Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län

1919-03-14 · 10 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:368, Med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majd» proposition nr 368.

I

Nr 3f>8.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande

särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning

inom vissa län; given Stockholms slott den 14 mars

1919.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag

om fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda

bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 330 käft. (Nr 363.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts proposition nr 368.

Förslag

till

Lag

om fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda

bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län.

Härigenom förordnas, att det förbud, som i 1 § lagen den 31 maj

1918 innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning

inom vissa län stadgas mot inmutning för annans än kronans räkning

vilket förbud gäller till den 1 oktober 1919, skall äga fortsatt giltighet

till den 1 oktober 1920 samt att övriga bestämmelser i sagda lag skola

äga tillämpning med avseende å inmutning, som i samma bestämmelser

avses, där denna sökes före sistnämnda dag.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1919.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ta proposition nr .‘iHH.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 14 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnek.

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Pkteén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anförde:

»Sedan till följd av den under kristiden inträdda bristen å vissa

metaller, särskilt koppar, nickel och svavelkis, fråga uppstått om upphävande

av det enligt lagen den 27 mars 1917 stadgade förbud för enskilda

att erhålla inmutning å viss kronojord inom Norrbottens, Västerbottens

och Jämtlands län, vann denna fråga sin lösning vid 1918 års

riksdag, som antog ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag till lag i ämnet.

Den 31 maj 1918 utfärdades med anledning härav lag innefattande särskilda

bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län, vilken

lag trätt i kraft den 15 juni 1918. Genom denna lag upphävdes lagen

den 27 mars 1917 och frigavs rätten till inmutning å ifrågavarande

kronojord utom beträffande järnmalm, i fråga varom enahanda förbud

som ovan sagts stadgades i 1 § av lagen den 31 maj 1918. I avbidan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bergmästaren

i norra

bergmästardistriktet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 368.

på genomförandet av en ny allmän gruvlagstiftning erhöll sistnämnda

lag allenast provisorisk giltighet, och stadgades i sådant avseende i

lagens slutbestämmelser, att det i 1 § omförmälda förbud mot inmutningav

järnmalmsfyndighet för annans än kronans räkning skulle upphöra

att gälla den 1 oktober 1919 samt att lagens övriga bestämmelser icke

skulle tillämpas med avseende å inmutning, som söktes efter sistnämnda

dag, allt så framt ej Kungl. Maj:t med riksdagen annorlunda förordnade.

Då frågan om en ny allmän gruvlagstiftning icke kan antagas

hinna få sin lösning, innan lagens giltighetstid, i den mån densamma

genom berörda slutbestämmelser begränsats, går till ända, har spörsmålet

om utsträckning av samma tid kommit under övervägande, och hava i

detta avseende utlåtanden infordrats från kommerskollegium, Kungl.

Maj:ts befallningshavande i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, chefen för Sveriges geologiska undersökning, bergmästaren i norra

bergmästardistriktet C. I. Asplund samt kommissionen för undersökning

av vissa mineralfyndigbeter å kronojord.

Bergmästaren Asplund har i skrivelse den 20 februari 1919 redogjort

för verkningarna av ifrågavarande lag under tiden efter dess ikraftträdande

och i sådant avseende uppgivit, att under berörda tid utfärdats

följande antal mutsedlar, dels å nyupptäckta, dels å sönade fyndigheter å

kronojord inom de tre län, som berördes av lagen:

Norrbottens län....... 320 nyupptäckta, 220 sönade fyndigheter, summa 540

Västerbottens » ....... 51 > 115 » > , 166

Jämtlands » ....... 7 » 33 » » »40

Summa summarum 378 nyupptäckta, 388 sönade fyndighetor, summa 748

Fördelningen av sönade och nyupptäckta fyndigheter på olika slag

av inmutningsbara mineral hade inom de olika länen varit följande:

Antal mutsedlar.

1

Mineralarter:

!

Norrbottens

län.

Västerbottens

län.

Jämtlands

län.

!

Summa.

Nya

fyndig-

heter.

Sönade

fyndig-

heter.

Nya

fyndig-

heter.

Sönade

fyndig-

heter.

Nya

fyndig-

heter.

Sönade

fyndig-

heter.

Nya

fyndig-

heter.

Sönade

fyndig-

heter.

Apatit.............

29

29

_

_

_

_

29

29 i

Magnesit................

16

—

—

—

—- .

--

16

_ i

Grafit.............

21

75

—

—

—

—

21

75 |,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kitngl. Mnj:ts proposition nr

5

Mineralarter;

Norrbottens

lita.

Västerbottens

län.

Jämtlands

län.

Samma. j

Nya

fyndig- In ter.

Sönade

fyndig-

liclcr.

Nya

fyndig-

heter.

