Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt småskoleseminarier m. m

1919-03-11 · 55 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:363, Angående understöd åt småskoleseminarier m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

I

Nr 363.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående understöd åt

småskoleseminarier m. m.; given Stockholms slott den

11 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

a) besluta,

dels att statsbidrag till av landsting eller stad, som ej i landsting

deltager, inrättade småskoleseminarier skola utgå efter följande grunder:

Statsbidrag till seminarium med två elevklasser samtidigt utgår med

12,800 kronor för år och till seminarium med en elevklass med 9,100

kronor för år samt därutöver med ett belopp av högst 3,000 kronor för

år till parallellavdelning av årsklass.

Härförutom skola till varje sådant seminarium utgå följande statsbidrag:
1)

för varje manlig ordinarie lärare skillnaden mellan manlig och

kvinnlig lärares grundlön;

2) för rektor dessutom två tredjedelar av det stadgade särskilda

arvodet;

3) för varje manlig eller kvinnlig ordinarie lärare ett belopp motsvarande

läraren tillkommande ålderstillägg;

4) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie

lärare, om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,

som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras

till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av offentligt

uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos

riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Kungl. Maj:t för

det särskilda fallet bestämmer; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 325 höft. (Nr 363.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

5) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis

ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom,

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien;

dels ock att i fråga om tillämpningen av ovan angivna grunder det

må ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, vilka

i detta avseende kunna befinnas erforderliga;

b) föreskriva,

att för utgående av statsbidrag till omförmälda småskoleseminarier

skola gälla följande villkor och bestämmelser:

1) Lärokursen vid seminariet skall vara tvåårig.

2) Till främjande av elevernas praktiska utbildning för lärarkallet

skatt med seminariet vara förenad en övningsskola, som bör omfatta två

årsklasser.

3) Undervisningen vid seminariet bör vara ordnad med huvudsaklig

ledning av den normalundervisningsplan, som kan komma att av Kungl.

Maj:t utfärdas.

4) Undervisningen skall, därest ej Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer,

pågå minst 38 veckor om året, tid för påsk- och pingstferier, tillfälliga

lovdagar samt inträdes-, flyttnings- och avgångsprövningar däri

inräknad.

5) Seminariet skall hava till sitt förfogande lämpliga undervisningslokaler

samt ändamålsenliga skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriell.

6) Seminariet skall förestås av en för viss tid utsedd manlig eller

kvinnlig rektor. Utom rektor böra vid seminariet finnas minst två ordinarie

lärare, såvida ej skolöverstyrelsen i särskilt fall därifrån medgiver

undantag.

7) Lärare vid seminariet skall av skolöverstyrelsen hava blivit förklarad

behörig och lämplig till tjänsten i fråga.

8) Seminariets rektor och lärare skola åtnjuta minst följande avlöningsförmåner

:

rektor, manlig eller kvinnlig, särskilt arvode av 1,000 kronor jämte

fri bostad eller motsvarande ersättning, icke understigande 800 kronor;

ordinarie manlig lärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och

1,300 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålders
tillägg

till lönen, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive 5,

10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig lärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och

1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålders
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts Proposition Nr 363. 3

tillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor, att utgå efter respektive 5,

10 och 15 år;

extra ordinarie och vikarierande manlig lärare med full tjänstgöring

arvode av 2,8uO kronor;

extra ordinarie och vikarierande kvinnlig lärare med full tjänstgöring

arvode av 2,400 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode av 600 kronor;

manlig timlärare i läsämne 110 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig timlärare i läsämne 100 kronor för varje veckotimme;

timlärare i teckning, i musik eller i gymnastik 95 kronor för varje

veckotimme;

lärarinna i kvinnlig slöjd eller i hushållsgöromål 90 kronor för veckotimme.

9) Undervisningen vid seminariet skall vara avgiftsfri, likaså undervisningen

vid seminariets övningsskola, såvida icke Kungl. Maj:t i visst

fall annorlunda bestämmer.

10) För seminariet skall finnas en särskild styrelse, bestående av

seminariets rektor och minst fyra av vederbörande landsting eller stad

utsedda medlemmar.

11) Seminariet skall stå under inseende av skolöverstyrelsen och vara

underkastat den kontroll och de bestämmelser i övrigt, som Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva;

c) förklara,

att Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare villkor och bestämmelser,

vilka torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,

ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

d) bestämma,

att ordinarie lärare vid småskoleseminarium, varom nu är fråga, skall

i pensionshänseende vara likställd med ordinarie övningsskollärare vid folkskoleseminarium;
e)

medgiva,

dels att av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättat

småskoleseminarium må under en övergångstid av högst tre år, ändock

att seminariet i fråga om organisation, undervisning och utrustning ej

uppfyller alla ovan angivna villkor, efter Kungl. Maj:ts beprövande i

yarje särskilt fall kunna erhålla statsbidrag beräknat i tillämpliga delar

efter ovanstående grunder, dock med det lägre belopp, som Kungl. Maj:t

med hänsyn till de vid seminariet anställda lärarkrafternas antal samt

övriga omständigheter kan finna skäligt bestämma;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

dels

bidrag och jämlikt ovan meddelade bestämmelser ej kan komma i åtnjutande

av där angivna bidrag, må under en tid av högst tre år erhålla

statsbidrag till läraravlöning enligt nu gällande föreskrifter; samt

f) med uteslutande av de i 1919 års riksstat under åttonde huvudtiteln

å ordinarie stat upptagna förslagsanslagen: »Avlöningsbidrao- till

lärare vid småskoleseminarier» å 110,000 kronor samt »Bidrag till avlönande

av vikarie för lärare vid småskoleseminarium» å 2,000 kronor, uppföra

i riksstaten för år 1920 under nämnda huvudtitel å ordinarie stat

under rubriken: Småskoleseminarier:

dels till understöd åt småskoleseminarier ett förslagsanslag å 581,000

kronor;

dels ock till stipendier åt elever vid småskoleseminarier ett reservationsanslag

å 96,800 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Värner Rydén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. MctjUs Proposition Nr 363.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petkén,

SciIOTTE,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde:

I mitt yttrande till det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919, punkten

194, hemställde jag om förslag till riksdagen att, i avbidan på proposition

angående småskoleseminariernas omorganisation, beräkna för ändamålet,

utöver de i 1919 års riksstat under åttonde huvudtiteln å ordinarie

stat upptagna anslagen till småskoleseminarier å tillhopa 112,000 kronor,

ett belopp av 388,000 kronor, eller sammanlagt 500,000 kronor, och blev

detta mitt förslag av Kungl. Maj:t godkänt.

I mitt yttrande till omförmälda statsrådsprotokoll erinrade jag, att

det ordinarie förslagsanslaget till avlöningsbidrag åt lärare vid småskoleseminarier

vore i 1918 års riksstat upptaget med ett belopp av 48,000

kronor men att det genom beslut av 1918 års lagtima riksdag höjts till

110,000 kronor, därvid beträffande såväl avlöningsförmånerna som grunderna

för utgående av statsbidrag skulle i tillämpliga delar gälla samma

bestämmelser, som av samma riksdag blivit fastställda beträffande lärare

vid folk- och småskolor.

Småskolese
minariernas
omorgani
sation.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

N uvureade

bestämmelser.

I samband därmed erinrade jag om vad jag framhållit i det yttrande

till statsrådsprotokollet, som åberopades i Kungl. Maj:ts proposition den

22 mars 1918 angående lönereglering för lärare vid småskoleseminarier

m. m., nämligen att en dylik anordning, i enlighet med vad jämväl uttalats

i folkskolöverstyrelsens utlåtande i frågan, tilläventyrs endast skulle

komma att få provisorisk karaktär, enär förslag till omorganisation av

dessa seminarier och en särskild lönereglering för deras lärare vore under

utarbetande inom folkskolöverstyrelsen. Sedan överstyrelsen i en den 28

december 1918 dagtecknad, till ecklesiastikdepartementet den 10 februari

1919 inkommen skrivelse avgivit sagda förslag, är jag i tillfälle att ånyo

anmäla ärendet.

Innan jag går närmare in på det föreliggande ämnet, skall jag i korthet

redogöra för nuvarande bestämmelser angående småskoleseminarierna.

Till förekommande av missuppfattning vill jag genast meddela, att statens

seminarier i Murjek och Haparanda icke här äro i fråga.

De bestämmelser, som avse småskoleseminariernas organisation, innehållas

dels i stadgan den 28 maj 1897 angående prövning vid under

offentlig kontroll stående seminarium för anställning såsom lärare vid

småskola och mindre folkskola eller såsom biträdande lärare vid folkskola

(Svensk författningssamling nr 50, sid. 1) med däri genom kungörelsen

den 17 juni 1916 (nr 241) angående ändrad lydelse i viss del av § 2 i

nämnda stadga och genom stadgan för statens folkskoleseminarier den 8

juli 1914 (Svensk författningssamling nr 133) vidtagna ändringar, dels

ock i kungörelsen den 21 november 1913 (nr 395) om inspektion m. m.

av under offentlig kontroll stående seminarium för utbildning av lärare

vid småskola och mindre folkskola eller biträdande lärare vid folkskola.

Hithörande bestämmelser äro av följande innehåll:

Prövning för anställning såsom lärare vid småskola och mindre folkskola eller

biträdande lärare vid folkskola må vid av landsting eller vid av skoldistrikt eller

enskild person, vilka därtill erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd, anordnat seminarium för

bildande av sådana lärare, anställas på följande villkor och bestämmelser:

Med seminariet skall vara förenad eu småskola, i vilken eleverna erhålla tillbörlig

övning att undervisa i småskolans samtliga kunskaps- och övningsämnen.

Lärotiden vid seminariet skall utgöra minst åtta kalendermånader, fördelade på

två lästerminer.

Lärokursen skall omfatta:

Kristendomskunskap.

Bibelläsning: ett av evangelierna och särskilt Jesu bergspredikan; biblisk historia

efter en kortfattad lärobok och det viktigaste av de bibliska laiideus geografi; Luthers

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363. 7

lilla katekes med den antagna utvecklingen; de psalmverser, som i gällande normalplan

åro angivna för småskolan.

Svenska språket.

Färdighet i välläsning och rättskrivning; övning att uppfatta och återgiva innehållet

av lästa stycken; det huvudsakligaste av form- och satsläran; övning i språkets

skriftliga användande.

Rakning.

Färdighet i de fyra räknesätten i hela tal och bråk med tillämpning på enklare

praktiska uppgifter jämte övning i huvudräkning.

Historia.

Sveriges historia i kortare översikt och de valda berättelser, som enligt gällande

normalplan ingå i folkskolekursen.

Geografi.

Sveriges geografi med särskild hänsyn till natur, folk, samfunds- och näringsförhållanden

och i anslutning till folkskolans läsebok.

.K°rt översikt av de övriga europeiska landen och de enklaste grunddragen av

de främmande världsdelarnas geografi.

Naturkunnighet.

Kort framställning av människokroppens byggnad, livsförrättningar och vård samt

kännedom om de mera allmänt förekommande naturföremål, som lämpa sig för åskådningsundervisningen,

och om de vanligaste naturföreteelserna.

Pedagogik och metodik.

Småskolans uppgift såsom kristlig uppfostringsanstalt samt dess anordning och

historia; grunddragen av den allmänna undervisningsläran; den särskilda undervisningsläran

med avseende på de läroämnen, som förekomma i småskolan; den del av

gällande normalplan, som rör denna skola.

Välskrivning.

Jämn och redig handstil; färdighet att skriva å svarta tavlan de stilar, som

användas i småskolan.

Teckning.

Teckning av enklare rät- och krokliniga ligurer samt av för småskolundervismagen

lämpliga föremål.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Katigt. Maj:ts Proposition Nr 363.

Sång.

Färdighet i lättare tonsättning; koraler och andra för småskolan lämpliga sånger.

Gymnastik.

Pedagogisk gymnastik och fria lekar, företrädesvis sådana, som lämpa sig för

småskolorna.

Slöjd (för kvinnliga elever).

Elev skall, för att få undergå ifrågavarande prövning, hava uppnått en ålder

icke understigande aderton år och — därest han icke kan förete behörigt intyg om

väl vitsordad tjänstgöring på eget ansvar under minst 5 år i småskola eller folkskola

— icke överstigande trettio år.

Elev skall vid prövningen genom intyg av vederbörande pastorsämbete styrka, att

han är medlem av svenska kyrkan, är känd för ett gott uppförande samt haft naturliga

eller skyddskoppor; varjämte han genom vederbörligt läkarbetyg skall visa sig

vara fri såväl från smittosam sjukdom som ock från sådan sjuklighet eller så beskaffat

kroppslyte, som gör honom olämplig till lärare.

Elev skall för rättighet att undergå denna prövning hava deltagit i undervisningen

vid seminariet minst två lästerminer, varav den ena omedelbart före prövningen.

Prövningen skall omfatta alla till lärokursen hörande kunskaps- och övningsämnen

samt därjämte bestå i undervisningsprov, som anställas i den med seminariet

förenade övningsskolan uti alla där förekommande läroämnen.

Elev, som vid denna prövning erhållit lägre vitsord än betyget »godkänd» i något

kunskapsämne eller i flera än två övningsämnen eller i undervisningsskicklighet eller

som för uppförande icke undfått åtminstone betyget tgotU, tilldelas ej avgångsbetyg.

Vad i det föregående finnes föreskrivet i avseende på lärare skall även äga tilllämpning

på lärarinnor.

Seminariet skall stå under tillsyn av en inspektor, som utses av folkskolöverstyrelsen,

samt därjämte vara underkastat inspektion av sagda överstyrelse.

Till lärare vid seminariet må icke antagas annan än den, mot vilkens lämplighet

folkskolöverstyrelsen icke har något att erinra.

Angående antagande av läroböcker i kristendomskunskap skall gälla vad därom

särskilt är förordnat.

Den avgångsprövning, som anställes vid seminariet, skall övervakas och ledas av

någon medlem av folkskolöverstyrelsen eller ett av överstyrelsen för varje gång förordnat

ombud.

De skriftliga prov, som verkställas av eleverna i sammanhang med avgångsprövning,

skola jämte protokollet över deras bedömande i god tid före den muntliga prövningen

insändas till folkskolöverstyrelsen, såvida icke överstyrelsen i visst fall annorlunda

bestämmer.

Betyg över undergången avgångsprövning skall för att bliva gällande underskrivas

förutom av seminariets föreståndare jämväl av den person, som å fölkskolöverstyrelsens

vägnar övervakat och lett prövningen; ägande denne senare vägra att underskriva

betyget, om han anser vederbörande elev sakna för lärarkallet erforderliga insikter och

färdigheter eller erforderlig undervisningsskicklighet.

Av folkskolöverstyrelsen förordnat ombud åtnjuter ersättning för uppdraget, på

sätt därom är särskilt föreskrivet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. \Iaj:ts Proposition Nr 363.

Beträffande avlöning åt lärare och lärarinnor vid ifrågavarande seminarier

samt statsbidrag därtill har 1918 års riksdag i anledning av Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning

dels bestämt, att avlöningen för lärare och lärarinnor vid av landsting

eller stad, som ej i landsting deltager, inrättade seminarier för bildande

av lärare och lärarinnor vid småskola in. in. skall utgöra minst följande

belopp:

för lärare, som ej är vikarie, därest läraren avlagt folkskollärarexamen:

förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt

ortens pris, 2,100 kronor för manlig och 1,900 kronor för kvinnlig lärare,

vartill kunna, efter respektive 5, 10 och 15 år, komma tre ålderstillägg,

vart och ett å 300 kronor för manlig och 200 kronor för kvinnlig lärare,

för vikarie för lärare med folkskollärarkompetens: förutom fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens pris, 1,700 kronor

för manlig och 1,500 kronor för kvinnlig lärare,

för lärare, som ej är vikarie, därest läraren avlagt småskollärarexamen:

förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt

ortens pris, 1,200 kronor, vartill kunna, efter respektive 5, 10 och 15 år,

komma tre ålderstillägg, vart och ett å 150 kronor,

för vikarie för lärare med småskollärarkompetens: förutom fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens pris, 1,000 kronor;

dels medgivit, att Kungl. Maj:t finge äga utfärda de närmare villkor

och bestämmelser, vilka i överensstämmelse med den uppfattning, åt vilken

departementschefen i det vid ovannämnda framställning fogade statsrådsprotokollet

uttalat sin anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande

böra stadgas, ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning

av omförmälda villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses

erforderliga;

dels godkänt följande grunder i fråga om utgående av statsbidrag till

lärare vid ifrågavarande seminarier:

I.

Till bestridande av kostnaderna för den vid omförmälda seminarier

anställda lärarpersonalens avlöning skall vederbörande landsting eller stad

av statsmedel erhålla bidrag, bestämt i förhållande till den lagstadgade

kontanta avlöningen på sätt i det följande sägs.

1. Statsbidraget utgår för år med ett belopp motsvarande

A) för lärare, som ej är vikare:

a) beträffande lärare, vilken avlagt folkskollärarexamen, nio tion
Bihang

Ull riksdagens protokoll 1319. 1 samt. 325 käft. (Nr 363.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj;ts Proposition Nr 363.

delar av grundlönen för kvinnlig lärare samt, om läraren är man, därutöver

hela skillnaden mellan grundlönen för manlig och för kvinnlig lärare;

b) beträffande lärare, vilken avlagt småskollärarexamen, nio tiondelar

av grundlönen; samt

c) det eller de ålderstillägg, till vilka läraren må vara berättigad;

skolande dock härvid iakttagas,

att, om läraren erhållit tjänstledighet för att, på grund av särskilt

förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning

i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer,

det skall ankomma på Kungl. Maj:t att, med iakttagande av vad här

nedan i mom. 2 sägs, bestämma, om och i vad män bidrag av statsmedel

skall utgå till lärarens avlöning;

att, om läraren erhållit tjänstledighet av annan anledning än på grund

av styrkt sjukdom eller för att på grund av särskilt förordnande eller val

fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst eller

tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, statsbidrag till hans

avlöning ej skall utgå med mindre, därest ledigheten överskrider viss av

Kungl. Maj:t bestämd maximitid, skolöverstyrelsen vitsordat, att sådant

må utan hinder av nämnda omständighet äga rum; samt

att, om läraren uppnått den för erhållande av hel pension eller helt

ålderdomsunderstöd stadgade levnadsåldern, statsbidrag till hans avlönande

icke skall utgå med mindre skolöverstyrelsen vitsordat, att sådant må utan

hinder av nämnda omständighet äga rum;

B) för vikarie för lärare:

a) om tjänsten är ledig eller om innehavaren av tjänsten åtnjuter

tjänstledighet, utan att statsbidrag utgår till hans avlöning: beträffande

vikarie för lärare med folkskollärarkompetens nio tiondelar av arvodet

för kvinnlig vikarie å tjänsten samt, om vikarien är man, därutöver hela

skillnaden mellan arvodet för manlig och för kvinnlig vikarie å tjänsten;

beträffande vikarie för lärare med småskollärarkompetens nio tiondelar

av arvodet för vikarie å tjänsten;

b) om innehavaren av tjänsten erhållit tjänstledighet för att, på grund

av särskilt förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida

befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer: så stor del av vikariatsarvodet, som Kungl. Maj:t, med iakttagande

av vad här nedan i mom. 2 sägs, för det särskilda fallet bestämt

skola av statsmedel utgå; samt

c) om innehavaren av tjänsten eller, därest tjänsten är ledig, den,

som under ledigheten uppehåller densamma, erhållit tjänstledighet på grund

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

av styrkt sjukdom: det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren

av sin avlöning avstått, erfordras till arvode åt vikarien;

skolande statsbidrag till vikariens avlönande utgå för det fall, att till

vikarie antagits redan pensionerad lärare, endast för så vitt skolöverstyrelsen

vitsordar vikariens lämplighet, samt för det fall, att vikarien icke

avlagt för behörighet till tjänsten föreskriven examen, endast för så vitt

skolöverstyrelsen vitsordar, att vikarie, som avlagt sådan examen, icke

kunnat erhållas samt att vikarien befunnits duglig.

