet

fogad tabellbilaga.

Vid löneregleringskommitténs ifrågavarande betänkande finnes ock

fogad en av herr A. Nilsson i Kabbarp avgiven reservation, som huvudsakligen

hänför sig till förevarande avdelning av betänkandet. Reservanten

anför följande:

»Då läroverkslärarnas löner omreglerades vid 1918 års lagtima riksdag,

utgjorde dessa lärare en av de tjänstemannakårer, som senare än

de flesta andra fingo sina löner bestämda enligt de efter år 1907 tillämpade

löneregleringsprinciperna. Därvid sattes adjunkterna i löneavseende

något över första gradens tjänstemän och lektorerna likställdes i fråga

om avlöningsbeloppen med andra gradens tjänstemän i de centrala ämbetsverken.

De manliga adjunkternas avlöning sattes till lägst 4,300 kronor

och högst 5,800, lektorernas till lägst 5,800 och högst 6,800 kronor.

Härigenom gottgjordes en förut rådande dubbel orätt, i det att

lärarna dels blevo delaktiga av den sedan 1907 pågående allmänna löneregleringen

och dels placerades i en relation till andra tjänstemannakårer,

som bättre motsvarar lärarkallets betydelse och den därför erforderliga

långa utbildningen.

Om billigheten av denna förbättring i deras ställning voro lärår
-

Reservation.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

lönenämnden och löneregleringskommittén ense. Och av den kungl. propositionen

och riksdagens beslut framgår det, att statsmakterna intogo

samma ståndpunkt.

Under sådana förhållanden kan jag ej finna det försvarligt att

genom lärarnas utestängande från den nu ifrågasatta provisoriska löneförbättringen

återföra förhållandena till det förutvarande ogynnsamma

läget. Det har erkänts, att lektorn är väl så mycket värd som tjänstemannen

i andra normalgraden och likaledes att adjunkten är väl så

mycket värd som tjänstemannen i första graden. Nu skulle dessa lärare

åter bliva tillbakasätta och avlönas sämre än de tjänstemän, med vilka

de blivit på det sättet jämförda. Visserligen är det sant, att lektorsoch

adjunktstjänsterna vid 1918 års lagtima riksdag nyreglerades efter

andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.

Men detsamma kan sägas om åtskilliga andra tjänster — t. ex. expeditionssekreterare

och vissa tjänstemän i statistiska centralbyrån, kartverken,

kontrollstyrelsen och fiskeriadministrationen, statskonsulenter o. s. v. —

och dock hava dessa medtagits i kommitténs förslag. Och än en gång

må jag betona, att de nya grunder, efter vilka läroverkslärarna nyss

fingo sina avlöningsförhållanden reglerade, voro de gamla från år 1907.

Och ej heller kan väl den omständigheten, att läroverkslärarna fått vänta

längre än t. ex. universitetslärarna på en lönereglering enligt 1907 års

principer, motivera, att de senare upptagas men de förra kvarlåtas.

Också lär det inom lärarkåren ha ansetts såsom den betydelsefullaste

fördelen av den nya löneregleringen, att lärarnas löner blivit

ställda i rättvist förhållande till andra tjänstemäns, och man har därvid

hängivit sig åt den trygga förhoppningen, att eu höjning av de senares

löneförmåner skulle såsom en ofrånkomlig konsekvens medföra en motsvarande

förbättring i deras egna. Följaktligen kan man taga för givet,

att ett upphävande av nämnda fördel skulle framkalla allmän besvikelse

inom lärarkåren.

Vad slutligen beträffar dessa lärares behov av den nu ifrågasatta

löneförbättringen, råder därom ingen ovisshet. Det har tidigare framhållits,

att dessa tjänstemän vanligen äro djupt skuldsatta. Under de

senare svåra åren torde skuldsättningen ytterligare ha ökats. Och den

avlöningsförbättring, som de — frånsett krigstidstillägg men med inräknande

av den tillfälliga löneförbättringen under 1918 — erhålla genom

den från och med år 1919 inträdande nya löneregleringen, räcker näppeligen

att i önskvärd utsträckning avhjälpa detta missförhållande. Den

löneförbättringen uppgår nändigen för det stora flertalet adjunkter till

600 kronor, för lektorer i högsta lönegraden till 400 kronor och för

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 326.

33

adjunkter i högsta lönegraden till endast 200 kr. Och för vissa övningslärare

ställa sig förhållandena ännu ofördelaktigare, i det att rent av

förlust uppstår för dem genom den nya löneregleringen.

På grund härav finner jag det påkallat och rättvist att låta läroverkslärarna

i likhet med andra statens befattningshavare, till vilka lärarna

av löneregleringskommittén och statsmakterna blivit i avlöningshänseende

ställda i viss relation, och i konsekvens därmed givetvis även

lärarna vid seminarierna komma i åtnjutande av ifrågavarande provisoriska

löneförbättring.»

Slutligen har reservanten gjort hemställan om den sålunda ifrågasatta

löneförbättringens belopp.

I sitt nyssberörda betänkande anförde löneregleringskommittén,

såsom av det förut sagda framgår, att, vad anginge fångvårdsstaten —

jämte uppfostringsanstalten å Bona — samt befattningshavare vid lotsoch

fyrinrättningarna, den löneförbättring, som för denna personal till

äventyrs kunde befinnas erforderlig, syntes böra åvägabringas efter särskild

prövning, vadan något förslag beträffande nämnda personal icke av

kommittén framlades i betänkandet av den 20 november 1918.

I sina omförmälda utlåtanden av den 15 och 20 februari 1919 har

kommittén emellertid avgivit förslag i berörda avseenden. I

I fråga om tillfällig lönereglering för fångvårdsstaten har kommittén

i utlåtande den 15 februari 1919 anfört bland annat följande.

Efter framställning till 1910 års riksdag hade nämnda år genomförts

en ingripande lönereglering för fångvårdsstatens personal. Såvitt

anginge tjänstemän av högre grad, hade denna lönereglering sedan dess

bibehållits i huvudsak orubbad. Eu del smärre jämkningar i dessa befattningshavares

löneförhållanden hade dock under tiden efter år 1910

kommit till stånd, särskilt genom beslut vid 1918 års lagtima riksdag,

då vissa assistenter hade uppflyttats i högre lönegrad samt gynnsammare

regler fastställts rörande ålderstillägg till vissa vid fångvårdsanstalterna

anställda pastorer och lärare.

Vad åter beträffade tjänstemän av lägre grad (bevakningspersonal),

ställde sig förhållandena i viss mån annorlunda, i det att för denna

personal en ny lönereglering åvägabragts enligt beslut vid 1914 års förra

riksdag och därigenom en ej oväsentlig förbättring kommit till stånd i

de för berörda befattningshavare år 1910 bestämda löneförmånerna.

Härefter åberopar kommittén förberörda av svenska fångvårdssällskapet

gjorda framställning och uttalar, att kommittén, i vissa avse
1J

Utäng till riksdagens protokoll 1319. 1 sund. 239 höft. (AV 326.) 5

Utldtandn

16/8 491».

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Utlåtandet

20/2 1919.

enden i anslutning till nämnda framställning, funne sig böra hemställa,

att, i avvaktan på förestående definitiv lönereglering för fångvårdsstatens

personal, provisoriskt avlöningstillägg måtte beredas fångvårdsstatens

tjänstemän i allmänhet av såväl högre som lägre grad.

Beträffande de å ordinarie stat uppförda predikantarvodena — anför

kommittén emellertid — hade chefen för justitiedepartementet i anförande

till statsrådsprotokollet den 9 januari 1919 (andra huvudtiteln,

punkten 31), uttalat sig för att de med dessa arvoden avlönade predikanterna

— liksom ock de predikanter, vilkas avlöning utginge från

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll — måtte efter 1919 års

utgång, på grund av ökat arbete under nämnda år, komma i åtnjutande

av vissa tilläggsarvoden. Då fråga sålunda förelåge om beredande i annan

ordning av förbättrade avlöningsförmåner för predikanterna, hade

kommittén ansett sig icke böra i denna punkt avgiva något yttrande.

Slutligen erinrar kommittén, att å övergångsstat funnes uppförd —

förutom en predikant, beträffande vilken kommittén hänvisade till sitt

nyss återgivna yttrande — en bevakningsbefälhavare. Även till denne

befattningshavare ansåge kommittén tillfälligt avlöningstillägg böra utgå.

I fråga härefter om statens uppfostringsanstalt å Bona har löneregleringskommittén

i utlåtande den 15 februari 1919 bland annat erinrat,

hurusom genom beslut vid 1918 års lagtima riksdag godkänts förändrad

avlöningsstat för anstalten, att tillämpas från och med år 1919. Enligt

denna stat vore flertalet befattningshavare vid anstalten i avlöningshänseende

väsentligen likställda med vissa befattningshavare vid fångvårdsinrättningarna.

Med hänvisning till sitt förslag till tillfällig löneregleringför

fångvårdsstaten, förklarade sig kommittén anse löneförbättring böra

enligt enahanda regler beredas motsvarande personal vid Bonaanstalten. I

I utlåtandet av den 20 februari 1919 angående tillfällig lönereglering

för personal vid lots- och fyrväsendet — vilket utlåtande kommittén,

som förut nämnts, avgav med anledning av remiss den 7 februari 1919

å lotsverkets personalförenings framställning den 31 augusti 1918 och

å lotsstyrelsens däröver den 1 oktober 1918 avgivna yttrande — har

löneregleringskommittén bland annat erinrat, hurusom enligt beslut vid

1914 års senare riksdag nämnda år genomfördes för lots- och fyrinrättningens

personal en ingripande lönereglering, vilken sedan dess bibehållits

orubbad. Vidare har kommittén, med hänvisning till sitt uttalande

i betänkandet den 20 november 1918, att den löneförbättring, som tilläventyrs

kunde befinnas erforderlig för befattningshavare vid lots- och

fyrinrättningen, borde åvägabringas efter särskild prövning, förklarat, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

35

Kttngl. Majtis proposition nr 326.

kommittén ansett sig böra i förevarande sammanhang taga berörda spörsmål

i närmare övervägande såvitt anginge ej blott den i remisshandlingarna

närmast avsedda personalen utan även övrig personal a de

särskilda avlöningsstaterna för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen,

för fyrpersonalen och för personalen å lotsverkets ångfartyg, ävensom a

lots- "och fyrinrättningens övergångs- och indragningsstat; och har kommittén

föreslagit, att all personal av nämnda slag skulle bliva delaktig

av den tillfälliga löneförbättringen, dock att beträffande personal å övergångs-

och indragningsstat syntes böra bliva på Kungl. Maj:ts prövning

beroende, huruvida och till vilket belopp dylik personal, som fortfarande

vore tjänstgöringsskyldig, finge komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring.

Jämväl vid löneregleringskommitténs nu omförmälda utlåtanden av

den 15 och 20 februari 1919 finnas som bilagor fogade tabeller, upptagande

de tjänster — med undantag av nyssberörda tjänster å övergångs-

och indragningsstat vid lots- och fyrväsendet — vilka avses i de

förslag, som uti ifrågavarande utlåtanden framställts.

Såsom jag förut nämnt har med anledning av löneregleringskommitténs

betänkande den 20 november 1918 inkommit åtskilliga framställningar,

av vilka flertalet avser läroverkslärarnas och andra med dem

jämförliga lärares förhållande till den ifrågasatta tillfälliga löneregleringen.

Av ifrågavarande framställningar torde vissa lämpligen i detta sammanhang

böra återgivas.

Sålunda anför läroverksöverstyrelsen i sin skrivelse den 31 december

1918, efter att hava erinrat om vissa delar av mitt förut återgivna

yttrande till statsrådsprotokollet den 16 september 1918, löneregleringskommitténs

nyssnämnda betänkande och den vid betänkandet fogade

reservationen, vidare följande:

»Därest löneregleringskommittén jämväl till läroverks lärarna utsträckt den

utredning som blivit densamn.a anbefalld, torde det i själva verket hava visat

sig att den uppfattning, som i nyss anförda särskilda yttrande» — nämligen reservationen

vid kommitténs betänkande — »göres gällande, bättre överensstämmer

med riksdagens avsikter an den summariska behandling, som i förevarande fall

ko in mit lärarna till del. Sålunda beter det i riksdagens skrivelse med anledning

av löne- och pensionsregleringen för ifrågavarande lärarpersonal (sid. 11): Den

allmänna utgångspunkten i fråga om avlöningsbeloppens beräknande som Eders

Kung). Maj:ts förslag intager, är den, att beträffande de statsanställda befattningshavare,

om vilka nu ar fråga, avlöningsbelopp föreslås, som äro ställda i

Läroverks
översty
relsen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

visst förhållande till vad för närvarande i ordinarie avlöningar utgår till statstjänstemän

i allmänhet, varvid förutsättes, att de förra ävenledes må komma i

åtnjutande av den ytterligare löneförbättring, vilken i form av krigstid stillägg

eller krigstidshjälp eventuellt kan komma statens tjänstinneh ,vare till del, samt

att beträdande de kommunalt anställda befattningshavarna hänsyn tagits till å

ena sidan, att krigstidstillägg eller krigstidshjälp ej utgar till dem. å audra sidan

att en väsentlig och allmän höjning av deras nuvarande avlöningar synes erforderlig.

— Jämväl riksdagen finner den nu angivna allmänna utgångspunkten vara

den riktiga, enär genom densamma möjlighet vinnes för ett rättvist tillgodoseende

av de olika Järarkarer, om vilka här är fråga.’

Liksom 1918 ars riksdag sä lunda ställt läroverkslärarnas avlöning i bestämd

relation till andra med dem jämförliga siatstj ans temäns dåvarande löner samt uttalat

sin avsikt att på det sätt, som då närmast var i fråga, bevara denna relation.

hade jämväl föreliggande förslag bort taga nödig hänsyn till det sålunda

fastslagna sambandet mellan läroverkslärarna och de övriga statstjänstemannen.

Om kommittén i sitt tidigare avgivna löi.eregleriugsiörslag funnit lärarelöuenämndens

jämförelse mellan läroverkslärarna och andra angivna statstjänstemän i viss

män haltande, sä beror detta närmast därpå, att de förra på grund av bestämda

omständigheter synts kommittén böra ställas på ett högre plan än tjänstemännen

av bär ifrågakommaode normalgrader. Da sålunda, för att här anföra läroverkslektorerna

såsom exempel, kommittén för dessas vidkommande förordade en avlöning,

som med 400 kronor överstiger vad — frånräkna! ortstillägg — för närvarande

utgår till en andragradstjänsteman, sä innebär detta ingalunda, att med

hänsyn till tidsomständigheterna en högre löneskala än den dittills gällande i

sagda fäll tillämpas, utan förslaget grundar sig, enligt vad i motiveringen meddelas,

på det förhållandet, att löneregleringskommittén i likhet med lärarlönenämnden

hyser den uppfattningen, att lektorerna böra ställas framom andragrudstjänsiemännen,

''särskilt med hänsyn till den langa utbildningstid, som förvärvande

av Jekiorskompetens visat sig kräva’. Yad sålunda 191* ärs lönereglering skänkt

lärarna, är i korthet sagt en rättvist anvisad plats i det för statstjänstemannen

dä tillämpade lönesystemet — systemet av år 1907 — och det ligger i sakens

natur, att samma plats likafullt tillkommer dem, därest, såsom nu ifrågasatts,

detta allmänna lönesystem undergår en efter tids i erhållande na i viss män avpassad

förändring

Av det anförda framgår, att omregleringen av läroverkslärarnas löner icke

skett efter andra grunder än dem. som löljts vid de äldre staternas fastställande,

samt att uteslutandet av lärarna från delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen

följaktligen saknar allt berättigande. Belysande för åtgärdens halt är för

övrigt den omständigheten, att en hei rad av tjänstemannagrupper, vilken liksom

läroverkslärarna fatt sina löner omreglerade år 1918, nu inbegripes i den tillfälliga

löneförbättringen, ehuiu vissa bland dem, t. ex. fiske) iintendenterna, tidigare

uttryckligen satis i paritet med lektorerna. Än skarpare framträder denna brist

på likformighet, då man av betänkandet finner, att läroverkslärarna i Jönehänseende

ställas efter grupper av tidigare reglerade statstjänstemän, vilka icke blott

icke framför dem äga något företräde, utan tvärtom i visst hänseende stå bestämt

efter dem. Sålunda komme enligt föreliggande förslag lektorerna Htt i fråga om

avlöning ställas långt efter t. ex. arkivarierna i riksarkivet, antikvarierna i vitterhets-,

historie-och antikvitetsakademien, förste bibliotekarierna vid kungl. biblio
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:U proposition nr 326.

teket, meteorologerna vid meteorologiska centralanstalten, tjänstemännen vid Sveriges

geologiska undersökning, samtliga föreslagna till en avlöning av (i.800 kronor,

varav 500 kronor ortstillägg, samt förste bibliotekarierna vid universitetsbiblioteken,

ehuru, såsom tidigaie med fullt fog framhållits, en väsentligt lägre

kompetens — filosofie licentiatexamen — än den för lektorerna föreskrivna är för

vissa av dessa grupper fastställd.

Tydligt är för övrigt, att ett dylikt tillbaka«ättande av nu ifrågavarande

tjänstemannaklass ej endast innebär en brist på rättvisa, utan jämväl komine att

medföra en fara för hela den gren av den allmänna undervisningen, varom här

närmast är fråga. Och att detsamma likaledes gäller seminarieundervisningen,

kommer tvivelsntan att av vederbörande myndighet framhållas.

Vid upprepade tillfällen har överstyrelsen nödgats betona, att undanskjutandet

av lärarnas berättigade krav på eu efter deras levnadsställning avpassad

gottgörelse för arbetet med nödvändighet måste medföra betänkliga följder för

undervisningen, icke minst på grund av den alltjämt vaxande svårigheten att på

tillfredsställande sätt rekrytera de för densamma nödiga lärarkrafterna. För den

myndighet, som steg för steg varit i tillfälle att följa utvecklingen på detta område,

är det uppenbart, att, därest icke åtgärder vidtagas för att hälla lärarnas

ekonomiska ställning fullt i nivå med andra tjänstemäns, lärarbristen i en näraliggande

tid i fråga om vissa grupper av lärartjän-ter torde bliva oöverkomlig.

Hedan nu är sagda blåst synnerligen betänklig för urvalet och gör sig särskilt

starkt gällande i fråga om Järarposter å läroverkens överstadium, men den kan

likaledes befaras i fråga om beställningar å realskolestadiet inom ämnesgrupper,

vilka förskaffa sin företrädare möjlighet att å andra banor vinna ett levebröd,

som är mindre knappt tilltaget än det, som lärarbanan har att bjuda.

Grundad förhoppning fanns, att 1918 ars lönereglering såväl härutinnan

som uti andra här icke uttryckligen omnämnda avseenden skulle verka höjande

Och stärkande på den allmänna undervisningen, dels genom den avsevärda ökning

av begynnelselönerna, som densamma innebär, dels och icke minst på grund av

det löfte om jämställdhet med andra statstjänstemän, som löneregleringen hittills

ansetts innebära. Det må nämligen klart utsägas, att läroverkslärarna under

trycket av de ihållande strävandena för eu förbättrad ställning och de kännbara

umbäranden, deras levnadskall för dem medfört, icke kunnat annat än betrakta

sig såsom en tillbakasatt tjänstemannaklass, vars prövande arbete allt för länge

blivit av staten undervärderat. Därför har ock det i löneregleringen innefattade

löftet om bättre tider i samgående med övriga statstjänstemän av dem hälsats såsom

en befrielse ur en mindervärdig ställning. Härvid bör avseende icke uteslutande

fästas vid den direkta materiella vinsten, vilken för olika lärarkategorier

utfallit ganska olika. För lärarkåren i dess helhet och med hänsyn till det arbete

den har att utföra måste det särskilt heti aktas såsom ett betydelsefullt framsteg,

att lärarna vunnit en i förhållande till övriga statens tjänstemän rättvisare

ställning inom statens lönesystem, och att detta kan väntas i sin män bidraga

till att i det allmänna medvetandet bereda rum för en riktigare uppskattning av

lärarnas arbete. Brytes no åter detta lönesystem sönder, lär det ej kunna undgås,

att 1918 års lönereglering till sina verkningar bliver i väsentliga avseenden

förfelad.

Med stöd av vad sålunda i denna för lärarna viktiga fråga anförts får

överstyrelsen i underdånighet hemställa, att därest Eders Kungl. Maj:t finner för

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

gott till 1919 års riksdag ingå med nådig proposition om tillfällig löneförbättring

för befattningshavare vid statsdepartementen, de centrala ämbetsverken, hovrätterna

och andra grenar av den civila förvaltningen, det täcktes Eders Kungl.

Maj:t i överensstämmelse med det särskilda yttrande, som i ärendet avgivits av

ledamoten av löneregleringskommittén A. Nilsson i Kabbarp, uti denna tillfälliga

löneförbättring inbegripa lärarna vid rikets allmänna läroverk och statens högre

lärarinneseminarium.»

Läroverks- Under hänvisning till ett till trycket befordrat »uttalande av Sve
riksförbund

riges läroverkslärare med anledning av 1902 års löneregleringskommittés

,2/s 1919. förslag till tillfällig löneglering för befattningshavare vid statsdepartementen,

centrala ämbetsverk m. m, från och med år 1919», om vilket

uttalande läroverkslärarnas riksförbund enat sig, har förbundets styrelse

i dess framställning den 12 februari 1919 hemställt, att Kungl. Maj:t

täcktes i den proposition angående tillfällig lönereglering fr. o. m. år

1919 för befattningshavare vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk

m. m., som vore att förvänta under loppet av pågående riksdag, föreslå

sådan löneförbättring även för lärarna vid de allmänna läroverken i överensstämmelse

med den vid löneregleringskommitténs betänkande den 20

november 1918 fogade reservationen och med läroverksöverstyrelsens

framställning i ärendet.

Uti berörda uttalande av läroverkslärarna erinras till en början om

kommitténs och reservantens ställning till frågan om tillfällig lönereglering

för nämnda lärare, varpå följande anföres:

»Huru ofrånkomligt riktig reservantens ståndpunkt är och vilken, uppenbar

inkonsekvens och orättvisa mot lärarna kommitténs majoritet gjort sig skyldig

till. framgår omedelbart vid en blick i samma löneregleringskommittés betänkande

LY och den på detsamma grundade kungl. propositionen n:r 260 till 1918 ars

riksdag rörande lärarnas löne- och pensionsreglering. Så heter det i sistnämnda

betänkande sid. 2:

Det bär ej synts kommittén möjligt att vid de löneregleringar, som måste

under nu rådande förhållanden äga ruin, taga hänsyn till penningvärdets nuvarande

ställning eller till förhandeuvarande exreptionella läge, än mindre att anpassa

avlöningar efter förhållanden, vilka kunna antagas i en framtid inträffa

men vilka för närvarande undandraga sig varje bedömande. Den säkraste utgångspunkten

i fråga om de statstjänare, vilkas lönefrågor i detta ärende äro

föremål för kommitténs prövning, anser kommittén fördenskull vara den att ställa

de avlöningsförmåner, som må böra förordas, i viss relation till de avlöningar,

som nu enligt stat äro fastställda för andra statens befattningshavare av olika

kategorier.

Att kommittén därefter, när det gällt att i enlighet med denna grundsats

sätta lärarnas löner i angiven relation, haft just sådana befattningshavare i sikte,

som fått sina löner reglerade 1907 eller i varje fall efter 1907 års norm, framgår

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

till full evidens såväl av kommitténs hela argumentering som särskilt av de ord,

med vilka den beledsagar fastställandet av lönesatserna för olika lärarkategorier.

Sa he;er det i fråga om läroverksadjunkterna sid. 54:

Beträffande åter ett jämställande i allmänhet av läroverksadjunkterna med

vissa befattningshavare i de centrala verken, närmast med första gradens tjänstemän,

skulle eu dylik åtgärd kunna synas äga visst fog för sig. Tager man emellertid

i betraktande den olika utbildning, de olikartade arbetsuppgifter och de

skiljaktiga befordringsmöjligheter, vilka äro kännetecknande för bemälda kategorier

befattningshavare, anser kommittén en dylik jämförelse ej innebära den rättvisa

man i detta fall vill söka ernå.

Och rörande lektorerna heter det sid. 57:

Även jämförelsen mellan lektorer och andra gradens tjänstemän måste

kommittén beteckna såsom mindre lycklig; nämnden har också på anförda skäl

kommit till den uppfattningen, att lektorer rätteligen borde åtnjuta något högre

avlöning än den, som är bestämd för tjänstemän av andra graden. Med utgångspunkt

från denna nämndens uppfattning, vilken kommittén även delar, och särskilt

med hänsyn till den långa utbildningstid, som förvärvande av lektorskompetens

visat sig kräva, har kommittén förordat för lektorer en avlöning, som med

400 kronor överstiger vad — frånräknat ortstillägg — för närvarande utgår till

en andra gradens tjänsteman —--

På ett fullkomligt oomtvistligt sätt har kommittén genom dessa uttalanden,

vilka också utan förbehåll godiagits av k. m:t och riksdagen, fastslagit, att

de lönesatser, som kommittén i sitt betänkande och därefter k. m:t i sin proposition

föreslogo och som av riksdagen beslutades för lärarna, tillmätts i relation

till de lönebelopp, som genom 1907 års normalisering bestämts för tjänster av

respektive första och andra normalgraden. Genom samma uttalanden har också

fastslagits, att rättvisan kräver, att ämneslärarna i lönehänseende intaga en ställning

något över respektive första och andra normalgradens tjänstemän. Av allt

detta följer även med logisk nödvändighet, att kommittén och statsmakterna erkänt,

dels att lärarna från år 1907 intill år 1919 i lönehänseende varit i avsevärd

grad tillbakasätta i förhållande till nämnda tjänstemän — i första lönegraden

var skillnaden före år 1918 resp. 700 kr. och 1400 kr. — dels ock att lärarna för

framtiden böra åtnjuta högre lön än dessa. Under sådana förhållanden hade,

synes det, den enklaste rättvisa fordrat, att löneregleringskommittén, i överensstämmelse

med sin i februari samma år intagna ståndpunkt, vid avgivandet av

sitt förslag till tillfällig löneförbättring hemställt om sådan för läroverkslärarna

lika fullt som för tjänstemännen av första och andra normalgraden. Att lärarnas

lönereglering är av så sent datum, att den trätt i kraft först med ingången av

år 1919, borde desto mindre fatt utgöra ett hinder härför, som de tjänstemän i

verken, vilka först vid samma tid, d. v. s. vid ingången av 1919, inrangerats som

noi malgradstjänstemän, såsom t. ex tjänstemännen i statistiska centralbyrån, av

kommittén utan nagra som helst hänsyn till deras sena (med lärarnas samtidiga)

lönereglering föreslagits till erhållande av tillfällig löneförbättring.

Om kommitténs ståndpunkt skulle godkännas även av statsmakterna, komma

lärarna, vilka nyss genom riksdagens beslut äntligen blivit placerade på 1907 års

lönenivå, att få sta kvar på denna — krigstidstil lägget naturligtvis oberäknat

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

— medan övriga jämförliga tjänstemän, som redan från början eller i varje fall

tidigare än lärarna erhållit förmånen att intaga denna ställning, rycka upp till

eu lönenivå, som anpassats efter levnadskostnaderna 1914, och ehuru ämneslärarna

uttryckligt och offentligt erkänts vara berättigade till åtnjutande av högre lön

än de tvä första normalgradernas tjänstemän, komma de t. o. m. att efter ett genomförande

av löneregleringskommitténs förslag åtnjuta respektive 250 kr. och

5(>0 kr. mindre lön än dessa. En adjunkt skulle nämligen framdeles erhålla i

Lm från 4,3(J0 till 5,3U0 kr., en förstagradstjänsteman däremot, som icke har ortstillägg,

från 4,550 till (5,050 kr. (tillfälligt lönetillägg 350 kr.); en lektor från

5.300 till (5,800 kr., eu andragradstjänsteman åter utan ortstillägg från (5.300 till

7.300 kr. (tillf, lönetillägg 900 kr.). 1 Stockholm och på andra platser, där i

normalgradstjänstetnännens avlöning även ingår ortstil lägg, skulle skillnaden bliva

ännu mycket större, nämligen resp. 600 kr. och 1,000 kr. Till adjunkts 4,300 intill

5,8<i(J kr. skulle här svara första normalgradens 4,9(>0 (d. v. s. 4.O00 + 9O0) intill

6,400 kr.; till lektors 5,800 kr. intill 6.300 kr. skulle svara andra normalgradens

6,800 (d. v. s. 5,8o0+l,000) intill 7,800 kr.

Det säger sig självt, att den behandling av lärarekåren, som här ställts i

sikte, är ägnad att inom densamma framkalla allmän besvikelse, ja indignation.

Lärarna ha fört en lång och synnerligen härd kamp för den rätt, som äntligen

genom 1918 års riksdagsbeslut tillerkändes dem. Som den värdefullaste bukten

av denna kamp har kären betraktat just den ställning på löneskalan, som lärarna

genom den nya löneregleringen erhållit och som ansags garantera en automatisk

anpassning av deras löneförhållanden efter andra närstående tjänstemannagruppers.

Och nu visar det sig vid första tillfälle, då denna frukt skulle njuta-, att

man icke skyr att söka rycka den ur lärarnas händer och försätta lärarna i en

efterhandsställning, som, om alla omständigheter medräknas, i intet avseende

skulle bliva gynnsammare än den, under vilken de i årtionden lidit.

Lmot ett sådant förfaringssätt anser sig kären, med hänsyn icke blott till

sig själv utan även till den viktiga uppgift, som den bar att fylla, böra inlägga

en ö| pen och oför behållsam protest. Och kåren fritar sig från allt ansvar för de

menliga följder för vart undervisnings- och uppfostringsväsen, som samma förfaringssätt

helt säkert kan förväntas få, såväl i fråga om lärarkårens rekrytering

som icke minst genom det för läraregärningen fördärvliga missmod, som varje

lärare med förnyad styrka måste erfara och framgent hysa i känslan av en styvmoderlig

behandling och under trycket av de ekonomiska svårigheter, som en oavbruten

underavlöning, en obeveklig dyrtid och vanligen även tyngande studieskulder

måste vålla.

Pa det allra varmaste och i djupt känd tacksamhet vill kåren däremot instämma

i den reservation, som riksdagsman A. Nilsson i Kabbarp inlagt emot

majoritetens av löneregleringskommittén förslag, och samtidigt vädja till k. m:t

och 1919 års riksdag att, med behjärtande av lärarnas klara och i ättvisa anspråk

och med hänsyn till undervisningens och ungdomens bästa, vidtaga åtgärder och

fatta beslut i full överensstämmelse med denna reservation. Den kostnad, dess

förverkligande kan komma att förorsaka statsverket, skall helt visst mer än uppvägas

av den stora fördel, det skulle medföra för vårt skolväsen, och i varje fåll

vara väl anbragt i betraktande av den skada, som eljes hotar att drabba detta.»

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I den framställning om delaktighet för folkskoleseminariernas lärår- Svenska

personal av ifrågavarande tillfälliga lönereglering, som av svenska semi- 8e,\^ra^*~

narielärarföreningens styrelses verkställande utskott avgavs den 9 januari föreningen.

1919 och av skolöverstyrelsen med skrivelse den 13 januari 1919 överlämnades

till Kungl. Maj:t, framhåller föreningen såsom skäl för framställningen,

att om löneregleringskommitténs förslag, däri nämnda personal

icke upptagits, bifölles, något av det betydelsefullaste, som vunnits

för samma personal genom 1918 års lönereglering, nämligen en rättvis

relation i löneavseende till andra tjänstemannakårer, skulle gå förlorat.

Skolöverstyrelsen har, såsom förut nämnts, i sin skrivelse den 13 Skolöverjanuari

1919 förordat seminarielärarföreningens framställning och i så- styrelsen.

dant avseende anfört, bland annat, följande:

»Såsom i förevarande framställning från svenska seminarielärarföreningens

styrelses verkställande utskott fram hålles, måste det av förutnämnda reservant

inom löneregleringdmmmittén gjorda yrkandet anses äga synnerligen starka skäl

för sig. Den löuereg ering för olika lärarkårer, som genomfördes vid 1918 års

lagtima riksdag, åsyftade att bereda sagda karer avlöniugsvdlkor, som voro jämförliga

med dem, vilka genom de från och med år 19X>7 för olika grupper av

tjänstemän inom den civila förvaltningen m. fl. genomförda löneregleringarna fastslagits

såsom svarande mot befattningshavarnas arbetsup gifter och utbildningskostnader

samt radande priser för livsuppehälle. Då det i u anses — tvivelsutan

med all rätt — att grunden för sistnämnda löneregleringar genom penningvärdets

redan före världskrigets inträde alhjämt fortgående fall blivit förskjuten därhän,

att en förhöjning av lönebeloppen är oundgänglig, torde det vara ofrånkomligt,

att rättvisa och billighet fordra, att också sagda lärarpersonal göres delaktig av

ifrågavarande löneförbättring.

