Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3, 4, 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

1919-03-21 · 15 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:380, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3, 4, 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition Nr 380.

Nr 380.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 3, 4, 5 och 6 §§ i lagen den 11

oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension; given Stockholms slott den 21 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

tinansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels antaga bilagda förslag till lag om ändrad lydelse av 3, 4, 5

och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension,

dels ock medgiva att — utöver vad i 17 § av förenämnda lag finnes

stadgat i fråga om beräkning av tjänstår för erhållande av pension —

i sådant hänseende även må få beräknas tid, under vilken tjänstinnehavare

vid statens provningsanstalt innehaft befattning vid tekniska

högskol ans m åt er ia 1 pro vn ingsanst alt.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

T. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 341 höft. (Nr 380.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kung!,. Maj.ts preposition Nr 380

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3, 4, 5 och 6 f§ i lagen den 11 oktober 1907

angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Härigenom förordnas, att 3, 4, 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober

1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension skola erhålla

följande ändrade lydelse:

3 §•

Såsom underlag för bestämmande av pensions belopp skall, där

oj särskilt pensionsunderlag blivit i lönestaten fastställt, tjäna:

a) för tjänst, med vilken jämte lön tjänstgöringspenningar eller

ortstillägg äro förenade, hela lönen;

b) för annan tjänst, två tredjedelar av lönen.

Vid beräkning av pensionsunderlag för tjänst, med vilken förmån

av boställe, prebende, donation eller annan dylik förmån är förenad,

skall lönen, därest den av sådan anledning minskats med ett belopp,

som finnes i lönestaten angivet eller med ledning därav kan bestämmas,

ökas med detta belopp.

Ej må för någon tjänst pensionsunderlag beräknas till högre belopp

än sex tusen kronor.

I fråga om beräkning av pensionsunderlag för vissa lärare i

ovningsämnen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och statens folkskoleseminarier skall gälla vad därom särskilt är stadgat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majd» proposition Nr 380.

4 §.

Pension är till sitt belopp antingen hel eller avkortad.

Hd pension utgör, där ej för särskilt fall annorlunda är stadgat,

samma belopp som det för tjänstinnehavaren vid tiden för hans avgäng

från tjänsten gällande pensionsunderlag; dock skall, för tjänstinnehavare,

som under kortare tid än fem år innehaft den tjänst, från

vilken avgäng äger rum, beloppet av hel pension utgöra en femtedel

av sammanlagda beloppen av de högsta pensionsunderlag, vilka under

vart och ett av de senast förflutna fem åren varit för tjänstinnehavaren

gällande; och skall, därest sådan tjänstinnehavare under någon del av

nämnda tid, utan att tillika innehava tjänst, som i denna lag avses,

innehaft annan statstjänst, med vilken rätt till pension är förenad,

pensionsunderlag beräknas jämväl för den tid, sådan tjänst innehafts,

och därvid tillämpas de i 3 § givna föreskrifter.

Avkortad pension utgör viss del av hel pension och beräknas pa

sätt i 7 § föreskrives.

Där vid beräkning av pensions belopp detta icke slutar å helt

tiotal kronor, skall det ökas till närmast högre tiotal kronor.

I fråga om beräkning av pension för vissa lärare i övningsämnen

vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier

gäller vad därom särskilt är stadgat.

5 §• .

Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder:

för manlig tjänstinnehavare vid uppnådda sextiosju levnadsåi

och trettiofem tjänstår;

för kvinnlig tjänstinnehavare vid uppnådda sextio levnadsår och

trettio tjänstår;

dock att sådan rätt inträder:

a) för kvinnlig befattningshavare, tillhörande sjukvårds- eller

ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka, samt för ämneslärarinna

vid blindundervisningsanstalterna: vid femtiofem levnads- och

tjugufem tjänstår;

b) för yrkesinspektris och kvinnlig assistent inom yrkesinspektionen:

vid sextio levnads- och tjugu tjänstår;

c) för tjänsteman, som varit anställd vid beskickning eller konsulat

i Ostasien eller Brasilien minst fem år, för mästerlots och lots

samt för manlig befattningshavare, tillhörande sjukvårdspersonalen vid

statens anstalter för sinnessjuka: vid sextio levnads- och trettio tjänstår;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj;ts proposition Nr 380.

