Sök i Ratio Lex

Med förslag i fråga om antalet av vissa befattningar vid statens järnvägar ra. m

1919-04-25 · 70 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 65 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:392, Med förslag i fråga om antalet av vissa befattningar vid statens järnvägar ra. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Proposition Nr 392.

1

Nr 392.

Kungl. Majds proposition till riksdagen med förslag i fråga

om antalet av vissa befattningar vid statens järnvägar

ra. m.; given Stockholms slott den 25 april 1919.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att beträffande sådana befattningar vid statens järnvägar, vilkas

antal enligt avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk skall fastställas av

Kungl. Maj:t och riksdagen, från och med den 1 juli 1920 bestämma detta

antal på sätt angives i den vid statsrådsprotokollet fogade förteckning.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 353 käft. (Nr 392.)

3829 18 i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25

april 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anförde:

Kungl. Maj:t har tidigare denna dag på min hemställan beslutat

underställa riksdagens prövning upprättat förslag till gemensamt avlöningsreglemente

för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk. Nämnda förslag, som bygger på det av

kommunikationsverkens lönekommitté den 20 februari 1919 i ämnet avgivna

utlåtandet, avser att reglera avlöningsförhållandena för samtliga

ordinarie befattningar vid vederbörande verk ävensom för de icke ordinarie

befattningshavare, vilkas antal fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Beträffande statens järnvägar utgår enligt förslaget för befattning

såsom generaldirektör, överdirektör och souschef, överdirektör, överingenjör

samt distriktschef arvode med visst angivet belopp för år räkn it.

För övriga ordinarie befattningshavare utgår lön enligt en i reglem mtet

införd löneplan. Denna plan upptager för manliga tjänstemän 20 lönegrader

och för kvinnliga tjänstemän 7 lönegrader. 1 eu vid reglementet

s. 3 Kontrollera mot PDF

• Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 392.

3

fogad tjänsteförteckning angives, till vilken lönegrad varje särskild befattning

är att hänföra.

Antalet ordinarie befattningar fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen,

så vitt angår de befattningar, för vilka särskilt arvode är fastställt,

samt de uti berörda tjänsteförteckning uppförda, för manliga

tjänstemän avsedda befattningar, vilka hänförts till 13—20 lönegraderna.

Antalet övriga ordinarie befattningar bestämmes av Kungl. Maj:t.

Beträffande icke ordinarie befattningshavare vid statens järnvägar

fastställes antalet järnvägs fullmäktige och överrevisorer av Kungl. Maj:t

och riksdagen.

Det föreslagna reglementet upptager i fråga om statens järnvägar

vissa nya befattningsgrupper, varjämte i en del fall uppdelning skett av

nu befintliga sådana grupper å olika lönegrader. Beträffande vissa befattningar

har vidare förändrad benämning föreslagits.

1 samband med löneregleringsförslaget hava frågor av organisatorisk

natur upptagits till behandling allenast i den mån sådant varit nödvändigt

för bedömande av behovet av de nya befattningsgruppernas inrättande

samt för befattningarnas placering å löneskalan.

Jag ämnar nu underställa Kungl. Maj:t frågan om antalet av de

befattningar, beträffande vilka avgörandet i sådant hänseende enligt det föreslagna

avlöning sreglementet tillkommer Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt;

och kommer jag därvid att ytterligare behandla vissa av järnvägsstyrelsen

och lönekommittén väckta förslag av organisatorisk innebörd.

I skrivelse den 4 september 1918 till lönekommittén har järnvägsstyrelsen

framlagt förslag i fråga om de organisatoriska förändringar,

som styrelsen ansett böra underställas 1919 års riksdag eller i övrigt

komma till beaktande i samband med kommitténs uppdrag.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 september 1918 har järnvägsstyrelsen

sedermera gjort framställning om inrättande av åtskilliga nya

befattningar vid statens järnvägar.

Sedan denna framställning remitterats till kommuDikationsverkens

lönekommitté, bär kommittén med skrivelse den 2 december 1918 överlämnat

förslag beträffande vissa organisation sförhållanden vid statens järnvägar.

Till följd av remiss har järnvägsstyrelsen därefter den 13 januari

1919 avgivit yttrande i ärendet, varjämte styrelsen i skrivelse den 1 mars

1919 i anledning av lönekommitténs löneregleringsförslag berört vissa

därmed sammanhängande organisationsfrågor vid statens järnvägar.

De förslag, som av järnvägsstyrelsen i förenämnda skrivelse den Föreslagna

20 september 1918 framlagts, avse följande nya ordinarie befattningar: ”lingar!*''

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds Proposition Nr 392.

inom styrelsen:

å administrativa byrån: en förste aktuarie och kalkylatorsbefattning

inom avdelningen för ekonomiska utredningar samt en aktuarie å

statistiska kontoret för ledningen av arbetet med statens järnvägars

berättelse,

å kameralbyrån: en notarie,

å banbyrån: en byråingenjör av l:a klass för geotekniska utredningar

och en byråingenjör av 2:a klass för betongkonstruktioner,

å ban- och maskinbyråerna: en sekreterarbefattning å vardera byrån

i stället för nuvarande notariebefattningen,

å vissa rit- och konstruktionskontor inom de tekniska byråerna:

ny befattning under benämning konstruktör för underingenjör, som är

bunden vid konstruktionsarbete,

å inrikes taxebyrån: en notarie samt

å utrikes taxebyrån: en notarie;

vid distrikten:

en baningenjör av 2:a klass, en maskiningenjör av 2:a klass samt

en trafikinspektör av 2:a klass och en byråassistent, samtliga utgörande

erforderligt sektionsbefäl vid linjen Mora—Orsa—Sveg—Brunflo,

nitton byråassistenter i säkerhetstjänst,

två underinspektörer, en i Krylbo och en i Falköping Ranten samt

en expeditionsföreståndare i Örebro.

Styrelsen har vidare i sistnämnda skrivelse ävensom i skrivelsen

den 4 september 1918 ifrågasatt vissa ändringar beträffande underbefälsgraderna,

nämligen

uppdelning av lokomotivmästarbefattningen i två befattningar: lokomotivmästare

av l:a klass och lokomotivmästare av 2:a klass,

inrättande av två nya slag av befattningar: stallgårdsmästare och

vagngårdsmästare,

uppdelning av överbanmästarbefattningen i två befattningar: överbanmästare

av l:a klass och överbanmästare av 2:a klass, samt

inrättande av en mellangrupp mellan nuvarande stationskaris- och

stationsförmansbefattningar.

Slutligen innefattar styrelsens förslag dels viss ändring i § 3 av

gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid statens järnvägar, avseende

uppflyttning av den däri uppdragna gränsen mellan de befattningar,

vilkas antal bestämmes av riksdagen, och de befattningar, vilkas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

5

antal årligen av Kungl. Maj:t fastställes i arvodesstaten, dels ock viss

omklassificering inom trafikinspektörsgruppen.

1 eu senare till lönekommittén avlåten skrivelse har järnvägsstyrelsen

hemställt om inrättandet å revisionskontoret av fem revisorstjänster, i

samband varmed föreslagits, att föreståndarens för kontoret tjänstetitel

skulle ändras till revisionskommissare.

