Angående anslag till arbetsrådet m. m
1919-03-18 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:333, Angående anslag till arbetsrådet m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 333.
1
Nr 333.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
arbetsrådet m. m.; given Stockholms slott den 18 mars
1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att, därest riksdagen antager Kungl. Maj:ts förslag till lag om arbetstidens
begränsning, till bestridande av kostnader för tillämpningen
av nämnda lag under zdksstatens sjätte huvudtitel såsom förslagsanslag
anvisa dels på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 44,000 kronor, dels
ock på extra stat för år 1920 ett belopp av 115,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Axel Schotte.
Bihang till riksdagens protokoll 1919.
1 sand.
296 höft. (Nr 939.)
1003 19
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 333.
Utdrag av protokollet över civil är end en, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18
mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
friherre Pålmstierna,
Rydén,
Undén.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
Kungl. Maj:t har tidigare denna dag på min hemställan beslutat
förelägga riksdagen förslag till lag om arbetstidens begränsning. Denna
lag är avsedd att träda i kraft, beträffande arbete, som vid tiden för
lagens utfärdande bedrives oavbrutet såväl natt som dag, den 1 juni
1920 och beträffande annat arbete den 1 oktober 1919, och skall lagen,
enligt förslaget, gälla till och med den 31 december 1923.
Det av särskilda kommitterade avgivna betänkande, varå Kungl.
Maj:ts berörda förslag i huvudsak bygger, är dagtecknat den 25 januari
1919, och har därför frågan om äskande av de medel, som erfordras för
lagstiftningens genomförande, icke kunnat komma under övervägande i
samband med innevarande års statsverksproposition. Med hänsyn till
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 333. 3
tiden för lagens ikraftträdande är det emellertid nödvändigt, att vissa
anslag för ifrågavarande ändamål äskas såväl å tilläggsstat för år 1919
som å 1920 års stat. Då tiden icke medgivit tillräcklig utredning för
ett mera noggrant bedömande av de erforderliga anslagsbeloppen, kan
anslagsäskandet grundas allenast på approximativa beräkningar. I den
mån mera ingående uppgifter kunna lämnas, skola de emellertid tillhandahållas
vederbörande utskott.
Förenämnda lagförslag innehåller föreskrifter därom, att vissa vid
lagens tillämpning uppkommande frågor skola handläggas av en för ändamålet
upprättad myndighet, arbetsrådet. Denna nya myndighets huvudsakliga
uppgift skulle vara att med hänsyn till den olikhet och växling
i förhållandena, varunder industrin och jämväl andra näringar bedrivas,
meddela de undantag från lagstiftningen å ifrågavarande område, som
kunna anses nödiga.
Arbetsrådet skall enligt förslaget bestå av sju ledamöter, utsedda
av Konungen för en tid av två år åt gången. Tre av ledamöterna skola
utses bland personer, som icke kunna anses företräda arbetsgivar- eller
arbetarintressen, och skall en av dessa ledamöter av Konungen förordnas
till rådets ordförande och chef samt en till ställföreträdare för denne.
Minst en av nyssnämnda tre ledamöter skall hava fullgjort vad författningarna
föreskriva för dem, som må nyttjas uti domarämbeten. Rådets
övriga fyra ledamöter skola utses till halva antalet bland personer, föreslagna
av rikssammanslutningar utav arbetsgivare, och till halva antalet
bland personer, föreslagna av rikssammanslutningar utav arbetare. För
sistnämnda fyra ledamöter skola i enahanda ordning utses minst lika
många suppleanter. Närmare bestämmelser rörande rådet och dess verksamhet
skola meddelas av Konungen.
Flertalet av arbetsrådets avgöranden kommer uppenbarligen att bliva
av synnerlig betydelse med hänsyn till ekonomisk och social innebörd och
räckvidd, och torde rådets uppgifter i regel bliva av krävande beskaffenhet.
Särskilt under den närmaste tiden efter lagens ikraftträdande, då övergångstidens
svårigheter givetvis komma att göra sig mest gällande, och
innan ännu någon bestämd praxis hunnit utbilda sig torde de i lagstiftningen
öppnade möjligheterna till dispenser och utlåtanden angående
lagens tillämplighet komma att föranleda ett mycket stort antal framställningar
från organisationer och enskilda. Arbetsrådets nu ifrågasatta
verksamhetsområde kan även förväntas bliva utvidgat, därest det förslag
om begränsning av tiden för bageri-och konditoriarbete, som Kungl. Maj:t
beslutat förelägga riksdagen, vinner bifall. Arbetsrådets verksamhet kom
-
Anslag till
arbete-rådet.
4
Kungl. Maj ds Proposition Nr 333.
mer sålunda säkerligen att bliva mycket omfattande, men kunna några
exakta beräkningar i detta hänseende icke nu framläggas.
