Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om begränsning av tiden för bagerioch konditoriarbete

1919-03-18 · 29 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:339, Med förslag till lag om begränsning av tiden för bagerioch konditoriarbete

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung! Maj:ta proposition nr 339.

1

Nr 339.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete; given

Stockholms slott den 18 mars 1919.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om begränsning av tiden

för bageri- och konditoriarbete.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 302 käft. (Nr 339.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Förslag

till

Lag

om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror må

icke bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen

och klockan 6 förmiddagen å söckendag.

Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse

eller eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse,

skall det icke vara underkastat denna lag i vidare mån, än det

avser tillverkning av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

2 §•

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av konditorivaror

utföras å sön- eller helgdag under högst tre timmar mellan

klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning

av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives

utan samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å söneller

helgdag under tid, som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdag under högst två

timmar mellan klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

3

d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klockan

4 och klockan 6 förmiddagen;

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare

å tid, då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera

på varandra följande sön- eller helgdagar, uppeldning eller deggörning

utföras jämväl mellan klockan 2 och klockan 4 förmiddagen och annat

arbete mellan klockan 3 och klockan 6 förmiddagen.

3 §•

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet

är indelat i skift på sådant sätt, att arbetstiden, raster däri inbegripna,

ej för något arbetslag överstiger åtta timmar av dygnet, å söckendag

fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen ävensom,

i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning, mellan klockan

10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

4 §•

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade

förbud, utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, äge vederbörande

yrkesinspektör att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, vilket skall

sökas för varje särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i sänder eller

för samma arbetsställe meddelas mer än tio gånger under ett och samma

kalenderår. Är ytterligare eftergift oundgängligen erforderlig för ändamålsenlig

drift av tillverkning, som i 3 § avses, eller eljest av särskilt

förhållande tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift meddelas av yrkesinspektionens

chefsmyndighet eller den myndighet, Konungen förordnar.

Är på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet

avvikelse, varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig, och

är ej tid att inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd,

dock ej för mer än ett dygn i sänder. Om sådan åtgärd och anledningen

därtill åligger det företagets innehavare att ofördröjligen göra

anmälan till vederbörande yrkesinspektör.

5 §•

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens

befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse

vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen

om arbetarskydd den 29 juni 1912.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ta proposition nr 339.

6 §.

Användes någon till arbete i strid mot vad i denna lag är stadgat,

straffes företagets innehavare med böter från och med tio till och med

ettusen kronor. Har på sådant sätt till arbete med faders eller målsmans

vetskap och vilja använts person under aderton år, vare fadern eller målsmannen

förfallen till böter från och med fem till och med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, värr

om i denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han

varder därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits, fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan

förseelse.

7 §.

Fullgöres icke anmälningsskyldighet, varom stadgas i 4 § andra

stycket, straffes företagets innehavare med böter från och med fem till

och med femhundra kronor.

8 §•

Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol,

där särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där

sådan ej finnes, vid allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1919 och äger giltighet till

och med den 31 december 1923; skolande beträffande sådan undertiden

för lagens giltighet begången förseelse, som avses i 6 eller 7 §, vad i

lagen är stadgat fortfara att gälla även efter sistnämnda dag.

Om det beträffande visst företag visas vara erforderligt att vidtaga

förändringar i driftsätt eller anordningar i övrigt för att icke tillämpningen

av förevarande lag skall i väsentlig mån förminska företagets

produktionsförmåga, och nämnda förändringar icke utan synnerlig svårighet

kunna genomföras, till dess lagen skall träda i kraft i avseende å

företaget, må yrkesinspektionens chefsmyndighet eller den myndighet,

Konungen förordnar, medgiva nödigt anstånd med tillämpningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Muj:ts proposition nr 339.

5

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 februari

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anförde följande:

Sedan länge ha arbetstidsförhållandena inom bageriyrket givit anledning

till klagomål från arbetarnas sida. Redan år 1895 påkallades

riksdagens uppmärksamhet därå genom en motion i andra kammaren av

A. Hedin, som framlade förslag till en lag angående arbetstiden i bagerier,

för försäljning arbetande s. k. hembagerier samt konditorier ävensom

restauranger och hotell, där bakning idkas. Sedan flera motioner i

ämnet vid olika riksdagar blivit avslagna, biföll 1915 års riksdag motioner,

väckta av A. Petrén och C. Wickman i första och av L. Borggren

m. fl. i andra kammaren (n:r 31, resp. 84), vari påyrkades skrivelse till

Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag rörande reglering

av nattarbetet inom bagerier, konditorier och s. k. hembagerier.

Inledning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Riksdagens skrivelse med anledning av nyssnämnda motioner remitterades

till socialstyrelsen, som utarbetade plan för den åsyftade utredningen.

På våren 1917 anmälde styrelsen, att dessa förberedande arbeten

slutförts, men hemställde styrelsen, med hänsyn till de under kristiden

inom bageriyrket rådande abnorma förhållandena, tillika om anstånd

tillsvidare med utredningens verkställande. Denna hemställan bifölls den

27 juli 1917 av Kungl. Maj:t, som uppdrog åt styrelsen att verkställa

utredningen, så snart styrelsen prövade de därför nödiga förutsättningarna

hava inträtt, samt att därefter avgiva det förslag i ämnet, vartill

utredningen kunde föranleda.

Sedan Kungl. Maj:t den 15 februari 1918 tillsatt en kommitté,

sedermera benämnd arbetstidskommittén och bestående av landshövdingen

friherre L. De Geer, ordförande, disponenten J. L. Ekman, yrkesinspektören

B. O. V. Hellström, förtroendemannen i svenska metallindustriarbetarförbundet

K. W. Holmström, förste provinsialläkaren C. J. F.

Lundberg, ingeniören E. L. Magnus, sekreteraren i svenska grov- och

fabriksarbetarförbundet C. Michaelsson, byråchefen A. Molin, tillika kommitténs

sekreterare, förtroendemannen i svenska sågverksindustriarbetarförbundet

A. Svensson samt disponenterna C. Wahren och B. E. Wijkander,

med uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag till

lagstiftning rörande arbetstidens längd och förläggning m. m., hemställde

socialstyrelsen, att bl. a. härovan berörda styrelsen meddelade uppdrag

måtte överflyttas till denna kommitté. Till nämnda hemställan lämnade

Kungl. Maj:t bifall den 1 juli 1918 och uppdrog samtidigt åt föreståndaren

för Stockholms stads rättshjälpskontor S. A. H. Silow att såsom

ledamot biträda kommittén vid behandling av frågor rörande bageriindustrien

och dess ekonomiska förutsättningar samt bemyndigade chefen

för civildepartementet att utse sakkunniga för att tillhandagå kommittén

med upplysningar i nämnda frågor. Såsom sådana sakkunniga tillkallades

byrådirektören H. S. Kinmanson, disponenten N. Westerdahl, direktören

H. Andersson i Malmö, förtroendemannen i svenska bageri- och

konditoriarbetarförbundet A. Sjöstedt, kassören i samma förbund D. G.

Lagergren samt ledamoten av riksdagens andra kammare L. Borggren.

Efter därom gjord framställning från kommitténs sida uppdrog

Kungl. Maj:t under hösten 1918 åt byråchefen Molin, byrådirektören

Kinmanson och förtroendemannen Sjöstedt att företaga en resa till Norge

för att inhämta upplysning om verkningarna av det där sedan länge

införda förbudet mot nattarbete i bagerierna.

Kommittén avgav den 22 november 1918 betänkande med förslag

till lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete. Vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kuiu/l. Maj:ts proposition nr 339. 7

betänkandet var bilagd en statistisk redogörelse för arbetstidsförhållandena

inom bageriyrket.

