Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § utsökning slag en

1919-03-18 · 12 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:343, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § utsökning slag en

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 343.

1

Nr 343.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag

om ändrad lydelse av 1 § utsökning slag en; given Stockholms

slott den 18 mars 1919.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse

av 1 § utsökningslagen.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

1 sand.

306 häjt. (Nr 313.)

4853 18 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 343.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 1 § utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 1 § utsökningslagen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §•

Utsökningsmål upptagas och prövas av överexekutor, som är för

landet Konungens befallningshavande, var inom sitt län, i Stockholm

överståthållarämbetet samt i övriga städer med egen jurisdiktion magistraten

eller, där Konungen det förordnar, viss ledamot av magistraten.

I stad, som lyder under landsrätt, är Konungens befallningshavande

överexekutor; dock att, där i den för sådan stad särskilt tillsatta styrelse

finnes lagfaren ledamot, Konungen må förordna, att styrelsen eller

viss lagfaren ledamot av styrelsen skall vara överexekutor. Har sådant

förordnande ej meddelats, skall staden med avseende å vad i denna lag

sägs räknas till landet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 343.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 21 februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anförde

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Löfgren:

Chefen för civildepartementet har förut denna dag i statsrådet anmält

det betänkande med förslag angående magistratsförvaltningens ordnande

i städer under landsrätt, som den 22 december 1917 avgivits av

inom civildepartementet därtill förordnade sakkunniga; och har Kungl.

Maj:t i anledning härav denna dag beslutat förelägga riksdagen förslag

till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862.

Då i betänkandet ifrågasättes bl. a. viss ändring i utsökningslagen;

torde det, såsom nämnde departementschef anfört, ankomma på mig att

framlägga det förslag, som i anledning därav må finnas påkallat. Jag

tillåter mig nu att till behandling upptaga denna fråga.

I berörda betänkande, för vars huvudsakliga innehåll chefen för

civildepartementet i sitt yttrande till statsrådsprotokollet redogjort, har

framhållits, hurusom i åtskilliga städer, som med anledning av den planerade

processreformen komme att förläggas under landsrätt, och jämväl

i en och annan av de nuvarande fögderistäderna behov förefunnes av

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 343.

eget exekutionsväsen. Sådana städer torde, enligt vad i betänkandet

vidare betonats, säkerligen även äga den bärkraft, att de kunna hålla

egen uppbördsförvaltning, något som med hänsyn till mantalsskrivningens

betydelse för det kommunala beskattningsväsendet även kunde innebära

fördelar ur kommunal synpunkt. Genom att i städer av denna storlek

för stadens styrelse bibehålla benämningen magistrat eller i de ifrågakommande

fögderistäderna införa denna benämning ernådde man, att

dessa städer med avseende å alla till fögderiförvaltningen börande bestyr

bleve jämställda med de nuvarande magistratsstäderna. I syfte att

även i fråga om exekutionsväsendet avskilja dessa städer från landsbygden

hade av de sakkunniga föreslagits sådan ändring av 1 § utsökningslagen,

att jämväl i städer under landsrätt magistrat, där sådan

finnes, skall vara överexekutor.

Såsom ytterligare motivering för detta förslag hava de sakkunniga

åberopat en av dem den 16 november 1916 till dåvarande chefen för

civildepartementet i ämnet avgiven promemoria, vilken såsom bilaga

fogats vid betänkandet. Med berörda promemoria avsågs, att de synpunkter,

som enligt de sakkunnigas mening borde vara bestämmande i

fråga om landsrättsstädernas ställning i utsökningshäriseende, måtte

vinna beaktande vid det då pågående arbetet å fögderiförvaltuingens

omorganisation.

I promemorian frambålles bl. a. följande: därest i större fögderistad

behov uppstode av eu särskild utmätningsman, syntes detta behov lätt

kunna tillfredsställas inom gällande lagstiftnings ram, nämligen genom att

Kungi. Maj:ts befallningshavande med stöd av 4 § (nuvarande 3 §) utsökningslagen

förordnade lämplig person att på eget ansvar i ordinarie

utmätningsmans ställe vara utmätningsman i staden. Av förhållandena

i varje särskilt fall, såsom de exekutiva ärendenas antal och omfattning

och utmätningsmannens kvalifikationer, finge bero, huruvida förordnandet

borde utvidgas till att omfatta jämväl utmätning av fast egendom,

fartyg över 20 registerton m. m. Likaså torde åt Kungl. Maj:ts

befallningshavande böra lämnas att avgöra, huruvida utmätningsmannens

kompetens jämväl borde omfatta indrivning av kronoutskylder samt av

å annan ort debiterade utskylder efter därom begärd handräckning.

