Sök i Ratio Lex

Angående beredande av dyrtidstillägg under är 1919 åt vissa extra provinsialläkare

1919-03-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:361, Angående beredande av dyrtidstillägg under är 1919 åt vissa extra provinsialläkare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 361.

1

Nr 361.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beredande

av dyrtidstillägg under är 1919 åt vissa extra provinsialläkare;

given Stockholms slott den 18 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

dels medgiva, att, därest de extra provinsialläkare, till vilkas avlöning

bidrag utgår av statsmedel, för år 1919 beredas dyrtidstillägg å

dem från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg

av statsmedel må för samma år utgå med motsvarande andel av statsbidraget,

dock högst med två tredjedelar därav;

dels ock, vid bifall till vad ovan föreslagits, å tilläggsstat för år

1919 för ovan angivna ändamål under sjätte huvudtiteln uppföra ett förslagsanslag

å 20,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 323 käft. (Nr 361.) icsi in 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 361.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18

mars 1919.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Med skrivelse den 27 november 1918 har länsstyrelsen i Västerbottens

län överlämnat en av länets landsting gjord, den 2 oktober

1918 dagtecknad framställning angående utverkande av krigstidstillägg

för år 1919 till de inom länet anställda extra provinsialläkarna.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att styrelsen för svenska provin

sialläkarföreningen ‘hos landstinget gjort framställning om dyrtidstillägg

till inom länet anställda extra provinsialläkare för år 1918 med

50 % och för år 1919 med 75 % av samtliga till dessa läkare från stat

och landsting utgående kontanta löneförmåner och att landstinget i anledning

härav beslutit, bland anuat, att till de inom länet anställda

extra provinsialläkarna anslå dyrtidstillägg för år 1918 med 50 % och

för år 1919 med 75 % av de till dem från landstinget och kommuner

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 361.

utgående löneförmåner samt att hos Kungl. Maj:t göra framställning om

krigstidstillägg lör år 1919 å den del av de extra provinsialläkarnas

avlöning, som utgår av statsmedel.

I över ansökningen avgivet utlåtande av den 26 februari 1919 hava SnkkunnlK*

de sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag

till bestämmelser rörande krigstidstillägg och krigstidshjälp under år

1919 till befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst

ävensom till vissa andra pensionärer anfört följande:

»Då det härvid gäller tilldelande av krigstidstillägg till befattningshavare,

vilka icke kunna anses vara i statens tjänst anställda, är landstingets framställning

givetvis ägnad att möta viss tveksamhet, och detta särskilt av den anledningen,

att 1918 års lagtima riksdag ansett sig icke böra medgiva utbetalande av

krigstidstillägg av statsmedel för nämnda år åt en grupp befattningshavare, som

i hithörande avseenden befinner sig i ungefär liknande ställning, nämligen distriktsveterinärerna.

Såsom stöd för sitt avstyrkande av det i en motion väckta förslaget

om sådant krigstidstillägg anförde vederbörande särskilda utskott, att vid bifall

till motionen åtskilliga andra personalgrupper, vilkas avlöning utginge från både

staten och annat håll, även skulle med fog kunna framställa krav på att erhålla

krigstidstillägg, samt att det icke syntes lämpligt att tilldela endast en viss grupp

befattningshavare av denna typ krigstidstillägg och krigstidshjälp i likhet med

befattningshavare i statens tjänst. Motionen blev i enlighet med utskottets hemställan

av riksdagen avslagen.

De sakkunniga anse emellertid, att bägge nämnda tjänstemannagrupper,

extra provinsialläkare och distriktsveterinärer, kunna anses intaga en särställning

bland ifrågavarande slags befattningshavare med avseende såväl därpå, att

staten omedelbart bidrager till deras avlöning, som ock därpå, att de i

sin tjänsteverksamhet utöva funktioner, som förklarats vara att betrakta såsom

statsuppgifter. Med hänsyn härtill hava de sakkunniga ansett sig böra i ett

denna dag avgivet utlåtande över en av svenska distriktsveterinärföreningen gjord

framställning tillstyrka, att krigstidstillägg skulle på vissa villkor under år 1919

utgå till de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning bidrag.lämnas av statsmedel.

Så vitt de sakkunniga kunna finna, skulle därför icke krigstidstillägg av

statsmedel endast för konsekvensernas skull nödvändigtvis behöva förvägras extra

provinsialläkarna. Å andra sidan synes billigheten fordra, att, da statens bidrag

till deras avlöning på grund av dyrtidens inverkan nu icke har det värde, som

därmed avsetts, skälig förhöjning därav må utgå, likasom staten ansett sig höra

genom krigstidstillägg bevilja befattningshavare i dess tjänst en tillfällig löneförbättring

för att bereda dem ersättning för avlöningsförmånernas minskade

köpkraft. .