d) för provinsialläkare: vid sextiotvå levnads- och tjugu tjänstår;

e) för fyringenjör och verkmästare vid lotsstyrelsen, befälhavare

a lotsverkets ångfartyg Vega, å lotsverkets ångfartyg anställd maskinist

och uppbördsman, å fyrskepp anställd fyrmästare eller reservfyrmästare,

fyrvaktare och befälhavare eller reservfyrvaktare, fyrvaktare samt fyrbiträde,

övermontör, stationsmästare, maskinist och montör samt sluss-,

bro-, kanal- och hamnvakter vid statens vattenfallsverk, manlig befattningshavare,

tillhörande ekonomipersonalen vid statens anstalter för

sinnessjuka, betjänte vid tullverkets kust- och gränsbevakning, gymnastiklärare

och musiklärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarierna, de vid blindundervisningsanstalterna

anställda lärare ävensom beridare vid hingstdepå: vid sextiotvå

levnads- och trettio tjänstår;

f) för förste provinsialläkare: vid sextiofem levnads- och tjugutre

tjänstår;

g) för tjänstemän vid statens vattenfallsverk, anställda såsom överingenjör

vid kanalverk och driftingenjör vid kraftverk, för yrkesinspektör

och manlig assistent inom yrkesinspektionen ävensom underinspektör,

för bergmästare, gruvingenjör, spräugämnesinspektören och inspektör

över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring, för

chefen för statens provningsanstalt samt avdelningschef och förste avdel

ni ngsingenjör vid anstalten, för lärare vid universiteten, karolinska

mediko-kirurgiska institutet, tekniska högskolan, gymnastiska centralinstitutet,

farmaceutiska institutet, tandläkarinstitutet, undervisningsanstalterna

för barnmorskor, veterinärinstitutet, Chalmers tekniska institut,

fria konsternas akademi, musikaliska akademiens konservatorium,

skogshögskolan samt lantbruksinstitutet vid Ultuna och lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp, för folkskolinspektör, för föreståndare och

överassistenter vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

för avdelningsföreståndare vid statens skogsförsöksanstalt ävensom

för statskonsulenter i olika grenar av lanthushållningen samt länsveterinärer:

vid sextiofem levnads- och tjugufem tjänstår;

h) för rektorer och lektorer vid tekniska fackskolor och tekniska

gymnasier: vid sextiofem levnads- och trettio tjänstår;

i) för läkare vid hospital eller asyl för sinnessjuka, ämneslärare

vid allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna

samt annan övningslärare vid sådan läroanstalt än de under

e) särskilt angivna ävensom för lärare vid skeppsgosseskola: vid sextiofem

levnads- och trettiotre tjänst år;

k) för den manliga bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna.

maskinist och förman vid statens uppfostringsanstalt å Bona, lotskapten,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t» proposition Nr 380. 5

lotslöjnant, överlots, ä fast fyr anställd fyrmästare, uppbördsfyrvaktare,

fyrvaktare och fyrbiträde, postvaktbetjänte, följande till statens vattenfallsverk

hörande tjänstemän, nämligen överingenjörsassistent, distriktsingcnjör,

kanalingenjör, kanalinspektor, driftverkmästare, instrumentmakare,

reparationsmästare, befälhavare å bogserbåt, förman och maskinskötare,

landsfogde och landsfiskal,* betjänte vid tullverkets lokalförvaltning,

skogsförvaltare och skogvaktare vid universitetet i Uppsala,

andra ämnes- och övningslärare vid statens läroverk än de under

e), g), h) och i) särskilt angivna ävensom statsgeologer, lantbruksingenjörer

och distriktslantmätare, förvaltande och bevakande personal

vid skogsstaten samt föreståndare och skogsrättare vid statens skogsskolor,

distriktschefer och distriktsingenjörer i väg- och vattenbyggnadsdistrikten

ävensom observatörer, geodeter, kartografer, manliga

ritare och gravörer vid rikets allmänna kartverk samt förste aktuarie,

aktuarie, kartograf, manliga ritare och gravörer vid sj ökarte verket:

vid sextiofem levnads- och trettiofem tjänstår;

l) för chefen för lantbruksstyrelsen: vid sextiosju levnads- och tio

tjänstår såsom chef för nämnda styrelse;

m) för lantbruksinspektoren vid statens uppfostringsanstalt å Bona,

ledamöterna å skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning, byråchefen för

lantbruksärenden i lantbruksstyrelsen och lantbruksakademiens sekreterare,

tillika ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalteD

för försöksväsendet på jordbruksområdet och ordförande i anstaltens

nämnd: vid sextiosju levnads- och tjugufem tjänstår.

