Sök i Ratio Lex

Angående anslag till arbetsrådet m. m

1919-03-18 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:333, Angående anslag till arbetsrådet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 333.

1

Nr 333.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

arbetsrådet m. m.; given Stockholms slott den 18 mars

1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att, därest riksdagen antager Kungl. Maj:ts förslag till lag om arbetstidens

begränsning, till bestridande av kostnader för tillämpningen

av nämnda lag under zdksstatens sjätte huvudtitel såsom förslagsanslag

anvisa dels på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 44,000 kronor, dels

ock på extra stat för år 1920 ett belopp av 115,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

1 sand.

296 höft. (Nr 939.)

1003 19

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 333.

Utdrag av protokollet över civil är end en, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18

mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Pålmstierna,

Rydén,

Undén.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Kungl. Maj:t har tidigare denna dag på min hemställan beslutat

förelägga riksdagen förslag till lag om arbetstidens begränsning. Denna

lag är avsedd att träda i kraft, beträffande arbete, som vid tiden för

lagens utfärdande bedrives oavbrutet såväl natt som dag, den 1 juni

1920 och beträffande annat arbete den 1 oktober 1919, och skall lagen,

enligt förslaget, gälla till och med den 31 december 1923.

Det av särskilda kommitterade avgivna betänkande, varå Kungl.

Maj:ts berörda förslag i huvudsak bygger, är dagtecknat den 25 januari

1919, och har därför frågan om äskande av de medel, som erfordras för

lagstiftningens genomförande, icke kunnat komma under övervägande i

samband med innevarande års statsverksproposition. Med hänsyn till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 333. 3

tiden för lagens ikraftträdande är det emellertid nödvändigt, att vissa

anslag för ifrågavarande ändamål äskas såväl å tilläggsstat för år 1919

som å 1920 års stat. Då tiden icke medgivit tillräcklig utredning för

ett mera noggrant bedömande av de erforderliga anslagsbeloppen, kan

anslagsäskandet grundas allenast på approximativa beräkningar. I den

mån mera ingående uppgifter kunna lämnas, skola de emellertid tillhandahållas

vederbörande utskott.

Förenämnda lagförslag innehåller föreskrifter därom, att vissa vid

lagens tillämpning uppkommande frågor skola handläggas av en för ändamålet

upprättad myndighet, arbetsrådet. Denna nya myndighets huvudsakliga

uppgift skulle vara att med hänsyn till den olikhet och växling

i förhållandena, varunder industrin och jämväl andra näringar bedrivas,

meddela de undantag från lagstiftningen å ifrågavarande område, som

kunna anses nödiga.

Arbetsrådet skall enligt förslaget bestå av sju ledamöter, utsedda

av Konungen för en tid av två år åt gången. Tre av ledamöterna skola

utses bland personer, som icke kunna anses företräda arbetsgivar- eller

arbetarintressen, och skall en av dessa ledamöter av Konungen förordnas

till rådets ordförande och chef samt en till ställföreträdare för denne.

Minst en av nyssnämnda tre ledamöter skall hava fullgjort vad författningarna

föreskriva för dem, som må nyttjas uti domarämbeten. Rådets

övriga fyra ledamöter skola utses till halva antalet bland personer, föreslagna

av rikssammanslutningar utav arbetsgivare, och till halva antalet

bland personer, föreslagna av rikssammanslutningar utav arbetare. För

sistnämnda fyra ledamöter skola i enahanda ordning utses minst lika

många suppleanter. Närmare bestämmelser rörande rådet och dess verksamhet

skola meddelas av Konungen.

Flertalet av arbetsrådets avgöranden kommer uppenbarligen att bliva

av synnerlig betydelse med hänsyn till ekonomisk och social innebörd och

räckvidd, och torde rådets uppgifter i regel bliva av krävande beskaffenhet.

Särskilt under den närmaste tiden efter lagens ikraftträdande, då övergångstidens

svårigheter givetvis komma att göra sig mest gällande, och

innan ännu någon bestämd praxis hunnit utbilda sig torde de i lagstiftningen

öppnade möjligheterna till dispenser och utlåtanden angående

lagens tillämplighet komma att föranleda ett mycket stort antal framställningar

från organisationer och enskilda. Arbetsrådets nu ifrågasatta

verksamhetsområde kan även förväntas bliva utvidgat, därest det förslag

om begränsning av tiden för bageri-och konditoriarbete, som Kungl. Maj:t

beslutat förelägga riksdagen, vinner bifall. Arbetsrådets verksamhet kom
-

Anslag till

arbete-rådet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds Proposition Nr 333.

mer sålunda säkerligen att bliva mycket omfattande, men kunna några

exakta beräkningar i detta hänseende icke nu framläggas.