Förutom nu berörda förslag av järnvägsstyrelsen har lönekommittén

även haft att behandla åtskiiliga från personalorganisationer eller tjänstemannagrupper

vid statens järnvägar till kommittén riktade framställningar

av mer eller mindre framträdande organisatorisk innebörd. Vid granskning

av det ganska vidlyftiga material, som sålunda förelegat, har kommittén

funnit sig icke böra till prövning upptaga de i järnvägsstyrelsens

skrivelse till Kungl. Maj:t väckta förslagen om inrättande av nya tjänster

inom redan befintliga tjänstemannakategorier samt om viss omklassificering

inom trafikinspektörsgruppen, enär samma förslag icke synts

kommittén vara av organisatorisk innebörd; dock har kommittén ur

annan synpunkt ansett sig böra avgiva yttrande i fråga om förslaget

om anställande av nitton byråassistenter i säkerhetstjänst. Av personalorganisationer

och tjänstemannagrupper gjorda förslag, som ägt sammanhang

med järnvägsstyrelsens framställningar, hava av kommittén berörts

i den mån de därtill givit anledning, varemot kommittén, med hänsyn

till sin begränsade uppgift ifråga om organisationsförhållandena, icke

ansett sig kunna upptaga övriga ifrågavarande förslag, även där de synts

innebära beaktansvärda uppslag. Till stöd härför framhåller kommittén,

att tiden icke medgivit vidtagandet av de mera ingående undersökningar,

som för förslagens definitiva prövning skulle erfordrats, varjämte järnvägsstyrelsen,

för vilken förslagen ej torde varit obekanta, icke berört dem

i sina framställningar och således synes hava funnit dem icke böra vinna

avseende i sammanhang med kommitténs arbeten.

Till en början må här erinras, att riksdagen i skrivelse den 24 maj

1918, nr 215, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen

angående vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid

statens järnvägar m. m., uttalat, att därest fråga skulle vara att till ett

följande år framlägga förslag om nya slag av tjänster vid statens järnvägar,

vilkas inrättande kunde tänkas innebära eller leda till avsteg från

den år 1907 fastställda organisationen av statsbaneförvaltningen, klarläggande

utredning i sådant avseende borde föreligga, innan ärendet

underställdes riksdagens prövning. I anledning av detta uttalande må

framhållas, att de av järnvägsstyrelsen och lönekommittén i detta sammanhang

framlagda förslagen icke innebära rubbning av den nuvarande

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

A. Befattningar

i

styrelser!.

Administrativa

byrån.

1. En förste

aktuarie.

Järnvägs
styrelsen.

statsbaneorganisationen utan endast avse en utvidgning eller påbyggnad

i vissa avseenden av den nuvarande organisationen. Såsom jämväl av

kommittén framhållits, torde därför de framkomna förslagen kunna prövas

utan att behov föreligger av en sådan utarbetad plan för utvecklingen

av statens järnvägars förvaltning, som av riksdagen i nyssberörda skrivelse

åsyftats.

Jag övergår nu till en redogörelse för de förut omförmälda framställningarna,

i den mån desamma icke redan behandlats i samband med

löneregleringsförslaget. 1 sådant hänseende är att märka, att järnvägsstyrelsens

förslag rörande utvidgning av Kungl. Maj:ts befogenhet att

bestämma antalet befattningshavare redan varit föremål för prövning och

att Kungl. Maj:t — såsom av min inledningsvis lämnade redogörelse för

det föreslagna avlöningsreglementet torde framgå — redan fattat beslut

i denna fråga. Likaledes hava förslagen om inrättandet av stallgårdsoch

vagngårdsmästarbefattningar samt av en mellangrupp mellan nuvarande

stationskaris- och stationsförmansbefattningarna blivit prövade,

vadan anledning att nu ingå på dessa frågor ej torde föreligga. Beträffande

den ifrågasatta uppdelningen av de nuvarande lokomotivmästaroch

överbanmästarbefattningarna har lönekommittén ansett, att en dylik

åtgärd åtminstone icke för närvarande bör vidtagas. Järnvägsstyrelsen

har jämväl i utlåtande över kommitténs betänkande godtagit kommitténs

ståndpunkt i denna fråga; och torde densamma därför tills vidare böra

lämnas åsido.

Från och med år 1908 har inom styrelsen funnits inrättad en

särskild tjänst med uppgift för innehavaren att utföra och leda utredningar

rörande järnvägsekonomiska förhållanden. Denne tjänsteman,

vilken före den 1 januari 1918 benämndes matematiker, men från och

med sistnämnda dag erhållit benämningen byrådirektör, fungerar såsom

föreståndare för administrativa byråns avdelning för ekonomiska utredningar

och har enligt arbetsordningen till åliggande att tillhandagå

styrelsen och dess byråer med utredningar rörande järnvägsekonomiska

förhållanden ävensom matematiska utredningar av försäkringsteknisk och

därmed jämförlig natur samt att med uppmärksamhet följa företeelserna

inom de järnvägsekonomiska områdena samt taga initiativ till och väcka

förslag om sådana anordningar och förenklingar, som kunna åvägabringa

besparingar eller eljest befinnas lämpliga.

Till sitt biträde har ifrågavarande tjänsteman sedan den 1 januari

1918 en aktuarie. Järnvägsstyrelsen hemställer nu om inrättande av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 802. 7

ytterligare en befattning för ifrågavarande ändamål, samt anför till stöd

härför följande:

»Till verksamhetsområdet för byrådirektören å administrativa byrån borde

höra att verkställa erforderliga utredningar till klarläggande av förhållandet

mellan driftkostnadernas storlek och tariffernas höjd eller med andra ord utredningar,

motsvarande dem, för vilka man vid större enskilda affärsföretag plägar

hava anställd särskild tjänsteman, en s. k. kalkylator.

På grund av omfattningen och den krävande naturen av de utredningar av

skilda slag, som blivit ifrågavarande tjänsteman anförtrodda, har det emellertid

hittills icke varit möjligt att inom styrelsen få till stånd några regelbundna utredningar

av sådan art, som nyss nämnts, utan har man fått nöja sig med dylika

vid särskilt påfordrade tillfällen. Visserligen har förenämnda tjänsteman från

och med den 1 januari 1918 fått såsom biträde åt sig anställd en aktuarie, men

såväl dennes som byrådirektörens tid har i full utsträckning tagits i anspråk för

andra krävande utredningar. Särskilt är härvid att framhålla anbefallda utredningar

rörande byggande av nya bansträckor inom statsbanenätet samt frågor

om beviljande av koncession för enskilda järnvägar. I följd härav har det fortfarande

icke blivit möjligt att anordna ovan åsyftade regelbundna utredningar.

Tidigare torde styrelsens förslag till statsbanetariffer hava grundats på den

allmänna kännedom, som styrelsen ägt rörande driftkostnadernas storlek i förhållande

till olika slags trafik. De taxenedsättningar, som av styrelsen beviljats,

torde hava grundats på — jämte utredning i varje särskilt fall om behovet av nedsättning

— en mera allmän uppfattning rörande de ekonomiska verkningarna av

desamma. Först 1905 års persontariffreform vilade på mera ingående beräkningar

över utgifternas storlek i persontrafik. Sedermera hade järnvägstaxekommittén

föranstaltat om mycket detaljerade beräkningar över utgifternas storlek för olika

slags trafik.

Denna driftkostnadsutredning, vilken grundade sig på 1910 års trafikresultat

och som linnes intagen som del IV A av kommitténs publikationer, ligger alltjämt

som basis för inom styrelsen gjorda, ofta återkommande kalkyler rörande

driftkostnadernas storlek för viss transport eller viss grupp av transporter.

Detta sakernas tillstånd kan givetvis icke vara tillfredsställande. Driftkostnaderna

borde genom bokföring och supplerande statistik så ordnas och

grupperas, att dels en kontinuerlig översikt vinnes rörande relationen mellan

inkomster och utgifter för olika huvudslag av trafik, dels ock ett färdigt utgiftsstatistiskt

underlag beredes för genomförande av detalj beräkningar, grundade på

möjligast färska data rörande kostnadernas storlek under givna detaljförutsättningar.

Vad bokföringen angår, har den bokföringskommitté, som styrelsen under

år 1917 tillsatt, anmodats att i möjligaste mån taga hänsyn till nyss angivna

synpunkter. Emellertid är det icke möjligt att enbart genom bokföring nå det

avsedda syftet, utan erfordras i betydande utsträckning en supplerande statistik

och kalkylation.