6 §•

Skyldighet att från tjänsten avgå inträder:

a) för innehavare av domarämbete vid fyllda sjuttio år eller, där

han, efter att hava uppnått de i 5 § för rätt till hel pension stadgade

levnads- och tjänstår, oavbrutet under sex månader på grund av sjukdom

varit och fortfarande finnes vara till tjänstgöring oförmögen;

b) för annan tjänstinnehavare vid uppnående av den i 5 § stadgade

levnadsålder, Konungen eller, där viss ämbetsmyndighet äger att

från tjänsten avskeda, den myndighet obetaget att låta med avskedet

anstå, därest och så länge tjänstinnehavaren prövas kunna i tjänsten

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i något

fall längre än till fyllda sjuttio år;

c) för tjänstinnehavare, som icke uppnått den i 5 § stadgade

levnadsålder, där han. efter att under fem på varandra följande år i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:!s proposition Nr 380.

följd av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra,

finnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen;

d) för tjänstinnehavare, som träffats av olycksfall i tjänsten, där

olycksfallet finnes för framtiden medföra oförmåga till tjänstgöring.

Befinnes tjänstinnehavare vara av sjukdom eller minskad arbetsförmåga

urståndsatt att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,

och har sådan tjänstinnehavare tillika antingen, där enligt

5 § rätt till hel pension inträder vid sextiosju levnadsår, uppnått en

levnadsålder av minst sextiofem år, eller, där enligt samma paragraf

rätt till hel pension inträder vid sextiotvä år eller fråga är om läkare

vid hospital eller asyl för sinnessjuka eller förste provinsialläkare, som

tillika är provinsialläkare, uppnått en levnadsålder av minst sextio år.

eller, där fråga är om maskinist eller förman vid statens uppfostringsanstalt

å Bona, skogsförvaltare eller skogvaktare vid universitetet i

Uppsala, tjänstinnehavare inom den förvaltande eller bevakande personalen

vid skogsstaten, föreståndare eller skogsråtta^ vid statens skogsskolor,

betjänte vid tullverkets lokalförvaltning eller de i 5 § k) omförmälda

tjänstemän vid lotsverket, rikets allmänna kartverk, sjökarteverket

och statens vattenfallsverk, uppnått en levnadsålder av minst

sextiotre år, eller ock, där fråga är om yrkesinspektris, kvinnlig assistent

inom yrkesinspektionen, mästerlots eller lots, uppnått en levnadsålder

av minst femtioåtta år, äge Konungen, uppå därom av vederbörande

myndighet gjord framställning, förklara sådan tjänstinnehavare skyldig

att från tjänsten avgå.

Denna lag träder i kraft, i vad angår 3 och 4 §§ dagen efter

den, då lagen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i

Svensk författningssamling, samt i övrigt den 1 januari 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Magt» proposition Nr SbO.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen f statsrådet å Stockholms slott den 21

mars 1919

Nä rvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren.

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med statsråden och cheferna för civiloch

ecklesiastikdepartementen anmälde härefter chefen för finansdepartementet,

statsrådet Thorsson, uppkomna frågor om ändringar i

lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension samt anförde därvid:

I proposition till innevarande års riksdag har Knngl. Maj t föreslagit

riksdagen antaga ett vid propositionen fogat förslag till kungörelse

angående pensionering av vissa lärare i övningsämnen vid de

allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier,

innehållande särskilda bestämmelser för beräknande av pensionsunderlag

och hel pension. Vid föredragning av berörda ärende

framhöll chefen för ecklesiastikdepartementet, bland annat, att bestämmelserna

på grund av sin alldeles speciella karaktär icke lämpligen

borde inrymmas i civila pensionslagen, utan att hänvisning från vederbörande

paragrafer i denna borde ske till den av departementschefen

Vissa lärare

i övningsämnev.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kvinnliga

assistenter

inom yrkesinspektionen,

Sju värds

<~>ch ekonomipersonalen

vid slutens

anstalter för

sinnessjuka.