2. Vid bestämmandet av statsbidrag dels till avlöning åt sådan lärare,

som erhållit tjänstledighet för att på grund av särskilt förordnande eller

val fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst eller

tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, dels till arvode åt den

för honom förordnade vikarie skall hänsjm tagas därtill, att ingen ändring

må komma att ske i fråga om det kontanta belopp, som det eljest åligger

vederbörande landsting eller stad att tillskjuta till avlöningen åt den lärare,

som erhållit nämnda tjänstledighet.

II.

Som villkor för erhållande av statsbidrag enligt ovan angivna grunder

skall gälla,

1) att seminariet är ordnat i överensstämmelse med gällande föreskrifter

angående prövning vid under offentlig kontroll stående seminarium för

anställning som lärare vid småskola och mindre folkskola eller som biträdande

lärare vid folkskola;

2) att seminariet är ställt under en särskild av vederbörande landsting

eller stad utsedd, av minst tre personer bestående styrelse, vilken äger

att antaga och avskeda seminariets lärare och lärarinnor;

3) att lärarna och lärarinnorna hava samma behörighet, som, därest

skoldistrikt skall äga rätt till statsbidrag till lärares och lärarinnors avlöning,

fordras för anställning vid folkskola eller småskola;

4) att avlöningsförmånerna för seminariets lärare och lärarinnor, såväl

beträffande den kontanta avlöningen som ock beträffande naturaförmånerna,

motsvara minst vad i sådant avseende är stadgat för lärare och lärarinnor

vid folk- och småskolor;

5) att undervisningen vid seminariet fortgår minst åtta månader om

året, därest icke Kungl. Maj:t genom särskilt beslut medgivit inskränkning

i den sålunda stadgade undervisningstiden; samt

6) att lärarna liksom lärarinnorna äro anställda med ömsesidig rätt

till uppsägning på viss tid.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ls Proposition Nr 363.

Inkomna

framställ
ningar.

Vissa föreståndare

för

småskoleseminarier.

Centralstyrelsen

för Sveriges

allmänna

folkskollär arförening.

III.

I fråga om tillämpningen av de under I—II angivna grunder må det

ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som i detta

avseende kunna befinnas erforderliga.

Den 16 september 1918 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse i ämnet

(nr 758).

Med avseende på pensionsrätt för småskoleseminariernas lärare gäller,

att lärare vid landstingsseminarium, som i fråga om kompetens äro likställda

med folkskollärare, äga rätt till pension från folkskollärarnas pensionsinrättning

lika med folkskollärare samt att småskollärare, som anställas

vid landstingsseminarium, äga rätt till understöd från småskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt lika med småskollärare.

Jag övergår nu till i ämnet gjorda framställningar samt folkskolöverstyrelsens

förutnämnda skrivelse den 28 december 1918.

I en den 14 mars 1907 till ecklesiastikdepartementet inkommen skrivelse

hemställde föreståndaren för Östergötlands låns landstings småskoleseminarium

Josef Wahlqvist jämte fyra andra föreståndare för av landsting

upprättade småskoleseminarier, att Kungl. Maj:t täcktes taga spörsmålet

om småskollärarinneutbildningen under omprövning och därjämte

vidtaga åtgärder till genomförande av en behövlig omorganisation av

småskoleseminarierna i riket.

I sagda skrivelse framhölls, hurusom den huvudsakligaste insatsen vid småskollärarinnekårens

rekryterande skedde från landstingens sida, men att föga eller ingen

kommunikation ägt rum mellan de krafter, som haft dithörande anordningar om hand,

och att de ekonomiska underlag, som stått till de respektive anstalternas förfogande,

liksom intresse och insikt varit växlande. Det sattes därför starkt i fråga, om icke

staten rättvisligen borde helt övertaga besörjandet av lärarutbildningen iör småskolorna,

liksom den allt ifrån början haft hand om folkskollärarutbildningen, varvid dock

landstingen borde tillhandahålla för seminariernas behov avpassade lokaler.

Vidare framhölls, att den lärotid, som då tillämpades vid de flesta landstingsseminarier,

två å tre terminer, måste anses vara alldeles för kort och borde utökas

till fyra terminer.

Slutligen anmärktes, att seminarierna arbetade allt för mycket isolerat samt att

det saknades enhetlighet i avseende på ledning och inspektion, varför vid en eventuell

omdaning av småskoleseminarierna gällande bestämmelser angående kursförslag,

timplan m. m. borde i behövliga delar omläggas och utfyllas.

Vidare har centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

till Kungl. Maj:t inkommit med en den 19 januari 1911 dagtecknad ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

förlig främst,linning i Uran it. Centralstyrelsen sammanfattar denna framställning

i följande önskemål:

att lärotiden vid alla seminarier utsträckes till två år;

att inträdesfordringarna sättas till minst det mått av kunskaper och färdigheter,

som kan förvärvas i en god folkskola av typen litt. A enligt gällande normalplan;

att lägsta avgångsåldern höjes till 19 år;

att psykologi, naturkunnighet, skolhygien, åskådningsteckning, gymnastik och lek

på ett mera nöjaktigt sätt tillgodoses vid undervisningen samt att därjämte, där så

prövas lämpligt, på läroplanen införas ämnena kvinnlig slöjd och hushållsgöromål;

att eleverna vid undervisningen erhålla tillfälle till mera självständiga iakttagelser;

att värjo seminarium förses med god och tillräcklig undervisningsmateriell;

att seminariets lokaler motsvara nutida hygieniska fordringar;

att kompetensfordringarna för lärare ökas till jämnhöjd med de för lärare vid

kommunal mellanskola och högre folkskola gällande;

att för lärarna beredes tillfälle till erhållande av pedagogiska resestipendier;

att lärarna kunna erhålla fast anställning;

att avlöningen sättes så högt, att lärarbefattningarna kunna draga till sig dugliga

sökande;

att erforderligt understöd av statsmedel beviljas de seminarier, som vid sakkunnig

prövning befinnas därav förtjänta;

att lärjungarna vid småskoleseminarierna genom statens försorg beredas tillfälle

att erhålla behövliga stipendier; samt

att en enhetlig och verksam kontroll över seminariernas verksamhet kommer till stånd.

Till de frågor, som lärarlönenämnden haft att utreda, hörde även

frågan om statsbidrag till landstingsseminarier. I denna fråga har nämnden

den 8 november 1915 avgivit betänkande och förslag (Betänkande II, del 1).

Den 4 februari 1916 remitterades sagda betänkande till folkskolöverstyrelsen,

som hade att dels höra vederbörande folkskolinspektörer och styrelserna

för av landsting eller stad, som ej deltager i landsting, inrättade

småskoleseminarier och lärarpersonalen därstädes, dels lämna tillfälle för

föreståndarna och lärarpersonalen vid de enskilda småskoleseminarierna

samt folkskolestyrelserna i de städer, där folkskoleväsendet lyder under

stadsfullmäktige, efter de kommunala folkskolinspektörernas hörande, att

yttra sig över nämnda betänkande.

För såväl lärarlönenämndens förslag som de hörda myndigheternas yttranden

har folkskolöverstyrelsen redogjort i sin skrivelse den 28 december

1918. Då jag i det följande skall redogöra för innehållet i sagda skrivelse,

inskränker jag mig här till att i nyssberörda avseende hänvisa till densamma.

Slutligen har pensionsstyrelsen i en den 31 januari 1917 till statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet ingiven framställning hem
-

Lärarlöne
nämnden.

Pensionssty
relsen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Folkskol
örerstyrelsen.

14 • Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

ställt om åtgärder i syfte att bereda större möjlighet för med något

kroppsfel eller lyte behäftade unga kvinnor att efter genomgången utbildning

vinna anställning som småskollärarinnor. Även denna framställning

har remitterats till överstyrelsen. För att erhålla uttalanden i frågan av

personer, vilka genom sin verksamhet i särskild grad vunnit erfarenhet

om småskollärarinnornas pedagogiska uppgifter, deras utbildning och arbetsförhållanden,

har överstyrelsen omförmält sig hava inhämtat yttranden

över pensionsstyrelsens framställning från statens folkskolinspektörer, småskoleseminariernas

inspektörer, styrelser och föreståndare samt från domkapitlet

i Luleå efter hörande av föreståndarna vid statens sraåskoleseminarier

i Murjek och Haparanda. Även i fråga om pensionsstyrelsens framställning

hänvisar jag till den redogörelse för densamma, som folkskolöverstyrelsen

i sin ovanberörda skrivelse lämnat.

Jag skall nu redogöra för det huvudsakliga av folkskolöverstyrelsens

i dess merberörda skrivelse den 28 december 1918 gjorda framställning i

förevarande ämne och därvid även angiva min egen ståndpunkt i föreliggande

frågor. Sagda framställning avser dels småskoleseminariernas

organisation, dels nämnda seminariers ekonomiska förhållanden. Dessutom

har överstyrelsen gjort en beräkning av de kostnader för staten, som genomförandet

av överstyrelsens förslag skulle medföra.

I. Huvudsakliga grunder för småskoleseminariernas

organisation.

I fråga om småskoleseminariernas organisation har överstyrelsen inledningsvis

anfört följande:

Oaktat det måste erkännas, att småskoleseminariema varit stadda i rask utveckling

och att undervisningen vid dem på senare tiden gjort stora framsteg, torde det

dock vara ett allmänt erkänt önskemål, att dessa seminarier böra mera än hittills

bliva föremål för statsmakternas intresse och omvårdnad. Detta är så mycket angelägnare,

som de lärarkrafter, vilka hava sig ålagd småskolans, för hela den egentliga

folkskolans arbete grundläggande undervisning och som utbildas vid ifrågavarande

seminarier, uppgå till mer än 8.000 lärare och lärarinnor.

Härtill komma närmare 4,000 lärare och lärarinnor, vilka tjänstgöra som biträdande

lärare i folkskolor eller som lärare i mindre folkskolor och vilka i regel erhålla

sin utbildning vid samma seminarier.

Folkskolöverstyrelsen har också alltsedan sin tillkomst haft uppmärksamheten

riktad på lrågan om småskoleseminariernas omorganisation. Sedan nu åtskilliga förarbeten

för en reform äro slutförda, är överstyrelsen i tillfälle att angiva de huvudsakliga

riktlinjer, vilka enligt dess mening böra läggas till grund för en sådan omorganisation.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

Före det slutliga utarbetandet av den framställning i frågan, som överstyrelsen

nu framlägger, har överstyrelsen lör erhållande av närmare kännedom om vederbörande

myndigheters, seminariestyrelsers och lärarpersonals ställning till den ifrågasatta omorganisationen

över ett inom överstyrelsen utarbetat utkast till förslag till småskoleseminariernas

ombildning inhämtat yttranden från domkapitlen, statens folkskolinspektörer,

landstingsseminariernas inspektörer, styrelser och lärare ävensom från länsstyrelserna

samt genom dessa från vederbörande landsting.

I den mån så kan anses vara påkallat skall överstyrelsen i det följande i korthet

redogöra för dessa yttranden. Överstyrelsen har vid frågans slutliga behandling tagit

de i yttrandena framställda önskemålen under omprövning.

Därefter har överstyrelsen behandlat frågan om småskoleseminariernas

organisation under följande punkter:

1. Allmänna synpunkter.

2. Organisation och därmed sammanhängande frågor.

3. Lärare.

4. Styrelse och tillsyn.

överstyrelsen anför härom:

1. Allmänna synpunkter.

Småskoleseminarierna ha hittills fått utveckla sig tämligen fritt utan att vara

bundna av någon stadga med mera detaljerade bestämmelser. Det torde ej kunna förnekas,

att denna anordning medfört vissa fördelar. Framför allt har på denna väg

mycket av det mera värdefulla framkommit, som för närvarande i fråga om organisation,

lärokurser och arbetssätt är utmärkande för de bättre av de nuvarande småskoleseminarierna,

Å andra sidan har den nuvarande anordningen öppnat utrymme

för åtskilligt i nu nämnda avseenden, som icke kan anses hava varit till båtnad för

den lärarutbildning, som nu är i fråga, och som också ofördelaktigt inverkat på den

allmänna utbildningsnivå, som bort eftersträvas. Vid närmare övervägande av denna

angelägenhet har överstyrelsen därför kommit till den uppfattningen, att det är önskvärt,

att nu ifrågavarande läroanstalter för framtiden erhålla en fastare organisation.

De närmare bestämmelser, som synas böra gälla för dessa seminarier, torde

lämpligen böra sammanföras i en av Kungl. Maj:t utfärdad stadga för småskoleseminarierna

med tillhörande undervisningsplan och plan för den praktiska utbildningen.

Därjämte bör i en särskild författning meddelas närmare bestämmelser angående statsunderstöd

åt småskoleseminarier.

Till eu början skall överstyrelsen i korthet ange de huvudsakliga av de grunder

för småskoleseminariernas organisation, undervisning, lärotider, lärare och styrelse

m. m., vilka äro avsedda att komma till närmare utförande i den stadga och undervisningsplan

för nämnda läroanstalter, som enligt överstyrelsens uppfattning böra av

Kungl. Maj:t utfärdas.

2. Organisation och därmed sammanhängande frågor.

Enligt nu gällande bestämmelser hava de av landsting eller stad, som ej i landsting

deltager, upprättade seminarierna till ändamål att utbilda lärare vid småskolor

och mindre folkskolor samt biträdande lärare vid folkskolor.

Småskoleso
ruinaiieinas
ändamål.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Proposition Kr 363.

Med lärare avses här såväl manliga som kvinnliga lärare. Då det numera är

mycket sällsynt, att något landstingsseminarium har manliga elever, torde man i det

följande behöva taga hänsyn blott till utbildningen av lärarinnor.

I flera av de till överstyrelsen inkomna yttrandena uttalas önskvärdheten av att

de här avsedda seminariernas ändamål må bliva att utbilda lärarinnor endast för

småskolan. Som skäl härför har anförts, dels att anställande av biträdande lärare vid

folkskolor numera ej har något berättigande och att den mindre folkskolan är eu skolform,

som efter handen bör försvinna, dels att utbildningstiden vid småskoleseminarierna

är så kort, och att den utbildning, som eu lärarinna i eu småskola behöver,

är så egenartad, att det ej kan vara välbetänkt att samtidigt söka utbilda lärare för

småskolan och för mindre folkskolan.

Vad först frågan om behovet av utbildningsanstalter för biträdande lärare i folkskolan

och lärare i mindre folkskolan beträffar, så är det visserligen sant, att de biträdande

lärarna i folkskolan böra efter hand i möjligaste mån ersättas av folkskollärare

och att de mindre folkskolorna mer och mer utbytas mot egentliga folkskolor.

Överstyrelsen vill dock erinra om att det år 1917 ännu fanns 1,108 biträdande lärare

och lärarinnor vid folkskolor, därav 927 å landsbygden, samt 2,763 lärare och lärarinnor

vid mindre folkskolor. Av de sistnämnda tillhörde 1,526 de norrländska länen

och 13L Kopparbergs län.

Även om många av de nuvarande mindre folkskolorna så småningom komma att

utbytas mot folkskolor, kommer säkerligen ett mycket stort antal mindre folkskolor i

Norrland och i vissa andra glest befolkade trakter att ännu mycket länge bliva behövliga.

Härtill kommer, att nya sådana skolor, i den mån de stora ödesbygderna i

norra Sverige bliva bebyggda, utan tvivel behöva inrättas. Även om det kunde tänkas,

att vederbörande skoldistrikt och myndigheter skulle anse det lämpligt att omändra

alla mindre folkskolor till folkskolor, så är bristen på folkskollärare likväl så stor och

kommer säkerligen även under eu mycket lång tid framåt bliva så svår att fylla, att

skolorna i de trakter, varom här närmast är fråga, i konkurrensen med skolorna i

mera tätt bebyggda trakter torde få nöja sig med lärare utan folkskollärarutbildning.

Vad beträffar den framställda anmärkningen att småskoleseminarierna ej lämpligen

skulle kunna vara utbildningsanstalter samtidigt för lärare i småskolan och för

lärare, som ha att antingen såsom biträdande lärare i folkskolan eller som lärare i

mindre folkskolan meddela undervisning å det egentliga folkskolestadiet, vill överstyrelsen

erinra om att det här i själva verket är fråga om en provisorisk anordning,

som måste tillgripas på grund av det ogynnsamma läge, i vilket folkskoleväsendet i

vissa delar av landet befinner sig, men som bör övergivas, så snart sådant på grund

av förhållandena kan ske. Vad emellertid beträffar inverkningarna härav på den egentliga

småskollärarutbildningen, synas dessa ej behöva bliva av särskilt menlig art.

Då småskolan och den egentliga folkskolan endast äro att betrakta som olika stadier

av samma skola, synes det ej vara behövligt eller lämpligt att i fråga om lärarutbildningen

göra någon principiell skillnad mellan dessa stadier. Härvid vill överstyrelsen

först erinra om att utbildningen vid seminariet tydligen bör omfatta såväl elevernas

allmänbildning som deras lärarutbildning. Då eu lärare i mindre folkskolan snarast

kan anses behöva större allmänbildning än eu lärare i småskolan, bör hänsynen till

de mindre folkskolornas behov icke behöva inverka menligt på den vid smäskoleseminarierna

meddelade allmänbildningen. Å andra sidan böra naturligtvis småskoleseminarierna

meddela sina elever eu så fullständig allmänbildning som är möjligt med

hänsyn till den begränsade undervisningstiden och utan åsidosättande av den praktiska

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung], Maj:ls Proposition AV 363.

lärarutbildningen. I fråga om allmänbildning synes därför någon väsentlig skillnad ej

uppstå, vare sig ett småskoleseminarium utbildar lärarinnor för mindre folkskolor eller

ej. Däremot kan det ej förnekas, att den egentliga lärarutbildningen bör vara något

olika för de här nämnda kategorierna av lärare, överstyrelsen häller dock före, att

någon utbildning för undervisning i någon eller några av de årsklasser, som svara mot

den egentliga folkskolan, bör vara till nytta även för den blivande läraren i småskolan.

Däremot torde det med fog kunna invändas, att den utbildning, som ett seminarium

med tvåårig lärokurs kan meddela, ej kan anses vara tillräcklig för en blivande lärare

i mindre folkskola. Frågan härom skall överstyrelsen taga upp till övervägande i det

följande.

överstyrelsen anser alltså, att de seminarier, varom här är fråga, böra hava till

sin egentliga uppgift att utbilda lärare för småskolan men i den mån så kan anses

behövligt och möjligt med hänsyn till huvuduppgiften även lärare för mindre folkskolan

och biträdande lärare i folkskolan. Detta senare bör tydligen icke hindra, att i de

delar av riket, där de sist nämnda slagen av lärare ej anses behövliga, seminarierna

helt och hållet böra inrätta sig för utbildning av lärare för småskolan.

Då i vissa av de inkomna yttrandena yrkanden framkommit om statens övertagande

av småskoleseminarierna och då vissa skäl kunna synas tala för att staten helt

och hållet övertager utbildningen av lärare för småskolan, skall överstyrelsen här upptaga

nämnda spörsmål till närmare skärskådande.