De sakkunniga anse sig därför böra förorda, att åtgärder vidtagas för en förhöjning

under innevarande år av statens bidrag till vissa extra provinsialläkares

aviöning. I fråga om beloppet synes detsamma lämpligen kunna bestämmas till

två tredjedelar av statsbidraget. I övrigt torde böra föreskrivas, att krigstidstillägget

göres beroende av att vederbörande landsting beviljar motsvarande, förbättring

av den avlöning, som från landstinget utgår till de extra provinsialläkarna,

därvid de sakkunniga anse böra till krigstidstillägg och avlöning från

s. 4 Kontrollera mot PDF

Medicinal•tyr

elsen.

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 361.

landsting hänföras även de bidrag, som i sådant avseende lämnas av kommuner

eller andra.»

Medicinalstyrelsen har i avgivet yttrande den 11 mars 1919 förklarat

sig icke hava i ärendet annat att erinra, än att det syntes styrelsen

mycket önskvärt, att det föreslagna krigstidstillägget höjdes i närmare

överensstämmelse med penningvärdets fall.

Enligt hittills gällande bestämmelser utgår krigstidstillägg endast

till sådana befattningshavare, som äro anställda i statens tjänst, och någon

förändring i denna princip ifrågasättes icke i Kungl. Maj:ts förslag

beträffande dyrtidstillägg för innevarande år. De extra provinsialläkarna,

till vilkas avlöning staten allenast lämnar ett bidrag, som enligt

kungörelser den 30 december 1911 och den 29 juni 1917 icke må överstiga

1,500 eller, i avlägset belägna, särskilt svårbesättliga distrikt, 2,500

kronor, hava på grund härav icke hittills varit och skulle ej heller

för innevarande ar bliva berättigade till dyrtidstillägg. Billigheten torde

emellertid påkalla, att, da statens bidrag numera icke har det därmed avsedda

värdet, skälig förhöjning av detsamma beviljas. Konsekvenserna av en sådan

förhöjning torde för statens de! icke bliva allt för vittgående, då, såsom

de sakkunniga framhålla, ifrågavarande befattningshavare i likhet med

distriktsveterinärerna intaga en särställning bland dem, som enligt nu gällande

bestämmelser icke från staten åtnjuta krigstidstillägg, såväl därigenom

att de i sin tjänsteverksamhet utöva i det närmaste samma funktioner,

som de statsavlönade provinsialläkarna, som på grund av att staten omedelbart

bidrager till deras avlöning. Härtill kommer, att de icke oväsentligt

inskränkts i möjligheten till förvärvande av extra inkomster genom

att de för sin enskilda praktik inom distriktet äro underkastade

den av staten fastställda läkartaxan. Frågan om en förhöjning av statsbidraget

torde emellertid, såsom de sakkunniga ock föreslagit, böra prövas

för hela den extra provinsialläkarkåren i ett sammanhang. I fråga

om storleken av det belopp, som i sådant avseende bör utgå, samt villkoren^

för dess utgivande ansluter jag mig till de sakkunnigas förslag.

för beredande av medel till den nu föreslagna förhöjningen erfordras

ett belopp av omkring 20,000 kronor, vilket torde böra uppföras under

sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag å 1919 års tilläggsstat. Någon

ökning av riksstatens slutsumma föranledes ej härav, då Kungl. Maj:t

återkallat sin i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag

till anordningar för vinnande av mera effektiv tillämpning av prisockerlagen

och det för nämnda ändamål begärda beloppet sålunda delvis kan

tagas i anspråk för nu avsedda syfte.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 361. 5

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Magt måtte

föreslå riksdagen

dels medgiva, att, därest de extra provinsialläkare,

till vilkas avlöning bidrag utgår av statsmedel, för år

1919 beredas dyrtidstillägg å dem från vederbörande

landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel

må för samma år utgå med motsvarande andel

av statsbidraget, dock högst med två tredjedelar därav;

dels ock, vid bifall till vad ovan föreslagits, å tillläggsstat

för år 1919 för ovan angivna ändamål under

sjätte huvudtiteln uppföra ett förslagsanslag å 20,000

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Edw. Wetterling.

bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 223 käft. (Nr 361.)

1081 l» 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1919:134 Utlåtande, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående beredande av dyrtidstillägg under år 1919 åt vissa extra provinsialläkare. s. 9 i texten