8 • Kung!. Maj:ts proposition Nr 380■

föreslagna särskilda författningen. I anslutning härtill föreslår jag, att

dylika hänvisningar intagas uti 3 och 4 §§ i pensionslagen.

Enligt 5 § b) i 1907 års pensionslag inträder för yrkesinspektris

rätt att komma i åtnjutande av hel pension vid sextio levnads- och

tjugu tjänstår. Beträffande skyldighet att från tjänsten avgå galler,

förutom de i 6 § givna allmänna bestämmelser, enligt sista stycket i

samma paragraf, att, därest yrkesinspektris befinnes av sjukdom eller

minskad arbetsförmåga vara urståndsatt att på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina tjänståligganden, Konungen äger, uppå därom av

vederbörande myndighet gjord framställning, förklara henne skyldig

att från tjänsten avgå efter fyllda femtioåtta år.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl.

Maj:t under punkt 85 i sjätte huvudtiteln framlagt förslag om inrättande

av kvinnliga assistenttjänster inom yrkesinspektionen. För dessa

synas i nyssberörda avseenden enahanda bestämmelser böra gälla som

för yrkesinspektris. Samtidigt som den nya befattningsgruppen införes

uti ifrågavarande lagrum, torde i 5 § g) orden »assistent åt yrkesinspektör»

böra utbytas mot »manlig assistent inom yrkesinspektionen».

Den 28 juni 1918 utfärdade Kungl. Maj:t avlöningsreglemente

för sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka

att gälla från och med den 1 januari 1919, då personalen uppfördes

på ordinarie stat. I 14 § av reglementet finnas särskilda pensionsunderlag

fastställda för omförmälda personal, varjämte stadgats, att

den, som med eller under år 1919 utnämnes till ordinarie befattning,

skall vara underkastad de förändrade bestämmelser i fråga om skyldighet

att avgå från tjänsten samt rätt till pension, som under nämnda år

kunna varda meddelade.

I samband med reglementets utfärdande anbefallde Kungl. Maj:t

medicinalstyrelsen att inkomma med förslag till de ytterligare föreskrifter

i ämnet, som kunde vara erforderliga.

Med anledning härav har medicinalstyrelsen den 11 november

1918 avgivit förslag till bestämmelser rörande sjukvårds- och ekonomipersonalens

pensionsålder.

I sitt utlåtande erinrar medicinalstyrelsen till en början om att

styrelsen hittills, med stöd av 25 § i stadgan angående sinnessjuka den

14 juni 1901, tilldelat understöd eller årligt underhåll åt betjäning,

som längre tid med nit och trohet fullgjort sina åligganden men till

följd av ålder, sjukdom eller under tjänstgöring ådragen skada nödgats

opaginerad Kontrollera mot PDF

V)

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 380.

lämna tjänsten, samt att styrelsen härvid följt av styrelsen den 15 maj

1911 fastställda grunder för beräkningen av underhållet.

I fråga om antalet för hel pension erforderliga levnads- och tjänstår

för sjukvårds- och ekonomipersonalen hava förslag även framlagts dels

den 29 september 1913 av särskilt tillkallade sakkunniga för utredning

angående personalens vid statens anstalter för sinnessjuka uppförande

på ordinarie stat in. m. dels ock den 24 april 1918 av 1902 års löneregleringskom

mitté.

Skiljaktigheterna beträffande åhlersbestämmelserna i de av medicinalstyrelsen

den 15 maj 1911 fastställda grunderna samt i ovannämnda

tre förslag framgå av följande sammanställning:

Befattning

Enligt av medicinal- styrelsen år 1911

fastställda grunder

Enligt de sakkun- nigas förslag

Enligt löneregle- ringskommitténs

förslag

Enligt medicinal- styrelsens nuvarande

förslag

Levnads-

år

Tjänst-

år

Levnads-

år

Tjänst-

år

Levnads-

år

Tjänst-

år

Levnads-

år

Tjänst-

år

|

Sjukvårdspersonal:

Uppsyningsman .........