Därest förordnandet utvidgades på nu angivna sätt komme fögderistaden

att intaga i huvudsak samma ställning som de städer med egen jurisdiktion,

för vilka Kungl. Maj:t med stöd av 23 § av promulgationsförordningen

till utsökningslagen förordnat, att med genomförandet av

lagens bestämmelser om magistratens övertagande av befattningen som

överexekutor samt tillsättande av stadsfogde skall anstå. I sådana

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 343. •>

städer vore nämligen Kungl. Maj:ts befallningshavande fortfarande överexekutor

och utmätningsmannens befattning utövades av magistraten,

vilken emellertid liksom kronofogde ägde att för visst fall i sitt ställe

sätta annan, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande godkändes.

Vidare anföra de sakkunniga:

»Landsrättsstäder av den storlek och betydelse, att särskild magistrat där

anses böra finnas, böra i exekutionshänseende i allo likställas med vanliga

magistratsstäder. Behovet att å platsen äga tillgång till myndighet med överexekutor^

befogenhet är i sådana samhällen lika stort som i äldre, till folkmängd

jämförbara städer. Näringslivets behov av en snabb och bekväm .handläggning

av verkställighet av domstolsutslag, lagsökning och andra åtgärder i syfte att förverkliga

eller skydda civila rättigheter, så ock av andra, å överexekutor ankommande

ärenden kan liär ej längre tillgodoses enbart genom att utmätningsman äi

i staden anställd. . ... .... ,,

Det berättigade i sådana städers krav på likställighet med rådliusrattsstader

framgår särskilt vid övervägande av det förhållandet, att, enligt vad från processkommissionen

tillkännagivits, dess förslag till ny domstolsorganisation bland

annat kommer att innebära ett sammanförande i stor utsträckning av städer och

landsbygd i gemensamma domkretsar, d. v. s. på avskaffande av de flesta städers

rätt till egen jurisdiktion. — — — — — I fråga om utsökningsmål, där behovet

av ett snabbt'' och bekvämt förfarande uppenbarligen är större än vid mål som

tillhöra allmän domstols prövning, skulle städerna genom ett avstående från den

egna jurisdiktionen för närvarande och även efter de planerade reformerna i fråga

om rättsskipningen å landet försättas i ett avsevärt sämre läge än förut, då de i

själva verket i allo komme att likställas med vanlig landskommun.

Det oegentliga i denna följd av den egna jurisdiktionens upphörande framstår

särskilt vid beaktande av att överexekutorsbefattningen icke tillkommer rådhusrätten

utan magistraten, i likhet med överexekutor å landet, Kungl. Maj:ts befallningshavande,

en administrativ ämbetsmyndighet. Grundläggande för överexekutorsindelningen

bör alltså vara den administrativa, icke den judiciella indelningen

Emellertid har utsökningslagens förevarande stadgande knappast avfattats

med full följdriktighet. Till landet hänföres nämligen »stad, lydande under

landsrätt», d. v. s. stad, som i judiciellt hänseende tillhör landet, medan däremot

överexekutorsbefattningen i stad tillagts magistraten, den administrativa

myndigheten. Avskaffas rådhusrätten och förlägges staden sålunda under landsrätt,

så övergår staden också i utsökningshänseende eo ipso till landet, även om

magistrat fortfarande finnes och stadens administrativa självständighet i övrigt

bibehålies. .. ,

Den viktigaste invändningen emot den av oss förordade anordningen med

överexekutorsbefattningens uppdragande åt en magistrat, som icke tillika är domstol,

är givetvis, att en sådan magistrat icke skulle motsvara de fordringar, som

måste ställas å utsökningsprocessens överordnade och beslutande myndighet.

Denna myndighet måste besitta juridisk insikt samt kunna med grannlagenhet

och omdöme snabbt fatta beslut i de ärenden, som komma under dess prövning.

Säkerhet att dessa egenskaper förefinnas hos en magistrat, vars ledamöter ej

utöva domareverksamhet, kunde måhända anses saknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Departe
ments
chefen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 343.