Sönade

fyndig-

heter.

Nya

fyndig-

heter.

Sönade

fyndig-

heter.

Nya

fy, dig- heter.

Sönade

fyndig-

heter.

Svavelkis................

3

5

4

_

_

_

7

5

Svavelkis och Apatit...........

11

—

—

—

—

—

11

_ I

Svavelkis och magnetkis.........

7

—

—

—

—

—

7

Koppar.................

57

45

9

72

1

6

67

123

Koppar och svavelkis...........

7

—

13

1

—

—

20

1

Koppar och magnetkis..........

45

9

6

—

—

—

51

9 |

Koppar och grafit.............

18

—

—

—

—

—

18

—

Molybden................

3

20

—

—

—

—

3

20

Koppar och molybden...........

34

—

—

—

—

—

34

—

Koppar, magnetkis, svavelkis, arsenikkis m. m.

—

—

—

3

—

—

3

Koppar, magnetkis, svavelkis, arsenikkis och

kobolt.................

—

6

—

—

—

’ —

—

6

Koppar och bly .............

7

—

—

—

—

—

7

—

Koppar, bly och magnetkis........

—

—

10

—

—

—

10

—

Koppar, bly och zink...........

—

—

1

—

—

—

1

—

Koppar och kobolt............

—

7

—

—

—

—

—

7

Arsenikkis m. m..............

—

—

—

30

—

—

—

30

Silver ........... .......

—

13

—

—

—

—

—

13

Bly...................

25

—

—

—

5

3

30

3

Arsenik, bly, silver............

—

3

—

—

—

—

—

3

Bly och silver..............

37

8

—

—

—

—

37

8i

Bly och zink...............

—

—

4

—

—

—

4

—

Mangan.................

—

—

4

—

—

—

4

—

Krom..................

—

—

9

24

—

33

Nickel..................

—

—

—

—

1

—

1

—

Summa

320

220

51

115

7

33

378

368

Bergmästaren Asplund har därjämte uppgivit, att av ovan angivna

mutsedlar följande blivit utfärdade på grund av ansökningar, som inkommit

första dagen, då inmutning enligt den provisoriska lagen varit

tillåten eller den 15 juni 1918, nämligen 196 å nyupptäckta och 339 å

sönade fyndigheter eller tillsammans 535, motsvarande 72 procent av

hela antalet utfärdade mutsedlar. Samtliga dessa och dessutom åtmin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi

Kmigl. Maj-.ts proposition nr 368.

stolle de under de närmast påföljande dagarna inmutade fyndigheterna,

utgörande till och med den 20 juni 1918 22 nyupptäckta och 11 sönade

fyndigheter, eller tillsammans 568, av vilka 218 uppgivits såsom nyupptäckta,

hade utan tvivel varit kända redan före den provisoriska lagens

tillkomst. Det vore således högst 160 såsom nyupptäckta angivna fyndigheter,

som möjligen kunde vara tillkomna på grund av efter lagens

ikraftträdande igångsatta malmletningar, men i själva verket torde antalet

helt och hållet nyupptäckta vara långt mindre. Så vitt bergmästaren

hade sig bekant, hade icke heller i allmänhet några mera ingående undersökningar

av de inmutade fyndigheterna under 1918 blivit verkställda,

ländast ett malmfält, Nunasvaara grafitfält inom Jukkasjärvi socken, vara

före lagens tillkomst begärts koncession, som dock avslagits, hade varit

föremål för utmålsförrättning, varvid lagts 15 utmål.

Betiäffande frågan om prolongation av lagen har bergmästaren

Asplund anfört, att då det på grund av lagen framkallade enskilda initiativet

för malmers uppletande och undersökning givetvis under det

första året efter lagens ikraftträdande mest inriktat sig på upptagande

av övergivna eller, under den tid inmutningsförbud varit rådande, påträffade

fyndigheter, torde man få taga för givet, att, sedan dessa fyndigheter

blivit besiktigade och de sämre av dem utrangerade, arbetet ett kommande

år skulle mera ägnas åt eftersökandet av nya fyndigheter, vari

gen o in bättie resultat än som hittills ernåtts möjligen kunde förväntas.