SO

30

60

30

eo

30

60

80 !

Förestånderska............

55

25

55

25

55

25

55

25 |

Sk ritare ....................

55

25

55

25

60

30

55

25 j

! Sköterska ...............

58

25

53

25

55

25

53

25 i

Ekon om ipersonal:

t

i

Föreståndare, manlig ...

tö

25

62

30

62

30

62

30

» kvinnlig...

55

20

55

25

55

25

55

25 1

Biträde, manligt .........

62

30

62

30

62

30

62

80

kvinnligt .....

55

25

55

25

55

25

55

25

Enligt sammanställningen föreligger således i fråga om ekonotnipersonalen

ingen annan skiljaktighet, än att enligt de av medicinalstyrelsen

tillämpade grunder antalet tjänstår för manlig och kvinnlig föreståndare

utgör respektive 25 och 20, medan styrelsen i sitt nu avgivna

förslag, i likhet med ovannämnda sakkunniga och löneregleringskomrnittén,

härvidlag upptager antalet tjänstår till respektive 30 och 25.

I detta sammanhang torde böra omnämnas, att ordföranden i

svenska hospitalens ekonomipersonals förbund, vilken såsom adjungerad

deltagit i uppgörandet av medicinalstyrelsens föreliggande förslag, enligt

avgiven rersevation ansett, att levnadsåldern för erhållande av pension

beträffande den manliga ekonomipersonalen borde sättas till 60 år.

Bihang till riksdagens protokoll 1019. 1 sant!. 341 höft. (Nr 380.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 380.

Beträffande sjukvårdspersonalen förfäktar såväl medicinalstyrelsen,

i enlighet med hittills av styrelsen tillämpade grunder, som de sakkunniga,

att skötare bör pensioneras vid uppnådda 55 levnadsår och

25 tjänstår samt sköterska vid 53 levnads- och 25 tjänstår. Löneregleringskommittén

föreslår däremot, att årsantalet fastställes för

skötare till respektive 60 och 30 samt för sköterska till respektive 55

och 25.

Till stöd för sitt förslag anför löneregleringskommittén, bland

annat, följande:

»Den lägsta levnadsåldern för rätt till hel pension utgör enligt gällande pensionslag

för kvinna 55 år och för man 60 år. Ett godkännande av de sakkunnigas

förslag skulle alltså innebära en sänkning av den lägsta åldersgränsen med två år

för vissa kvinnor och ända till och med 5 år för vissa män. Även om det dessa

befattningshavare åliggande arbete måste, såsom de sakkunniga framhållit, anses

synnerligen utslitande, torde dock med skål kunna erinras, att enahanda förhållande

nog även gäller beträffande andra befattningshavare, för vilka i pensionslagen ovannämnda

lägsta levnadsålder fastställts.

Det synes därför kommittén icke erforderligt att för befattningshavare tillhörande

den nu ifrågavarande hospitalsper.-onalen bestämma pensionsåldern lägre än

den enligt pensionslagen lägsta. I fråga om levnadsåldern torde alltså böra för

pensionsrätt fordras 55 år för kvinnlig befattningshavare tillhörande vare sig sjukvårds-

eller ekonomipersonalen, 60 år för manlig befattningshavare tillhörande

sjukvården och 62 år för manlig befattningshavare tillhörande ekonomipersonalen.

I anslutning härtill torde tjänståldern för skötarpersonal böra höjas med 5

är eller således till 30 år.»

Till förmån för den motsatta åsikten påpekar däremot medicinalstyrelsen

följande:

»Styrelsen delar till fullo den av de sakkunniga uttalade åsikten om behovet

och nödvändigheten av, att den vid sinnessjuk vården verksamma personalen får rätt

till pension vid en jämförelsevis tidig levnads- och tjänstålder. Erfarenheten har

visat, alt vederbörande vid inträde i den hittills bestämda pensionsåldern endast i

enstaka fall besuttit nödig fysisk hälsa och andlig vakenhet för vidare tjänstgöring.