Överstyrelsen skall då först nämna nflgra ord om småskoleseminariernas uppkomst.

För att småskolorna måtte komma att skötas av dugande lärare, befallde Kungl.

Maj:t i cirkulär till domkapitlen av den 22 april 1864, att dessa skulle vaka däröver,

att småskollärare icke antoges utan att de inför skolrådet hade ådagalagt, att de ägde

de insikter, som vore föreskrivna, samt förmåga att i föreskrivna ämnen undervisa.

Efter eu tid fann man det emellertid nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder

för utbildande av lämpliga småskollärare. 1 sådant syfte anordnades vid vissa folkskoleseminarier

särskilda avdelningar för utbildande av småskollärare. 1 1886 års stadga

för folkskoleseminarierna föreskrevs, att småskollärarexamen finge avläggas av elev,

som vid folkskoleseminarium erhållit godkända vitsord i årsexamen i andra klassen.

Denna bestämmelse har upphävts genom stadgan för statens folkskoleseminarier den 3

juli 1914.

För utbildande av lärare vid småskolorna i finska och lapska församlingarna

finnas av staten inrättade seminarier i Haparanda och Murjek. De från det sistnämnda

seminariet utexaminerade lärarinnorna användas dock i rätt stor utsträckning även i

församlingar utom lappmarken.

Behovet av lärarkrafter vid landets småskolor fylldes emellertid endast i mycket

ringa grad genom de anordningar, som staten vidtog. Redan tidigt började därför

landstingen att sörja för utbildn ng av småskollärare, och genom kungörelsen den 11

januari 1878 angående ytterligare lonetillskott åt lärare och lärarinnor vid småskolor

lämnades anvisningar rörande lärotid och lärokurser för av landstingen inrättade seminarier.

Småskoleseminarier hava därjämte upprättats av enskilda. Under år 1917 voro

28 småskoleseminarier i verksamhet, 2 upprättade av staten, 18 av landsting, 1 av

stad, som ej i landsting deltager, samt 7 av enskilda. Från och med höstterminen 1918

har landstinget i Hallands län övertagit et t av de enskilda seminarierna. Eu annat av

dessa bär upphört vid slutet av år 1917. För år 1915 uppgingo landstingsseminariernas

utgifter till i medeltal omkring 10,000 kronor för varje seminarium. Av dessa utgifter

Bihang till riksdagens protokoll l''jl9. 1 samt. 325 höft. (Nr 363.) 3

Smäsk oleseminariernas

föi hållande

till stat och

kommun.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

bidrogo landstingen med i medeltal omkring 7,000 kronor per seminarium. Dessutom

tillhandahålla flera av landstingen lokaler åt seminarierna. Vissa landsting lämna

bidrag till enskilda småskoleseminarier. Det ligger i öppen dag, att seminariernas utgifter

och landstingens bidrag under nu rådande ekonomiska förhållanden ökats i avsevärd

grad.

Nu har, som ovan nämnts, från vissa håll satts i fråga, att staten helt och hållet

skulle ombesörja utbildningen av småskolans lärarkrafter. Som skäl härför har anförts,

att då småskolan måste anses vara lika viktig och lika oumbärlig som den egentliga

folkskolan, box-de småskoleseminarierna lika väl som folkskoleseminarierna upprättas

och bekostas av staten.

Överstyrelsen ovill icke förneka, att mycket vägande skäl kunna anföras för en

dylik anordning. Åtgärder i sådan riktning skulle givetvis vara berättigade ur den

synpunkten, att de läroanstalter, om vilka nu är fråga, i lika hög grad som folkskoleseminarierna

representera även ett statsintresse. Emellertid hava förstnämnda anstalter

kommit till stånd på föranstaltande av kommunala samfälligheter oftast med anledning

därav, att eljest i många fall lärarkrafter icke skulle kunnat erhållas i skilda delar

av landet. Någon avgörande anledning att bryta den för dessa anstalter bestämda ordningen

synes knappast för närvarande förefinnas. En anordning, varigenom småskoleseminarierna

även framdeles tills vidare omhänderhavas av landsting och städer, som

icke deltaga i landsting, torde säkerligen icke, därest de ställas under en verksam

kontroll och ledning från statens sida, behöva medföra någon menlig inverkan på anstalternas

fortsatta utveckling i rätt riktning. Tvärtom synes det överstyrelsen i många

avseenden kunna vara till fördel för dessa seminarier att allt fortfarande få hava landstingen

till principaler. De olika trakterna av vårt vidsträckta land hava olika behov

avseende på den utbildning, som dessa seminarier hava till uppgift att meddela. Dessa

olika behov kunna då mången gång bäst tillgodoses av en lokal samfällighet. Enligt

gällande landstingsförordning tillkommer det ju landstingen att rådslå och besluta om

för länet gemensamma angelägenheter, vilka avse bland annat även undervisning.

Det torde också kunna förutsättas, att de olika kommunernas representanter i

landstingen få mera intresse för hithörande frågor, om landstinget har att taga befattning

med eu så viktig uppgift som utbildningen av småskolans lärarkrafter.

I berörda fråga har till överstyrelsen inkommit yttranden från 20 olika landsting.

Av dessa är det endast tre landsting, som uttalat sig för att staten helt och hållet

borde övertaga småskoleseminarierna. Härvid är dock att märka, att två av dessa tre

landsting för närvarande icke lämna understöd åt sådan läroanstalt, varom här är

fråga. Dessutom ha stadsfullmäktige i Norrköping uttalat sig för småskoleseminarieinas

förstatligande.

Dä det således bland de kommunala samfälligheter, som närmast beröras av föreliggande

fråga, ej synes vara någon allmän önskan att bliva befriade från den befattning

med småskoleseminarierna, som de nu hava, och då landstingens kostnader för

dessa seminarier i alla fall torde komma att bliva jämförelsevis obetydliga, har överstyrelsen

såväl med hänsyn härtill som till vad överstyrelsen i det föregående anfört ej

funnit skäl frångå sin här förut uttalade ståndpunkt. Småskoleseminariernas övertagande

av staten skulle tydligen kräva eu vidlyltig föregående utredning, varigenom

den säkerligen länge motsedda och i hög grad av behovet påkallade reformen av vår

småskollärarutbildning skulle komma att bliva ytterligare i väsentlig grad fördröjd.

Denna utbildnings övertagande av staten synes med hänsyn härtill icke nu böra sättas

i fråga.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Propoaision Nr SOU.

Seminarium, som här avses, bör alltså enligt överstyrelsens mening liksom hitintills

upprättas av och hava till principal antingen landsting eller stad, som ej i landsting

deltager, eller ock en sammanslutning av två eller flera sådana kommunala samfälligheter.

I fråga om seminariekursens längd finnes nu intet annat stadgat, än att elev för

att få undergå avgångsprövning skall hava tillhört ett seminarium minst två terminer.

Tidigare voro seminarierna såsom förut nämnts vaidigen blott ettåriga, och ännu för

några få år sedan hade liera landstingsseminarier blott tre terminers kurs, under det

att kursen vid det stora flertalet var tvåårig. Från och med innevarande år är seminariekursen

vid samtliga seminarier tvåårig.

Att seminariekursen bör vara minst tvåårig torde kunna anses som självfallet.

Man kan till och med sätta i fråga, huruvida eu tvåårig kurs kan anses vara fullt tillfredsställande.

Från eu del håll har man också yrkat på att kursen borde bli treårig,

då det ansetts möta alltför stora svårigheter att på två år hinna med den utbildning,

som med de allt större anspråken på lärarpersonalen numera kunde anses erforderlig.

Särskilt har det framhållits, att seminariekursen åtminstone för de blivande

lärarinnorna vid de mindre folkskolorna borde vara treårig.

Vad nu först beträffar frågan om utbildningstiden för lärarinnor vid småskolan,

måste man känna sig betänksam mot att nu ytterligare förlänga denna tid, då ett

flertal småskoleseminarier ännu för några år sedan hade blott två eller tre terminers

kurs. Det måste också erkännas, att den utbildning, som nu meddelas vid de bättre

av småskoleseminarierna med tvåårig kurs, kan betecknas som tillfredsställande. Genom

någon höjning av inträdesfordringarna och genom förlängning av läsåret skulle utan

tvivel icke så litet vara att vinna.

Slutligen bör man vid denna frågas bedömande icke helt lämna ur räkningen, att

en förlängning av utbildningstiden till tre år skulle väsentligt öka utbildningskostnaderna

för eleverna, vilket utan tvivel måste anses mycket betänkligt under nu rådande

lärarbrist och torde därför ej utan tvingande skäl böra föreskrivas.

Att för tdlgodoseende av behovet av biträdande lärare vid folkskolorna och lärare

vid de mindre folkskolorna fordra eu allmän förlängning av seminariekursen torde icke

vara välbetänkt. Visserligen är det, såsom överstyrelsen redan i det föregående framhållit,

alltför sant, att den utbildning, som bestås en småskollärarinna, icke kan anses

tillfyllest för sagda kategorier av lärare. Men såsom förhållandena för närvarande ligga,

synes ingen annan utväg finnas än att anlita de vid småskoleseminarierna utbildade

lärarna även för nu ifrågavarande undervisningsbehov. Detta förhållande synes emellertid,

som sagt, icke böra leda till att småskoleseminarierna erhålla en organisation,

som de med hänsyn till sin egentliga uppgift icke bort erhålla.

I detta sammanhang vill överstyrelsen erinra om att av ålder den mindre folkskolans

lärarpersonal i löneavseende varit jämställd med småskolans lärare. Så blir

fallet även efter den nya löneregleringens tillämpning från den 1 januari 1919. Så

länge så är förhållandet, torde det vara svårt att fördra högre utbildning för de förstnämnda

av dessa lärarinnor.

Statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek äro visserligen båda treklassiga.

Denna anordning torde dock huvudsakligen vara betingad därav, att deras

elever vid intagningen i regel blott hava gått igenom mindre folkskola och därför äro

mindre vät förberedda än dera av de övriga småskoleseminariernas elever. Härtill

Semin&riekursens

längd

och anordning
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Undervisning,

praktisk

utbildning

och lärotider.

20 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 363.

kommer, att så gott som alla elever vid seminariet i Haparanda hava finska till

modersmål.

Vad överstyrelsen här anfört utesluter emellertid icke, att överstyrelsen finner i

hög grad önskvärt, att inom ramen av de förhandenvarande möjligheterna redan nu allt

göres för tillgodoseende av nu ifrågavarande lärarkrafters utbildningsbehov. Sålunda

håller överstyrelsen det för lämpligt, att var helst så kan ske, särskilt å orter, där behovet

av sagda lärare är stort, suiåskoleseminarierna utvidgas med en tredje årskurs.

Överstyrelsen anser sig därför böra föreslå, att bestämmelse införes därom, att

lärokursen vid sådant seminarium, varom här är fråga, bör vara minst tvåårig. Seminarium,

som anordnar treårig lärokurs eller särskild för eleverna avgiftsfri preparandkurs,

bör kunna erhålla särskilt statsbidrag för tredje årskursen eller för preparandkursen.

Huruvida elever böra intagas varje eller vartannat år och följaktligen huruvida

vid ett seminarium böra undervisas två elevklasser samtidigt eller endast en elevklass,

torde delvis bliva beroende av behovet av lärarkrafter med här avsedd utbildning. Då

detta behov under senaste åren ej kunnat fyllas, ha flera av de nu befintliga seminarierna

utvidgats i sådan riktning, att de intaga elever varje år. Såväl från organisatorisk

synpunkt som i fråga om driftkostnader äro också tvåklassiga seminarier fördelaktigare

än enklassiga. För åstadkommande i så stor utsträckning som möjligt av

tvåklassiga seminarier, torde lämpligen den utvägen böra tillgripas, att i vissa fall två

landsting gemensamt inrätta ett tvåklassigt seminarium.

Undervisningen vid seminariet bör hava till uppgift att bibringa eleverna såväl

de insikter och färdigheter som ock den praktiska utbildning, som de behöva för sin

framtida uppgift.

Lärokursen bör enligt överstyrelsens mening omfatta följande undervisningsämnen,

nämligen kunskapsämnen: kristendomskunskap, modersmålet, matematik, historia, geografi,

naturkunnighet, hälsolära samt psykologi och pedagogik, samt övningsämnen: teckning,

välskrivning, musik, husligt arbete och gymnastik med lek och idrott ävensom, där tillfälle

därtill kan beredas, trädgårdsskötsel.

I ett par av de till överstyrelsen inkomna yttrandena har man uttalat farhåga

för att öka antalet nu befintliga ämnen med husligt arbete, omfattande undervisning

även i husbållsgöromål, enär småskoleseminariernas elever ansåges redan nu hava alltför

stor arbetsbörda. Då emellertid undervisning i hushållsgöromål måste anses vara av

alldeles särskild betydelse för de blivande lärarinnorna, vilka ofta bliva hänvisade till

att själva tillreda sin mat och vilka särskilt på mera avlägsna platser kunna bliva i

tillfälle att i berörda avseende utöva ett gagnande inflytande på sin omgivning, har

överstyrelsen ej kunnat underlåta att medtaga ifrågavarande ämne å undervisningsplanen.

Att ämnet hälsolära införts såsom särskilt ämne å undervisningsplanen torde ej

behöva närmare, motiveras.

Där särskild undervisning i trädgårdsskötsel kan meddelas, har överstyrelsen tänkt

sig, att denna undervisning bör förläggas utom timplanen.

De övriga här ovan angivna undervisningsämnena ingå enligt nu gällande bestämmelser

i småskoleseminariernas lärokurs.

Som förut nämnts ha småskoleseminarierna hitintills fått utveckla sig temligen

fritt utan att vara bundna av någon stadga med mera detaljerade bestämmelser. I

ovannämnda kungörelse den 28 maj 1897 finnas dock angivna vissa lärokurser för de

särskilda ämnena.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Naj:ts Proposition Nr 363.

Det ligger i sakens natur, att de i nämnda kungörelse angivna lärokurserna i

flera avseenden måste anses otidseidiga. Inom överstyrelsen liar därför utarbetats e!t

preliminärt förslag till undervisningsplan för småskoleseminarium med tvåårig lärokurs,

innefattande timplan och kursplan samt ordning för den praktiska utbildningen. Enligt

överstyrelsens mening bör emellertid den undervisningsplan, som kan bliva fastställd

för sagda seminarier, vara avsedd att vid uppgörande av undervisningsplan för

de särskilda seminarierna tjäna till ledning, så att de i eu blivande stadga intagna bestämmelserna

angående undervisningens innebörd och omfattning samt angående högsta

antalet undervisningstimmar i veckan beaktas.

I den blivande stäggan torde böra införas bestämmelse om att förslag till timplan

skall uppgöras av rektor och underställas semirariestyrelsens prövning och fastställelse.

Till främjande av den praktiska utbildningen för lärarkallet bör med seminariet

vara förenad en övningsskola. Denna bör alltså omfatta minst två årsklasser med undervisningen

åtminstone delvis uppdelad på två läraravdelningar. Då åtminstone flera

av småskoleseminariema även för framtiden torde komma att ha till uppgift att utbilda

lärare även för mindre folkskolor, synes det vara lämpligt och önskvärt, att övningsskolan,

där förhållandena så medgiva, även kommer att omfatta en eller två årsklasser

av den egentliga folkskolan. Övningsskolans omfattning och den praktiska utbildningen

bör emellertid alltefter olika förhållanden kunna ordnas olika vid olika seminarier.

I fråga om läsårets längd tinnes nu stadgat, att det skall omfatta minst 8 månader.

Då läsåret vid folkskoleseminarierna har eu längd av 39 veckor, synes det överstyrelsen

lämpligt, att småskoleseminariernas läsår får en längd av minst 38 högst

39 veckor.

Beträffande lokaler samt inrednings- och undervisningsmateriell äro landstingsseminarierna

i dera fall på otillfredsställande sätt utrustade. Under det att några äro

inrymda i egna för ändamålet uppförda byggnader, måste de allra flesta nöja sig med

förhyrda lokaler, vilka ej sällan från både hygienisk och undervisningssynpunkt kunna

betecknas som otillfredsställande. Undervisningsmateriellen torde också i allmänhet

lämna åtskilligt övrigt att önska.

I ovan nämnda kungörelse den 16 september 1918 har emellertid införts bestämmelse

därom, att som villkor för erhållande av statsbidrag till avlöning åt lärare vid

landstingsseminarium skall bland annat gälla, att seminariet har till sitt förfogande

lämpliga undervisningslokaler samt ändamålsenliga skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriell.

Enligt överstyrelsens mening böra i en blivande stadga för .dessa seminarier närmare

bestämmelser i här berörda avseenden införas.

överstyrelsen anser, att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt elevernas vid seminariet

fysiska vård. För sådant ändamål bör vid seminariet finnas en av dess styrelse

anställd läkare, vilken har att biträda seminariets rektor vid omsorgen om att

arbetet vid seminariet i sin helhet anordnas och utföres med sorgfällig hänsyn till

elevernas hälsa och krafter samt att åtgärder vidtagas för att hos eleverna främja en

sund kroppsutveckling ävensom förebygga och undanröja på deras välbefinnande menligt

inverkande omständigheter.

Närmare bestämmelser om rektors och läkares åligganden i berörda avseenden

torde böra införas i en blivande stadga.

Lokaler och

materiell.

Lärjungarnas

fysiska vård.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Inträdes
fordringar.

Kropp sfel

eller lyte.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

För närvarande finnes ingen föreskrift om bestämda kunskapsfordringar för inträde

vid småskoleseminarium. Att detta är eu brist, som behöver avhjälpas, ligger i

öppen dag. överstyrelsen har därför i sitt preliminärt uppgjorda stadgeförslag upptagit

bestämda inträdesfordringar, vilka i det stora hela omfatta det mått av kunskaper

och färdigheter, som kunna förvärvas i eu folkskola av högsta typen.

Överstyrelsen förbiser härvid icke, att det för sådana seminarier, som få ett större

antal elever från mindre folkskolor eller från mindre väl utrustade folkskolor, skulle

komma att möta alltför stora svårigheter att kunna uppehålla så stora inträdesfordringar.

Det synes därför överstyrelsen, som om här avsedda seminarier antingen skulle

kunna inrätta en med statsanslag understödd preparandkurs eller också skulle den anordningen

kunna träffas, att inträdesfordringarna i fråga om kunskaper och färdigheter

minskades och seminariekursen gjordes treårig.

I fråga om inträdesåldern finnes nu ingenting stadgat, men enligt förut nämnda

stadga av den 28 maj 1897 skall elev för att få undergå avgångsprövning hava uppnått

eu ålder icke understigande 18 år och icke överstigande 30 år. Överstyrelsen

finner den nu stadgade minimiåldern för avgång från seminarium vara för låg. Dels

är det tydligt, att eu något högre levnadsålder i allmänhet innebär en garanti för ett

bättre tillgodogörande av undervisningen och utbildningen vid seminariet än en lägre

sådan, dels kräves en viss ej allt för ringa åldersmognad för att på egen hand kunna

leda en skola. Inträdesåldern torde därför böla fastställas så, att sökanden före ingången

av det år, då inträde önskas, har fyllt 17 år, dock med rätt för överstyrelsen

att i särskilt fall medgiva undantag. Med denna minimiinträdesålder och tvåårig seminariekurs

skulle alltså elev kunna utexamineras tidigast under det år, elev fyller

20 år.

I samband härmed anser sig överstyrelsen böra erinra om att inträdesåldern för

inträde vid folkskoleseminarium är fastställd till 16 år, men då lärokursen vid dessa

seminarier är fyraårig, kommer en utexaminerad elev från sådant seminarium att fylla

21 år det år, han kan bliva anställd som lärare.