En dylik kalkylation kan, såsom av taxekommitténs driftkostnadsutredning

framgår, anknytas redan till nuvarande bokföring, men torde komma att än lämpligare

och smidigare kunna anpassas efter ett blivande moderniserat bokföringssystem.

Särskilt under nu rådande förhållanden, då oupphörliga fluktuationer i

prisnivån vålla ständiga ändringar i driftkostnaden per transportenhet och då

jämväl själva trafikförhållandena undergå stora rubbningar, skulle sådana konti
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

nuerliga, helst månatliga översikter, som ovan antytts, vara synnerligen behövliga.

Men behov därav kommer att allt framgent göra sig starkt gällande, i första

rummet med hänsyn till den allmänna revision av taxeväsendet, som förestår,

men även med hänsyn till behandlingen av de framställningar om taxenedsättning,

som till ej ringa antal pläga inkomma till styrelsen, liksom ock till de många

affärsuppgörelser i övrigt, varom styrelsen har att avgiva förslag eller fatta

beslut.

Med hänsyn till sålunda anförda förhållanden är det nödvändigt att omedelbart

under förenämnda byrådirektör och föreståndare för administrativa byråns

avdelning för ekonomiska utredningar anställa en särskild tjänsteman med huvudsaklig

uppgift att på ett mera självständigt sätt biträda byrådirektören med anordnandet

och utförandet av de här ovan åsyftade utredningarna. Denne tjänsteman,

vilken bör fungera såsom byrådirektörens närmaste man och ställföreträdare,

skulle hava att systematisera och gruppera utgifterna för olika slags trafik och

verkställa såväl kontinuerliga driftkostnadsöversikter som ock ifrågakommande

detalj beräkningar rörande driftkostnadernas storlek för vissa slag av detaljtransporter

in. in.

Till ifrågavarande tjänstemans uppgift borde även höra att i den omfattning,

som kunde finnas vara lämplig, införskaffa siffermaterial rörande utgifterna och

med dem i samband stående utförda arbeten samt systematiskt ordna och

sammanställa detta material till ledning för den sakliga kontrollen. Det är i

detta sammanhang att erinra, hurusom styrelsen i utlåtande över den av överrevisorerna

vid statens järnvägar verkställda granskningen av 1916 års räkenskaper

och förvaltning beträffande den sakliga granskningen anfört, bland annat,

att styrelsen trott sig finna, att genom redovisningens grundande på modernare

bokföringsmetoder och ekonomisk statistik en mera mångsidig och klar överblick

skulle kunna erhållas av utgifternas storlek, sedd såväl i relation till den trafik

och de inkomster, varemot de särskilda utgifterna närmast svarade, som ock i

relation till utförda arbeten och prestationer av olika slag. Belysande översikter

i sistnämnda hänseenden synes styrelsen kunna erhållas, men erfordras för deras

sammanställning och bearbetning en särskilt kompetent fackutbildad tjänsteman.

Det synes vara lämpligt,, att organisationen och ledningen av denna gren av

utgiftsbokföringen lägges under förenämnda byrådirektör att av honom utföras

med biträde av ovan åsyftade tjänsteman, för såvitt den icke är av beskaffenhet

att böra förläggas till respektive tekniska avdelningar.

Med hänsyn till arten samt vikten och betydelsen av de arbetsuppgifter,

som skulle komma att påvila nu ifrågavarande nye tjänstehavare, finner styrelsen

honom böra i avlöningshänseende likställas med förste aktuarie m. fl. För befattningen

i fråga, vars innehavare lämpligen torde kunna erhålla benämningen

förste aktuarie och kalkylator, torde böra föreskrivas samma kompetensvillkor

som för byrådirektören å administrativa byrån eller inför filosofisk fakultet avlagd

examen, i vilken matematik inginge såsom ämne.»

Kommunikation

s verkens

lönekommitté.

Kommunikations verkens lönekommitté, som tagit närmare kännedom

om arten och omfattningen av de arbeten, vilka åligga ifrågavarande

avdélning, har förklarat sig icke hava något att erinra mot inrättandet

av en ny ordinarie tjänst därstädes. Kommittén har jämväl funnit, att

de betydelsefulla uppgifter, som skulle tillkomma innehavaren av den

ifrågasatta tjänsten, böra föranleda, att densamma hänföres till samma

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

lönegrad som föreståndarna för järnvägsstyrelsens kontor i allmänhet

tillhöra, helst som det torde bliva nödvändigt att giva ifrågavarande

befattningshavare en relativt självständig ställning inom avdelningen

och underställa honom ett särskilt arbetskontor.

Sedan den på järnvägstaxekommitténs föranstaltande verkställda

driftkostnadsutredningen avslutats, hava regelbundna utredningar till

klarläggande av förhållandet mellan driftkostnadernas storlek och tariffernas

höjd icke vidtagits. Kommitténs utredning, som grundade sig

på 1910 års trafikresultat, ligger därför fortfarande i huvudsak till grund

för styrelsens kalkyler rörande driftkostnadernas storlek för viss transport

eller viss grupp av transporter. De ändrade förhållanden, som sedan

sistnämnda år inträtt, hava emellertid medfört behovet av kompletterande

eller nya utredningar av ifrågavarande art. Med hänsyn till de

synnerligen betydande belopp, vartill statens järnvägars utgifter uppgå,

måste det nämligen vara av största vikt, att styrelsen vid handläggandet

av tariffrågor eller andra affärsuppgörelser av hithörande art har till sitt

förfogande sådant statistiskt material, som i möjligaste mån motsvarar

de rådande förhållandena. De arbetskrafter, som för närvarande stå till

styrelsens förfogande för ekonomiska utredningar, äro emellertid icke

för nu ifrågavarande ändamål tillräckliga.

Till belysande av den arbetsbörda, som åligger ifrågavarande avdelning,

må framhållas följande.

Avdelningens arbetsuppgifter hava icke blivit genom instruktion

eller i arbetsordningen noga preciserade. Emellertid har en viss praxis

utbildat sig ifråga om arten av de ärenden, som för utredning hänvisats

till avdelningen, och kan det i kortaste sammanfattning sägas, att i allt

större utsträckning dit hänvisats sådana ärenden, som för beredningfordra

särskild statistisk och järnvägsekonomisk utbildning.

Såsom exempel må här nämnas vissa grupper ärenden, som ankomma

på avdelningens handläggning. Statistiska ärenden höra enligt instruktionen

under administrativa byråns handläggning. Statistiska ärenden

av mera krävande art, som icke ansetts böra handläggas av förste

aktuarien å statistiska kontoret, hava av styrelsen eller generaldirektören

hänvisats till ifrågavarande avdelning. Bland sålunda givna uppdrag må

nämnas utarbetandet av förslag till ändrad uppställning av allmän järnvägsstatistik

och till uppställning av statistiken för tjänstebruk.

Under administrativa byråns handläggning höra vidare koncessionsfrågor.

Sådana frågor pläga ofta för ekonomisk utredning överlämnas

till ifrågavarande avdelning. Utredningar rörande nya statsbanor

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 353 käft. (Nr 392.) 3839 is 2

Departement

chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 392.

överlämnas i regel till denna avdelning. I samband härmed må nämnas,

att även vid olika tillfällen underhand framlagda förslag till statsinlösen

av enskilda banor dit hänvisats.

Beträffande statsbanornas budgetärenden hava de större finansiella

problem, som särskilt under kristiden uppstått, i regel för utredning hänvisats

till ifrågavarande avdelning. Byrådirektören har sålunda bland

annat varit sysselsatt med utredning rörande beräkningsbara ekonomiska

resultat under nästkommande tioårsperiod. Avdelningen har vidare haft

under utredning frågor om behov av taxeförhöjningar under olika tider

samt sättet för nämnda behovs fyllande genom avvägning av taxeförhöjningarna

för olika slag av transporter. Vidare hava beräkningar utförts

rörande behovet av ökat förlag under kristiden och sättet för behovets

fyllande och avveckling. I samband med dessa stora frågor har avdelningen

haft under utredning ett flertal därmed sammanhängande spörsmål

av mindre genomgripande betydelse.