I de allra flesta fall, särskilt då det gällt sköterskor, hava de varit så nedsatta

ifråga om tjänsteförmåga, att en fortsatt tjänstgöring icke gärna skulle tillstyrkts.

I ovannämnda, av medicinalstyrelsen utfärdade grunder för beräkning av årligt

underhåll åt ifrågavarande personal har levnads- och tjänståldern fastställts med

hänsyn till vunnen erfarenhet om personalens minskade tjänstduglighet vid uppnående

av den i desamma bestämda åldern.»

Efter att härefter hava erinrat, bland annat, därom, att hospitalspersonalen

själv enständigt yrkat på fastställande av den lägre pensionsåldern,

fortsätter medicinalstyrelsen:

»I detta sammanhang anser sig styrelsen även böra omnämna de betänkandeu.

som avgivits dels den 22 december 1916 av särskilda tillkallade sakkunniga för

opaginerad Kontrollera mot PDF

KuihjI. Muj:ts proposition Nr I I

utredning angående kvinnlig sjukvårdspersonals arbetsförhållanden in. in., dels ock

den 3 november 1917 av sakkunniga för utredning angående det statsunderstödda

pensionsväsendets centralisering.

I förstnämnda betänkande föreslås eu pensionsålder av 55 år för kvinnlig

sjukvårdspersonal. Uti det åt dessa sakkunniga lämnade uppdraget har emellertid

undantagits behandlingen av den vid hospitalen anställda sjukvårdspersonalen, varför

de sakkunniga ej heller vid avgivandet av sitt förslag ingått på någon prövning

beträffande pensionsåldern för denna personal. Som skål för bestämmandet av

pensionsåldern till 55 år för andra sjuksköterskor hava dessa sakkunniga framhållit,

att de åtgärder i syfte att reglera sköterskornas arbetsförhållanden, enkannerligen

deras vakning, som sakkunniga föreslagit, skulle hindra, att sköterskorna hädanefter

bleve utslitna, som hittills i åtskilliga fall skett, samt att ur denna synpunkt

det därför hos dem i regel kunde förutsättas god arbetsförmåga till uppnådda 55 år.

Vad de sakkunniga således anfört äger emellertid icke tillämpning på de vid

hospitalen anställda sjuksköterskorna, varför styrelsen fortfarande på ovan anförda

grunder anser pensionsåldern för dessa sistnämnda sköterskor böra fastställas till 53 år.

Någon sådan prövning hava sistnämnda sakkunniga ej heller företagit, då

deras uppdrag endast avsett avgivande av förslag rörande sättet för åstadkommande

av en centralisering av det statsunderstödda pension,väsendet och icke rörande

villkoren för de olika befattningshavarnas pensionering.»

Under förordande i övrigt av det av medicinalstyrelsen framlagda

förslaget angående pensionsålder för sjukvårds- och ekonomipersonalen

vid statens anstalter för sinnessjuka anser jag mig beträffande skötare

och sköterskor vid anstalterna böra ansluta mig till löneregleringskommitténs

mening. I detta sammanhang vill jag omnämna, att förslag

i dagarna avlätes till innevarande års riksdag om nya bestämmelser

beträffande pensionering av vissa andra än i hospitalens tjänst anställda

sjuksköterskor och att därvid rätten att komma i åtnjutande av hel

pension föreslagits skola inträda vid 55 levnads- och 25 tjänstår.

Tillräcklig anledning att i detta avseende uppställa annan regel för

sköterskor vid hospitalen torde näppeligen föreligga.

I och med hospitalspersonalens uppförande på ordinarie stat har

1907 års pensionslag blivit gällande för densamma. De av mig förordade

särskilda bestämmelserna för sjukvårds- och ekonomipersonalen

föranleda, att nya befattningsgrupper måste införas i 5 § a), c) och e)

uti berörda lag.

Vid föredragning av till regleringen av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel för år 1920 hörande ärenden framlade jag,

bland annat, förslag till nya avlöningsstater för vissa under kommerskollegium

lydande befattningsgrupper. Härvid påpekade jag, att koinmerskollegium

förordat ett fastställande av andra bestämmelser i fråga

Departement«

chefen

Bergmästare.

gruuingenj^ier,

spräng

ämnesmspek

tören och in

speklärer över

elektriska avläg

g vingar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

L> epar cement sehefen.

befattningahatare

vid

statens provningsunstalt.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 380.

om för hel pension erforderligt antal levnads- och tjänstår än de enligt

lagen om civila tjänstinnehavares rätt till pension i regel gällande.