De övriga bestämmelserna i nyss nämnda stadgeförslag i fråga om inträdesfordringar,

vilka bestämmelser finnas intagna i det följande, överensstämma med de i gällande

stadga för statens folkskoleseminarier intagna allmänna bestämmelserna.

Bland de föreslagna bestämmelserna finnes också den, att för inträde vid småskoleseminarium

fordras att vara fri från sådan sjukdom eller så beskaffat lyte, som

kan utgöra hinder för framgångsrikt bedrivande av arbetet i seminariet eller menligt

inverka på medlärjungar eller göra sökanden olämplig för lärarkallet.

Då, såsom förut nämnts, pensionsstyrelsen i skrivelse till statsrådet och chefen

för ecklesiastikdepartementet hemställt om åtgärders vidtagande i sylte att bereda

större möjlighet för med något kroppsfel eller lyte behäftade unga kvinnor att efter

genomgången utbildning vinna anställning som småskollärarinnor och sagda hemställan

blivit överlämnad till överstyrelsen för avgivande av utlåtande, skall överstyrelsen här

i korthet yttra sig i denna fråga.

Enligt gällande bestämmelser skall elev vid avgångsprövningen från småskoleseminariuin

genom vederbörligt läkarbetyg styrka sig vara fri såväl från smittosam

sjukdom som ock från sådan sjuklighet eller så beskaffat kroppslyte, som gör sökanden

olämplig till lärare i folkskolan. Pa grund härav torde de flesta småskoleseminarierna

redan vid elevernas intagning i seminariet fordra läkarintyg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Mnj:ts Proposition Nr 363.

I pensionsstyrelsens här berörda skrivelse anföres, att vid pensionsstyrelsens sjukvårdande

verksamhet fråga emellanåt uppkommer att låta till småskollärarinnor utbilda

unga kvinnor, som på något sätt äro lytta eller vanföra, varvid det vanligen är fråga

om förlamning eller förlust av eu arm eller ett ben, eu hand eller en fot, höftledsluxation,

svär bälta eller dylikt. Då emellertid vid av pensionsstyrelsen inhämtade yttranden

av vederbörande folkskolinspektör och föreståndaren för närmaste småskoleseminarium

dessa ej sällan ställa sig avvisande och då det under sådana omständigheter

kan bliva svårt för lärarinnan att — förutsatt att hon erhåller avgångsbetyg — vinna

anställning, har pensionsstyrelsen ansett det vanskligt att bevilja medel för sådan utbildning.

I sin skrivelse anför pensionsstyrelsen bland annat, att de unga kvinnor, varom

här är fiåga, alla härstamma från fattiga hem och svårligen kunna försörja sig med

vanligt kroppsarbete. Äga de emellertid god begåvning samt håg och fallenhet för

småskollärarinnekallet, synes det i hög grad beklagligt, om deras lyte eller van förhet

utan vidare skulle stänga denna bana för dem. De skål, som anförts till stöd därför,

synas föga vägande. Helt visst finnas åtskilliga småskollärarinnor, som trots mer eller

mindre svåra kroppsfel på ett förträlfligt sätt sköta sitt kall.

I de av överstyrelsen i denna fråga inhämtade yttrandena uttala sig de Öesta

folkskolinspektörer och flera styrelser och föreståndare för småskoleseminarier mot

pensionsstyrelsens framställning, under det att å andra sidan några folkskolinspektörer

och ett flertal inspektörer för sagda seminarier uttala sin anslutning till nämnda framställning.

Såsom skäl mot anställande av lytta eller vanföra kvinnor som småskollärarinnor

anföres huvudsakligen.

Lytet eller vanförheten gör kvinnan olämplig som lärarinna, emedan hon ej med

framgång kan undervisa i gymnastik, hembygdskunskap, slöjd, teckning och dylikt.

Lytet eller vanförheten verkar fördystrande och nedslående på barnen. Tillgången på

lärarinnor är stor och konkurrensen på banan hård.

Å andra sidan anföra eu del folkskolinspektörer och andra, att de haft god erfarenhet

av lytta och vanföra lärarinnor. Dessa äro ofta å huvudets vägnar rikt utrustade,

och barnen vänja sig snart vid ett ej för starkt framträdande lyte. På flera

orter är det så svårt att anskaffa lärarinnor, att vederbörande skulle vara tacksamma

för att få en lärarinna, även om hon i kroppsligt avseende vore ofärdig.

För egen del anser sig överstyrelsen först böra erinra om att enligt kungörelsen

den 16 september 1918 bestämmelse införts om att ansökan till ordinarie lärartjänst

vid folkskola eller småskola skall åtföljas av läkarintyg angående frihet från sjukdom

och lyte, som göra den sökande olämplig för anställning såsom lärare. Under sådana

omständigheter synes det vara självfallet, att det i en blivande stadga för småskoleseminarierna

bör införas bestämmelse om att inträdessökande i kroppsligt avseende

skall uppfylla vissa villkor.

Eu sådan bestämmelse bör dock enligt överstyrelsens mening ej utgöra absolut

hinder för en ung kvinna med något visst kroppsfel eller lyte att vinna inträde vid

sådant seminarium och att sedan få anställning i skola. Är felet eller lytet ej av

svårare beskaffenhet, torde hon ofta kunna erhålla sådant läkarbetyg, som ej utgör

hinder för hennes inträde. Om så ej är fallet och om det kan anses, att lytet uppväges

av framstående skicklighet och lämplighet för lärarinnekallet i andra avseenden,

torde tillträde till seminariet böra kunna vinnas genom särskild framställning.

Enligt överstyrelsens mening böra alltså vissa bestämmelser angående frihet från

s. 24 Kontrollera mot PDF

Villkor för

inträde.

Avgångs
examen.

24 Kungl. Maj:t$ Proposition Nr 363.

sjukdom och lyte införas i stadgan, men bör skolöverstyrelsen medgivas rätt att efter

prövning i varje särskilt falk medgiva dispens i berörda avseende.

Överstyrelsen anser sig sålunda på grund av vad överstyrelsen nu därom yttrat

böra föreslå, att i huvudsak nedanstående bestämmelser för inträde i småskolesemiuarium

fastställas:

För inträde i seminariet bör fordras att

a) vid ingången av det år, då inträde önskas, ännu icke hava fyllt 28 år men,

om inträde önskas i första klassen, hava fyllt 17 år och, om inträde önskas i annan

klass, hava fyllt 18 år; dock att skolöverstyrelsen i särskilt fall må kunna medgiva inträde

vid lägre eller högre ålder;

b) vara medlem av svenska kyrkan;

c) hava haft naturliga eller skyddskoppor;

d) vara känd för gott uppförande;

e) vara fri från sådan sjukdom eller så beskaffat lyte, som kan utgöra hinder

för framgångsrikt bedrivande av arbetet i seminariet eller menligt inverka på medlärjungar

eller göra sökanden olämplig för lärarkallet, dock att skolöverstyrelsen, där

särskilda skäl sådant föranleda, på gjord framställning äger medgiva undantag från

denna bestämmelse; samt

f) hava blivit godkänd vid vederbörlig inträdesprövning.

För att kunna intagas i seminariets första klass bör sökanden hava erhållit godkänt

vitsord i kristendomskunskap, modersmålet och matematik samt i det hela visat

sig i besittning av god folkskolebildning och för arbetet vid seminariet erforderlig förståndsmognad

och begåvning.

Liksom nu är fallet bör lärokursen vid seminariet avslutas med eu prövning.

Denna prövning bör lämpligen benämnas småskollärarexamen.

Rätt att avlägga sådan examen bör endast tillkomma elev, som fullständigt genomgått

seminariets sista årskurs.

Såvida ej skolöverstyrelsens chef eller någon av dess ledamöter är i tillfälle att

leda examen, bor den stå under ledning av en av skolöverstyrelsen såsom dess ombud

förordnad examensledare.

Småskollärarexamen bör omfatta dels ett skriftligt prov, dels undervisaingsprov,

dels ock muntligt förhör jämte uppvisning i gymnastik med lek och idrott, sång, teckning

och slöjd.

Betyg över avlagd småskollärarexamen bör meddelas den elev, som erhållit minst

vitsorden gott för uppförande och god för flit, godkänd för undervisningsskicklighet

samt god för fallenhet för lärarkallet och tillika i vart och ett av de i seminariets kurs

ingående kunskaps- och övningsämnena erhållit minst vitsordet godkänd, såvida icke

exaraensledaren anser vederbörande elev sakna erforderliga insikter och färdigheter

eller erforderlig undervisningsskicklighet.

Från den i föregående punkt föreslagna bestämmelsen angående godkänt vitsord i

samtliga kunskaps- och övningsämnen torde undantag böra kunna göras för ett av ämnena

musik och gymnastik med lek och idrott, under förutsättning att saknaden av

godkänt vitsord uppväges av i övrigt ådagalagd skicklighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Proposition Nr 363.

2 ö

3. Småskoleseminariernas lärare.

Enligt nuvarande bestämmelser må till lärare vid under offentlig kontroll stående

seminarium för utbildning av lärare vid småskola och ruindie folkskola eller biträdande

lärare vid folkskola icke antagas annan än den, mot vilkens lämplighet folkskolöverstyrelsen

icke har något att erinra.

I fråga om langstingsseminariernas lärarkrafter råda för närvarande mycket olika

förhållanden vid olika seminarier. Vid eu del seminarier är seminariets föreståndare —

föreståndarinna — på samma gång ordinarie lärare vid anstalten, under det att vid andra

någon lärare vid folkskoleseminarium eller allmänt läroverk tjänstgör som föreståndare

antingen utan undervisningsskyldighet eller med mycket begränsad sådan. Vid somliga

seminarier är undervisningen i seminariet och övningsskolan fördelad mellan de vid

läroanstalten anställda ordinarie lärarkrafterna, vid andra åter bestrides undervisningen

i seminariet så gott som uteslutande av en lärarinna jämte timlärare, under det att

all undervisning i övningsskolan handhaves av eu för denna skola anställd lärarinna.

Vad först beträffar frågan om seminariets föreståndare, synes den ovan nämnda

anordningen med en så att säga utanför anstalten stående lärare som föreståndare

vara mindre lämplig.

Då seminariernas elever äro unga flickor i åldern 18 till 20 år, vilka vanligen

hava sina hem utom det samhälle, där seminariet är beläget, kunna de väl behöva den

dagliga tillsyn och ledning, som endast en vid seminariet mera fast bunden föreståndare

eller föreståndarinna kan lämna.

Likaså anser överstyrelsen det vara självfallet, att den lärarinna, som förestår

och har sin huvudsakliga tjänstgöring i övningsskolan, bör vara vid seminariet läst anställd

med full tjänstgöring.

I fråga om de övriga erforderliga lärarkrafterna i seminariet kan man ställa sig

tveksam, huruvida dessa böra hava full tjänstgöring eller anställas som timlärare. A

ena sidan kan det vara önskvärt, att de anställas med full tjänstgöring för att utbildningen

vid seminariet ej må bliva alltför splittrad och för att faran for elevernas överansträngning

i någon mån må minskas. Men å andra sidan kan det också vara förmånligt,

att åtminstone ett mindre antal timlärare i läroämnen anställas. Seminariet

skulle därigenom i vissa fall kunna erhålla särdeles väl kvalificesade lärare. Genom en

sådan anordning skulle det också kunna förväntas, att elevernas utbildning bleve

mindre ensidig. Man må härvid betänka, att seminarieeleverna vanligen hava uppnått

den ålder, att de känna behov av att få sin utbildning tillgodosedd från olika synpunkter.

Då det här är fråga om utbildning av kvinnliga elever, vilka, som förut nämnts,

befinna sig i den ställning, att de äro i behov av alldeles särskild omvårdnad, torde

bestämmelse böra införas därom, att om seminariet förestås av en manlig lärare, bör

utom föreståndaren minst en kvinnlig lärarkraft anställas med full tjänstgöring och

med undervisning företrädesvis i seminarieklasserna,

I fråga om fördelningen av lärarnas tjänstgöring mellan seminariet och övningsskolan

torde det i många fall vara lämpligt, att den lärarinna, som närmast förestår

övningsskolan, även undervisar i seminariet i ett eller annat ämne, i fall hon bar vederbörlig

kompetens därför. Likaså torde det mången gång befinnas lämpligt, att en lärarinna

i seminariet meddelar undervisning i övningsskolan.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 325 höft. (Sr 363.)

KuvAraiklt*

best&mmcta»

Liirttmaa **i

till, tilIUU.

ning, fciiggft"

(loa åt n»

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!,. Maj:ts Proposition Nr 363.

Vad öveistyrelsen här anfört gäller om undervisningen i kunskapsämnen. För

övningsämnena torde i huvudsak timlärare behöva anställas. Dock synes hinder ej

böra miita för att någon vid seminariet fast anställd lärare, då kompetens finnes, meddelar

undervisning även i övningsämne.

På grund av det nu anförda anser överstyrelsen, att i en blivande stadga bestämmelse

av följande innehåll bör införas: Seminariet förestås och ledes av eu rektor,

manlig eller kvinnlig, och vid detsamma skola anställas övriga för undervisningen er

forderliga lärarkrafter. Utom rektor, som i regel bör vara ordinarie lärare vid seminariet,

böra minst två av dess lärare anställas med full tjänstgöring, såvida ej skolöverstyrelsen

i särskilt fall därifrån medgiver undanlag.

Beträffande de olika befattningshavarnas tjänståligganden, tillsättning och avgäng

torde allmänna författningsbestämmelser böra utfärdas. Härom synes dock icke i förevarande

framställning något bestämt förslag behöva framläggas, då vad därom bör bestämmas

i det stora hela synes bina bliva av samma art, som gäller t. ex. för högre

folkskolor och kommunala mellanskolor.

Vad särskilt gäller förordnande av rektor för seminariet torde sådan böra förordnas,

efter förslag av seminariets styrelse, av skolöverstyrelsen för en tid av högst

fem år i sänder.

År ax korn
petrns.

För närvarande finnas inga särskilda kompetensfordringar för anställning som

lärare vid småskoleseminarium. Dock får, såsom förut är nämnt, till lärare icke antagas

annan än den, mot vilkens lämplighet folkskolöverstyrelsen icke har något att erinra.

I några av de till överstyrelsen avgivna yttrandena i föreliggande fråga har det

framhållits, att småskoleseminariernas lärare borde hava minst samma utbildning och

kompetens, som fordras av lärarna vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor.

Ehuru det tydligen kan anföras flera skäl för att vissa bestämda formella kompetensfordringar

borde föreskrivas i fråga om lärartjänsterna vid småskoleseminarierna, synes

det dock överstyrelsen, att fasthållandet vid några vissa på förhand utfärdade kompetensfordringar

skulle kunna komma att medföra vissa olägenheter. Då det för undervisningen

i småskoleseminarierna framför allt gäller att få lärare, som jämte själva

kunskapsmeddelandet även äro lämpade att leda den praktiska lärarutbildningen, anser

överstyrelsen, att dessa lärartjänster skulle komma att bliva besatta på ett tillfredsställande

sätt, om sådan bestämmelse införes, att för anställning som ordinarie lärare

vid småskoleseminarium bör fordras att hava med goda vitsord avlagt folkskollärarexamen

eller förvärvat annan teoretisk och praktisk utbildning för lärarkallet av minst

häremot svarande omfattning samt dessutom hava av skolöverstyrelsen blivit förklarad

behörig och lämplig för den sökta tjänsten.

Överstyrelsen anser, att i fråga om kompetens ingen skillnad bör göras mellan

lärare, som företrädesvis tjänstgör i seminarieklasserna, och lärare, som företrädesvis

tjänstgör i övningsskolan. Givetvis kräves med hänsyn till nu anställd lärarpersonal

vissa övergångsbestämmelser.

4. Styrelse och tillsyn.

I fråga om seminariets styrelse och tillsyn anser överstyrelsen, att nuvarande bestämmelser

i huvudsak böra gälla.

Sålunda bör seminariet stå under inseende av skolöverstyrelsen, som äger att för

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363. 27

detsamma förordna eu inspektor, vilken har att utöva den närmaste tillsynen över

läroanstalten.

Den lokala styrelsen över seminariet bör utövas av en av vederbörande landsting

eller stadsfullmäktige utsedd seminariestyrelse, som bland annat har att handhava seminariets

ekonomiska! förvaltning. Minst eu av styrelsens ledamöter bör vara kvinna.

Angående seminariestyrelsens sammansättning och uppgifter i övrigt må anmärkas,

att den sakkunskap i fråga om undervisningen och dithörande frågor, vilken representeras

av seminariets rektor, bör tillgodogöras i styrelsen. Föreskrift bör därför finnas

om att rektor skall vara medlem av seminariets styrelse.

Enligt nuvarande bestämmelser äger landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

att utan inhämtande av Kungl. Maj:ts medgivande inrätta sådant seminarium,

varom här är fråga. Landstinget äger då också uppbära statsunderstöd för lärarnas

avlöning.

Då det emellertid kan tänkas, att antalet småskoleseminarier genom en sådan

anordning kan bliva alltför stort i förhållande till behovet av lärarkratter med den utbildning,

som dessa seminarier avse att lämna, torde bestämmelse böra införas därom,

att det må bero på Kungl. Maj:ts prövning, huruvida statsunderstöd skall utgå till nytt

småskolesem i nari u in.

Likaså torde det samarbete mellan två eller flera landsting, som kan bliva erforderligt

för upprättandet av för dessa landsting gemensamma seminarier, böra ordnas

genom av Kungl Maj:t utfärdade bestämmelser.

Behovet av en förbättrad småskollärarutbildring har under en lång

följd av år gjort sig starkt gällande. Småskolesetninarierna hava, såsom

folkskolöverstyrelsen erinrat, hittills fått arbeta ganska fritt. Några särskilda

författningsbestämmelser angående deras organisation och verksamhet

hava icke funnits. Enda rättesnöret för deras verksamhet har utgjorts

av 1897 års i det föregående nämnda examensstadga jämte de av 1898

års riksdag angivna villkoren för utgående av statsbidrag till avlönande

av lärare vid ifrågavarande seminarier, vilka villkor voro väsentligen desamma,

som av 1918 års riksdag blivit ånyo bestämda. Sedan folkskolöverstyrelsen

blivit inrättad, hava berörda seminarier visserligen ställts under

överstyrelsens inseende, och numera får ingen antagas till lärare vid

småskoleseminarium, utan att han av överstyrelsen befunnits lämplig, men

någon väsentlig omgestaltning av seminarierna har icke därmed ägt rum.

Den nu nämnda friheten för småskolesetninarierna att organisera sig

så gott som efter behag, blott deras elever kunde bestå i avgångsprövningen,

skulle kunnat medföra en inbördes tävlan mellan seminarierna i

meddelandet av en tidsenlig småskollärarutbildning. Någon sådan tävlan

av nämnvärd omfattning har emellertid icke kommit till stånd. Det bör

visserligen erkännas, att ett och annat seminarium på ett erkännansvärt

sått strävat att meddela en så god utbildning, som de yttre omständigheterna

medgivit, men å andra sidan hava åtskilliga andra seminarier hållit

Sm&okolisEeminarium*

upprätten il<*

Departe
ments
chefen.

Behoret tv

eu förbittrad

småskollärar

utbildning

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statens och

landstingens

rtVfhållamle

till snåskoleseTOinarierna.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

sig betydligt efter sin tid och meddelat en i många stycken synnerligen

svag utbildning, som medfört, att de från dem utgångna eleverna varit i

allmänhet mycket illa ställda, då de kommit ut i sin lärarverksamhet. Denna

svaghet i utbildningen har varit kännbar icke minst för.lärarinnorna själva.