För att arbetsrådet skall på ett tillfredsställande sätt kunna fylla

sin ansvarsfulla uppgift, är det av största vikt, att detsamma tillföres

nödig kompetens och sakkunskap. Avlöningsförmånerna för rådets ledamöter

böra därför göras så förmånliga, att de för uppdraget lämpligaste

personerna kunna förvärvas. Beträffande arbetsrådets tre opartiska ledamöter,

på vilka torde böra ankomma ärendenas utredning och förberedande

handläggning, synes man härvid kunna utgå från, att dessa ledamöter

åtminstone till en början bliva helt upptagna av sin uppgift. Jag har

med hänsyn härtill ansett mig förslagsvis böra beräkna ett årligt arvode

av högst 15,000 kronor till ordföranden och högst 12,000 kronor till

vardera av de båda övriga. I vad mån annan ledamot kommer att tagas

i anspråk för sitt uppdrag kan för närvarande icke bedömas. Tills vidare

synes man emellertid kunna beräkna sådan ledamots årliga arvode

till 5,000 kronor. I enlighet härmed skulle alltså ledamöternas årsavlöningar

uppgå till sammanlagt högst 59,000 kronor.

Då de båda opartiska ledamöterna antagligen torde komma att

tjänstgöra såsom föredragande, synes någon större kvalificerad personal

icke behöva anställas. Medel lära dock böra ställas till förfogande till

avlönande av åtminstone en sekreterare och ett par skrivbiträden ävensom

för anlitande i män av behov av experter på olika områden samt

av andra mera tillfälliga arbetskrafter. Härtill komma utgifter för lokalhyra,

expenser m. m.

I ett i ämnet den 25 februari 1919 avgivet utlåtande har socialstyrelsen

beräknat, att de ungefärliga kostnaderna för arbetsrådet under

dess första verksamhetsår icke skulle stanna under 100,000 kronor, häri

icke inberäknade kostnader för resor — vilka förutsatts skola anvisas å

sjätte huvudtitelns anslag för dylika ändamål — eller för anskaffande

av lokal eller inventarier. Att märka är dock, att socialstyrelsen vid

denna beräkning utgått från att lagen i enlighet med kommitterades förslag

skulle i hela sin utsträckning träda i kraft med 1920 års ingång.

Med hänsyn till den framflyttning av tiden för lagens fulla tillämpning,

som Kungl. Maj:ts förslag innebär, synes det vara tillräckligt att för år

1920 för ifrågavarande ändamål beräkna ett belopp av 80,000 kronor.

Därest arbetsrådet skall bliva i tillfälle att på avsett sätt medverka

för undanröjande av de svårigheter och rubbningar i näringslivet, som

lagstiftningens genomförande till en början kan förväntas medföra, bör

arbetsrådet vara tillsatt och organiserat så tidigt, att det i god tid före

lagens ikraftträdande kan påbörja sin verksamhet. Kostnaderna för upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 333.

5

rätthållande av rådets verksamhet under år 1919 samt för anskaffande

av erforderliga inventarier och dylikt torde därför icke kunna beräknas

understiga 35,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall tillsyn å efterlevnaden av den

ifrågasatta lagen utövas av yrkesinspektionens befattningshavare. Denna

tillsyn torde i regel kunna utföras i samband med inspektionsverksamheten

i övrigt. Den tidsutdräkt, som på grund härav uppkommer vid

inspektionsförrättningarna, kan väl i allmänhet antagas bliva av mindre

betydelse men kommer dock att i någon mån minska antalet av de inspektioner,

vederbörande förrättningshavare kan medhinna. I åtskilliga

fall torde ifrågavarande uppgift även påfordra särskild förrättning, exempelvis

för utredning angående inkommen anmälan om överträdelse av

lagens bestämmelser. Vidare kan det förutsättas, att arbetsrådet önskar

anlita yrkesinspektionens befattningshavare för kontroll å uppgifter, som

meddelats i dispensansökan, eller för inhämtande i övrigt av erforderliga

upplysningar. Då en dylik medverkan givetvis bör lämnas, förorsakas

jämväl härav ökat arbete för ifrågavarande befattningshavare. Slutligen

torde lagstiftningen i vissa fall komma att medföra verkningar,

som beröra yrkesinspektionens tillsyn enligt arbetarskyddslagen. Så kan

exempelvis, där arbetsgivare anser sig böra kompensera inträdande begränsning

av arbetstiden genom införande av skiftarbete, fråga uppkomma,

huruvida för vanligt dagsarbete avsedda belysnings- och ventilationsanordningar

äro tillfyllest även för det under längre del av dygnet

utsträckta skiftarbetet.

Under framhållande av det ökade arbete, som sålunda skulle komma

att påvila yrkesinspektionen, har socialstyrelsen i sitt förenämnda utlåtande

anfört, att det för närvarande icke vore möjligt att överskåda, huru stor

berörda ökning komme att bliva eller i vad mån därav påkallades en

förstärkning av yrkesinspektionens arbetskrafter. I frågans nuvarande

läge borde i allt fall, enligt styrelsens mening, allenast vidtagas provisoriska

åtgärder, varom Kungl. Maj:t skulle äga att efter omständigheterna

närmare bestämma, Under förutsättning att yrkesinspektionen

jämväl skulle utöva kontroll i avseende å lagen om begränsning av tiden

för bageri- och konditoriarbete, har styrelsen förslagsvis såsom erforderligt

beräknat ett belopp av 25,000 kronor under lagens första tillämpningsår.