Yi kunna för vår del ej tillmäta dessa farhågor större betydelse. Redan nu

utövas ju överexekutorsbefattningen av en myndighet,., som ej tillika är allmän

domstol, nämligen Kungl. Maj:ts befallningsliavande. Aven om det ur teoretisk

synpunkt kan anses som ett önskemål, att utsökningsprocessen knytes till de allmänna

domstolarna, saknar detta uppenbarligen för närvarande ail praktisk betydelse

och bör ej stå hindrande i vägen för genomförandet av en av omedelbara

praktiska behov så väl motiverad anordning som den här ifrågasatta.

Det är vidare uppenbart, att frågan, huruvida en landsrättsstad skall äga

magistrat eller icke — vare sig denna fråga uppkommer vid rådliusrättsstads förläggande

under landsrätt eller genom en förutvarande fögderistads tillväxt i befolkning

och näringsliv — måste bedömas just med hänsyn till den säkerhet,

som kan erhållas för den blivande magistratens kvalifikationer. Skillnaden mellan

en fullt utvecklad fögderistad (med egen utmätningsman) och en magistratsstad

utan egen jurisdiktion är ju enligt vårt förslag endast, att den senare utgör eget

överexekutorsområde samt har egen uppbördsförvaltning. Under sådana förhållanden

kommer prövningen av ansökan om erhållande av egen magistrat naturligtvis

främst att avse, huruvida staden är villig att anslå tillräckliga medel för

avlönande av en borgmästare, som kan motsvara de anspråk överexekutorsbestyren

ställa å magistratens ordförande. Och vi äro förvissade, att i så stora

städer, som här komma i fråga, denna sida av spörsmålet sällan kommer att möta

några större svårigheter.

Den lagändring, som genomförandet av vårt ifrågavarande förslag erfordrar,

är, som redan antytts, föga betydande och består allenast i ett utbyte i 1 § utsokmngslagen

av uttrycket stad, lydande under landsrätt, emot stad, där magistrat

ej finnes.

Vanligen lär det befinnas lämpligt, att någon av magistratens lagfarna ledamöter,

i regel borgmästaren, med stöd av utsökningslagens nyss omförmälda

paragraf också förordnas till överexekutor, i stället för att denna befattning skall

tillhöra magistraten i sin helhet. Därest så sker, torde bestämmelse härom jämväl

höra upptagas i magistratsreglementet. Någon erinran mot en sådan anordning

in* den synpunkten, att borgmästaren därigenom alltför mycket skulle komma att

dragas från sina maktpåliggande kommunala uppgifter, synes ej med fog kunna

göras, då de förekommande utsökningsmål^!! visserligen kräva juridiska insikter

och omdöme, men vanligen icke äro så tidsödande. Men givetvis måste det _

såsom ock förut betonats — noga tillses, att borgmästarens befattning med

magistratens expeditionsgöromål och i allmänhet med dess löpande administrativa

uppgifter icke inkräktar på hans verksamhet inom kommunalförvaltningen. Detta

torde ock lätt kunna undvikas genom en lämplig arbetsfördelning inom magistraten

och framför allt genom borgmästarexpeditionens utrustande med nödigt

antal biträden.»

Den av de sakkunniga föreslagna ändringen i 1 § utsökningslagen

ingår såsom ett led vid genomförandet av det utav chefen för Civildepartementet

i hans anförande till statsrådsprotokollet denna dag förordade

system för ordnande av stadsstyrelserna i städer under landsrätt.

För syftet med ändringen i fråga eller att bereda möjlighet för sådana

städer att erhålla eget exekutionsväsen synes mig hava anförts fullt

vägande skäl. Enligt de sakkunnigas förslag skulle stadsstyrelsen i de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 343.

7

landsidittsstäder, vilka borde i exekutivt hänseende likställas med städer

med egen jurisdiktion, vara på visst sätt sammansatt samt benämnas

magistrat. Denua myndighet eller viss ledamot av densamma skulle

vara överexekutor för staden. Av skäl, som chefen för civildepartementet

anfört i sitt nyssnämnda yttrande, har det ej ansetts böra ifrågakomma

att använda benämningen magistrat för stadsstyrelse i stad, som

lyder under landsrätt. Med hänsyn härtill bör den av de sakkunniga

ifrågasatta ändringen av 1 § utsökningslagen undergå någon omformulering.