Överstyrelsen anser sig därför böra på det livligaste understödja förevarande

framställning och hemställa, att därest förslag föreläggas riksdagen om

tillfällig lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen, de centrala

ämbetsverken, hovrätterna och andra grenar av den civila förvaltningen, jämväl

lärarna vid de allmänna läroverken och folkskolesemmarierna måtte inbegripas

däri.»

Härefter yttrar sig skolöverstyrelsen angående storleken av den

, löneförbättring, som borde tillkomma lärarna, därvid särskilt i fråga om

övningslärarna vissa synpunkter göras gällande, samt meddelar eu översikt

av kostnaderna för löneförbättringen.

Vidare framhåller styrelsen, att, om de ordinarie lärarna skulle

komma att inbegripas i den ifrågasatta tillfälliga löneregleringen, även de

extra ordinarie lärarnas arvoden böra höjas, samt betonar slutligen med

styrka det samband, som råder mellan löneregleringen för seminariernas

och de allmänna läroverkens lärare och de löneregleringar för lärarpersonalen

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 289 höft. (AV 32b.'') (5

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Landshöv
dingen
Hagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

vid övriga till folkundervisningen hörande läroanstalter, folk- och småskolor

samt högre folkskolor, vilka beslutades av 1918 års lagtima riksdag.

»Som bekant har» — anför styrelsen i sistnämnda avseende — »lönereo-leringen

för samtliga nämnda lärargrupper varit föremål för gemensam utredning

saväl inom Järarlönenämnden som inom löneregleringskommittén, och lönereglering''

för deri. har sedan i ett sammanhang blivit av Eders Kungl. Makt för riksdagen

ioreslagna och av riksdagen beslutad. Det är tydligt, att lönerna för de olika

grupperna därvid blivit föreslagna och bestämda efter enhetliga synpunkter Det

synes därtor vara en nödvändig konsekvens av en tillfällig löneförbättring för

seminariernas och de allmänna läroverkens lärare, att lärare vid folkskolor m. tf

bär ovan nämnda läroanstalter få sina löner i motsvarande grad förhöjda. Man

har ingen anledning att antaga, att lönerna för de senare blivit mera frikostigt

tillmätta, sa att de skulle lättare än civila befattningshavare i statens tjänst

kunna med de nu utgående lönerna reda sig under nu rådande svåra ekonomiska

förhållande!.i. Tvärtom finner sig överstyrelsen, med den kännedom den äger om

namni a befattningshavares ekonomiska förhållanden, böra framhålla, att behovet

av tillfällig löneförbättring är fullt ut lika trängande som för Övriga här berörda

befattningshavare.

överstyrelsen anser sig icke i förevarande sammanhang böra framkomma

med förslag om bestämda belopp såsom löneförbättring för de (dika lärargrupper

som ovan berörts, men har icke ansett sig kunna underlåta att fästa uppmärksamheten

pa, och starkt betona det organiska sammanhang, som jämväl da det

gäller avlöningsförhållanden förefinnes och bör upprätthallas mellan de olika

grupper av lärarkrafter, som äro verksamma inom landets undervisningsväsen

Slutligen vill överstyrelsen här erinra om att i det underdåniga förslag

till lönereglering för lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalter, sou. av över

styl elsen den 28 november 1918 avgivits, lönebeloppen äro beräknade med utgangspunkt

från de för vissa lärare vid folkskoleseminarierna bestämda avlöningsförmånerna.

En löneförbättring för sistnämnda lärare förutsätter alltså en motsvarande

förhöjning av de för blindlärarpersonalen föreslagna lönesatserna.»

I förevarande avseende är vidare att märka den av landshövdingen

Hagen gjorda framställningen om delaktighet för fögderiförvaltningarnas

personal av den ifiagasatta tillfälliga löneregleringen, ävensom föreningens

Sveriges landsfiskaler framställning i samma ämne vad landsfiskalerna

angår.

■n a ^ ^dshövdmgen Hagens till chefen för civildepartementet ställda,

till finansdepartementet överlämnade skrift anföres följande:

»Enligt sitt den 20 november 1918 avgivna betänkande angående tillfällig

lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk,

hovratterna in. m har löneregleringskommittén (sid. It!) icke funnit sig böra föreslå

lingon löneförbättring för fögdenförvaltningens personal.

..., -Då det måhända skulle kunna befaras, att om gensaga icke reses mot kommitténs

sålunda intagna position, behövligheten och befogenheten av tillfällig löne
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

förbättring jämväl för fögderiförvaltningens personal kan komma att undgå erforderlig

uppmärksamhet, har jag ansett mig böra vördsamt härutinnan anföra

följande.

Löneregleringskommittén synes grunda sin avvisande hållning beträffande

fögderiförvaltningens personal på det förhållande, att denna personals avlöningsförhållanden,

i samband med en ingripande omorganisation, skulle hava så sent

som år 1917 ordnats enligt för landsstaten nya grunder. Till stöd för sin ståndpunkt

härutinnan åberopar kommittén herr statsrådets och chefens för finansdepartementet

yttrande till statsrådsprotokollet den 16 september 1918 i ämnet, i

vilket anföres, att anledning icke torde föreligga, att låta den tillfälliga löneförbättring,

varom nu är fråga, omfatta vissa grupper av befattningshavare, som

under de senaste åren fått sina stater ny- eller omreglerade efter andra grunder

än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande. Kommittén uppräknar

förutom fögderiförvaltningens personal åtskilliga personalgrupper, vilka ansatts

böra undantagas från tillfällig löneförbättring. Vad sistnämnda grupper angar

(lärarna vid de allmänna läroverken m. fl. samt personalen vid rikets hospital

och asyler), för vilka lönt reglering genomfördes år 1918, synas förhållandena vara

i viss mån annorlunda än för fögderiförvaltningens personal.

Löneregleringen för lärarepersonalen m. fl. skedde år 1918 för hela personalen

i ett sammanhang, vadan tillfälle förelåg att fritt efter föreliggande omständigheter

ordna dess löneförhållanden. För landsstaten lönereglerades år 1917

endast för vissa grupper, bl. a. för fögderiförvaltningen. Vid sadant förhållande

kunde nya rationella grunder icke användas vid denna lönereglering utan endast

vissa jämkningar i lönesatserna för landsstaten vidtagas. Lönerna för såväl fögderi

person a len som för de grupper av tjänstemän inom länsstyrelsen, för villfa

lönereglering ägde rum år 1917, måste sålunda hållas inom ramen för 1907 års

lönereglering för länsstyrelserna och avvägas i förhållande till de löner, som enligt

densamma gällde för bl. a. landssekreteraren och landskamreraren.

Att så skedde framgår bl. a. av vederbörande riksdagsutskottets uttalande,

att utskottet »lunnit de för tjänstemännen föreslagna avlöningsförmånerna såväl i

och för sig som ock med hänsyn till förhållandet mellan de olika tjänstemannagrupperna

(inom landsstaten) vara lämpligt avvägda.» I detta sammanhang torde

höra jämväl erinras om vederbörande departementschefs uttalande till statsrådsprotokollet

vid den kungl. propositionen (n:r 211 år 1917 sid. 142), att vid lönebeloppens

avvägande icke beräknats den av nuvarande kristiden föranledda exceptionella]

prisförhöjningen, vars påföljder ansågos böra i möjligaste mån i annan

ordning avhjälpas.

Let är visserligen riktigt såsom löneregleringskommittén anför, att omorganisationen

av fögderiförvaltningen år 1917 var genomgripande Sa torde

emellertid icke kunna sägas om den samtidigt skedda löneregleringen. Omorganisationen

med därav följande förändrade arbetsuppgifter, ökade kompetensfordringar

och i vissa fall minskade befordringsutsikter krävde i och för sig iä" kade

lönevillkor för tjänstemännen i den nya organisationen, men en på skäliga nya

grunder byggd lönereglering förhindrades, såsom förut framhållits, bl. a. av nödvändigheten

att taga hänsyn till de för länsstyrelsernas tjänstemän förut gällande

löner och måhända även av svårigheten alt komma förbi en föraldrad uppfattning

om särskilt länsmännens (landsfiskalernas) ställning inom förvaltningen.

lieelit grundad anledning att utesluta fögderiförvaltningens personal från

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kung!. Maj: ta proposition nr 326.

den tillfälliga löneförbättring, som kan tillgodokomma andra statens tjänstemän,

synes därför näppeligen kunna anses föreligga.

Landsfogdarnas begynnelseavlöning utgår med 5,000 kronor. För kronofogdarna

föreslog redan 100!) års fögderiförvaltnings kommitté (sid. 431 i nämnda

kommittés betänkande) samma begynnelsebin, varjämte kronofogdarna fortfarande

skulle få åtnjuta vissa sportelinkomster, vilka som bekant sedermera utrönts uppgå

till ganska avsevärda belopp, under det att landsfogdarna i regel icke kunna påräkna

dylik extra inkomst. För landsfogden har stadgats ganska hög kompetens,

vida högre än den, som uppställdes för kronofogden, och landsfondens ställning

inom förvaltningen torde fä anses betydelsefullare och förnämligare än kronofogdens.

Den meningen gjorde sig också — enligt vad jag pa grund av min befattning

med förarbetena till iögderiförvaltningens lönereglering m. m. ar i tillfälle

betyga — starkt gällande såväl inom vederbörande riksdagsutskott som från andra

kompetenta granskare, att landsfogdens skäliga avlöning bort sättas högre än som

sedermera skedde. Dä nu med goda skål ifrågasättes förbättring av avlöningen

för länsstyrelsernas tjänstemän, synes icke längre vara hinder ur synpunkten av

lämplig avvägning av avlöningarna för de olika tjänst ögrupperna inom landsstaten

att bereda jämväl landsfogden löneförbättring, helst förhallandena ådagalagt, att

den för honom år 1917 bestämda avlöningen är för knapp med hänsyn till såväl

hans tjänsteställning som den för honom fordrade kompetensen. Landsfogden har

visserligen av en tillfällighet kommit att i avlöningsavseende hänföras till fögderiförvaltningspersona

en, men han är organisatoriskt inordnad i länsstyrelsen (sid.

36—37 i prop. nr 211 år 1917 och vederbörande instruktion). I vissa fall är han,

efter förordnande, föredragande i länsstyrelsen. Med tillämpning av löneregleringskommitténs

förlag skulle landsfogden bliva den ende av länsstyrelsens tjänstemän,

som icke skulle komma i åtnjutande av den ifrågasatta löneförbättringen, då.

även de tjänstemannagrupper, som samtidigt fingo sina löner jämkade (assessorer,

länsnotarier och kanslister m. fl.), skulle erhålla sådan.

Att härvid utesluta landsfogden synes sålunda icke vara befogat och torde

därjämte vara ägnat att förhindra en tillfredsställande rekrytering av de viktiga

landsfogdetjänsterna.

Vad ovan anförts om landsfogdarna gäller i stort sett även häradsskrivarna

och landsfiskalerna.

Härå ds skri varnas begynnelselön reglerades år 1917 till 3,600 kronor, under

det att redan 1909 fögderiförvaltningskommittén föreslog nämnda avlöning till

3,400 kronor. Således en förhöjning av blott 200 kronor. Jämväl denna avlöning

har gi\ etvis påvei käfs av de för länsstyrelsernas tjänstemän gällande lönebelopp,

ehuruväl kravet på förhöjning häri mindre allmänt gjort sig gällande, i följd av

häradsskrivarnes på senare tiden stigande spoitelinkomsfer. Denna iöimån har

dock väsentligen motvägts av de stegrade kostnaderna i tjänsten.

Beträffande landsfiskalerna hava deras avlöningslörmäner obehöripen hållits

nere på grund av ne oskäligt låga löner, som gällde före senaste löneregleringen.

Deras förutvarande löner inverkade givetvis vid bestämmandet av lönerna för dem

vid löneregle)ingen år 1917 och ansagos då omöjliggöra att i ett slag fa upp lönerna

till den niå, vartill tjänsternas betydelse i förvaltningen eljest skulle berättigat.

Därjämte måste även för dem hänsyn tagas till gällande löneförhållanden

vid länsstyrelserna, varest de lägre tjänstemännen alltid hållits på en avsevärt

opaginerad Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

läo-re standard än motsvarande tjänstemän inom civilförvaltningen. Att nu lämna

landsfiskalerna utom den tillfälliga löneförbättringen, som kan nllerkännas flertalet

andra s atens tjänstemän, vore att under en svår tid bibehålla eu för staten

oerhört viktig tjänstemannagrupp i en undantagsställning i lön ep än seende, som

måste verka i hög grad menligt på den förbättring i rekryteringen av denna

tjänstemannagrupp, som är så nödvändig och som man på senaste tiden börjat

kunna hoppas på. Landsfiskalernas • egynnelselön är nu 3,uu0 kronor, en avlöning,

som en nvhliven amanuens i ämbetsverken säkerligen numera anser skäligen blygsam.

Landsfiskalerna kunna visserligen i allmänhet påräkna någon extrainkomst

i tjänsten, men denna tages säkerligen i stort sett i anspråk för de resor och

andra utgifter i tjänsten, för vilka särskild gottgörelse icke erhalles

Pa grund av det anförda tillåter jag mig vördsamt hemställa, att Herr

Statsrådet matte finna skäligt att hos Kungl. Maj:t utverka, att jämväl fögderiförvaltningarnas

personal, särskilt landsfogdar och land-fiskaler men även harartsskrivare.

må komma i åtnjutande av den tillfälliga löneförbättring, som kan ifrågakomma

för andra statens tjänstemän.»

Föreningen Sveriges landsfiskaler anhåller i sin förenämnda flarnställning,

att jämväl landsfiskalerna måtte erhålla tillfällig löneförbättring, landsfiskal".

»Som skäl härför» —anföres vidare uti ifrågavarande framställning—»tilllåta

vi oss framhålla den synnerligen låga och otillräckliga lön, landsfiskalerna

åtnjuta och vilken icke på många ar blivit ordentligt reglerad, höre 1.117 både

landsfiskal i lön och tjänstgör ingspenningar 2.600 kronor vilket i sammanhang

med omorganisationen av fögderiförvaltningen höjdes till 3,000 kronor, en böjning

som ej kan anses såsom annat än en liten tillfällig löneförbättring. .Någon

lönereglering för landsstaten har ej på många år ägt rum. Att nu utesluta landsfiskalerna

vid beviljande av tillfällig löneförbättring åt statens tjänstemän pa den

grund tf de år 11*17 erhöllo en förhöjning i lön med 4< 0 kronor, vore ej rättvis*.

Landsfiskalens lön och tjänstgörings],enmngar uppgå för närvarande till 3,UUU

kronor, vartill kommer förvaltnmgsbidrag, 300 kronor. Utgifterna i och for

tjänsten äro:

Hyra för kontor . ■.......

Skrivmaterialier m. m. dylikt ......

Lön åt ett biträde...........

Pensionsavgift och del av telefonavgifter .

Tjänsteresor, för vilka ersättning ej utgår

... kr. 400: —

. . . » 3< !0: —

. . . . » 1/00: —

. . . . » 100: —

. . . . » 200: —

Summa kr. 2,800: —

Med den ofantligt ökade arbetsbörda, som pålagts landsfiskalerna, måste de

nästan undantagslöst hålla biträde. Huru mycket som återstår av lönen, tramgar

av utgifterna, av vilka endast de största upptagits och dessa med belopp, som

vidkommande många landsfiskalers, äro för lågt beräknade. a .

Extra inkomsterna i tjänsten äro numera mycket små och synas av i riksdagen

väckta motioner om borttagande av bötesandelar samt hela lndrtvnmgsprovisionens

överlämnande åt fjärdiugsmännen bliva ännu mindre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj ds proposition nr 326.

j^ÄÄÄsi

s?r.

större SÄ»rt^k"»™J?ri,£tlS”S äw.1^**-*''? **?&•**«1

= a ö°m axemP,pf Pa tillbakagången i kompetens må anföras att för tincmfem

ar sedan av kronolänsmännen i Kristianstads Jän mer än häliten avlagt student

examen fem kameralexamen och två examen till rikets rättegångsverk Av do

ett nTJ® )a®P]ran''eina har. ingen så hög examen som studentexamen och endast

snarr att ståktinf-XaHen'' kan 3n ''cke gärna sjunka lägre, men vi komma

1 lnf,01. den situation, som redan är ett faktum inom Jönkönin-s län

den nämligen, att ingå aspiranter kunna erhållas. P ö 1 ’

Utra 0rsaken 11,1 detta beklagliga förhållande är huvudsakligen den oskäligt

str ds :,rVng’ TeIp kestas landsfiskalerna, 3,300 kronor med skyldighet att bestrida

a la förvaltningskostnader - eu abnormt låg summa, då man betänker att

h d ll i n ®J.«ns y^flftrd, för närvarande har högre lön för sitt arbete

och detta utan att behöva vidkännas några avdrag

oklokt avlöna landsfiskalerna lägre än 6,000'' kronor är lika orättvist som

densamma SanÄ^a1^.®'' ^ ^ med

töT-t EteuS Kungl-1MaJ:t torde vara övertygad om riktigheten av vad vi an

anse vi Xt e^nödVratT^öf^1''1''11" 1 främsta ™mmft åt landsfiskalerna,

Såsom jag redan förut framhållit kan den tillfälliga lönereglering

arom nu ar fråga, svårligen, åtminstone i stort sett, anordnas annat än

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

efter mycket schematiskt uppdragna linjer. Med hänsyn härtill och då

den beredning, ärendet undergått i löneregleringskommittén, uppenbarligen

varit så ingående och noggrann som den visserligen knappa tiden

medgivit,^ har jag funnit mig i allmänhet icke böra ifrågasätta några avvikelser

från kommitténs förslag.

Vad säl skilt angar nu förevarande fråga — löneregleringens omfattning

- tilltror jag mig icke att föreslå någon ändring av vad kommittén

hemställt annat än i ett avseende, nämligen beträffande vissa

befattningshavare vid rikets hospital och asyler. Emellertid torde jag

böra göra vissa uttalanden jämväl i ett par andra avseenden, främst

med anledning av de framställningar i frågan, som inkommit och för

vilka jag förut redogjort.

Vid uppdragandet av gränsen mellan de befattningshavare, vilka

böra inbegripas i den tillfälliga löneregleringen, och dem, som böra lämnas

därutanför, har för löneregleringskommittén, såsom ju naturligt är, i

första, rummet varit avgörande, huruvida befattningshavarna nyligen kommit

i åtnjutande av lönereglering och vilken verkan dylik reglering borde hava i

nämnda avseende. Detta har haft till följd, att av nyreglerade personalgrupper

vissa upptagits i kommitténs förslag men vissa andra däremot icke.

I regel hava sålunda uteslutits dels befattningshavare, vilka av huvudsakligen

samma skäl, pa grund varav den nu förevarande löneregleringen

ifrågasättes, kommit eller i annan ordning föreslagits att komma i åtnjutande

av lönereglering, vare sig provisorisk eller — såsom t. ex. beträffande

vaktmästare och därmed jämförliga befattningshavare eller, för tiden från

och med år 1920, kvinnliga biträden — definitiv lönereglering, och dels personalgrupper,

t. ex. fögderiförvaltningarnas personal, läroverkslärarna och

därmed jämförlig personal, personalen vid rikets hospital och asyler m. fl.,

vilka nyligen fått sina avlöningsförhållanden reglerade efter andra grunder

än dem, som gällde före regleringen, och vid vilkas fastställande hänsynen

till den normala prisstegringen intill krigsutbrottet därför icke

torde kunna frånkännas all inverkan; dock att personalen medtagits hos

sådana verk och myndigheter, t. ex. statistiska centralbyrån, som visserligen

nyiegleiats men därvid ovedersägligen reglerats i full överensstämmelse

med jämförliga verk och myndigheter, vilkas lönestater vila å äldre

giunder och därför självfallet böra inbegripas i den lönereglering, varom

nu äi fråga. Till sistnämnda kategori statstjänare torde också, såvitt

angåi tiden från och med år 1920, bliva att räkna, t. ex. personalen i

kommerskollegium, hovrätterna m. fl. verk, för vilka förslag om mer eller

mindre omfattande löneregleringar, grundade på den s. k. statskontorstypen,

förelagts eller komma att föreläggas innevarande riksdag.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Den huvudregel, som sålunda angivits för den nu ifrågavarande

löneregleringens omfattning, finner jag, med den uppfattning i frågan,

jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 16 september 1918 på

sätt och vis givit uttryck för, riktig. Emellertid torde, såsom jag inledningsvis

framhållit, löneregleringen icke kunna göras oantastlig, och gensagor

mot kommitténs förslag hava också redan framställts från olika håll.

Först äro härvid att märka reservationen vid löneregleringskommitténs

ifrågavarande förslag ävensom de från läroverks- och skolöverstyrelserna

samt lärarhåll inkomna framställningarna, vari göres gällande,

att den för läroverkslärarna in. fl. från och med innevarande år gällande

löneregleringen utförts i omedelbar anslutning till statskontorstvpen och

att därför även nämnda befattningshavare borde inbegripas i förevarande

tillfälliga lönereglering.

Vad i berörda uttalanden anförts finner jag synnerligen beaktansvärt.

Det synes mig dock som om riktigheten av den förfäktade meningen

ej fullt ådagalagts utan att uttalandena snarare lämna ett ganska

starkt intryck av, huru invecklad lärarelönefrågan i själva verket är, ett

förhållande som givetvis måste mana till största försiktighet vid avgörandet

av nu förevarande spörsmål.

Den uppfattning, som gjorts gällande uti ifrågavarande framställningar,

att 1918 års lönereglering för läroverkslärarna skulle innebära,

att en revidering av löneregleringarna av statskontorstypen ovillkorligen

bör medföra även revidering av förstnämnda lönereglering, kan jag icke

utan vidare godtaga. Sambandet mellan dessa regleringar synes mig

nämligen icke vara alldeles ovillkorligt.

Det är visserligen riktigt, att vid löneregleringen för läroverkslärarna

avlöningen för adjunkt och lektor bestämdes i visst förhållande

till avlöningen vid befattningar av första resp. andra normalgraderna.

Men därvid avsågs, enligt vad som tydligt framgår av såväl löneregleringskommitténs

som Kungl. Maj:ts och riksdagens uttalanden, de dåvarande

ordinarie avlöningarna, varjämte förutsattes, att lärarna ävenledes skulle

komma i åtnjutande av den ytterligare krigstidsYönerörbMtnng, som kunde

komma statstjänare i allmänhet till del. Frågan om förhållandet mellan

läroverkslärarnas avlöningar enligt 1918 års reglering å ena och avlöningarna

i ovannämnda normalgrader efter en redan då omdebatterad

och av krigstidsförhållandena oberoende nvreglering å andra sidan har

däremot, såvitt jag har mig bekant, icke varit föremål för något uttalande

i sammanhang med lärarlöneregleringen. Den möjligheten synes

mig därför icke kunna på förevarande frågas nuvarande stadium anses

utan vidare utesluten, att, efter en definitiv omreglering av normalgraderna,

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

avlöningarna i de närmast jämförliga av dessa komme att ställa sig

något högre än avlöningarna vid lärartjänsterna.

Detta synes mig icke heller i och för sig behöva strida mot den,

efter vad som uppgivits, erkända uppfattningen, »att lektorn är väl så

mycket värd som tjänstemannen i andra normalgraden och likaledes att

adjunkten är väl så mycket värd som tjänstemannen i första graden».

Avlöningsbeloppen böra nämligen stå i viss relation ej endast till vederbörande

befattningshavares kompetens och arten av det utförda arbetet

utan även till arbetsmängden och tjänstgöringsförhållandena, varför svårigheterna

äro synnerligen stora att göra en jämförelse mellan lärarna

och övriga tjänstemän i allmänhet, icke minst med hänsyn till den, i

jämförelse med den administrative tjänstemannens semester, längre ledighet

skolmannen förfogar över.

Det är emellertid ej endast lärarnas förhållande till övriga tjänstemän

i allmänhet, som gör det vanskligt att träffa ett avgörande i

frågan om deras delaktighet av den ifrågavarande tillfälliga löneregleringen.

Att döma av vissa i ärendet gjorda uttalanden synes det även

möta svårigheter att uppdraga en riktig jämförelse i lönehänseende mellan

skol- och seminarielärarna och en annan stor kår på undervisningens

område, vilken skulle inbegripas i förevarande lönereglering, nämligen

universitetslärarna. Reservanten inom löneregleringskommittén synes sålunda

anse att, för att ett riktigt avlöningsförhållande skall råda mellan

universitets- och läroverkslärarna, de senare böra inbegripas i löneregleringen

om de förra göra det, under det att de större akademiska konsistorierna

vid universiteten hålla före, att. för samma ändamål, just den

nyligen skedda löneregleringen för läroverkslärarna m. fl. nödvändiggör

en reglering av universitetslärarnas löneförhållanden.

Innan jag lämnar förevarande spörsmål vill jag slutligen erinra,

hurusom riksdagen i sin skrivelse den 19 juni 1918, nr 394, i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition angående löne- och pensionsreglering för

lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken m. m. såsom allmän erinran

inledningsvis anfört, att de förslag, som i omförmälda proposition förelagts

riksdagens prövning, innebure en genomgripande löne- och pensionsreglering

för nästan samtliga lärarkårer vid de allmänna undervisningsanstalterna

i riket. Spörsmålet om en lönereglering lör nämnda lärarkårers

vidkommande hade sedan ett flertal år stått på dagordningen, och

behovet av eu ändring i då gällande avlöningsförhållanden hade jämväl

vid olika tillfällen och från ett flertal håll med styrka betonats. Riksdagen

hade också genom den tillfälliga löneförbättring, som de senare

Bihang till riksdagens protokoll 1313. 1 sand. 283 höft. (År 326.) 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

åren beviljats vissa lärarkårer och för år 1918 jämväl samtliga de kårer,

för vilka en definitiv reglering då ifrågasattes, visat sig behjärta det läge,

i vilket lärarna befunne sig. Då nu efter en grundlig och omfattande

utredning ett förslag till definitiv lönereglering förelåge, hade riksdagen

ansett, att denna fråga borde bringas till ett slutligt avgörande.

Då således riksdagen, under uttalande att lärarlönefrågan borde

bringas till slutligt avgörande, fastställt ny, en föregående provisorisk

löneförbättring avlösande definitiv lönereglering för läroverks- och seminarielärarna

m. fl. från och med innevarande år, samt frågan om förhållandet

mellan lärarnas och övriga statstjänstemäns avlöningsförmåner,

såsom jag sökt visa, är av mycket invecklad natur, har jag ej ansett

mig höra ifrågasätta, att en ny provisorisk löneförbättring omedelbart

anordnas för ifrågavarande lärarpersonaler.

Vad härefter beträffar frågan om fögderiförvaltningarnas inbegripande

i eller uteslutande från den tillfälliga löneregleringen, så företer

densamma otvivelaktigt i vissa avseenden frändskap med frågan om

lärarnas ställning till regleringen. Dock ligger här jämförelsen med

övriga tjänstemannakategorier i allmänhet närmare. Även i detta fall

finner jag emellertid tillräckliga skäl ej föreligga att nu avvika från

löneregleringskommitténs förslag.

Ej heller den förut omförmälda av åtskilliga landsfogdar gjorda

framställningen, i vad den asyftar en jämkning till dessa tjänstemäns

förmån av den år 1917 genomförda löneregleringen för fögderiförvaltningarna,

torde i detta sammanhang böra föranleda någon åtgärd.

Förut har jag nämnt, att jag ämnade föreslå ändring i löneregleringskommitténs

förslag beträffande vissa befattningshavare vid rikets

hospital och asyler. Jag åsyftade därvid bokhållarna av första graden vid

sagda anstalter. Därest nämligen, såsom kommittén föreslagit, endast de

vid anstalterna anställda kvinnliga biträdena — kassörskor, bokhållare

av andra graden och skrivbiträden — inbegrepes i den tillfälliga löneregleringen,

komme redan under innevarande år begynnelseavlöningen för

bokhållarna av första graden, som för närvarande med 250 kronor överstiger

kassörskornas, att bliva 50 kronor lägre än begynnelseavlöningen

för sistnämnda befattningshavare. Och denna skillnad skulle, sedan den

tillfälliga löneförbättringen för de kvinnliga biträdena från och med år

1920 avlösts av den redan beslutade definitiva löneregleringen för dem,

ökas med ytterligare 50 kronor. För att utjämna detta missförhållande

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326. 51

torde även bokhållarna av första graden vid hospital och asyler böra bliva

delaktiga av den tillfälliga löneförbättringen.

Yad slutligen beträffar kommitténs förslag om undantagande från

delaktighet i den tillfälliga löneregleringen av vissa särskilda befattningshavare,

som tillhöra däri i övrigt inbegripna personalgrupper, är det ej

utan eu viss tvekan jag biträtt kommitténs mening i avseende å den

skytteanska professuren vid universitetet i Uppsala. Den omständigheten,

att vid vissa befattningar av eu eller annan orsak bestämts högre avlöning

än vid andra liknande befattningar, synes mig nämligen icke i och

för sig böra medföra, att förstnämnda befattningar sättas i efterhand vid

en allmän löneförbättring, som ej rubbar grunderna för gällande lönesystem.

Då det emellertid är av vikt, att vid en förberedande lönereglering

icke några åtgärder vidtagas, som kunna verka prej minerande å den

blivande definitiva regleringen, samt vid definitiva regleringar stundom

vidtages utjämning av förefintliga olikheter i lönehänseende mellan särskilda

i övrigt jämställda befattningar, har jag likväl ej ansett mig böra

frångå kommitténs förslag.

Till spörsmålet om lots- och fyrpersonalens å övergångs- och indragningsstat

delaktighet av den tillfälliga löneförbättringen återkommer

jag i annat sammanhang (jfr sid. 77).

Efter att hava angivit sin ställning till frågan om vilka personalgrupper

skulle avses vid den tillfälliga löneregleringen, yttrar sig löneregleringskommittén

i betänkandet den 20 november 1918 angående de allmänna riktlinjer,

som vid regleringen borde följas. I detta avseende anför kommittén:

»Då kommittén haft att taga under övervägande, huru den tillfälliga

lönereglering, till vilken det åligger kommittén att skyndsamt avgiva förslag,

borde i sina huvvuddrag anordnas, har det för kommittén stått klart,

att denna lönereglering, som ansetts böra omfatta befattningshavare vid

ett 90-tal ämbetsverk och andra inrättningar, måste läggas efter såvitt

möjligt enkla riktlinjer. Det kan sålunda icke ifrågakomma, att kommittén

nu skulle ingå på ett bedömande, huruvida den ena eller andra

befattningen i förhållande till andra intager den rätta platsen i avlöningsskalan

eller vilka jämkningar i dylika fall tilläventyrs borde åvägabringas.

Ej heller har kommittén kunnat inlåta sig på eu utredning

om de ändringar i nuvarande avlöningsstater, som skulle kunna ur mera

formellt-tekniska synpunkter befinnas erforderliga.

I sistnämnda hänseende torde en granskning av gällande avlönings
-

Allmänna

riktlinjer.

Lönercgleringslcommitté.

n so/''u

1918.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Departe
mentschefen
-

Extra inkomster

i

tjänsten m. m.

stater giva vid handen, att åtskilliga anmärkningar skulle kunna med fog

framställas mot desamma. Detta gäller exempelvis sådana frågor som

förekomsten av ortstillägg och storleken av denna förmån, där densamma

är medgiven, förhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar, ålderstilläggens

antal och storlek, avdrag för fri bostad och andra naturaförmåner

in. m. Den bristande överensstämmelse, som i dessa och andra

hänseenden förefinnes såväl mellan olika stater som ock mellan vissa

avlöningar å eu och samma stat, kräver givetvis rättelse, men då härför

skulle fordras en vida mera tidsödande utredning, än som nu kunnat

åstadkommas, har kommittén icke annat än i förbigående kunnat ägna

berörda frågor någon uppmärksamhet.