Över kommitténs betänkande hava sedermera med anledning av

kungl. remisser yttranden avgivits av kommerskollegium, socialstyrelsen,

Sveriges bageriidkarförening samt svenska bageri- och konditoriindustriarbetarförbundet.

Till motivering av sin ståndpunkt i frågan om förbud mot nattarbete

anför kommittén följande:

Såsom av den kommittébetänkandet bifogade statistiska utredningen

framgår, förekommer inom det egentliga bageriyrket i ganska stor

omfattning eu arbetsform, som från arbetarskyddssynpunkt måste anses

särskilt olämplig, nämligen nattarbete för samma arbetare natt efter natt

i ständig följd med undantag möjligen för natten till sön- eller helgdagar.

Bageriarbetaren är således med hänsyn till arbetets förläggning i stor utsträckning

sämre ställd än andra nattarbetare, vilka i regel hava egentligt

nattarbete endast varannan eller var tredje vecka. Givetvis måste ett

dylikt beständigt nattarbete, även om det är av relativt kort varaktighet,

då sömnen på dagen ju ej kan bli lika ostörd och stärkande som

på natten, medföra menliga följder i hygieniskt avseende. Ehuru arbetsförhållandena

inom bageriyrket otvivelaktigt under senare tid avsevärt

förbättrats, exempelvis genom förkortning av arbetstiden, lära de också

fortfarande anses mindre tillfredsställande.

Att här ifrågavarande nattarbete jämväl i andra avseenden skall

medföra betydapde olägenheter, synes enligt kommitténs förmenande uppenbart.

Kommittén erinrar sålunda om den otrevnad, som måste förorsakas

av tvånget att städse under natten stiga upp och begiva sig till sitt

arbete samt om den störande inverkan detta måste hava på den gifte

bageriarbetarens hemliv. Genom sitt behov av sömn på eftermiddagen

och kvällen gå vidare bageriarbetarna miste om många tillfällen till

rekreation och inhämtande av bildning.

Till stöd för sitt sedan många år vidhållna motstånd mot arbetarnas

krav på nattarbetets avskaffande hava, enligt vad kommittén meddelar,

arbetsgivarna inom bageriyrket anfört i huvudsak följande:

Arbete nattetid i bagerierna är en nödvändig förutsättning för att

mjukt bröd i färskt tillstånd skall kunna tillhandahållas allmänheten i

tillräckligt god tid på morgonen, d. v. s. så tidigt, att allmänheten, med

undantag väl dock i regel för kroppsarbetarna, kan få sådant bröd till

sin första frukost. Själva bakningen av finare mjukt bröd kan visser
-

F rå gatt om

förhud mot

nattarbete.

Kommittén.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kanyl. Maj:ts proposition nr 339.

ligen utföras på 2 å 3 timmar, men därefter måste brödet få något

svalna, innan det lämpligen kan sorteras för distribution, vilken sistberörda

åtgärd sedermera tager en betydande tid. Från deggörningens

början till dess brödet finnes att tillgå för den stora allmänheten i de

talrika försälj uingsbutikerna, »magasinen», lär sålunda böra beräknas eu

tid av 5 å 7 timmar — för dem som ha tillfälle att inköpa sitt bröd

vid bagerierna ställer sig saken tydligtvis annorlunda.

Kunde publiken ej få sitt behov av färskt bröd på morgnarna fyllt

av de större, yrkesmässigt bedrivna bagerierna, skulle den komma att

vända sig till de talrika s. k. hembagerierna, vilka, ohindrade av nattarbetsförbudet,

givetvis skulle kunna tillhandahålla sina varor betydligt

tidigare. Jämväl för det fall, att dessa bagerier bleve inbegripna under

ett dylikt förbud, skulle de, då de ej hava någon tidsödande distribution,

kunna erbjuda eu besvärande konkurrens i avseende å tiden för

varornas tillhandahållande. Även kunde det vara att befara, att allmänheten

för att förskaffa sig färskt bröd skulle i avsevärd omfattning övergå

till att i hemmen framställa sitt bröd.

Genom ett förbud mot nattarbete komme vidare produktionstiden

att inskränkas, vilket åter skulle leda till antingen minskad produktion

eller krav på ökat antal arbetare, ugnar och andra hjälpmedel — alltså

i varje fall försämring av de ekonomiska produktionsvillkoren och till

följd därav ökade försäljningspris.

Till bemötande av nu anförda motivering för nattarbetet har, enligt

vad kommittén vidare meddelar, från arbetarnas sida väsentligen gjorts

gällande, dels att de framhållna olägenheterna av nattarbetets avskaffande

vore betydligt överdrivna och dels att arbetarnas krav på en dylik förändring

uppbures av så starka skäl, att vid jämförelse därmed berörda

eventuella olägenheter ej kunde tillmätas någon avgörande betydelse.

Emot nattarbetet har jämväl framhållits, att det även med hänsyn* till

driftens ekonomi medförde vissa olägenheter, såsom kostnader för belysning

och sämre arbetsutbyte.

Vid övervägande av förevarande fråga har kommittén ansett sig

böra anlägga följande synpunkter. Otvivelaktigt torde allmänheten, om

nattarbetet avskaffas, i avsevärd utsträckning komma att gå miste om

sitt färska bröd till frukost. Emellertid kan det häremot invändas, att

berörda olägenhet väsentligen skulle drabba endast de större samhällena

— i de mindre, där någon mer omfattande distribution ej förekommer,

utan publiken i regel inköper sitt brödförråd vid bageriet, skulle denna

olägenhet antagligen ej bli synnerligen kännbar. Vidare berör, som förut

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu proposition nr 33''.9.

9

antytts, denna fråga icke eller åtminstone ej i samma mån alla samhällsklasser.

Kroppsarbetarna lära nämligen till största del även under

hittillsvarande förhållanden fått försaka det färska brödet till sin första

måltid och, då sådant ej heller kunnat medföras till arbetsplatsen, väl i

regel även vid den kafferast, som brukar förekomma under morgonarbetet.

Med hänsyn härtill torde den olägenhet för allmänheten, varom här är

fråga, icke förtjäna alltför stort avseende.

Beträffande bageriidkarnas farhåga för konkurrensen från hembagerierna

torde densamma i första hand hava föranletts av det antagandet,

att hembagerierna ej skulle komma att inbegripas under ett lagstadgat

förbud mot nattarbete — liksom de ej varit underkastade lagstiftningen

angående förbud mot kvinnors användande till nattarbete.

Genom att utsträcka förbudet mot nattarbete inom bagerihanteringen till

att omfatta även hembagerierna torde här ifrågavarande farhåga i väsentlig

mån undanröjas. Med hänsyn till den befarade följden av ökad

bakning i hemmen förefaller det kommittén, som om denna farhåga vore

föga grundad. Bakning i hemmen torde nämligen endast i undantagsfall

verkställas dagligen och så tidigt, att tillgång på färskt bröd därigenom

skulle kunna beredas till första frukosten. Konsumenterna av

hembakat bröd torde snarare vara vana att få förtära sitt bröd flera

dagar gammalt.

Att avskaffandet av nattarbetet skulle, såsom från idkarhåll göres

gällande, inskränka produktionsförmågan och medföra vissa menliga verkningar

i ekonomiskt avseende, lär väl ej kunna förnekas, men torde

de enligt kommitténs mening ej gärna kunna få någon mer betydande

omfattning.

I betraktande av det här anförda samt de olägenheter för arbetarna

och deras familjer, som nattarbetet medför, ville det synas kommittén,

som om en förändring i förevarande avseende av bageriarbetets anordning

vore ej blott väl motiverad utan även med hänsyn till arbetarskyddets

primära krav av behovet påkallad.

