Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder för utvidgning och förbättring av Grytans artilleriskjutfält

1919-03-07 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:331, Angående åtgärder för utvidgning och förbättring av Grytans artilleriskjutfält

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 331.

1

Nr 331.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder

för utvidgning och förbättring av Grytans artilleriskjutfält;

given Stockholms slott den 7 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen medgiva,

dels att de å ömse sidor av Grytans artilleriskjutfält i Brunflo

socken av Jämtlands län belägna skiften kronopark må enligt i statsrådsprotokollet

angivna grunder upplåtas till lantförsvaret för att användas

såsom artilleriskjutfält;

dels att av det kronan tillhöriga förra landskamrerarbostället StorGrytan

i ovannämnda socken vissa delar, vilka icke äro för artilleriets

övningar erforderliga, må överlåtas till Brunflo kommun, mot det att

kommunen förvärvar och till kronan överlåter hemmanet Lill-Grytan i

samma socken ävensom kontant erlägger ett belopp, motsvarande skillnaden

i det av en enligt lagen om skiljemän tillsatt värderingsnämnd

båda bytes föremålen åsätta värde;

dels ock att sistnämnda belopp jämte de medel, som kunna komma

att inflyta till följd av de för skjutfältets utvidgning nödvändiga röjningar,

må disponeras för inköp av mark för måluppställningsplatser

ävensom för vidtagande av erforderliga förbättringar av säkerhetsanordningar

m. m. å skjutfältet samt av förläggningsförhållandena inom

det å fältet belägna etablissemanget.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 294 käft. (Nr 331.)

952 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 331.

Tillkallande

av sakkunniga

för verkställande

av utredning

av

frågan om utvidgning

av

artilleriets

skjutfält.

Utdrag av protokollet över lantförsvar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott

den 7 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning inom lantförsvars- och jordbruksdepartementen

anhöll härefter chefen för förstnämnda departement,

statsrådet Nilson, att få underställa Kungl. Maj:ts prövning ett av arméförvaltningen

uti skrivelse den 31 augusti 1918 framställt förslag om

utvidgning av Norrlands artilleriregementes skjutfält vid Grytan i Brunflo

socken av Jämtlands län samt anförde därvid följande:

»Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 april 1917 framhöll arméförvaltningens

artilleridepartement, att det pågående kriget visat, bland annat,

att artillerivapnet kunde komma till användning på avsevärt längre

skjutavstånd än förut ansetts. En följd härav vore, att den artilleristiska

utbildningen måste innefatta övningsskjutningar på långa avstånd.

Då emellertid artilleriets skjutfält icke tillfredsställde de anspråk, som

för framtiden måste ställas på dem, hemställde departementet, att särskilda

sakkunniga måtte ställas till förfogande för utredning av dels

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj ds Proposition Nr 331.

frågan om upprättande av ett eller flera nya skjutfält, och dels huruvida

möjligheter förefunnes för utvidgning och förbättring av de nuvarande

skjutfälten, och föreslog departementet tillika, att överstelöjtnanten vid

Norrlands artilleriregemente G. A. Geijer, kaptenen vid Göta artilleriregemente

friherre C. K. Palmstierna och domäntjänstemannen hos

arméförvaltningen, ryttmästaren A. B. Grill måtte för verkställande av

en dylik utredning ställas till departementets förfogande.

Denna framställning blev av Kungl. Maj:t den 4 maj 1917 bifallen.

Till de sålunda tillsatta sakkunniga överlämnades en av generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet uppsatt instruktion av

innehål], bland annat, att utredningen skulle avse utökning av artilleriets

skjutfält vid Skillingaryd, Marma, Boden och Remmene samt anläggning

av ett nytt skjutfält i trakten av Östersund, så att skarpskjutning

under fullgod säkerhet och om möjligt även under olika

taktiska förutsättningar kunde utföras på avstånd upp till 10 å 14 kilometer

samt med brisanta projektiler till och med 21 cm. kaliber; att

vid utredning angående de särskilda fälten borde tagas i övervägande,

huruvida några till skjutfälten för närvarande hörande områden skulle

utan men för skjutövningarna kunna avyttras eller utarrenderas; att

för möjliggörandet av skjutningar på större avstånd, innan begärda anslag

beviljats, skulle för vart och ett av de äldre skjutfälten utredas,

huruvida under den närmaste tiden dylika skjutningar skulle genom

kontraherad förhyrning av vissa områden kunna möjliggöras; samt att

alla utredningar skulle, så långt ske kunde, verkställas i samråd med

respektive skjutfältsbefälhavare, vilka anmodats att lämna erforderligt

biträde.

Uti sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets

medelsbehov för år 1920 har nu arméförvaltningen meddelat,

att de sakkunniga slutfört sitt utredningsarbete.

De sakkunniga hade därvid såsom sin åsikt framhållit, att genom

utvidgningar och förbättringar samtliga i instruktionen omnämnda skjutfält

kunde göras användbara för omväxlande skjutning på vanligen förekommande

håll, Grytans skjutfält i närheten av Östersund dock i mycket

inskränkt grad, samt att skjutningar även på de längsta hållen kunde

möjliggöras på skjutfälten vid Skillingaryd, Marma och Remmene. I senare

fallet utginge dock de sakkunniga därifrån, att med det jämförelsevis

ringa antal skott, som från dessa håll komme att lossas, någon större

omväxling i batteriplatser ej vore behövlig, om blott tillfälle till eldens

De sakkunnigas

förslag.

a) Allmänna

synpunkter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 331.