Under dessa förhållanden har kommittén icke kunnat låta sin framställning

taga formen av förslag till ändring i gällande ordinarie stater,

utan hemställer kommittén om anvisande av särskilda avlöningstillägg

att utgå vid sidan av de å ordinarie stat uppförda avlöningarna. För

beredande av medel till dessa avlöningstillägg torde erforderliga anslag böra

äskas på tilläggsstat för år 1919 samt, i den mån den tillfälliga löneförbättringen

icke kan komma att från och med år 1920 avlösas av en definitiv

lönereglering, jämväl på extra stat för sistnämnda år.

Kommittén anser sig emellertid böra här framhålla, att den tillfälliga

löneförbättring, som nu av kommittén föreslås, icke får vare sig

i allmänhet eller i fråga om särskilda grupper av befattningar anses

prejinficierande för en blivande definitiv lönereglering. En dylik definitiv

reglering måste föregås av en omfattande detaljutredning, och det

torde få antagas som sannolikt, att denna detalj utredning i åtskilliga

hänseenden kommer att leda till mer eller mindre genomgripande förändringar

i det bestående avlöningssystemet. I sammanhang därmed kan

det givetvis inträffa, att för åtskilliga befattningar komma att vid definitiv

lönereglering fastställas lägre lönesatser än de, till vilka avlöningen

skulle genom den nu ifrågasatta löneförbättringen uppbringas.»

Vad löneregleringskommittén sålunda anfört står i överensstämmelse

med vad jag i början av min redogörelse för detta ärende yttrade.

Andra riktlinjer för ifrågavarande tillfälliga lönereglering än kommittén

i sitt nyssnämnda anförande framställt torde under för handen varande

förhållanden näppeligen kunna följas.

Innan löneregleringskommittén ingår på behandling av den ifrågasatta

löneförbättringens belopp, behandlar kommittén i betänkandet den

20 november 1918 översiktsvis ett par speciella spörsmål av mer allmän

betydelse för förevarande löneregleringsärende, nämligen om extra inkom
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ster i tjänsten m. m. och om löneförbättringens fördelning på avlöningstitlar.

I det förra avseendet anför kommittén följande:

»Om än kommittén, såsom av det föregående torde framgå, icke Lön er egt ekunnat

i sitt föreliggande förslag gå allt för långt i detalj, bär dock

kommittén icke kunnat underlåta att i förevarande sammanhang till be- mitt.

handling upptaga det spörsmålet, huruvida och i vilken utsträckning avlöningstillägg

höra tillkomma sådana befattningshavare, som utöver den

å stat uppförda avlöningen åtnjuta extra inkomster i tjänsten eller vilka

eljest, såsom exempelvis vissa prebendarier, åtnjuta högre inkomster i

tjänsten, än som i allmänhet tillkomma jämförliga befattningshavare.

Beträffande de provisoriska löneregleringar, som under åtskilliga år

varit gällande för befattningshavare i statsdepartement^!, har i detta avseende

sålunda förfarits, att vissa till beloppet bestämda avdrag å avlöningstilläggen

gjorts för sportelberättigade tjänstemän (registratorer).

Ett annat förfarande har förekommit i fråga om den tillfälliga

löneförbättring, som för år 1918 medgivits lärare vid de allmänna läroverken

och vissa andra läroanstalter. För rektorer och ordinarie ämneslärare

vid de allmänna läroverken skulle denna löneförbättring utgå med

lägst 400 och högst 700 kronor. I sammanhang därmed stadgades, att

där lärare vid allmänt läroverk på grund av från städer, prebenden eller

donationer enligt gällande stat härflytande förmåner åtnjöte högre inkomster

å tjänsten än den avlöning, som eljest i allmänhet tillkomme

motsvarande befattningshavare, den tillfälliga löneförbättringen icke finge

utgå med högre belopp, än att densamma jämte vad som, på sätt nyss

är sagt, tillkomme vederbörande utöver norm alavlöningen uppginge till

sammanlagt högst 1,000 kronor; och skulle vid avgörande av fråga om

tillfällig löneförbättring för dessa lärare storleken av vederbörandes löneinkomst

utöver normalavlöningen beräknas till ett belopp, utgörande medeltalet

för åren 1912—1916 av den med vederbörande tjänst på grund av

omförmälda förmåner förenade löneinkomst utöver normalavlöningen.

Slutligen bör erinras om ett motsvarande stadgande med avseende

å den för åren 1918 och 1919 medgivna tillfälliga löneförbättringen åt

tjänstemän vid de ecklesiastika konsistorierna. Denna löneförbättring utgör

för konsistorienotarier i olika fall 500, 600 och 700 kronor, varvid

dock föreskrivits, att löneförbättringen icke må utgå med högre belopp

än att densamma jämte den inkomst, vederbörande på grund av gällande

lönereglering åtnjöte av sportler, uppginge till sammanlagt högst 1,000

kronor.

Det synes kommittén, att ett förfarande likartat med det, som så
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Katigt. Maj:ts proposition nr 326.

lunda tillämpats beträffande lärare vid de allmänna läroverken och notarier

vid de ecklesiastika konsistorierna, skulle kunna i förekommande fall

komma till användning även vid den tillfälliga lönereglering, till vilken

kommittén har att avgiva förslag.

På grund av nu rådande krisförhållanden hava utan tvivel de inkomster

av sportler m. in., som tillkomma vissa grupper av befattningshavare,

stundom undergått någon stegring. Där denna stegring icke

varit alltför betydande, torde densamma kunna betraktas såsom ett slags

av förhållandena väl motiverat krigstidstillägg till berörda extra inkomster

och fördenskull icke böra öva något inflytande vid förevarande tillfälliga

lönereglering. I de fall åter, då dylika extra inkomster stigit till

särskilt höga belopp, torde hänsyn därtill böra tagas vid bestämmande

av de tillfälliga avlöningstilläggen. Kommittén kommer i det följande,

såvitt angår vissa grupper av befattningshavare, att vidare yttra sig

om detta spörsmål.»

Departe- Vad löneregleringskommittén i förevarande avseende anfört giver

merit schefen. mig endast anledning till ett uttalande i samma riktning som i fråga om

skytteanska professurens vid Uppsala universitet uteslutande från löneregleringen.

Principiellt torde det vara tvivelaktigt, huruvida extra inkomster i

tjänsten eller sådana vid vissa tjänster förekommande intäkter, som öka

tjänsteinkomsterna utöver vad i allmänhet utgår vid jämförliga befattningar,

böra öva någon särskild inverkan vid nu förevarande lönereglering.

I den mån dessa extra inkomster in. m. direkt härflyta ur rådande kristidsförhållanden,

synes det nämligen ligga närmast till hands att låta dem

vinna vederbörligt beaktande i sammanhang med bestämmandet av krigstidstillägg

vid respektive befattningar. Och i den mån de äro att

betrakta såsom normala företeelser torde knappast skäl finnas att låta

dem få annan inverkan å förevarande, uteslutande på den normala prisstegringen

grundade löneförbättring än som anses böra i allmänhet följa

av växlingarna i löneskalan.

Då emellertid vid löneregleringar ofta förekomma utjämningar av

företeelser av ifrågavarande slag och det, såsom jag förut framhållit, är

av synnerlig vikt, att vid nu ifrågavarande tillfälliga lönereglering icke

något vidtages, som kan verka bindande på den blivande definitiva regleringen,

har jag funnit mig ej heller i förevarande avseende böra ifrågasätta

avvikelse från det förslag, som nu föreligger, helst givetvis behovet

av lönereglering i förhållandevis ringare grad gör sig kännbart för de befattningshavare,

som på grund av ovanberörda orsaker åtnjuta högre inkomster

i tjänsten än jämförliga befattningshavare i allmänhet.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I fråga om avlöningsförbättringens fördelning på avlöningstitlar

har löneregleringskommittén i sitt betänkande den 20 november 1918 an- fördelning på

fört fejande: „ a“gs‘

»Då kommittén haft att närmare angiva de regler, som böra fast- Lfln

ställas för den ifrågasatta löneförbättringen, har kommittén funnit sig ringskomböra

till en början taga under övervägande, huruvida denna löne- nattlin

förbättring bör, där rätt till ålderstillägg är förenad med viss befattning,

läggas uteslutande på begynnelseavlöningen eller huruvida någon jämkning

även bör göras i ålderstilläggen.

På denna punkt har kommittén stannat vid att någon ändring i

gällande ålderstillägg icke torde böra åvägabringas förr än i sammanhang

med en mera definitiv omläggning av det bestående avlöningssystemet

och att fördenskull den tillfälliga löneregleringen bör avse en

höjning endast av den för olika grupper av befattningshavare bestämda

begynnelseavlöningen. I enlighet härmed har oek såsom regel förfarits

i fråga om de provisoriska löneregleringar, som under åtskilliga år varit

gällande för befattningshavare vid statsdepartementen och vissa centrala

ämbetsverk.

I det utlåtande rörande definitiv lönereglering för inom statsför
-

valtningen anställda ordinarie kvinnliga biträden, som av kommittén avgivits

den 11 november 1918, har emellertid av kommittén föreslagits,

att för en var av de tre lönegrader, som nu äro fastställda för dylika

biträden, antalet ålderstillägg måtte ökas från två till tre. I enlighet

härmed har kommittén ansett sig böra så avpassa sitt förslag angående

tillfällig lönereglering för dessa befattningshavare, att ett provisoriskt

tredje ålderstillägg kommer dem till godo i de fall, där förutsättningarna

för ett sådant tillägg skulle enligt reglerna för den definitiva löneregleringen

vara för handen.

Nästa spörsmål är det, huruvida den ifrågasatta löneförbättringen

bör för de befattningshavare, vilkas avlöning utgår såsom lön och tjänstgöringspenningar

eller såsom lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg,

utslås på de olika avlöningstitlarna eller läggas endast på någon eller

vissa av dem.

I sådant avseende har kommittén velat erinra, att vid omförmälda

provisoriska löneregleringar för statsdepartementen m. 11. de avlöningstillägg,

som då medgåvos, ansågos böra med angivna belopp fördelas på

de olika avlöningstitlarna, men att i andra fall ett motsatt förfarande

vunnit tillämpning, exempelvis beträffande den tillfälliga löneförbättring,

som för år 1918 medgavs för lärarpersonalen vid de allmänna lärover
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ken och vissa andra läroanstalter; enligt därom gällande regler skulle

nämligen löneförbättringen utgå till befattningshavaren i samma ordning

som lönen vid tjänsten, där denna avlöningsform förekomme.

Med avseende å storleken av de avlöningstillägg, som kommittén

funnit sig böra nu föreslå, bar det synts kommittén riktigast, att dessa avlöningstillägg

i förekommande fall uppdelas på de olika avlöningstitlarna

lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg efter i regel ungefär samma

proportion som den, enligt vilken de under dessa avlöningstitlar uppförda

beloppen för närvarande ingå i den samfällda begynnelseavlöningen.

Där arvode jämte andra avlöningstitlar ingår i begynnelseavlöningen,

torde något tillägg till arvodet icke böra ifrågakomma utan avlöningstillägget

böra fördelas på övriga titlar; där avlöningen utgår endast

i form av arvode, bör löneförbättringen givetvis anses tillhöra arvodet;

varjämte bör iakttagas, att, där viss del av arvodet anses motsvara lön

eller tjänstgöringspenningar, enahanda fördelning bör ske även i fråga

om arvodestillägget.

I vissa fall ingå i avlöningen andra avlöningstitlar än de ovan

nämnda, exempelvis missräkningspenningar, förvaltningskostnadsbidrag,

hyresersättning m. in. Någon höjning under dessa rubriker torde nu

icke böra beräknas, utan synes den löneförbättring, som anses böra

tillkomma sådana befattningshavare, i vilkas avlöning dylika förmåner

ingå, lämpligen böra införas under övriga titlar.

Till några befattningshavare utgå enligt riksdagens beslut personliga

lönetillägg med för varje fall bestämda belopp. Kommittén har under

nu givna förhållanden ansett dessa lönetillägg icke böra öva inflytande på

beloppet av den tillfälliga löneförbättring, som eljest bör tillkomma ifrågavarande

befattningshavare, och i enlighet därmed såsom regel för dem

föreslagit samma löneförbättring, som skulle hava utgått, därest något

personligt lönetillägg icke varit vederbörande tillerkänt.»

Jag har icke något att invända mot vad kommittén ifrågasatt i

Departt- detta avseende. Beträffande den tillfälliga löneförbättringen för kvinnliga

mentoc efen. biträden, vilken skulle avpassas så, att ett provisoriskt tredje ålderstillägg

komme dem till godo, vill jag erinra, att den av kommittén omförmälda

definitiva löneregleringen för dessa befattningshavare numera av riksdagen

beslutats, vadan de från och med år 1920 enligt ordinarie stat

kunna komma i åtnjutande av berörda ålderstillägg, 200 kronor, varav

hälften bestämts skola tillhöra lönen och hälften tjänstgöringspenningarna.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 326.

57

Beträffande beloppet av löneförbättringen vid de olika befattnin- LSneförbättgarna

föreligga utom löneregleringskommitténs meranämnda betänkande belopp*

och utlåtanden vissa andra framställningar, vilkas innehåll, i vad det ej

tillräckligt framgår av det redan anförda, torde böra i detta sammanhang

närmare meddelas, såvitt det ej angår personalgrupper vilka, enligt vad

förut sagts, synts böra vid ifrågavarande lönereglering lämnas å sido.

Först torde jag härvid få erinra om de till löneregleringskommittén

remitterade framställningarna, i vad de röra nu förevarande spörsmål.

Av dessa äro att märka universitetskanslerns framställningar av den Universitets15

och 16 augusti 1918 om tillfällig löneförhöjning till belopp av kanslein1,

800 kronor för en var av laboratorn i experimentell fysik vid universitetet

i Uppsala och observatorn vid samma universitets astronomiska

observatorium ävensom observatorn i astronomi, laboratorn i kemi och

föreståndaren för den entomologiska avdelningen av zoologiska institutionen

vid Lunds universitet. Till stöd för dessa äskanden hava åberopats

framställningar av vederbörande akademiska myndigheter.

Vidare har styrelsen för svenska fångvårdssällskapet i den förut i hu- Svenska

vudsak refererade framställningen av den 27 september 1918 anhållit, att^stiUskapet

Kungl. Maj:t måtte föreslå 1919 års riksdag, bland annat, att dels bevilja

samtliga å ordinarie stat uppförda fångvårdstjänstemän av högre grad ett

provisoriskt avlöningstillägg å 700 kronor, av vilket belopp 400 kronor

borde betraktas som lön och återstoden 300 kronor som tjänstgöringspenningar,

dels ock medgiva en provisorisk förhöjning av samtliga å ordinarie

stat uppförda predikantarvoden ävensom det i samma stat uppförda

lärarinnearvodet med 400 kronor.

Från det förut anförda må i detta sammanhang ock erinras, att Lotsverkets

lotsverkets personalförening i framställning av den 31 augusti 1918 hem- Yörndng

ställt om tillfällig förhöjning med minst 50 procent av grundlönerna för

lotsverkets personal.

I nu förevarande avseende har löneregleringskommittén i betän- Lönereglekandet

den 20 november 1918 meddelat ett sammanfattande principiellt rivgdwmyttrande

av följande lvdelse: J

»Da det uppdrag, som i förevarande ärende lämnats lönereglerings- *°/n ^/s.

kommittén, ställts i nära samband med de vid 1918 års riksdag beslutade

tillfälliga löneregleringarna för de affärsdrivande verken m. fl., har kommittén

vid övervägande av frågan om vilka belopp nu borde av kommittén

föreslås att utgå såsom avlöningstillägg till olika grupper av befattningshavare,

givetvis haft att taga hänsyn till storleken av den löneförbättring,

som genom nyssnämnda beslut vid 1918 års riksdag bereddes då

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 289 höft. (Nr 326.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kung!. Maj:ts proposition nr 326.

ifrågavarande personal. Större delen av de befattningshavare, å vilka

kommitténs förevarande förslag har avseende, kvarstår ännu år 1918 på

den lönenivå, som angavs genom 1907 års löneregleringar, och intill dess

ny lönereglering med 1919 års början träder i kraft vid de affärsdrivande

verken, torde detsamma kunna sägas i stort sett gälla även om de befattningshavare

vid dessa verk, som här närmast kunna ifrågakomma till

jämförelse. Vid sådant förhållande synes billigheten fordra, att ungefär

enahanda löneförbättring, som från sistnämnda tidpunkt medgivits personal

vid de affärsdrivande verken, får tillgodokomma motsvarande befattningshavare

inom andra områden av statsförvaltningen.

Till en början torde kommittén, med sålunda givna utgångspunkter,

få undersöka, vilken löneförbättring bör beredas de vid central förvaltningen

anställda befattningshavarna inom de tre normalgraderna för

manliga tjänstemän.

Vad först angår den tredje normalgraden, omfattande huvudsakligen

råds- och byråchefsbefattningar, torde få erinras, hurusom byråchefer i

järnvägsstyrelsen enligt de intill innevarande års utgång gällande bestämmelser

äga — oavsett ett av 1917 års riksdag beviljat tillfälligt tilllägg

till ersättningen för bostad och bränsle — i begynnelseavlöning uppbära

7,800 kronor, vilket belopp genom 1918 års riksdags beslut höjts

med 1,200 kronor till 9,000 kronor, motsvarande en ökning av 15,4 procent.

Såväl enligt de äldre som de nyare bestämmelserna skola till begynnelseavlöningen

komma arvodesförhöjningar (ålderstillägg) å tillhopa 900

kronor. — För byråchefer i generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen

höjdes vid 1918 års riksdag begynnelseavlöningen, som dittills utgjort

8,000 kronor, med 950 kronor (ortstillägg inberäknat) till 8,950 kronor,

motsvarande eu ökning av 11,9 procent. Avlöningsförhöjningarna (ålderstiIläggen)

skola fortfarande utgå med oförändrade belopp, tillhopa 1,000

kronor.

För tredje gradens ''tjänstemän inom den centrala förvaltningen

anser sig kommittén böra föreslå en höjning av begynnelseavlöningen,

8,100 kronor, med 1,000 kronor till 9,100 kronor, vilket motsvarar en

ökning av 12,3 procent. Att det nuvarande ålderstillägget, 600 kronor,

skulle kvarstå orubbat, framgår av vad i det föregående är nämnt.

Om den sålunda föreslagna avlöningsförhöjningen, 1,000 kronor,

på sätt förut är sagt utslås på lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg

i ungefär samma proportion som den, enligt vilken dessa avlöningstitlar

nu ingå i den samfällda begynnelseavlöningen, finner man, att, efter någon

avrundning, 600 kronor böra anses tillhöra lönen, 300 ki''onor tjänstgöringspenningarna

och 100 kronor ortstillägget.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Beträffande därefter den andra normalgraden, torde jämförelse i

första hand böra göras med vissa befattningshavare i järnvägs- och generalpoststyrelserna;

vad åter angar telegrafstyrelsen, erbjuder det inom

detta ämbetsverk tillämpade systemet med byrå tjänstemän av l:a och 2:a

lönegraderna icke några fullt lämpliga jämförelsepunkter.

Den grupp av befattningshavare i järnvägsstyrelsen, som här bör

komma i betraktande, utgöres av kamrer och föreståndare för kammarkontoret,

förste aktuarie och föreståndare för statistiska kontoret, milkontrollör

och föreståndare för milkontoret, revisor och föreståndare för

revisionskontoret, intendent och föreståndare för biljett- och blankettkontoret,

förste kontrollör, byråingenjör av l:a klass, lantmätare och förrådskontrollör.

För dessa befattningshavare utgör — oavsett ett av

1917 års riksdag beviljat tillfälligt tillägg till ersättningen för bostad och

bränsle — begynnelseavlöningen enligt nu gällande bestämmelser 5,700

kronor, och genom 1918 ars riksdags beslut har detta belopp höjts med

1,020 ''kronor till 6,720 kronor, motsvarande en ökning av 17,9 procent.

Arvodesförhöjningarna (ålderstilläggen) utgöra nu tillhopa 900 kronor och

skola enligt de nya bestämmelserna utgå med sammanlagt 1,260 kronor.

— Inom generalpoststyrelsen förekomma tva grupper av befattningsha

vare, som kunna anses någorlunda jämnställda med tjänstemän av andra

normalgraden inom flertalet övriga centrala ämbetsverk, nämligen dels

kamrerare och sekreterare, dels ock förste aktuarie, intendent och ombudsman.

Genom beslut av 1918 års riksdag har för den förra gruppen

begynnelseavlöningen, 6,000 kronor, höjts till 6,950 kronor (ortstillägg

inberäknat) eller med 950 kronor, motsvarande lo,8 procent, och för den

senare gruppen dess begynnelseavlöning, nu utgörande 5,000 kronor, höjts

till 5,950 kronor (ortstillägg inberäknat) eller med likaledes 950 kronor,

motsvarande 19,o procent. Avlöningsförhöjningarna (ålderstilläggen), utgörande

för den förra gruppen tillhopa 1,000 kronor och för den senare

gruppen tillhopa 1,500 kronor, hava icke undergått någon förändring.

Kommittén föreslår för de vid central förvaltningen anställda befattningshavarna

av andra normalgraden eu höjning av begynnelseavlöningen,

5,800 kronor, med samma belopp, som ifrågasatts för befattningshavare

av tredje normalgraden, eller 1,000 kronor, vilket motsvara en

ökning av 17,2 procent. Begynnelseavlöningen skulle sålunda utgöra

6,800°kronor, vartill komma ålderstillägg till samma belopp som för närvarande,

eller tillhopa 1,000 kronor. Även för denna grupp torde löneförbättringen

böra fördelas med 600 kronor på lönen, 300 kronor på

tjänstgöringspenningarna och 100 kronor på ortstillägget.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I fråga slutligen om första normalgraden torde jämförelser likaledes

böra i främsta rummet sökas inom järnvägs- och generalpoststyrelserna.

För följande inom järnvägsstyrelsen anställda befattningshavare,

nämligen kassör, registrator, notarie, aktuarie, byråingenjör av 2:a klass

och kontrollör har begynnelseavlöningen, som för närvarande uppgår till

4,620 kronor, genom 1918 års riksdags beslut höjts till 5,460 kronor eller

med 840 kronor, motsvarande 18,2 procent. Arvodesförhöjningarna (ålderstilläggen),

som nu utgöra — oavsett ett av 1917 års riksdag beviljat

tillfälligt tillägg till ersättningen för bostad och bränsle — tillhopa 1,080

kronor, hava enligt de nya bestämmelserna minskats till sammanlagt 940

kronor. -—- Inom generalpoststyrelsen har för aktuarie, förrådsförvaltare,

notarie, registrator, revisor samt revisor och bokhållare den stadgade begynnelseavlöningen,

4,200 kronor, genom 1918 års riksdags beslut höjts

till 5,150 kronor (ortstillägg inberäknat) eller med 950 kronor, motsvarande

22,6 procent; enligt såväl de äldre som de nyare bestämmelserna

skola avlöningsförhöjningarna (ålderstilläggen) utgå med sammanlagt

1,300 kronor.

Beträffande de vid den centrala förvaltningen anställda befattningshavarna

av första normalgraden anser sig kommittén böra föreslå en

höjning av begynnelseavlöningen, 4,000 kronor, till 4,900 kronor eller

med 900 kronor, motsvarande 22,5 procent.. Härtill skulle komma nuvarande

ålderstillägg å tillhopa 1,500 kronor. Av tilläggsbeloppet torde

500 kronor böra anses tillhöra lönen, 300 kronor tjänstgöringspenningarna

och 100 kronor ortstillägget.

Vad beträffar befattningshavare med högre avlöning än den för tredje

normalgraden gällande, kunde visserligen starka skäl anses föreligga att

för åtskilliga av dessa befattningshavare föreslå avlöningsreglering efter

helt andra grunder än dem kommittén eljest funnit sig böra tillämpa i

sitt föreliggande utlåtande. Under nu givna förutsättningar måste emellertid

kommittén inskränka sig till att för samtliga ifrågavarande befattningshavare

föreslå en löneförbättring att utgå med procentuellt ungefär enahanda

belopp, som ifrågasatts för tredje normalgraden. I sådana fall, då

avlöningen för dylika högre befattningshavare icke överstiger 10,000 kronor,

torde sålunda löneförbättringen böra bestämmas till 1,200 kronor;

där avlöningen utgör 11,000—13,000 kronor, synes löneförbättringen

böra utgå med 1,500 kronor, och för högre avlöningar än 13,000 kronor

torde löneförbättringsbeloppet böra sättas till 2,000 kronor. Till frågan

om huru dessa tilläggsbelopp skola i förekommande fall fördelas på olika

avlöningstitlar återkommer kommittén i det följande.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

61

Enligt vad sålunda anförts, skulle den löneförbättring, som av kommittén

anses böra tillkomma de vid centralförvaltningen anställda befattningshavarna

med avlöning i någon av de tre normalgraderna eller med

högre avlöning än den för tredje normalgraden bestämda, i nedan angivna

fall utgå med följande belopp:

Nuvarande avlöning

(begynnelseavlöniug)

Löneförbättri ng.

kronor

Kronor.

Procent.

15,000 och högre..........

.....2,0u0

Högst 13,3

11,000-13,000 ...........

.....1,500

11,5—13,6

9,000-10,000 ...........

.....1,200

12,0-13,3

8,100 (tredje normalgraden).....

.....1,000

12,3

5,800 (andra normalgraden).....

.....1,000

17,2

4,000 (första normalgraden) . . . • .

..... 900

22,5

Emellertid förekomma ej så få befattningshavare, som i avlöningshänseende

intaga eu mellanställning mellan de till centralförvaltuingen

hörande befattningshavarna i tredje och andra normalgraderna eller i

andra och första normalgraderna. För den förra gruppen bör löneförförbättringen

givetvis utgå med 1,000 kronor; för den senare gruppen

åter torde närmast ifrågakomma att föreslå samma belopp som för första

normalgraden, således 900 kronor. Med hänsyn till vissa befattningshavare,

särskilt vid en och annan av de lokala staterna, torde emellertid

här kunna lämpligen inskjutas ett belopp av 950 kronor att utgå till

befattningshavare med en begynnelseavlöning av 5,600 kronor; löneförbättringen

skulle i detta fall motsvara 17,o procent av begynnelseavlöningen.

För de fall, då begynnelseavlöningen icke uppgår till 5,600

kronor, men överstiger 4,000 kronor, föreslås samma avlöningstillägg som

för de till centralförvaltningen hörande befattningshavarna i första normalgraden,

således 900 kronor.

För manliga befattningshavare med lägre avlöning än den för första

normalgraden vid centralförvaltningen gällande torde löneförbättringen böra

sättas procentuellt lika med eller något högre än som föreslås för nämnda

normalgrad. På liknande sätt har ock i stort sett förfarits vid de år

1918 beslutade tillfälliga löneregleringarna för befattningshavare vid de

affärsdrivande verken. Kommittén skall i det följande närmare yttra

sig härom vid avgivande av förslag till löneförbättring för olika hithörande

personalgrupper.

Såsom i det föregående är antytt, har kommittén i sitt den 11

november 1918 avgivna utlåtande angående definitiv lönereglering för

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 326

kvinnliga biträden hemställt, att, jämte det antalet ålderstillägg inom en

var av de tre lönegraderna skulle ökas från två till tre, begynnelseavlöningen

för de vid centralförvaltningen anställda biträdena skulle

för varje lönegrad höjas med 400 kronor, således inom första lönegraden

från 1,200 till 1,600 kronor, inom andra lönegraden från 1,600 till

2,000 kronor och inom tredje lönegraden från 2,000 till 2,400 kronor

Närmast skulle då ifrågakomma, att tillägget till begynnelseavlöningen

för dylika vid den centrala förvaltningen anställda biträden finge för tiden,

intill dess ny lönereglering för dem kan träda i kraft, utgå med 400

kronor. Med avseende å den nu förevarande löneförbättringens rent tillfälliga

beskaffenhet och då i allt fall ifrågavarande kvinnliga biträden,

därest den av kommittén föreslagna definitiva löneregleringen kommer

att förverkligas, därvid skulle få vidkännas någon, om än ringa ökning

i avgifter för den egna pensioneringen, synes det emellertid kommittén

riktigast, att berörda avlöningstillägg begränsas till 350 kronor. Av detta

belopp torde 200 kronor böra anses tillhöra lönen, 100 kronor tjänstgöringspenningarna

och 50 kronor ortstillägget.

De nuvarande två ålderstilläggen för de kvinnliga biträdena utgå

med vartdera 200 kronor efter resp. fem och tio år. Vid bifall till kommitténs

förslag till definitiv lönereglering för dessa befattningshavare

skulle dessa ålderstillägg bibehållas och därtill läggas ett tredje ålderstillägg

å likaledes 200 kronor, att utgå efter femton år. I enlighet härmed

hemställer kommittén, att, utöver höjningen i begynnelseavlöningen, ett

tillfälligt ålderstillägg å 200 kronor måtte tillerkännas kvinnligt biträde

inom första, andra eller tredje lönegraden, att under eljest vanliga villkor

utgå efter femton år; börande därvid befattningshavare, som enligt nu

gällande regler ägt för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig

föregående tjänstetid, jämväl vara berättigad att, därest vid dylik beräkning

överskott uppkommit, tillgodoräkna sig den överskjutande tiden för

erhållande av det tillfälliga tredje ålderstillägget.

För vinnande av bästa möjliga överensstämmelse med det förslagrörande

definitiv lönereglering för de kvinnliga biträdena, som av kommittén

framlagts, torde av nyssnämnda tillfälliga ålderstillägg å 200 kronor

100 kronor böra föras till lönen och 100 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Den av kommittén ifrågasatta tillfälliga löneförbättringen för kvinnliga

biträden vid centralförvaltningen innebär eu höjning av begynnelseavlöningen

med 29,2 procent i första graden, 21,9 procent i andra graden

och 17,5 procent i tredje graden samt en höjning av slutavlöningen med

resp. 34,4, 27,5 och 22,9 procent inom de olika graderna.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

63

Kommittén anser sig böra i detta sammanhang omförmäla, att enligt

en av socialstyrelsen verkställd utredning, av vilken kommittén haft tillfälle

att taga kännedom, stegringen av de allmänna levnadskostnaderna i landet

(livsmedel, lyse och bränsle, hyra och vissa skatter) under åren 1905

—1914, således från tiden före genomförandet av 1907 års löneregleringar

och intill krigsutbrottet, kan antagas hava uppgått till omkring

16 procent. Ett bifall till kommitténs förevarande förslag skulle sålunda

medföra en löneförbättring, som för manliga befattningshavare med avlöning

i tredje normalgraden eller därutöver skulle i någon mån understiga

men för övrig personal överstiga nyss angivna stegringsprocent.»

I förut omförmälda vid ifrågavarande betänkande och utlåtanden

fogade tabellbilagor1 upptagas, vid sidan av nu utgående avlöningar, beloppen

av de avlöningstillägg, som kommittén funnit sig böra, med tilllämpning

av de förut angivna grundlinjerna, föreslå för befattningshavare

vid olika verk och inrättningar. I den mån enskildheterna i det sålunda

i nämnda tabeller innefattade förslaget ansetts tarva någon belysning

utöver vad som framgår av det redan sagda, har löneregleringskommittén

i sina berörda framställningar meddelat närmare redogörelse därför.

Därutur vill jag, till utfyllande av den nyss meddelade översikten

av de för olika tjänstemannakategorier föreslagna löneförbättringsbeloppen,

särskilt framhålla, att kommittén dels för vissa befattningshavare, t. ex.

landshövdingar och myntdirektören, uppenbarligen på grund av deras

tjänsteställning ifrågasatt belopp, överstigande vad som enligt de angivna

reglerna egentligen skolat tillkomma dem, dels och för manliga befattningshavare

med lägre avlöning än i första normalgraden i regel föreslagit

belopp, motsvarande 25 procent av den kontanta begynnelseavlöningen,

dock stundom av olika anledningar avrundade.

I avseende å vad kommittén i övrigt anfört tillåter jag mig att i

allmänhet hänvisa till själva betänkandet (sid. 27 o. följ.) och utlåtandena.

Endast å vissa särskilda punkter synes mig med hänsyn till andra

föreliggande framställningar eller av annan anledning nödigt att utförligare

meddela vad kommittén anfört. Därvid synes kommitténs yttrande

beträffande olika verk och myndigheter lämpligen böra återgivas i den

dem emellan vedertagna ordningen och oberoende av om kommitténs uttalanden

hämtats från dess betänkande den 20 november 1918 eller från

något av kommitténs utlåtanden den 15 och 20 februari 1919.

1 I huvudsak överensstämmande med tabellbilagan vid denna proposition.

Vissa särskilda

personalgrupper

eller särskilda

befattningshavare.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj-.ts proposition nr 326.

Betänkandet

20/u 1918.

Häradshövdingarna.