Under sådana förhållanden och då vårt land, även om eu större del av den

nuvarande stora bristen syntes för den närmaste framtiden kunna täckas

genom import utifrån, allt fortfarande saknade kända tillgångar av de

malmer, som enligt lagen gjorts inmutningsbara även å kronojord, i tillräcklig

mängd för tillgodoseende av landets normala behov, så syntes

alla skäl tala för att ifrågavarande lag förlängdes ytterligare någon

tid. Skulle inom den närmaste tiden den under utredning varande frågan.

om ny gruvlagstiftning för fyndigheter å kronojord bliva slutgiltigt

avgjord, Kunde det ju vara lämpligt att förlänga lagen till dess denna

nya gruvlagstiftning trätt i kraft. Men då detta icke torde kunna förväntas

ske före utgången av år 1920, så syntes det lämpligare, att lagen

förlängdes på ett år eller till den 1 oktober 1920. Det bleve då möjligt

för statsmakterna att under 1920 ars riksdag tag''a under övervägande,

huruvida skäl föreläge att ytterligare förlänga lagen, och torde vid denna

tid hava kunnat insamlas ett rikhaltigare erfarenhetsmaterial för bedömande

av en del viktiga bestämmelser rörande tillvaratagandet av kronans

och det allmännas intressen, som torde komma att "utgöra huvudsyftet

med den blivande definitiva gruvlagstiftningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr JO 8.

1

Kommerskollegium har i utlåtande den 26 februari 1919, under

hänvisning till vad bergmästaren Asplund i ovannämnda skrivelse anfört,

såsom sin mening uttalat, att ett förordnande om fortsatt tillämpning av

ifrågavarande lag vore av förhållandena påkallat. 1 fråga om för vilken

tid sådant förordnande nu borde meddelas, ville det synas kollegium, att

detta lämpligen icke borde ske för längre tid iin ytterligare ett år eller

till den 1 oktober 1920.

Chefen för Sveriges geologiska undersökning har i sitt den 27

februari 1919 avgivna yttrande erinrat, hurusom lagens syfte vore att

sporra till bekantgörande och eftersökande av fyndigheter av sådana

malmer, som i vårt land förekomme i otillräcklig mängd, och på vilka

i synnerhet under världskriget rått påfallande brist. Särskilt torde man

hava hoppats få utrönt, huruvida under den långa tid, som inmntningsförbudet

å kronomark inom de nordligaste länen varit rådande, sådana

fyndigheter uppdagats men av upptäckarna hemlighölles i avvaktan på

ny lagstiftning. Erfarenheten från den tid, under vilken lagen varit

gällande, talade icke för tillvaron av mera betydande hemlighållna sådana

förekomster. Större delen av de inmutningar, som tagits med ledning

av densamma, avsåge sedan gammalt kända och sönade, efter allt

att döma mindre betydande förekomster, och ingen av de nyupptäckta

fyndigheterna hade ännu bevisats vara av större betydelse. Givetvis

vore emellertid lagens giltighetstid för kort, för att några mera uttömmande

resultat under densamma skulle kunna förväntas av letandet

efter nya malmfyndigheter, och därför förelåge också möjligheten, att en

utsträckning av tiden för lagens tillämpning kunde komma att föranleda

upptäckandet av sådana förekomster av värde. På grund härav och då

det fortfarande, om än i mindre trängande grad än under krigsåren,

måste anses vara av stort allmänt intresse, att verkligt betydande förekomster

av sådana malmer, på vilka landet lede brist, bleve uppdagade,

syntes det önskvärt, att den ifrågavarande lagen finge äga giltighet, till

dess ny gruvlagstiftning komme till stånd. Detta syntes så mycket mer

kunna förordas, som kronans intressen enligt samma lag syntes väl tillgodosedda.

Otvivelaktigt kunde i vissa fall försök göras att kringgå inmutningsförbudet

på järnmalm genom att begära mutsedel å eu på kronomark

belägen järnmalmsfyndighet under föregivande av att den innehölle

något annat enligt lagen inmutningsbart mineral. På grund av

lagens bestämmelser torde sådana försök dock näppeligen kunna leda till

menligare påföljder, än att vissa å kronomark belägna järnmalmsfyndigheter

bleve till sin utsträckning och beskaffenhet undei’sökta på enskild

Kommers
kollegium.

Cliefen för

Sveriges geologis),

n undersökning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 368.

bekostnad, i förhoppning att antingen enligt ifrågavarande lag inmutningsbara

mineral där kunde anträffas i brytvärd mängd eller att inmutaren

genom sina arbeten skulle kunna tillförsäkra sig företrädesrätt gent

emot andra enskilda efter ny gruvlags trädande i kraft. Med stöd av

det anförda hemställdes, att lagen måtte förordnas att gälla, till dess ny

gruvlag komme att träda i kraft.

Kommissionen

för undersökning

av visso mineraljyndigheter

å kronojord.