De befattningshavare kollegium härvid avsåg voro bergsstatens

tjänstemän (bergmästare och gruvingenjörer), sprängämnesinspektören

samt inspektörerna över elektriska anläggningar för belysning eller

arbetsöverföring. Vid samtliga ifrågavarande tjänster syntes kollegium

rätt till hel pension böra inträda, då innehavarna uppnå t G5 levnads- och

25 tjänstår. Till stöd härför framhöll kollegium, å ena sidan att motsvarande

bestämmelser redan gällde för yrkesinspektörerna, å andra

sidan att i den till befattningarna hörande tjänstgöringen inginge talrika

inspektionsresor, vilka måste verka synnerligen slitande på personer

i mera framskriden ålder.

I likhet med kommerskollegium anser jag, att här ifrågavarande

befattningshavare böra erhålla rätt till hel pension vid 65 levnads- och

25 tjänstår och således upptagas i 5 § g) uti pensionslagen. Härför

talar såväl den rörliga tjänstgöring, vilken är förenad med befattningarna,

som den omständigheten, att åtskilliga innehavare av befattningarna

förut torde hava haft enskild anställning och därför först vid

jämförelsevis framskriden ålder inträtt i statens tjänst. I detta sammanhang

vill jag erinra om att de av mig förordade bestämmelserna

för närvarande gälla, förutom för yrkesinspektörer, även för exempelvis

vissa tjänstemän vid statens vattenfallsverk.

1 proposition nr 165 till innevarande års riksdag har Kungl.

Maj:t framlagt förslag till stat för statens provningsanstalt, att tillämpas

från och med år 1920. Förutom övriga bestämmelser för åtnjutande

av de i berörda stat upptagna avlöningsförmåner har Kung!. Maj:t

därvid föreslagit, att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom

i fråga om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension är vid tiden för den nya statens

ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträde till befattningen stadgat; dock med skyldighet

för chef, avdelningschef och förste avdelningsingenjör att vara underkastad

de förändrade bestämmelser i berörda hänseenden, som kunna

varda meddelade.

I enlighet med vad jag vid framläggandet av ovannämnda förslag

till stat föi’behöll mig, torde jag nu få till närmare behandling upptaga

frågan om tiden för inträdandet av rätt till pension för sistnämnda

befattningshavare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition Nr 380. 18

Härvid torde jag böra erinra om att löneregleringskommittén, på

i ovannämnda proposition närmare angivna grunder, beträffande avdelningscheferna

och förste avdelningsingenjörerna vid anstalten förordat

ett fastställande av pensionsåldern till 65 levnads- och 25 tjänstår. —

L fråga om chefen för anstalten åter, vilken enligt omförmälda proposition

skall utnämnas av Kungl. Maj:t och icke, såsom 1917 års koinmitterade

angående organiserande av anstalten föreslagit, förordnas för

en tid av sex år, har löneregleringskommittén visserligen förklarat, att

särskilda pensionsbestämmelser vore erforderliga, men har kommittén

tillika framhållit, att kommittén saknade förutsättningar att bedöma

den tjänstålder, som i detta fall kunde anses vara efter förhållandena

mest lämpad, varför kommittén förutsatte, att Kungl. Maj:t skulle finna

skäligt föranstalta om ytterligare utredning härutinnan.

Med anledning härav har styrelsen för materialprovningsanstalteu

anmodats inkomma med förslag i fråga om tiden för inträdande av

rätt till pension för såväl chefen som avdelningscheferna och förste

avdelningsingenjörerna. Härvid har styrelsen framhållit, att de av

löneregleringskommittén anförda synpunkterna i fråga om pensionsåldern

för de sistnämnda båda grupperna befattningshavare från anstalten

framförts till kommittén i en promemoria, samt att styrelsen

funne sig icke äga anledning frångå den därvid angivna uppfattningen,

att pensionsåldern för nämnda befattningshavare borde fastställas till

65 levnads- och 25 tjänstår, i vilket sistnämnda avseende tjänstetid

vid materialprovningsanstalten borde få tillgodoräknas. Beträffande

anstaltens chef synes styrelsen hava utgått från att denne skulle förordnas

på sex år, och har styrelsen därför föreslagit, att han i pensionshänseende

måtte jämställas med cheferna för de affärsdrivande verken.