Kommittén anför sålunda:

Vad därefter angår justitiestaten under Svea hovrätt åtnjuta samtliga

häradshövdingar lön å 4,500 kronor — eller samma belopp som

hovrättsråds begynnelselön — varemot tjänstgöringspenningarna äro i

hög grad växlande, högst 3,400 kronor och lägst 200 kronor. Härtill

komma enligt gällande stater i några fall förvaltningskostnadsbidrag

med högst 1,000 kronor och lägst 100 kronor. Det bör vidare erinras,

att riksdagen år 1918 (skrivelse nr 406) dels å extra stat för år 1919

dels ock å tilläggsstat för år 1918 anvisat medel till bestridande av vissa

bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse

med angivna grunder (se stadga med vissa föreskrifter

angående domsagornas förvaltning den 20 juni 1918, Sv. Ffs. nr 412).

Det synes kommittén, att häradshövdingarna böra komma i åtnjutande

av löneförbättring med samma belopp, som föreslagits för tredje

gradens tjänstemän, hovrättsråd och andra gradens tjänstemän, eller

1,000 kronor, och med den fördelningen, att 700 kronor föras till lönen

och 300 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Utöver sin å stat uppförda avlöning äga emellertid häradshövdingarna

åtnjuta avsevärda inkomster i form av sportler.

I sammanhang med den år 1874 genomförda löneregleringen för

häradshövdingarna meddelades jämväl ändrade bestämmelser rörande

sportelsatserna, och lärer därvid hava varit avsett, att sportlerna skulle

så nära som möjligt täcka kostnaderna för domsagornas förvaltning; överskott

eller brist, som därvid beräknades uppstå, föranledde minskning av

tjänstgöringspenningarnas belopp eller anvisande av förvaltningskostnadsbidrag.

I den till 1905 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen, andra

huvudtiteln, punkten 4, framlades förslag till ny stat för häradshövdingarna

i riket. 1 ärendet anförde föredragande departementschefen, hurusom

känt vore, att för åtskilliga häradshövdingar den avlöning, som tillkomme

dem från statsverket, sammanlagd med beloppet av dem tillfallande

sportler, efter avdrag av förvaltningskostnaderna uppginge till

belopp, vilka måste anses mer än tillräckliga för deras bärgning och i

vissa fall överstiga vad som kunde betraktas såsom skäligt, under det

att andra häradshövdingar åtnjöte en behållen inkomst, som med fästat

avseende å det ifrågavarande ämbetets maktpåliggande beskaffenhet syntes

vara alltför ringa; det framlagda förslaget till ny stat för häradshövdingarna

— vilket förslag emellertid icke vann riksdagens bifall — åsyftade

ock att åvägabringa en utjämning i nu berörda hänseende.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Klint/i. Alaj:ts proposition nr 826.

65

Enligt vad för kommittén tillgängliga uppgifter utvisa, hava efter

ar 1905 häradshövdingarnas sportelinkomster på det hela taget ökats,

om ock denna ökning i stort sett ej kan anses alltför betydande.

Såsom kommittén i det föregående uttalat, synes det kommittén,

att, där inkomsterna å en tjänst genom sportler eller på grund av andra

dylika förhållanden stigit över en viss gräns, hänsyn därtill bör tagas

vid den tillfälliga löneregleringen. För det förslag, som kommittén har

för avsikt att i sådant avseende framställa beträffande häradshövdingarna,

har kommittén funnit eu ledning i ovannämnda stadga den 20 juni 191K

angående domsagornas förvaltning.

Enligt 25 § i nämnda stadga skall Kungl. Maj:t för ändamål, som

i stadgan omförmälas, vart femte år indela rikets domsagor i tre klasser

för nästföljande fem år. Domsaga, där häradshövdingens av tjänsten

härflytande inkomst efter avdrag av andra utgifter för tjänsten än

arvoden till vikarier och rättsbildade biträden beräknas årligen skola

understiga 9,800 kronor, hänföres till första klassen, domsaga, där årliga

inkomsten efter sagda avdrag beräknas skola uppgå till 9,800 kronor

men ej till 13,200 kronor, hänföres till andra klassen samt övriga domsagor

till tredje klassen.

Till ledning vid nämnda indelning skola i främsta rummet tjäna

över häradshövdingarnas inkomster och utgifter avgivna statistiska uppgifter

för de senaste fem åren med den jämkning, vartill fog må anses

föreligga på grund av motsedd förändring i domsagas område eller av

annan orsak.

Jämlikt 46 § i samma stadga skall indelning, som i 25 § sägs,

ske första gången år 1918 med hänsyn tagen till de statistiska uppgifterna

för åren 1915, 1916 och 1917.

I anslutning till vad sålunda blivit stadgat finner sig kommittén

böra förorda, att i fråga om häradshövdings rätt till löneförbättring hänsyn

må tagas till storleken av hans av tjänsten härflytande inkomst efter

avdrag av utgifter för tjänsten och att i sådant hänseende må föreskrivas,

att löneförbättringen icke skall utgå med högre belopp, än att densamma

jämte den sålunda beräknade inkomsten av tjänsten uppgår till sammanlagt

högst 10,000 kronor; där avlöningstillägget på grund härav kommer

att understiga 1,000 kronor, bör avdraget göras först å den del, som skall

anses motsvara lönen, och därefter i mån av behov å den till tjänstgöringspenningarna

hänförliga delen.

Vid beräkning av den behållna inkomsten av tjänsten böra givetvis

avdragas även arvoden till vikarier och rättsbildade biträden; och bör

till ledning vid nämnda beräkning, liksom vid den förut omförmälda

Bihang till riksdagens protokoll 1919. / sand. 289 höft. (AV 826.) 0

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

klassindelningen beträffande domsagorna, i främsta rummet tjäna över

häradshövdingarnas inkomster och utgifter avgivna statistiska uppgifter

för åren 1915, 1916 och 1917 med den jämkning, vartill fog må anses

föreligga på grund av motsedd förändring i domsagas område eller av

annan orsak.

I fråga slutligen om justitiestaterna under Göta hovrätt och hovrätten

över Skåne och Blekinge torde kommittén få inskränka sig till att

i huvudsak åberopa vad i det föregående anförts angående den till Svea

hovrätt hörande justitiestaten.

,l4%t16'' »I anslutning till denna framställning av styrelsen för svenska fång
Ffcmrvftrtwti.

t™ vårdssällskapet (jfr sid. 57) finner sig löneregleringskommittén böra hemställa,

att, i avvaktan på den förestående definitiva löneregleringen för fångvårdsstatens

personal, ett avlöningstillägg å 700 kronor för är må beredas

de tjänstemän av högre grad, vilkas begynnelseavlöning uppgår

till minst 3,000 kronor, d. v. s. direktörer, kamrerare, förste pastor, pastorer,

andre pastor och assistenter (assistent och arbetsföreståndare) i den

högre av de nuvarande båda lönegraderna. Av detta avlöningstil] - lägg, 700 kronor, torde lämpligen 450 kronor böra hänföras till lönen

och 250 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Sådant avlöningstillägg, som nu är nämnt, torde böra tillkomma

även direktören vid centralfängelset i Karlskrona, utan hinder därav att

denne från anslag å extra stat åtnjuter särskild avlöningsförhöjning till

belopp av 500 kr. (jfr statsverkspropositionen till 1919 års riksdag, andra

huvudtiteln, punkten 35).

Vad däremot angår de tjänstemän av högre grad, vilkas begynnelseavlöning

understiger 3,000 kronor, har löneregleringskommittén funnit

en viss begränsning böra ske i avlöningstilläggets belopp. T förut

omförmälda betänkande (delen L7X) har kommittén för sådana vid andra

grenar av den civila förvaltningen anställda befattningshavare, vilkas begynnelseavlöning

icke uppgår till 3,000 kronor, föreslagit avlöningstillägg

att utgå med i allmänhet 25 procent av begynnelseavlöningen, och synes

kommittén denna beräkningsgrund vara tillämplig även i nu förevarande fall.

Löneregleringskommittén övergår härefter till att yttra sig rörande

den löneförbättring, som må böra tillerkännas fångvårdens tjänstemän av

lägre grad (bevakningspersonal). Vid bedömande av denna fråga har

kommittén haft att söka ledning i de löneregleringar, som enligt beslut

vid 1918 års lagtima riksdag genomförts för vissa, med fångvårdens be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ta proposition nr 326. (57

vakniugspersonal någorlunda jämförliga befattningshavare vid de affärsdrivande

verken, tullverket m. fl. förvaltningsgrenar. T detta avseende

har kommittén beaktat, att genom dessa löneregleringar begynnelseavlöningen

höjts exempelvis för lokomotivförare vid statens järnvägar (å billigaste

ort) från 1,660 till 1,980 kronor, för konduktör och stationsförman

(å billgaste ort) från 1,380 till 1,620 kronor samt för banvakt och stationskarl

(å billigaste ort) från 1,308 till 1,530 kronor; samtidigt beviljades

för ordinarie befattningshavare vid tullverkets lokalförvaltning samt

kust- och gränsbevakning — däribland uppsyningsman, vaktmästare m. fl.

— tillfälliga lönetillägg för år 1919 å 300 kronor.

Med avseende härå har kommittén stannat vid att föreslå, att den

manliga bevakningspersonalen vid fångvården måtte, i avvaktan å den

stundande definitiva löneregleringen, komma i åtnjutande av avlöningstillägg

å 300 kronor, varav 200 kronor torde böra föras till lönen och

100 kronor till tjänstgöringspenningarna; och synas i relation härtill avlöningstilläggen

till den kvinnliga bevakningspersonalen böra fastställas

till 200 kronor, därav 125 kronor att hänföras till lönen och 75 kronor

att tilläggas tjänstgöringspeningarna. — — — — — “

Å övergångsstat finnes uppförd — förutom en predikant, beträffande

vilken kommittén torde få hänvisa till vad i det föregående (jfr sid.

34) anförts — en bevakningsbefälhavare med begynnelseavlöning av

1,800 kronor. Även till denne befattningshavare torde böra utgå avlöningstillägg

efter 25 procent å begynnelseavlöningen, — — —--•»

»Kommittén, som i särskilt underdånigt utlåtande denna dag (den

15 februari 1919) framlägger förslag till tillfällig lönereglering för fångvårdsstaten,

anser löneförbättring böra enligt enahanda regler beredas

motsvarande personal vid Bonaanstalten.»

För den civila personalen vid sjökarteverket har ny avlöningsstat

fastställts enligt beslut vid 1918 års riksdag, och tvekan kunde

därför uppstå, huruvida någon löneförbättring nu borde beredas denna

personal. Med hänsyn därtill, att avlöningarna enligt den nya staten

äro helt eller nära avpassade efter den s. k. statskontorstypen, kar

emellertid kommittén ansett tillräcklig anledning icke föreligga att utesluta

ifrågavarande personal från delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen.

För några befattningshavare torde dock, såsom kommittén nedan

får tillfälle närmare angiva, löneförbättringen böra utgå med reducerade

belopp.

(''flätande 15 s

4949.

Uppfostringsanstalten

a

Bona.

de länkande t

SO/11 1948.

SjökarteYerkrt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ti*

För manlig ritare eller gravör utgör begynnelseavlöningen 3,000

kronor, vartill komma tre ålderstillägg å tillhopa 1,200 kronor. 1

anledning av en till kommittén remitterad framställning från chefen

för sjökarteverket har kommittén funnit sig böra tillstyrka, att

dessa befattningshavare, i likhet med vad som redan medgivits motsvarande

personal vid allmänna kartverket, måtte för åtnjutande

av ålderstillägg tillgodoräknas den tid de före den 1 januari 1919

innehaft sina befattningar. Vid en jämförelse mellan den avlöning,

som sålunda genom den nya löneregleringen beretts de vid sjökarteverket

anställda manliga ritare och gravörer, och de löneförmåner, som tillkomma

vissa andra personalgrupper, exempelvis underofficerare, har det synts

kommittén nödvändigt att i viss mån begränsa avlöningstillägget för

ifrågavarande personal vid sjökarteverket; kommittén föreslår i sådant

avseende ett belopp av 300 kronor, därav 200 kronor att tilläggas lönen

och 100 kronor att tillföras tjänstgöringspenningarna. Med manliga

ritare och gravörer bör i förevarande hänseende likställas innehavaren av

den nyinrättade redogörarbefattningen.

Ut bitande t 2b/«

4919

Lots* och fyrvH«u»ndot.

»Beträffande först befälet vid lotsverket anser kommittén, att avlöningstillägg

bör beredas dithörande personal enligt samma regler, som

av kommittén i dess förenämnda betänkande den 20 november 1918 angivits

beträffande där avsedd personal.

Vad därefter angår den egentliga lotspersonalen torde lönereglerings
kommittén

få erinra, hurusom — —-----denna personal äger utöver

den fasta avlöningen — däri inräknat lönetillägg till mästerlots, ortstillägg

till personal i Stockholm samt förmansarvoden — tillgodonjuta viss andel

i lotspenningar. Av de enligt bestämmelser för lotsverket vederbörande

lotsplats tillfallande lotspenningar skall nämligen den å platsen anställda

lotspersonalen äga ånjuta 40 procent; och skall personalens andel i lotspenningarna

i lika lotter fördelas mellan överlots eller lotsförman och en

var av de vid lotsplatsen anställda ordinarie lotsar ävensom de extra

lotsar, som på eget ansvar efter uppgjord tur lotsa.

Löneregleringskommittén bär haft tillfälle att taga kännedom om

specificerade uppgifter å beloppen av invänta lotspenningar under år 1917

och därav funnit, att den andel i lotspenningar, som under nämnda år

tillfallit lotspersonal, för flertalet befattningshavare uppgått till betydande,

i vissa fall synnerligen höga belopp.

I sitt ovannämnda betänkande (delen LIX) har kommittén erinrat, hurusom

på grund av rådande krisförhållanden utan tvivel de inkomster av

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts propositibn nr 326. 69

sportler m. in., som tillkomme vissa grupper av i betänkandet avsedda

befattningshavare, stundom undergått någon stegring. Där denna stegring

icke varit alltför betydande, kunde densamma enligt kommitténs mening

betraktas såsom ett slags av förhållandena väl motiverat krigstidstillägg

till berörda extra inkomster och borde fördenskull icke öva något inflytande

vid ifrågavarande tillfälliga lönereglering. 1 de fall åter, då

dylika extra inkomster stigit till särskilt höga belopp, ansåge kommittén

hänsyn därtill böra tagas vid bestämmande av de tillfälliga avlöningstilläggen.

För några grupper av befattningshavare, som i tjänsten äga

åtnjuta dylika extra inkomster, har kommittén fördenskull föreslagit vissa

restriktiva bestämmelser i fråga om rätt att åtnjuta avlöningstillägg.

I enlighet härmed torde böra förfaras även beträffande lotspersonalen.

Kommittén anser sålunda, att även denna personal bör komma i

åtnjutande av vissa till siffran angivna avlöningstillägg, som emellertid

skola minskas eller helt bortfalla i de fall, då inkomsten av lotspenningar

överstiger viss maximigräns.

Då kommittén sålunda haft att avgiva förslag rörande beloppet av de

avlöningstillägg, som må böra tillerkännas lotspersonalen, har kommittén

ansett sig böra söka ledning i de löneregleringar, som enligt beslut vid

1918 års lagtima riksdag genomförts för vissa, med lotspersonalen någorlunda

jämförliga befattningshavare vid de affärsdrivande verken, tullverket

m. fl. förvaltningsgrenar. I detta avseende har kommittén beaktat

att för ordinarie befattningshavare vid tullverkets lokalförvaltning

samt kust- och gränsbevakning — däribland uppsyningsman, vaktmästare

m. fl. — beviljats tillfälliga lönetillägg för år 1919 å 300 kronor.

Kommittén har i utlåtande den 15 innevarande februari hemställt,

att avlöningstillägg å 300 kronor måtte beredas jämväl den manliga bevaka

ingspersonalen vid fångvården.

I anslutning härtill finner sig kommittén böra föreslå, att även den

ordinarie lotspersonalen måtte komma i åtnjutande av avlöningstillägg till

belopp av 300 kronor, varav 200 kronor torde böra föras till lönen och

100 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Såsom redan är nämnt, bör enligt kommitténs mening detta avlöningstillägg

minskas eller helt bortfalla i de fall, då inkomsten av lotspenningar

överstiger visst belopp. Denna maximigräns bör enligt kommitténs

mening bestämmas till 700 kronor, för år räknat. Avlöningstillägget

torde sålunda icke böra till någon befattningshavare utgå med

högre belopp, än att nämnda tillägg tillsammans med inkomsten av lotspenningar

uppgår till högst 1,000 kronor. Där på grund av sålunda

föreskriven begränsning avlöningstillägget skall utgå med avkortat be
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ls proposition nr 326.

Uttalt känd* t

50/ii 1918.

överstttthålhir
-

lopp, torde i mån av behov avdrag ä tillägget böra göras först å den

del, som är att hänföra till lönen, och därefter å den del, som är att

hänföra till tjänstgöringspenningar.

Till grund för den beräkning rörande inkomsten av lotspenningar,

som i dessa fall bör ske, torde kunna läggas förhållandena under en treårsperiod,

vilken — på det att avlöningstillägget må kunna utbetalas

före 1919 års utgång — synes lämpligen böra bestämmas till tiden den

1 oktober 1916—den 30 september 1919. Vid beräkningen torde vidare

böra iakttagas, att för en var befattningshavare räknas med den andel

i lotspenningar, som tillkommit honom vare sig å ordinarie eller å extra

befattning, samt att, vare sig befattningshavaren haft andel i lotspenningar

under hela treårsperioden eller endast någon del därav, det beräknade

årsbeloppet skall i förevarande hänseende vara bestämmande.

Enligt gällande bestämmelser äger personal vid lotsverket under

tjänstgöring vid flottan åtnjuta, jämte övriga förmåner, ersättning för

mistad andel i lotspenningar. Vid beräkning, på sätt nyss är nämnt,

av befattningshavares andel i lotspenningar bör givetvis hänsyn tagas

även till dylik ersättning.

Den ordinarie fyrpersonalen torde böra komma i åtnjutande av

samma avlöningstillägg, som föreslagits för lotspersonalen, eller 300 kronor,

varav 200 kronor såsom lön och 100 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Lika litet som beträffande lotspersonalen torde någon åtskillnad

här böra göras mellan olika grupper av befattningshavare.

Då fyrpersonalen icke åtnjuter några inkomster i tjänsten, jämförliga

med lotsarnas andel i lotspenningar, synes någon begränsning i

fråga om rätten till avlöningstillägg, i likhet med vad som nyss föreslagits

för lotspersonalen, icke kunna här ifrågakomma.

Vad slutligen angår personalen å lotsverkets ångfartyg, torde befälhavaren

å lotsverkets ångfartyg Vega böra med tillämpning av de

grunder, som av kommittén följts i dess ovannämnda betänkande (delen

LIX), erhålla löneförbätiring med 750 kronor, därav 450 kronor såsom

lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar; till maskinist och uppbördsman

synes löneförbättring böra utgå med samma belopp, som föreslagits

för lots- och fyrpersonalen, eller 300 kronor, därav 200 kronor

såsom lön och 100 kronor såsom tjänstgöringspenningar.»

»— — — —- Beträffande den till överståthållarämbetet hörande

personal, vars avlöning helt eller delvis utgår av statsmedel, må erinras

därom, att fråga om lönereglering för denna personal i annan ordning

föreligger till kommitténs behandling. Under nuvarande omständigheter

torde emellertid någon tillfällig löneförbättring böra beredas denna personal.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:t» proposition nr 32H.

71

Dä överståthållarens kontanta avlöning utgör 18,000 kronor, därav

9.000 kronor av statsmedel och lika stort belopp från Stockholms stad,

torde för honom böra beräknas ett avlöningstillägg av sammanlagt 2,000

kronor, varav hälften att utgå av statsmedel. På enahanda sätt torde

för underståthållaren, vars kontanta avlöning utgör 9,250 kronor, därav

7.000 kronor av statsmedel och återstoden av Stockholms stad, böra beräknas

ett avlöningstillägg av tillhopa 1,200 kronor, varav i runt tal 900

kronor skulle motsvara den andel, som borde utgå av statsmedel.

Kommittén föreslår sålunda, att avlönings tillägget bestämmes för

överståthållaren till 1,000 kronor att tillföras lönen och för underståthållaren

till 900 kronor, varav 600 kronor såsom lön och 300 kronor såsom

tjänstgöringspenningar.

Vad därefter särskilt angår universitetet i Uppsala torde först

böra uppmärksammas, att flertalet professorer inom teologiska fakulteten,

utöver de i gällande stat under rubriken »allmänna medel» uppförda

avlöningsbeiopp, äga åtnjuta vissa andra löneförmåner, huvudsakligen inkomster

från prebendepastorat. För några av dessa prebendepastorat

hava nya löneregleringar enligt lagen den 9 december 1910 genomförts

med ingången av ecklesiastikåret 1917—1918; från de övriga pastoraten

utgår prästerskapets avlöning enligt äldre grunder.

Beträffande till en början förste teologie professorn, tillika domprost,

åtnjuter denne enligt den för universitetet gällande staten avlöning med

2,180 kronor, varav 180 kronor utgöra det beräknade värdet å 12 famnar

ved; därjämte är han enligt staten innehavare av Uppsala stads och Vaksamt

prebendepastorat, för vilka ny lönereglering trätt i kraft den 1 maj 1917.

Inkomsten frän övriga ifrågavarande prebendepastorat äro i staten

uppförda med vissa belopp, vilka emellertid i regel torde under den senare

tiden, och särskilt där ny lönereglering trätt i kraft, hava ej obetydligt

överskridits. Detta förhållande synes böra så till vida beaktas, att

föreskrift meddelas därom, att avlöningstillägg till teologie professor,

som innehar prebendepastorat, ej må utgå med högre belopp, än att hans

sammanlagda inkomst å professuren och av prebende!, ålderstil lägg

och krigstidstil lägg oberäknat, högst uppgår till ett av kommittén såsom

skäligt ansett belopp av 9,700 kronor. Till grund för den beräkningrörande

inkomsten av prebende!, som i dessa fall bör ske, torde kunna

läggas förhållandena under ecklesiastikåren 1916—1917, 1917—1918 och

1918—1919, så att medeltalet av den behållna inkomsten för dessa tre

år kommer att i förevarande avseende bliva bestämmande.

Universitet* u

opaginerad Kontrollera mot PDF

7‘2

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Till laboratorn i experimentell fysik och observatorn i astronomi

bör enligt förut angivna allmänna regler löneförbättringen utgå med

900 kronor, därav 600 kronor att hänföras till lönen och 300 kronor att

tilläggas tj änstgöringspenningarna.

Vid universitetet i Lund äro, liksom i Uppsala, de llesta professorer

inom teologiska fakulteten innehavare av prebendepastorat. I

den för Lunds universitet gnällande staten äro emellertid några vissa

belopp icke uppförda såsom inkomst av dessa prebendepastorat, och intet

av dem har ännu lönereglerats enligt lagen den 9 december 1910.

Man torde kunna antaga, att den inkomst de särskilda professorerna

åtnjuta å sina befattningar, om däri inräknas inkomsten från prebendepastoraten,

avsevärt överstiger den eljest vanliga professorsavlöningen.

På sätt kommittén föreslagit vid behandling av frågan om löneförbättring

för motsvarande befattningshavare vid universitetet i Uppsala,

torde föreskrift böra meddelas därom, att avlöningstillägg till teologie

professor, som innehar prebendepastorat, ej må utgå med högre belopp,

än att hans sammanlagda inkomst å professuren och av prebendet,

ålderstillägg och krigstidstillägg oberäknat, högst uppgår till ett belopp av

9,700 kronor; beräkningen av den behållna inkomsten från prebendet torde

kunna grundas på förhållandena under ecklesiastikåren 1916—1917, 1917

1918 och 1918—1919.

Laboratorn i kemi, observatorn i astronomi och föreståndaren för

den zoologiska institutionens entomologiska avdelning synas böra i likhet

med jämnställda befattningshavare i Uppsala komma i åtnjutande av

tillfällig löneförbättring till belopp av 900 kronor, därav 600 kronor föras

till lönen och 300 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Anmana kan- För manliga ritare och gravörer, vilkas begynnelseavlöning vid

1918 års riksdag blivit bestämd till 3,000 kronor, synes avlöningstillägget

böra begränsas till 300 kronor, därav 200 kronor såsom lön och 100 kronor

såsom tjänstgöringspenningar. Kommittén torde i detta hänseende

få åberopa vad i det föregående (jfr sid. 68) yttrats rörande motsvarande

befattningshavare vid sjökarteverket.

Såsom jag redan förut meddelat hava med anledning av löneregleringskommitténs

meranämnda betänkande den 20 november 1918 åtskilliga

framställningar inkommit. Vissa av dessa beröra jämväl frågan om

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 326.

73

den tillfälliga löneförbättringens belopp, i vad angår särskilda befattningar

eller grupper av befattningar. Av dessa framställningar torde i detta sammanhang

böra omförmälas den av chefen för rikets allmänna kartverk med

tillstyrkande den 30 januari 1919 överlämnade framställningen av ritare

och gravörer vid nämnda verk ävensom den av chefen för sj ökarteverket

den 31 i samma månad överlämnade framställningen från ritarna och

gravörerna samt redogöraren vid sj ökarte verket.

Nämnda personal vid allmänna kartverket har anfört huvudsakligen

följande:

Den princip, som löneregleringskommittén vid sitt ifrågavarande förslag

uppställt — procentuellt högre löneförbättring vid lägre begynnelseavlöning —

både kommittén också vid utformningen av förslaget i huvudsak följt. Sålunda

hade lönetillägget till befattningshavare med 3,000 kronors begynnelselön i allmän

het föreslagits till 750 kr. eller 25 procent. Endast beträifande ritare och gravörer

vid rikets allmänna kartverk och vid sjökarteverket — för vilka tjänstemannagrupper

begynnelseavlöningen likaledes utgjorde 3,000 kronor — både en rakt

motsatt princip blivit tillämpad. För dessa befattningshavare både nämligen

kommittén föreslagit en löneförbättring av allenast 300 kr. eller 10 procent, alltså

icke blott avsevärt lägre, än vad som föreslagits för första normalgraden, utan till

och med lägre än den procentsats, som föreslagits för de högst avlönade befattningshavarna.

Gent emot den jämförelse med vissa andra personalgrupper, exempelvis

underofficerare, som kommittén gjort och vilken jämförelse innebure det huvudsakliga

motivet till den ifrågasatta reduktionen av löneförbättringen för nu ifrågavarande

befattningshavare, syntes med skal kunna framhållas, att den vore i

Mera avseenden olämplig då befattningarna i fråga vore av helt skilda slag. Skulle

dock över huvud taget en jämförelse med underofficerare äga rum, syntes denna

böra företagas med de underofficerare, som vore sysselsatta med kartarbeten, t. ex.

de som tjänstgjorde såsom ritare vid rikets allmänna kartverk. Av en sådan

jämförelse skulle dock framgå, att dessa underofficerare vore mera gynnsamt ställda

i fråga om avlöningen än de civila ritarna och gravörerna, vartill ytterligare

skulle kunna tilläggas, att de förstnämnda både en daglig arbetstid av endast

fem timmar, under det att de .senare finge tjänstgöra sju timmar per dag.

Närmare till hands syntes däremot ligga att göra jämförelsen mellan a

ena sidan ritare och gravörer och å andra sidan övriga civila befattningshavare

vid samma verk. 1 sitt för ungefär ett år sedan avgivna skriftliga betänkande

med anledning av senast föreslagen lönereglering för den civila personalen vid

rikets allmänna kartverk därvid för samtliga manliga befättningsh ivare förhöjningar

av begynnelseavlöningen begärdes — hade löneregleringskommittén uttalat

sig beträffande ritare och gravörer på följande sätt: »Kommittén finner billigt,

att, såsom för närvarande, en viss relation förefinnes mellan avlöningsförmånerna

för å ena sidan manliga ritare och gravörer och å den andra geodeter

och kartografer, och anser sig icke böra göra någon erinran mot den föreslagna

begynnelseavlöningen.» Detta förslag till lönereglering hade också på Kungl.

Mapts proposition av 1918 års riksdag antagits. Härigenom syntes få anses fast
Bi.

hårig till riksdagens protokoll 16/It. / sand. 28.‘t höft. (AV 326.) 10

Hit art m.Jl.

vidallmänna

kartverket

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kung!: MajUs proposition nr 326.

slaget, att den relation mellan avlöningsförmånerna för olika civila befattningshavare

vid kartverket, som på så sätt uppstått, skulle vara rättvist avvägd. Ett

bifall tlil löneregleringskommitténs nu föreliggande förslag angående tillfällig

lönereglering i vad det rörde ritare och gravörer, skulle emellertid alldeles förrycka

detta förhållande.

Den omständigheten, som kommittén i förbigående anförde, att ritare och gravörer

så sent som år 1918 erhållit sina avlöningar reglerade, syntes i och för sig

icke utgöra något skäl, varför av Ilning:-tillägget till dem skulle utgå med ett så

avsevärt reducerat belopp. Samma skäl förefunnes nämligen också beträffande

övriga civila tjänstemän vid kartverket, ty under det att ritare och gravörer då

erhållit sin begynnelseavlöning höjd från 2,400 till 3,000 kronor, hade geodeter och

kartografer samtidigt fått sin begynnelseavlöning ökad från 3,000 tilL 4,000 kronor.

För dessa sistnämnda tjänstemän hade kommittén dock utan tvekan föreslagit

samma löneförbättring som för befattningshavare inom motsvarande normalgrad.

På grund av vad sålunda anförts anhölles, att ritare och gravörer vid

rikets allmänna kartverk måtte erhålla ett avlöningstiliägg av 750 kronor.

hatare m Ji.

vid sjökort»- verket.

1 den av ritarna, gravörerna och redogöraren vid sjökarteverket avlåtna

framställningen göras så väl i huvudsak samma invändningar mot

löneregleringskommitténs förslag till löneförbättring för nämnda personal,

vilka framställts av motsvarande personal vid allmänna kartverket,

som ock enahanda hemställan, som sistnämnda'' personal gjort.

I hepartememtschefen.

Beloppen av de av löneregleringskommittén vid de olika befattningarna

ifrågasatta löneförbättringarna äro i stort lämpade efter de

provisoriska avlöningstiliägg, som nyligen beviljats jämförlig personal

vid andra stora förvaltningsgrenar. Jag har därför i allmänhet intet att

invända mot kommitténs förslag i förevarande avseende.

Beträffande löneförbättringen för de kvinnliga befattningshavarna

torde jag i detta sammanhang böra erinra, att den förutsättning, varpå

kommittén byggt sitt förslag härutinnan, nämligen att definitiv lönereglering

för dessa befattningshavare bleve genomförd i enlighet med av

kommittén i detta ämne framställt förslag, numera genom pågående riksdags

beslut i frågan inträffat.

För tre grupper befattningshavare, nämligen häradshövdingarna,

lotsarna och teologie professorerna vid universiteten, har löneregleringskommittén

ifrågasatt viss reduktion av avlöningstilläggen på grund av

extra inkomster i tjänsten in. in., varav sådana befattningshavare kunde;

komma i åtnjutande. Min ställning till denna fråga i allmänhet har jag

redan angivit (jfr sid. 54). Nu vill jag därför endast uttala min anslutning

till kommitténs förslag beträffande grunderna för ifrågavarande inskränkningar

i rätt till provisorisk löneförbättring (jfr sid. 65, 66; 69, 70 och 71,72).

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

75

Universitetskanslern bär, såsom förut nämnts, ifrågasatt, att en var

av laboratorn i experimentell fysik vid Uppsala universitet samt laboratorn

i kemi och föreståndaren för den enlomologiska avdelningen av zoologiska

institutionen vid Lunds universitet ävensom observatörerna i

astronomi vid universiteten skulle beredas tillfällig löneförhöjning å 1,800

kronor. Den av löneregleringskommittén för dessa befattningshavare,

som alla åtnjuta eu begynnelseavlöning av 4,500 kronor, föreslagna avlöningsförbättringen

belöper sig för vardera till 900 kronor. Att gå därutöver

skulle förrycka avlöningsförhållandet mellan, å ena sidan, dem och.

å andra sidan, laboratorerna av den högre avlöningsgraden och med dessa

likställda tjänstinnehavare, vilkas begynnelseavlöning uppgår till 5,600

kronor och vilkas avlöningstil lägg följaktligen, enligt den allmänna regeln

för ifrågavarande löneregleringsförslag, skulle belöpa sig till 950 kronor.