Kommissionen för undersökning av vissa mineralfyndigheter å kronojord

har i skrivelse den 24 februari 1919 framhållit, att, då inmutning

enligt lagen icke finge sökas efter den 1 oktober 1919 samt de in
mutningar,

som under 1918 meddelats på grund av lagen, efter vad

kommissionen hade sig bekant, under 1918 blivit mycket litet undersökta,

endast sommaren 1919 skulle återstå för vederbörande inmu
tare

att undersöka sina fyndigheter och i händelse av behov komplettera

sitt område med nya inmutningar. En tid av endast en sommar

för de inmutade fyndigheternas undersökning och särskilt för fastställande

om ytterligare inmutningar erfordrades för täckande av hela de anträffade

fyndigheternas utsträckning ansåge kommissionen vara väl kort

och ville redan av denna hänsyn tillstyrka, att tiden för inmutning enligt

lagen förlängdes. Ehuru kristiden och den överhängande bristen av

sådana mineral, som i lagen avsåges, syntes närma sig sitt slut, kvarstode

dock det förhållande, att landet icke kunde försörja sig självt med

de metaller, vilkas malmer enligt lagen varit inmutningsbara. Under

sådant förhållande syntes det kommissionen synnerligen oklokt att helt

tvärt avbryta den malmletning, som genom lagen otvivelaktigt kommit i

gång här och var uti bygderna, och ville kommissionen på det livligaste

tillstyrka, att lagens giltighetstid förlängdes tills den väntade nya gruvlagstiftningen

definitivt ordnat förhållandena angående fyndigheter å

kronomark.

Kungl. Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västerbottens och Norrbottens

fcdinings- ^an ^ava i avgivna utlåtanden tillstyrkt prolongation av lagen, och har

havande i befallningshavanden i sistnämnda län därvid upplyst, att utmålsläggning

bottenstock hhvit inom länet verkställd allenast beträffande 15 fyndigheter, som inNorrbottens

mutats enligt förevarande lag.

län.

mdd^b Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jämtlands län har i skrivelse

fällnings- meddelat, att efter lagens ikraftträdande med stöd av densamma till befarande

i fallningshavanden ingivits fem mutsedlar angående kopparmalmsfyndigamiän!

S heter men att, såvitt befallningshavanden hade sig bekant, dock icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ta proposition nr 368.

någon av dessa fyndigheter ännu varit föremål för bearbetning. Befallningshavanden

har därjämte erinrat, hurusom anledningen till lagens tillkomst

huvudsakligen varit att söka i den till följd av kriget framkallade

bristen på vissa mineral, särskilt kopparmalm, nickelmalm och svavelkis.

När denna anledning bortfallit, syntes därför den provisoriska lagstiftningen

icke längre vara av behovet påkallad. Den brist på ifrågakomna

mineral, som under de senare åren gjort sig gällande, torde väl ännu

icke få anses hävd, men genom den möjlighet till import, som numera

yppats, torde det kunna förväntas att landets behov av dessa råvaror

inom kort skulle kunna nöjaktigt tillgodoses. På grund av vad sålunda

anförts hölle befallningshavanden före, att för Jämtlands läns vidkommande

grundad anledning icke förelåge att utsträcka lagens giltighet utöver

den tid, som redan blivit i lagen bestämd. I sådant fall syntes

dock lagen den 27 mars 1917 om inskränkning i inmutningsrätten böra

förnyas.

Lika med de myndigheter, som tillstyrkt prolongation av före varande

lag, och på de av dessa anförda skäl anser jag, att lagen bör eT.menscie •

hålla utsträckt giltighet. Då det är ovisst, vid vilken tidpunkt en ny

allmän gruvlagstiftning kan komma att träda i kraft förslag till dylik

lagstiftning kan tidigast väntas bliva framlagt vid 1920 års riksdag

— synes det ej vara lämpligt, att frågan om förevarande lags giltighet

göres beroende av nämnda tidpunkt, utan torde lagens nya giltighetstid

böra bestämmas till ett år, räknat från och med den 1 oktober 1919.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit inom justitiedepartementet

utarbeta ett förslag till lag om fortsatt tillämpning till den

1 oktober 1920 av förevarande lag.

Då i övergångsbestämmelserna till sistnämnda lag stadgas, att Kungl.

Maj:ts med riksdagen äger förordna om lagens prolongation, med vilket

stadgande, på sätt framgår av lagrådets utlåtande över det till lagrådet

remitterade förslaget till samma lag, avses, att beslut i nyss berörda avseende

må kunna fattas utan ''iakttagande av den i § 87 regeringsformen

stadgade ordning, torde det ej vara erforderligt, att lagrådets yttrande

inhämtas över det nu upprättade lagförslaget.»

Föredraganden uppläste härefter ett förslag till lag om fortsatt tilllämpning

av lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda bestämmelser angående

rätten till inmutning inom vissa län; och hemställde föredraganden,

att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 330 höft. (AV 368.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 368.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A dil Wifvesson.

Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet, P. A Norstedt & Söner.

161604

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda be a1 i texten
  2. 2LU 1919:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda bestämmelser ang s. 8 i texten