Angående beredande av dyrtidstillägg under är 1919 åt vissa extra provinsialläkare
1919-03-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:361, Angående beredande av dyrtidstillägg under är 1919 åt vissa extra provinsialläkare
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 361.
1
Nr 361.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beredande
av dyrtidstillägg under är 1919 åt vissa extra provinsialläkare;
given Stockholms slott den 18 mars 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
dels medgiva, att, därest de extra provinsialläkare, till vilkas avlöning
bidrag utgår av statsmedel, för år 1919 beredas dyrtidstillägg å
dem från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg
av statsmedel må för samma år utgå med motsvarande andel av statsbidraget,
dock högst med två tredjedelar därav;
dels ock, vid bifall till vad ovan föreslagits, å tilläggsstat för år
1919 för ovan angivna ändamål under sjätte huvudtiteln uppföra ett förslagsanslag
å 20,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Axel Schotte.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 323 käft. (Nr 361.) icsi in 1
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 361.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18
mars 1919.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
Med skrivelse den 27 november 1918 har länsstyrelsen i Västerbottens
län överlämnat en av länets landsting gjord, den 2 oktober
1918 dagtecknad framställning angående utverkande av krigstidstillägg
för år 1919 till de inom länet anställda extra provinsialläkarna.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att styrelsen för svenska provin
sialläkarföreningen ‘hos landstinget gjort framställning om dyrtidstillägg
till inom länet anställda extra provinsialläkare för år 1918 med
50 % och för år 1919 med 75 % av samtliga till dessa läkare från stat
och landsting utgående kontanta löneförmåner och att landstinget i anledning
härav beslutit, bland anuat, att till de inom länet anställda
extra provinsialläkarna anslå dyrtidstillägg för år 1918 med 50 % och
för år 1919 med 75 % av de till dem från landstinget och kommuner
3
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 361.
utgående löneförmåner samt att hos Kungl. Maj:t göra framställning om
krigstidstillägg lör år 1919 å den del av de extra provinsialläkarnas
avlöning, som utgår av statsmedel.
I över ansökningen avgivet utlåtande av den 26 februari 1919 hava SnkkunnlK*
de sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
till bestämmelser rörande krigstidstillägg och krigstidshjälp under år
1919 till befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst
ävensom till vissa andra pensionärer anfört följande:
»Då det härvid gäller tilldelande av krigstidstillägg till befattningshavare,
vilka icke kunna anses vara i statens tjänst anställda, är landstingets framställning
givetvis ägnad att möta viss tveksamhet, och detta särskilt av den anledningen,
att 1918 års lagtima riksdag ansett sig icke böra medgiva utbetalande av
krigstidstillägg av statsmedel för nämnda år åt en grupp befattningshavare, som
i hithörande avseenden befinner sig i ungefär liknande ställning, nämligen distriktsveterinärerna.
Såsom stöd för sitt avstyrkande av det i en motion väckta förslaget
om sådant krigstidstillägg anförde vederbörande särskilda utskott, att vid bifall
till motionen åtskilliga andra personalgrupper, vilkas avlöning utginge från både
staten och annat håll, även skulle med fog kunna framställa krav på att erhålla
krigstidstillägg, samt att det icke syntes lämpligt att tilldela endast en viss grupp
befattningshavare av denna typ krigstidstillägg och krigstidshjälp i likhet med
befattningshavare i statens tjänst. Motionen blev i enlighet med utskottets hemställan
av riksdagen avslagen.
De sakkunniga anse emellertid, att bägge nämnda tjänstemannagrupper,
extra provinsialläkare och distriktsveterinärer, kunna anses intaga en särställning
bland ifrågavarande slags befattningshavare med avseende såväl därpå, att
staten omedelbart bidrager till deras avlöning, som ock därpå, att de i
sin tjänsteverksamhet utöva funktioner, som förklarats vara att betrakta såsom
statsuppgifter. Med hänsyn härtill hava de sakkunniga ansett sig böra i ett
denna dag avgivet utlåtande över en av svenska distriktsveterinärföreningen gjord
framställning tillstyrka, att krigstidstillägg skulle på vissa villkor under år 1919
utgå till de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning bidrag.lämnas av statsmedel.
Så vitt de sakkunniga kunna finna, skulle därför icke krigstidstillägg av
statsmedel endast för konsekvensernas skull nödvändigtvis behöva förvägras extra
provinsialläkarna. Å andra sidan synes billigheten fordra, att, da statens bidrag
till deras avlöning på grund av dyrtidens inverkan nu icke har det värde, som
därmed avsetts, skälig förhöjning därav må utgå, likasom staten ansett sig höra
genom krigstidstillägg bevilja befattningshavare i dess tjänst en tillfällig löneförbättring
för att bereda dem ersättning för avlöningsförmånernas minskade
köpkraft. .