Jag finner det därför lämpligt att stanna vid kommitténs förslag. Skulle

ifrågavarande befattningshavare möjligen anses böra flyttas upp i annan

lönegrad än de nu innehava, är detta en fråga som torde böra prövas i

annat sammanhang.

Förut (jfr sid. 50, 51) har jag av anförda orsaker ifrågasatt, att bokhållarna

av första graden vid statens hospital och asyler skulle bliva

delaktiga av den tillfälliga löneregleringen. Ifrågavarande tjänstemän

åtnjuta enahanda kontanta avlöning, som assistenterna av lägre grad i

fångvårdsstaten och torde därför böra tilläggas samma löneföj bättring

som dessa.

Vad slutligen angår de manliga ritarna och gravörerna vid rikets

allmänna kartverk och sjökarteverket samt redogöraren vid sistnämnda

verk, vilka samtliga åtnjuta begynnelseavlöning av 3,000 kronor, med

tre ålderstillägg å tillhopa 1,200 kronor, och följaktligen enligt den föreslagna

allmänna regeln för löneregleringen skulle erhålla ett lönetillägg

av 750 kronor, har löneregleringskommittén för dessa tjänstemän förordat

avlöningsförbättring till belopp av endast 300 kronor. Skälet härtill

synes kommittén förnämligast hava hämtat från eu jämförelse mellan

ifrågavarande befattningshavares avlöningar och do löneförmåner, som

tillkomma underofficerare.

Enligt vad jag inhämtat uppgår den sammanlagda avlöningen — inbegripet

tillfällig löneförbättring — för sergeanter och fanjunkare i Stockholm

till lägst respektive 2,270 kronor och 2,842 kronor 50 öre samt högst respektive

3,070 kronor och 3,642 kronor 50 öre. I en samtidigt med förut omförmälda

framställning av ritare och gravörer vid allmänna kartverket överlämnad

uppgift meddelas, att underofficerare, som tjänstgöra vid allmänna kart
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Befattningshavare

å

gamma) stat.

Kung!. Maj:ts proposition nr J26.

verkets byråarbeten, åtnjuta i avlöning- frän anslag å fjärde och nionde

huvudtitlarna sammanlagt, sergeant lägst 4,055 kronor och högst 4,855

kronor samt fanjunkare lägst 4,893 kronor 75 öre och högst 5,693 kronor

75 öre.

Enligt dessa uppgifter äro nu ifrågavarande personals avlöningsförhållanden

väsentligt fördelaktigare än underofficerares i allmänhet men

däremot betydligt lägre än i kartverket tjänstgörande underofficerares.

Bortsett Irån jämförelsen med underofficerarna är det emellertid

uppenbart, att ifrågavarande befattningshavares avlöningar fastställts i

visst bestämt förhållande till avlöningarna vid övriga manliga tjänster

vid samma verk. För dessa sistnämnda har någon reduktion av lönetilläggen

ej ifrågasatts. Vid sådant förhållande finner jag ej tillräckliga

skäl föreligga att för de manliga ritarnas och gravörernas vid kartverken

samt den med dem jämställda redogörarens vid sjökareverket vidkommande

avvika från huvudregeln för bestämmandet av den tillfälliga löneförbättring,

varom nu är fråga.

Av en på mitt uppdrag utarbetad tabellarisk sammanställning med

rubrik: »Förslag rörande tillfällig löneförbättring för olika grupper av

befattningshavare år 1919» framgår såväl vilka särskilda befattningar å

ordinarie stat — med undantag dock för lots- och fyrpersonal å övergångsoch

indragningsstat, till vilka jag strax återkommer — enligt min mening

böra inbegripas i den tillfälliga lönereglering, varom nu är fråga, som

ock det avlöningstillägg, jag anser böra vid varje befattning utgå, tillläggens

fördelning på avlöningstitlar ävensom vissa närma!e bestämmelser

för särskilda tilläggs åtnjutande.

Härefter uppläste föredragande departementschefen nämnda sammanställning*)

samt anförde därpå vidare:

Löneregleringskommitténs förevarande förslag, sådant det framlagts

i de förut omförmälda vid kommitténs betänkande den 20 november

1918 och utlåtanden den 15 och 20 februari 1919 fogade bilagorna

och i kommitténs berörda yttranden närmare utvecklats, avser befattningshavare

å nu gällande stat eller, där sådant särskilt angivits, å övergångsstat

samt i ett fall, nämligen beträffande en auditör vid flottans

station i Karlskrona, å äldre stat.

* Tabellbilagan vid denna proposition.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

77

Vid vissa ämbetsverk och inrättningar funnes emellertid — an- ^imeregleför

kommittén i sitt nämnda betänkande — en del befattningshavare, mittfm.

som icke ingått på den nu gällande staten, utan uppbure avlöning en- Betänka^

ligt gammal stat. Då en utredning rörande dessa särskilda fall icke

kunnat verkställas under den korta tid, som stått kommittén till buds,

hade det synts kommittén lämpligast, att frågan om beloppet av den tillfälliga

löneförbättring, som borde tillkomma dylika befattningshavare,

finge bliva beroende på Kung], Maj:ts prövning, med iakttagande att de

allmänna grunder, som eljest skulle bliva bestämmande för den tillfälliga

löneförbättringen, även i dessa fall borde tjäna till ledning. Kommittén

hemställde därför, att tillfällig löneförbättring finge, i huvudsaklig överensstämmelse

med de i förevarande betänkande angivna allmänna grunder,

utgå till befattningshavare å gammal stat med belopp, som av Kungl.

Maj:t i varje särskilt fall bestämdes.

Förevarande ämne beröres av kommittén jämväl i ovannämnda ut- i8/S, 20/2 Ull!/.

låtanden.

För några befattningshavare vid fångvården och vid lots- och fyrinrättningen

— anför kommittén sålunda i utlåtanden den 15 och* 20

februari 1919—vilka kvarstode å gammal stat, syntes, i likhet med vad

kommittén i omförmälda betänkande hemställt beträffande där avsedd

personal, böra gälla, att tillfällig löneförbättring finge, i huvudsaklig

överensstämmelse med de i ifrågavarande utlåtanden angivna

allmänna grunder, till dessa befattningshavare utgå med belopp, som av

Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämdes.

I fråga om personalen vid lots- och fyrväsendet torde i detta sammanhang

böra erinras, hurusom kommittén, enligt vad jag förut (jfr sid.

35) meddelat, beträffande sådan personal å övergångs- och indragningsstat

uttalat, att det syntes böra bliva beroende på Kungl. Maj:ts prövning,

huruvida och till vilket belopp dylik personal, som fortfarande vore tjänstgöringsskyldig,

finge komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring.

1 likhet med löneregleringskommittén finner jag storleken av löne- Drpartcförbättringen

åt å gammal stat kvarstående befattningshavare böra i varje ment8che^n

särskilt fall prövas efter föreliggande omständigheter. Avgörandet härutinnan

torde därför lämpligast böra överlämnas till Kungl. Maj:t.

Samma bemyndigande torde Kungl. Maj:t ock böra erhålla beträffande

personalen å lots- och fyrinrättningens övergångs- och indragningsstat.

, dock att, på grund av nämnda personals tjänstgöringsförhållanden,

bemyndigandet härutinnan jämväl torde böra omfatta prövning, huruvida

löneförbättring överhuvud må utgå till denna personal.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kvngl. Maj:U proposition nr 326.

Avlönings
villkor.

Lönereglering

»kommittén.

Uttänkandet

*«''I i 1&18.

(''Hatandet 2

1919.

1 fråga slutligen om villkoren för åtnjutande av den tillfälliga löneförbättringen

har löneregleringskonnnittén i betänkandet den 20 november

1918 anfört, att några särskilda avlöningsvillkor utöver de eljest gällande

icke syntes böra uppställas annat än såvitt anginge dels det för kvinnliga

biträden och likställda befattningshavare föreslagna, tillfälliga tredje

ålderstillägget, dels ock rätt till avlöningstillägg för vissa häradshövdingar

och teologie professorer.

Under åberopande av vad därom blivit av kommittén anfört, har

kommittén hemställt,

att det för kvinnliga biträden och likställda befattningshavare föreslagna

tredje ålderstillägget å 200 kronor, varav 100 kronor skulle anses motsvara

lön och 100 kronor motsvara tjänstgöringspenningar, finge utgå

efter femton års tjänstgöring under enahanda villkor, som gällde rörande

rätt för sådana biträden till förut stadgade ålderstillägg,

att avlöningstillägg till häradshövding ej finge utgå med högre belopp,

än att avlöningstillägget och den behållna inkomsten å tjänsten,

beräknad enligt förut (jfr sid. 65, 66) angivna grunder, uppginge till sammanlagt

högst 10,000 kronor,

att avlöningstillägg till teologie professor, som innehade prebendepastorat

eller eljest åtnjöte naturaförmåner eller inkomst från enskild donation,

ej finge utgå med högre belopp, än att hans sammanlagda inkomst

av statsmedel och av prebende!, naturaförmånerna eller donationen,

beräknad enligt förut (jfr sid. 71, 72) angivna grunder, uppginge till

högst 9,700 kronor, samt

att, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstil I1

ägget skulle utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget skulle i mån

av behov göras först å den del, som vore att hänföra till lönen, och

därefter å den del, som vore att hänföra till tjänstgöringspenningarna.

Villkor, liknande dem som sålunda ifrågasatts för vissa häradshövdingar

och professorer, har löneregleringskommittén i sitt utlåtande den

20 februari 1919 föreslagit jämväl beträffande lotsarna, eller således

att avlöningstillägg till lots ej finge utgå med högre belopp, än att

avlöningstillägget tillsammans med inkomsten av lotspenningar, beräknade

enlig tförut (jfr sid. 69, 70) angivna grunder, uppginge till högst 1,000

kronor, samt

att, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstilllägget

skulle utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget skulle i mån

av behov göras först å den del, som vore att hänföra till lönen, och

därefter å den de!, som vore att hänföra till tjänstgöringspenningar.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Vad löneregleringskommittén sålunda föreslagit angående villkoren

för åtnjutande av den tillfälliga löneförbättringen är en given följd av

kommitténs av mig biträdda förslag i övrigt. Jag har därför intet att

i förevarande avseende erinra.

Innan jag lämnar frågan om tillfällig lönereglering för befattningshavare

å ordinarie stat, anser jag mig böra med instämmande meddela ringens förett

par uttalanden av löneregleringskommittén i fråga om regleringens

förhållande till krigstidstillägg och pension. lägg och pen
Kommittén

yttrar sålunda: s10"''

»Då med den tillfälliga löneförbättring, till vilken kommittén nu

jämlikt erhållet uppdrag avgivit förslag, endast avsetts att uppbringa

personalens avlöningsförhållanden till en nivå, ungefär motsvarande läget

före krigsutbrottet, är det tydligt, att det krigstidstillägg, som anses böra

tillkomma nu ifrågavarande liksom andra befattningshavare i statens

tjänst, bör beräknas även å den tillfälliga löneförbättringen. Kommittén

tillåter sig i detta avseende erinra, att enligt nu gällande bestämmelser

om krigstidstillägg jämväl tillfällig löneförbättring upptages bland de

kontanta förmåner, å vilka krigstidstillägg skall beräknas.

Kommittén anser sig böra framhålla, att den nu ifrågasatta tillfälliga

löneförbättringen givetvis icke skulle utan vidare medföra någon

rätt för befattningshavare, som blivit delaktig av densamma, att vid avgång

från tjänsten komma i åtnjutande av förhöjning i den för honom

stadgade pensionen. Därest emellertid sådan förhöjning anses skäligen

böra ifrågakomma, torde spörsmålet därom böra göras till föremål för

särskild utredning.»

* * *

Den tillfälliga lönereglering, varom jag hittills talat, har, såsom

redan förut angivits, avsett endast befattningshavare å ordinarie stat, för extn,

d. v. s. dels ordinarie befattningshavare i egentlig mening och dels så- Personaldana

icke ordinarie befattningshavare, vilka innehava å ordinarie stat

med specifik avlöning uppförda tjänster, vanligen arvodesbefattningar.

Det finnes emellertid en talrik extra personal, som, därest ifrågavarande

befattningshavare å ordinarie stat beviljas tillfällig lönereglering,

rättvisligen jämväl borde komma i åtnjutande av någon löneförbättring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Kung1. Maj ds proposition nr 326.

ljöneregle
ringskom
mrttf.

n.

Härom anför löneregleringskommittén i betänkandet den 20 november

19 L8, att genomförandet av tillfällig löneförbättring för ordinarie, i

betänkandet avsedd personal syntes kunna föranleda någon höjning i de

ersättningar, som tillkomme vissa extra befattningshavare. Av dessa

extra befattningshavare antoges flertalet åtnjuta ersättning från vissa ordinarie

anslag, huvudsakligen de å staterna för verk och inrättningar allmänt

förekommande anslagen till amanuenser, vikariatsersättning in. m.,

under det att andra avlönades från särskilda, å riksstaten uppförda extra

anslag. Någon förstärkning av dessa anslag, jämväl för beredande av

ökade vikariatsersättningar, syntes fördenskull vara erforderlig.

Även i utlåtandena den 15 och 20 februari 1919 har kommittén

berört frågan om löneförbättring för den extra personalen, i det kommittén

uttalat, att, därest kommitténs i dessa utlåtanden framställda förslag

om tillfällig lönereglering för befattningshavare å ordinarie stat vunne

avseende, motsvarande löneförbättring syntes böra beredas även den till

fångvården hörande personal, vars avlöning utginge från förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll, den till statens uppfostringsanstalt å Bona

hörande personal, vars avlöning utginge från det för anstalten uppförda

förslagsanslaget, samt den extra personal, som vore anställd vid lots- och

fyrinrättningen.

Departe
mentschefen.

Att den ifrågasatta löneregleringen för ordinarie personal i angiven

utsträckning bör såsom omedelbar följd medföra löneförbättring även

för extra personal, synes ligga i sakens natur. Däremot är det ingalunda

utan vidare klart, i vilken utsträckning den extra personalen i förevarande

avseende bör vinna beaktande. Tvärtom synas stora vanskligheter

möta vid träffandet av ett avgörande härutinnan.

Uppenbart synes dock vara, att den extra personal, som må böra

i detta sammanhang ifrågakomma till erhållande av löneförbättring, måste

begränsas i olika hänseenden.

Sålunda torde först och främst endast den extra personal nu böra

komma i fråga, vilken tillhör de ämbetsverk, myndigheter, inrättningar,

institutioner eller stater, som avses med den tillfälliga löneregleringen

för ordinarie personal, eller vilken är närmast samhörig med någon viss

personalgrupp, som därvid vunnit beaktande. Sålunda torde böra lämnas

åsido den extra personal, som tillhör exempelvis fögderiförvaltningen,

hospital och asyler, dock eventuellt med vissa undantag, tullstaten, de

allmänna läroverken in. fl. Uteslutas torde också sådan extra personal

böra, som må anses jämförlig med de innehavare av arvodesbefattningar

å ordinarie stat, vilka vid den tillfälliga löneregleringen för ordinarie

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts proposition nr 326.

81

personal lämnats åsido, d. v. s. de vilka kunna anses i förhållande till

annan personal, varom nu är fråga, intaga en särställning.

Vidare torde nu endast den personal böra komma i betraktande,

som är anställd mot fast arvode. Således böra uteslutas t. ex. alla de,

som mot räkning utföra arbete hos verk och myndigheter, arkitekterna

utom stat hos byggnadsstyrelsen, vilka av styrelsen anlitas för fullgörande

av särskilda uppdrag mot ersättning, beräknad för varje uppdrag,

ni. fl.

Än ytterligare begränsningar torde kunna komma i fråga, synnerligast

i sådana fall, där särskilda omständigheter föreligga, vartill hänsyn kan

anses böra tagas vid avgörandet, huruvida löneförbättring i nu förevarande

avseende skäligen må medgivas, t. ex. om redan vid bestämmandet

av den nuvarande fasta avlöningen vederbörlig hänsyn tagits till den

allmänna prisstegringen m. m. Att härutinnan angiva några regler torde

emellertid förutsätta en mycket ingående undersökning, vartill tillfälle

icke nu givits. Det synes därför lämpligen böra få bliva beroende på

Kungl. Maj:ts prövning, huru gränsen i de särskilda fallen bör dragas.

Beträffande storleken av den löneförbättring, som bör tillkomma

den extra personalen, vill jag erinra, att vid den tillfälliga löneregleringen

för ordinarie personal löneförbättringen för befattningshavare med

lägre avlöning än första normalgradens föreslagits till i allmänhet 25 procent

av nuvarande kontanta begynnelseavlöning. Då den övervägande delen

av den extra personal, varom nu är fråga, torde åtnjuta avlöning, som

väsentligt understiger begynnelseavlöningen i första normalgraden, synes

det skäligt, att löneförbättringen för den extra personalen tillmiites efter

samma grund, således med 25 procent av den kontanta avlöningens belopp.

Detta torde emellertid endast kunna gälla som huvudregel. Även

beträffande löneförbättringens belopp synas nämligen vissa begränsningar

vara nödvändiga. Härvid torde skillnad böra göras mellan å ena sidan

de extra befattningshavare, som avlönas från särskilda extra anslag, och

å andra sidan de, som åtnjuta ersättning från vissa ordinarie anslag och

vissa en grupp samhörande ändamål avseende extra anslag.

Vidkommande de förstnämnda, extra notarier, extra byråchefer m.

fl., skulle den nyss angivna huvudregeln, om den tillämpades utan begränsning,

kunna leda till rena absurditeter. Enligt regeln skulle sålunda

t. ex en extra byråchef, som vanligen åtnjuter en avlöning motsvarande

ordinarie byråchefs begynnelseavlöning med s. k. pensionsavdrag, uppnå

ett avlöningsbelopp av närmare 10,000 kronor, under det en ordinarie

byråchef enligt den föreslagna tillfälliga löneregleringen skulle erhålla

Bikung till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 269 käft. (AV 326). 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

sill begynnelseavlöning höjd till endast något över 9,000 kronor. Fall

finnas även, då regelns oinskränkta tillämpning, ehuru ej medförande att

extra befattningshavare komme i åtnjutande av högre avlöning än motsvarande

ordinarie befattningshavare, dock skulle leda till en viss oegentlighet,

såsom t. ex. beträffande revisorerna i kammarrätten. Ordinarie

sådan revisor, som intager en mellanställning mellan första och andra

normalgraderna, åtnjuter i begynnelseavlöning 4,500 kronor, medan extra

revisor, varav för närvarande tio stycken äro anställda hos ämbetsverket,

avlönas med 3,900 kronor. För ordinarie revisor har föreslagits ett

lönetillägg av 900 kronor. För extra revisor skulle däremot löneföibättringen,

beräknad efter 25 procent av avlöningen, belöpa sig till 975 kronor.

Det torde därför vara nödvändigt att för den extra personal, som

avlönas från särskilda extra anslag, begränsa löneförbättringen så, att en

hit hänförlig extra befattningshavare icke erhåller löneförbättring till

högre belopp än innehavare av motsvarande befattning å ordinarie stat

skulle tillföras genom den föreslagna löneregleringen.

Beträffande härefter den extra personal, som åtnjuter ersättning

från vissa ordinarie och andra extra anslag än de nyss avsedda — t. ex.

de å staterna för ämbetsverken i allmänhet förekommande anslagen till

amanuenser, extra biträden, vikariatsersättning m. m., anslaget till arvoden

åt extra länsnotarie^ extra länsbokhållare och (ivriga extra biträden

vid länsstyrelserna m. m., det extra anslaget till upprätthållande av pensionsstyrelsens

verksamhet m. m., omkostnadsanslaget å försäkringsinspektionens

stat, det å musikaliska akademiens stat upptagna anslaget till

arvoden åt biträdande lärare m. m., anslaget å farmaceutiska institutets

stat för bestridande av sekreterar- och kamrerargöromål, de av löneregleringskommittén

i dess nyssberörda utlåtanden omförmälda anslagen m. fl.

— torde avlöningarna för den allra största delen av denna personal väsentligt

understiga de begynnelseavlöningar, som, bortsett från några enstaka

tjänster, tillkomma de lägsta med den ifrågasatta tillfälliga löneregleringen

avsedda ordinarie manliga befattningshavarna. Det torde

därför i allmänhet vara skäligt att löneförbättringen för nu ifrågavarande

extra personal tillmätes fullt ut enligt den föreslagna huvudregeln, nämligen

25 procent av avlöningens belopp.

Emellertid förekomma även fall, ehuru de torde vara tämligen sällsynta,

då ersättningen till extra personal av den kategori, det nu gäller,

uppgår till, ja överstiger avlöningen i första normalgraden. Med hänsyn

till dessa fall synes det påkallat att för ifrågavarande extra personal

fastställa ett maximibelopp för löneförbättringen. Detta synes lämpligen

böra sättas något lägre än löneförbättringen vid befattningarna av första

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts proposition nr 326.

normalgraden. 800 kronor synes mig i sådant avseende vara ett skäligt

belopp.

Som det stundom inträffar, att en person innehar två, någon gång

kanske än flera extra befattningar av förevarande slag, torde nämnda

maximum böra avse sammanlagda beloppen av löneförbättringarna vid

samtliga av en och samma person sålunda innehavda befattningar. Med

eu sådan anordning komme, för att taga ett exempel från den centrala

statsförvaltningen, löneförbättringen för amanuenserna att bliva i huvudsak

riktigt avvägd i förhållande till löneförbättringen för befattningshavare

av första normalgraden. Det händer ej så sällan, att en person

innehar två amanuensbefattningar, praktiskt taget dock ej mer krävande

sådana än som avlönas med högst 2,000 kronor. Sammanlagda årsavlöningen,

löneförbättring inberäknad, vid två sådana befattningar skulle

belöpa sig till enligt huvudregeln, tillämpad utan inskränkning, högst

5,000 kronor men med nyssberörda inskränkning högst 4,800 kronor.

Till sistnämnda belopp skulle, enligt vad förut sagts, avlöningen, inklusive

löneförbättring, vid en extra befattning av första normalgraden uppgå,

medan vid en ordinarie dylik befattning begynnelseavlöningen enligt

flen ifrågasatta tillfälliga löneregleringen skulle belöpa sig till 4,900

kronor.

Emellertid torde även andra grunder än de nu nämnda för inskränkning

till beloppet av den löneförbättring, som må tillkomma extra

personal, kunna tänkas, t. ex., såsom stundom lärer inträffa, att innehavaren

av en extra befattning jämväl innehar en å ordinarie stat uppförd

tjänst. Då även i detta avseende några tillfredsställande regler ej

torde kunna utformas utan en grundlig undersökning, som nu ej kan

åstadkommas, synes det lämpligt, att jämväl avgörandet om löneförbättringens

storlek i de särskilda fallen överlämnas till Kungl. Maj:t.

Likaså torde också löneförbättrings fördelning på avlöningstitlar,

där sådan fördelning må förekomma, böra ankomma på Kungl Maj:t.

Ett spörsmål, som nära sammanhänger med frågan om löneförbättring

för extra personal och som i detta sammanhang bör upptagas till

behandling, är det om förhöjd ersättning, där sådan förekommer, för semestervikariat

å befattningar, ordinarie eller extra, vid vilka avlöningarna

genom den ifrågasatta löneförbättringen skulle komma att höjas. Beträffande

de tjänster, vid vilka avlöningstiteln tjänstgöringspenningar eller

särskild däremot svarande del av avlöningen förekommer, är vikariatsersättningarnas

storlek given. Vad åter angår andra befattningar är jag

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

givetvis ej i tillfälle att nu angiva, vare sig huru stora vikariatsersättningarna

böra vara eller ens om vikariatsersättning över huvud bör beräknas.

Vid befattningar å ordinarie stat torde emellertid eventuell vikariatsersättningsförhöjning

böra bestämmas enligt samma regler, som

gälla för nu utgående vikariatsersättning. Vid extra befattningar av

förevarande slag torde däremot någon allmän regel svårligen kunna uppställas.

Då jag emellertid ifrågasatt, att till Kungl. Maj:t skulle överlämnas

att pröva, såväl huruvida som, i jakande fall, till vilket belopp löneförbättring

för extra personal finge utgå, finner jag mig böra föreslå, att

till Kungl. Maj:t jämväl måtte hänskjutas avgörandet i frågan om förhöjning

av semestervikariatsersättningar vid extra befattningar.

aXäZae" Den i förevarande ärende ifrågasatta löneförbättring, som må varda

löneförbätt- beviljad, torde beträffande såväl ordinarie som extra personal böra utberbetalandetalas

i samma ordning som den avlöning av olika slag, densamma är

avsedd att förstärka. Vad av löneförbättringen må belöpa å tid, innan

riksdagens beslut i ärendet meddelats, synes böra få utbetalas på en gång

och på sätt, varom Kungl. Maj:t närmare förordnar.

*

*

*

Kostnadsbe
räkning.

Såsom av det förut sagda framgår avser den tillfälliga lönereglering

för vissa befattningshavare å ordinarie stat och den löneförbättring

för viss extra personal, som jag i det föregående ifrågasatt, åren 1919

och 1920. De kostnader, som bärav föranledas, torde, i den mån de ej

böra utgå av vissa bestämda medel, böra bestridas från särskilda anslag,,

beträffande det förra året å tilläggsstat för samma år och beträffande det

senare året å extra stat.

Vad år 1920 angår, torde någon beräkning av de erforderliga anslagens

belopp emellertid icke nu kunna göras, då dessa äro omedelbart

beroende på ett stort antal statsregleringsfrågor, som föreligga till riksdagens

prövning. Först sedan riksdagen fattat beslut i nämnda frågor, torde

Kungl. Maj:t därför kunna för riksdagen framlägga slutligt förslag angående

den tillfälliga löneregleringen i vad den avser år 1920.

Nu har jag således endast att-yttra mig angående kostnaderna för

år 1919.

I vad dessa kostnader föranledas av den tillfälliga löneregleringen

för befattningshavare å ordinarie stat — med undantag för den lots- och

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 326.

85

fyrinrättningen tillhörande personalen å övergångs- och indragningsstat,

beträffande vilken personal icke kunnat på förhand bedömas, i vad mån

den borde inbegripas i löneregleringen — äro kostnadernas beräknande i

det stora hela endast en aritmetisk uppgift och skulle, bortsett från vissa

omständigheter, varom jag strax skall erinra, som resultat giva följande

belopp, nämligen

å

andra huvudtiteln.......

. kr.

564,600

—

»

tredje

» .......

. »

24,900

—

»

fjärde

» .......

. »

64,700

—

»

femte

» .......

. »

340,150

—

»

sjätte

» .......

. »

574,700

—

«

sjunde

» .......

. »

272,475

—

»

åttonde

» .......

. »

438,525

—

»

nionde

» .......

. »

340,325

—

»

tionde

» .......

. »

15,800

titeln statens affärsverksamhet .

. »

23,300

—

Emellertid verka, såsom nyss antyddes, vissa omständigheter, att

berörda kostnader ej kunna så bestämt angivas. Sålunda är det ovisst,

huru mycket eventuell lönereglering för nyssnämnda personal vid lotsoch

fyrinrättningen skulle kosta. Okänt är även, vilken utgift det föreslagna

tredje ålderstillägget för kvinnliga biträden skulle medföra. Vidare

är att märka, att de angivna beloppen i verkligheten komme att

jämkas även av den grund, att de beräknats efter nu gällande stater,

medan i Kungl. Maj:ts hand skulle lämnas att beträffande befattningshavare

å gammal stat i de särskilda fallen bestämma storleken av till

dem utgående löneförbättring. Jämkning komme också att förorsakas av

för vissa häradshövdingar, lotsar och professorer ifrågasatt inskränkning

i rätt till avlöningstillägg ävensom därav, att beräknad förhöjning av

ortstillägg i ett eller annat fall möjligen ej komme att utgå. Slutligen

bör beaktas, att ifrågasatt omorganisation av utrikesdepartementet, varom

förslag torde komma att föreläggas innevarande riksdag och vilken omorganisation

lärer vara ämnad att träda i kraft den 1 oktober 1919, kan

väntas medföra, att löneförbättring av förevarande slag ej bör efter

nämnda dag utgå vid åtminstone en del av de nuvarande befattningarna

i berörda departement.

Vid bestämmandet av de anslag, som erfordras för beredande av

tillfällig lönereglering för ifrågavarande befattningshavare å ordinarie

stat, torde emellertid nyssberörda förhållanden i allmänhet ej behöva

öva annan inverkan, än att anslagen erhålla karaktär av förslagsanslag.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:fs proposition nr 326.

Endast den ifrågasatta inskränkningen i lotsarnas och häradshövdingarnas

rätt till avlöningstillägg torde därjämte böra medföra inverkan å veder^

börande anslagsbelopp.

Löneregleringskommittén, som i sitt utlåtande den 20 februari 1919

beräknat kostnaden för lotspersonalens löneförbättring utan avseende å

inskränkande bestämmelser till 175,800 kronor, har i samma utlåtande

anfört, att vad nämnda personal anginge kostnadssumman komme att

högst väsentligt reduceras genom den föreslagna begränsningen i fråga

om rätt till avlöningstillägg; och föreställde sig kommittén, att den för

lotspersonalen erforderliga anslagssumman icke behövde beräknas högre

än till 75,000 kronor. Således skulle med hänsyn till denna uppskattning,

mot vilken jag för min del ej bar något att invända, förutnämnda

å femte huvudtiteln beräknade kostnadsbelopp kunna nedsättas med omkring

100,000 kronor. — Yad inskränkningen i häradshövdingarnas rätt

till avlöningstillägg beträffar skulle denna enligt verkställda beräkningar

komma att medföra ett minskat anslagsbehov av omkring 50,000 kronor.

Även av annan anledning motsvara de beräknade utgiftssummorna

icke beträffande alla ifrågakommande huvudtitlar de erforderliga särskilda

anslagens storlek. Kostnaderna för tillfällig löneförbättring åt befattningshavare

vid försäkringsinspektionen, 4,450 kronor, vid mynt- och

justerings verket, 7,425 kronor, vid patent- och registreringsverket, 46,100

kronor, vid folkskollärarnas pensionsinrättning, 5,850 kronor, vid flottans

pensionskassa, 3,950 kronor, och vid domänstyrelsen, 23,300 kronor, böra

nämligen, såsom löneregleringskommittén påpekat, i likhet med vad som

gäller beträffande krigstidstillägg och krigstidshjälp, utgå av de medel,

av vilka verkets eller inrättningens omkostnader i övrigt bestridas. Och

vad avlöningsförbättringen vid tjänsterna å allmänna indragningsstaten

angår, torde kostnaden härför böra utgå från förslagsanslaget till nämnda

stat. De särskilda anslagen för den tillfälliga löneregleringens genomförande,

där sådana äro å olika huvudtitlar erforderliga, torde därför

kunna beräknas i motsvarande mån lägre.

Med iakttagande härav skulle anslagen för tillfällig lönereglering

för ifrågavarande befattningshavare å ordinarie stat kunna beräknas till

följande, med hänsyn till anslagens egenskap av förslagsanslag avrundade

belopp, nämligen

å andra huvudtiteln

» tredje »

kr. 515,000: —

> 24,000: —

s. 87 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition nr 326.

87

å sjätte huvudtiteln........kr. 570,000: —

» sjunde » » 219,000: —

» åttonde » » 438,000: —

» nionde > » 340,000: —.

Beträffande de förut nämnda verk och institutioner, vilkas kostnader

för den tillfälliga löneförbättringen böra utgå av de medel, av vilka

verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, torde någon

särskild budgetär anordning i sådant syfte ej vara erforderlig.

Yad härefter vidkommer den extra personal, som i nu förevarande

sammanhang skulle beredas löneförbättring, torde av det förut anförda

framgå, att kostnaderna för löneförbättringen icke kunna beräknas annat

än approximativt. Detsamma torde ock gälla angående kostnaderna för

den höjning av vissa vikariat sersättning ar, som må bliva en följd av den

ifrågasatta löneförbättringen för såväl ordinarie som extra personal.

I den mån ifrågavarande kostnader belöpa å de förut nämnda verk

och inrättningar, vilkas omkostnader i allmänhet bestridas av särskilda

medel, torde därmed i budgetärt avseende böra förfaras på sätt förut

sagts om utgifterna för tillfällig lönereglering för ordinarie personal vid

samma verk och inrättningar. I övrigt böra ifrågavarande kostnader

täckas medelst särskilda anslag å vederbörande huvudtitlar. Dessa anslag

torde, med tillämpning, vad löneförbättringen för extra personal beträffar,

av de av mig i detta avseende angivna grunderna, kunna beräknas

till följande belopp, nämligen I

å

andra huvudtiteln ....