ledning från olika avstånd från såväl batteriplats som mål samt under

varierande förhållanden i sidled funnes. Då emellertid medgivandet,

att större omväxling i batteriplatser icke vore behövlig, icke finge anses

innebära, att skjutning alltid kunde ske från samma plats, utan att

något ombyte av batteriplatser vore behövligt synnerligast i längdled,

hade de sakkunniga genom medgivandet endast velat framhålla, att det

för skjutning från de längsta hållen erforderliga nyförvärvet av mark

endast behövde omfatta ett smalare område. De ville vidare såsom

sin åsikt framhålla, att detta område i hela sin utsträckning borde av

staten förvärvas och att, även om fåtalet av skjutningar, som från dessa

håll komme att utföras, kunde synas ekonomiskt berättiga, att batteriplatser

tillfälligt förhyrdes, ett sådant förfaringssätt enligt gjorda erfarenheter

både i verkligheten vore oekonomiskt på grund av de år

från år stegrade ersättningsanspråken och dessutom i tillämpningen

hade försvårat samt till och med omöjliggjort skjutningars utförande,

genom att ägare av mark, som vore belägen mellan de förhyrda

batteriplatserna och skjutfältet, för hinder i arbete, för oroande av

betande kreatur eller för andra verkliga eller påstådda olägenheter

begärt oskälig ersättning, i vissa fall förbjudit skjutningarna.

För att till skjutfältens utvidgning enligt förslaget inköpt eller

eljest förvärvad mark skulle kunna även i annat än skjutfältavseende

rationellt utnyttjas och skötas, borde den — utom vad beträffade områden,

som vore behövliga för förläggningsändamål och för uppförande av

byggnader avsedda för materielförvaring, samt utom i Boden, där

marken ur fästningens försvarssynpunkt kunde behöva oinskränkt

disponeras, och där för övrigt särskild skogvaktare funnes anställd —

efter förvärvet överlåtas till domänstyrelsen för att av denna och

arméförvaltningen samfällt disponeras enligt samma grunder, som för

Tierps kronopark rörande skogens förvaltande funnes angivna i riksdagens

skrivelse den 24 maj 1916, enligt vilken den samfällda dispositionsrätten

lämpligen borde regleras på så sätt, att domänstyrelsen

såsom den skogsförvaltande myndigheten berättigades handhava skötseln

i egentlig mening av skogen, d. v. s. kulturarbetens utförande, virkesförsäljningar

m. m., under det artilleridepartementet skulle vara den

helt bestämmande i fråga om avverkningar och andra åtgärder därå för

militära behov.

De sakkunniga hade under utredningen för varje särskilt skjutfält

angivit, vilken mark som sålunda borde överlämnas.

De stora kostnader, som ett förvärv av mark för upprättande av

ett eller flera nya skjutfält med nuvarande höga priser skulle kräva,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 331. 5

hade gjort, att de sakkunniga endast till ersättning för Grytans skjutfält

och på grund av de otillfredsställande möjligheterna till detta

skjutfälts utvidgning rekognoscerat ett område avsett för anläggning

av ett nytt skjutfält.

De sakkunniga ansåge icke, att några till skjutfälten för närvarande

hörande områden skulle kunna utarrenderas eller avyttras i annan mån,

än dylika områden enligt utredningen angående varje särskilt fälts

utvidgning inginge i föreslaget byte för erhållande av för skjutövningarna

lämpligt belägen mark.

De fordringar, från vilka de sakkunniga utgått rörande villkoren

för att med betryggande säkerhet kunna utföra skjutningar med pjäser

av olika kaliber, vore: ett erforderligt kultång bakom målet av:

vid flackbanepjäser och vid kastpjäser i lägre elevation

än 25° ..................................................................................... 3,000 meter

vid skjutning med pjäser i 25° och högre elevationer 1,000 »

» » med 21 cm. mingranater minst .................... 1,500 J>

Dessa avstånd kunde dock, om kulfånget utgjordes av höjd eller

skog, minskas i förhållande till höjdens storlek eller skogens täthet.

Likaledes kunde, vid skjutning med 7 cm. stridsprojektiler, avstånden

förkortas, dock ej under 1,500 meter.

Utöver angivna fordringar av kultång måste ett område såsom

farligt för oskyddad personal stå till förfogande, nämligen: vid skjutning

med övningsprojektiler och stridsgranater 300 meter, vid skjutning

med brisanta projektiler under 10 cm. kaliber 500 meter, vid skjutning

med 10—15 cm. brisanta projektiler 750 meter, allt på varje sida om

målet eller tillhopa i första fallet 600, i andra 1,000, i tredje 1,500

meter, samt vid skjutning med 21 cm. mingranater tillhopa 3,000 meter

till höger och vänster om målet.

Vidkommande säkerhetsområden vid batteriuppställningsplatser behövdes,

då i exercisreglementet föreskreves, att personalen vid all skjutning

skulle befinna sig i skyddsrum, ej annan inskränkning i valet av

uppställningsplatser göras, än att de ej valdes närmare fältets gränser

än att avståndet till plats, där människor uppehälle sig, bleve 300

meter.

Rörande Grytans skjutfält hade de sakkunniga anfört följande: b) utvidgning

Avsett för Norrlands artilleriregementes huvudstation i Östersund avSkf^tfait.S

hade fältet, som vore beläget i en av vidsträckta myrar genomskuren

trakt, en för skjutning användbar utsträckning i längd av omkring

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts Proposition Nr 331.

4,000 meter och en bredd av endast omkring 300 meter. Redan don

ringa bredden omöjliggjorde varje skjutning i högre förband, och

komme därtill, att traktens karaktär av sumpmark dels i högsta grad

inskränkte all manövrering med artilleri och dels till ytterlighet försvårade

observationerna under skjutning, i det att projektiler avsedda

för nedslagskrevad i de flesta fall på grund av den mjuka marken icke

bragtes till krevad.

Ett nytt skjutfält borde därför enligt de sakkunnigas åsikt anskaffas

för regementet, men då detta under nuvarande höga prislägen å mark

skulle kräva synnerligen stora kostnader, såsom av en i detta avseende

särskilt verkställd utredning framginge, hade de sakkunniga undersökt

möjligheterna för en utvidgning och förbättring av fältet.