De sakkunniga anse sig därför böra förorda, att åtgärder vidtagas för en förhöjning
under innevarande år av statens bidrag till vissa extra provinsialläkares
aviöning. I fråga om beloppet synes detsamma lämpligen kunna bestämmas till
två tredjedelar av statsbidraget. I övrigt torde böra föreskrivas, att krigstidstillägget
göres beroende av att vederbörande landsting beviljar motsvarande, förbättring
av den avlöning, som från landstinget utgår till de extra provinsialläkarna,
därvid de sakkunniga anse böra till krigstidstillägg och avlöning från
Medicinal•tyr
elsen.
Departements
chefen.
4 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 361.
landsting hänföras även de bidrag, som i sådant avseende lämnas av kommuner
eller andra.»
Medicinalstyrelsen har i avgivet yttrande den 11 mars 1919 förklarat
sig icke hava i ärendet annat att erinra, än att det syntes styrelsen
mycket önskvärt, att det föreslagna krigstidstillägget höjdes i närmare
överensstämmelse med penningvärdets fall.
Enligt hittills gällande bestämmelser utgår krigstidstillägg endast
till sådana befattningshavare, som äro anställda i statens tjänst, och någon
förändring i denna princip ifrågasättes icke i Kungl. Maj:ts förslag
beträffande dyrtidstillägg för innevarande år. De extra provinsialläkarna,
till vilkas avlöning staten allenast lämnar ett bidrag, som enligt
kungörelser den 30 december 1911 och den 29 juni 1917 icke må överstiga
1,500 eller, i avlägset belägna, särskilt svårbesättliga distrikt, 2,500
kronor, hava på grund härav icke hittills varit och skulle ej heller
för innevarande ar bliva berättigade till dyrtidstillägg. Billigheten torde
emellertid påkalla, att, da statens bidrag numera icke har det därmed avsedda
värdet, skälig förhöjning av detsamma beviljas. Konsekvenserna av en sådan
förhöjning torde för statens de! icke bliva allt för vittgående, då, såsom
de sakkunniga framhålla, ifrågavarande befattningshavare i likhet med
distriktsveterinärerna intaga en särställning bland dem, som enligt nu gällande
bestämmelser icke från staten åtnjuta krigstidstillägg, såväl därigenom
att de i sin tjänsteverksamhet utöva i det närmaste samma funktioner,
som de statsavlönade provinsialläkarna, som på grund av att staten omedelbart
bidrager till deras avlöning. Härtill kommer, att de icke oväsentligt
inskränkts i möjligheten till förvärvande av extra inkomster genom
att de för sin enskilda praktik inom distriktet äro underkastade
den av staten fastställda läkartaxan. Frågan om en förhöjning av statsbidraget
torde emellertid, såsom de sakkunniga ock föreslagit, böra prövas
för hela den extra provinsialläkarkåren i ett sammanhang. I fråga
om storleken av det belopp, som i sådant avseende bör utgå, samt villkoren^
för dess utgivande ansluter jag mig till de sakkunnigas förslag.
för beredande av medel till den nu föreslagna förhöjningen erfordras
ett belopp av omkring 20,000 kronor, vilket torde böra uppföras under
sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag å 1919 års tilläggsstat. Någon
ökning av riksstatens slutsumma föranledes ej härav, då Kungl. Maj:t
återkallat sin i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag
till anordningar för vinnande av mera effektiv tillämpning av prisockerlagen
och det för nämnda ändamål begärda beloppet sålunda delvis kan
tagas i anspråk för nu avsedda syfte.
Kungl. May.ts Proposition Nr 361. 5
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Magt måtte
föreslå riksdagen
dels medgiva, att, därest de extra provinsialläkare,
till vilkas avlöning bidrag utgår av statsmedel, för år
1919 beredas dyrtidstillägg å dem från vederbörande
landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel
må för samma år utgå med motsvarande andel
av statsbidraget, dock högst med två tredjedelar därav;
dels ock, vid bifall till vad ovan föreslagits, å tillläggsstat
för år 1919 för ovan angivna ändamål under
sjätte huvudtiteln uppföra ett förslagsanslag å 20,000
kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Edw. Wetterling.
bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 223 käft. (Nr 361.)
1081 l» 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1919:134 Utlåtande, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående beredande av dyrtidstillägg under år 1919 åt vissa extra provinsialläkare. s. 9 i texten