. ... kr. 180,000

—

»

tredje

» ....

. . . » 4,000

—

»

fjärde

—

femte

. . . » 100,000

—

»

sjätte

» ....

. . . » 350,000

--

»

sjunde

. . . » 230,000

—

åttonde

»

...» 125,000

—

nionde

»

...» 70,000

—.

I propositionen angående tilläggsstat för år 1919 har för nu ifrågavarande

ändamål under andra huvudtiteln beräknats allenast 100,000

kronor. Anledningen till den nu ifrågasatta höjningen till 180,000 kronor

är, att den från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll avlönade

extra personalen, vars avlöningstillägg vid avlåtandet av propositionen

om 1919 års tilläggsstat ansetts böra bestridas från samma anslag som

den ordinarie personalens, nu likställts med annan extra personal. Eu

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Departementschefens

hemställan.

följd härav har blivit, att andra huvudtitelns anslag till tillfällig lönereglering

för vissa befattningshavare å ordinarie stat kunnat undergå en

motsvarande minskning. Detta anslag, som i propositionen om 1919 års

tilläggsstat beräknats till 700,000 kronor, har såväl på grund härav som

av annan anledning — på sätt nyss nämnts — ansetts kunna begränsas

till 515,000 kronor.

Under åberopande av vad jag i ärendet anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva,

att tillfällig löneförbättring må under år 1919 utgå vid vissa befattningar

å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen enligt förut

omförmälda på mitt föranstaltande utarbetade förslag i ämnet; dock

att beträffande befattningshavare å gammal stat, med undantag av

den i nämnda förslag upptagna, å äldre stat kvarstående auditören vid

flottans station i Karlskrona, den tillfälliga löneförbättringen må utgå

med belopp, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmes i huvudsaklig

överensstämmelse med de av mig angivna allmänna grunderna för

ifrågavarande löneförbättring,

att avlöningstillägg till häradshövding ej må utgå med högre belopp,

än att avlöningstillägget och den behållna inkomsten å tjänsten,

beräknad enligt av mig angivna grunder, uppgå till sammanlagt högst

10,000 kronor,

att avlöningstillägg till lots ej må utgå med högre belopp, än att

avlöningstillägget tillsammans med inkomsten av lotspenningar, beräknade

enligt av mig angivna grunder, uppgå till högst 1,000 kronor,

att avlöningstillägg till teologie professor, som innehar prebendepastorat

eller eljest åtnjuter naturaförmåner eller inkomst från enskild

donation, ej må utgå med högre belopp, än att hans sammanlagda inkomst

av statsmedel och av prebendet, naturaförmånerna eller donationen,

beräknad enligt av mig angivna grunder, uppgår till högst 9,700 kronor,

skolande, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstillägget

skall utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget i män

av behov göras först å den del, som är att hänföra till lönen, och därefter

å den del, som är att hänföra till tjänstgöringspenningarna;

att ett provisoriskt tredje ålderstillägg å 200 kronor, varav 100

kronor skola anses motsvara lön och 100 kronor motsvara tjänstgöringspenningar,

må under år 1919 utgå till kvinnliga biträden och likställda

befattningshavare, som avses i omförmälda förslag rörande tillfällig löne
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

89

förbättring, efter femton års tjänstgöring under enahanda villkor, som

gälla rörande rätt för sådana biträden till förut stadgade ålderstillägg;

att tillfällig löneförbättring må under år 1919 utgå till de lotsoch

fyrväsendet tillhörande befattningshavare å övergångs- och indragningsstat,

vilka Kungl. Maj:t prövar skäligt tillägga sådan förmån, med

belopp, som i varje särskilt fall bestämmes av Kungl. Maj:t i skäligt

förhållande till den löneförbättring av ifrågavarande slag, som tillkommer

övrig personal vid lots- och fyrväsendet; samt

att den extra personalen vid de förvaltningsgrenar, beträffande

vilka tillfällig löneförbättring nu föreslagits för ordinarie personal, må

under år 1919 åtnjuta löneförbättring enligt vad Kungl. Maj:t, i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder jag därutinnan angivit, bestämmer;
dels

för nyssnämnda ändamål bevilja å tilläggsstat för år 1919 såsom

förslagsanslag

till tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare å ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen

å andra huvudtiteln

» tredj e »

» fjärde »

» femte »

* sjätte »

» sjunde »

» åttonde >

» nionde »

kronor 515,000: —

» 24,000: —

» 65,000: —

» 240,000: —

» 570,000: —

» 219,000: —

» 438,000: —

» 340,000: — samt

till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel

å andra huvudtiteln

» tredje * .....

» fjärde » ......

» femte » .....

> sjätte » .....

> sjunde » .....

» åttonde » .....

» nionde » .....

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

. . kronor 180,000: —

. . > 4,000: —

. . » 15,000: —

. . » 100,000: —

. . > 350,000: —

. . » 230,000: —

. . » 125,000: —

. . » 70,000:—;

1 samt. 289 höft. (Nr 326.)

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Alaj:ts proposition nr 326.

dels förklara, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring,

i vad den avser personal, såväl ordinarie som extra, hos försäkringsinspektionen,

mynt- och justeringsverket, patent- oeh registreringsverket,

folkskollärarnas pensionsinrättning, flottans pensionskassa och domänstyrelsen,

skola utgå av de medel, av vilka vederbörande verks eller inrättnings

omkostnader i övrigt bestridas;

dels ock medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring,

i vad den avser befattningshavare å allmänna indragningsstaten, må utgå

av förslagsanslaget till nämnda stat.

Särskilda

yttranden.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte yttrade:

»Fögderiförvaltningarnas uteslutande från den tillfälliga löneregleringen

synes mig icke av förhallandena påkallad. Jämförelsen med övriga

under samma lönereglering inbegripna tjänstemannakatégorier ligger

här så nära, att enligt min mening fögderiförvaltningarna jämväl bort

komma i åtanke vid den tillfälliga lönereglering, varom här är fråga.»

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Rydén yttrade:

»I anslutning till de förutsättningar, under vilka löneregleringen för

lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna

samt de tekniska elementarskolorna, fackskolornä och gymnasierna,

fattades av 1918 års lagtima riksdag, anser jag, ätt tillfällig

löneförbättring bör beredas jämväl dessa läraregruppér.»

Statsrådets övriga ledamöter instämde med föredragande departementschefen;

och

behagade Hans Maj:t Konungen gilla vad denne

anfört och hemställt samt förordnade, att proposition I

ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

tTr protokollet:

Birger Looström.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

1

Bilaga.

Förslag

rörande

tillfällig löneförbättring

för olika grupper av befattningshavare

år 1919.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 326.

Andra huvudtiteln.

Justitiedepartementet.

Departementschefen..............

Kansliavdelningen:

1 statssekreterare och expeditionschef......

-

1 kansliråd..................

1 dito ..................

1 fSrste kanslisekreterare ...........

1 registrator.................

1 andre kanslisekreterare............

1 dito med tjänstgöring även å lagavdelningen . .

Lagavdelningen.

1 chef för lagavdelningen ..........

1 ledamot å lagavdelningen...........

1 förste kanslisekreterare med tjänstgöring även å

kansliavdelningen............ . .

1 kvinnligt biträde av andra graden......

1 kvinnligt biträde av första graden......

1 dito .....

Summa

Justitiekanslersexpeditionen.

Juslitiekanslern................

Expeditionssekreteraren...........

Registratorn..................

Summa * *)

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Samma.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

2,000

-

2,000

'') 1,500

1,500

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

500

300

100

—

900

500

300

100

—

800

500

300

100

—

900

l) 1,500

1,500

—

—

—

s) 1,000

1,000

600

300

100

—

1,000

200

100

50

—

350

200

100

50

—

850

200

100

50

—

350

—

—

—

13,750

1,000

400

100

1,500

600

300

100

—

1,000

500

300

100

—

900

—

—

—

—

3,400

*) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

*) Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kvvgl. Maj:ts pr oposition nr 326.

3

t

1

Föreslaget

a v 1 ö n i

ngs tillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

|

Summa.

1

Kronor.

pen-

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

•

Kronor.

i

Högsta domstolen.

j 1 justitieråd.................

1,500

_

1,500

J 23 dito ..................

34,500

—

—

—

34,500

;

Samma

—

■—

—

—

36,000

j

Nedre jnstitierevlsionen.

! 1 revisionssekreterare.............

600

300

100

1,000

14 dito .............

8,400

4,200

1,400

—

14,000 [

1 konstituerad revisionssekreterare.......

—

—

—

») 1,000

1,000 j

4 konstituerade dito .............

—

—

—

>) 4,000

4,000

1 protokollssekreterare.... T........

500

300

100

—

900

4 dito .............

2,000

1,200

400

—

3,600

1 registrator . . . —-...............

500

300

100

—

900

1 dito . . ................

500

300

100

—

900

1 kanslist . .................

500

300

100

—

900

1 skrivbiträde................

200

100

50

—

350

11 skrivbiträden................

2,200

1,100

550

—

3,850

Övergångsstat.

1 protokollssekreterare.............

550

300

850 j

3 dito .............

1,650

900

—

—

2,550

Summa

—

—

—

—

34,S00

Svea liovrlltt.

1 president . .................

1,100

400

—

—

1,500 I

1 hovrättsråd .... .............

700

300

. —

—

1,000

39 dito " .................

27,300

11,700

—

—

39,000

1 krigshovrättsråd..............

700

300

—

—

1,000

1 sekreterare .................

600

300

100

—

1,000

1 advokatfiskal . . . .............

600

300

100

—

1,0110

i) Av arvodestillägget anses 700 kronor motsvara lön och 300 kronor motsvara tjänstgöringsponuingar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Svea hovrätt (forts.).

1 Bverkrigsfiskal...............

1 aktuarie.................

t dito ..................

1 arkivarie..................

1 notarie...................

7 notarier..................

1 fiskal...................

5 fiskaler..................

1 skrivbiträde................

10 skrivbiträden................

Summa

Justitiestaten nnder Svea hovrätt.

1 häradshövding...............

59 häradshövdingar..............

Summa

Göta hovrätt.

1 president..............

1 hovrättsråd.................

19 dito ................

1 sekreterare.................

1 advokatfiskal................

i 1 aktuarie..................

1 arkivarie..................

| 1 notarie...................

| 3 notarier..................

1 fiskal...................

| 3 fiskaler..................

! 1 skrivbiträde................

| 6 skrivbiträden..........

i

Summa

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst- göri lös- pen- ningar.

Orts- til lägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

600

300

100

1,000

500

300

100

—

900

500

300

100

—

900

500

300

100

—

900

500

300

100

—

900

3,500

2,100

700

—

6,300

600

300

—

—

900

3,000

1,500

—

4,500

200

10O

50

—

350

2,000

1,000

500

—

3,500

—

—

—

—

64,650

700

300

_

1,000

41,300

17,700

—

—

59,000

—

—

—

—

60,000

1,100

400

_

__

1,500

700

300

—

—

1,000

13,300

5,700

—

—

19,000

700

300

—

—

1,000

600

300

—

—

900

600

300

—

—

900

600

300

—

—

900

600

300

—

—

900

1,800

900

—

—

2,700

600

300

—

—

900

1,800

900

—

—

2,700

200

100

—

—

300

1,200

600

—

—

1.800

—

—

—

—

34,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kun.pl.

Föreslagel

avlöningstillägg.

Tjänst-

Lön.

gö rings- pen- ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Samma.

]

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Justitiestaten under Göta hovrätt.

1 häradshövding .........

700

300

_

i,noo !

44 häradshövdingar............

30,800

13,200

—

—

44,000

Samma

—

—

—

—

45,000 j

|

Hovrätten över Skäne och Blekinge.

*

|

1 president...........

1,100

400

_

_

1,500 ;

1 hovrättsråd............

7O0

300

—

—

1,000

8 dito ...........

5,600

2,400

—

—

8,000

1 sekreterare ...........

600

300

—

—

900 |

1 advokatfiskal........

600

300

—

—

000 1

1 notarie...........

600

300

—

—

800 [

1 dito.............

600

300

—

—

900 |

1 fiskal .........

600

300

—

—

900 i

1 dito ............

600

300

—

—

900 !

1 skrivbiträde...........

200

100

—

—

300 :

3 skrivbiträden............

600

300

—

—

900 1

Samma

—

—

—

—

17,100 i

Justitiestaten under hovrätten över Skäne

1

och Blekinge.

1

1 häradshövding ......

700

300

—

_

1,000

17 häradshövdingar..........

11,900

5,100

—

—

17,000

Samma

—

—

—

—

18,000

Avlöning till & äldre stat kvarstående auditör.

1 auditör vid flottans station i Karlskrona . . .

600

300 i

—

900

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Föreslaget

a v 1 ö n i

n g s t i 11 ä g g.

Lön.

Tjänst-

göriugs-

peu-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Fångvårdsstyrelsen.

Överdirektören och chefen...........

800

300

100

—

1,200

1 byråchef..................

600

300

100

—

1,000

1 dito ..................

600

300

100

—

1,090

1 arbetsintendent...............

—

—

—

>) 1,000

1,000

1 andra gradens tjänsteman (sekreterare) ....

600

300

100

—

1,000

3 andra gradens tjänstemän (1 sekreterare, 1 förste

aktuarie å avdelningen för straffregisiret, 1 kam- rerare) ....................

1,800

900

300

—

3,000

1 första gradens tjänsteman (registrator, tillika

aktuarie)...................

500

300

100

—

900

4 första gradens tjänstemän (1 kassör, tillika bok- hållare, 2 revisorer, 1 aktuarie å avdelningen

för stratlregistrei)..............

2,000

1,200

400

_

3,600

1 skrivbiträde i andra lönegraden.......

200

100

50

—

350

1 skrivbiträde i första lönegraden.......

2O0

100

50

—

359

Summa

—

—

—

—

13,400

Fångvårdsstaten.

Tjänstemän av högre grad.

1 direktör ..................

450

250

—

—

700

22 direktörer.................

9,900

5,500

—

—

15,400

1 kamrerare.................

450

250

—

—

700

3 dito .................

1,350

750

—

—

2,100

1 förste pastor...............

—

—

—

*) 700

700

1 pastor ...................

—

—

—

l) 700

700

5 pastorer ..................

—

—

—

J) 3,500

3,500

1 andre pastor................

—

—

—

s) 700

700

'') Därav 700 kronor motsvarande lön och 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

s) Av arvodestil.ägget anses 450 kronor motsvara lön och 250 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

7

Fångvårdsstaten (forts.).

1 assistent ..................

6 assistenter .................

1 assistent och arbetsföreståndare.......

1 assistent ..................

14 assistenter.................

1 assistent och arbetsföreståndare.......

1 lärare ....................

6 dito ...................

1 lärarinna..................

1 föreståndare för kronohäkte.........

8 dito .........

1 dito .........

5 dito .........

Täjnstemän av lägre grad (bevakningspersonal).

1 överkonstapel (med förordnande såsom uppsysyningsman).

...............

13 överkonstaplar (med förordnanden såsom uppsyningsman)

.................

1 överkonstapel................

(SO överkonstaplar...............

1 vaktkonstapel...............

410 vaktkonstaplar (därav 20 jämväl jordbrnksförmän).

..................

1 första vaktfru . ,.............

6 första vaktfruar..............

1 vaktfru.................. *)

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst- göri lös- pen- ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

450

250

700

2,700

1,500

—

—

4,210

450

250

—

—

700

300

225

—

—

525

4,200

3,150

—

—

7,350

300

225

—

—

525

—

—

—

») 525

525

—

—

—

'') 3,150

3,150

—

—

—

s) 375

375

400

250

—

—

650

3,200

2,000

—

—

5,200

300

225

—

—

525

1,5U0

1,125

2,625

200

100

_

_

300

2,600

1,300

—

—

3,900

200

100

—

—

300

12,000

6,000

—

—

18,000

200

100

—

—

300

82,000

41,000

—

—

123,000

125

75

—

—-

200

750

450

—

—

1,200

125

75

—

—

200

*) Av arvodestillägget anses 300 kronor motsvara lön och 225 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

s) Av arvodestillägget anses 250 kronor motsvara lön och 125 kronor motsvara tjänstgöringspenniugar.

Bihang till riksdagens protokoll 1319. 1 sand. 289 käft. (Nr 326.) 13

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor, j

Fångrårdsstaten (forts.).

J 48 vaktfruar..................

6,000

3,600

—

—

9,600

] 1 kokerska..................

125

75

—

—

200

| 12 kokerskor.................

1,500

900

—

—

2,400 :

Övergångsstat.

I

| 1 bevakningsbefälhavare............

300

150

—

—

450

Summa

—

—

—

—

211,600

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

1 direktör..................

450

250

—

—

700

1 pastor och förste lärare...........

—

—

—

>) 700

700

1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsförestån- dare....................

400

250

_

—

650

1 andre lärare, tillika avdelningsföreståndare . .

—

—

—

2) 650

650

1 verkmästare, tillika avdelningsföreståndare . .

400

250

—

—

650

1 tredje lärare ................

—

—

—

3) 525

525

1 bokhållare . ................

300

225

—

—

525

1 maskinist.................

200

100

—

—

300

1 förman med förordnande såsom gruppledare . .

200

100

—

—

300

6 förmän med dito . .

1,200

600

—

—

1,800

1 förman...................

200

100

—

—

800

14 förmän...................

2,800

1,400

—

—

4,200

1 husmoder.................

125

75

—

—

200

Summa

—

—

—

—

11,500

i) Därav anses 450 kronor motsvara lön och 250 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

*) Därav anses 400 kronor motsvara lön och 250 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

*) Därav anses 300 kronor motsvara lön och 225 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

9

Föreslaget

avlöningstillägg.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

Kronor.

pen-

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Tredje huvudtiteln.

Utrikesdepartementet.

Departementschefen..............

2,000

2,000

1 kabinettssekreterare.............

—

—

—

*) 1,500

1,500

1 kansliråd och avdelningschef.........

600

300

100

—

1,000

4 kansliråd och avdelningschefer........

2,400

1,200

400

—

4,000

1 förste sekreterare ..............

600

300

100

—

1,000

3 dito ..............

1,800

900

300

—

3,000

1 förste arkivarie...............

600

300

100

—

1,000

1 andre sekreterare..............

500

300

100

—

900

6 dito ..............

3,000

1,800

600

—

5,400

1 andre arkivarie...............

500

300

100

—

900

1 kvinnligt biträde av tredje graden......

200

100

50

—

350

4 kvinnliga biträden av dito ......

800

400

200

—

1,400

1 kvinnligt biträde av andra graden.......

200

100

50

—

350

6 kvinnliga biträden av dito .......

1,200

600

300

—

2,100

Summa

—

—

—

-

24,900

‘) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningnr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Fjärde huvudtiteln.

LantförsVarsdeparteinentet.

Departementschefen..............

2,000

—

—

—

2,000

1 statssekreterare...............

—

—

—

'') 1,500

1,500

1 expeditionschef...............

—

—

—

*) 1,200

1,200

1 kansliråd..................

600

300

100

—

1,000

3 dito ..................

1,800

900

300

—

3,000

^ 1 förste kanslisekreterare............

600

300

100

—

1,000 1

3 dito ............

1,800

900

300

—

8,000

1 registrator ..................

500

300

100

—

900

1 andre kanslisekreterare............

500

300

100

—

900

s) 3 dito ............

1,500

900

300

—

2,700

1 registrator å kommandoexpeditionen......

—

—

—

400

400

1 kvinnligt biträde av tredje graden.......

200

100

50

—

350

1 kvinnligt biträde av andra graden.......

200

100

50

—

350

1 kvinnligt biträde av första graden......

200

100

50

—

350

1 dito dito ......

200

100

50

—

350

Övergångsstat.

1 kanslisekreterare...............

500

300

100

—

900

Summa

—

—

—

—

19,900

Arméförvaltningen.

Chef: generalkrigskommissarien.........

1,000

400

100

—

1,500

1 krigsråd...................

600

300

100

—

1,000

3 dito ..................

1,800

900

300

—

3,000

1 tjänsteman i andra lönegraden........

600

300

100

—

1,000

*) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgörirespenningar.

a) Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöring-penningar.

*) Härjämte en andre kanslisekreterarebefattning, som hålles vakant, så länge eu kanslisekreterare

kvarstår å övergångsstat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 326.

11

Föreslaget

a v 1 ö n i

få- ngst 111 a g g.

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

Kronor.

pen-

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

A rméför vält ningen (forts.).

10 tjänstemän i andra lönegraden........

6,000

3,000

1,000

—

10,090

1 tjänsteman i dito, krigskassör . . .

600

300

100

—

1,000

1 tjänsteman i första lönegraden........

500

300

100

—

900

15 tjänstemän i dito ........

7,500

4,500

1,500

13,500

1 domäntjänsteman..............

—

—

—

900

900

1 ombudsman.................

—

—

—

900

900

1 biträdesbefattning av tredje lönegraden ....

200

100

50

—

350

4 *biträdesbefattningar av dito .....

800

400

200

—

1,100

| 1 biträdesbefattning av andra lönegraden ....

200

100

50

—

350

7 biträdesbefattningar av dito ....

1,400

700

350

—

2,450

1 biträdesbefattning av första lönegraden ....

200

100

50

—

350

12 biträdesbefattningar av dito ....

2,400

1,200

600

—

4.200

Summa

—

—

—

—

42,800

Generalstaben: civilstaten.

Professor...................

700

300

—-

—

1,000

Krigsarkivarie................

600

300

100

—

1000

Summa

—

—

—

_

2,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Femte huvudtiteln.

Sjöförsvarsdepartementet.

Departementschefen ..............

1 statssekreterare och expeditionschef......

1 kansliråd..................

1 dito ..................

1 förste kanslisekreterare............

1 dito ............

1 registrator ..................

1 andre kanslisekreterare............

1 dito ............

1 kvinnligt biträde av andra graden.......

1 dito av första graden......

Summa

Marinförvaltningen.

Civilavdelningen.

Chef: marinöverkommissarien..........

1 amiralitetsråd................

1 tjänsteman i andra lönegraden........

4 tjänstemän i dito ........

1 tjänsteman i första lönegraden........

8 tjänstemän i dito ........

1 tjänsteman i dito, marinkassör . . .

1 advokatfiskal, som tillika förrättar advokatfiskalsgöromålen

vid Stockholms station......

1 skrivbiträde.................

3 skrivbiträden................

Summa *)

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

2,000

_

_

2,000

_

_

*) 1,500

1,500

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

500

300

100

—

900

500

300

100

—

900

500

300

100

—

900

200

100

50

—

350

200

100

50

—

350

—

—

—

—

10,900

800

300

100

1,200

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

2,400

1,200

400

—

4,000

500

300

100

—

900

4,000

2,400

800

—

7,200

500

300

100

—

900

—

—

—

750

750

200

100

50

—

350

600

300

150

—

1,050

—

—

—

—

18,350

*) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 326.

13

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst- gö rings- pen- ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Marinstaben.

j 1 registrator och aktuarie, med skyldighet att bi- ! träda vid övriga göromål i marinstaben.....

500

300

100

5)00

Sjökartererket (civil personal).

j 1 förste aktuarie..............

600

300

100

—

‘) 1,000

[ 1 aktuarie..................

500

300

100

—

5)00

1 kartograf..................

500

300

100

—

5(00

1 manlig ritare eller gravör..........

450

250

50

—

750

11 manliga ritare eller gravörer.........

4,950

2,750

550

—

8,250

1 redogörare .................

450

250

50

—

750

| 1 kvinnligt biträde av andra graden......

200

100

50

—

350

1 dito dito ......

200

100

50

—

350

1 kvinnligt biträde av första graden......

200

100

50

—

350

Summa

—

—

—

—

13,600

Lotsstyrelsen.

Styrelsen.

1 generallotsdirektör.............

1,000

400

100

—

1,500

1 byråchef ..................

600

300

100

—

1,000

1 dito ..................

600

300

100

—

1,000

1 överfyringenjör...............

600

300

100

—

1,000

Kanslibyrån.

Andra gradens tjänstemän:

1 sekreterare.................

600

300

100

—

1,000

1 kamrerare..................

600

300

100

—

1,000

'') Utgår endast under förutsättning, att befattningshavaren icke är militär i flottans stam eller

reserv (med pension) eller å reservstat, i vilket fall han endast äger uppbära arvodestillägg till belopp,

som kan varda medgivet, allt eftersom flan är militär i flottans stam eller reserv (med pension) eller å

reservstat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Lotsstyrelsen (forts.).

Första gradens tjänstemän:

1 registrator............

1 revisor och bokhållare......

1 dito dito ......

1 kassör och bokhållare......

1 skrivbiträde...........

1 dito ...........

Fyringenjörlcontoret.

Andra gradens tjänstemän:

1 fyringenjör...........

1 dito ...........

Första gradens tjänstemän:

1 verkmästare...........

1 dito ...........

1 materialförvaltare........

Summa

Lots- och fyrinrättningen.

Befälet vid lotsverk^.

1 lotskapten (Stockholm)...........

1 dito (Malmö).............

4 lotskaptener (Göteborg, Umeå, Gävle och Kalmar)

1 lotslöjtnant (Stockholm)...........

1 dito (Umeå).............

5 lotslöjtnanter (Gävle, Visby, Kalmar, Malmö

och Göteborg) ...............

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst- göri ligg- pen- ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Samma.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

500

300

100

900

500

300

100

—

900

500

300

100

—

900

500

300

100

—

900

200

100

''

50

—

350

200

100

50

350

600

300

100

1,000

600

300

100

—

1,000

500

300

100

900

500

300

100

—

900

500

300

100

—

900

15,500

600

300

50

950

600

300

—

—

900

2,400

1,200

—

—

3,600

450

300

50

—

800

450

300

—

—

750

2,250

1,500

—

—

3,750

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

15

Lots- och fyrinriittniiigeii (forts.).

Lotspersonalen.

1 överlots..................

17 överlotsar.................

1 lots ....................

567 lotsar...................

Fyrpersonalen.

1 fyrmästare å ilig- eller motorfyrskepp ....

11 dito å dito ....

1 fyrmästare å större fast fyr.........

16 dito å dito .........

1 fyrmästare eller reservfyrmästare å, fyrskepp .

6 dito dito

1 fyrmästare å mindre fast fyr........

53 dito å dito ........

1 fyrvaktare och befälhavare ä fyrskepp eller reservfyrvaktare.

........... ....

3 fyrvaktare och befälhavare å dito......

1 uppbördsfyrvaktare å fast fyr........

14 dito å dito ........

1 fyrvaktare .................

97 dito .................

1 fyrbiträde.................

97 dito .................

Personalen å lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare å lotsverkets ångfartyg Vega . . .

1 maskinist och uppbördsman.........

6 maskinister och uppbördmän ........

Summa

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

peu-

liingar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

200

100

300

3,400

1,700

—

—

5,100 I

200

100

—

—

300 |

113,400

56,700

—

—

170,100

200

100

300

2,200

1,100

—

—

3.300

200

100

—

—

300

3,200

1,600

—

—

4,800

200

100

—

. ~

300

1,200

600

—

—

1,800

200

100

—

—

300

10,600

5,300

—

—

15,900

200

100

—

—

300

600

300

—

—

900

200

100

—

—

300

2,800

1,400

—

—

4,200

200

100

—

—

300

19,400

9,700

—

—

29,100

200

100

—

—

300

19,400

9,700

—

—

29,100

450

300

750

200

100

—

—

300

1,200

600

—

—

1.800

—

—

—

—

280,!!00

Bihang till riksdagens protokoll 1313. 1 samt. 233 käft. (Nr 326.) 14

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majds proposition nr 326.

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

Sjätte huvudtiteln.

•

Kronor.

pen-

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Statsråden utan departement.

1 statsråd ...................

2,000

—

—

—

2,000

2 dito ...................

4,000

—

—

—

4,000

Summa

—

—

—

—

6,000

Civildepartementet.

Departementschefen..............

2,000

2,000

1 statssekreterare ...............

—

—

—

*) 1,500

1,500

1 expeditionschef...............

—

—

—

s) 1,200

1,200

j 1 kansliråd..................

600

300

100

—

1,060

j 5 dito ..................

3,000

1,500

500

—

5,000

1 byråchef för lagärenden...........

—

—

—

s) 1,000

1,000

1 förste kanslisekreterare............

600

300

100

—

1,000

5 dito ............

3,000

1,500

500

—

5,000

j 1 registrator .................

500

300

100

—

800

1 andre kanslisekreterare............

500

300

100

—

900

s) 4 dito ............

2,000

1,200

400

—

3,600

1 kvinnligt biträde av tredje graden......

200

100

50

—

350

1 kvinnligt biträde av andra graden......

200

100

50

—

350

4 kvinnliga biträden av dito ......

800

400

200

—

1,400

1 kvinnligt biträde av första graden......

200

100

50

—

350

2 kvinnliga biträden av dito ......

400

200

100

—

700

Övergångsstat.

1 kanslisekreterare...............

500

300

100

—

900

2 dito ...............

1,000

600

200

—

1,800

Summa

—

—

—

—

28,950

*) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

2) Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

3) Härjämte tre andre kanslisekreterarbefattningar som hållas vakanta, så länge motsvarande

anta kanslisekreterare kvarstå å Övergångsstat.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. \laj:ts proposition nr 326. 17

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Regeringsrätten.

-

1 regeringsråd................

1,500

—

—

—

1,500

6 dito ................

9,000

—

—

—

9,000

Summa

—

—

—

10,500

Överståthållarämbetet.

Överståthållaren................

1,000

—

—

—

1,000

Underståthållaren..........

600

300.

—

—

900

Sekreteraren..................

700

300

—

—

1,000

1 notarie...................

400

225

—

—

625

1 dito...................

400

225

—

—

625

Summa

—

4,150

Landshövdingarna.

1 landshövding................

2,000

—

—

—

2,000

23 landshövdingar...............

46,000

—

—

_

46,000

Summa

—

—

—

—

48,000

Länsstyrelserna.

■

Landssekreterare och landskamrerare, 48 tjänste-

män.

1 tjänsteman (Stockholm)...........

600

300

100

—

1,000

1 tjänsteman dito ...........

600

300

100

—

1,000

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och Luleå) . . .

650

300

50

—

1,000

5 tjänstemän dito . . .

3,250

1,500

250

—

5,000

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition nr 326.

Länsstyrelserna (forts.).

] 1 tjänsteman (övriga residensstäder)......

| 89 tjänstemän dito ......

Länsassessorer, 46 tjänstemän.

1 tjänsteman (Stockholm)...........

! 1 tjänsteman dito ...........

| 1 tjänsteman (Östersund, Umeå och Luleå) . . .

J 5 tjänstemän dito . . .

1 tjänsteman (övriga residensstäder)......

j 37 tjänstemän dito ......

Länsnotarier och länsbokhållare av första lönegraden,

44 tjänstemän.

1 tjänsteman (Stockholm, Östersund, Umeå och

Luleå)..................

6 tjänstemän dito...............

1 tjänsteman (övriga residensstäder)......

36 tjänstemän dito ......

Länsnotarier och länsbokhållare av andra lönegraden,

6 tjänstemän.

1 tjänsteman (Stockholm)...........

1 tjänsteman (övriga residensstäder)......

4 tjänstemän dito ......

Landskanslister och landskontorister, 167 tjänstemän.

1 tjänsteman (Stockholm)...........

9 tjänstemän dito ...........

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och Luleå) . . .

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst- görings- pen- n ingår.

örts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

700

300

1,000

27,300

11,700

39,000

600

300

100

1,000

600

300

100

—

1,000

600

300

50

—

950

3,000

1,500

250

—

4,750

600

300

—

—

900

22,200

11,100

33,800

500

300

50

850

3,000

1,800

300

—

5,100

550

300

—

—

850

19,800

10,800

''

30,(KM)

400

300

100

800

450

300

—

—

750

1,800

1,200

■

''

3,000

375

225

50

650

3,375

2,025

450

—

5,850

375

225

25

—

625

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326. Ii)

Föreslaget

avlöningstillägg.

•

!

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

Kronor.

pen-

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Länsstyrelserna (fort».).

17 tjänstemän (Östersund, Umeå och Luleå) . . .

6,375

3,825

425

10,625

1 tjänsteman (övriga residensstäder).....

375

225

—

—

600

138 tjänstemän dito .....

51,750

31,050

—

—

82,800

Skrivbiträden, 46 biträden:

1 biträde (Stockholm)............

200

100

50

—

350

2 biträden dito ............

400

200

100

—

700

1 biträde (Östersund, Umeå och Luleå) ....

200

100

25

—

325

! 5 biträden dito ......

1,000

500

125

—

1,625

i 1 biträde (övriga residensstäder).......