För ernående av större skjutavstånd vore då närmast att verkställa

inköp av mark i den nordöstra förlängningen av fältet, men utgjordes

marken även härstädes av myrmark, varför den såsom målplats vore

mindre lämplig. Fn förlängning av fältet borde därför ske åt sydväst.

Själva skjutfältet vore beläget på utskogen till förra landskamrerarbostället

Stor-Grytan, vilket med tillhörande torp vid skjutfältets nyanläggning

för ändamålet till lantförsvaret överlåtits. Hemmanets bemskog

befunne sig i skjutfältets sydvästra förlängning liksom även de

till hemmanet hörande torpen. En förlängning av skjutavstånden skulle

därför utan inköp av ny mark kunna ske genom att medelst röjningar

å hemskogen åstadkomma batteriuppställningsplatser inom det område,

som vore beläget mellan den nu kalröjda delen av. skjutfältet och byvägen

Optand Brunflo, men måste vid dessa batteriplatsers användning

skjutning ske över etablissemanget, som vore beläget vid sydvästra

ändan av fältets kalröjda del.

Då såväl Stor-Grytans gård som samtliga torp vore utarrenderade,

men kontrakten . utginge den 14 mars 1919, vore det tänkbart, att

kontrakten med innehavarna av de torp, som vore belägna mellan landsvägen

och byvägen Optand—Brunflo, icke förnyades, och att etablissemanget

flyttades till dessa torps inägor, en förflyttning, som skulle

medföra många fördelar med avseende å förplägnadstransporter, vattentillgång

m. m. Fn dylik flyttning skulle dock kräva en avsevärt stor

kostnad. De sakkunniga hade därför, då de ansett, att ett nytt skjutfält

borde anskaffas för regementet, så snart markpriserna nedgått till

normal storlek, och att en sålunda nedlagd kostnad skulle komma att

binda regementet vid det nuvarande fältet, icke ansett sig kunna föreslå

en flyttning av etablissemanget utan hölle före, att det mindre antal

skjutningar, som utfördes på de längre hållen, även utan en dylik flytt1

opaginerad Kontrollera mot PDF

(

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 331.

ning kunde vid nuvarande beskaffenhet av projektiler och rör utan

större risk äga rum, om etablissemanget under dylik skjutning fullständigt

utrymdes.

Vidkommande fältets otillfredsställande bredd vore denna i första

hand inskränkt därigenom, att på båda sidor om den kalröjda delen,

från en linje, som vinkelrätt mot fältets längdriktning vore dragen 500

meter nordost om etablissemanget, befunne sig smala skiften kronopark.

De sakkunniga ville föreslå, att hos riksdagen begärdes en upplåtelse

till skjutfält från domänstyrelsen av sagda kronopark på samma villkor,

som rörande Tierps kronopark genom riksdagens skrivelse den 24 maj

1916 fastslagits.

Genom en dylik upplåtelse komme skjutfältet dock icke att erhålla

ens närmelsevis tillfredsställande bredd, och en ytterligare utvidgning

vore därför nödvändig. De närmast intill fältet belägna områdena, tillhörande

enskilda personer, vore dels på norra sidan 8 skiften tillhörande

Lunds byamän, dels på södra sidan Lill-Grytans och Håkansta

skiften.

Ett inköp av den på norra sidan belägna marken skulle, då därmed

med nödvändighet följde inlösen av samtliga hemman i sin helhet,

emedan den utgjorde enda husbehovsskog för Lunds by, enligt de sakkunnigas

åsikt kräva allt för stora kostnader för en tillfällig förbättring

och hade därför ej i förslaget upptagits.

Lill-Grytans på södra sidan om skjutfältet belägna mark skulle

däremot kunna av kronan förvärvas genom byte. Från Brunflo kommun

hade nämligen under hand ingått förfrågan, huruvida kommunen genom

köp kunde få förvärva Stor-Grytans gård jämte del av hemskogen, i

första hand den, som vore belägen mellan landsvägen och byvägen

Optand—Brunflo. Kommunen vore härav i synnerligt stort behov i

och för erhållande av en fattiggård, vartill Stor-Grytans gård vore den

i alla avseenden lämpligaste av i trakten befintliga gårdar.

Då värdet av den sålunda såsom för Brunflo kommun önskvärd att

förvärva betecknade delen av hemmanet Stor-Grytan, av vilken del

regementet för sina övningar icke hade något behov, överstege värdet

av hela Lill-Grytans hemman, föresloge de sakkunniga, som icke ansåge,

att Brunflo kommun på annat sätt borde tillåtas förvärva Stor-Grytans

gård än att för skjutfältets utvidgning lämplig mark erhölles i utbyte,

att hos riksdagen måtte begäras, att så stor del av hemskogen, som

funnes angiven på en skrivelsen bifogad karta, eller, om kommunen så

önskade, eu mindre del av hemskogen, dock minst så mycket, att värdet

av gård och hemskog motsvarade värdet av den till bytesföromål av
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 331.

sedda marken, måtte få överlämnas till Brunflo kommun, mot det att

kommunen förvärvade och till kronan överläte hemmanet Lill-Grytan

samt till kronan erlade en summa lika med skillnaden mellan de vid

värdering å båda områdena genom en värderingsnämnd åsätta värdena.

En breddning av skjutfältet genom tillägg till detsamma av hemmanet

Lill-Grytan skulle avsevärt utöka möjligheterna till omväxling i

skjutningarna, till skjutningar i högre förband och till skjutningar på

längre håll, men medförde dock icke tillräcklig bredd på måluppställningsområdet.