För att arbetsrådet skall på ett tillfredsställande sätt kunna fylla
sin ansvarsfulla uppgift, är det av största vikt, att detsamma tillföres
nödig kompetens och sakkunskap. Avlöningsförmånerna för rådets ledamöter
böra därför göras så förmånliga, att de för uppdraget lämpligaste
personerna kunna förvärvas. Beträffande arbetsrådets tre opartiska ledamöter,
på vilka torde böra ankomma ärendenas utredning och förberedande
handläggning, synes man härvid kunna utgå från, att dessa ledamöter
åtminstone till en början bliva helt upptagna av sin uppgift. Jag har
med hänsyn härtill ansett mig förslagsvis böra beräkna ett årligt arvode
av högst 15,000 kronor till ordföranden och högst 12,000 kronor till
vardera av de båda övriga. I vad mån annan ledamot kommer att tagas
i anspråk för sitt uppdrag kan för närvarande icke bedömas. Tills vidare
synes man emellertid kunna beräkna sådan ledamots årliga arvode
till 5,000 kronor. I enlighet härmed skulle alltså ledamöternas årsavlöningar
uppgå till sammanlagt högst 59,000 kronor.
Då de båda opartiska ledamöterna antagligen torde komma att
tjänstgöra såsom föredragande, synes någon större kvalificerad personal
icke behöva anställas. Medel lära dock böra ställas till förfogande till
avlönande av åtminstone en sekreterare och ett par skrivbiträden ävensom
för anlitande i män av behov av experter på olika områden samt
av andra mera tillfälliga arbetskrafter. Härtill komma utgifter för lokalhyra,
expenser m. m.
I ett i ämnet den 25 februari 1919 avgivet utlåtande har socialstyrelsen
beräknat, att de ungefärliga kostnaderna för arbetsrådet under
dess första verksamhetsår icke skulle stanna under 100,000 kronor, häri
icke inberäknade kostnader för resor — vilka förutsatts skola anvisas å
sjätte huvudtitelns anslag för dylika ändamål — eller för anskaffande
av lokal eller inventarier. Att märka är dock, att socialstyrelsen vid
denna beräkning utgått från att lagen i enlighet med kommitterades förslag
skulle i hela sin utsträckning träda i kraft med 1920 års ingång.
Med hänsyn till den framflyttning av tiden för lagens fulla tillämpning,
som Kungl. Maj:ts förslag innebär, synes det vara tillräckligt att för år
1920 för ifrågavarande ändamål beräkna ett belopp av 80,000 kronor.
Därest arbetsrådet skall bliva i tillfälle att på avsett sätt medverka
för undanröjande av de svårigheter och rubbningar i näringslivet, som
lagstiftningens genomförande till en början kan förväntas medföra, bör
arbetsrådet vara tillsatt och organiserat så tidigt, att det i god tid före
lagens ikraftträdande kan påbörja sin verksamhet. Kostnaderna för upp
-
Kungl. May.ts Proposition Nr 333.
5
rätthållande av rådets verksamhet under år 1919 samt för anskaffande
av erforderliga inventarier och dylikt torde därför icke kunna beräknas
understiga 35,000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall tillsyn å efterlevnaden av den
ifrågasatta lagen utövas av yrkesinspektionens befattningshavare. Denna
tillsyn torde i regel kunna utföras i samband med inspektionsverksamheten
i övrigt. Den tidsutdräkt, som på grund härav uppkommer vid
inspektionsförrättningarna, kan väl i allmänhet antagas bliva av mindre
betydelse men kommer dock att i någon mån minska antalet av de inspektioner,
vederbörande förrättningshavare kan medhinna. I åtskilliga
fall torde ifrågavarande uppgift även påfordra särskild förrättning, exempelvis
för utredning angående inkommen anmälan om överträdelse av
lagens bestämmelser. Vidare kan det förutsättas, att arbetsrådet önskar
anlita yrkesinspektionens befattningshavare för kontroll å uppgifter, som
meddelats i dispensansökan, eller för inhämtande i övrigt av erforderliga
upplysningar. Då en dylik medverkan givetvis bör lämnas, förorsakas
jämväl härav ökat arbete för ifrågavarande befattningshavare. Slutligen
torde lagstiftningen i vissa fall komma att medföra verkningar,
som beröra yrkesinspektionens tillsyn enligt arbetarskyddslagen. Så kan
exempelvis, där arbetsgivare anser sig böra kompensera inträdande begränsning
av arbetstiden genom införande av skiftarbete, fråga uppkomma,
huruvida för vanligt dagsarbete avsedda belysnings- och ventilationsanordningar
äro tillfyllest även för det under längre del av dygnet
utsträckta skiftarbetet.