Nu skulle man kanske, yttrar kommittén vidare, kunna ifrågasätta,

huruvida ej härovan berörda olägenheter av nattarbetet inom bageriyrket

skulle kunna i väsentlig mån undanröjas genom införande, såsom i allmänhet

inom industriell verksamhet med nattarbete, av en ordnad skiftindelning,

så att ej samma arbetare behövde arbeta på natten mer än

t. ex. varannan eller var tredje vecka. Enligt inhämtade upplysningar

lär emellertid arbetets beskaffenhet, åtminstone i de mindre bagerierna,

ej medgiva en dylik anordning.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sarnl. 302 käft. (Nr 339.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Kommittén har sålunda funnit sig föranlåten föreslå förbud mot

nattarbete inom bagerihanteringen.

Nämnas bör måhända, att kommittén ansett sig ha stöd för detta sitt

beslut jämväl i den erfarenhet, som man i flera andra länder haft av verkningarna

utav dylika förbud. Kommittén har i sådant hänseende dels

hänvisat till redogörelser i ämnet uti Sociala Meddelanden (1916 sid. 916

ff. och 1918 sid. 905 ff.) och dels åberopat de iakttagelser, som kommitténs

sekreterare vid sitt tidigare omförmälda besök i Norge haft tillfälle göra

beträffande verkningarna av den norska lagstiftningen rörande bageriarbetet.

Sannolikt skulle även de svenska bageriidkarna, om nattarbetsförbud

införes, komma att finna de därav föranledda olägenheterna mindre

betydande, än de befarat, ja måhända, att desamma uppvägas därav, att

man genom förbudet blivit befriad från en av de äldsta och svåraste

stridsfrågorna inom yrket.

Kommittén erinrar vidare, att under de senaste åren i ändamål att

åvägabringa besparing i brödkonsumtionen utfärdats förbud mot försäljning

av färskt bröd. Sålunda föreskrev Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Malmöhus län genom kungörelse den 19 maj 1917, att försäljning

av hushållsbröd finge ske först 24 timmar och av finare matbröd, mjukt

kaffebröd, småbröd och skorpor först 12 timmar efter tillverkningen. En

allmängiltig bestämmelse i enahanda riktning meddelades i den på

framställning av folkhushållningskommissionen den 1 februari 1918 utfärdade

förordningen innefattande vissa föreskrifter angående tillverkning

och försäljning av bröd och annat bakverk. I denna förordnings § 7

föreskrives, att mjukt bröd icke må saluhållas, förrän minst 12 timmar

förflutit, från det att brödet vid bakningen gräddats. Vidare medgives

däri Kungl. Maj:ts befallningshavande att för länet eller viss ort utsträcka

nämnda tidrymd, dock ej mer än till 24 timmar.

Folkhushållningskommissionen gjorde i sin nyss berörda framställning,

som avgavs den 14 november 1917, gällande, att såsom ett komplement

till förbudet mot försäljning av färskt bröd borde stadgas förbud

mot nattarbete i bagerierna. Såsom skäl härför syntes kommissionen

vilja anföra, förutom önskvärdheten av besparing av betningsmedel,

att ett förbud av sistberörda innebörd skulle vara erforderligt för det

avsedda försäljningförbudets effektiva upprätthållande.

Förbudet mot försäljning av färskt bröd torde emellertid, yttrar

kommittén, haft den verkan, att nattarbetet inom bagerierna,, i vad angår

tillverkningen av mjukt bröd, nu under kristiden tills vidare väsentligen

upphört.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ta proposition nr 339.

Socialstyrelsen, som i ärendet hört sociala rådet och överlämnar där- Avgwmryttvid

fört protokoll, uttalar sitt gillande i stort sett av kommittéförslaget

och sin tillfredsställelse över utsikten till nattarbetets avskaffande inom styrelsen,

bageriyrket. Berörda arbetsform hade sedan länge givit anledning till

stridigheter mellan arbetsgivare och arbetare inom yrket och vore dessutom

från arbetarskyddssynpunkt en särdeles betänklig företeelse. Styrelsen

påpekar därjämte, att man kan förvänta, att genom den föreslagna

lagen äntligen få slut på de inom bagerihanteringen synnerligen

vanliga förseelserna mot lagen den 20 november 1909 angående föibud

mot kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella föietag.

Kommerskollegii yttrande innefattar i huvudsak ett förordande av

en lagstiftning om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete

i enlighet med innehållet i kommitténs förslag, men gör kollegium gällande,

att möjlighet inom nu avsedda yrken borde beredas att utan några

särskilda inskränkningar få bedriva arbetet kontinuerligt med skiftindelning.

Vid en kontinuerlig drift utnyttjades ugnarnas värme på bästa

sätt, varigenom icke oväsentliga bränslekvantiteter sparades; vidare sjönke

utgifterna för ränta och avskrivning på anläggningskapitalet. Om den

kontinuerligt drivna bageriindustrin förhindrades eller försvårades i sådan

omfattning, som framginge av lagförslaget, kunde det icke undvikas, att

priset på ett så grundläggande näringsämne som brödet komme att för

framtiden bliva mycket fördyrat. Med en sådan anordning, att en och

samma arbetspersonal endast med vissa mellanrum komme att utföra

nattarbete, skulle de för bageriyrket utmärkande och med rätta patalade

missförhållandena i arbetet bliva i det väsentliga avlägsnade.

I Sveriges bageriidkarförenings yttrande framhålles i huvudsak

först, med åberopande av åtskilliga statistiska och andra uppgifter, bageii ning.

arbetets sundhet, varefter föreningen övergår till att söka visa nattarbetets

nödvändighet med hänsyn till såväl allmänhetens som bageri

idkarnas intressen. Den enda realitetsgrunden för ifrågavarande lagstiftningsåtgärd

anser föreningen vara att söka i bageriarbetarnas agitation,

och hemställer föreningen, att spörsmålet om nattarbete inom båge

rierna upptages till behandling antingen först i samband med indu

striens allmänna nattarbetsfråga eller, därest så ej låter sig gorå, efter

det detsamma gjorts till föremål för »den allsidiga, förutsättningsfria och

fördomsfria sakliga undersökning», som enligt föreningens förmenande

ännu fullständigt saknas. .

Svenska bageri- och konditoriarbetarförbundet slutligen förklara

finna förslaget innebära en god första lösning av förevarande för bageii ditori&rbet&rfackets

arbeten så betydelsefulla fråga. torbundet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Alaj:ts proposition nr 339.

menUchefen 1 fråga om det berättigade och motiverade i ett förbud mot natt
arbete

inom bageriyrket anser jag mig utan tvekan kunna biträda kommitténs

här ovan återgivna mening. Nattarbetet måste, även där direkt

hälsoskadliga verkningar av detsamma ej låta sig påvisa, från social

synpunkt anses medföra så stora nackdelar, att det ej bör få förekomma

i andra fall, än där tvingande skäl tala därför. Särskilt torde detta vara

att beakta i våra dagar, då tillgodoseendet av kravet på förbättrade arbets-

och levnadsvillkor för arbetarklassen framstår som en av samhällets

viktigaste omsorger. Utgående från denna uppfattning, anser jag de olägenheter,

som ett förbud av här ifrågavarande innebörd eventuellt kan föran-

leda, vara av underordnad betydenhet.

Jag vill dessutom påpeka, att förhållandena för närvarande erbjuda

gynnsamt tillfälle- att bringa ur världen en stridsfråga, som under

en lång följd av ar förbittrat förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare

inom bageriyrket. Det förut omnämnda förbudet mot försäljning

av färskt bröd lär nämligen, såsom tidigare berörts, hava lett till att nattarbetet

för tillverkning av mjukt bröd väsentligen upphört. Ett förbud

mot nattarbete inom bageriyrket skulle sålunda, om det utfärdades snart,

i stort sett ej komma att medföra några mer kännbara olägenheter vare

sig för bageriidkarna eller allmänheten.