Då, enligt vad de sakkunniga förut anfört, förslag till inköp av

mark utefter fältets norra sida icke ansåges vara lämpligt, följde därav

dock ej, att icke skjutning från batteriplatser å denna sida kunde komma

att företagas. För ändamålet lämplig mark vore till finnandes i höjd

med de längst åt sydväst belägna 500 meter av den kalröjda delen av

fältet, och hade de sakkunniga, då inköp av endast den för skjutningarna

ifråga behövliga marken icke ansåges komma att av länsstyrelsen såsom

avsöndring beviljas, enär förbindelsen mellan hemmanens olika delar

genom dylikt förvärv avbrötes, sökt med markägarna träffa överenskommelse

om en årlig förhyrning för regementets räkning av marken

ifråga. Markägarna hade varit till dylik uthyrning villiga, men hade i

årlig ersättning begärt så höga summor, att de sakkunniga ansåge dem

oantagliga och i stället för sin del ville förorda, att förhyrning av

marken skedde för varje särskild gång skjutning därifrån skulle företagas.

I synnerhet i och för skjutning i högre förband vore det emellertid

nödvändigt att esomoftast till batteriuppställningsplatser använda

denna mark, men måste då, enär målplatser norr om det nuvarande

fältet icke vore till inköp föreslagna, skjutning äga rum i sned riktning

mot fältets medellinje. Då emellertid på södra sidan av fältet i höjd

med målterrängen vore belägna en del fäbodar, Malmbackens fäbodar,

som vid skjutning från batteriplatser på Lunds byamäns mark komme

att befinna sig inom det farliga området, och då dessa fäbodar delvis

vore belägna söder om Lill-Grytans område och tillhörde Håkansta,

vore ur säkerhetssynpunkt ett förvärv av dem nödvändigt. Då därtill

komme, att marken vid dessa fäbodar vore jämförelsevis fast och lämplig

för måluppställning, och genom förening av detta område med skjutfältet

en mycket värdefull utökning av måluppställningsområdet skulle

bliva följden, hade de sakkunniga föreslagit, att Malmbackens fäbodar

i den del, som vore belägen på Håkansta skifte, av staten skulle förvärvas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj.is Proposition Nr 331.

Då priserna på mark, så snart vederbörande ägare hade anledning

anse marken vara för kronan behövlig, tilltoges oskäligt högt, både

anbud å marken ifråga av de sakkunniga icke begärts, men hade den

av jägeri tjänsteman värderats till i medeltal 250 kronor per hektar,

vadan, då området beräknats utgöra omkring 40 hektar, kostnaden för

densamma skulle uppgå till 10,000 kronor.

Då värdet av Stor-Grytans gård, vilken hade en areal av 60 tunnland

28 13/ie kappland i gott skick varande inägor, kunde uppskattas

till omkring 50,000 kronor, beräknat efter i Jämtland för närvarande

gällande pris av 1,000 kronor per tunnland god åker, och då den minsta

del av hemskogen till samma gård, som enligt ordförandens i kommunalnämnden

utsago kunde ifrågakomma, nämligen det mellan landsvägen

och byvägen belägna skogsskiftet, innehållande omkring 44 tunnland

god skog, ägde ett värde av 11,000 kronor, beräknat efter ett

pris av 250 kronor per tunnland, samt då vidare hemmanet Lill-Grytan

under hand till Brunflo kommun utbjudits för 40,000 kronor, skulle

genom bytesaffären för staten uppkomma ett överskott av 21,000 kronor,

som kunde användas dels till inköp av vid Malmbackens fäbodar behövlig

mark och dels till med en utvidgning av den föreslagna omfattningen

nödvändigt följande säkerhets- m. fl. åtgärder. Skulle kommunen,

såsom vore antagligt, ytterligare vilja förvärva den sydöstra

delen av skogen norr om byvägen, vilken skog ej heller vore för de

utsträckta skjutövningarna behövlig, tillkomme för här belägna omkring

45 tunnland ytterligare 10,000 kronor.

För att kunna utnyttja såväl de ny förvärvade områdena som terrängen

mellan byvägen Optand-Brunflo och etablissemanget krävdes,

såsom förut rörande den senare framhållits, en del röjningar. Dessa

röjningar hade förslagsvis upptagits på den skrivelsen bifogade kartan

och omfattade ungefär halva skiftet nr 52, en tredjedel av skiftet nr 60

och hela skiftet nr 80 i den för Grytan upprättade skogshusbållningsplauen,

samt å Lili-Grytans ägor två områden med en sammanlagd areal

av ungefär 26 7- tunnland. Då de förra skiftena enligt samma plan i

allt innehölle respektive 2,861, 2,357 och 410 kbm. avverkningsmogen

skog, och då ur röjningen å Lill-Grytan efter beräkning av 30 kbm.

per tunnland kunde uttagas 800 kbm., skulle den sammanlagda virkesmängden

uppgå till i runt tal 3,450 kbm. virke, vilket efter ett medelpris

av 10 kronor per kbm. skulle inbringa 34,500 kronor.

I allt hade de sakkunniga således beräknat en inkomst av 55,500

kronor. Då förvärvet av mark vid Malmbacken skulle medföra eu kostnad

av 10,000 kronor, skulle till övriga utgifter återstå 45,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 294 höft. (Nr 331.) »5219 ii

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Kr 331.

De för erhållande av nödig säkerhet m. m. erforderliga åtgärderna

vore: anläggning av 4 nya säkerhetshus, nämligen ett brisansblinderat

å Malmbacken, två vanliga i sydöstra gränsen av den från Lill-Grytan

förvärvade marken på respektive ungefär 2,000 och 2,500 meters avstånd

från etablissemanget och ett på fältets norra sida omkring 3,800

meter frän etablissemanget; förändring av det i böjd med målbaracken

liggande säkerhetshuset till brisansblindering; komplettering till säkerhetshus

av den nuvarande blinderingen i den kalröjda delens nordligaste

hörn; förändring av å Malmbacken befintliga fäbodar till målbodar; omocb

nyanläggning av telefonnätet enligt särskilt bifogad plan; upprensning

av befintliga samt upptagning av nya tvärdiken i fältets nordöstra

del ävensom anläggning av en vägförbindelse mellan platsen för nuvarande

målbaracker och Malmbackens fäbodar.