Det har därvid synts mig lämpligast att låta det ankomma på

Konungens prövning i varje särskilt fall, huruvida i landsrättsstad stadsstyrelsen

eller viss ledamot av densamma må utöva befattningen av

överexekutor. Såsom förutsättning härför bör dock gälla, att lagfaren

ledamot finnes i stadsstyrelsen. Där Konungen meddelat dylikt förordnande

i landsrättsstad, bör denna med avseende å allt vad som sägs i

utsökningslagen vara likställd med stad med egen jurisdiktion. I följd

härav skall i sådan stad utmätningsmannaskapet handhavas av stadsfogde.

I överensstämmelse med den uppfattning jag nu uttalat har jag

låtit inom justitiedepartementet utarbeta förslag till lag om ändrad lydelse

av 1 § utsökningslagen.

Departementschefen uppläste härefter det ifrågavarande lagförslaget,

vilket är av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, och hemställde,

att lagrådets utlåtande över förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Makt Konungen lämna

bifall.

Ur protokollet:

Ivar Brynolf.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 343.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 1 § utsötningslagen.

Härigenom förordnas, att 1 § utsökningslagen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §•

Utsökningsmål upptagas och prövas av överexekutor, som är för

landet Konungens befällningshavande, var inom sitt län, i Stockholm

överståthållarämbetet samt i övriga städer med egen jurisdiktion magistraten

eller, där Konungen det förordnar, viss ledamot av magistraten.

I stad, som lyder under landsrätt, är Konungens befallningshavande

överexekutor; dock att, där i den för sådan stad särskilt tillsatta styrelse

finnes lagfaren ledamot, Konungen må förordna, att styrelsen eller

viss ledamot av styrelsen skall vara överexekutor. Har sådant förordnande

ej meddelats, skall staden med avseende å vad i denna lag sägs

räknas till landet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 343

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj ds lagråd måndagen

den 11 mars 1919.

Närvarande:

Justitieråden Gallstrand,

von Seth,

Wedherg,

Regeringsrådet Planting- Gyllenhåga.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

21 februari 1919, hade Kungl. Maj:t förordna!, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas

över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § utsökningslagen.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av hovrättsrådet Holdo Edling.

Lagrådet yttrade:

Det synes knappast försvarligt, att förekomsten av lagfaren ledamot

i stadsstyrelse skall medföra rätt för Konungen att till överexekutor

utse annan, icke lagfaren ledamot. Väl kan Konungen enligt

gällande lag förordna även en icke lagfaren magistratsledamot till

överexekutor. Men sådan ledamot erhåller genom sin tjänstgöring i

rådstuvurätten en förtrogenhet med lagars och författningars tillämpning,

vartill motsvarighet ej förvärvas genom deltagandet i stadsstyrelses

göromål. Det hemställes fördenskull, att paragrafen erhåller

en avfattning, som utmärker, att Konungens förordnande för

viss ledamot av stadsstyrelse må givas blott sådan ledamot, som är

lagfaren.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 306 käft. (Nr 343.) 4853 18 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 343.

Någon lagbestämmelse finnes icke som uttryckligen avgör, inför

vilken domstol stadsstyrelse eller dess ledamot har att svara för tjänstefel,

begånget under utövning av överexekutorsbefattning. En dylik bestämmelse

torde dock kunna undvaras, enär av befattningens art lärer

följa, att hovrätt är behörigt forum.

Ur protokollet

Erik Öländer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Proposition Nr 343.

II

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott den 18 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anmälde lagrådets

utlåtande över det genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 februari

1919 till lagrådet remitterade förslag till lag om ändrad lydelse av 1 §

utsökningslagen.

Efter att hava redogjort för lagrådets utlåtande anförde departementschefen:
»Lagrådet

har hemställt, att Konungens förordnande för viss ledamot

av stadsstyrelse att vara överexekutor måtte avse allenast sådan

ledamot, som är lagfaren. Denna hemställan har av mig iakttagits.»

Departementschefen uppläste härefter det sålunda jämkade förslaget

till lag om ändrad lydelse av 1 § utsökningslagen, och hemställde,

att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen till

antagande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 343.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gust. Sandström.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:285 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § utsökning slag en. a1 i texten
  2. 1LU 1919:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § utsökningslagen. a1 i texten