Den av kommerskollegium väckta frågan om bedrivandet av bageriarbetet

kontinuerligt med skiftindelning blir jag i tillfälle att närmare

beröra vid behandlingen av 3 § i lagförslaget.

Lagforsla- Jag övergår härefter till den föreslagna lagens särskilda bestäm
sliida

br; melser.

stämmelser. Vad angår lagens tillämpningsområde, framhåller kommittén, att

Lagens den funnit lagen böra omfatta ej blott bakningen av mjukt bröd, för

ninqsom,- vilken tillverkning nattarbetsförbudet i främsta rummet är avsett, utan

rade. även tillverkning av hårt bröd och konditorivaror. Anledningen härtill

vore, att tillverkningen av sistnämnda två varuslag i stor utsträckning

bedrives tillsamman med framställningen av mjukt bröd. Ett avskiljande

från lag-ens tillämpning av dessa två varuslag skulle tydligtvis i

betänklig mån försvåra kontrollen och även i övrigt försvaga lagens effektivitet.

Skulle man åter begränsa sig till att från lagens tillämpning

undantaga endast de fristående konditorierna och spisbrödsfabrikerna och

ej tillverkningen, var den än förekommer av här ifrågavarande varor,

komme detta att innebära en betänklig orättvisa i konkurrensavseende.

Enligt kommitténs förslag bar lagen därför föreslagits skola gälla bagerieller

konditorivaror i allmänhet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

13

Enligt min mening torde någon annan begränsning av lagens tilllämpning

än den kommittén föreslagit ej lämpligen låta sig genomföra.

Lagens 1 § innehåller dess huvudstadgande — förbudet mot nattarbete.

Med hänsyn till det nära sambandet mellan regleringen av berörda

arbete och av söndagsarbetet samt det numera allmänt såsom befogat

erkända kravet på söndagsledighet, har jag emellertid i likhet med kommittén

funnit mig föranlåten att med nyssnämnda stadgande förbinda ett

förbud jämväl mot arbete på sön- eller helgdagar.

Frågan om arbetstidens längd inom bageriyrket säger sig kommittén

ej hava funnit lämpligt upptaga till reglering i förevarande sammanhang,

då kommittén hade för avsikt att avgiva förslag till en mer allmängiltig

lagstiftning i ämnet, vilken jämväl skulle hava avseende å här

ifrågavarande yrke. Då sådant förslag numera avgivits och inom närmaste

tiden kommer att anmälas för Kungl. Maj:t, har jag ej funnit

anledning avvika från kommitténs ståndpunkt härvidlag.

Kommittén påpekar, att den nu gällande lagstiftningen på arbetarskyddets

område i regel vänder sig mot användande av arbetare under

vissa förhållanden, som enligt lagstiftarens uppfattning innebära fara för

arbetarens liv eller hälsa eller, i fråga om minderåriga eller kvinnor, deras

moral. För sin egen del äger arbetsgivaren att utan hinder av skyddslagstiftningen

arbeta under vilka förhållanden som helst, och enligt lagen

om arbetarskydd gäller denna frihet t. o. m. medlemmarna av arbetsgivarens

familj. Otvivelaktigt hade det, säger kommittén, varit mest tilltalande

att upprätthålla nu berörda princip jämväl i avseende å förevarande

lagstiftning. Av såväl arbetsgivar- som arbetarrepresentanter

bland de särskilt tillkallade sakkunniga hade emellertid med styrka gjorts

gällande, att ett dylikt tillvägagående icke borde ifrågakomma med hänsyn

till konkurrensen olika bageriföretag emellan. Därigenom skulle nämligen

hembagerierna, som ofta endast sysselsätta arbetsgivaren och medlemmar

av hans familj, beredas möjlighet att idka nattarbete och kunna

tillhandahålla allmänheten färskt bröd på morgnarna långt tidigare än

de större bagerierna. Man skulle även, såsom erfarenheten från andra

länder visar, kunna befara försök att kringgå lagen, t. ex. genom att arbetarna

formellt upptagas såsom delägare eller hyresgäster. Med hänsyn

härtill hade kommittén funnit sig nödgad rikta förbudet mot själva arbetet,

oavsett av vem det verkställdes. Den svenska skyddslagstiftningen

saknade för övrigt icke exempel på en likartad läggning. Lagen den 5

juni 1909 om förbud mot handels idkande under vissa tider av dygnet

åsyftade nämligen meddelande av förbud mot handelsbods öppethållande

under vissa tider, oberoende av huruvida öppethållandet förutsatte an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

vändande av biträden eller ej — en läggning av lagstiftningen, som

tydligtvis även den vore föranledd av hänsyn till konkurrensen.

Vissa ledamöter i sociala rådet hava funnit betänkligt, att lagen

skulle äga tillämpning på arbete, som i hembagerier utföres av arbetsgivaren

själv eller av medlem av hans familj. Socialstyrelsen har på

liknande grunder, som av kommittén andragits, samt under framhållande

bl. a. av önskvärdheten, att jämväl biträdena i dylika bagerier komma

i åtnjutande av här åsyftade skydd, bemött denna erinran, och ansluter

jag mig till kommitténs och socialstyrelsens mening i ämnet.

Beträffande den tid av dygnet förbudet bör gälla och särskilt beträffande

tiden för dess början på aftonen kunde måhända någon tvekan

råda. Jag har emellertid ej något att erinra mot den av kommittén

föreslagna förbudstiden, som omfattar tidrymden mellan kl. 8 e. m. och

6 f. m.

Med förbuden i paragrafens första stycke har, såsom kommittén framhåller,

väsentligen åsyftats att tiäffa det arbete, som utföres i bagerier och

konditorier. Bland konditorivaror, varmed väl torde få förstås sådana

varor, som i allmänhet saluhållas i konditorier, ingå emellertid en del

varuslag, vilka endast mer undantagsvis tillverkas i samband med konditorirörelse,

såsom choklad, karameller, medicinska pastiljer m. in. Genom paragrafens

andra stycke, som med en formell jämkning oförändrat upptagits

från kommittéförslaget, har man velat från lagens tillämpning undantaga

tillverkningen av dylika varor. Vidare har man med förevarande stycke

haft för avsikt att undan lagen fritaga tillverkningen i hotell, restauranger

och kaféer av efterrätter, som ej äro att hänföra till bakelser eller därmed

jämförligt bakverk. Att märka är att förevarande undantag endast gäller sådan

tillverkning, som ej bedrives i samband med bageri- eller konditorirörelse

— ett förhållande som är av ganska stor betydelse med hänsyn till

den synnerligen vanliga föreningen av kaférörelse med bageri- eller konditorirörelse.

Visserligen torde även bagerier och konditorier i viss mån tillverka

efterrätter av nyss berörda slag, och skulle sålunda möjligen nu nämnda

företag komma att anse sig orättvist behandlade. Å andra sidan lär det, såsom

kommittén framhåller, ej gärna vara möjligt att förhindra kökspersonalen

i hotell, restauranger eller kaféer att i samband med den övriga matlagningen

tillaga sådana efterrätter. Beträffande bröd, bakelser och annat

därmed jämförligt bakverk, d. v. s. de varuslag, som förnämligast åsyftas

i denna lag, skulle åter förbudet gälla jämväl, när tillverkningen

äger rum i företag av nyssnämnda slag.