Den har ock kommit till uttryck på mångahanda sätt, bland annat i den

av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening i det föregående

berörda, till Kung]. Maj:t ingivna framställningen, och den har

starkt framhållits av vissa folkskolinspektörer i deras till Kungl. Maj:t ingivna

berättelser. Redan en blick på de förut nämnda författningsbestämmelserna,

särskilt 1897 års examensstadga, torde för övrigt tillräckligt

ådagalägga, att dessa bestämmelser icke motsvara de krav, som i våra dagar

måste ställas på småskoleseminarierna. Sedan den reformering av

folkskoleseminarierna, som beslöts av 1913 års riksdag, nu genom 1918

års riksdags beslut angående lönereglering för lärarpersonalen vid dessa

seminarier blivit i det närmaste fullständigt genomförd, synes mig en

motsvarande ombildning av småskoleseminarierna vara en bjudande nödvändighet.

I likhet med tolkskolöverstyrelsen anser jag, att författningsbestämmelser

böra givas med avseende på småskoleseminariernas organisation,

undervisning, lärare, styrelse och tillsyn in. m., och att dessa bestämmelser

böra sammanföras uti en särskild stadga för nämnda seminarier, överstyrelsen

har i sin förberörda skrivelse den 28 december 1918 avgivit förslag

rörande det väsentliga innehållet i de bestämmelser, som sålunda

borde komma till stånd, och jag skall nu yttra mig om sagda förslag.

En synnerligen viktig fråga är den, huru staten skall förhålla sig till

småskollärarutbildningen. Såsom förut erinrats, har sagda utbildning hittills

till det väsentliga påvilat landstingen. Enskilda småskoleseminarier

hava visserligen funnits till ett mindre antal. Fem sådana äro för närvarande

i verksamhet. Jag lämnar dem här ur räkningen, men skall återkomma

till dem längre fram. Nu hava några av de hörda myndigheterna

ifrågasätta att staten skulle helt och hållet ombesörja småskollärarutbildningen.

Ur flera synpunkter förefaller visserligen en sådan anordning

tilltalande, och goda skäl hava anförts för densamma. Dock torde i varje

fall tiden ännu icke vara inne för genomförandet av nämnda förslag.

Starka skäl hava nämligen, såsom framgår av det föregående, blivit anförda

även för den uppfattningen, att småskollärarutbildningen fortfarande

bör i huvudsak tillkomma landstingen. Jag erinrar om att landstingen

själva med några få undantag uttryckt önskan att få handhava och svara

för ifrågavarande lärarutbildning. Det intresse för lärarutbildningen, som

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

landstingen sålunda ådagalagt, bör också enligt min mening tillvaratagas.

Huvudsaken synes mig vara, att den omläggning av småskoleseminarierna,

som i det föregående berörts, nu kommer till stånd, och detta torde kunna

ske, även om icke nämnda seminarier nu göras till statsanstalter. Jag

hyser alltså den uppfattningen, att staten icke för närvarande bör övertaga

småskollärarutbildningen, utan att denna utbildning fortfarande och

tills vidare bör vara en angelägenhet huvudsakligen för landstingen och

de städer, som icke deltaga i landsting. Det torde emellertid vara nödvändigt,

att staten hädanefter genom större understöd på ett kraftigare

sätt än hittills medverkar till småskollärarkårens utbildning. Jag återkommer

härtill i det följande.

Mot folkskolöverstyrelsens förslag, att två eller flera sådana samfälligheter

som de nyssnämnda skulle i vissa fall kunna förena sig om upprättande

av ett småskoleseminarium, har jag intet att invända, under förutsättning

att småskollärarutbildningen det oaktat kan bliva i tillräcklig

omfattning tillgodosedd.

Frågan om det mål, som bör ställas för småskoleseminariernas verksamhet,

hänger på det närmaste samman med frågan om lärokursens längd.

Dessa båda frågor böra därför ses i sitt inbördes sammanhang.

Beträffande lärokursens längd har folkskolöverstyrelsen tänkt sig, att

sagda kurs i allmänhet skulle vara 2-årig, och härför har överstyrelsen,

som mig synes, anfört synnerligen övertygande skäl. överstyrelsen har

funnit, att den utbildning, som nu meddelas vid de bättre av småskoleseminarierna

med 2-årig kurs, kan betecknas som tillfredsställande. Genom

någon höjning av inträdesfordringarna och genom förlängning av läsåret

skulle, enligt överstyrelsens mening, icke så litet vara att vinna. Vidare

erinrar överstyrelsen, att en förlängning av utbildningstiden till 3 år

skulle väsentligt öka utbildningskostnaderna för eleverna, vilket utan tvivel

måste anses betänkligt. Ytterligare förmenar överstyrelsen, att det icke

vore välbetänkt att för tillgodoseendet av biträdande lärare vid folkskolorna

och lärare vid de mindre folkskolorna fordra en allmän förlängning

av seminariekursen. Den omständigheten, att man måste anlita de vid

småskoleseminarierna utbildade lärarna även för sistnämnda undervisnings?

behov, bör, säger överstyrelsen, icke leda till att småskoleseminarierna

erhålla en organisation, som de med hänsyn till sin egentliga uppgift

icke bort erhålla. Jag kan icke annat ån på det kraftigaste instämma i

i vad överstyrelsen sålunda anfört. Men just på grund härav kan jag icke

dela överstyrelsens mening om lämpligheten att varhelst så kunde ske,

särskilt å orter, där behovet av lärare för mindre folkskolor och biträdande

Lärokursen
längd.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

lärare för folkskolor vore stort, vederbörande småskoleseminarium skulle

kunna utvidgas med en tredje årsklass utan måste anse, att man bör

stanna vid en 2-årig kurs för alla nu ifrågavarande seminarier.

Huruvida särskild preparandkurs kan bliva behövlig vid ett eller annat

seminarium är en fråga, som icke lärer kunna avgöras, förrän någon erfarenhet

vunnits rörande verkan av den nya organisationen.

Smaskole
seminariernas
ändamål.

I fråga om målet för småskoleseminariernas verksamhet har folkskolöverstyrelsen

ansett, att nämnda seminarier visserligen böra hava till sin

egentliga uppgift att utbilda lärare för småskolan men dessutom borde,

i den mån så kunde anses behövligt och möjligt med hänsyn till huvuduppgiften,

utbilda jämväl lärare för den mindre folkskolan och biträdande

lärare för den egentliga folkskolan.

Denna överstyrelsens uppfattning kan jag ickebiträda. Enligt min mening

skulle det komma att verka förryckande på den egentliga småskollärarutbildningen,

om seminarierna skulle sträva att meddela icke blott småskollärarutbildning

utan även folkskollärarutbildning, låt vara att detta senare

skulle ske endast till en viss grad. Jag erinrar om att de mindre folkskolorna

innehålla en fullständig folkskolavdelning. De nuvarande småskoleseminarierna,

vilka alla äro 2-åriga, hava i överensstämmelse med den

förutvarande examensstadgan av den 28 maj 1897 sina lärokurser anordnade

uteslutande med hänsyn till utbildningen av lärare för småskolan.

Erfarenheten vid dessa seminarier har ådagalagt, att två år äro mycket väl

behövliga för den egentliga småskollärarutbildningen. Eolkskolöverstyrelsen

har nu visserligen föreslagit en utsträckning av läsåret från 3472 till 38

ä 39 veckor, en utsträckning som jag för min del fiuner lämplig, men

den ökade tid, som därigenom vinnes, torde vara nödvändig med hänsyn

till den av överstyrelsen föreslagna och utan tvivel väl behövliga utvidvniftgen

av lärokurserna, varigenom elevernas såväl allmänbildning som

psykologiska och pedagogiska insikter samt praktiska duglighet i utövning

av lärarkallet skulle väsentligen ökas. Ville man nu uppställa såsom mål

för seminarierna, att de skulle utbilda lärare även för folkskolestadiet,

ligger uppenbarligen den faran nära, att de skulle så mycket inlåta sig

på tolkskollärarutbildningen, att den egentliga småskollärarutbildningen

bleve i avsevärd mån förvanskad. Vida bättre synes mig vara, att endast

den egentliga småskollärarutbildningen uppställes såsom mål för småskoleseminarierna,

men att denna utbildning blir så grundlig som möjligt.

Därigenom torde de från nämnda seminarier utgående eleverna också bliva

mera skickade att i nödfall tjänstgöra såsom lärare på det egentliga folkskolestadiet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ls Proposition Nr 363.

£ fråga om undervisningen har folkskolöverstyrelsen föreslagit såsom

nya ämnen psykologi, hålsolilra och hushållsgöromål samt, där tillfälle därtill

kan beredas, trädgårdsskötsel. Sistnämnda ämne skulle dock erhålla

en särställning så till vida, som undervisningen i detsamma skulle förläggas

utom timplanen. Då detta förslag avser att göra undervisningen betydligt

mera tidsenlig än den hittills varit, ansluter jag mig med nöje till

detsamma. Undervisningsplan för seminarierna torde böra utfärdas av

Kungl. Maj:t.

För tillgodoseende av elevernas praktiska utbildning genom undervisningsövningar

äro seminarierna nu förenade med en övningsskola, vilken

utgöres av en småskola, överstyrelsen föreslår nu att nämnda övningsskola

skulle omfatta minst två årsklasser, samt uttalar såsom önskvärt,

att den, där förhållandena så medgåve, även kommer att omfatta en eller

två årsklasser av den egentliga folkskolan. På grund av vad jag förut

anfört rörande seminariernas uppgift, anser jag, att någon större fordran

på övningsskolan icke bör uppställas, än att sagda skola omfattar

barn, tillhörande de två första skolåren.

Beträffande frågan om skollokaler oah lärjungarnas fysiska vård biträder

jag överstyrelsens förslag.

Vad angår fordringarna för inträde vid småskoleseminarium har, såsom

i det föregående omförmälts, pensionsstyrelsen gjort framställning om

ändringi denu gällande villkoren, såatt större möjlighet skulle beredas kvinnor,

vilka äro behäftade med kroppsfel eller lyte, att vinna inträde vid småskoleseminarium,

i syfte att sådana kvinnor efter genomgången utbildning

skulle kunna erhålla anställning såsom småskollärarinnor.

I berörda avseende gäller för närvarande, att den, som vill undergå

prövning vid småskoleseminarium, skall genom vederbörligt läkarbetyg

visa sig vara fri från smittosam sjukdom och från sådan sjuklighet

eller så beskaffat kroppslyte, som gör honom olämplig till lärare, och folkskolöverstyrelsen

har föreslagit motsvarande bestämmelser att i allmänhet

gälla såsom villkor för inträde vid småskoleseminarium. Överstyrelsen

liar velat tillmötesgå pensionsstyrelsen i så måtto, att överstyrelsen skulle

erhålla rätt att medgiva undantag från nyssnämnda inträdesfordran. I §§

18 och 23 av nu gällande folkskolestadga är emellertid föreskrivet, att den,

som skall kunna antagas till ordinarie eller extra lärare vid småskola, lärare

vid mindre folkskola eller biträdande lärare vid egentlig folkskola,

O O f

Läroämnen

övningukola.

Skollokaler.

Lärjungarnas

fysiska yård.

Inträdesfor
dringar.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Avgångsexamen

m m.

32 Kungl. Maj:(s Proposition Nr 363.

skall vara fri från sjukdom och lyte, som medför olämplighet för anställning

såsom lärare. Ur skolans synpunkt bör någon den ringaste avprutning

på denna fordran icke få äga rum. Det ligger ock i sakens natur,

att samstämmighet bör finnas mellan villkoren i detta avseende för anställning

som lärare och för inträde vid småskoleseminarium. Jag måste därför

i likhet med flertalet av de hörda myndigheterna avstyrka bifall till

pen9ionsstyrelsens framställning och överstyrelsens förslag om undantag

från den allmänna regeln i förevarande avseende. Vad överstyrelsen i

övrigt anfört rörande inträdesfordringarna biträder jag.

Likaledes ansluter jag mig i huvudsak till överstyrelsens förslag rörande

avgångsexamen, seminariernas lärare, styrelse och tillsyn samt upprättande

av småskoleseminarium.

II. Smäskoleseminariernas ekonomiska förhållande.

Beträffande småskoleseminariernas ekonomiska förhållanden erinrar

överstyrelsen inledningsvis, att statsbidrag enligt nuvarande bestämmelser

utgår till landstingsseminarierna endast för avlöning av lärare vid dessa

seminarier och efter samma grunder som för lärare vid folkskola, respektive

småskola, samt uttalar såsom sin mening dels att, på grund av dessa

seminariers stora betydelse och de ökade anspråk, som man därför bör

ställa såväl på den utbildning, de avse att lämna, som på de yttre hjälpmedel,

som fordras för denna utbildning, det torde vara nödvändigt, att

staten på ett mera verksamt sätt än hitintills lämnar ekonomiskt understöd

till dessa läroanstalter, dels ock att ifrågavarande seminarier allt fortfarande

böra inrättas och förvaltas av landsting eller av stad, som ej i

landsting deltager, men att underhållet av dessa läroanstalter bör åligga

stat och landsting (stad) gemensamt. Därefter yttrar överstyrelsen sig om

1. avlöning åt seminariernas lärare,

2. stat för småskoleseminarium,

3. statsbidrag till småskoleseminarierna,

4. stipendier åt seminariernas elever samt

5. enskilda småskoleseminarier.

I dessa avseenden anför överstyrelsen:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Proposition Nr 363.

33

1. Läraravlöning.

Överstyrelsen hav i det föregående omnämnt, att 1918 års lagtima riksdag i an- Nuvarande

ledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare vid småskog- bestå»»

seminarier m. m. bestämt vissa avlöningsförmåner för nämnda lärare.

Enligt därom utfärdade bestämmelser skall avlöningen från och med år 1919

utgöra minst följande belopp:

för lärare, som ej är vikarie, därest läraren avlagt folkskollärarexamen: förutom

fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens pris, 2,100 kronor för

manlig och 1,900 kronor för kvinnlig lärare, vartill kunna, efter respektive 5, 10 och

15 år, komma tre åblerstillägg, vart och ett å 300 kronor för manlig och 200 kronor

för kvinnlig lärare,

för vikarie för lärare med folkskollärarkompetens: förutom fri bostad och bränsle

eller motsvarande ersättning enligt ortens pris, 1,700 krouorför manlig och 1,500 kronor

för kvinnlig lärare,

för lärare, som ej är vikarie, därest läraren avlagt småskollärarexamen: förutom

fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning eldigt ortens pris, 1,200 kronor,

vartill kunna, efter respektive 5, 10 och 15 år, komma tre åblerstillägg, vart och ett

å 150 kronor,

för vikarie för lärare med småskollärarkompetens: förutom fri bostad och bränsle

eller motsvarande ersättning enligt ortens pris, 1,000 kronor.

I ett den 8 november 1915 avgivet betänkande har lärarlönenämnden avgivit utlå- Urariönetaiule

och förslag i fråga om statsbidrag till landstingsseminarier. nämnden

Lärarlönenämnden föreslår här i avseende å statsbidrag enahanda bestämmelser,

som av nämnden förordats i dess den 31 oktober 1914 avgivna betänkande rörande

bland annat reglering av avlöningsförhållandena för lärarpersonalen vid folk- och småskolor.

Beträffande nämndens avlöningsförslag bör märkas, att detta icke egentligen avsåg

att utgöra definitiv lönereglering för ifrågavarande lärare utan närmast eu garanti för

att vid genomförandet av en lönereglering för folk- och småskolans lärare småskoleseminariernas

lärare då icke må bliva sämre ställda än de förra med hänsyn till det

samband, som tidigare ägt rum mellan dessa båda kårers avlöningsförhållanden. Nämnden

förordade sålunda, att de lärare vid landstingsseminarier, som äro i kompetens

likställda med folkskollärare, fortfarande må komma i åtnjutande av minst lika störa

löneförmåner som dem, vilka äro stadgade för ordinarie lärare vid folkskola. Enligt

nämndens förslag böra vidare sådana lärare vid landstingsseminarier, som i avseende

å kompetens äro likställda med småskollärare, åtnjuta minst sådana löneförmåner som

dem, vilka enligt nämndens förslag i dess ovanberörda betänkande den 31 oktober 1914

skulle tillkomma småskollärare, som blivit anställda tills vidare med ömsesidig rätt till

minst fyra månaders uppsägning.

Rörande den lärarpersonalen vid landstingsseminarier tillförsäkrade bostadsförmån

skulle gälla de grunder, som äro föreslagna i nämndens åberopade betänkande den 31

oktober 1914.

I avseende å avlöning för vikarierande lärare ävensom rörande tjänstledig lärares

avlöning förordar nämnden bestämmelser motsvarande dem, vilka av nämnden i dessa

hänseenden föreslagits beträffande lärare vid folk- och småskolor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 325 käft. (Nr 363.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Overtfyrelx

ens Jörn lag.

Avlöuinge
grunder.

34 Kungl. Majits Proposition Nr 363.

Vad angår lönetursberäkning framhåller nämnden, att den rätt, som tillkommet

småskolläraie och även ansetts tillkomma folkskollärare, som anställas vid landstingsseminarium,

att för lönetursberäkning tillgodoräkna sig sin tjänstgöring vid landstingsseminarium,

fortfarande borde tillkomma dessa lärare. Nämnden anser vidare,

att en uttrycklig bestämmelse även borde komma till stånd därom, att lärare, som övergår

frän folkskola eller småskola till landstingsseminarium, skall äga rätt att för uppflyttning

i högre lönegiad tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort såsom ordinarie

folkskollärare, respektive lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola eller biträdande

lärare vid folkskola med anställning tills vidare. De förslag till lönetursbestammelser,

uämnden i övrigt framlagt rörande lärare vid folk- och småskolor, anser närnnden

böra vinna tillämpning även på landstingsseminariernas lärarpersonal.

Slutligen föreslår nämnden, att statsbidrag även må kunna utgå till lärare i övuingsämne.

I detta avseende förordar nämnden, att landsting eller stad, som ej i landsting

deltager, må äga att till avlönande av lärare i övniugsämne uppbära ett årligt

bidrag av allmänna medel med 50 kronor per veckotimme.

I sitt bär omnämnda utlåtande anför nämnden, att lärare vid landstingsseminarier

för närvarande i allmänhet åtnjuta högre, stundom avsevärt högre, avlöning än den

stadgade minimilönen samt att landstingen i regel, även om minimilönen höjea i enlighet

med nämndens förslag, allt fortfarande torde vara nödgade att giva landstingsseminariernas

lärare högre avlöning än den fastställda minimilönen, om seminarierna

skola erhålla sådana lärarkrafter, som det krävande arbetet vid dessa läroanstalter

fordrar.

Överstyrelsen vill här till eu början erinra om att överstyrelsen i det föregående

föreslagit, att i fråga om lärarnas kompetens ingen skillnad bär göras mellan lärare,

som företrädesvis tjänstgör i seminarieklasserna, och lärare, som företrädesvis tjänstgör

i övningsskolan. Med hänsyn härtill anser överstyrelsen, att de nämnda grupperna

av lärare även i lönehänseende böra vara likställda.

Genom tillämpning av de nuvarande och av lärarlönenämnden förordade grunderna

för lärarnas vid småskoleseminarierna avlöning, skulle, om ersättning för bostad,

bränsle och övertidsläsning medräknas, dessa lärares löneförmåner komma att uppgå

till åtminstone i det närmaste samma belopp som löneförmånerna för folkskollärare

i vissa medelstora städer.