Under framhållande av det ökade arbete, som sålunda skulle komma
att påvila yrkesinspektionen, har socialstyrelsen i sitt förenämnda utlåtande
anfört, att det för närvarande icke vore möjligt att överskåda, huru stor
berörda ökning komme att bliva eller i vad mån därav påkallades en
förstärkning av yrkesinspektionens arbetskrafter. I frågans nuvarande
läge borde i allt fall, enligt styrelsens mening, allenast vidtagas provisoriska
åtgärder, varom Kungl. Maj:t skulle äga att efter omständigheterna
närmare bestämma, Under förutsättning att yrkesinspektionen
jämväl skulle utöva kontroll i avseende å lagen om begränsning av tiden
för bageri- och konditoriarbete, har styrelsen förslagsvis såsom erforderligt
beräknat ett belopp av 25,000 kronor under lagens första tillämpningsår.
Då anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål icke för närvarande
låter sig närmare bestämmas, torde socialstyrelsens beräkning kunna
läggas till grund för framställning om anslag. 1 enlighet härmed skulle
alltså för den i anledning av lagens tillämpning erforderliga förstärkningen
av yrkesinspektionens arbetskrafter under år 1920 erfordras ett
Anslag till
förstärkande
av yrkesinspektionens
arbetskrafter.
6
Anslag till
förstärkning
av socialstyrelsens
arbetskrafter.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 333.
belopp av 25,000 kronor. För år 1919 torde ett anslag av 6,000 kronor
vara för samma ändamål tillräckligt.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall socialstyrelsen i sin egenskap av
yrkesinspektionens chefsmyndighet äga att inom vissa i lagen angivna
gränser på ansökan lämna medgivande till arbete utöver vad generellt är
tillåtet. Jämyäl enligt lagen om begränsning av tiden för bageri- och
konditoriarbete skulle liknande uppgifter tillkomma chefsmyndigheten.
Dylika ärenden, som var för sig i regel ej torde bliva mera arbetskrävande
men sannolikt ganska talrikt förekommande på grund av
den stora mängden av de av lagstiftningen omfattade företag, fordra
snabb handläggning. Det ligger vidare i sakens natur, att, därest
yrkesinspektionens befattningshavare, på sätt ovan framhållits, skola
tagas i anspråk vid lagens tillämpning, detta måste återverka på chefsmyndigheten.
Denna, myndighet liar nämligen att i allmänhet leda de
lokala befattningshavarnas arbete samt att meddela dem råd och anvisningar.
Då vidare chefsmyndigheten torde komma att anlitas för meddelande
av sådana upplysningar rörande företag och förhållanden, som
kunna hämtas ur arbetarskyddsbyråns register, rapporter och övriga
handlingar, lärer nämnda byrå få vidkännas avsevärd arbetsökning genom
den nya lagstiftningen. Icke heller här låter det sig göra att närmare
bedöma göromålens tillväxt och därav nödiggjord personalökning. Förslagsvis
torde emellertid i enlighet med av socialstyrelsen gjord beräkning
för stärkande av arbetskrafterna å styrelsens arbetarskyddsbyrå
för år 1920 kunna beräknas ett belopp av 10,000 kronor. För år 1919
åter torde ett belopp av 3,000 kronor vara tillräckligt.
För den föreslagna lagstiftningens genomförande skulle i enlighet
härmed således erfordras för år 1920 ett belopp av 115,000 kronor och
på tilläggsstat för år 1919 ett anslag av 44,000 kronor. Då dessa belopp
äro approximativa och med hänsyn till lagstiftningens provisoriska
natur torde de erforderliga anslagen böra anvisas på extra stat såsom
förslagsanslag.
Såsom jag förut framhållit, hava anslag för ifrågavarande ändamål
icke beräknats i årets statsverksproposition. Någon förhöjning av riksstatens
slutsumma torde det oaktat i anledning av nu förordade anslag
icke erfordras. Beträffande 1919 års tilläggsstat har nämligen Kungl.
Maj:t i proposition nr 63 återkallat sin i statsverkspropositionen gjorda
framställning om anslag till anordningar för vinnande av mera effektiv
tillämpning av prisockerlagen, och behöver sålunda det för nämnda ändamål
begärda beloppet av 75,000 kronor ej tagas i anspråk. Beträffande 1920
7
Kungl May.ts Proposition Nr 333.
års stat har en besparing av 50,000 kronor vunnits å det beräknade
anslaget för statsbidrag till avlöning åt barnmorskor (proposition nr 40),
varjämte ytterligare besparingar kunnat göras å det beräknade anslaget
till avlöning åt distriktssköterskor. Dessutom bar den i statsverkspropositionen
beräknade ökningen av anslaget till hospitals underhåll icke
helt tagits i anspråk.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att, därest riksdagen antager Kungl. Maj:ts förslagtill
lag om arbetstidens begränsning, till bestridande
av kostnader för tillämpningen av nämnda lag under
riksstatens sjätte huvudtitel såsom förslagsanslag anvisa
dels på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av
44,000 kronor, dels ock på extra stat för år 1920 ett
belopp av 115,000 kronor.
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall,
och skulle proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Edw. Wetterling.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1919:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till arbetsrådet m. m. a1 i texten
- 2SärU 1919:7 Utlåtande i anledning av Kangl. Maj:ts proposition angående anslag till arbetsrådet m. m. s. 1 i texten