I lagförslagets 2 § hava i anslutning till kommittéförslaget upptagits

vissa undantag från förbuden mot sön- eller helgdagsarbete och natt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

arbete. Det första, mom. a), avser tillverkning av konditorivaror i bageri-eller

konditorirörelse. Dylika varor, vilka hava särskilt stor avsättning å nämnda

dagar, kunna visserligen i väsentlig mån tillverkas under närmast töregående

dag, men färdigställandet av dem låter sig i stor utsträckning ej lämpligen

göra så långt förut. Därtill kommer, att avsättningen av vissa av här ifrågavarande

varor är i hög grad beroende av väderleken, varför det för

näringsidkarna är av betydelse att, efter som väderleken ter sig,

kunna i någon mån variera storleken av den för dagens konsumtion avsedda

varumängden. En arbetstid av tre timmar har, i enlighet med

kommitténs förslag, synts för ändamålet tillfyllestgörande, och har, då

inom vissa slag av företag arbetet bör förrättas på morgonen och inom

andra först framåt eftermiddagen, för arbetstidens förläggning, likaledes

i enlighet med kommittéförslaget, ansetts böra utmätas en ganska vid

tidrymd, nämligen mellan kl. 6 f. m. och 6 e. m.

Det andra av här ifrågavarande fall, mom. b), avser tillverkning utan

samband med bageri- eller konditorirörelse av bröd, bakelser eller annat

därmed jämförligt bakverk inom hotell, restauranger eller kaféer. Tydligen

skulle det mången gång, t. ex. då oväntat antal resande ankommer, för dylika

företag ställa sig synnerligen svårt att iakttaga förbudet mot bakning å söneller

helgdagar. Med hänsyn härtill har kommittén, oaktat erinringar

däremot möjligen kunna framställas från konkurrenssynpunkt, ansett sig

böra bereda omförmälda företag enahanda möjlighet till undantag, som

medgivits beträffande tillverkning av konditorivaror i bageri- eller konditorirörelse.

I svenska bageri- och konditoriarbetarförbundets yttrande över

lagförslaget har framställts yrkande, att ordet »bröd» i detta moment

borde uteslutas, enär eljest eu hel del obehag kunde vållas yrkets utövare.

Jag har ej funnit mig böra tillmötesgå detta yrkande, då syftet

med förevarande undantag därigenom skulle i väsentlig mån förfelas.

Såsom ett tredje undanlag, mom. c), från förbudet mot sön- eller

helgdagsarbete har föreslagits eftergift, under högst två timmar mellan

kl. 8 f. m. och 8 e. m., beträffande s. k. anrörning, varmed förstås läggningen

av surdeg för tillverkning av sura limpor. Dä anrörningen måste

verkställas dagen förut, skulle eljest tillverkning av dylika limpor ej

kunna bedrivas å dag efter sön- eller helgdag.

Det under d) upptagna undantaget — avseende att uppeldning

eller deggörning skulle få utföras å söckendag mellan kl. 4 och 6 f. m.

— torde, såsom även kommittén framhåller, vara det mest betydelsefulla.

Detta undantag innebär onekligen ett rätt avsevärt avsteg från förbudet

mot nattarbete, men då detsamma å andra sidan lär vara ägnat att i

betydande mån lindra de praktiska olägenheterna till följd av förbudet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

har jag ansett mig böra biträda kommitténs förslag. Utan medgivande

till dylikt förarbete, vartill för övrigt endast ett fåtal arbetare användes,

skulle väl också tiden för det egentliga arbetets början komma att framflyttas

ett par timmar.

Att uppeldning av ugnarna, när detta arbete utföres av särskild

eldare eller maskinist eller annan person, som ej kan anses såsom bageriarbetare,

bör falla utom lagen, synes, såsom kommittén under mom. e)

föreslagit, vara skäligt, varför detta undantag med en formell jämkning upptagits

i förslaget. Anmärkas må även, att dylika utom bageriarbetarnas

krets stående ugnseldare, vilka för övrigt endast lära förekomma vid de

största bagerierna, i regel torde hava en mindre permanent sysselsättning

än de egentliga yrkesarbetarna.

Det sista undantaget, mom. f), i paragrafen, vilket biinför sig till

det fall, att två eller flera sön- eller helgdagar följa på varandra, lär

hava varit föremål för mer avsevärd meningsskiljaktighet mellan de till

kommitténs biträde särskilt tillkallade sakkunnige inom bageriyrket. Kommittén

yttrar härom följande:

Vid sådana tillfällen, då två eller flera sön- eller helgdagar följa

på varandra, måste arbetet under de närmast föregående söckendagarna

tydligtvis forceras för att motsvara det ökade konsumtionskravet. Hela

den varumängd, som erfordras för två eller tre dagar, skall nämligen då

finnas att tillgå å den närmast föregående helgfria dagen. Om än några

varuslag kunna tillverkas en eller annan dag i förväg, måste den alldeles

övervägande delen av produktionen uppskjutas så länge som möjligt, för

att varorna skola komma konsumenterna tillhanda i färskt och njutbart

tillstånd. Av bageriidkarnas representanter bland de särskilt tillkallade

sakkunniga påyrkades även, att vid dylika tillfällen hela natten före den

senaste söckendagen skulle undantagas från nattarbetsförbudet. Såsom

skäl för detta yrkande framhölls bl. a., att det för arbetarna vore önskvärt

att på lördagen eller helgdagsaftonen få sluta i god tid. Vidare

gjordes gälkinde, att det eljest skulle möta betydande svårighet att medhinna

distributionen, vilket åter skulle medföra, att utkörarna komme att

bli upptagna av sitt arbete ända intill sena kvällen. Från arbetarrepresentanterna

bland de sakkunniga invändes häremot, att erfarenheten

gåve vid handen, att arbetsanhopningen vid här ifrågavarande tillfällen ej

vore så stor, att den motiverade ett så långt gående undantag samt att

det för arbetarna jämväl vore av värde att på lördagen eller helgdagsaftonen

ej vara alldeles uttröttade till följd av en genomvakad natt. I

avsevärd mån kunde även det ökade arbetsbehovet tillgodoses genom anlitande

av tillfälliga hjälpkrafter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Knngl. Maj:ts proposition nr 339.

Kommittén har med hänsyn till de å ömse sidor anförda skälen

ansett sig höra gå en medelväg oeh föreslagit en framflyttning av begynnelsetiden

för det egentliga arbetet till kl. 3 oeh för förarbetena till

kl. 2 f. in.

Enligt min mening synas bageriidkarna ieke alldeles sakna skål

för sina anspråk på en något längre gående eftergift i förevarande fall.

Den norska lagen av år 1906, som endast provisoriskt är ersatt med

senare reglering, medgiver i de fall, varom här är fråga, arbete redan

från kl. 10 e. m. kvällen förut. Då det emellertid måste anses önskvärt

att i möjligast vidsträckta mån upprätthålla nattarbetsförbudet, har jag

ansett mig "höra upptaga ifrågavarande undantag med oförändrat innehåll.

Kommittén har varit något tveksam om riktigheten och lämpligheten

av att under förevarande reglering inbegripa tillverkningen av spisoch

knäckebröd, som, åtminstone då den bedrives såsom specialproduktion

i fristående brödfabriker, till sitt driftsätt föga påminner om den egentliga

bagerihanteringen utan torde kunna jämställas med vilken annan fabriksmässigt

bedriven industriell verksamhet som helst. I de fabriker av

ifrågavarande slag, där produktionen fortgår dygnet runt, är sålunda

arbetet indelat på tre skift om 8 timmar — alltså en anordning av arbetet,

som enligt gängse uppfattning ej från skyddssynpunkt anses giva

anledning till anmärkning.