Ehuru det torde kunna anföras skäl för att de nuvarande grunderna beträffande

här ifrågavarande lärares avlöning borde bibehållas, synes det överstyrelsen vara lämpligare,

att nämnda lärare i lönehänseende likställas med lärarna vid folkskoleseminariernas

övningsskolor. De båda här berörda lärargrupperna kunna nämligen såväl i

fråga om utbildning som i fråga om tjänstgöringens art och betydelse anses vara

ungefär likställda. Harull kommer, att ett flertal landstingsseminarier äro belägna r

samma städer som folkskoleseminarier, vadan det även från den synpunkten kan anses

lämplig, att lärarna i fråga hava lika avlöning.

överstyrelsen förbiser här icke, att folkskollärarnas avlöningsförmåner i vissa

städer torde komma att överstiga den avlöning, som vid 1918 års lagtima riksdag

fastställts för folkskoleseminariernas övningsskollärare. Härvid vill dock överstyrelsen

framhålla, att vid de löneregleringar för folkskolans lärare, som nu göras på de olika

orterna, torde i många fall hänsyn tagas till nu rådande säl skilda ekonomiska förhållanden,

under det att övningsskollärarnas ordinarie avlöningsförmåner torde hava avpassats

närmast med hänsyn till det penningvärde, som var gällande före världskrigets

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:t8 Proposition Nr 363.

utbrott. Den minskning i lönernas reella värde, som uppkommit genom kristiden, har

hitintills och torde även för framtiden åtminstone i någon mån komma att ersättas

genom särskilda krigstidstillägg.

Med hänsyn till vad iiär anförts, skulle det kunna sättas i fråga, om ej landsting8seininariernas

lärares löneförmåner redan nu borde sättas något högre än lärarnas

vid Folkskoleseminariernas övningsskolor. Då det emellertid såväl från statens synpunkt

som fiir landstingsseminarierna och lärarna själva torde vara förmånligt, att vid nu

ifrå gasatt lönereglering nämnda lärare bliva fullt jämställda med eu viss grupp statsanställda

lärare, finner överstyrelsen sig böra föreslå, att ordinarie lärare med full

tjänstgöring vid småskoleseminarium i lönehänseende likställes med övningsskollärare vid

folkskoleseminarium. Härvid förutsätter dock överstyrelsen, att småskoleseminariernas

lärare komma att tillerkännas krigstidstillägg i samma utsträckning, som kan komma

att tilldelas nyss nämnda övningsskollärare, samt att härför erforderliga anslag komma

att utgå av statsmedel.

Skulle en fiir vissa befattningshavare i statens tjänst tillfällig lönereglering komma

att utsträckas jämväl till folkskoleseminariernas övningsskollärare, bör givetvis en motsvarande

löneförbättring tillerkännas lärarna vid småskoleseminarierna och medel därtill

beredas genom ökning i statens bidrag.

Med tillämpning av här ovan angivna grunder skulle lärare med full tjänstgöring

vid småskoleseminarium tillerkännas minst följande löneförmåner, nämligen

ordinarie manlig lärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och 1,300 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å

400 kronor;

ordinarie kvinnlig lärare 2.800 kronor, därav 1.800 kronor lön och 1,000 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å

300 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande manlig lärare arvode .''å 2,800 kronor för

år; samt

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig lärare arvode å 2,400 kronor för år.

Det torde i vissa fall kunna vara behövligt och lämpligt att anställa timlärare i

kunskapsämne i seminarieklasserna. Med hänsyn till att eu extra ordinarie lärares

tjänstgöring torde kunna beräknas omfatta 24 å 25 timmar i veckan synes manlig timlärares

arvode böra bestämmas till 110 kronor och kvinnlig timlärares till 100 kronor

för veckotimme och läsår räknat.

Undervisningen i övningsämnena utom teckning böra tydligen alltid bestridas av

kvinnor. Det synes därför ej vara behövligt att fastställa olika arvoden för manliga

och kvinnliga lärare i övningsämnen.

Med hänsyn till dessa ämnens stora betydelse vid ett småskoleseminarium bör

för timlärare i övningsämne bestämmas samma arvode som för kvinnlig timlärare i

övningsäuiue vid folkskoleseminarium, då lör ifrågavarande lärare även arten och graden

av kompetens i regel torde bliva lika. Alltså (enligt 1918 års riksdags beslut): för

timlärare i musik 95 kronor, i teckning och välskrivning 95 kronor, i gymnastik 95

kronor samt i slöjd och hushållsgöromål 90 kronor, allt för veckotimme och läsår.

Rektor (föreståndare, föreståndarinna) bor uppbära lön som ordinarie lärate och

dessutom ett arvode, som, i likhet med vad som frän och med år 1919 gäller för

rektor vid kommunal mellanskola, kan sättas till 1,000 kronor, lika för manlig cch

Avlöning

belopp

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

kvinnlig. Dessutom torde rektor höra tillerkännas fri bostad eller motsvarande ersättning,

icke understigande 800 kronor.

Vikarierande rektors arvode torde böra bestämmas till 600 kronor för kalenderår.

Såväl i fråga om lönetur som i pensionsa v seende bör ordinarie lärare vid små8koleseminarium

likställas med ordinarie lärare vid folkskoleseminariums övningsskola.

I fråga om avlöningsförmåner nruler tjänstledighet är det tydligt, att, därest

tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, ordinarie lärare skall vara skyldig att

avstå sina tjänstgöri löspenningar. Därjämte torde rektor höra förpliktigas att av sitt

särskilda arvode avstå 600 kronor, för kalenderår räknat. Vad i övrigt beträffar lärares

avlöning under tjänstledighet, torde det böra tillkomma Kungl. Maja att utfärda närmare

föreskrifter i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för lärare vid

kommunala mellanskolor och högre folkskolor.

2. Stat för småskoleseminarium.

Innan överstyrelsen går in på frågan om statsbidragets storlek och de grunder,

efter vilka detta bör utgå, skall överstyrelsen först lämna en kort översikt av de beräknade

kostnaderna för ett landstingsseminaiiuin.

I fråga om lärarnas avlöningsförmåner har överstyrelsen yttrat sig i det föregående.

Beträffande övriga kostnader för ett småskoleseminarium äro dessa mycket växlande

för olika orter, beroende på olika priser på byggnader, bränsle m. m. Överstyrelsen

anser sig därför endast kunna angiva approximativa medelkostnader för lokaler,

uppvärmning, belysning och materiell m. m. med ledning av motsvarande utgifter .för

de nu befintliga landstingsseminarierna.

Om man utgår ifrån, dels att ett seminarium med två elevklasser bar en manlig

rektor, tre kvinnliga ordinarie lärare och kvinnliga timlärare i övningsämnen samt att

alla dessa befinna sig i högsta lönegraden, dels att lärarna erhålla de löneförmåner

som här ovan angivits, dels ock att övriga omkostnader beräknas till nedan angivna

belopp, kan man uppställa följande

Stat för småskoleseminarium med 2 elevklasser (maximibelopp):

Läraravlöningar:

Rektor (manlig): lön 3,400, arvode 1,000, 3 ålderstillägg

1.200 kronor................................................. kronor 5,600: —

1 lärare (kvinnlig): lön 2,800, 3 ålderstillägg 900 kronor » 3,700; —

2 lärare (kvinnliga) ............................................... » 7,400: —

Lärare i övningsämnen (timlärare, kvinnliga): i musik 4

veckotimmar k 95 kronor............................ » 380: —

Lärare i teckning och välskrivning 5 veckotimmar å 95

kronor ..................... » 475: —

» i gymnastik 8 veckotimmar å 95 kronor .......... » 760: —

» i slöjd och hushållsgöromål 11 veckotimmar å

90 kronor............................................................. » 990:—:

19,305:'' —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

Övriga, utgifter:

Ponsiensavgifter för 4 ordinarie lärare: 230 + 3- 185 kronor

Arvode till bibliotekarie.....................................................

> » läkare.............................................................

Avlöning till vaktmästare eller städerska (utom bostad

och bränsle)...........................................................

Undervisningsmateriell och böcker....................................

Uppvärmning, belysning, renhållning...............................

Tryckningskostnader................................................. ......

Lokalhyra (eller ränta och amortering å byggnadskostnad

er) ...................................................................

Bostad för rektor eller hyiesersättning............................. »

Inventarier och underhåll.................................................. *

785: - 75: —

300: —

1.000: —

750: —

2,000: —

500:

5.000: —

800: —

500: —

11.710: —

Summa kronor

31,015: —

Om åter alla lärarkrafter befinna sig i lägsta lönegraden och alltså inga ålderstillägg

utgå, kommer den föreliggande staten att uppgå till sitt minimibelopp, utgörande

31,015 kronor — 3,900 kronor= 27,115 kronor.

Under ovan angivna förutsättningar lär man följande

Stat för småskoleseminarium med 1 elevklass (maximibelopp):

Lärår avlöningar:

Rektor (manlig): som ovan ............................................... kronor

1 lärare (kvinnlig): som ovan............................................ ®

1 » .............................................;.....;.......; • ...... »

Lärare i övningsämnen (timlärare, kvinnliga): i musik 2

veckotimmar å 95 kronor.................. »

> i teckning och välskrivning 3 veckotimmar ä 95

kronor...............................•••••.............................

» i gymnastik 4 veckotimmar å 95 kronor ............ »

» i slöjd och hushållsgöromål 5 veckotimmar å 90

kronor.................................................................. *

5.600; —

3.700: —

3,700: —

190: —

2-5: —

380: —

450: —

Övriga utgifter:

Pensionsavgifter för 3 ordinarie lärare: 230 + 2 185

Arvode till bibliotekarie....''.................................................

» » läkare ........................................-..................

Avlöning till städerska (utom bostad och bränsle) .........

Undervisningsmateriell och böcker....................................

Uppvärmning, belysning, renhållning.................................

Tryckningskostnader........................................................v • •

Lokalhyra (eller ränta och amortering å byggnadskost
nader)

........................................................................

Bostad för rektor eller hyresersättning..............................

Inventarier och underhåll.................................................

kronor 600: —

» 7-v; —

» 200: —

» 600: —

» 400: —

» 1.500: —

» 300: —

» 3.500: —

» 800: —

» 300: -

14,305: -

8.275: —

Summa kronor 22,580: —

Minimibeloppet för samma stat blir 22,580 — 3,000 — 19,580 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Kunql. MajUs Proposition Nr 363.

I avrundade tal kan staten för ett seminarium med 2 elevklasser således sättas

till maximum 31,000 kronor, minimum 27,100 kronor och staten för ett seminarium

med 1 elevk lass till maximum 22.600 kronor och minimum 19,600 kronor eller i medeltal

respektive 29,050 och 21,100 kronor.

Härvid är att märka, att i båda fallen ingår kostnad för lokalhyra (eller ränta

och amortering å byggnadskostnader) med respektive 5,000 och 3.500 kronor.

Den jämförelsevis ringa skillnaden mellan dessa belopp ger vid handen, att seminarier

med endast en elevklass måste anses ekonomiskt mindre fördelaktiga.

enlighet med 1918 års

3. Statsbidrag.

Statsbidrag till småskoleseminarierna utgår för närvarande i form av bidrag till

iararnas aflöning enligt simma grunder, som gälla för statsbidrag till avlöning av

lärare vid folk- och småskolor. 6

Tillämpas de grunder för statsbidraget, som fastställts i

riksdags beslut, skulle statsbidraget komma att utgå med:

1) 90 procent av grundlönen för kvinnlig lärare;

2) skillnaden mellan manlig- och kvinnlig lärares grundlöner;

3) ablerstilläggen för samtliga lärare.

, i>r'',*clPen synes emellertid fordra, att bidrag enligt samma grunder utgår till

arvode åt föreståndaren och till avlöning av övningslärania, då ju föreståndaren och

ovningslarariia aro för anstalten lika oumbärliga som övriga lärarkrafter. Statsbidrag

borde således ytterligare utgå med: 5

4) 90 procent av arvodet åt föreståndaren;

5) 90 procent av avlöningen till övningslärarna.

S tatsb i c 1 ragsbeloppen för ett seminarium med två elevklasser skulle i enlighet

härmed bliva högst: °

1) 4-90 procent av 2,800 kronor = 10,080 kronor;

2) 600 kronor;

3) 3,900 kronor;

4) 90 procent av 1.000 kronor — 900 kronor;

av 2,ö05 kronor — 2,344:50 kronor; eller i utjämnad summa

sammanlagt 17,900 kronor. J

Minimibeloppet för statsbidraget i samma fall bleve 14,000 kronor.

Då, nu utgifterna för ett dylikt seminarium beräknats till maximum 31.000 kronor

och minimum 27,100 kronor, skulle med nu angivna grunder för statsbidraget landstingens

kostnader komma att bliva omkring 13,100 kronor, oberoende av ålderstillJaggen.

Utföres enahanda räkning för ett seminarium med en elevklass, finner man statsbidragets

maximum bliva i avrundat tal 13,300 kronor och dess minimum likaledes

avrundat 10,300 kronor samt landstingens kostnader omkring 9,300 kronor.

De landstingsanslag, som sålunda skulle bli erforderliga, torde i genomsnitt foga

överstiga de nu utgående, om hänsyn tages därtill, att i förestående statförslag bland

utgifterna uppt igits ränta å byggnader och inventarier, poster som i allmänhet icke

upptagas i seni i nariestyrelsernas räkenskaper.

Nu kan man emellertid även tänka sig, att statens bidrag till ifrågavarande läroanstalter

tar eu form närmast motsvarande den, som av 1918 års riksdag fastställts i

opaginerad Kontrollera mot PDF

3!»

Kunyl. Muj:tx Proportion AV 303.

fråga om de kommunala mellanskolorna och de högre folkskolorna, d. v. s. att bidraget

utgår dela såsom fast anslag av bestämt belopp, dels såsom särskilda bidrag i vissa

avseenden till läraravlöningen.

Från och med År 1919 kommer att utgå till kommunal mellanskola ett fast

grundanslag om 11.200 kronor för år samt därutöver ett belopp av 2,800 kronor för

Ir till parallellavdtdning av årsklass, varjämte ett visst anslag kali utgå för de kvinnliga

lärjungarnas undervisning i huslig ekonomi. Härförutom kommer att utgå

a) för varje manlig ordinarie ämneslärare: skillnaden mellan maidig och kvinnlig

ämneslärares grundlön;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring:

300 kronor;

c) för rektor: två tredjedelar av arvodet, samt för biträdande föreståndarinna:

hela det till henne utgående särskilda arvodet;

d) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp, motsvarande de läraren tillkommande

ålderstillägg;

e) för sjukvikario för ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare: det belopp,

som utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått erfordras till arvode

åt vikarien;

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis ledig lärarbefattning,

men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom: det belopp, som

utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått erfordras till arvode åt

vikarien.

Tillämpas ovannämnda för kommunal mellanskola stadgade bestämmelser angående

statsbidrag till läraravlöningen på den föreslagna normalstaten för ett småskolesemiDarimn

med två elevklasser, bliva beloppen följande:

a) 3,400 — 2,800 = 600 kronor.

c) */„ • 1.000 = 666: 67 kronor.

d) 3 900 kronor eller tillhopa 5,166 kronor 67 öre.

Härefter kvarstår en kostnad av i runt tal 25,900 kronor, som skall täckas dels

genom statens grundanslag, dels genom vederbörande landstings anslag. Skola landstingens

kostnader stanna vid förut nämnt belopp, 13,100 kronor, måste det av statsmedel

utgående grundbeloppet sättas till 12,800 kronor. Statens bidrag till ett seminarium

av nu ifrågavarande slag bleve alltså i det hela högst omkring 18,000 kronor,

lägst omkring 14,000, i medeltal omkring 16,000 kronor.

Göres samma räkning för ett seminarium med en elevklass, får man ett statsbidrag

till läraravlöningen av i runt tal 4,200 kronor och ett grundanslag av 9,100 kronor.

Statens kostnader i det hela skulle komma att variera mellan omkring lo,300 och

10,300 kronor och i medeltal kunna sättas till 11,800 kronor.

överstyrelsen tinner nu senast nämnda form for statsbidraget vara att föredraga

framför den förra. Statens understöd kommer i senare fallet att avse ej allenast läraravlöningen

utan läroanstaltens behov i det hela och blir därigenom ett klarare uttryck

för att staten vill se läroanstaltens intressen tillvaratagna ej blott i ett avseende utan

i alla.

Ett grundanslag av 12.800, respektive 9,100 kronor kan icke anses för stort, da.

det gäller läroanstalter av sådan betydelse för skolväsendet som de ifrågavarande. Det

skulle för övrigt endast jämförelsevis obetydligt skilja sig från det grundanslag, som av

riksdagen fastställts för de kommunala mellanskolorna eller 11,200 kronor. Visserligen

innebära de här ifrågasatta statsbidragen till småskoleseminarierna en rätt väsentlig

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

åkning i nu utgående statsbidrag till dessa läroanstalter, men även med nämnda större

kostnader blir utbildningen av lärarkrafterna för småskolorna billig för staten i jämförelse

med kostnaderna för utbildningen av folkskolornas lärare och lärarinnor.

Skulle vid något seminarium parallellklasser eller eu tredje årsklass komma att

inrätta''-, bör givetvis statsbidrag utgå till avlöningen av de därför erforderliga lärarkrafterna

efter samma grunder som eljest, och ett visst fast anslag, exempelvis 3,000

kronor, därjämte utgå av statsmedel.

Likaledes bör, enligt överstyrelsens mening, särskilt statsbidrag utgå till sådant

seminarium, som anordnar för eleverna kostnadsfri preparandkurs. För att kursen skall

kunna fylla sitt ändamål, torde den böra räcka minst eu termin.

Statsbidrag till sådan preparandkurs torde med hänsyn till vad som föreslagits

till parallellklass lämpligast böra utgå med 75 kronor för läsvecka, under villkor dels

att de vid preparandkursen anställda lärarna avlönas efter samma grunder, som här

ovan angivits för seminariets övriga lärare, dels ock att kursen varar minst 18 veckor.

Överstyrelsen vill alltså föreslå följande grunder för statsbidrag till småskolesermnarierna:
till

varje småskoleseminarium med två elevklasser samtidigt skall av statsmedel

utgå ett årligt anslag av 12 800 kronor och till varje småskoleseminarium med en elevklass

ett årligt anslag av 9,100 kronor;

därjämte skola till varje småskoleseminarium utgå följande statsbidrag:

a) för varje manlig ordinarie ämneslärare; skillnaden mellan manlig och kvinnlig

ämneslärares grundlön;

b) för rektor dessutom: två tredjedelar av det stadgade särskilda arvodet;

c) för varje manlig eller kvinnlig ämneslärare: ett belopp motsvarande läraren tillkommande

ålderstillägg.

Dessutom höra statsbidrag utgå till avlönande av vikarie efter i huvudsak samma

grunder, som gälla för kommunal mellanskola.

Vid här Iramställda förslag har överstyrelsen utgått från att undervisningen såväl

för småskoleseminariernas elever som för de i övningsskolorna intagna barnen skall

vara avgiftslri, såvida ej Kungl. Maj:t i visst fall på grund av särskilda undantagsförhåilanden

annorlunda bestämmer.

4. Stipendier.

bör närvarande utgå inga stipendier av statsmedel åt elever vid landstingsseminarier.

Överstyrelsen finner starka skäl tala för att dessa seminariers behövande elever

må komma i åtnjutande att stipendier enligt samma grunder som folkskoleseminariernas

elever.

Det torde icke kunna anföras något vägande skäl, varför icke staten skulle understödja

småskoleseminariernas elever liksom folkskoleseminariernas. Och vad beträffar

understödens storlek, torde de icke böra göras mindre för de torra än för de senare.