Då anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål icke för närvarande

låter sig närmare bestämmas, torde socialstyrelsens beräkning kunna

läggas till grund för framställning om anslag. 1 enlighet härmed skulle

alltså för den i anledning av lagens tillämpning erforderliga förstärkningen

av yrkesinspektionens arbetskrafter under år 1920 erfordras ett

Anslag till

förstärkande

av yrkesinspektionens

arbetskrafter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Anslag till

förstärkning

av socialstyrelsens

arbetskrafter.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 333.

belopp av 25,000 kronor. För år 1919 torde ett anslag av 6,000 kronor

vara för samma ändamål tillräckligt.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall socialstyrelsen i sin egenskap av

yrkesinspektionens chefsmyndighet äga att inom vissa i lagen angivna

gränser på ansökan lämna medgivande till arbete utöver vad generellt är

tillåtet. Jämyäl enligt lagen om begränsning av tiden för bageri- och

konditoriarbete skulle liknande uppgifter tillkomma chefsmyndigheten.

Dylika ärenden, som var för sig i regel ej torde bliva mera arbetskrävande

men sannolikt ganska talrikt förekommande på grund av

den stora mängden av de av lagstiftningen omfattade företag, fordra

snabb handläggning. Det ligger vidare i sakens natur, att, därest

yrkesinspektionens befattningshavare, på sätt ovan framhållits, skola

tagas i anspråk vid lagens tillämpning, detta måste återverka på chefsmyndigheten.

Denna, myndighet liar nämligen att i allmänhet leda de

lokala befattningshavarnas arbete samt att meddela dem råd och anvisningar.

Då vidare chefsmyndigheten torde komma att anlitas för meddelande

av sådana upplysningar rörande företag och förhållanden, som

kunna hämtas ur arbetarskyddsbyråns register, rapporter och övriga

handlingar, lärer nämnda byrå få vidkännas avsevärd arbetsökning genom

den nya lagstiftningen. Icke heller här låter det sig göra att närmare

bedöma göromålens tillväxt och därav nödiggjord personalökning. Förslagsvis

torde emellertid i enlighet med av socialstyrelsen gjord beräkning

för stärkande av arbetskrafterna å styrelsens arbetarskyddsbyrå

för år 1920 kunna beräknas ett belopp av 10,000 kronor. För år 1919

åter torde ett belopp av 3,000 kronor vara tillräckligt.

För den föreslagna lagstiftningens genomförande skulle i enlighet

härmed således erfordras för år 1920 ett belopp av 115,000 kronor och

på tilläggsstat för år 1919 ett anslag av 44,000 kronor. Då dessa belopp

äro approximativa och med hänsyn till lagstiftningens provisoriska

natur torde de erforderliga anslagen böra anvisas på extra stat såsom

förslagsanslag.

Såsom jag förut framhållit, hava anslag för ifrågavarande ändamål

icke beräknats i årets statsverksproposition. Någon förhöjning av riksstatens

slutsumma torde det oaktat i anledning av nu förordade anslag

icke erfordras. Beträffande 1919 års tilläggsstat har nämligen Kungl.

Maj:t i proposition nr 63 återkallat sin i statsverkspropositionen gjorda

framställning om anslag till anordningar för vinnande av mera effektiv

tillämpning av prisockerlagen, och behöver sålunda det för nämnda ändamål

begärda beloppet av 75,000 kronor ej tagas i anspråk. Beträffande 1920

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl May.ts Proposition Nr 333.

års stat har en besparing av 50,000 kronor vunnits å det beräknade

anslaget för statsbidrag till avlöning åt barnmorskor (proposition nr 40),

varjämte ytterligare besparingar kunnat göras å det beräknade anslaget

till avlöning åt distriktssköterskor. Dessutom bar den i statsverkspropositionen

beräknade ökningen av anslaget till hospitals underhåll icke

helt tagits i anspråk.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att, därest riksdagen antager Kungl. Maj:ts förslagtill

lag om arbetstidens begränsning, till bestridande

av kostnader för tillämpningen av nämnda lag under

riksstatens sjätte huvudtitel såsom förslagsanslag anvisa

dels på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av

44,000 kronor, dels ock på extra stat för år 1920 ett

belopp av 115,000 kronor.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall,

och skulle proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Edw. Wetterling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till arbetsrådet m. m. a1 i texten
  2. 2SärU 1919:7 Utlåtande i anledning av Kangl. Maj:ts proposition angående anslag till arbetsrådet m. m. s. 1 i texten