Representanten för spis- och knäckebrödsfabrikerna bland de särskilt

tillkallade sakkunniga påyrkade inför kommittén, att dylika fabriker skulle

helt undantagas från lagens tillämpning eller, om kommittén ej kunde tillmötesgå

detta krav, att ifrågavarande företag skulle få drivas kontinuerligt

med tre skiftlag. Skulle ej heller detta senare yrkande vinna kommitténs

bifall, ansåg han sig, då det ofta nog på grund av° oberäkneliga

faktorer i produktionsproceduren ej läte sig göra att på ett bestämt

klockslag avsluta arbetet, böra hemställa om medgivande för spis- och

knäckebrödsfabrikerna att, med en arbetsindelning på tre skift, få under

det egentliga nattskiftet använda endast ett mindre antal arbetare, motsvarande

ungefär ett tredjedels skiftlag. Från arbetarrepresentanterna

bland de sakkunniga gjordes mot berörda yrkanden gällande, att den

kontinuerliga driften inom förevarande fabriker under normala förhållanden

ej vore av behovet påkallad utan utgjorde en kristidsföreteelse. Ej

ens med hänsyn till den nu stegrade konsumtionen av spis- och knäckebröd

vore det nödvändigt att medgiva nattarbete, då produktionskapaciteten

hos en del av ifrågavarande fabriker med endast dagdrift ej vore

till fullo utnyttjad — ett påstående, vars riktighet dock bestreds av representanten

för spis- och knäckebrödsfabrikerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1319. 1 sand. 302 käft. (Ar 339.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ta proposition nr 339.

Kommittén har, såsom förut antytts, ej funnit det lämpligen låta

sig gorå att från lagens tillämpning undantaga spis- och knäckebrödstillverkningen,

men har kommittén ansett sig böra åt denna näringsgren

giva en särställning.

Med hänsyn till det inom spis- och knäckebrödstillverkningen införda

ordnade skiftarbetet och de betydande kostnaderna för de därinom förekommande

tekniska hjälpmedlen anser kommittén det vara skäligt att för

ifrågavarande fabrikation medgiva i viss mån utsträckt arbetstid — en anordning,

som biträtts jämväl å arbetarsidan bland de särskilt tillkallade sakkunniga.

Det har då förefallit kommittén ligga närmast till hands att begränsa

arbetstiden på det sätt, att förbudet mot nattarbete inskränkes till att motsvara

ett av de tre skift, vari arbetet på sina håll är indelat. Spis- och

knäckebrödstillverkningen skulle sålunda, med avskaffande av det egentliga

nattskiftet, få bedrivas på två dagskift. Tiden för arbetets början har

kommittén, till vinnande av överensstämmelse med bageriarbetet i allmänhet,

ansett lämpligen kunna sättas till kl. 6 f. m., och skulle alltså hela

arbetsperioden komma att omfatta tiden mellan kl. 6 f. m. och 10 e. m.

Framhållas bör måhända i detta sammanhang, yttrar kommittén

vidare, att tillverkningen av spis- och knäckebröd, om den skall bedrivas

på lagenligt och från arbetarskyddssynpunkt tillfredsställande sätt,

måhända ej skulle ställa sig ekonomiskt sämre med 2- än 3-skiftindelning.

Som bekant få i företag med mer än 10 arbetare kvinnor ej användas till

arbete mellan kl. 10 e. m. och 5 f. m. Till följd härav måste ifrågavarande

fabriker, som i alldeles övervägande mån sysselsätta kvinnliga arbetare, om

de vilja ha kontinuerlig drift och ej bryta mot nämnda bestämmelse, hålla

sig med ett manligt arbetslag, som användes under nyss angivna tidrymd.

Till följd av skillnaden mellan manliga och kvinnliga arbetares

löneanspråk fördyras redan därav driften avsevärt. Skulle nu, som man

till undvikande av ständigt nattarbete för vissa arbetare väl torde kunna

fordra, två eller tre manliga arbetslag anställas, skulle antagligen de därav

föranledda merkostnaderna jämte de olägenheter, som alltid medfölja nattarbetet,

i väsentlig mån uppväga fördelen av den större produktion, som

den kontinuerliga driften möjliggör.

Ovan berörda anordning av arbetstiden hänför sig till det egentliga

arbetet. Givetvis äga emellertid, fortsätter kommittén, även undantagsbestämmelserna

i 2 §, i den mån de nu kunna komma till användning,

tillämpning å ifrågavarande tillverkning. Uppeldning och deggörning

skulle sålunda jämväl vid spis- och knäckebrödsfabrikation få börja kl.

4 f. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ta proposition nr 339.

Från spis- och knäckebrödsfabrikernas sida har, meddelar kommittén,

gjorts gällande, att för fullt utnyttjande av tiden för det egentliga

arbetet, om denna arbetstid komme att inskränkas genom lagbestämmelse,

tarvades medgivande att använda några arbetare till att skota

torkningen av det bröd, som tillverkats under de senaste timmarna tor

det egentliga arbetet. Med hänsyn till det ringa antalet av de arbetare,

som härför skulle erfordras, har kommittén ansett sig hora tillmötesgå

detta krav och medgivit dylikt efterarbete mellan kl. 10 e. m. och 12

midnatt — en begränsning, som emellertid å spis- och knackebrodsla
brik^nternas

sida lär anses väl snäv. o i
Ehuru

ovan berörda bestämmelser angående arbetstiden enligt

kommitténs förmenande i regel torde motsvara spis- och knackel.rodsfabrikationens

berättigade anspråk, har kommittén e,j velat förneka, att

hållandena vid vissa fabriker eller vissa tillfällen möjligen kunna motivera

ytterligare modifikation i något avseende. I betraktande harav och

med hänsyn jämväl till kommitténs förut framhållna tvekan i fråga om

förevarande lags tillämpning på nyssnämnda fabrikation har kommittén

slutligen ansett sig böra bereda densamma möjlighet att, dar sa oundgängligen

erfordras för företagets ändamålsenliga drift, vinna ytterligare

eftergift genom hänvändelse till arbetsrådet — en institution, som kommittén

säger sig hava för avsikt att föreslå för handläggande av mer

betydelsefulla frågor rörande arbetstidens reglering.

Enligt min mening lär det ej kunna förnekas, att spis- och knackebrödsfabrikerna,

när de ha arbetet ordnat i likhet med annan ski - gående industri och på tillfredsställande sätt, ej helt sakna fog för sitt

anspråk att beredas en särställning i den speciallagstiftning, som kan finnas

påkallad för de egentliga bagerierna. I kommerskollegii yttrande over

lagförslaget göres ock, såsom förut anförts, gällande, att bageriyrket

borde lämnas” full frihet att använda kontinuerlig drift med skiftande^

nino- något som komme att få sin huvudsakliga betydelse i avseende a

de °nu ifrågavarande fabrikerna. Det torde dock enligt mm mening

saknas anledning till en en så avsevärd avvikelse från kommitténs förslag

Något starkare intresse för en dylik förändring, som för oyngt sannolikt

skulle medföra betänkliga verkningar i konkurrensavseende, torde ej hel ,

såvitt jag har mig bekant, förefinnas bland bagerndkarna i allmänhet.

Därtill kommer, att densamma icke skulle stämma väl överens med en

strävan till nattarbetets inskränkande, varför förevarande lagforslag ar ett

uttryck. Med hänsyn till vad nu anförts har jag i denna del med viss

jämkning, vartill jag strax återkommer, ansett mig hora biträda kommitténs

förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Muj:ts proposition nr 339.

Av svenska bageri- och konditoriarbetarförbundet har påyrkats

att den i förevarande paragraf i kommittéförslaget intagna bestämmelsen

om rätt för arbetsrådet att medgiva ytterligare nattarbete måtte

uteslutas, emedan denna bestämmelse skulle gorå hela paragrafen illusorisk.

I överensstämmelse med vad jag nyss anfört rörande ifrågavarande

tillverknings befogade anspråk på en särställning, har jag icke

ansett mig kunna tillmötesgå yrkandet på borttagandet av en dylik undantagsbestämmelse.