Visserligen ha småskoleseminariernas elever eu kortare utbildningstid och få till följd

därav eu mindie skuldsumma att förränta och avbetala, men så är ock den avlöning,

som de ha att motse, så mycket ringare. Deras ekonomiska villkor torde ock i det

hela vara om möjligt än mera behjärtansvärda än de kvinnliga elevernas vid folkskoleseminarierna.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kuixjl. Maj.is Proposition Nr 303.

Det är att hoppas, att stipendierna till folkskoleseminariernas elever skola komma

att höjas utöver do alltför otillräckliga belopp, varmed de nu utgå. Då det emellertid är

ovisst, om och när eu sådan förhöjning vid folkskoleseminarierna kommer till stånd,

får man i detta sammanhang givetvis utgå från de nuvarande beloppen, vilka i genomsnitt

uppgå till 100 kronor årligen för varje behövande elev.

Beträffande erforderliga villkor och bestämmelser för do ifrågasatta stipendiernas

fördelning synes det överstyrelsen, att i huvudsak samma anordning, som numera bestämts

i fråga om fördelningen av anslaget till stipendier åt folkskoleseminariernas elever,

torde kunna tillämpas. Överstyrelsen tillåter sig härvid hänvisa till kungörelsen

den 14 juli 1916 angående stipendier åt elever vid statens folkskoleseminarier.

5. Enskilda småskoleseminarier.

Ehuru förevarande framställning egentligen avser sådana småskoleseminarier, som

inrättas av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, har överstyrelsen ej ansett

sig kunna helt och hållet lämna de enskilda småskoleseminarierna å sido.

Som i det föregående är nämnt, finnas för närvarande 5 enskilda småskoleseminarier,

nämligen aktiebolagets Ateneum för flickor småskoleseminarium i Stockholm,

Nya småskoleseminariet (Alma Detthow) i Stockholm, G. V. Uléns i Borås, L. A Cederboms

i Skara samt J. B. Wockats i Hagaström. Det sistnämnda är närmast avsett för

utbildning av lärarinnor vid mindre folkskolor och biträdande lärarinnor vid folkskolor.

Samtliga här nämnda enskilda småskoleseminarier hava av Kung!. Maj:t tillerkänts

rätt att under vissa i vederbörande resolutioner närmare angivna villkor under viss tid

anställa sådan avgångsprövning, som omtörmäles i stadgan den 28 maj 1897 angående

prövning vid under offentlig kontroll stående seminarium för anställning såsom lärare

vid småskola och mindre folkskola eller såsom biträdande lärare vid folkskola.

Vad först beträffar frågan om de enskilda seminariernas berättigande, kan överstyrelsen

å ena sidan icke underlåta att b?akta den omständigheten, att det med hänsyn

till den ogynnsamma ställning eleverna vid ett enskilt seminarium, vilka måste

erlägga rätt höga terminsavgifter, intager, vore önskligt, att enskilda läroanstalter av

detta slag komme att ersättas med landstingsseminarier. Sådana kunna nämligen

genom sin solidare ekonomiska grundval erbjuda större garantier för en av främmande

hänsyn ostörd fortgång av utbildningsarbetet. Men å andra sidan torde det ej heller

kunna förnekas, att det här liksom i fråga om läroanstalter av andra slag kan innebära

en viss fördel, att det enskilda initiativet på hithörande område i någon mindre

utsträckning under mindre bundna former får tillfälle att göra sig gällande.

Då härtill kommer, att ett ersättande av de enskilda seminarierna med kommunala

ej kan ske med ens och då dessa enskilda seminarier med hänsyn till rådande

lärarbrist åtminstone för närvarande äro synnerligen behövliga, tvekar överstyrelsen ej

att förorda, att dessa seminarier tillsvidare må tilldelas statsunderstöd. Sådant understöd

blir för deras bestånd nästan nödvändigt, i den män anspråken på läraravlöning

och på yttre utrustning växa. Det torde ock få anses lika berättigat, att här berörda

seminarier tillerkännas statsunderstöd, som att de enskilda folkskoleseminarierna erhålla

sådant.

I detta sammanhang anser sig dock överstyrelsen böra erinra om att vissa landsting

ej hava inrättat småskoleseminarier och ej heller lämna bidrag till sådana. Då

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 325 höft. (Nr 363.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

anslag.

Beräkning av

behovet av

lärarkrafter.

42 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

det ej kan anses vara riktigt, att på grund härav de blivande småskollärarinnorna i

vissa län få vidkännas den större kostnad för sin utbildning, som erläggande av särskilda

terminsavgifter medfiir, vill överstyrelsen med styrka framhålla, att det synes

överstyrelsen, att de enskilda seminarier, som kunna anses direkt ersätta landstingsseminarier,

endast under den närmaste tiden och i avvaktan på att vederbörande landsting

kunna hinna vidtaga nödiga åtgärder för upprättande av seminarier av här ifrågavarande

art, må tillerkännas statsunderstöd.

I fråga om statsunderstödets storlek torde det lämpligen kunna bestämmas till

högst 4,000 kronor om året till vart och ett av de fem enskilda småskoleseminarierna.

vilka alla hava två elevklasser. Överstyrelsen förutsätter givetvis, att hänsyn tages till

om sådant seminarium, varom här är fråga, skulle i annan form åtnjuta statsunderstöd.

Bland villkoren för åtnjutande av statsunderstöd torde böra föreskrivas,

1) att seminariet i fråga skall hava visst antal frielever och visst antal elever,

som betala en avgift av högst 50 kronor i terminen;

2) att seminariet skall omfatta minst två årsklasser; samt

3) att seminariet skall stå under inseende av skolöverstyrelsen samt vara underkastat

den kontroll och de bestämmelser i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

III. Kostnadsberäkning.

Till avlöningsbidrag till lärare vid småskoleseminarier är, såsom förut

nämnts, i riksstaten för år 1919 uppfört ett ordinarie förslagsanslag å

110,000 kronor. Dessutom är i samma riksstat upptaget ett ordinarie förslagsanslag

å 2,000 kronor för bidrag till avlönande av vikarie för lärare

vid småskoleseminarium.

För beräkning av de kostnader, som skulle bliva en följd av de av

folkskolöverstyrelsen föreslagna förändringarna beträffande småskoleseminarierna,

har överstyrelsen först lämnat följande upplysningar rörande behovet

av sådana lärarkrafter, som erhålla sin utbildning vid dessa seminarier:

Ännu för ett tiotal år sedan ansågs det åtminstone i vissa delar av landet vara

överflöd på lärarinnor med utbildning vid småskoleseminarium. Under de senare åren

ha dock förhållandena ändrat sig i sådan riktning, att det, enligt vad som kommit till

överstyrelsens kännedom, nu kan anses råda avsevärd brist på sådana lärarinnor. En

av orsakerna till detta förhållande är, att ett stort antal småskollärarinnor måst anställas

vid sådana skolor, som på grund av rådande lärarbrist ej kunnat erhålla lärare

med folkskollärarutbildning. En annan orsak är, att antalet från småskoleseminarierna

utexaminerade elever de senare åren varit i ständigt sjunkande, under det att antalet

småskolor varit i stigande.

Till belysning härav får överstyrelsen hänvisa till nedanstående tabell, som anger

antalet lärare vid sådana skolor, varom här är fiåga, samt antalet från småskoleseminarierna

utexaminerade elever under de tio sista åren.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

43

1

*

3

4

b

6

7

År.

Antal lärare och lärarinnor anställda

Antal

utexaminerade

elever vid

småskole- seminarier.

% av

utexaminerade

(kol. 6)

i förhållande

till anställda

(kol. 5).

såsom

biträdande i

folkskolor.

vid

mindre

folkskolor.

vid

småskolor.

Summa.

1908

856

2,313

7,208

10,377

917

8,84

1909

901

2,354

7,348

10,603

756

7,13

1910

945

2,404

7,486

. 10,835

746

6,89

1911

987

2,454

7,610

11,051

865

*>

7,88

1912

1,038

2,518

7,766

11,322

621

5,48

1913

1,102

2,553

7,895

11,550

754

6,53

1914

1,136

2,599

8,054

11,789

714

6,06

1915

1,131

2,720

7,995

11,846

654

5,52

1916

1,142

2,730

8,175

12,047

598

4,96

1917

1,108

2,763

8,416

12,287

598

4,8 T

Medeltal

1908—1912

945

2,409

7,484

10,838

781

7,21

1913-1917

1,124

2,673

8,107

11,904

664

5,58

I tabellen äro icke de lärarinnor medräknade, vilka undervisa å småskolestadiet

vid Stockholms stads folkskolor, enär de, utom ett mindre fåtal, ha folkskollärarkompetens.

Om ej statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek medräknas, utexamineras

för närvarande åi ligen omkring 600 elever från småskoleseminarierna. Som av

det förut anförda framgår, är detta antal ej tillräckligt för att motsvara behovet. Man

torde kunna räkna med att det för den närmaste framtiden årligen behöves omkring

700 utexaminerade elever. Fördelas dessa på avgångsklasser med 25 elever i varje

klass, synas 28 avgångsklasser årligen vara behövliga.

Därefter har överstyrelsen beräknat de årliga kostnaderna på följande

sätt:

Av nyssnämnda 28 avgångsklasser kunna för närvarande 6 anses ombesörjda av

enskilda seminarier (Ateneums småskoleseminarium utexaminerar årligen dubbla avgångsklasser).

De återstående 22 skulle då erhållas från kommunala seminarier.

Såsom i det föregående anmärkts tala redan ekonomiska skäl för att seminarier

med endast en elevklass ersättas med seminarier, som årligen intaga och utexaminera

nya elever. En förändring i sådan riktning kan så småningom komma till stånd bland

Beräknade

årliga

kostnader.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

annat på det sätt, att, såsom i ett par fall redan skett, två (eller flera) landsting

förena sig om ett gemensamt seminarium.

Då emellertid väl några seminiarier med endast en klass och ^examinering av

elever således blott vart annat år fortfarande torde komma att finnas, kunna de från

de kommunala seminarierna avgående eleverna tänkas fördelade exempelvis på 19 seminarier

med utexaminering varje år och 6 med utexamiimring vartannat år.

Överstyrelsen har här ovan beräknat statens bidrag till ett seminarium med två

klasser till i medeltal 16,000 kronor och till ett seminarium med en elevklass till i

medeltal 11,>-00 kronor.

Statens kostnader för år skulle alltså för här ifrågavarande seminarier bliva

19 • 16 000 kronor = 304.000 kronor

6 • 11,800 » == 70.800 »

Summa 374,800 kronor.

Till denna summa, 374,800 kronor eller avrundad till 375.000 kronor, komma

sedan .anslag till vikariatsarvoden, till stipendier och till enskilda seminarier. Anslaget

till vikariatsarvoden torde, intill dess närmare erfarenhet vunnits, kunna sättas till

allenast 6,000 kronor. Anslaget till stipendier åter kan beräknas på följande sätt.

Antagas såsom förut 19 seminarier hava två elevklasser och 6 seminarier eu sådan,

får man 44 elevklasser med i medeltal 25 elever i varje klass. Antalet behövande

elever i varje klass torde helt visst kunna sättas till i medeltal 22. Hela antalet behövande

elever skulle då bliva 968 och det behövliga årliga stipendieheloppet 96,800

kronor. Slutligen skulle enligt föregående beräkning ett anslag å 20,000 kronor erfordras

för understöd till enskilda seminarier.

Överstyrelsen har här ej räknat med anslag till parallellklasser, tredje årsklasser

eller preparandkurser. Då sådana åtminstone till eu början torde komma att inrättas

i mycket ringa utsträckning, synes det ej vara behövligt att nu beräkna årliga kostnaden

för dessa till mer än 9,000 kronor.

Statens hela årskostnad för småskoleseminarierna skulle följaktligen enligt överstyrelsens

beräkning bliva 506,800 kronor.

De erforderliga medlen torde lämpligen böra i riksstaten uppföras under tvenne

anslagstitlar, dels ett anslag till understöd åt småskoleseminarier å 410,000 kronor,

motsvarande de i 1,919 års riksstat under titlarna »avlöningsbidrag till lärare vid småskoleseminarier»

och »bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid småskoleseminarium»

upptagna förslagsanslagen å respektive 110 000 kronor och 2 000 kronor, dels

ock ett anslag till stipendier för elever vid småskoleseminarier å 96,800 kronor.

Övergångsbestämmelser.

Den av överstyrelsen förordade omorganisationen av småskoleseminarierna

torde, enligt överstyrelsens mening, ej kunna genomföras på

en gång, och särskilt kan en ny undervisningsplan för dessa seminarier

icke lämpligen börja tillämpas förr än från början av läsåret 1920—1921.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Proposition Nr 303.

45

Man skulle derför kunna sätta i fråga, menar överstyrelsen, att den av

omorganisationen föranledda anslagsökningen till här ifrågavarande läroanstalter

bleve erforderlig först från början av höstterminen 1920 eller

efter hand, i den mån de nuvarande seminarierna kunde hinna lägga om

sina kursplaner och bliva i stånd att i allo uppfylla de ifrågasatta nya bestämmelserna

i övrigt.

Då emellertid föreliggande förslag även avser att bereda dessa seminariers

lärare och lärarinnor en välbehövlig lönereglering och seminarierna

själva ökade anslag för bestridande av utgifterna för lokaler, bränsle, lyse,

materiell in. m., synes det överstyrelsen, som om anslag efter de nya

grunderna borde kunna tilldelas landst.ingsseminarier redan från början

av år 1920, dock under förutsättning, att lärarnas avlöning utgår efter fastställda

grunder och att seminarierna uppfylla vissa av Kungl. Maj:t i varje

särskilt fall prövade villkor och bestämmelser angående undervisningens och

den praktiska utbildningens anordning samt i fråga om lokaler och utrustning

i övrigt.

Då det emellertid ej kan anses riktigt och lämpligt, att ett seminarium,

som ej har fastställt antal ordinarie lärare, likväl får uppbära hela

grundanslaget, anser överstjTelsen, att det bör fastställas vissa övergångsbestämmelser,

enligt vilka Kungl. Maj:t må erhålla rätt att tilldela sådant

seminarium anslag till det lägre belopp, som Kungl. Maj:t på grund av

föreliggande omständigheter kan finna skäligt bestämma. Sådana övergångsbestämmelser

torde böra gälla tre år.

Vidare anser överstyrelsen en övergångsbestämmelse vara behövlig

med hänsyn därtill, att i vissa fall två landsting skulle enligt överstyrelsens

förslag kunna gemensamt upprätta ett småskoleseminarium. Då

på grund av beslut i sådan riktning eller annan anledning något eller

några av de nuvarande landstingsseminarierna torde komma att upphöra,

synes det överstyrelsen, att sådant seminarium bör få en viss tid på sig

att avveckla sin verksamhet. Så t. ex. böra de intagna eleverna få tillfälle

att fortsätta och avsluta sin påbörjade utbildningskurs. Vidare kan

det komina att dröja ett eller annat år, innan vederbörande landsting hinner

fatta beslut i frågan och dylikt beslut kan verkslällaS.

Överstyrelsen föreslår därför, att sådant småskoleseminarium, sota

under år 1919 åtnjuter statsbidrag men som ej kan komma i åtnjutande

av understöd enligt ovan angivna grunder, må under en övergångstid av

högst tre år kunna erhålla statsbidrag till läraravlöning enligt nu gällande

p o O o n

bestämmelser. Sådant statsbidrag bör lämpligen kunna utgå från det

ifrågasatta nya anslaget till understöd åt småskoleseminarier.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
chefen.

Avlöning.

46 Kungl. Maj ds Proposition Kr 363.

Den höjning av anslaget till avlöningsbid<ag till lärare vid småskoleseminarier,

som på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (proposition

nr 350) beslöts av 1918 års riksdag, var föranledd av den utav samma

riksdag vidtagna löneregleringen för lärarpersonalen vid egentligt folkskolor

och småskolor. Enligt då gällande bestämmelser skulle nämligen

statsbidrag till avlönande av landstingsseminaiiernas lärare utgå efter

samma grunder som för avlönande av lärare vid nämnda skulor. Såsom

villkor för utgående av statsbidrag till landstingsseminarierna var föreskrivet,

att lärarna vid des-a seminarier skulle erhålla minst lika stora

löneförmåner som dem, vilka vore stadgade för lärare vid omförmälda

skolor. Med anledning härav fastställde också nämnda riksdag minimiavlöningen

till samma belopp för förstnämnda lärare som för de sistnämn la.

Till det vid nyssnämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärendet yttrade jag, att den av mig då ifrågasatta

likställigheten i avlöning mellan de båda lärargrupperna tilläventyrs

skulle komma att få endast en provisorisk karaktär, emedan folkskolöverstyrelsen

i sin den 31 augusti 1917 gjorda framställning rörande småskoleseminarierna

pekat på en omorganisation av nämnda seminarier och

en särskild lönereglering för dessas lärare, men att den dåvarande likställigheten

med folk- och småskolans lärare i alla fall syntes böra äga

bestånd tills vidare och intill dess den av överstyrelsen antydda frågan

blivit avgjord.

Vad nu först beträffar avlöningen åt lärare med full tjänstgöring vid

landstingsseminarierna har överstyrelsen på anförda skäl föie lagit. att

sagda lärare skulle i avlöningshänseende likställas med lärare vid folkskoleseminariernas

övningsskolor, och att därvid ingen skillnad skulle

göras mellan lärare, som tjänstgjorde företrädesvis i seminarieklasserna,

och lärare, som tjänstgjorde företrädesvis i övningsskolor. Vissa av de

hörda myndigheterna hava däremot ansett, att avlöningen åt vissa av

landstingsseminariernas lärare, nämligen åt dem, som meddela dm teoretiska

undervisningen åt eleverna, borde sättas något högre än nu nämnts.

Fragan om avlöningen bör tydligen ses i sammanhang med frågan

om kompetensen. I sådant avseende har hittills behörighet för anställning

vid egentlig folkskola eller småskola varit tillräcklig, för att statsbidrag

skolat erhållas till lärarnas avlöning. Att en sådan bestämmelse

icke kan anses tillfredsställande ligger i öppen dag. Från visst håll

har yrkats, att för anställning vid småskoleseminarium skulle k ävas

samma kompetens som för lärare vid kommunal mellanskola eller högre

folkskola. Denna tankegång går utan tvivel i rätt riktning. För min del

skulle jag vilja säga, att av lärare vid småskoleseminarium bör fordras

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kuiiyl. Muj:ts Proposition Nr

47

cn kompetens, som, även om den ej i allo sammanfaller, dock är likvärdig

med den, som fordras av lärare vid nyssnämnda skolor. I)å en dylik

kompetens utan tvivel står att vinna på det sätt, som folkskolöverstyrelsen

angivit, har jag i det föregående uttalat min anslutning till överstyrelsens

förslag i denna del. För anställning såsom lärare med full

tjänstgöring vid småskoleseminarinm skulle således fordras avlagd folkskollärarexamen

eller annan teoretisk och praktisk utbildning för lärarkallet

av motsvarande omfattning samt därutöver av överstyrelsen erhållen

behörighet. Med mindre kan man enligt min mening icke låta sig

nöja, om man vill vänta eu verklig förbittring av småsko lärarutbildningen.

Men för erhållande av så kvalificerade lärare, som nu nämnts, kräves med

nödvändighet något högre avlöning åt lärarna än den, som för närvarande

är dem tillförsäkrad.