200

100

—

—

300

j 36 biträden dito .......

7,200

3,600

—

—

10,800

1

Övergångsstat.

1 lanträntmästare..............

500

300

800

10 dito ..............

5,000

3,000

—

8,000

Summa

255,900

Yäg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Överdirektören och chefen...........

800

300

100

—

1,200

1 byråchef och ledamot............

600

300

100

—

1,000

1 dito dito ............

600

300

100

—

1,000

1 byrådirektör och ledamot...........

600

300

100

—

1,000

1 förste byråingenjör..............

600

300

100

—

1,000

1 dito dito ..............

600

300

100

—

1,000

1 byråingenjör.................

500

300

100

—

900

2 byråingenjörer................

1,000

600

200

—

1,800

1 notarie...................

500

300

100

—

900

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelscn (forts.).

1 registrator, tillika aktuarie..........

1 revisor och bokhållare............

1 kvinnligt biträde .............

4 kvinnliga biträden..............

1 distriktschef.................

5 distriktschefer................

1 distriktsingenjör...............

7 distriktsingenjörer..............

Summa

Medicinalstyrelsen.

Ordinarie stat.

1 generaldirektör................

1 medicinalråd och byråchef..........

4 medicinalråd och byråchefer.........

1 kameralbyråchef...............

1 statsinspektör över köttkontrollen i riket . . .

1 ombudsman.................

1 byråveterinär................

1 sekreterare .................

2 sekreterare.................

1 kamrerare..................

1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning

1 tjänsteman i första lönegraden (notarie) ....

5 tjänstemän i första lönegraden (3 notarier, 1 bok
hållare,

tillika kassör, 1 bokhållare, tillika

notarie) ..................

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator)

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden.....

2 kvinnliga biträden i dito .....

Föreslagei

a v 1 ö n i

n g s t i 11 ä g g.

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

Kronor.

pen-

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

500

300

100

900

500

300

100

—

900

200

100

50

—

850

800

400

200

—

1,400

750

—

—

—

750

3,750

—

—

—

3,750

375

—

—

—

375

2,625

—

—

—

2,625

"

20,850

2,000

2,000

600

300

100

—

1,000

2,400

1,200

400

—

4,000

600

300

100

—

1,000

700

300

—

—

1,000

600

300

100

1,000

600

300

100

1,000

600

300

100

—

1,000

1,200

600

200

—

2,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

500

300

100

900

2,500

1,500

500

_

4,500

200

100

50

—

350

200

100

50

—

350

400

200

100

—

700 1

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

21

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

gprings-

pen-

ningar.

Orts- til] ägg.

Arvode.

Summa.

Medicinalstyrelsen (forts.).

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....

200

100

50

—

350

5 kvinnliga biträden i första lönegraden ....

1,000

500

250

. —

1,750

Övergångsstat.

1 kamrerare.................

700

300

—

1,000

Summa

_

—

—

25,300

Statsinedicinska anstalten.

Statens bakteriologiska laboratorium.

1 föreståndare................

700

800

_

—

1,000

1 laborator ..................

650

300

—

—

950

1 dito ..................

650

300

—

—

950

1 assistent..................

—

—

—

750

750

1 dito ..................

—

—

—

750

750

1 inspektör och kontrollant..........

—

—

—

500

500

1 veterinärbiträde...............

—

—

—

500

500

Statens rättskemiska laboratorium.

1 föreståndare................

700

300

—

—

1,000

1 assistent...................

—

—

—

750

750

Summa

—

—

—

—

7,150

Hospital och asyler.

1 bokhållare av första graden.........

300

225

—

—

525

11 dito .........

3,300

2,475

—

—

5,775

1 kassörska.................

200

100

—

—

300

13 kassörskor.................

2,600

1,300

—

—

3,900

1 bokhållare av andra graden.........

200

100

—

—

800

6 dito .........

1,200

600

—

—

1,800

1 Bkrivbiträde................

200

100

—

—

300

10 skrivbiträden................

2,000

1,000

—

—

3,000

Summa

—

—

—

—

15,900

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 326.

Riksförsäkringsa nstalten.

j 1 generaldirektör...............

I 1 byråchef ..................

! 2 byråchefer.................

! 1 överläkare..................

I 1 tjänsteman i andra lönegraden (sekreterare) . .

I 1 dito i första lönegraden (notarie) ....

5 dito i dito (notarier, aktuarie,

registrator) ................

i 1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden.....

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden.....

| 8 kvinnliga biträden i dito .....

■ 1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....

I 7 kvinnliga biträden i dito .....

Summa

Försiikringsrädet.

| 1 president..................

| 1 försäkringsråd................

1 dito ................

1 tjänsteman i andra lönegraden (sekreterare) . .

1 tjänsteman i första lönegraden (notarie) ....

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator,

tillika bibliotekarie)............

1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....

Summa

Socialstyrelsen.

1 generaldirektör och chef...........

1 byråchef ..................

4 byråchefer..................

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjän st- görings- pen- ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1,000

400

100

1,500

600

300

100

—

1,000

1,200

600

200

—

2,000

—

—

—

900

900

600

300

100

—

1,000

500

300

100

—

900

2,500

1,500

500

—

4,500

200

100

50

—

350

200

100

50

—

350

1,600

800

400

—

2,800

200

100

50

—

350

1,400

700

350

—

2,450

—

—

—

—

1S,100

1,000

400

100

1,500

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

500

300

100

—

900

200

100

50

—

350

200

100

50

—

.350

—

—

—

—

6,1(W

1,000

400

100

1,500

600

300

100

—

1,000

2,400

1,200

400

—

4,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 326.

23

Socialstyrelsen (forts.).

1 sekreterare .................

5 tjänstemän av andra graden (1 sekreterare, 1

sekreterare och inspektörsassistent, 3 förste

aktuarier)................

1 byråingenjör (teknisk assistent).......

5 tjänstemän av första graden (4 aktnarier, därav

en tillika registrator och kassör, samt en bibliotekarie

och tillika registrator)......

1 kvinnligt skrivbiträde av tredje graden ....

3 kvinnliga skrivbiträden av tredje graden . . .

1 kvinnligt biträde av andra graden......

7 kvinnliga biträden av andra graden.....

1 kvinnligt biträde av första graden......

11 kvinnliga biträden av forsta graden.....

Summa

Yrkesinspektionen.

1 yrkesinspektör...............

1 dito ...............

1 dito ...............

6 yrkesinspektörer..............

1 yrkesinspektris...............

1 assistent ..................

1 dito ..................

1 dito ..................

G assistenter.................

1 underinspektör...............

3 underinspektörer..............

1 underinspektör...............

13 underinspektörer..............

Summa * *)

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

600

300

100

—

1,000

3,000-

1,500

500

_

5,000

500

300

100

—

900

2,500

1,500

500

_

4,500

200

100

50

—

350

600

300

150

—

1,050

200

100

50

—

350

1,400

700

350

—

2,450

200

100

50

—

350

2,200

1,100

550

—

3,850

—

—

—

—

26,300

600

300

'') 100

—

1,000

600

300

») 100

—

1,000

700

300

—

—

1,000

4,200

1,800

—

—

6,000

500

300

50

—

850

500

300

s) 100

—

900

500

300

*) 100

—

900

550

300

—

—

850

3,300

1,800

—

—

5,100

400

225

s) 75

—

700

1,200

675

s) 225

—

2,100

400

225

—

—

625

5,200

2,925

—

—

8,125

—

—

29,150

*) Ortstillägg utgår till yrkesinspektör, som är stationerad i Stockholm.

a) Ortstillägg utgår till assistent under den tid, han är stationerad i Stockholm.

*) Ortstillägg utgår till underinspektör under den tid, han är stationerad i Stockholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1319. 1 sand. 289 käft. (Nr 326.) 15

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Pensionsstyrelsen.

1 generaldirektör och chef...........

1 byråchef ..................

5 byråchefer % ................

1 tjänsteman i andra lönegraden (sekreterare) . .

5 tjänstemän i dito (sekreterare, förste aktnarier)

1 tjänsteman i första lönegraden (notarie, aktuarie)

23 tjänstemän i första lönegraden (notarier, aktnarier)

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator

och kassör)................

1 dito i dito (dito)

1 dito i dito (dito) *

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden.....

19 kvinnliga biträden i dito .....

1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....

68 kvinnliga biträden i dito .....

Summa

Försäkringsinspektionen.

Överdirektören och chefen...........

1 ledamot och sekreterare...........

1 förste aktuarie...............

1 registrator ..................

1 kvinnligt biträde..............

Summa

Föreslaget

a v 1 ö n i

ngstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1,000

400

100

_

1,500

600

300

100

—

1,000

3,000

1,500

100

—

5,000

600

300

100

—

1,000

3,000

1,500

500

—

5,000

500

300

100

—

900

11,500

6,900

2,300

—

20,700

200

100

50

—

350

200

100

50

—

350

200

100

50

—

350

200

100

50

—

350

3,800

1,900

950

—

6,650

200

100

50

—

350

13,600

6,800

3,400

—

23,800

—

—

—

—

67,300

800

300

100

1,200

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

500

300

100

—

900

200

100

50

—

350

—

—

—

—

4,450

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

25

•

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tj änst- görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

Sjunde huvudtiteln.

Kronor.

pen-

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Finansdepartementet.

Departementschefen..............

2,000

—

—

—

2,000

1 statssekreterare ...............

—

—

—

'') 1,500

1,500

1 expeditionschef...............

—

—

—

a) 1,200

1,200

1 kansliråd..................

600

300

100

—

1,000

3 dito ..................

1,800

900

300

—

3,000

1 förste kanslisekreterare............

600

300

100

—

1,000

3 dito ............

1,800

900

300

—

3,000

1 registrator ..................

500

300

100

—

900

1 andre kanslisekreterare............

500

300

100

—

900

3 dito ............

1,500

900

300

—

2,700

1 kvinnligt biträde av andra graden.......

200

100

50

—

350

2 kvinnliga biträden av dito .......

400

200

100

—

700

1 kvinnligt biträde av första graden........

200

100

50

—

350

3 kvinnliga biträden av dito .......

600

300

150

—

1,050

Summa

—

—

—

—

19,650

Kammarkollegium.

1 generaldirektör ...............

1,000

400

100

—

1,500

1 kammarråd.................

600

300

100

—

1,000

3 dito .................

1,800

900

300

—

3,000

1 advokatfiskal................

600

300

100

—

1,000

1 arkivarie..................

600

300

100

—

1,000

2 arki vari er..................

1,200

600

200

—

2,000

1 tjänsteman i första lönegraden (notarie) ....

500

300

100

■ —

900

6 tjänstemän i dito (notarier, registrator)

3,000

1,800

600

—

5,400

1 kvinnligt biträde av högro avlöningsgrad . . .

200

100

50

—

350

1 dito av lägre avlöningsgrad ....

200

100

50

—

350

1 dito av dito ....

200

100

50

—

350

Summa

—

—

—

—

16,850

*) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

2) Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Statskontoret.

1 generaldirektör...............

1 statskommissarie och byråchef........

3 statskommissarier och byråchefer.......

1 andra gradens tjänsteman, sekreterare ....

1 dito, räntmästare..............

1 dito, kamrerare och kassakontrollant.....

1 dito, förste revisor .............

1 dito, kamrerare...............

1 dito, ombudsman..............

1 första gradens tjänsteman, revisor och bokhållare

...................

10 dito. revisorer och bokhållare, registrator . . .

1 kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad . . .

2 kvinnliga biträden av dito .........

1 kvinnligt biträde av lägre avlöningsgrad . . .

1 dito av dito . . .

Summa

Mynt- och justeringsverket.

1 myntdirektör................

1 förste ingenjör...............

1 dito ...............

1 kamrerare.................

1 ingenjör..................

1 dito ....................

1 kassör...................

1 myntgravör.................

Summa

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1,000

400

100

1,500

600

300

100

—

1,009

1,800

900

300

—

3,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1.000

600

300

100

—

1,000

500

300

100

—

900

5,000

3,000

1,000

—

9,000

200

100

50

—

:i50

400

200

100

—

700

200

100

50

—

350

200

100

50

—

350

23,150

900

300

1,200

700

300

—

—

1,000

600

300

100

—

1,000

600

300

—

—

1100

500

300

100

—

900

500

300

100

—

900

500

300

100

—

900

-

—

—

625

025

—

—

7,425

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

27

Föreslaget

avlöningstillägg.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

Kronor.

pen-

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kom merskollegium

(med undantag av avdelningen för näringsstatistik).

1 generaldirektör och chef...........

1,000

400

100

—

1,500

1 kommerseråd och byråchef..........

600

300

100

—

1,000

2 kommerseråd och byråchefer.........

1,200

600

200

—

2,000

1 sekreterare .................

600

300

100

—

1,000

2 dito ....................

1,200

600

200

—

2,000

1 registrator och arkivarie . . . .......

500

300

100

—

900

1 kassör och sjöpassnotarie...........

500

300

100

—

900

Summa

—

—

"

9,300

Kommerskollegium,

avdelningen för näringsstatistik.

1 byråchef ..................

600

300

ICO

—

1,000

1 förste aktuarie................

600

300

100

—

1,000

1 dito ....................

600

300

100

—

1,000

1 aktuarie ..................

500

300

100

—

900

3 aktnarier..................

1,500

900

300

—

2,700

1 kvinnligt biträde av tredje lönegraden (bokhållare)

200

100

50

—

350

1 dito av dito (dito)

200

100

50

—

350

1 kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad ....

200

100

50

—

350

1 dito av dito .....

200

100

50

—

350

1 kvinnligt biträde av lägre avlöningsgrad ....

200

100

50

—

350

7 kvinnliga biträden av dito..........

1,400

700

350

—

2,450

Summa

—

—

—

—

10,800

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj-.ts proposition nr 326.

Kammarriitten.

1 president ..................

1 kammarrättsråd...............

9 dito ...............

1 revisionskommissarie............

1 dito ............

1 sekreterare .................

1 advokatfiskal ................

1 revisor (förste revisor) ............

1 dito dito ............

1 revisor ...................

19 revisorer ..................

1 tjänsteman i första lönegraden (notarie) . . . .

5 tjänstemän i dito (notarier, aktuarie och registrator)

.....''............

1 kvinnligt skrivbiträde av högre avlöningsgrad

(räknebiträde)..............

3 kvinnliga skrivbiträden av dito (räknebiträden)

1 kvinnligt skrivbiträde av lägre avlöningsgrad .

3 kvinnliga skrivbiträden av dito

Summa

Statistiska centralbyrån.

1 överdirektör och chef............

1 byråchef ..................

2 byråchefer.................

1 förste aktuarie...............

3 förste aktuarier (därav 1 bibliotekarie) . . . .

1 aktuarie..................

4 aktuarier (därav 1 registrator)........

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1,000

400

100

1,500

600

300

100

—-

1,000

5,400

2,700

900

—

9,000

600

300

100

1,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

500

300

100

—

900

500

300

100

—

900

500

300

100

—

900

9,500

5,700

1,900

—

17,100

500

300

100

—

900

2,500

1,500

500

—

4.500

200

100

50

—

350

600

300

150

—

1,050

200

100

50

—

350

600

300

150

—

1,050

"

—

43,500

800

300

100

1,200

600

300

100

—

1,000

1,200

600

200

—

2,000

600

300

100

—

1,000

1,800

900

300

—

3,000

500

300

100

—

900

2,000

1,200

400

—

3,600

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

29

Statistiska centralbyrån (forts.).

1 krinnligt biträde av tredje graden......

3 kvinnliga biträden av dito ......

1 kvinnligt biträde av andra graden......

14 kvinnliga biträden av dito ......

1 kvinnligt biträde av första graden......

19 kvinnliga biträden av dito ......

Summa

Byggnadsstyrelsen.

Generaldirektören och chefen .........

1 byggnadsråd................

3 dito ................

1 byråchef..................

1 intendent ..................

5 intendenter ... ..............

1 sekreterare.................

1 kassör och bokhållare, tillika notarie.....

1 assistent..................

2 assistenter.................

1 statistiker.................

1 kvinnligt biträde..............

3 kvinnliga biträden.............

Summa

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

200

100

50

850

600

300

150

—

1,050

200

100

50

—

350

2,800

1,400

700

—

4,900

200

100

50

—

350

3,800

1,900

950

—

6.650

26,350

1,000

400

100

1,500

600

300

100

—

1,000

1,800

900

300

—

3,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

3,000

1,500

500

—

5,000

600

300

100

—

1,000

500

300

100

—

900

—

—

—

■) 900

900

—

—

—

>) 1,800

1,800

—

—

—

>) 900

900

200

100

50

—

350

600

300

150

—

1,050

—

—

—

—

19,400

‘) Av arvodestillägget till assistent eller statistiker anses 600 kronor motsvara lön och 300 kronor

motsvara tjänstgöringspenuingar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. May.ts proposition nr 326.

Patent- och registreringsverket.

1 generaldirektör...............

1 byråchef ..................

5 byråchefer.................

1 byrådirektör................

16 byrådirektörer...............

1 förste byråingenjör.............

4 förste byråingenjörer............

1 bibliotekarie................

1 sekreterare.................

1 byråingenjör................

4 byråingenjörer...............

1 kassör och räkenskapsförare.........

1 registrator .................

1 föreståndare för granskning av varumärken . .

1 notarie...................

1 dito...................

1 kvinnligt biträde av andra avlöningsgraden . .

4 kvinnliga biträden av dito . .

1 kvinnligt biträde av första avlöningsgraden . .

10 kvinnliga biträden av dito . .

Summa

Generaltullstyrelsen.

1 generaltulldirektör.............

1 byråchef ..................

3 byråchefer.................

Kansliet.

1 sekreterare .................

1 dito ................. l

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänat-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1,000

400

100

1,500

600

300

100

—

1.000

3,000

1,500

500

—

5,000

600

300

100

—

1,000

9,600

4,800

1,600

—

16,000

600

300

100

—

1,000

2,400

1,200

400

—

4 000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

500

300

100

—

800

2,000

1,200

400

—■

3,600

500

300

100

—

900

500

300

100

—

900

500

300

100

—

*)900

500

300

100

—

900

500

300

100

—

900

200

100

50

—

350

800

400

200

—

1,400

200

100

50

—

350

2,000

1,000

500

—

3,500

—

—

—

—

46,100

1,000

400

100

1,500

600

300

100

—

1,000

1,800

900

300

—

3,000

600

300

100

_

1,000

600

300

100

—

1,000

l) Utgår icke, därest befattningen innehaves av kvinna.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts proposition nr 328.

31

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

niDgar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Samma.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Generaltullstyrelsen (forts.).

1 registrator .................

500

300

100

—

900

1 notarie...................

500

300

100

—

900

3 notarier..................

1,500

900

300

—

2,700

1 kvinnligt skrivbiträde............

200

100

50

—

350

1 dito ............

200

100

50

—

350

Kameralhy rån.

1 kamrerare.................

600

300

100

—

1,000

1 förste revisor ................

600

300

100

—

1,000

1 revisor och bokhållare............

500

300

100

—

900

3 revisorer och bokhållare...........

1,500

900

300

—

2,700

Revisionsbyrån.

1 förste aktuarie...............

600

300

100

—

1,000

1 aktuarie..................

500

300

100

—

900

2 aktuarier..................

1,000

600

200

—

1,800

1 revisor ...................

500

300

100

—

900

7 revisorer ..................

3,500

2,100

700

—

0,300

1 kvinnligt biträde av andra graden......

200

100

50

—

350

1 dito av dito ......

200

100

50

—

350

1 kvinnligt biträde av första graden......

200

100

50

—

350

15 kvinnliga biträden av dito ......

3,000

1,500

750

—

5,250

Tullbehandlings- och upplysningsbyrån.

1 byråadsistent................

600

300

100

—

1,000

1 dito ................

600

300

100

—

1,000

1 andre byråaseistent.............

500

300

100

—

900

Summa

—

—

—

38,400

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 289 höft. (Nr 326.) 16

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. May.ts proposition nr 326.

Kontrollstyrelsen.

1 överdirektör och chef............

1 överingenjör.................

1 dito .................

1 ledamot och sekreterare............

Avdelningen för rusdrycksförsäljningsärenden.

1 ledamot och avdelningschef..........

1 sekreterare .................

1 inspektör ..................

1 förste aktuarie................

1 aktuarie...................

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden (registrator)

1 kvinnligt biträde i dito .....

1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....

4 kvinnliga biträden i dito .....

Summa

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst- göri lös- pen- ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Snmma.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

800

300

100

1,200

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

1.000

600

300

100

—

1.000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

500

300

100

—

900

200

100

50

—

350

200

100

50

—

350

200

100

50

—

350

800

400

200

—

1.400

—

—

—

—

11,550

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

33

Föreslaget

avlöningstillägg.

Tjänst-

Orts-

tillägg.

Lön.

görings-

pen-

ningar.

Arvode.

Samma.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Åttonde huvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet.

Departementschefen..............

2,000

—

—

—

2,000

1 statssekreterare ...............

—

—

») 1,500

1,500

1 expeditionschef...............

—

s)l,200

1,200

Kansliavdelningen.

1 kansliråd..................

600

300

100

—

1,000

4 dito .............. ...

2,400

1,200

400

—

4,000

1 förste kanslisekreterare...........

600

300

100

—

1,000

4 dito ...........

2,400

1,200

400

—

4,000

1 registrator .................

500

300

100

—

900

1 andre kanslisekreterare...........

500

300

100

—

900

3)3 dito ...........

1,500

900

300

—

2,700

1 kvinnligt biträde av tredje graden......

200

100

50

—

350

1 dito av dito ......

200

100

50

—

350

1 kvinnligt biträde av andra graden......

200

100

50

—

350

1 dito av dito ......

200

100

50

—

350

1 kvinnligt biträde av första graden......

200

100

50

—

350

4 kvinnliga biträden av dito ......

800

400

200

—

1,400

Statistiska avdelningen.

4) 1 aktuarie..................

500

300

100

—

900

1 kvinnligt biträde av andra graden......

200

100

50

—

350

1 2 kvinnliga biträden av dito ......

400

200

100

—

700

x) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

2) Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

8) Härjämte två andre-kanslisekreterarebefattningar, vilka hållas vakanta, så länge de å övergångsstaten

uppförda kanslisekreterarna å kansliavdelningen kvarstå därstädes.

4) Härjämte en aktuariebefattning, som hålles vakant, så länge kanslisekreteraren C. H. Gustafsson

kvarstår å övergångsstaten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Föreslaget avlöningstillägg.

Tjänst-

Lön.

görings-

peu-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Ecklesiastikdepartementet (forts.).

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 kvinnligt biträde av första graden .

200

100

50

350

3 kvinnliga biträden av dito

600

300

150

—

1,050

Övergångsstat.

1 kanslisekreterare å kansliavdelningen.....

500

300

100

_

800

1 dito å dito

500

300

100

_

900

1 dito å statistiska avdelningen . . .

500

300

100

—

800

Samma

—

—

—

—

28,400

Riksarkivet.

1 riksarkivarie.....

800

300

100

_

1,209

1 förste arkivarie . . .

600

300

100

_

1,000

3 förste arkivarier ....

1,800

900

300

_

3,000

1 andre arkivarie ....

300

100

_

900

3 andre arkivarier.....

1,500

900

300

_

2,700

1 registrator ......

500

300

100

_

900

1 kvinnligt skrivbiträde . .

200

100

50

_

350

1 dito . .

200

100

50

—

350

Samma

—

—

—

10,400

Landsarkiven.

Vadstena: 1 landsarkivarie . . .

600

300

_

_

900

Uppsala: 1 dito

600

300

—

—

900

Lund: 1. dito

600

300

—

—

900

1 andre arkivarie.......

550

300

—

—

850

Göteborg: 1 landsarkivarie.....

600

300

—

—

900

Samma

—

—

—

—

4,450

Arkirdepå 1 Visby.

1 föreståndare...........

—

—

—

300

300

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

35

Föreslaget avlöningstillägg.

Tjänst-

Lön.

görings-

Orts-

Arvode.

Samma.

pen-

tillägg.

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kung], biblioteket.

1 riksbibliotekarie...............

800

300

100

—

1,200

1 förste bibliotekarie..............

600

300

100

—

1,000

3 förste bibliotekarier.............

1,800

900

300

—

3,000

1 andre bibliotekarie..............

500

300

100

—

900

6 andre bibliotekarier.............

3,000

1,800

600

—

5,400

1 kvinnligt biträde av andra graden......

200

100

50

—

350

1 dito dito ......

200

100

50

—

350

1 kvinnligt biträde..............

200

100

50

—

350

Samma

—

—

—

—

12,550

Nationalmuseet.

Överintendent och chef.............

800

300

100

—

1,200

1 intendent (avdelningsföreståndare).......

600

300

100

—

1,000

3 intendenter dito .......

1,800

900

300

—

3,000

1 konservator.................

—

—

—

375

375

Summa

—

—

—

—

5,575

Naturhistoriska riksmuseet.

Avdelningarna vid Frescati.

1 intendent ..................

700

300

—

—

1,000

6 intendenter .................

4,200

1,800

—

—

6,000

1 assistent ..................

—

—

—

750

750

G assistenter ..................

—

—

—

4,500

4,500

1 konservator.................

450

250

50

—

750

1 dito .................

450

250

50

—

750

1 kvinnligt biträde..............

200

100

50

—

350

2 kvinnliga biträden..............

400

200

100

—

700 1

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

För

e s 1 a g e t

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst- göri lös- pen- ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Naturhistoriska riksmuseet (forts.).

Etnografiska avdelningen.

1 intendent ..................

700

300

—

—

1,000

1 assistent..................

—

—

—

750

750

1 kvinnligt biträde...............

200

100

50

—

850

Summa

—

—

—

—

16,900

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

1 riksantikvarie, som tillika är föreståndare för de

under akademiens inseende stående samlingar och

sekreterare i akademien...........

800

300

100

1,200

1 antikvarie..................

600

300

100

'' -

1,000

1 2 antikvarier.................

1,200

600

200

—

2,000

j 1 kvinnligt skrivbiträde............

200

100

50

—

350

Summa

—

—

—

—

4,550

Akademien för de fria konsterna.

Akademiens tjänstemän.

\ 1 sekreterare.................

—

—

—

450

450

1 räkenskapsförare...............

—

—

150

150

1 1 bibliotekarie.................

—

—

—

250

250

Konsthögskolan.

! 1 professor i arkitektur............

700

300

—

—

1,000

1 dito i teckning.............

500

300

100

—

900

1 dito i dito ............

500

300

100

—

900

1 dito i målning.............

500

300

100

—

900

1 dito i dito .............

500

300

100

—

900

1 dito i landskapsmålning.........

500

300

100

—

900

| 1 dito i svensk arkitekturhistoria......

500

300

100

—

9C0

1 dito i modellering............

600

300

—

—

900

1 dito i anatomi .............

—

—

—

625

625

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

37

Akademien för de fria konsterna (forts.).

1 lärare i perspektiv ..............

1 dito i konsthistoria............

1 dito i dekorativ konst...........

1 dito i etsning...............

Summa

Musikaliska akademien.

Sekreteraren..................

Kamreraren..................

Bitdiotekaricn.................

Direktören för musikkonservatorium.......

1 lärare i pianospelning............

1 dito i pianospelning i orgelklassen.....

1 dito i orgelspelning........... .

1 dito i harmonilära.............

1 dito i elementar-, kyrko- och körsång ....

1 dito i solosång..............

1 dito i violinspelning............

1 dito i kontrapunkt, komposition och instrumentation

...............

1 dito i musikens historia och ästetik.....

i dito i spelning å blåsinstrument av mässing .

1 dito i violoncellspelning..........

1 dito i klarinettspclning ..........

1 dito i pianostämning . ............

1 dito i kontrabasspelning..........

1 dito i flöjtspelning.............

Orkesteranföraren...............

Summa

Ilniversiteiskanslersexpeditionen.

1 kanslerssekreterare..............

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

300

300

—

—

—

450

450

—

—

—

500

500

—

—

—

600

600

—

—

—

—

10,625

500

300

100

_

000

400

300

50

—

750

250

200

50

—

500

600

300

100

—

1,000

400

300

100

—

800

400

300

100

—

800

400

300

100

—

800

400

300

100

—

800

400

300

100

—

800

375

225

50

—

650

375

225

50

—

650

375

225

50

—

650

350

175

—

—

525

250

150

—

—

400

225

125

—

—

350

225

125

—

—

350

175

75

—

—

250

125

50

—

—

175

125

50

—

—

175

—

—

—

225

225

—

—

—

—

11,550

700

300

1,000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kuiigl. Ma1 ''ts proposition nr 326.

Uppsala universitet.

Professorer m. fl.

Teologiska fakulteten:

1 förste teologie professor, tillika domprost . . .

1 professor ..................

5 professorer .................

1 assistent vid den praktiska avdelningen inom

fakulteten.................

Juridiska fakulteten:

1 professor ..................

7 professorer .................

Medicinska fakulteten:

1 professor ..................

11 professorer .................

1 professor i psykiatri (befattningen förenad med

överläkarbeställningen vid Uppsala

hospital).............

1 e. o. professor i medicinsk och fysiologisk kemi

1 laborator i experimentell patologi och patologisk

anatomi.............

1 dito i experimentell fysiologi och medicinsk

fysik..............

1 prosektor .................

Filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen:

1 professor..................

19 professorer.................

1 professor i vältalighet och statskunskap, Skytteanus.

...................

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

700

300

1,000

700

300

—

—

1,000

3,500

1,500

—

—

5,000

—

—

—

750

750

700

300

1,000

4,900

2,100

—

—

7,000

700

300

1,000

7,700

3,300

—

—

11,000

—

_

_

625

625

600

300

—

—

900

650

300

—

—

950

650

300

—

—

950

650

300

—

—

950

700

300

1,000

13,300

5,700

—

—

19,000

—

- ''

_

, _

—

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

39

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

1

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Uppsala universitet (forts.).

|

Filosofiska fakulteten, matematisk-naturveten- skapliga sektionen:

1 professor ..................

700

300

—

—

1,000

13 professorer.................

9,100

3,900

—

—

13,000

1 e. o. professor i växtbiologi.........

650

300

■ _■

—

950

1 laborator i experimentell fysik........

600

300

—

—

800

1 observator i astronomi............

600

300

—

—

900

Tjänstemän och b et,j än te vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

Biblioteket:

1 överbibliotekarie .............

700

. 300

—

. —

1,000

1 förste bibliotekarie.............

600

300

—

—

900

3 förste bibliotekarier.............

1,800

900

—

2,700

1 andre bibliotekarie.............

550

300

—

'' —

850

fr andre bibliotekarier.............

2,750

1,500

—

.

4,250

Medicinska kliniken:

1 amanuens, tillika underläkare........

—

—

*) 300

'') 300

1 dito , Strandbergianus .........

—

—

•) 250

l) 250

Kirurgiska kliniken:

1 amanuens, tillika underkirurg........

—

—

l) 300

'') 300

1 dito , Nilsson-Aschanius........

—

—

*) 250

l) 250

1 dito ..................

—

—

'') 250

*) 250

Obstetrisk-gynekologiska kliniken:

1 amanuens, tillika amanuens vid gynekologiska

polikliniken................

_

*) 250

‘) 250

*) Dessa arvodesbelopp utgå till amanuenserna under villkor, vad var och en av dem angår, att

ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat.

Bihang till riksdagens protokoll 1319. 1 samt. 289 käft. (Nr 326.) 17

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Alaj:ts proposition nr 326.

Uppsala universitet (forts.).

Oftalmiatriska kliniken:

1 amannens, tillika amanuens vid oftalmiatriska

polikliniken.................

Kliniken för bröstsjuka:

1 amanuens..................

Medicinska poliklinikerna:

1 amanuens..................

1 dito ..................

Anatomiska institntioncn:

1 amanuens..................

1 dito ..................

Patologiska institutionen:

1 assistent..................

1 amanuens..................

Fysiologiska institutionen:

1 amanuens..................

Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi:

1 amanuens..................

Farmakologiska institutionen:

1 amanuens..................

Institutionen för allmän och analytisk kemi:

1 amanuens..................

4 amanuenser.................

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst- göri lös- pen- ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

—

—

*) 250

'') 250

—

—

—

‘) 250

*) 250

_

_

375

875

—

—

—

375

875

__

300

800

—

—

—

300

800

625

625

—

—

—

500

500

—

—

—

200

800

—

—

—

200

800

—

—

—

200

800

_

_

_

300

800

—

—

—

1,200

1,200

'') Dessa arvodesbelopp ntgä till amanuenserna under villkor, vad var och en av dem angär, att

ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 326.