Emellertid kommer organisationen av arbetsrådet

att regleras först genom det förslag till lag om arbetstidens begränsning,

som torde understallas den pågående riksdagen. Av skäl, för vilka i

det följande kommer att redogöras, är av vikt, att den nu ifrågavarande

lagen snarast möjligt — enligt vad jag ämnar föreslå redan den 1 juni

1919 trader i kraft. Att arbetsrådet till* dess skall kunna träda i

verksamhet torde, vara uteslutet. Vid sådant förhållande lärer lämpligen

kunna uppdragas åt yrkesinspektionens chefsmyndighet, som enligt 4 §

av kommittéförslaget skulle äga att i vissa fall meddela eftergift från

agens bestämmelser, att även lämna sådant medgivande till ytterligare

nattarbete för de nu ifrågavarande företagen, som avses i 3 § av förslaget.

För ändamålet blir denna myndighet tilläventyrs i behov att anlita

särskilda sakkunniga. Då det, för den händelse arbetsrådet kommer

till stånd, kan befinnas ändamålsenligt att framdeles överflytta nu avsedda

befogenhet å rådet, torde Kungl. Maj:t höra medgivas rätt att

uppdraga avgörandet i omförmälda frågor åt annan olydighet. På grund

av den ändring, som sålunda av mig förordats i kommittéförslaget,

arer sista punkten i 3 § av detta förslag böra sammanföras med de

undantagsbestämmelser, som äro meddelade i 4 § av förslaget.

Såsom av kommittén framhålles, kan det tydligen i en del fall på

grund av särskilda förhållanden, synnerligast då de inträffa oförutsett

tt1^® Pakallat att medgiva undantag från de i 1 § angivna förbud!

Utländska lagar på förevarande område innehålla även vanligen åtskilliga

bestämmelser om eftergift. Kommittén har — såsom av 4 § framgår —

tän t sig, att dylik avvikelse i regel skulle medgivas av vederbörande

yrkesinspektör, vars befogenhet i detta avseende likväl skulle begränsas

dels pa sadant sätt, att eftergiften ej fick omfatta mer än två dygn åt

gången och dels så, att för ett arbetsställe ej skulle få meddelas eftergift

m®r .5n tl0 gaDger under samma kalenderår. För de antagligen sällan

intrattande fall, då nyss berörda befogenhet ej skulle göra tillfyllest har

kommittén föreslagit bemyndigande för yrkesinspektionens chefsmyndighet

att meddela ytterligare eftergift.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kunyl. Muj:ts proposition nr 33i).

Behov tiv avvikelse kan emellertid givetvis, t. ex. vid missöde

med eu ugn, inträffa så plötsligt och oiörutsett, att tid till inhämtande

av eftergift ej tinnes. 1 betraktande härav och till förekommande

av det eljest i många fall sannolikt inträffande förhållandet, att

näringsidkaren skulle utan hänsyn till lagens bestämmelser vidtaga nödig

avvikelse, har kommittén till sist i förevarande paragraf intagit medgivande

för näringsidkaren att under vissa förutsättningar efter eget avgörande

vidtaga en kortvarig avvikelse. Till förekommande av missbruk

har emellertid detta medgivande förbundits med en föreskrift om viss

anmälningsskyldighet.

Vad kommittén i förevarande hänseende föreslagit synes med vissa

jämkningar av huvudsakligen formell art böra godtagas. Genom att, på

sätt under nästföregåenda paragraf angivits, stadgandet om befogenhet

att medgiva undantag i avseende å driften av i 3 § avsedda företag

överflyttas till 4 § har emellertid en omarbetning av den senare måst

äga rum.

De senare paragraferna i lagförslaget meddela bestämmelser om 5—8 §§.

tillsyn å lagens efterlevnad, ansvar för överträdelser, forum m. m. samt

äro avfattade med hänsyn tagen till den här föreslagna lagens samhörighet

med lagen om arbetarskydd. Den av kommittén föreslagna

förhöjningen av maxima för bötesbeloppen i jämförelse med vad enligt

arbetarskyddslagen gäller saknar icke förebilder på andra lagstiftningsområden,

och finner jag densamma väl motiverad.

I svenska bageri- och konditoriarbetarförbundets yttrande har framställts

yrkande på straffansvar för arbetare, som deltager i arbete i

strid mot lagen. Enligt mitt förmenande skulle en sådan förändring

vara föga ägnad att föröka lagens effektivitet, enär därigenom även

arbetarna skulle få ett starkt intresse att hemlighålla begångna förseelser.

Dessutom torde det få anses mindre lämpligt att i en lag av

den speciella karaktär, varom här är fråga, inlåta sig på en principiell

avvikelse från vad som eljest gäller på den svenska arbetarskyddslagstiftningens

område.?

I fråga om tiden för lagens ikraftträdande tillåter jag mig erinra om

vad här förut yttrats om förbudet mot försäljning av färskt bröd och den ,a n •

gynnsamma tidpunkt, som med hänsyn därtill för närvarande föreligger

för genomförande av ett förbud mot nattarbete inom bageriyfket. Från

svenska bageri- och konditoriarbetarförbundet har till Kungl. Maj:t inkommit

en framställning, vari bl. a. begäres, att då förbudet mot försäljning

av färskt bröd upphör att gälla, tillfälligt förbud mot nattarbete inom

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Ma j:ts proposition nr 339.

bageriindustrien måtte utfärdas för tiden, intill dess lagstadgat dylikt förbud

kommer till stånd. Ehuru Sveriges bageriidkareförening i en därefter

ingiven framställning förklarat, att bageriidkarna ej hade för avsikt återinföra

det verkliga nattarbetet, men att det vore nödvändigt att mer allmänt

börja arbetet åtminstone kl. 4 f.- m., torde det enligt min uppfattning

vara angeläget, att den här föreslagna lagen träder i kraft så

fort det lämpligen låter sig göra. Skulle någon längre tidrymd lämnas

öppen mellan de båda här ifrågavarande förbudens giltighet, synes det

kunna befaras, att man på sina håll skulle söka återinföra nattarbetet,

vilket måhända skulle förorsaka konflikter samt försvåra genomförandet

av det åsyftade lagstadgade förbudet mot sådant arbete. Tiden mellan

lagens utfärdande och ikraftträdande torde även utan olägenhet kunna

sättas ganska kort, då bageriidkarna genom en övergångsbestämmelse

skulle beredas möjlighet att i fall av behov få anstånd med lagens tilllämpning.

Kommittéförslaget innehåller nämligen härom, att om det kan

visas, att lagens tillämpning å ett företag skulle, därest vissa förändringar

ej vidtoges, i väsentlig mån förminska företagets produktionsförmåga,

arbetsrådet skulle äga medgiva nödigt anstånd med tillämpningen.

Till den sålunda föreslagna bestämmelsen ansluter jag mig,

dock att av förut angivna skäl befogenheten ifråga torde böra uppdragas

åt yrkesinspektionens chefsmyndighet eller den myndighet, Konungen

förordnar.

I enlighet med vad sålunda anförts har jag ansett mig kunna

föreslå, att lagen skall träda i kraft redan den 1 juni 1919.

Enligt kommittéförslaget skulle lagen äga giltighet tills vidare, intill

dess Konungen annorlunda förordnar. Lagens provisoriska karaktär synes

emellertid lämpligare böra i lagtexten angivas genom en bestämmelse, att

lagen skall gälla till en viss bestämd tid, förslagsvis till och med den

31 december 1923.

Departementschefen uppläste därefter ett i enlighet med ovan angivna

grunder omarbetat förslag till lag om begränsning av tiden för

bageri- och konditoriarbete av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, samt hemställde, att lagrådets utlåtande över förslaget måtte för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall.

Ur protokollet:

A. C. F. von Krusenstierna.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 339.

23

Förslag

till

Lag

om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror må

icke bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen

och klockan 6 förmiddagen å söckendag.

Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse

eller eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse,

skall det icke vara underkastat denna lag i vidare mån, än det

avser tillverkning av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

2 §•

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av konditorivaror

utföras å sön- eller helgdag under högst tre timmar mellan

klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning

av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives

utan samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å söneller

helgdag under tid, som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdag under högst två

timmar mellan klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klockan

4 och klockan 6 förmiddagen;

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare

å tid, då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera

på varandra följande sön- eller helgdagar, uppeldning eller deggörning

utföras jämväl mellan klockan 2 och klockan 4 förmiddagen och annat

arbete mellan klockan 3 och klockan 6 förmiddagen.

3 §•

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet

är indelat i skift på sådant sätt, att arbetstiden, raster däri inbegripna,

ej för något arbetslag överstiger åtta timmar av dygnet, å söckendag

fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen ävensom,

i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning, mellan klockan

10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

4 §•

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade

förbud, utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, äge vederbörande

yrkesinspektör att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, vilket skall

sökas för varje särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i sänder eller

för samma arbetsställe meddelas mer än tio gånger under ett och samma

kalenderår. Är ytterligare eftergift oundgängligen erforderlig för ändamålsenlig

drift av tillverkning, som i 3 § avses, eller eljest av särskilt

förhållande tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift meddelas av yrkesinspektionens

chefsmyndighet eller den myndighet, Konungen förordnar.

Är på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet

avvikelse, varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig, och

är ej tid att inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd,

dock ej för mer än ett dygn i sänder. Om sådan åtgärd och anledningen

därtill åligger det företagets innehavare att ofördröjligen göra

anmälan till vederbörande yrkesinspektör.

[5 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens

befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar länka till

efterrättelse vad som finnes ståltät rörande tillsyn å efterlevnaden av

lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

25

6 §•

Användes någon till arbete i strid mot vad i denna lag är stadgat,

straffes företagets innehavare med böter från och med tio till och med

ettusen kronor. Har på sådant sätt till arbete med faders eller malsmans

vetskap och vilja använts person under aderton år, vare fadern eller

målsmannen förfallen till böter från och med fem till och med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom

i denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han

varder därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits, fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan

förseelse.

7 §•

Fullgöres icke anmälningsskyldighet, varom stadgas i 4 § andra

stycket, straffes företagets innehavare med böter från och med fem till

och med fyrahundra kronor.

8 §•

Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol, där

särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan

ej finnes, vid allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan, baknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1919 och äger giltighet till

och med den 31 december 1923. o

Kan det visas, att tillämpningen av denna lag a ett företag skulle,

därest vissa förändringar ej vidtoges, i väsentlig mån förringa företagets

produktionsförmåga, må yrkesinspektionens chefsmyndighet eller den

myndighet, Konungen förordnar, medgiva nödigt anstånd med tillämpningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1319. 1 samt. 302 käft. (Nr 339.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungi. Maj:ts lagråd torsdagen den

6 mars 1919.

Närvarande:

Justi tieråden Gui.lstrand,

von Seth,

W EDBERG,

Regeringsrådet Planting-Gyllenbåga.

Enligt lagiadet tillhandakommet utdrag av protokollet över civilärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 25 februari

1919, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det

i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat förslag

till lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av byråchefen Johan Arthur Erhard Molin.

Lagrådet anförde:

Av utredningen synes framgå, att det i många fall skulle kunna

. uppstå besparingar särskilt i bränsleåtgång, därest arbetet finge pågå i

skift hela dygnet, och detta icke blott ifråga om tillverkningen av spiseller

knäckebröd utan även vid annat i förslaget avsett arbete. Då det

här gäller besparingar, som ej hava enbart privatekonomisk betydelse,

synes den omständigheten, att ett dylikt arbetssätt icke lämpligen låter

genomföras inom alla nu ifrågavarande företag, icke böra utgöra hinder

för att det vinner tillämpning vid sådana företag, vid vilka det eljest låter

sig göra och där innehavaren önskar få detsamma infört. Att enbart av

konkurrenshänsyn förbjuda ett arbetssätt, som från nationalekonomisk

synpunkt är det bästa, lärer näppeligen vara försvarligt. Det torde därför

böra tagas i övervägande, om ej den rätt att meddela eftergift från

lagens bestämmelser, som enligt sista punkten av 4 §:ns första stycke

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts ''proposition nr ilo 9.

27

skulle i fråga om tillverkning, som avses i 3 §, tillkomma yrkesinspektionens

chefsmyndighet eller den myndighet Konungen förordnar, borde utsträckas

att gälla även annan i lagen avsedd tillverkning än den, som

omförmäles i 3 §, och även i andra fall än då det är oundgängligen erforderligt

för företagets ändamålsenliga drift. Naturligtvis böra sådana

föreskrifter meddelas, att dylik eftergift icke kommer att medgivas i andra

fall, än då å ena sidan från allmän synpunkt önskvärda besparingar

därigenom skulle vinnas och å andra sidan rörelsen drives i sådan omfattning

och med sådana anordningar, att kontroll kan utövas däröver,

att icke missförhållanden få insmyga sig.

Slutbestämmelserna torde böra kompletteras med föreskrift, att beträffande

sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som

avses i 6 eller 7 §, skall vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även

efter den 31 december 1923.

Stadgandet om anstånd i visst fall med lagens tillämpning synes

ej med önskvärd klarhet uttrycka vad därmed avses eller att, om beträffande

visst företag det visar sig erforderligt att vidtaga förändringar i

driftsätt eller anordningar i övrigt för att icke tillämpningen av förevarande

lag skall medföra ett väsentligt förringande av företagets produktionsförmåga,

och nämnda förändringar icke utan svårighet kunna omedelbart

genomföras, yrkesinspektionens chefsmyndighet eller den myndighet

Konungen förordnar må medgiva nödigt anstånd med tillämpningen.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 mars

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anmälde lagrådets

den 6 mars 1919 avgivna utlåtande över det den 25 februari 1919 till

lagrådet remitterade förslaget till lag om begränsning av tiden för bagerioch

konditoriarbete och anförde därvid:

Lagrådet har beträffande sista punkten av 4 §:ns första stycke

ifrågasatt, huruvida ej det i nämnda lagrum lämnade bemyndigandet för

viss myndighet att meddela eftergift rörande spis- eller knäckebrödstillverkning

borde utsträckas att gälla även annan i lagen avsedd tillverkning

och även i andra fall, än då det är oundgängligen erforderligt

för företagets ändamålsenliga drift. Jag vill icke förneka, att från nationalekonomisk

synpunkt åtskilligt kan tala för en dylik förändring, varigenom

kontinuerlig drift skulle möjliggöras i bageriföretag, som ville

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ta proposition nr 33 i).

29

anordna sådan. Emellertid skulle en dylik utsträckning av möjligheten

till eftergift ej blott föga överensstämma med lagens syfte utan även

på ett efter mitt förmenande mindre lämpligt sätt inom ett specialområde

föregripa det förestående lagstiftningsarbetet rörande nattarbetet,

som arbetstidskommittén nu lär stå i begrepp att upptaga. Jag har sålunda

icke ansett mig böra följa lagrådets mening i förenämnda fall.

Vad åter angår de två övriga av lagrådet framställda anmärkningarna,

hava desamma ansett böra föranleda ändringar i förslaget i huvudsaklig

överensstämmelse med vad lagrådet förordat.

Föredraganden hemställde därefter, att det sålunda ändrade förslaget

till lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete

måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj :t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Edw. Wetterling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:218 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag om begränsning av tiden för bagerioch konditoriarbete. a1 i texten
  2. 2SärU 1919:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om begränsning av tiden för bagerioch konditoriarbete samt två i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten