Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg för år 1919 åt biskoparna i Härnösands stift E. F. Lönegren och i Luleå stift 0. Bergqvist

1919-03-11 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:375, Angående dyrtidstillägg för år 1919 åt biskoparna i Härnösands stift E. F. Lönegren och i Luleå stift 0. Bergqvist

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu Proposition Nr 375.

1

Nr 375.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg

för år 1919 åt biskoparna i Härnösands stift E. F.

Lönegren och i Luleå stift 0. Bergqvist; given Stockholms

slott den 11 mars 1919.

Under åberopade av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

att till biskoparna i Härnösands stift E. F. Lönegren och i Luleå stift

0. Bergqvist må för år 1919 från biskopslöneregleringsfonden utgå dyrtidstillägg

å den del av deras avlöningsförmåner, som utgår av nämnda

fond,, enligt enahanda grunder, som skulle gällt, om deras avlöningsförmåner

bestritts av statsmedel, dock med avdrag för Lönegren av ett belopp, motsvarande

vad han i årlig avlöning uppbär utöver 12,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Värner Rydén.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 337 käft. (Nr 375—376.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 375.

Utdrag

av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars

1919.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Pai.mstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde härefter:

Dyrtids- På därom av Kungl. Maj:t i proposition den 22 mars 1918, nr 287,

biskoparna i gjord framställning medgav 1918 års lagtima riksdag, att biskopen i Luleå

Härnösands stift O. Bergqvist, vilkens avlöningsförmåner utgå av biskopslöneregleringsLönegren

och fonden, finge för år 1918 å samma förmåner uppbära krigstidsti Hägg från

i Luleå stift nämnda fond enligt enahanda grunder, som skulle gällt, .om hans avlöo.

Bergqvist. ningSförmåner bestritts av statsmedel. Beträffande skälen för denna framställning

får jag hänvisa till mitt yttrande till det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet. Likaledes medgav samma års urtima

riksdag på därom av Kungl. Maj:t i proposition den 25 oktober 1918,

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Alaj:ts Proposition Nr 373.

nr 26, gjord framställning, att Bergqvist tinge enligt motsvarande grunder

uppbära extra krig-tid,stillägg för senare halvåret 1918.

I skrivelse den 19 juni 1918 har biskopskonferensen gjort framställning

om beredande åt biskopen i Härnösands stift av ett krigstidstillägg,

som tillförsäkrade honom ett lönebelopp motsvarande det, som tillerkänts

biskopen i Luleå stift. Till stöd härför har konferensen, under erinran

om det biskopen i Luleå beviljande krigstidstillägget, anfört, att biskopen

i Härnösand med avseende å löneförmåner befunne sig i en särskilt missgynnad

ställning. Ett krigstidstillägg å hans lön vore så mycket mera

påkallat, som det stora stiftet krävde dryga resekostnader och det kalla

klimatet gjorda kostnaden för biskopshusets uppvärmning mycket kännbar.

Över denna framställning har statskontoret den 7 september 1918

avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört:

Då statskontoret i utlåtande den 9 februari 1918 angående det i den nu föreliggande

framställningen åberopade ärendet rörande krigstidstillägg åt biskopen 0.

Bergqvist fann sig böra tillstyrka, att dylik förmån bereddes honom, anförde statskontoret

till stöd härför, bland annat, att de biskopen i Luleå stift tillkommande avlöningsförmånerna

vore till siffran bestämda och således i detta avseende skiljde sig från

övriga biskopars i riket, för vilka lönen i dess helhet eller till större eller mindre del

utginge efter markegångspris, varjämte på lönens belopp även andra förhållanden, såsom

avgifter för upplatna arrenden och dylikt, kuude öva inverkan.

Den av statskontoret sålunda påpekade skillnaden i sättet för avlönande av å ena

sidan biskopen i Luleå och å andra sidan övriga biskopar utgör givetvis hinder för att

bereda biskopen i Härnösand krigstidstillägg enligt de för befattningshavare i statens

tjänst för sådan förmån bestämda grunder. Detta utesluter emellertid icke, att omständigheterna

kunna vara sådana, att de skäligen måste anses påkalla ett lönetillskott

från biskop-döneregleringsfonden för ifrågavarande tjänst. Men en nödvändig förutsättning

för beredande av en sådan förmån är, att man äger kännedom om det belopp,

vartill löneinkomsterna vid biskopsämbetet uppgå. Härom förekommer emellertid i

ärendet icke annat än biskopskonferensens uppgift, att biskopen i Härnösand befinner

sig i en i avlöningshänseende lika missgynnad ställning som biskopen i Luleå. Någon

utredning om den verkliga inkomsten vid biskopsstolen i Härnösand föreligger dock

icke, och ej heller synes det lämpligt att föranstalta om en dylik beträffande enbart

denna biskopstjänst. Det bör nämligen märkas, atl enligt de av 1860 års riksdag antagna

grunderna för biskopslönernas reglering ett flertal av dessa löner beräknades till

samma belopp, 12,000 kronor, som för biskopen i Härnösand, men huruvida med de

av Kungl. Maj:t sedermera genom särskilda beslut för bestridande av dessa löner anvisade

tillgångarna de för närvarande biskoparna faktiskt tillflytande iukomsterna motsvara,

eventuellt över- eller understiga, dessa beräknade belopp, därom äger man ingen

kännedom. Då det vid sådant förhållande icke är uteslutet, att jämväl för andra

biskopstjänster än den i Härnösand kan påkallas lönetillskott, torde det icke vara skäl

att utan eu allmännare utredning i ämnet besluta om dylik förmån för en särskild

biskop. Statskontoret kan alltså för närvarande icke tillstyrka den föreliggande framställningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departe
mentschefen.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 375.

I anledning av detta statskontorets utlåtande har biskopen i Härnösands

stift E. F. Lönegren den 18 november 1918 ingivit en skrivelse i

ämnet, däri han anfört, bland annat, följande:

Det är sant att, såsom statskontoret påpekar, ingen fullständig utredning av

biskopslönens i Härnösand verkliga belopp föreligger utan allenast ett konstaterande av

den missgynnade ställning biskopen i Härnösand bredvid övriga biskopar intager, och

som ^ansetts numera så mycket mindre böra rättvisligen fortfara som åt biskopen i

Luleå beretts krigstidstillägg och sedermera jämväl ett extra dylikt.

Detaljerad utredning ansågs i frågans dåvarande läge ej nödvändig, då lönen

alltigenom utanordnas kontant av länsstyrelsen och sålunda ligger under offentlig kontroll

och det icke ifrågasattes annat eller mera än att den genom ett krigstidstillägg

skulle bringas upp till samma belopp, som tillerkänts biskopen i Luleå.

Emellertid bifogas härmed en bestyrkt uppgift över de tre senaste årens löneinkomster.

Av denna framgår att lönen bestar dels av ett fixt av Kungl. Maj:t

fastställt lönefyllnads- och ersättningsbelopp, sammanlagt kr. 8,800: 88 dels av indelningsersättningar,

som med markegången stigit i någon mån, dock under nyssnämnda

år ej mer än sammanlagt kr. 357:43.

Därest dessa sistnämnda ersättningsbelopps rörlighet skulle anses utgöra formellt

hinder för beviljande av krigstidstillägg härå, så förefinnes ju intet sådant hinder

i fråga om det förstnämnda fixa lönefyllnadsanslaget å kr. 8,800: 88.

Det är vidare gentemot statskontorets anmärkning om bristande utredning av

samtliga biskopars lönevillkor att dels påpeka, att sådan utredning helt nyligen verkställts

av kanslirådet H. Tigerschiöld och i annat sammanhang framlagts för Kungl.

Maj:t, dels erinra därom, att då biskopskonferensens medlemmar själva vitsordade Härnösandsbiskopens

särställning, låg däri ett medgivande, att de för egen del åtnjöto

löneförmåner, som överstege biskopens i Luleå med honom tillerkända krigstidstillägg.

Såsom ytterligare stöd lör rättmätigheten i biskopskonferensens framställning

torde följande sakförhållanden få påpekas:

biskoparna i Norrland betungas av mycket stora resekostnader. Biskopen i Härnösand

åtnjuter icke — såsom biskopen i Luleå delvis gör — reseersättning av allmänna

medel.

Utom dessa upprepade resor i det 76.000 kvkm. stora stiftet tillkomma de

numera ofta återkommande kyrkomötena, för vilkas bevistande ingen ersättning erhålles.

Ensamt för 1918 ars kyrkomöte innebar detta en utebliven ersättning av 640

kronor, motsvarande det belopp, som tillerkändes stiftets prästerliga ledamot.

^Härnösand är i hög grad en dyrort, ej minst i skattehänseende. Kronontskylderna

ha i år stigit med 50 procent, kommunalutskylderna väntas stiga med inemot 100 procent.

Sedan, numera de biskopen i Härnösands stift anslagna prebendepastoraten

blivit indragna, bestå hans avlöningsförmåner av dels indelningsersättningsmedel

och dels ett fyllnadsbelopp från biskopslöneregleringsfonden

för avlöningens uppbringande till fastställt belopp. 12,000 kronor.

Enligt ovannämnda, Lönegrens skrivelse bifogade uppgift från landskontoret

i Härnösand har avlöningen till biskopen i Härnösands stift under

åren 1915 — 1917 uppgått till följande belopp:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:tu Proposition Nr 375.

År 1915.

Lönefyllnad från biskopslöneregleringsfonden.................... kronor 8,800: 88

Indelningsersättningar .......................................................... » 3,786: 48

Summa kronor 12,587: 36

År 1916.

Lönefyllnad från biskopslöneregleringsfonden ................. kronor 8,800: 88

Indelningsersättningar ............................................................. » 3,936: 79

Summa kronor 12,737: 67

År 1917.

Lönefyllnad från biskopslöneregleringsfonden .................. kronor 8,800: 88

Indelningsersättningar ............................................................. » 4,143: 91

Summa kronor 12,944: 79

Härav framgår, att ersättningsmedlen i någon mån ökats under dessa

år. Den största delen av avlöningen utgår dock med ett fixt belopp,

varför samma skäl, som legat till grund för beredande av krigstidstillägg

åt biskopen i Luleå stift, synas tala för att dylikt även får utgå till

biskopen i Härnösands stift. Den reduktion, som hans avlöning undergått

på grund av penningvärdets fall, torde böra ersättas i likhet med

vad som är fallet med avlöningen till befattningshavare i statens tjänst.

Givetvis bör dyrtid stillägget, såsom det hädanefter torde få benämnas,

endast utgå å den del av avlöningen, som utbetalas från biskopslöneregleringsfonden.

Skulle emellertid dyrtidstilllägg utan avdrag utgå å

hela denna del av avlöningen, skulle han med anledning av de honom

tillkommande indelningsersättningarna erhålla en sammanlagd avlöning,

som skulle bliva större än biskopens i Luleå stift, vilken, frånsett krigstidstillägg,

åtnjuter en avlöning av 12,000 kronor. Det torde därför

vara erforderligt att stadga, att dyrtidstillägget till den förre skall utgå

efter avdrag av ett belopp, motsvarande vad han i årlig avlöning uppbär

utöver 12,000 kronor. I likhet med vad som varit fallet beträffande krigstidstillägget

under år 1918 åt biskopen i Luleå stift, böra kostnaderna

för här avsedda dyrtidstillägg till båda ifrågavarande biskopar bestridas av

biskopslöneregleringsfonden, vilken utan svårighet lärer kunna bära denna

ökade utgift.

Jag anser mig slutligen böra meddela, att ingen av rikets övriga

biskopar, enligt vad jag inhämtat, har för avsikt begära tillägg av här

förevarande art.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts Proposition Nr 375.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

medgiva,

att till biskoparna i Härnösands stift E. F. Lönegren

och i Luleå stift O. Bergqvist må för år 1919 från

biskopslöneregleringsfonden utgå dyrtidstillägg å den

del av deras avlöningsförmåner, som utgår av nämnda

fond, enligt enahanda grunder, som skulle gällt, om

deras avlöningsförmåner bestritts av statsmedel, dock

med avdrag för Lönegren av ett belopp, motsvarande

vad han i årlig avlöning uppbär utöver 12,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hemming Gadd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:234 Skrivelse till konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående dyrtidstillägg för år 1919 åt biskoparna i Härnösands stift E. F. Lönegren och i Luleå s. 3 i texten
  2. SU 1919:148 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg för år 1919 åt biskoparna i Härnösands stift E. F. Lönegren och i Luleå stift 0. Berg s. 10 i texten