Då de sakkunniga utgått därifrån, att det under alla förhållanden

vore nödvändigt att i framtiden anskaffa ett nytt skjutfält för Norrlands

artilleriregemente, både de vid kostnadsberäkningarna för säkerhetsanordningar,

telefonförbindelser och väganläggning utgått ifrån, att

utförandet respektive förstärkningen av säkerhetshusen till brisansblinderingar

endast utfördes av halvpermanent natur, d. v. s. med sprängmantlar

av sten och järnvägsskenor i jord i stället för av betong, att

kabelledningar från den runt fältet föreslagna luftlinjen ersattes med

luftledning, och att vägförbindelsen icke utfördes fullständigare än att

målmateriel på densamma kunde framföras på s. k. myrslädar.

Enligt dessa beräkningar skulle kostnaderna uppgå till

för säkerhetshus ............................

x> målbodar å Malmbacken.......

» telefonnätets utvidgning .......

» dikesgrävning och rensning

» väganläggning .........................

............. kronor 8,000: —-

............ » 1,000: —

.............. » 8,000: —

............. » 2,000: —

.............. » 5,000: -

Summa kronor 24,000: —

Oaktat man borde anse åtgärderna på Grytan som provisoriska,

torde dock, då det vore ovisst, när eu ändring i prisen kunde komma

att inträda, och då regementet väl kunde behöva en förbättring av sina

inkvarteringsförhållanden å fältet, med hänsyn till det sålunda beräknade

överskottet vissa åtgärder behöva vidtagas, såsom inledning av elektriskt

ljus samt uppförande av en mathall och ett marketenteri för manskapet.

Manskapet hade nämligen för närvarande vid otjänlig väderlek ingen

annan skyddad plats för intagande av måltider än sina förläggnings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 331.

lokaler och kunde endast ute eller i ett provisoriskt skjul tillgodogöra

sig vad som från marketenteriet serverades. Den nu använda belysningen

med fotogen, karbid eller ljus vore, då sängar ej funnes, utan

manskapet vore förlagt på halm på golvet, mycket eldfarlig.

De sakkunniga ville där för föreslå, att hos riksdagen begärdes, att

det genom markbytet och försäljningen av skog uppkommande överskottet

måtte, sedan inköp av mark vid Malmbacken samt för säkerheten

m. m. föreslagna ändringar och förbättringar därvid gäldats, få

användas för etablissemangets förbättring.

Då trakten närmast kring Östersund, där den ej vore bebyggd

och anläggning av ett skjutfält således skulle förorsaka oproportionerligt

stora kostnader, så gott som överallt företedde samma typ som kring

Grytans skjutfält, d. v. s. till större delen bestode av myrar, hade det

varit synnerligen svårt att finna ett område, som något så när lämpade

sig för ändamålet. Utefter de från Östersund ledande järnvägarna,

nordvästra stambanan och Inlandsbanan, vore förhållandena inom ett

avstånd, som ej krävde för lång tid för transporterna till och från

skjutplatsen, icke bättre, med undantag möjligen för fjällterrängen

västerut. Ehuru transporter av livsmedel och furage från närmaste

station till ett skjutfält i fjällterräng komme att ställa sig synnerligen

besvärliga och tidsödande, hade dock undersökningar för ändamålet

verkställts, särskilt med tanke på de så gott som obegränsade skottvidderna

och på den nästan fullständiga säkerheten inom ett dylikt

område. De i fjällterrängen, synnerligast under tiden för regementsövningarna,

då största antalet skjutningar ägde rum, rådande väderleksförhållandena

hade dock gjort, att de sakkunniga ansett sig böra avstå

från tanken att dit förlägga ett skjutfält. Det inträffade nämligen ofta,

att all skjutning till följd av fjällstorm, dimma och regn eller snö fullkomligt

omöjliggjordes på grund av bristande sikt, och då dylik frånvaro

av sikt kunde fortfara under flera dagar å rad, komme en mycket

stor tidsförlust att uppstå, särskilt som frånvaron inom sagda terräng

av vägförbindelser till ytterlighet försvårade andra övningar, med vilka

truppen under väntan på möjlighet att skjuta kunde tänkas bliva

sysselsatt.

De fordringar, som enligt den för de sakkunniga utfärdade instruktionen

borde ställas på ett nytt skjutfält, syntes med avseende på

terrängen bäst uppfyllas av ett skjutfält beläget på den söder om

Frösön i Storsjön utskjutande halvön mellan Brunfloviken och Bergsviken.

Något öster om denna halvös mittellinje befunne sig en i norr

c) Nytt skjutfält

i trakten

av Östersund.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 331.

och söder utsträckt höjdplatå, mot öster och norr brant, mot väster

långsamt sluttande ned mot Storsjön och i söder begränsad av

höjdpartiet vid Lockne och väster därom. Platån hade en utsträckning

av omkring 15 kilometer i längd och 7 kilometer i bredd och vore,

med undantag för några gårdar i norr vid Rastan och Bällsta samt för

Lövåsen i söder och några endast tidvis använda fäbodar i östra delen,

obebodd. Den vore visserligen i sin västra del, omkring och söder om

de tre nordost om Måläng belägna sjöarna, till största delen bestående

av myrmark, men kunde dessa myrar på grund av det höga läget och

den relativa närheten till Storsjön utdikas för betydligt lägre kostnader,

än som vore fallet med myrarna kring Grytans skjutfält, kring Gräfsåsen

öster om Östersunds stad och andra påtänkta platser för ett nytt

skjutfält. De sakkunniga hade utgått ifrån, att då fältet efter dess

anläggning borde upplåtas till övningsfält även för Jämtlands fältjägarregemente

och Norrlands ingenjörkår, en stor del av arbetena med

dess iordningställande kunde utföras såsom militära övningar för dessa

truppförband, t. ex. röjningar, förhuggningar och befästningsarbeten för

infanteriet, samt upptagande av vägförbindelser, anläggning av vägar

och torrläggningsarbeten för ingenjörtruppen.