Statskontoret, som anbefallts yttra sig över styrelsens ifrågavarande

förslag, har i avgivet utlåtande framhållit följande:

»Då enligt vad av förevarande underdåniga skrivelse framgår innehavare av

befattningshavare såsom avdelningschefer och förste avdelningsingenjörer vid statens

provningsanstalt icke kunna väntas komma att inträda i statstjänst förr än vid

35 å 40 års ålder samt tjänstgöringens beskaffenhet synes böra föranleda till

avgångsskyldighet vid uppnådd levnadsålder av 65 år, håller statskontoret före, att

innehavare av nämnda tjänster höra upptagas bland de tjänstinnehavare, som finnas

angivna i 5 § g) av den civila pensionslagen, och sålunda bliva berättigade till hel

pension vid 65 levnads- och 25 tjänstår. Vad beträffar befattningen såsom chef för

anstalten lärer det vara avsatt, att även denna befattning skall liksom förenämnda

tjänster tillsättas med fullmakt och icke, som förut blivit ifrågasatt, uppehållas på

förordnande. Vid sådant förhållande och under förutsättning att ovan angivna

orsaker till bestämmande av lägre pensionsålder än den eljest gällande kunna anses

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungi. Maj:ts proposition Nr 380.

föreligga även beträffande anstaltens chef, torde jämväl innehavaren av chefsbefattningen

böra upptagas bland de i 5 § g) i pensionslagen angivna tjänstinnehavare.

Yad slutligen beträffar tjänstårsberäkningen synes det icke vara något att

erinra mot utverkande av medgivande därtill, att för tjänstinnehavare vid statens

provningsanstalt må — utöver vad i 17 § pensionslagen finnes stadgat i fråga om

beräkning av tjänstår för erhållande av pension — i sådant hänseende även få beräknas

tid, under vilken sådan tjänstinnehavare må hava innehaft befattning hos

tekniska högskolans materialprovningsanstalt.»

Vad sålunda förekommit synes mig utgöra skäl för att medgiva

såväl chefen för statens provningsanstalt som avdelningschefer och förste

avdelningsingenjörer vid densamma rätt till hel pension vid 65 levnadsoch

25 tjänstår. Jag får därför föreslå, att nämnda befattningshavare

införas i 5 § g) uti pensionslagen.

Ej heller har jag något att erinra emot det av statskontoret förordade

förslaget att vid tjänstårsberäkning låta befattningshavare vid

statens provningsanstalt tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring vid

tekniska högskolans materialprovningsanstalt, detta så mycket mera

som sistnämnda anstalt i viss mån haft karaktären av statsinstitution

samt motsvarande rätt som den nu ifrågasatta förut upprepade gånger

medgivits i fråga om tidigare anställning i rent privata företag. Emellertid

torde riksdagens samtycke i ämnet böra utverkas.

Av de utav mig föreslagna ändrade bestämmelserna i pensionslagen

torde 3 och 4 §§ böra träda i kraft dagen efter deras publicerande

i Svensk författningssamling samt 5 och 6 §§ den 1 januari

1920.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i enlighet

med ovan angivna grunder avfattat förslag till lag om ändrad

lydelse av 3, 4, 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension, hemställde departementschefen,

att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels antaga nämnda förslag,

dels ock medgiva att — utöver vad i 17 § av förenämnda lag

tinnes stadgat i fråga om beräkning av tjänstår för erhållande av pension

— i sådant hänseende även må få beräknas tid, under vilken

tjänstinnehavare vid statens provningsanstalt innehaft befattning vid

tekniska högskolans materialprovningsanstalt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts proposition Nr 380.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bilagan litt.....vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3, 4, 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående a1 i texten
  2. BU 1919:58 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3, 4, 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjäns s. 5 i texten