41

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

göriugs-

Orts-

Arvode.

Summa.

Kronor.

pen-

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Uppsala universitet (forts.).

Mineralogisk-geologiska institutionen:

1 amanuens..................

—

—

—

200

200

1 dito ..................

—

—

—

200

200

Fysiska institutionen:

1 amanuens..................

—

—

—

300

300

1 dito ..................

—

—

—

300

300

Astronomiska institutionen:

1 amanuens..................

—

—

—

200

200

Meteorologiska institutionen:

1 amanuens..................

—

—

—

300

300

Botaniska museet:

1 konservator.................

550

300

—

—

850

Botaniska trädgärden:

1 amanuens..................

—

'' —

—

300

300

1 trädgårdsmästare...............

400

225

—

—

C25

Botaniska laboratoriet:

1 amanuens..................

—

—

—

300

300

Zoologiska museet:

1 konservator.................

550

300

—

—

850

1 amanuens..................

—

—

—

300

300

Zootomiska laboratoriet:

1 amanuens..................

—

—

—

300

300

Geografiska institutionen:

1 amanuens..................

—

—

—

200

200

Myntkabinettet:

1 amanuens..................

—

—

—

125

126

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungi. Maj:ls proposition nr 326.

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Cppsala universitet (forts.).

!

Museet för nordiska fornsaker:

;

.

1 1 amanuens............

—

100

100

j Victoriamusect för egyptiska fornsaker:

1 amanuens.............

1

125

125

! Exercitiemästare:

'' ''

.

| 1 musikdirektör, som även är skyldig föreläsa i

harmonilära eller musikens historia......

I

500

300

—

—

800

Kansliet:

''

. . .

1 sekreterare.................

700

300

—

1,000

1 notarie.................

500

300

— ''

’ * -

800

1 kanslist..................

—

—

—

450

450

1 ombudsman................

—

—

. — .

. . 375

375

1 notarie i teologiska fakulteten ........

—

—

_

100

100

1 dito i juridiska dito ........

—

—

—

100

100

1 dito i medicinska dito .......

—

—

—

150

150

1 dito i filosofiska dito ........

—

—

’ — ''

250

250

Drätselverket:

1 räntmästare............

700

300

. —

4—-

1,000

j 1 kamrerare............

600

300

_

—

900

j 1 kvinnligt biträde med tjänstgöring å räntekam- maren och jämväl hos universitetets rektor . . .

200

100

300

| 1 bokhållare, tillika amanuens vid kontoret . . .

500

300

—

—

800

1 fogde .-............

600

300

, - ,

. , ,-

900

1 skogsförvaltare............

600

300

—

—

900

Summa

—

—

—

—

99,650

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

43

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Landa universitet.

Professorer m. fl.

Teologiska fakulteten:

1 förste teologie professor, tillika domprost . . .

700

300

—

—

1,000

1 professor ..................

700

300

—

—

1,000

6 professorer .................

3,500

1,500

—

—

5,000

Juridiska fakulteten:

1 professor ..................

700

300

—

—

1,000

6 professorer .................

4,200

1,800

—

—

6,000

Medicinska fakulteten:

1 professor ..................

700

300

■ —

—

1,000

11 professorer.................

7,700

3,300

—

—

11,000

Överläkaren vid Lunds hospital och asyl såsom

lärare i psykiatri..............

—

'' —

500

500

Filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen:

* ''

1 professor..................

700

300

—

—

1,000

18 professorer.................

12,600

5,400

—

—

18,000

|

j Filosofiska fakulteten, matematisk-naturvetenskap- liga sektionen:

1 professor..................

700

300

. . —

1,000

10 professorer.................

7,000

3,000

—

—

10,000

1 laborator i kemi..............

600

300

—

—

900

1 observator i astronomi............

600

300

’ —

—

900

1 föreståndare för den zoologiska institutionens

'' entomologiska avdelning...........

600

300

_

_

900

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. May.ts proposition nr 326.

Lunds universitet (forts.).

Tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

Biblioteket:

1 överbibliotekarie..............

1 förste bibliotekarie.............

2 förste bibliotekarier.............

1 andre bibliotekarie.............

4 andre bibliotekarier.............

Anatomisk-histologiska institutionen:

1 amanuens på anatomiska avdelningen ; . . . .

1 dito på histologiska avdelningen . . . .

Fysiologiska institutionen:

. 1 amanuens ...............

Medicinsk-kemiska institutionen:

1 amanuens.................

Patologisk-anatomiska institutionen:

1 assistent..................

1 amanuens vid patologiska avdelningen . . . .

1 dito vid bakteriologiska avdelningen . . .

Kirurgiska kliniken:

1 amanuens.................

Medicinska kliniken:

1 amanuens.................

Oftalmiatriska kliniken:

1 amanuens.................

Pediatriska kliniken:

1 amanuens.................

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

K ronor.

Kronor.

Kronor.

700

300

1,000

600

300

—

—

900

1,200

600

—

—

1,800

550

300

—

—

850

2,200

1,200

—

—

3,400

_

_

500

500

—

—

—

300

300

—

—

—

200

200

—

—

—

200

200

_

_

_

625

625

—

—

—

500

500

—

—

—

500

500

—

—

—

500

500

—

—

—

500

500

—

—

—

500

500

500

500

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

45

Föreslaget

1

avlöningstillägg.

1

J

Lön.

Tjänst- gö rings- pen- ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Lunds universitet (forts.)-

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Obstetrisk-gynekologiska kliniken:

1 amanuens.................

—

—

—

500

500

Eöntgenlaboratoriet och den radiologiska sjuk- avdelningen vid klinikerna:

1 amanuens.................

—

—

—

500

600

Tuberkulosavdelningen vid klinikerna:

1 amanuens.................

—

—

—

500

500

Astronomiska observator^:

1 amanuens.................

—

—

—

200

200

Botaniska institutionen:

1 assistent vid växtfysiologiska laboratoriet . . .

—

—

—

625

625

1 konservator ................

300

200

—

—

500

1 amanuens vid växtfysiologiska avdelningen . .

—

—

200

200

1 dito i systematisk botanik.......

—

—

—

200

200

1 trädgårdsmästare, jämte fri bostad......

300

250

—

—

550

Fysiska institutionen:

1 assistent ..................

—

—

—

625

625

1 amanuens..................

—

—

—

300

301)

1 dito ..................

—

—

—

300

300

Geologisk-mineralogiska institutionen:

1 assistent..................

—

—

—

625

625

1 amanuens.................

—

—

—

300

300

1 dito .................

—

—

—

200

200

Kemiska institutionen:

1 amanuens.................

—

—

—

300

300

2 amanuenser.................

—

—

—

600

600 !

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Föreslaget

a v 1 ö n i

i

n g s t i 11 ä g g.

i

Lön.

Tjäöst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

|

Summa.

Lnnds universitet (forts.).

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Zoologiska institutionen:

1 konservator...............

550

300

—

—

&50

1 amanuens.................

—

—

300

300

1 dito .................

_

—

—

200

200

Geografiska institutionen:

, .

.

1 amanuens.................

—

—

—

200

200

Historiska museet samt mynt- och medalj- kabinettet:

''

1 amanuens.................

—

—

125

125 i

Musikkapellet:

1 kapellmästare................

500

300

—

—

800

Inrättningen för gymnastik och fäktkonst:

.

.....

•

‘ ■

1 lärare i gymnastik och fäktkonst ......

500

. . —

—

—

500

Kansliet:

1 sekreterare .................

700

300

—

—

1,000

1 ombudsman................

—

—

—

125

125

1 amanuens vid kansliet och räntekammaren . .

—

—

—

375

375

1 notarie i teologiska fakulteten........

—

—

—

75

75

1 dito i juridiska fakulteten.........

—

—

—

75

75

1 dito i medicinska fakulteten.......

—

—

100

100

1 dito i filosofiska fakulteten........

—

—

-

200

200

Räntekammaren:

1 räntmästare................

700

300

—

—

1,000

1 kamrerare .............

600

300

—

—

900

Summa

-

—

—

—

85,825

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:U proposition nr 326.

47

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor

Karolinska institutet.

1 professor ..................

700

300

—

1,000

19 professorer .................

13,300

5,700

—

—

19,000

1 professor i nervsjukdomar (P. H. Malmstens pro- fessur) ...................

700

300

.

_

1,000

1 dito i psykiatri...............

600

300

—

—

900

1 laborator i fysiologi.............

650

300

—

—

950

1 dito i bakteriologi vid patologisk-anatomiska

institutionen...........

650

300

_.

'' _

950

1 dito i kemi och farmaci.........

650

300

—

—

950

1 prosektor vid patologisk-anatomiska institutionen

650

300

—

—

950

1 dito vid anatomiska institutionen ....

650

300

—

—

950

1 kvinnligt tekniskt biträde vid patologisk-anato- miska institutionen.............

200

100

50

_

350

1 dito vid histologiska institutionen......

200

100

50

—

350

1 dito vid fysiologiska institutionen......

200

100

50

—

350

1 dito vid serafimerlasarettets kliniska laborato- rium ....................

200

100

50

350

1 dito Vid dito...............i

200

100

50

—

350

1 klinisk laborator..............

—

• _

900

900

1 laborator vid patologisk-anatomiska institutionen

—

—

900

900

1 underläkare vid obstetriska kliniken å allmänna

barnböidshuset...............

_

_

_

625

625

1 amanuens..................

—

—

—

500

500

6 amanuenser.................

—

—

—

3,000

3,000

1 amanuens.................

—

—

—

375

375

2 amanuenser.................

—

—

—

750

750

1 amannens.................

—

—

—

300

300

9 amanuenser.................

—

—

—

2,700

2,700

1 amanuens.................

-

—

—

250

250

3 amanuenser.................

—

—

750

750

Summa

—

—

—

—

39,450

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 289 hå/t. (Nr 326). 18

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 326..

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

Kronor.

pen-

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Tandläkarinstitutet.

1 lärare i protéslära och tandreglering.....

600

300

—

—

900

1 dito i tandkirnrgi, tillika poliklinikfärestä n-

dåre...............

600

300

—

—

900

1 dito i tandfyllningskonst..........

600

300

—

—

900

1 laborator i protéslära och tandreglering ....

—

—

—

750

750

1 assisterande lärare i tandkirnrgi.......

—

—

—

750

750

1 laborator i tandfyllningskonst........

—

—

—

750

750

1 assistent vid protéslaboratoriet........

—

—

—

300

300

1 dito vid polikliniken..........

—

—

—

225

225

1 dito vid tandfyllningslaboratoriet ....

—

—

—

225

225

Summa

—

—

—

—

5,700

Farmaceutiska institutet.

1 professor i kemi och kemisk farmaci.....

700

300

—

—

1,000

1 dito i botanik och farmakognosi.....

700

300

—

—

1,000

1 lärare i teknisk farmaci och författningskunskap

—

—

—

500

500

1 dito i fysik................

—

—

—

375

375

1 dito i hakteriologi.............

—

—

—

250

250

1 laborator ..................

600

300

—

—

900

3 laboratorer .................

1,800

900

—

—

2,700

Summa

—

—

—

—

6,725

Undervisningsanstalterna för barnmorskor.

Stockholm: 1 överlärare............

700

300

—

—

1,000

1 biträdande lärare.........

600

300

—

—

900

1 instruktionsbarnmorska......

—

—

—

250

250

Göteborg: 1 överlärare............

700

300

—

—

1,000

1 biträdande lärare........

600

300

—

—

900

1 föreständerska och instruktionsbarn-

morska.............

—

—

—

250

250

Summa

—

—

—

—

4,300

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326. 49

Föreslaget

avlöningstillägg.

Tjänst-

Orts-

tillägg.

Lön.

görings-

pen-

ningar.

Arvode.

Samma.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Läroverksörerstyrelsen.

1 överdirektör ........... .....

800

300

100

—

1,200

1 läroverksråd ...... ;..........

600

300

100

'' —

1,000

3 dito ................

1,800

900

300

—

3,000

1 sekreterare..................

600

300

100

—

1,000

1 notarie ....................

500

300

100

—

900

1 dito . . . ................

500

300

100

—

900

1 registrator och aktuarie...........

500

300

100

—

900

1 kvinnligt biträde av andra graden......

200

100

50

—

350

1 kvinnligt skrivbiträde av första graden ....

200

100

50

—

350

1 dito . dito ....

200

100

50

—

350

Samma

-

—

—

9,950

Skolöverstyrelsen.

•

Chefen....................

1,000

400

100

—

1,500

1 ledamot och avdelningschef å folkskolavdelningen

600

300

100

—

1,000

1 ledamot och avdelningschef å yrkesskolavdel- ningen ...................

600

300

100

—

1,000

1 ledamot..................

600

300

100

—

1,000

3 ledamöter.................

1,800

900

300

—

3,000

1 konsulent och särskilt föredragande för husligt

arbete .......... .........

_

—

—

700

700

1 förste bibliotekskonsulent..........

600

300

100

—

1,000

1 sekreterare .................

600

300

100

—

1,000

1 notarie...................

500

300

100

—

900

2 notarier..................

1,000

600

200

—

1,800

1 registrator och aktuarie...........

500

300

100

—

900

1 kvinnligt biträde av andra graden......

200

100

50

—

350

3 kvinnliga biträden av andra graden.....

600

300

150

—

1,050

1 kvinnligt biträde av första graden......

200

100

50

—

350

3 kvinnliga biträden av första graden.....

600

300

150

—

1050

Summa

—

| _

1

10,600

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kung!. Majds proposition nr 326.

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst- görings- pen- n in gar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Samma.

Kroncr.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Tekniska högskolan.

1 professor .

700

300

_

1,000

31 professorer

21,700

9,300

—

—

31,000

1 speciallärare i jäsningsteknik........

—

—

—

• 300

800

1

dito

i frihandsteckning.......

—

—

'' -

450

450

1

dito

i ornamentik..........

—

—

_

450

450

1

dito

i modellering..........

—

—

—

375

375

1

dito

i nationalekonomi, iodnstriell eko- nomi och rättskunskap ....

,

_

1,000

1,000

1

dito

i materiallära och materialprov- ning ............

_

_

750

750

1

dito

•i allm. teknisk och fabrikshygien

—

—

—

450

450

1

dito

i metallografl..........

—

—

—

400

400

1

dito

i maskinkrokiritning......

—

—

—

375

375

1

dito

i byggDadskrokiritning.....

—

—

--

225

225

| 1

dito

i hydromekanik.........

—

—

-r-

300

300

1

dito

i stadsanläggningslära......

• —

—

—

400

400

1

dito

i arkitekturens historia.....

—

—

_

600

60»

1

dito

i metallurgi..........

-

—

• . . - .

400

400

1

dito

i läran om hiss- och transport- anordningar ..........

_

__

___

625

625

1

dito

i gravvetenskap.........

—

—

375

375

1

dito

i förbränningslära........

—

—

—

450

450

1

dito

i läran om uppvärmnings- och ven- tilationsanordningar ......

_

_

200

200

1

dito

i byggnadshygien........

—

—

-r-

500

500

1

dito

i geologi ............

—

—

—

300

800

1

dito

i varvsanläggningar .......

—

—

450

450

1

dito

i arkitektonisk formlära.....

—

—

r«-

225

225

1

kvinnligt skrivbiträde............

200

100

50

—-

350

Samma

—

—

—

—

41,950

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:t» proposition nr 326. Öl

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst- gö rings- pen- ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

''

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Chalmers tekniska institut.

1 professor..................

700

300

—

—

1,000

10 professorer.................

7,000

3,000

—

_

10,000

1 andre lärare................

600

300

—

—

900

4 dito ................

2,400

1,200

—

—

3,600

1 verkstadsingenjör..............

600

300

—

—

900

1 lärare i frihandsteckning..........

450

300

—

—

750

1 speciallärare i beskrivande geometri.....

—

—

—

500

500

1 dito i vattcnbvggnadslära......

—

—

—

750

750

1 dito i modellering..........

—

—

—

275

275

1 dito i elektrokemi..........

—

-

—

400

400

1 dito i geodesi............

—

—

. , —

625

625

I dito i byggnadshygien........

—

. . —.

. . —

125

125

1 dito i stadsanläggningslära......

—

. . —

125

125

1 dito i mekanisk teknologi......

. . —

—

—

300

300

1 dito i explosionsmotorer.......

—

—

300

300

1 dito i engelska språket.......

—

—

225

225

1 dito i bokföring...........

—

—

125

125

! 1 dito i industriell ekonomi......

—

_

.

—

350

350

1 1 dito i byggnadsstatik........

—

—

300

300

1 dito i byggnadsteknik........

-

—

—

525

525

! Summa

—

—

22,0<5

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Nionde huvudtiteln.

Jordbruksdepartementet.

Departementschefen..............

2,000

—

—

—

2,000

1 statssekreterare...............

—

—

—

*) 1,500

1,500

1 expeditionschef...............

—

—

—

a) 1,200

1,200

1 kansliråd..................

600

300

100

—

1,000

2 dito ..................

1,200

600

200

—

2,000

1 förste kanslisekreterare............

600

300

100

—

1,000

2 dito ............

1,200

600

200

—

2,000

1 registrator ..................

500

300

100

—

900

1 andre kansli sekreterare............

500

300

100

—

900

5 dito ............

2,500

1,500

500

—

4,500

1 kvinnligt biträde av andra graden.......

200

100

50

—

350

1 kvinnligt biträde av första graden.......

200

100

50

—

350

2 kvinnliga biträden av dito..........

400

200

100

—

700

Samma

—

—

—

—

18,400

Lantbruksstyrelsen.

Generaldirektören och chefen..........

1,000

400

100

—

1,500

1 byråchef ..................

600

300

100

—

1,000

3 byråchefer.................

1,800

900

300

—

8,000

1 byrådirektör å fiskeribyrån ..........

600

300

100

—

1,000

1 byrådirektör å lantbrnksbyrån ........

600

300

100

—

1,000

1 förste byråingenjör.............

600

300

100

—

1,000

1 dito .............

600

300

100

—

1,000

1 sekreterare.................

600

300

100

—

1,000

1 kassör och bokhållare............

500

300

100

—

900

1 notarie...................

500

300

100

—

900

*) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

’) Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

53

Lantbruksstyrelsen (forts.).

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden.....

2 kvinnliga biträden i dito .....

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden.....

5 kvinnliga biträden i dito .....

1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....

1 dito i dito .....

Summa

Lantbruksakademiens sekreterare,

tillika ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet

samt ordförande i anstaltens nämnd . .

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

1 avdelningsföreståndare............

5 dito ............

1 överassistent.................

1 dito .................

1 assistent ..................

5 assistenter..................

Summa

Lantbruksingenjörer.

1 lantbruksingenjör i Stockholms län......

1 lantbruksingenjör ..............

21 lantbruksingenjörer.............

1 extra lantbruksingenjör...........

8 extra lantbruksingenjörer..........

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

]>en-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor

Kronor.

Kronor.

Kronor.

200

100

50

350

400

200

100

—

700

200

100

50

—

350

1,000

500

250

—

1,750

200

100

50

—

350

200

100

50

—

350

—

—

16,150

600

300

50

050

700

300

1.000

3,500

1,500

—

—

5,000

600

300

100

—

1,000

600

300

100

—

1,000

—

—

—

750

750

—

—

—

3,750

3,750

—

—

—

—

12,500

600

200

50

850

600

200

—

—

800

12,600

4,200

—

—

16,S00

—

—

—

750

750

—

—

—

2,250

2.250

—

—

—

— 1 21,450

Summa

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Lantbruksinstituten.

i Alnarp: 1 professor ...........

700

300

—

—

1,000

8 professorer.............

5,600

2,400

—

_

8,000

1 laborator ..............

600

300

—

—

800

: Ultima: 1 professor..............

700

300

—

—

1,000

7 professorer .............

4,900

2,100

—

—

7,000

Samma

—

—

—

17,900

Stutskonsuleut er.

''

i 1 statskonsulent i boskapsskötsel........

600

300

'') 100

—

1,000

1 dito i svinskötsel..........

600

300

>) 100

—

1,000

! 1 dito i får- och getskötsel......

600

300

») 100

_

1,000

1 dito i mejerihushållning.......

600

300

'') 100

_

1,000

! 1 dito i fröodling...........

600

300

>) 100

-

1.000

Summa

—

—

5,000

Stuteriöverstyrelsen.

Styrelsens chef................

—

—

—

1,000

1,000

| 1 sekreterare .................

600

300

100

—

1,000

Samma

—

—

—

-

2,000

Hingstdepåerna.

Strömsholm: chefen..............

700

300

—

—

1,000

beridaren (med skyldighet att vid stall- skolan undervisa i ridning) ....

375

300

_

675

l) Utgår endast i det fall, att statskonsulents bostadsort är Stockholm.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

55

•

Föreslaget

a v 1 ö n i

n g s t i 1 1 ä g g.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts- ,

tillägg.

Arvode.

Samma.

Hingstdepåerna (forts.).

Strömsholm: bokhållaren............

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

375

300

—

—

675

veterinären (med skyldighet, att vid

stallskolan undervisa i veterinärlära

och hovbeslag)..........

375

150

•

525

läkaren..............

—

—

—

175

175

skolläraren (på övergångsstat) ....

—

—

—

—

150

Fl vinge: chefen..............

700

300

—

—

1,000

beridaren (med skyldighet att vid stall- skolan undervisa i ridning) ....

375

300

—

—

675

bokhållaren............

375

300

—

—

675

veterinären (med skjddighet att vid

stallskolan undervisa i veterinärlära

och hovbeslag).........''.

375

150

525

Summa

—

—

—

—

6,075

Befrämjande av husslöjden.

1 instruktör i husslöjd.............

500

—

—

—

500

Statens flskeriadministratiou.

1 iiskeriintendont...............

600

300

>) 50

—

950

1 dito '' ...............

600

300

—

—

900

4 fiskeriintendenter..............

2,400

1,200

—

—

3,600

1 fiskeriassistent................

550

300

-

—

850

1 fiskeriingenjör................

—

—

750

750

Summa

—

—

—

7,050

Skogshögskolnn.

1 professor..................

700

300

—

—

1,000

3 professorer ..................

2,100

900

—

—

3,000

1 lektor i skogsskötsel.............

600

300

—

—

900

1 dito i skogsteknologi m. m..........

600

300

!IO0

1 överassistent ................

—

—

_

900

900

Summa

—

—

—

—

6,700

*j Till liskcriintcndcnten i övre norra distriktet.

Bihang till riksdagens protokoll 11)19. 1 samt. 239 käft. (Nr 326.) 19

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Föreslaget avlöningstillägg.

•

Lön.

Tjänst-

göriugs-

jicn-

ningar.

Orts-

tiilägg.

Arvode.

Summa. •

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Statens skogsförsöksnnstult.

1 föreståndare för skogsavdelningen.......

700

300

—

_

1,000

1 dito för naturvetenskapliga avdelningen.

700

300

—

—

1,000

1 laborator i skogsentomologi.........

—

—

—

900

900

1 assistent i marklära m. m........

—

—

800

soo

1 dito vid skogsavdelningen........

—

—

—

750

750

1 dito vid naturvetenskapliga avdelningen . .

—

—

—

750

750

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (kemist) .

200

100

50

—

350

1 dito i första dito .....

200

100

50

—

350

1 skogsbiträde...........

—

—

—

500

500

1 dito .............

—

—

—

500

500

Summa

—

—

—

—

6,900

Statens skogsskolor.

1

1 föreståndare..............

500

300

—

—

800

7 dito ............

3,500

2,100

—

—

5,600

Summa

—

—

—

6,400

Lantmäteristyrelsen.

1 överdirektör.........

800

300

100

_

1,200

1 byråchef ........

000

300

100

—

1,000

j 1 dito .............

600

300

100

—

1,000

1 1 lantmäterifiskal..........

600

300

100

—

1,000

| 1 arkivarie...........

600

300

100

—

1,000

1 ingenjör ..........

500

300

100

—

900

1 dito ..........

500

300

100

—

900

1 kvinnligt biträde............

200

100

50

—

350

2 kvinnliga biträden..........

400

200

100

—

700

Samma

—

- I

—

-1

8,050

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32H.

57

Föreslag

et avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

K ronor.

Kronor.

Lantmiiteristaten i orterna.

1 förste lantmätare.............

600

300

*) 100

—

1,000

1 dito .............

650

300

2) 50

—

1,000

4 dito .............

2,600

1,200

!) 200

—

4,000

1 dito .............

700

300

—

—

1,000

17 dito .............

11,900

5,100

—

—

17,000

1 distriktslantmätare.............

500

—

—

—

500

109 dito .............

54,500

—

—

—

64,500

1 extra lantmätare..............

—

—

—

400

400

39 dito ......* *.......

—

—

—

15,600

15,600

1 amanuens.................

—

—

—

500

500

5 amanuenser................

—

—

—

2,500

2,500

Summa

—

—

—

—

98,000

Rikets a 11 in ii it n a kartverk.

Ben geodetiska avdelningen.

1 observator............*......

600

300

100

—

1,000

1 dito .................

600

300

100

—

1,000

1 geodet ...................

500

300

100

—

900

5 geodeter......".............

2,500

1,500

500

—

4,500

Den topografiska avdelningen.

•

1 manlig ritare eller gravör..........

450

250

50

—

750

11 manliga ritare eller gravörer.........

4,950

2,750

550

—

8,250

Avdelningen för ekonomiska arbeten och stom- kartearbeten.

•

!

1 arbetschef..................

700

300

—

—

9) 1,000

1 kartograf..................

500

300

100

—

5HM)

'') Till förste lantmätaren i Stockholms län.

2) Emot ortstillägg svarande tillfälligt avlöningstillägg tillkommer en var av förste lantmätarna

i Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

*) Utgår endast under förutsättning, att befattningshavaren icke är militär i aktiv tjänst, i

vilket fall han endast äger uppbära arvodestillägg å 250 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

KungI. Maj:ts proposition nr 326.

Föreslå

get avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

[ Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

| Kronor.

Kronor.

Rikets allmänna kartverk (forts.).

17 kartografer.................

8,500

5,100

1,700

15,300

1 kvinnlig ritare...............

200

100

50

_

350

7 kvinnliga ritare..............

1,400

700

350

2,450

Övergångsstat.

1 topograf ..................

—

—

—

850

'') 850

2 topografer.................

—

. —

—

1,700

Ml,700

Samma

—

—

—

—

38,950

Sveriges geologiska undersökning.

1 överdirektör och chef............

800

300

100

—

1,200

1 andra gradens tjänsteman, sekreterare.....

600

300

100

—

1,001)

1 dito , museiföreståndare . .

600

300

100

—

1,000

1 dito , kemist.......

600

300

100

—

1,000

8 dito , statsgeologer ....

4,800

2,400

800

—

8,000

Summa

_

—

__

—

12,200

Statens meteorologisk-hjdrogniIlska anstalt.

1 överdirektör och chef.............

800

300

100

—

1.200

1 byrådirektör.................

600

300

100 j

—

1,000

1 dito .......... ......

600

300

100

—

1,000

1 tjänsteman av andra lönegraden (förste stats- meteorolog, förste statshydrograf)......

600

300

100 !

_

1,000

3 tjänstemän av dito (dito)...........

1,800

900

300 i

—

3,000

1 tjänsteman av första lönegraden (statsmeteorolog,

» statshydrograf)..............

500

300 j

100

_

900

3 tjänstemän av dito (dito)...........

1,500

900 !

300 !

—

2,700

*) Av arvodestillägget anses 300 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj:ts proposition nr 326.

59

I Statens nieteorologisk-Iiydrografiskii anstalt

(forts.).

1 kvinnligt biträde av tredje graden.......

1 kvinnligt biträde av andra graden.......

! 4 kvinnliga biträden av dito .......

1 kvinnligt biträde av första graden.......

j 8 k\innliga biträden av dito .......

Summa

V eter i liärliögskol an.

1 professor ..................

6 professorer..................

1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar,

til lika föreständare för hovbeslagssmedjan

och hovslagarskolan ............

1 prosektor ..................

1 laborator i kemi...............

1 klinisk laborator...............

2 kliniska laboratorer.............

1 assistent ..................

3 assistenter .................

1 lärare i kött- och mjölkkontroll........

1 kvinnligt biträde..............

Summa

Veterinär inrättningen i Skara.

1 föreståndare, lektor..............

1 instruktionssmcd..............

Summa

Föreslaget

avlön

n g s t i 11 ä g g.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

200

100

50

350

200

100

50

—

350

800

400

200

1,400

200

100

50

350

600

800

150

—

1,050

14,300

700

300

1,000

4,200

1,800

—

—

6,000

650

300

_

_

050

—

—

—

900

900

—

—

—

900

900

—

—

—

900

900

—

—

—

1,800

1,800

—

—

—

750

750

—

—

—

2,250

2,250

—

—

—

375

375

200

100

50

—

350

—

—

—

—

16,175

600

300

900

250

175

—

—

425

—

—

1,325

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Föreslagel

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

peu-

niugar.

Orts- t i Hägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Statens veterinHrbahteriologiska anstalt.

1 föreståndare.................

700

300

—

—

1,000

1 laborator ..................

600

300

—

—

900

1 assistent..................

—

—

—

750

750

1 kvinnligt biträde..............

200

100

50

—

350

1 dito ..............

200

100

50

—

350

Samma

—

—

—

—

3,350

Velerinärstaten.

1 länsveterinär................

400

225

—

—

625

31 länsveterinärer...............

12,400

6,975

—

—

19.375

Samma

—

—

—

—

20,000

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj:ts proposition nr 326.

61

1

Föreslaget

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

ningar.

Tionde huvudtiteln.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Folkskollärarnas pensionsinrättning.

| 1 verkställande direktör............

G00

300

100

—

1.000

j 1 sekreterare, tillika ombudsman........

600

300

100

—

1,000

1 tjänsteman av andra graden, tillsvidare kassör .

600

300

100

—

1,000

1 tjänsteman av första graden, tillsvidare bokhållare

500

300

100

—

900

1 dito dito

500

300

100

—

900

1 kvinnligt biträde av tredje graden......

200

100

50

—

350

1 kvinnligt skrivbiträde............

200

100

50

—

350

1 dito ............

200

100

50

—

350

Summa

—

—

—

—

5,850

Flottans pensionsknssa.

1 kamrerare..................

600

300

—

—

900

1 kassör..................

600

300

—

—

900

1 förste revisor ................

600

300

—

—

900

1 andre revisor................

450

300

—

—

750

1 assistent ..................

300

200

—

—

500

Summa

—

—

—

—

3,950

Allmänna indragningsstaten.

Universitetet i Uppsala:

Gallstrand, A., professor...........

700

300

—

—

1,000

Svedberg, T., dito ............

700

300

—

—

1,000

Wiklund, K. B., e. o. professor.........

700

300

—

—

1,000

Wiman, C. J. J. E., professor..........

700

300

—

—

1,000

Universitetet i Lund:

Nilsson-Ehle, N. H., professor..........

700

300

—

—

1,000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Forssell, C. J. Abrahamsson, professor......

700

300

1,000

Summa

—

—

6,000

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Föreslagei

avlöningstillägg.

Lön.

Tjänst- göi lös- pen- ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Statens affärsverksamhet.

Domänstyrelsen.

a

Generaldirektör och chef..........

—

—

—

2,000

2,000

Överdirektör och souschef...........

—

—

—

1,500

1,500

1 byråchef .........

600

300

100

—

1,000

5 byråchefer...............

3,000

1,500

500

—

5 000

1 ombudsman och fiskal.......•

600

300

100

1,000

1 första gradens tjänsteman...........

500

300

100

900

7 första gradens tjänstemän...........

3,500

2,100

700

—

6,300

1 kvinnligt biträde av andra lönegraden.....

200

100

50

—

350

4 kvinnliga biträden av dito ....

800

400

200

—

1,400 |

1 kvinnligt biträde av första lönegraden.....

200

100

. 50

—

350 j

10 kvinnliga biträden av dito ....

2 000

1.000

500

—

3,500 !

Summa

—

—

—

-

23,300

Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

191339

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:342 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits proposition angående avsättning å 1920 års riksstat för tillfällig lönereglering under år 1920 för vissa be s. 14 i texten
  2. Rskr. 1919:286 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig lönereglering under år 1919 för vissa befattningshavare å ordinarie stat i s. 1 i texten
  3. Rskr. 1919:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig lönereglering under år 1919 för vissa befattningshavare å ordinarie stat in s. 1 i texten
  4. SU 1919:204 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avsättning å 1920 års riksstat för tillfällig lönereglering under år 1920 för vissa befattningshavar s. 2 i texten
  5. JoU 1919:106 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig lönereglering under år 1919 för vissa befattnings s. 1 i texten

Visa alla 9