För att man icke vid ett eventuellt inköp av mark å denna höjdplats

skulle nödgas inlösa även de hemman, till vilka den inköpta

marken hörde, vilket skulle bliva följden, om platån i sin helhet skulle

förvärvas, och för att vid skjutning mot fältets gränser erforderliga

säkerhetsområden skulle finnas mellan fältet och bebyggd ort, hade de

sakkunniga föreslagit, att fältets gränser icke skulle dragas närmare

Storsjön respektive Lockne och Gottand än som framginge av en skrivelsen

bifogad karta. Gränslinjerna vore å denna karta uppdragna

med hänsyn till äganderättsförhållandena, tagna från lantmäterikartor,

som med utredningen till generalfälttygmästaren och inspektören för

artilleriet överlämnats.

I det föreslagna fältets sydöstra del hade dock gränsen dragits

vid Storsjön. För transport till fältet av för truppen erforderlig proviant

och furage vore nämligen lämpligast, att det för fältet behövliga

etablissemanget förlädes till södra ändan av Brunfloviken, dit avståndet

från Brunflo station endast vore 2 kilometer. Den för etablissemanget

föreslagna platsen vore även ur andra synpunkter den lämpligaste, då

den, i vilken av de å fältet möjliga riktningarna skjutningar än komme

att företagas, icke behövde inverka hindrande, och då den med hänsyn

därtill, att till platsen skulle flyttas de byggnader, som nu vore uppförda

å Grytan, skulle medföra minsta kostnaden för etablissemangets

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 331.

uppförande. En eventuell invändning'', att det vid skjutningar vintertid,

som på grund av lättheten att över Storsjön förflytta truppen till skjutfältet

vanligen komme att ske från norr, vore bättre att hava etablissemanget

i tältets norra del, kunde bemötas dels därmed, att det å

denna del av fältet vore betydligt svårare att förlägga byggnaderna

så, att hinder för skjutning i vissa riktningar ej uppstode, dels ock därmed,

att återmarsch till kasernen i Östersund utan svårighet dagligen

kunde företagas, då ej i övningen inginge förläggning, vilken dock i

allmänhet utfördes i det fria.

På ett skjutfält i denna trakt med de gränser, som av de sakkunniga

föreslagits, skulle skjutningar under omväxlande förutsättningar

kunna utföras i styrkor upp till regementsförband samt i ett flertal

olika riktningar på avstånd ända till 10 kilometer. Möjlighet förefunnes

även att från trakten norr om Iloosbol sydost om Lockne utsträcka

avstånden till över 14 kilometer utan att behöva skjuta över bebyggd

ort, men komme kulbanan dock att passera dels landsvägen Brunflo

Lockne och dels den utmed denna löpande Inlandsbanan, vid vilka

särskild bevakning sålunda måste utsättas.

Det område, som sålunda föresloges att till skjutfält förvärvas,

utgjordes, förutom av inägor vid Sörviken, Löfåsen och Brattåsen, av

skogs- och myrmark samt kring samtliga fäbodar av odlingar. Då

skogen ingenstädes vore av den bästa beskaffenhet och på den västra

delen av området vore synnerligen dålig, hade området av vederbörande

revirförvaltare ansetts kunna åsättas ett medelvärde av 250 kronor

per hektar skogs- och odlingsmark. För åkerjord begärdes däremot i

Jämtland för närvarande omkring 2,000 kronor per hektar. Kostnaderna

för ett förvärv av området ifråga skulle därför, då det innehölle

ungefär 40 hektar åker och 5,075 hektar skogs- och odlingsmark, förutom

lösen av byggnader samt lagfarts- m. fl. kostnader, vilka båda

senare för närvarande måste beräknas till 50,000 kronor, uppgå till

1,348,750 kronor.

Anbud å marken hade av samma skäl, som förut beträffande Grytans

skjutfält vore anförda, och för att icke i förtid röja avsikten att

föreslå anläggning av ett skjutfält, icke begärts.

Då till ovannämnda kostnader komme sådana för en förflyttning

av etablissemanget, för uppförande av säkerhetshus, för telefonförbinbindelser

och för väganläggningar eller förbättringar, för vilka arbeten

prisen för närvarande vore abnormt höga, hade de sakkunniga icke

ansett sig kunna föreslå åtgärders vidtagande för anskaffande av ett

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Arméförvalt
ningens
yttrande.

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 331.

nytt skjutfält, utan ville förorda, att med frågan finge anstå, till dess

de ekonomiska förhållandena gestaltat sig annorlunda.

Arméförvaltningen har för sin del förklarat sig biträda vad de

sakkunniga anfört såsom skäl för utvidgning av Grytans skjutfält, och

ansåge ämbetsverket likaledes i överensstämmelse med de sakkunniga,

att kostnaderna för anskaffning av ett nytt skjutfält i trakten av Östersund

för närvarande vore så höga, att framställning till Kungl. Maj:t

om äskande av anslag för ändamålet icke kunde göras.

Vad beträffade utvidgning och förbättring av Grytans skjutfält, biträdde

arméförvaltningen helt de sakkunnigas uttalade åsikter och förslag,

enligt vilka skulle ske dels en upplåtelse till skjutfält från domänstyrelsens

sida av de kronoparksskiften, som vore belägna på ömse

sidor om det nuvarande fältet från en linje vinkelrät mot fältets medellinje

500 meter nordost om etablissemanget till fältets nordöstra gräns,

på samma villkor, som upplåtelse nu skedde av Tierps kronopark, dels

en överlåtelse av hemmanet Stor-Grytan med viss del av hemskogen

till Brunflo kommun mot vederlag av hemmanet Lill-Grytan samt så

stort belopp, som motsvarade skillnaden i värde mellan de båda bytesföremålen,

dels vissa angivna röjningar för erhållande av nya batteriuppställningsplatser

vid skjutning på längre avstånd och slutligen för

det överskott, som genom de båda senare åtgärderna beräknats uppstå,

inköp av mark till måluppställningsplatser ävensom förbättringar i

säkerhetsanordningarna på fältet samt i förläggningsanordningarna inom

etablissemanget. Något anslag vore för ändamålet icke behövligt.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att

Kungl. Magt måtte hos riksdagen utverka medgivande därtill,

att de skiften kronopark, som vore belägna utefter de nordöstra sju

åttondelarne av Grytans skjutfält, av domänstyrelsen finge upplåtas till

arméförvaltningens artilleridepartement på i huvudsak samma grunder,

som i riksdagens skrivelse den 24 maj 1916, n:r 161, rörande Tierps

kronopark funnes angivna,

att Stor-Grytans gård och sådan del av hemskogen till denna gård,

som icke vore för artilleriets övningar erforderlig, finge överlåtas till

Brunflo kommun, mot det att kommunen förvärvade och till artilleridepartementet

överlämnade Lill-Grytans gård samt så stor summa penningar,

som motsvarade skillnaden i det av en enligt lagen om skiljemän

tillsatt värderingsnämnd båda bytesföremålen åsätta värde; samt

att det överskott, som genom bytet av mark och genom inkomst

av för skjutfältets utvidgning nödvändiga röjningar till äventyrs komme

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj ds Proposition Nr 331.

att uppstå, finge helt av artilleridepartementet disponeras för fältets

och etablissemangets förbättring.

Uti den 14 januari 1919 avgivet yttrande har jägmästaren i Östersunds

revir anfört följande:

Genom kungl. brev den 8 april 1892 hade bestämts, att av förra

landskamrerarbostället Vs mantal Grytan nr 2 i Brunflo socken av Jämtlands

län utskogen och fyllnadsjorden Singsjölandet skulle ställas under

skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. Denna del av bostället hade

åsatts ett skattetal av "Visa mantal under benämning Grytan nr 4, kronopark.

Sedermera hade genom kungl. brev den 13 maj 1893 viss del

av utskogen blivit upplåten till Norrlands artilleriregemente för att användas

till skjutfält. Genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Jämtlands

län utslag den 12 juni 1895 hade denna del åsatts ett skattetal

av 11 /lss mantal. Genom kungl. brev den 2 juni 1911 hade ytterligare

en del av denna utskog upplåtits för utvidgning av samma skjutfält,

utan att dock ännu något skattetal blivit åsatt denna del. Vid upplåtelse

av båda dessa områden hade fästats det villkor, att regementet

skulle uppföra och underhålla stängsel mellan desamma och angränsande

del av kronoparken.

Enligt nu föreliggande förslag skulle av kronoparken Grytan för

ytterligare utvidgning av skjutfältet erfordras de å ömse sidor om det

nuvarande skjutfältet liggande delarna, upptagande en areal av cirka

145 hektar, varav 77 hektar skogsmark och 68 hektar moss- och myrmark.

Skogstillgången vore för närvarande dock ej så stor å detta område,

då den äldre och grövre skogen under de senaste åren till det

mesta uttagits.

Då enligt av de sakkunniga lämnad utredning ifrågasatt utvidgning

av Grytans skjutfält vore det enda sätt, på vilket utan högst betydande

kostnader ett område kunde beredas, där artilleriets skjutövningar på

ett tillfredsställande sätt kunde bedrivas, och därigenom några större

olägenheter ej syntes kunna medföras för skötseln av den återstående

delen av kronoparken, hade jägmästaren ej något att erinra mot att

föreslagna kronoparksområden härtill toges i anspråk. Det vore dock

fråga om en rätt betydande areal, som därtill endast till en mindre del

syntes behöva kalhuggas, och regementet hade förut fått till sig upplåtet

hela hemskiftet med dess ej obetydliga skogsareal och virkesförråd, att

utnyttjas efter gottfinnande. Det syntes därför lämpligt, att nu ifrågavarande

kronoparksområde beträffande skogens skötsel och vård biSe
-

Yttrande av

jägmästaren i

Östersunds

revir.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 331.

Yttrande

av överjägmästaren

i mellersta

Norrlands

distrikt.

Yttrande av

domän

styrelsen.

Departements
chefen.

hölles under skogsstatens förvaltning, då jägmästaren veterligt regementet

ej hade någon i skogsskötsel kunnig person att tillgå. Dessutom

borde skyldigheten att uppföra och underhålla hägnad mot den

övriga delen av kronoparken bibehållas samt därjämte rätt till utfartsvägar

för virke m. m. över hela skjutfältområdet förbehållas, i den mån

detta kunde ske utan hinder för skjutövningarna.

Överjägmästaren i mellersta Norrlands distrikt har i yttrande den

26 januari 1919 anfört, att såvitt det ansåges nödvändigt, att vissa

delar av kronoparken Grytan disponerades för militärt ändamål — vilket

vore en fråga, som folie utom överjägmästarens bedömande — denne i

likhet med jägmästaren tillstyrkte, att skogsskötselu i dess helhet, således

icke blott kulturer m. m. utan även utstämpling och avverkning,

fortfarande ombestyrdes av skogsstatens tjänstemän, även om avverkningarna

ofta måste i stort sett ske enligt direktiv av vederbörande

militärbefälhavare för att möjliggöra artilleriets övningar.