Vill man nu för avlöningsförmånernas bestämmande söka jämförelse

med lärare på andra områden, ligger det givetvis närmast att, såsom överstyrelsen

gjort, tänka på fulkskoleseminariernas övningsskollärare. Tjänstgöringen

i övningsskolan vid ett småskoleseminarium med till denna

tjänstgöring hörande handledning av elevernas undervisningsövningar

ställer minst lika stora anspråk på läraren som tjänstgöringen i övningsskolan

vid ett folkskoleseminarium. Och den teoretiska undervisningen

åt småskoleseminariernas elever är i sin ordning ingalunda mindre krävande

än undervisningen i folkskoleseminariernas övningsskolor. Härav

följer uppenbarligen, att avlöningen åt småskoleseminariernas lärare icke

t^ör sättas lägre än avlöningen åt folkskoleseminariernas övningsskollärare.

A andra sidan synes mig knappast tillräckliga skäl föreligga för bifall till

det ovan nämnda yrkandet, att avlöningen åt de lärare, som meddela den

teoretiska undervisningen åt eleverna, skulle bestämmas högre än nu

nämnts, enär arbetet enligt min mening helst bör mera jämnt fördelas

mellan samtliga lärare med full tjänstgöring, så att en lärate undervisar

övningsskolans lärjungar och leder elevernas undervisningsövningar i samma

ämnen, i vilka han har att meddela den teoretiska undervisningen åt

eleverna.

Då jag sålunda kan ansluta mig till överstyrelsens förslag i nu berörda

avseende, följer därav, att jag ingenting har att anmärka i fråga

om de av överstyrelsen föreslagna avlöningsbeloppen för lärare med full

tjänstgöring.

Mot överstyrelsens förslag rörande timlärararvode, rektorsarvode,

lönetur och pension för ordinarie lärare samt avlöning under tjänstledighet

har jag i huvudsakliga delar intet att erinra. Beträffande pension för

ordinarie lärare vid småskoleseminarium har överstyrelsen föreslagit, att

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

sådan lärare skulle i berörda avseende likställas med ordinarie övningsskollärare

vid folkskoleseminariuin. Jag vill här endast erinra, att i fråga

om sistnämnda lärare gäller rörande skyldighet att avgå från tjänsten och

rätt till pension vad i legleinentet för folkskollärarnas pensionsinrättning

är eller kan varda stadgat.

Seminarier- För att bättre kunna bedöma frågan, i vad mån och på vad sätt

nMstrit tS" statsbidrag böra utgå till landstingsseminarierna, har överstyrelsen uppställt

utgiftsstat för två slag av seminarier, nämligen dels seminarier, som varje

år mottaga nya elever och således undervisa två elevklasser årligen, dels

seminarier, som endast vartannat år mottaga nya elever och alltså undervisa

endast en elevklass årligen, överstyrelsen har därvid funnit, att årskostnaden

för ett seminarium av det förra slaget skulle belöpa sig till

högst 31,000 kronor och minst 27,100 kronor eller i medeltal till 29,050

kronor, under det årskostnaden för ett seminarium av det senare slaget

skulle uppgå till högst 22,600 kronor och minst 19,600 kronor eller i

medeltal till 21,100 kronor.

statsbidrag. Vad sedan beträffar statsbidragen till ifrågavarande seminarier har

överstyrelsen först beräknat storleken av sagda bidrag, under förutsättning

att nu gällande grunder för statsbidragens utgående skulle tillämpas och

att överstyrelsens förenämnda förslag rörande avlöningsbeloppen vunnit

godkännande. Statsbidragen skulle då i avrundade tal bliva följande:

Maximum

Maximum

Medeltal

kronor

kronor

kronor

för 2-klassigt seminarium.............................

......... 17,900

14,000

15,950

» 1-klassigt » ...........................

......... 13,3u0

10,300

11,800

Landstingens bidrag bleve i så fall:

för 2-klassigt seminarium..............................

........ 13,100

13,100

» 1-klassigt » ..............

........ 9,300

9,300

överstyrelsen anmärker härtill, att

landstingens

bidrag skulle i ge

nomsriitt föga överstiga de nu utgående.

Därefter har överstyrelsen beräknat, hur det skulle utgå efter grunder

närmast motsvarande dem, som av 1918 års riksdag fastställts i fråga om

de kommunala mellanskolorna och de högre folkskolorna och således i

form av dels ett fast grundanslag till varje seminarium, dels särskilda

bidrag i vissa avseenden till lärarnas avlöning. Under förutsättning att

landstingens kostnader skulle stanna vid samma belopp som i ovannämnda

fall, nämligen 13,100 kronor för ett 2-klassigt och 9,300 kronor för ett 1-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ti Proposition Nr 303.

49

Massivt seminarium, skulle statens grundanslag böra bestämmas till 12,800

kronor för det förra seminariet och 9,100 kronor för det senare. Då staten

otvivelaktigt har ett synnerligen stort intresse av att småskollärarkårens

utbildning ordnas på ett mera tillfredsställande sätt än för närvarande är

fallet och det vid sådant förhållande synes lämpligt, att landstingens kostnader

för ifrågavarande slag av lärare icke avsevärt ökas utöver de belopp,

som nu av dem tillskjutas, finner jag i likhet med skolöverstyrelsen tillräckliga

skäl föreligga för att de ökade kostnader för seminarierna, som

uppkomma genom den av mig nu förordade omorganisationen och regleringen

av lärarpersonalens avlöningsförmåner, täckas genom höjning av

statsbidraget. Statens kostnader i det hela skulle då bliva i avrundade tal:

Härav framgår, att statens kostnader skulle bliva ungefär desamma,

vare sig statsbidragen utgå efter nuvarande grunder eller efter dem, som

jag i det föregående tillstyrkt. Folkskolöverstyrelsen har på anförda skäl

ansett, att den sistnämnda formen för statsbidragens utgående till små8koleseminarierna

vore att föredraga, och härutinnan delar jag överstyrelsens

mening. I så fall bör emellertid, utöver vad överstyrelsen föreslagit,

i statsbidrag utgå även för varje manlig extra ordinarie lärare vid ifrågavarande

seminarier skillnaden mellan manlig och kvinnlig lärares arvode.

överstyrelsen har vidare föreslagit, att statsbidrag skulle kunna utgå

för parallellavdelningar, för den händelse sådana skulle vid något seminarium

upprättas, och att dessa bidrag skulle utgå till lärarnas avlöning enligt

samma grunder som eljest samt därutöver med ett särskilt grundanslag,

som borde bestämmas till exempelvis 3,000 kronor för varje parallellavdelning.

Detta förslag synes mig väl grundat, varför jag tillstyrker bifall

till detsamma. Däremot kan jag icke, av skäl som jag i det föregående

anfört, understödja överstyrelsens förslag angående statsbidrag för en tredje

årsklass eller för preparandkurs.

Att undervisningen vid landstingsseminarierna skall för seminariernas

elever vara avgiftsfri synes mig självfallet, och bör detta därför uppställas

såsom ett villkor för åtnjutande av statsbidrag. I allmänhet bör tydligen

även undervisningen för de i övningsskolorna intagna barnen vara avgiftsfri.

Dock torde det kunna överlämnas åt Kung!. Maj:t att pröva, huruvida i

något särskilt fall undantag må medgivas från sistnämnda regel.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 325 käft. (Nr 363.)

Maximum Maximum Medeltal

kronor kronor kronor

för 2-klassigt seminarium

1-klassigt

18,000 14,000 16,000

13,300 10,300 11,800

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stipendier.

Enskilda

småskole
seminarier.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

I fråga om stipendier åt småskoleserainariernas elever ansluter jag

mig till vad folkskolöverstyrelsen anfört och föreslagit.

Jag kommer nu till frågan om de enskilda småskoleseminarierna.

Dessa äro för närvarande 4, nämligen 2 i Stockholm, 1 i Borås och 1 i Skara.

Dessutom finnes ett enskilt seminarium i Hagaström, som tagit till uppgift

att utbilda lärare för mindre folkskolor och biträdande lärare för egentliga

folkskolor. Folkskolöverstyrelsen har ifrågasatt, att vart och ett av dessa

5 seminarier, som alla äro 2-klassiga, skulle under vissa villkor erhålla

ett årligt statsunderstöd av 4,000 kronor. Som skäl härför har överstyrelsen

framhållit, att det kunde innebära en viss fördel, att det enskilda

initiativet på hithörande område under mindre bundna former finge tillfälle

att i någon mindre utsträckning göra sig gällande, att ersättande av

de enskilda seminarierna med kommunala ej kunde ske med ens, att dessa

seminarier vore åtminstone för närvarande behövliga med hänsyn till rådande

lärarbrist samt att statsunderstöd vore med hänsyn till de växande

anspråken på lärarlöner och yttre utrustning nästan nödvändiga för nämnda

seminariers bestånd.

Å andra sidan har överstyrelsen även anfört sådana skäl, som enligt

min mening tala emot beviljande av statsunderstöd åt enskilda seminarier.

Sålunda har överstyrelsen fäst uppmärksamheten på den ogynnsamma

ställning eleverna vid ett enskilt seminarium intaga, i det de måste erlägga

rätt höga terminsavgifter. Vidare har överstyrelsen uttalat såsom

önskligt, att enskilda läroanstalter av detta slag komme att ersättas av

landstingsseminarier, emedan dessa senare genom sin solidare ekonomiska

grundval erbjöde större garantier för en av främmande hänsyn ostörd

fortgång av utbildningsarbetet. Ytterligare har överstyrelsen erinrat, att

vissa landsting ej inrättat småskoleseminarier och ej heller lämnade bidrag

till sådana, samt uttalat såsom sin mening, att det ej kunde anses vara

riktigt, att på grund härav de blivande småskollärarinnorna i vissa län

finge vidkännas den större kostnad för sin utbildning, som erläggande av

särskilda terminsavgifter medförde, överstyrelsen säger sig därför hava

velat med styrka framhålla, att de enskilda seminarier, som kunde anses

direkt ersätta landstingsseminarier, endast under den närmaste tiden och

i avvaktan på att vederbörande landsting kunde hinna vidtaga nödiga åtgärder

för upprättande av småskoleseminarier, finge tillerkännas understöd.

Med sistnämnda seminarier åsyftas de i Borås och Skara.

De skäl, som sålunda anförts mot beviljande av statsunderstöd åt enskilda

seminarier, finner jag vara icke mindre vägande än de, som anförts

för beviljande av sådant understöd. Redan med hänsyn härtill kan jag

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 363.

icke tillstyrka bifall till överstyrelsens förslag i förevarande avseende. Men

i varje fall synes mig icke råtta ögonblicket nu vara inne för äskande av

statsunderstöd åt ifrågavarande seminarier. Om det förslag rörande landstingsseminarierna,

som jag i det följande kommer att framställa, vinner

bifall, kommer hela frågan om sinåskollärarutbildningen i ett nytt läge.

Man torde då kunna vänta ett ökat intresse från landstingens sida för

denna utbildning och detta i all synnerhet hos de landsting, som ännu

icke bidragit till densamma. Det riktiga synes mig därför vara att åtminstone

under någon tid avvakta resultatet av landstingsseminariernas

verksamhet, innan framställning göres hos riksdagen om anslag till enskilda

småskoleseminarier. Detta senare synes mig så mycket mera angeläget,

som riksdagen år 1912, i sammanhang med beviljande av anslag åt det

enskilda kvinnliga folkskoleseminariet i Göteborg, uttalade, att man med

synnerlig varsamhet syntes böra fortgå på den inslagna vägen att bereda

statsunderstöd åt enskilda seminarier av sådant slag.

Härmed är tydligen icke sagt, att de enskilda seminarierna icke skulle

tillåtas att fortsätta sin verksamhet, under villkor att de meddela en tillfredsställande

sinåskollärärutbildning.

Enligt den av folkskolöverstyrelsen gjorda kostnadsberäkningen skulle

för den ifrågasatta omorganisationen av småskoleseminarierna krävas dels

ett ordinarie förslagsanslag till understöd åt småskoleseminarier å 410,000

kronor, motsvarande de i 1919 års riksstat under titlarne »Avlöningsbidrag

till lärare vid småskoleseminarier» och »Bidrag till avlönande av vikarie

för lärare vid småskoleseminarium» upptagna förslagsanslagen å respektive

110.000 och 2,000 kronor, dels ock att ett ordinarie reservationsanslag''å

96,800 kronor till stipendier för elever vid småskoleseminarier. Jag har

intet att erinra mot denna kostnadsberäkning, men jag vill anmärka, att

förstnämnda anslag bör, på grund av vad jag anfört rörande de enskilda

seminarierna, minskas med 20,000 kronor. Vidare torde det icke vara behövligt

att till en början räkna med inrättandet av parallellavdelningar,

och då jag därjämte avstyrkt understöd till en tredje årskurs samt till

preparandkurser, lärer samma anslag kunna minskas med ytterligen 9,000

kronor. Berörda anslag skulle således lämpligen kunna bestämmas till

381.000 kronor.

överstyrelsens förslag rörande övergångsbestämmelser vill jag förorda.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen att

Anslag.

Övergångsbe
stämmelser.

Hemställan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 303.

a) besluta,

dels att statsbidrag till av landsting eller stad, som

ej i landsting deltager, inrättade småskoleseininarier

skola utgå efter följande grunder:

Statsbidrag till seminarium med två elevklasser

samtidigt utgår med 12,800 kronor för år och till seminarium

med en ele\kiass med 9,100 kronor för år samt

därutöver med ett belopp av högst 3,000 kronor för år

till parallellavdelning av årsklass.

Härlörutom skola till varje sådant seminarium utgå

följande statsbidrag:

1) för varje manlig ordinarie lärare skillnaden

mellan manlig och kvinnlig lärares grundlön;

2) för rektor dessutom två tredjedelar av det stadgade

särskilda arvodet;

3) för varje manlig eller kvinnlig ordinarie lärare

ett belopp motsvarande läraren tillkommande ålderstillägg;
4)

för varje lärare, som vikarierar för ordinarie

eller extra ordinarie lärare, om tjänstledigheten förorsakas

av styrkt sjukdom, det belopp, som, utöver

vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras

till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten

förorsakas av offentligt uppdrag, bestridande av befattning

i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer, det belopp, som Kungl.

Maj:t för det särskilda fallet bestämmer; samt

5) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller

tillfälligtvis ledig lärarbefattning men erhållit

tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom, det belopp,

som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien;

dels ock att i fråga om tillämpningen av ovan angivna

grunder det må ankomma på Kungl. Maj:t att

utfärda de närmare föreskrifter, vilka i detta avseende

kunna befinnas erforderliga;

b) föreskriva,

att för utgående av statsbidrag till omförmälda

småckoleseminarier skola gälla följande villkor och bestämmelser

:

1) Lärokursen vid seminariet skall vara tvåårig.

O

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kunyl. Maj:ts Proposition AV 3t>3.

2) Till främjande av elevernas praktiska utbildning

för lärarkallet skall med seminariet vara förenad eu övningsskola,

som bör omfatta två årsklasser.

3) Undervisningen vid seminariet bör vara ordnad

med huvudsaklig ledning av den normal undervisningsplan,

som kan komma att av Kung!. Maj:t utfärdas.

4) Undervisningen skall, därest ej Kung]. Maj:t

annorlunda bestämmer, pågå minst 38 veckor om året,

tid för påsk- och pingstferier, tillfälliga lovdager samt

inträdes-, flyttnings- och avgångsprövningar däri inräknad.

5) Seminariet skall hava till sitt förfogande lämpliga

undervisningslokaler samt ändamålsenliga skolmöbler

och erforderlig undervisningsmateriell.

6) Seminariet skall förestås av en för "viss tid utsedd

manlig eller kvinnlig rektor. Utom rektor böra vid

seminariet finnas minst två ordinarie lärare, såvida ej

skolöverstyrelsen i särskilt fall därifrån medgiver undantag.

7) Lärare vid seminariet skall av skolöverstyrelsen

hava blivit förklarad behörig och lämplig till tjänsten

i fråga.

8) Seminariets rektor och lärare skola åtnjuta minst

följande avlöningsförmåner:

rektor, manlig eller kvinnlig, särskilt arvode av

1,000 kronor jämte fri bostad eller motsvarande ersättning,

icke understigande 800 kronor;

ordinarie manlig lätare 3,400 kronor, därav 2,100

kronor lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart

och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive 5, 10

och 15 år;

ordinarie kvinnlig lärare 2,800 kronor, därav 1,800

kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart

och ett å 300 kronor, att utgå efter respektive 5, 10

och 15 år;

extra ordinarie och vikarierande manlig lärare med

full tjänstgöring arvode av 2,800 kronor;

extra ordinarie och vikarierande kvinnlig lärare

med full tjänstgöring arvode av 2,400 kronor;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 363.

vikarierande rektor särskilt arvode av 600 kronor;

manlig timlärare i läsämne 110 kronor för var)e

veckotimme;

kvinnlig timlärare i läsämne 100 kronor för varje

veckotimme;

timlärare i teckning, i musik eller gymnastik 95

kronor för varje veckotimme;

lärarinna i kvinnlig slöjd eller i hushållsgöromål

90 kronor för veckotimme.''

9) Undervisningen vid seminariet skall vara avgiftsfri,

likaså undervisningen vid seminariets övningsskola,

såvida icke Kungl. Maj:t i visst fall annorlunda

bestämmer.

10) För seminariet skall finnas en särskild styrelse,

bestående av seminariets rektor och minst fyra av vederbörande

landsting eller stad utsedda medlemmar.

11) Seminariet skall stå under inseende av skolöverstyrelsen

och vara underkastat den kontroll och de

bestämmelser i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva;

c) förklara,

att Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare

villkor och bestämmelser, vilka torde för sagda avlöningsförmåners

åtnjutande böra stadgas, ävensom de närmare

föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses

erforderliga;

d) bestämma,

att ordinarie lärare vid småskoleseminarium, varom

nu är fråga, skall i pensionshänseende vara likställd

med ordinarie övningsskollärare vid folkskoleseminarium;

e) medgiva,

dels att av landsting eller stad, som ej i landsting

deltager, inrättat småskoleseminarium må under en övergångstid

av högst tre år, ändock att seminariet i fråga

om organisation, undervisning och utrustning ej uppfyller

alla ovan angivna villkor, efter Kungl. Maj:ts beprövande

i varje särskilt fall kunna erhålla statsbidrag

beräknat i tillämpliga delar efter ovanstående

grunder, dock med det lägre belopp, som Kungl. Maj:t

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kunyl. Moj-.ts Proposition Nr 363.

med hänsyn till de vid seminariet anställda lärarkrafternas

antal samt övriga omständigheter kan finna skäligt

bestämma;

dels ock att småskoleseminarium, som under år

1919 åtnjuter statsbidrag och jämlikt ovan meddelade

bestämmelser ej kan komma i åtnjutande av där angivna

bidrag, må under en tid av högst tre år erhålla statsbidrag

till läraravlöning enligt nu gällande föreskrifter;

samt

f) med uteslutande av de i 1919 års riksstat under

åttonde huvudtiteln å ordinarie stat upptagna förslagsanslagen:

»Avlöningsbidrag till lärare vid småskoleseminarier»

å 110,000 kronor samt »Bidrag till avlönande

av vikarie för lärare vid småskoleseminarium» å 2,000

kronor uppföra i riksstaten för år 1920 under nämnda

huvudtitel å ordinarie stat under rubriken: Småskoleseminarier:
dels

till understöd åt småskoleseminarier ett förslagsanslag

å 381,000 kronor;

dels ock till stipendier åt elever vid småskoleseminarier

ett reservationsanslag å 96,800 kronor.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan biföll Hans Maj:t Konungen; och skulle proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hemming Gadd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.