Med överlämnande av förenämnda yttranden av vederbörande jägmästare

och överjägmästare har domänstyrelsen i utlåtande den 4

februari 1919 under åberopande av jägmästarens utredning i ärendet

anfört, att styrelsen för sin del ej hade något att erinra emot att erforderliga

delar av kronoparken Grytan upplätes till lantförsvaret på

de villkor, som av skogs tjänstemännen föreslagits och vilka i huvudsak

överensstämde med av riksdagen i dess skrivelse den 24 maj 1916,

nr 161, uttalade önskemål i fråga om en likartad markupplåtelse från

kronoparken Tierp i Uppsala län.

Genom den i ärendet verkställda utredningen synes vara till fullo

ådagalagt, att det nuvarande artilleriskjutfältet i närheten av Östersund

icke uppfyller de fordringar, som med hänsyn till artilleriteknikens

framsteg numera måste ställas på ett dylikt skjutfält. Då anläggandet

av ett helt nytt artilleriskjut fält i trakten av Östersund skulle komma

att medföra synnerligen betydande kostnader för statsverket och på

den grund åtminstone icke för närvarande torde ifrågakomma, har,

såsom av den lämnade redogörelsen framgår, undersökning genom sakkunniga

verkställts rörande möjligheterna att genom utvidgning och förbättring

av Grytans skjutfält nöjaktigt tillgodose behovet av skjutövningsterräng

för den till Östersund förlagda delen av Norrlands artilleriregemente.

För sådant ändamål har av de sakkunniga föreslagits,

dels att de å ömse sidor om det nuvarande skjutfältet belägna, till

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts Proposition Nr 331.

Grytans kronopark hörande områdena måtte upplåtas till lantförsvaret

för att tilläggas skjutfältet, dels ock att kronan i samma syfte måtte

förvärva äganderätten till hemmenet Lill-Grytan, varigenom skulle ernås

en ytterligare utökning av skjutfältet på bredden samt erforderlig förlängning

av detsamma i sydvästlig riktning.

Vad angår den förstnämnda av de åtgärder, som sålunda föreslagits,

rinner jag mig, under hänvisning till vad av vederbörande myndigheter

i sådant hänseende anförts, böra tillstyrka en upplåtelse till lantförsvaret

av ifrågavarande kronoparksområden i så måtto, att desamma

må helt disponeras för artilleriets skjutövningar, samt att arméförvaltningens

artilleridepartement må äga bestämmanderätt i fråga om avverkningar

och andra åtgärder därå för militära ändamål, under det

att skogens skötsel och vård, däri inbegripet icke blott kulturarbetens

utförande utan även utstämplingar och virkesförsäljningar m. m., allt

fortfarande må handhavas av domänstyrelsen. I enlighet med vad av

vederbörande jägmästare föreslagits, bör skyldigheten att uppföra och

underhålla hägnad mot den övriga delen av kronoparken bibehållas samt

rätt till utfartsvägar för virke in. m. över hela skjutfältområdet förbehållas,

i den mån skjutövningarna icke lägga hinder i vägen härför.

Förvärvet av ägorna till hemmanet Lill-Grytan skulle enligt de

sakkunnigas förslag ske genom markbyte mellan kronan och Brunflo

kommun på så sätt, att av den kronan tillhöriga egendomen Stor-Grytan

vissa delar, vilka icke erfordras för militära behov, överlåtas till Brunflo

kommun, mot det att kommunen förvärvar och till arméförvaltningens

artilleridepartement överlämnar Lill-Grytan ävensom kontant erlägger

skillnaden mellan de genom skiljemannaförfarande fastställda värdena å

bytesföremålen. Ifrågavarande kontanta medel jämte de belopp, som

kunna komma att inflyta till följd av vissa för skjutfältets utvidgning

nödvändiga röjningar, äro, på sätt av de sakkunnigas förslag närmare

framgår, avsedda att disponeras dels för inköp av mark till måluppställningsplatser,

dels ock för vidtagande av erforderliga förbättringar

av säkerhetsanordningar m. m. samt av förläggningsförhållandena inom

det å skjutfältet belägna etablissemanget.

De sålunda föreslagna åtgärderna äro otivelaktigt ägnade att i

flera avseenden befrämja artilleriets skjutövningar å ifrågavarande skjutfält,

Vid sådant förhållande och då enligt den av de sakkunniga verkställda

kalkylen, vilken icke giver mig anledning till någon, erinran,

statsverket härigenom icke behöver vidkännas någon direkt utgift, anser

jag mig böra tillstyrka vad de sakkunniga i förevarande hänseende

hemställt.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. I sand. 291 käft. (Nr 331.)

962 19 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts Proposition Nr 331.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

dels att de å ömse sidor av Grytans artilleriskjutfält i Brunflo

socken av Jämtlands län belägna skiften kronopark må enligt av mig ovan

angivna grunder upplåtas till lantförsvaret för att användas såsom

artilleriskjutfält;

dels. att av det kronan tillhöriga förra landskamrerarbostället StorGrytan

i ovannämnda socken vissa delar, vilka icke äro för artilleriets

övningar erforderliga, må överlåtas till Brunflo kommun, mot det att

kommunen förvärvar och till kronan överlåter hemmanet Lill-Grytan i

samma socken ävensom kontant erlägger ett belopp, motsvarande skillnaden

i det av en enligt lagen om skiljemän tillsatt värderingsnämnd

båda bytesföremålen åsätta värde;

dels ock att sistnämnda belopp jämte de medel, som kunna komma

att inflyta till följd av de för skjutfältets utvidgning nödvändiga röjningar,

må disponeras för inköp av mark för måluppställningsplatser

ävensom för vidtagande av erforderliga förbättringar av säkerhetsanordningar

m. m. å skjutfältet samt av förläggningsförhållandena inom

det å fältet belägna etablissemanget.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Fritt Dahlbom.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:278 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående åtgärder för utvidgning och förbättring av Grytans ar tiller iskjut fält. s. 1 i texten
  2. SJoU 1919:1 Utlåtande i anledning av Kung!,. Maj ds proposition angående åtgärder för utvidgning och förbättring av Grytans artilleriskjut fält. s. 1 i texten