Även vissa ärenden rörande trafikeringskontrakt handläggas å avdelningen.

Denna har sålunda att uppgöra de årliga avräkningarna med

Luossavaarabolaget för trafiken av lapplandsmalm. Vidare hava förslag

till ett flertal trafikeringskontrakt, avseende trafikering av främmande

banlinjer genom statens försorg, varit under handläggning.

Förutom nu nämnda större ärenden har avdelningen att besvara

det stora antal frågor, som från olika håll ställas pa densamma i statistiska

och järnvägsekonomiska ämnen. Dessa spörsmål beröra så

gott som alla områden inom den vitt utgrenade järnvägstjänsten och

kräva stundom tidsödande utredningar.

Av det anförda torde framgå, att de arbetsuppgifter, vilka åligga

avdelningen, kräva en högt kvalificerad personal för deras fullgörande.

Avdelningen har ock nödgats öka sin personal pa det sätt, att för närvarande,

utom byrådirektören och aktuarien, därstädes tjänstgöra två

amanuenser med högskoleutbildning samt en bokhållare, varjämte tre

kvinnliga kontorsskrivare äro där sysselsatta.

Vad den nu ifrågasatta tjänsten angår, skulle dess innehavare hava

att upprätta periodvis, helst månatligen, återkommande översikter över

utgifternas storlek med fördelning efter en mängd skiftande synpunkter.

På grund av de omfattande utredningsarbeten av annat slag, som åligger

avdelningen, har den nuvarande personalen icke varit i tillfälle att ägna

de frågor, som sålunda skulle ankomma på den nya befattningen, någon

vidare uppmärksamhet, och torde någon förändring härutinnan icke kunna

förväntas.

För fullgörande av sina arbetsuppgifter torde det bliva nödvändigt,

att ifrågavarande befattningshavare får till sitt förfogande ett arbets
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392. 11

kontor med nödig personal. Han skulle sålunda närmast jämställas

med en kontorsföreståndare. Med hänsyn härtill har jämväl i 1''örslaget

till avlöningsreglemente för ifrågavarande ändamål upptagits eu ny befattning,

förste aktuarie, vilken hänförts till 15:e lönegraden och sålunda

i avlöningshänseende likställts med bland andra föreståndarna för miloch

revisionskontoren.

Å det till administrativa byrån hörande statistiska kontoret äro

för närvarande anställda en förste aktuarie och föreståndare, vilken

hädanefter skulle benämnas chef för statistiska kontoret, samt en aktuarie.

Beträffande den nu föreslagna nya aktuariebefattningen för arbetet

med statens järnvägars berättelse anför järnvägsstyrelsen följande:

»Ä järnvägsstyrelsens statistiska kontor äro arbetena uppdelade på två avdelningar,

en för vardera av de båda berättelser, som utarbetas å kontoret, nämligen

allmän järnvägsstatistik och statens järnvägars berättelse.

Den förra avdelningen ledes från och med år 1918 av en aktuarie, som

tillika är kontorsföreståndarens närmaste man och ställföreträdare. Vid förslag

om inrättande av denna nya befattning å statistiska kontoret erinrade styrelsen

(se prop. nr 174/1917 s. 11—13) om järn vägsstatistikens betydliga utveckling

under det sista decenniet, för vilken lämnades närmare redogörelse, samt hurusom,

trots den starka utvecklingen, icke tillkommit någon ny ordinarie befattning,

avsedd för person med högre statistisk utbildning, vadan ledarskapet för statistiken

utövades enligt den ordinarie avlöningsstaten av föreståndare med biträde

av förste bokhållare och bokhållare. Vidare framhöll styrelsen, att vid eu jämförelse

mellan karaktären av de ledande befattningarna under respektive föreståndare

vid å ena sidan statistiska centralbyrån och de statistiska byråerna i

kommerskollegium och socialstyrelsen och å andra sidan statistiska kontoret

visade det sig, att förstnämnda verk av ifrågavarande befattningshavare krävde

högre statistisk utbildning och att åt dem givits ställning av förste aktuarie eller

aktuarie, samt att av en jämförelse mellan arbetsledarförhållandena vid järnvägsstyrelsens

statistiska kontor och vid annan mera omfattande förvaltningsstatistik

framginge, att vid generaltullstyrelsens statistiska kontor, som hade att sammanställa

månads- och årsuppgifter rörande rikets handel för vidare bearbetning

och publicering genom kommerskollegium, utom förste aktuarien funnes för

arbetsledningen tre aktuarier. Slutligen betonades, att på grund av det omfattande

uppgiftsmaterial, som inkomme till statistiska kontoret, bleve statistiken lätt

synnerligen dyrbar, såvida icke vid dess utarbetande förenklade räknemetoder

i största möjliga utsträckning komme till användning och i övrigt en klok begränsning

av det statistiska arbetet i detalj genomfördes. På anförda skäl hemställde

styrelsen, att närmast under förste aktuarien och såsom närmaste man

och ställföreträdare för denne måtte inom kontoret anställas en tjänstehavare av

aktuariegrad, vilken skulle närmast under förste aktuariens överinseende leda

arbetet med uppgörande av allmän järnvägsstatistik, vilken hemställan ock bifölls

av statsmakterna.

Arbetsledningen å den andra avdelningen inom statistiska kontoret åter,

som sysselsättes med utarbetandet av statens järnvägars berättelse och som är

!. En aktuarie

& statistiska

kontoret.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

uppdelad på fyra underavdelningar, en för personstatistik, en för godsstatistik,

en för varuslagsstatistik och en för vagnsstatistik, handhaves nu direkt under

kontorsföreståndaren av en förste bokhållare å varje avdelning.

Då den nytillkomne aktuariens huvudsakliga uppgift är att handhava ledningen

av arbetena med allmän järn vägsstatistik, är det för honom omöjligt att

i detalj deltaga i arbetsledningen för statens järnvägars årsberättelse. För allmän

järnvägsstatistik erfordras nämligen en ledare, som besitter möjlighet att noggrant

och vetenskapligt studera och granska de enskilda järnvägarnas till styrelsen

ingivna uppgifter, varför han icke kan helt överlämna detta arbete åt sina underordnade,

och det blir honom därför icke möjligt att ägna den andra ojämförligt

större avdelningen av kontoret någon avsevärd del av sin arbetskraft.

Icke heller för kontorsföreståndaren, som måste noggrant följa arbetena

med bägge berättelsernas utarbetande och som dessutom upptages av ständigt

ökade löpande göromål med bland annat utredningar och personalfrågor, låter

det sig göra att ägna detaljarbetena å statens järnvägars årsberättelse den ingående

uppmärksamhet, som dock vore i högsta grad nödvändig. Det är härvid att märka,

att denna avdelning nu omfattar en fast personal på mer än 50 personer och att

den tillfälliga personalen tidvis är ännu större.

Å samma huvudavdelning som förenämnda fyra förste bokhållare tjänstgör

ytterligare eu tjänsteman i samma grad, vilken bär att utföra sådana arbeten,

som äro gemensamma för de olika underavdelningarna samt för vissa svårare

arbeten till berättelsen och förekommande utredningar. Då emellertid denne

tjänsteman i viss grad måste hava överinseende över nyssnämnda arbetsledare,

är det givetvis mindre lämpligt, att han intager samma tjänsteställning som dessa,

varför styrelsen håller före, att aktuaries ställning lämpligen borde beredas honom,

och skulle han alltså i denna egenskap närmast under förste aktuarien övervaka

nämnda fyra underavdelningars arbeten och tillse, att behövligt samarbete dem

emellan kommer till stånd.

Av vederbörande departementschef har redan vid prövning av frågan om

inrättande av förberörda aktuariebefattning för arbetet med allmän svensk järnvägsstatistik

påpekats, att en jämförelse med andra statens verk, där statistik

utarbetas, gåve vid handen, att icke vid något av dessa verk den kvalificerade

arbetsledningen vore relativt så fåtalig som å järnvägsstyrelsens statistiska kontor,

att järnvägsstatistiken dock vore av särdeles komplicerad natur, och att det måste

anses vara ett viktigt intresse även ur besparingssynpunkt, att genom direktiv

från arbetsledningens sida dess utarbetande skedde efter teoretiskt och praktiskt

riktiga grunder.

Beträffande ifrågavarande befattning har styrelsen redan i skrivelse den 15

maj 1918 anhållit om bemyndigande att under år 1918 få förordna lämplig

tjänsteman med framstående erfarenhet på ifrågavarande område till bestridande

tillsvidare av en dylik tjänst.

Erfarenheten under den gångna tiden har med all tydlighet ådagalagt behovet

av befattningens uppförande å ordinarie stat, och får alltså styrelsen föreslå,

att i staten upptages ytterligare en aktuariebefattning avsedd för statistiska

kontoret.»

Departements- I anledning av järnvägsstyrelsens förenämnda framställning av den

chefen. maj 1918 }iar Kungl. Maj:t den 18 oktober samma år bemyndigat

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kumgl. Maj. ts Proposition Nr 392. 13

styrelsen att förordna lämplig tjänsteman att från och med den 1 november

1918 tills vidare tjänstgöra såsom aktuarie å statistiska kontoret.

Den i enlighet härmed förorduade aktuarien åligger att närmast under

kontorets föreståndare leda arbetet å den avdelning, som har att utarbeta

statens järnvägars berättelse.

Till belysande av arbetsomfattningen å ifrågavarande kontor kan

meddelas följande från järnvägsstyrelsen inhämtade uppgifter.

Enligt avlöningsstaten för år 1918 utgjordes den ordinarie personalen å

kontoret av 46 personer. Dessutom äro för närvarande å kontoret fast anställda

ett antal extra tjänstemän, aspiranter och kontorsvakter, vadan

kontorets fasta personal uppgår till mera än 60 personer. Härtill komma

ytterligare 18 personer utom kontoret, vilka regelbundet sysselsättas med

vissa betingsarbeten, varjämte under nära halva året sysselsättes en tillfällig

personal, som plägar uppgå till 50 personer eller däröver.

Av denna personal äro samtliga med undantag av den nuvarande

aktuarien, 7 andra ordinarie befattningshavare, 1 extra ordinarie tjänsteman

och 3 kontorsvakter uteslutande att hänföra till avdelningen för

statens järnvägars berättelse.

Å järnvägsstyrelsens statistiska kontor utarbetas regelbundet följande

publikationer, nämligen statens järnvägars årsberättelse, allmän järnvägsstatistik

(utkommer årligen), järnvägsstatistiska meddelanden (utkommer

månadsvis) samt statens järnvägars månadsstatistik för tjänstebruk.

Dessutom utarbetas årligen en publikation benämnd »Vagnslastgodstrafiken

å statens järnvägar», vilken emellertid tryckes blott vart

tredje år. Under de senare åren har ytterligare av kontoret utgivits

en preliminär redogörelse för statens järnvägar.

Sidantalet av dessa publikationer angives här nedan, varvid för

dem, som utkomma i kvartformat, fördubbling ägt rum för erhållande av

jämförbara tal.

Statens järnvägars årsberättelse för år 1916 .......................................... 622 sidor

Allmän järnvägsstatistik för år 1915 (föreligger i korrektur) c:a ......... 700 »

Preliminär redogörelse för år 1917 ........................................................ 152 »

Järnvägsstatistiska meddelanden för år 1917 ......................................... 249 »

Månadsstatistiken för år 1917 .................................................................. 842 »

Summa 2,565 sidor

Härtill kommer »Vagnslastgodstrafiken» c:a .......................................... 330 »

Summa 2,895 sidor

Av de redovisade publikationerna utarbetas »allmän järnvägsstatistik»

och »järnvägsstatistiska meddelanden» å avdelningen för allmän järn
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 392.

vägsstatistik och övriga publikationer å avdelningen för statens järnvägars

berättelse.

Då av de nu lämnade uppgifterna torde framgå, att ifrågavarande

aktuariebefattning måste anses jämväl för framtiden behövlig, biträder

jag styrelsens framställning om denna befattnings uppförande å ordinarie

stat.

Kameral
byrån.

3. En notarie.

Rörande den föreslagna notarien å kameralbyrån anför styrelsen

följ ande:

»Enligt den av Kung! Maj:t den 21 december 1917 fastställda instruktionen

för järnvägsstyrelsen med underlydande linjeförvaltningar höra till styrelsens

kameralbyrås handläggning:

ärenden, som avse bestämmelser rörande personalens avlönings- och pensionsförhållanden;
kameral-

och revisionsärenden;

kassaärenden med tillhörande inventeringar av styrelsens kassa och distriktskassorna;
ärenden

rörande fria resor och transporter för personalen och andra därtill

berättigade;

ärenden rörande sjukvård, avsked, pension och understöd, rese-och traktamentsersättning,

gratifikation och annan dylik ersättning åt personal;

ärenden rörande ersättning på grund av gällande bestämmelser om ansvarighet

för skada i följd av järnvägs drift och om ansvarighet för skada till följd av

olycksfall i arbete, varjämte denna byrå dessutom har att handlägga personalen

vid statens järnvägsbyggnader rörande ärenden, som motsvara de här ovan

angivna.

Arbetet å byrån, vilken inrättades i samband med den från 1908 års ingång

genomförda omorganisationen av järnvägsförvaltningen, har under den gångna tiden

visat en så gott som år efter år fortgående stegring. Såsom framgår av nedanstående

tabell med uppgift å antalet till byråns verksamhetsområde under varje

år hänförda ärenden, har denna stegring under senare år varit mycket betydande

:

År

Antal ärenden

1908 ........

1909 ........

1910 ........

1911 ........

1912 ........

1913 ........

1914 ........

1915 .......

1916 ........

1917 ........

431

446

739

723

924

889

..... 1,043

.. .. 1,802

..... 2,278

..... 2,828

För tiden från och med den 1 januari till och med den 31 augusti 1918

utgör motsvarande siffra 2,891.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts Proposition Nr 892.

Förestående till belysning av omfattningen av byråns arbetsbörda lämnade

uppgifter äro emellertid så tillvida icke fullständiga, att däri icke medräknats

s. k. samrådsärenden, för vilkas avgörande byråns arbetskrafter i stor utsträckning

årligen anlitats och alltjämt anlitas. Uppgifter å det antal dylika ärenden, i

vilkas avgörande byråchefen å kameralbyrån deltagit, kunna icke lämnas, då registrering

av dylika ärenden icke förekommit å byrån.

Det torde icke kunna förnekas, att den sålunda påvisade stegringen av

arbetet å byrån till en viss grad under åren 1915—1918 rönt inflytande av kristidsförhållandena

och därpå grundade anspråk från personalen på löneförbättringar

m. in., men i betraktande av arten av de ärenden, som höra till byråns handläggning,

samt den alltjämt fortgående personalökningen vid statens järnvägar,

som betingas av statsbanenätets utveckling, synes det saknas fog för ett antagande,

att byråns arbetsbörda framdeles, efter inträdande av normala förhållanden, skulle

nedgå till det omfång, som den både före kristidens uppkomst, i all synnerhet

som byrån på senare tid tillförts en ny grupp av ärenden, vilkas antal icke är

beroende av dyrtidsförhållandena, nämligen ärenden angående pensionering av

icke ordinarie personal.

Byråns ordinarie personal består av, förutom byråchefen och sekreteraren,

två manliga bokhållare, två manliga och två kvinnliga kontorsskrivare. Dessutom

har sedan flera år tillbaka varit anställd en amanuens med juridisk utbildning,

vilken dock icke haft full tjänstgöringstid.

Erfarenheten har givit vid handen, att ökningen av byråns arbetsbörda numera

tagit en sådan omfattning, att byrån icke längre kan på ett tillfredsställande

sätt lösa sin arbetsuppgift utan att byrån erhåller eu förstärkning av de å byrån

i ordinarie tjänst anställda arbetskrafterna med särskild utbildning. De å byrån

förekommande ärendenas mängd och omfattning gör det nämligen omöjligt för

den såsom byråchefens närmaste man å byrån tjänstgörande sekreteraren att,

vid sidan av det arbetsledarskap, som utövas av honom med avseende å underlydande

personal, samt arbetet med beredning av ärenden av mera löpande natur

och granskning av uppsatta förslag till beslut i desamma, medhinna att i erforderlig

mån vara byråchefen behjälplig med beredning av viktigare ärenden av

större omfattning samt med uppsättande av skrivelseförslag i dylika ärenden.

En följd härav har blivit, att en del viktigare till byråns arbetsfält hörande frågor

fått stå tillbaka. För att avhjälpa detta missförhållande synes det vara nödvändigt

att ordna arbetsförhållandena å byrån så, att sekreteraren blir satt i tillfälle att

i större utsträckning än nu är förhållandet biträda byråchefen vid beredning av

dylika å byrån ofta förekommande större och viktigare ärenden. En sådan anordning

kan emellertid icke genomföras utan att sekreteraren till närmaste man

får en kvalificerad tjänsteman, till vilken skulle kunna överlämnas beredningen

och föredragningen inför byråchefen av en del av byråns ärenden vid tillfällen,

då sekreteraren mera odelat behöver ägna sin tid åt större och viktigare ärendens

beredning. Den hittills anlitade utvägen att för beredning av mera löpande

ärenden av administrativ natur och uppsättning av skrivelser i dylika ärenden

anlita arbetskrafter med icke ordinarie anställning och dessutom med kortare

tjänstgöringstid än den normala är numera, med den utveckling byrån vunnit,

otillfredsställande, bland annat med hänsyn därtill, att under senare åren mycket

täta ombyten av amanuenser skett, beroende därpå, att vederbörande, då inga

utsikter förelegat att inom järnvägsstyrelsen erhålla befordran till ordinarie befattning,

lämnat tjänsten och sökt anställning vid andra verk, där större utsikter

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Departements
chefen.

Banbyrån.

4. En förste

byr&ingenjör.

i berörda avseende förelegat. Då alltså erfarenheten sedan flera år tillbaka,

även före kristiden, visat, att stadigvarande behov av en arbetskraft med juridisk

och administrativ utbildning utöver de två nuvarande ordinarie tjänstemännen

föreligger vid kameralbyrån, synes tiden vara inne att tillgodose detta behov

genom anställande därstädes av en ordinarie tjänsteman med dylik utbildning.

Det ansvarsfulla och i viss mån självständiga arbete, som sålunda skulle ingå i

sekreterarens närmaste mans tjänsteåligganden, synes icke kunna anförtros åt en

tjänsteman med lägre tjänstegrad och löneförmåner än en notarie.»

På grund av den inträffade ökningen av arbetet å styrelsens kamerala

byrå torde en förstärkning av byråns juridiskt och administrativt

utbildade ordinarie arbetskrafter vara erforderlig. Med hänsyn till arbetets

nuvarande omfattning är det nämligen icke möjligt för byråns

sekreterare att vid sidan av sin ställning som arbetsledare samt arbetet

med ärenden av mera löpande natur medhinna att i erforderlig grad

vara byråchefen behjälplig med beredning och föredragning av de större

och viktigare ärendena, vilka därför i många fall till men för arbetet å

byrån fått stå tillbaka. Åven om den påvisade ökningen i någon mån

varit beroende av med kristiden sammanhängande förhållanden, torde

dock, på sätt styrelsen framhållit, med fog kunna antagas, att någon

väsentlig minskning i arbetet icke efter inträdandet av normala förhållanden

kommer att inträffa. Då sålunda ett stadigvarande behov måste

anses föreligga av eu ny befattning, vars innehavare det skulle åligga

att biträda sekreteraren samt i vissa fall mera självständigt bereda och

inför byråchefen föredraga löpande ärenden samt ärenden av mindre

viktig natur, synes styrelsens förslag om uppförande för ändamålet å

styrelsens stat av en notariebefattning vara fullt befogat, varför förslaget

i denna del av mig tillstyrkes.

Såsom en början till ett systematiskt studium och behandlande av

byggnadsarbeten å svag grund tillsatte järnvägsstyrelsen den 29 december

1913 en geoteknisk kommission av fackmän inom såväl det geologiska

som det väg- och vattenbyggnadstekniska området med uppgift att

geologiskt undersöka vissa av styrelsen angivna statsbanelinjer samt att

i händelse av behov föreslå åtgärder till järnvägens säkerställande mot

sådana rubbningar av banvallen, vilka kunde befaras till följd av jordskred

eller dylikt.

I skrivelse den 29 september 1917 med förslag till inrättandet av

åtskilliga nya befattningar vid statens järnvägar meddelade styrelsen, att

nämnda kommission kunde förväntas hava slutfört sina undersökningar

under loppet av år 1918. Vidare framhöll styrelsen, att erfarenheten under

den tid kommissionen verkat allt mer påvisat nödvändigheten av att

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 392.

jämväl i framtiden vederbörlig uppmärksamhet ägnades de geotekniska

problemen såväl vid anläggandet av nya järnvägar som vid underhållet

av redan betintliga. Detta kunde enligt styrelsens mening icke ske

annorledes än genom inrättandet vid statsbanorna av en geoteknisk fackavdelning,

vilken styrelsen tänkte sig förlagd under banbyrån. Denna

avdelnings uppgifter skulle i huvudsak bliva av två slag, nämligen dels

att företräda don geotekniska specialsakkunskapen vid nybyggnader och

underhållsarbeten vid statens järnvägar och dels att systematiskt arbeta

för en alltmera ökad och fördjupad insikt i de grundläggande frågorna

inom geotekniken. Efter att hava ingått på en närmare redogörelse för

de åligganden, som skulle komma att tillhöra ifrågavarande avdelning, anförde

styrelsen vidare, att de geotekniska frågorna med hänsyn till deras

sammansatta natur svårligen skulle kunna tillfredsställande lösas utan

ömsesidig samverkan mellan verklig geologisk och verklig teknisk sakkunskap.

Styrelsen fann därför nödvändigt, att den geotekniska avdelningen

tillfördes en skicklig väg- och vattenbyggnadsingenjör jämte eu

grundligt utbildad geolog. Då syftemålet med ifrågavarande avdelningvore

av teknisk art, borde avdelningen ställas under ingenjörens ledning.

Med hänsyn härtill och på i övrigt anförda skäl hemställde styrelsen,

som för det dåvarande icke ville ifrågasätta geologens uppförande på

ordinarie stat, att å styrelsens banbyrå måtte inrättas en byråingenjörsbefattning

av l:a klass, avsedd för föreståndaren för en blivande geoteknisk

avdelning.

Beträffande den föreslagna avlöningen hade överingenjören Hjalmar

Fogelmarck varit av skiljaktig mening samt förordat, att ifrågavarande

befattningshavare borde i avlöningshänseende och tjänsteställning likställas

med byrådirektör.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 8 mars 1918 av berörda

skrivelse förordade jag styrelsens ifrågavarande framställning, och framlade

Kungl. Maj:t i enlighet härmed i en samma dag avlåten proposition,

nr 150, förslag i ämnet.

I anledning av denna framställning väcktes inom riksdagen två

motioner med yrkande, att föreståndaren för den geotekniska avdelningen

skulle tilldelas byrådirektörs löneförmåner och tjänsteställning.

Beträffande förevarande fråga anförde riksdagen i skrivelse den 24

maj 1918, nr 215, följande. Riksdagen, som väl funnit inrättandet av

en geoteknisk avdelning inom järnvägsstyrelsen vara motiverat, hade

dock icke blivit övertygad om nödvändigheten av att personal för en

sådan avdelning omedelbart uppfördes å ordinarie stat. Omfattningen

av den ifrågavarande avdelningen syntes riksdagen vara mindre tydligt

Bihang till riksdagms protokoll 1919. 1 saml. 353 käft. (Nr 392.) 3829 is 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

angiven, vadan ock svårighet förelåge att bedöma, vilken ställning borde

tillkomma avdelningsföreståndaren. Då ett uppskov med avgörandet av

frågan om den geotekniska avdelningen borde uppföras å ordinarie stat,

icke torde behöva medföra några mera avsevärda olägenheter, hade riksdagen,

som funnit berörda motioner innefatta i viss mån beaktansvärda

synpunkter, fördenskull icke funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.

1 sin skrivelse den 20 september 1918 framhåller järnvägsstyrelsen,

att det skulle vålla styrelsen betydande olägenheter, därest det geotekniska

arbetet vid statens järnvägar skulle behöva avbrytas på grund

av att lämpliga arbetskrafter saknades för övertagande av den med 1918

års utgång upphörande geotekniska kommissionens verksamhet. Styrelsen

har därför förnyat sin framställning i ämnet och anför till stöd härför vidare:

»Det skulle enligt styrelsens förmenande vara i högsta grad olämpligt att,

sedan kommissionen i huvudsak fullföljt sin uppgift att uppdraga riktlinjerna

för det geotekniska arbetets bedrivande, vid densammas nu förestående upplösning

icke se till att arbetskrafter finnas tillgängliga, som kunna övertaga och fullfölja

det av kommissionen påbörjade arbetet.

De åligganden, som komme att påvila den geotekniska avdelningen å banbyrån,

angåvos av styrelsen i skrivelsen den 29 september 1917 sålunda:

1) att, då sådant på grund av geotekniska förhållanden påfordrades, biträda

vid verkställandet av undersökningar för nya statsbanor, dubbelspår, grundläggningar

och övriga arbeten, ävensom att inom styrelsen biträda vid granskning av

inkomna förslag till dylika arbeten;

2) att upprätta förslag till och följa utförandet av arbeten, som särskilt avse

att säkerställa banan;

3) att verkställa inspektioner av från geoteknisk synpunkt beaktansvärda

delar av statsbanenätet;

4) att insamla, ordna och tillgodogöra den erfarenhet rörande geotekniska

frågor, som inhämtats och allt fortfarande inhämtas vid statsbanenätet och även

utanför detsamma;

5) att genom undersökningar av föreliggande stabilitetsfall och genom erforderliga

fält- och laboratoriestudier av jordarternas hållfasthets- och därmed sammanhängande

egenskaper och i övrigt på sätt, som kan befinnas lämpligt, verka

för att föra den grundläggande vetenskapen på området framåt;

6) att utarbeta metoder för verkställandet av geotekniska undersökningar

samt bringa till stånd ändamålsenliga benämningar och beteckningar beträffande

dylika arbeten;

7) att genom publikationer sprida kännedom om de rön inom geotekniken,

som genom institutionens verksamhet framkomma eller vilka av densamma in

samlas; samt

8) att, i den mån arbetet vid statens järnvägar det medgiver och allmänna

geotekniska frågor därav kunna antagas bliva belysta, utföra geotekniska utredningar

även för övriga statens verk, där sådana av desamma begäras.

Med hänsyn till riksdagens uttalanden i ämnet får styrelsen, utöver vad som

finnes angivet i styrelsens skrivelse den 29 september 1917, ytterligare anföra

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: tv Fr oposition Nr .192. 19

följande, varav torde närmare framgå omfattningen av ifrågavarande tjänstogren

inom förvaltningen.

1) Vid förberedande undersökningar för framdragandet av nya banor och

dubbelspår torde i vanskligare terräng ett samarbete mellan undersökningsförrättaren

och en särskilt utbildad geoteknisk ingenjör vara i hög grad påkallat. Den

senare torde nämligen genom sin speciella kunskap kunna i stort giva anvisningar

på terrängens egenskaper ur bärighetssynpunkt. Vid upprättandet av definitiva

förslag till dylika anläggningar är ett sådant samarbete mellan undersökningsförrättaren

och den geotekniska ingenjören av ännu större betydelse och

torde höra förekomma i varje fall.

Aven vid pågående byggnader böra institutionens tjänstemän anlitas, då

arbetsledningen finner, att de geotekniska förhållandena så kräva.

2, 3) Dessa inspektioner böra avpassas efter de respektive bandelarnas allmänna

geotekniska beskaffenhet, så att desamma föi’etagas allt tätare ju större

sannoliklieteii för störande förändringar är. Vid inspektionerna bör den geotekniska

centralinstitutionen givetvis samai’beta med det lokala banbefälet. Inspektionerna

böra därför om möjligt så anordnas, att vederbörande linjebefäl kan deltaga

i förrättningarna.

Med hänsyn till erforderlig kontinuitet beträffande kännedomen om de geotekniska

förhållandena vid statens järnvägar samt för att de geotekniska rön,

som kunna framkomma genom dessa inspektioner, skola få en systematisk behandling,

bör det åligga den geotekniska institutionen att hos sig på ett lätt

överskådligt sätt registrera besiktningens resultat.

4) Det är givetvis en stor fond av erfarenhet, som så småningom förvärvats

av de ingenjörer, vilka haft hand om byggandet och underhållet av statens järnvägar.

Hittills har emellertid denna erfarenhet i mycket ringa grad kunnat

komma andra till godo, då det saknats en institution, som kunnat hopsamla alla

de rön, som blivit gjorda.

Om en verkligt tillförlitlig grund för de praktiska geotekniska frågorna, skall

kunna bringas till stånd, är det emellertid givetvis av synnerligen stor vikt, att

denna erfarenhet, liksom i möjligaste mån dylik erfarenhet från andra platser

inom landet och även utom landet, insamlas och systematiseras. Den föreslagna

geotekniska institutionen får häri en synnerligen betydelsefull arbetsuppgift.

I samband liäiuned bör givetvis det av kommissionen igångsatta insamlandet

av upplysningar rörande inträffade markförskjutningar av skilda slag såväl

inom som utanför statsbanenätet fortsättas.

5) För ifrågavarande arbetsuppgift fordras i första hand ett ingående studium

av jordarternas motståndsförmåga mot olika slag av deformerande inverkan,

såsom belastningar, vattnets inverkan o. s. v.

Sedan dessa frågor i åtminstone vissa huvuddrag blivit klarlagda, kan en

s.ys.te“atisering av * terrängen förekommande belastningsfall, därvid vissa karaktäristiska

typer utskiljas, giva ett värdefullt stöd för bedömande av stabiliteten.

Den geotekniska institutionen bör målmedvetet arbeta för ernåendet av dylik

kunskap.

Härvid synes i första hand böra göras en systematisk undersökning av grunden

vid bankbelastningar av olika slag, såväl sådana, där sjunkningar inträffat,

som sådana, där grunden förmått uppbära bankbelastningen. Liknande undersökningar

böra vidare göras beträffande skärningsslänter av olika höjd och lutning.

Därjämte bör inverkan på stabiliteten av toi''ka och vattendränkning ingående

studeras.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Genom ett fortsatt arbete i denna riktning torde så småningom kunna utfinnas

metoder för numerisk behandling av åtminstone vissa av de här förekommande

jämviktsproblemen.

6) För att kunna jämföra resultaten av undersökningar på olika platser

och på så sätt kunna överföra vunnen erfarenhet från ett fall till ett annat är

det nödvändigt, att undersökningarna utföras efter samma metoder. Vidare är

det givetvis av största betydelse, att de vid undersökningarna framkomna resultaten

åskådliggöras på enhetligt sätt, såväl beträffande benämning av olika jordslag

och föremål som angående den grafiska framställningen av dessa.

Det är sålunda, bland annat, av stor vikt, att de godtyckliga och varierande

namn, som inom tekniken ofta nog användas å jordlager och geotekniska företeelser

av skilda slag, ersättas med enhetliga ur både geologisk och teknisk synpunkt

rationella benämningar.

7) För att framför allt de vid statens järnvägar arbetande ingenjörerna

skola få tillfälle att taga del av dessa rön, torde det vara lämpligt, att desamma

publiceras. Man har därvid tänkt sig, att på bestämd tid varje år borde offentliggöras

en årsredogörelse för institutionens verksamhet. I denna borde som

underordnad del i korthet lämnas en redogörelse för institutionens olika uppdrag

under året. Huvuduppgiften borde dock vara att redogöra för gjorda erfarenheter

ur geoteknisk synpunkt, som kunna tjäna till vägledning framför allt

för det fortsatta arbetet med statens järnvägars byggnad och underhåll, men därjämte

även för övriga arbeten, där geotekniska synpunkter böra beaktas, samt för

belysande av allmänna geotekniska spörsmål.

8) Genom framhållande av denna arbetsuppgift har styrelsen, bland annat,

velat betona önskvärdheten av ett utbyte av den erfarenhet i hithörande ting,

som förvärvats på olika håll inom statens byggnadsverksamhet. Det samarbete

de olika verken emellan beträffande geotekniska frågor, som sålunda kan tänkas

uppkomma, torde bland annat underlätta införandet av gemensamma undersökningsmetoder

och beteckningssätt.

I den mån tid därtill kan beredas, bör enligt styrelsens mening detta samarbete

med fördel kunna utsträckas även till enskilda järnvägar och andra enskilda

och kommunala byggnadsföretag; dock endast i den mån, undersökningarna

i fråga kunna väntas särskilt belysa allmänna geotekniska frågor.

Såsom styrelsen i sin framställning i ämnet år 1917 redan meddelat, har

styrelsen utöver den här omnämnde byråingenjören av l:a klass och i övrigt erforderlig

underordnad byråpersonal till en början icke tänkt sig någon ytterligare

ordinarie befattningshavare å den avdelning å banbyrån, för vilken denne byråingenjör

skulle vara föreståndare. Geologen torde nämligen av skäl, som styrelsen

i omnämnda framställning framhållit, tillsvidare böra anställas på icke ordinarie

stat. Det geotekniska arbetet är ju ännu icke stort mer än påbörjat, varför

styrelsen håller före, att man bör se tiden an ännu ett eller annat år för att

kunna vinna nödiga erfarenheter om arbetets utveckling, sedan den geotekniska

kommissionen upplösts.

I anledning av i riksdagen väckta motioner i fråga om föreståndarens för

den geotekniska avdelningen löneförmåner, får styrelsen slutligen framhålla, att

denna fråga torde komma att upptagas av kommunikationsverkens lönekommitté

i samband med övriga lönefrågor för tjänstehavare med teknisk specialutbildning,

men finner styrelsen sig här höra uttala, att enligt styrelsens mening icke någon

anledning föreligger att i förevarande avseende giva ifrågavarande tjänstehavare

någon företrädesrätt framför andra dylika specialister, som exempelvis förestån
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majt:s Proposition Nr 392. 21

»lama för banbyråns avdelningar för brokonstruktioner samt signal- och säkerlietsanläggningar

in. fl.»

Vid behandlingen av föreliggande fråga inom styrelsen var överingenjören

Fogelmarck av skiljaktig mening samt vidhöll sin förut i

frågan uttalade mening angående den tjänsteställning, som borde tillkomma

föreståndaren för geotekniska avdelningen. Vidare framhöll

Fogelmarck, att han icke ansåge föreståndaren för nämnda avdelning

böra i tjänsteställning och avlöningsförhållande stå framför andra föreståndare

för avdelningar av banbyrån, för så vitt även dessa skulle

bliva uppflyttade till byrådirektörsställning, men att i avvaktande därpå

det vore nödvändigt att giva geologingenjören tillfredsställande ställning,

då det gällde att första gången tillsätta befattningen.

I sitt utlåtande den 2 december 1918 anför kommunikationsverkens

lönekommitté i denna del följande:

»Enligt vad järnvägsstyrelsen upplyst kommer den sedan år 1914 fungerande

geotekniska kommission för statsbanelinjernas geologiska undersökning att upphöra,

sedan densamma förelagda uppgifter slutförts. Då det lärer vara nödvändigt

för järnvägsstyrelsen att även i fortsättningen äga tillgång till geoteknisk

sakkunskap, synes, på sätt jämväl 1918 års riksdag funnit, en särskild avdelning

inom styrelsen böra för ändamålet inrättas. Däremot kan man ställa sig tveksam

i fråga om, huruvida denna avdelnings föreståndare lämpligen bör vara ordinarie

tjänsteman eller, såsom av järnvägsstyrelsen avsetts beträffande den biträdande

geologen, tills vidare anställas allenast å extra stat. Även inom kommittén hava

härutinnan skilda meningar framförts, men då kommittén beslutat tillstyrka föreståndarens

omedelbara uppförande å ordinarie stat, hava härvid huvudsakligen

följande synpunkter varit bestämmande. Under det att den hittillsvarande geotekniska

kommissionen haft mera begränsade och tillfälliga arbetsuppgifter, vilka

kunnat fullgöras i den mån medlemmarnas tid att ägna sig åt desamma det medgivit,

skulle den ifrågasatta nya avdelningen inom järnvägsstyrelsen anförtros

uppgifter av permanent natur, vilka måste utföras jämsides med de arbeten, som

åligga styrelsens byggnadsavdelning, på det att dessa icke må bliva fördröjda.

Härav följer ock, att avdelningens föreståndare måste vara i tillfälle att odelat

ägna sig åt sin verksamhet inom styrelsen, vilket svårligen torde kunna förutsättas,

därest han ej fast anställes vid verket. Det synes ock vara av vikt, att

den, som skall hava att från början organisera avdelningen och grundlägga densammas

framtida verksamhet, förblir på denna post under en längre följd av år,

en omständighet, vilken är så mycket mera betydelsefull, som befattningens innehavare

säkerligen först efter några års utövande av sin verksamhet och samlande

av viss erfarenhet på området kan förväntas komma att erhålla det rätta greppet

å sin uppgift. Härtill kommer, att det gäller ett inom järn vägsbyggnadstekniken

relativt nytt arbetsområde och att avdelningens verksamhet följaktligen måste

särskilt till en början vara underkastad en successiv utveckling, vars följdriktighet

lätt skulle kunna äventyras, om mer eller mindre täta ombyten av föreståndare

skulle ifrågakomma.

I fråga om avdelningsföreståndarens tjänsteställning har järnvägsstyrelsen

— under erinran om att i två vid 1918 års riksdag väckta motioner föreslagits,

Kommunika
tionsverkens
lönekommitté.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung1. Maj.ts Proposition Nr 392.

Departements
chefen.

på sätt jämväl en reservant inom styrelsen ansett, att åt föreståndaren skulle

givas byrådirektörs ställning och avlöningsförmåner — framhållit, att enligt

styrelsens mening icke någon anledning förelåge att i förevarande avseende giva

ifrågavarande tjänstehavare någon företrädesrätt framför andra dylika specialister,

såsom exempelvis föreståndarna för banbyråns avdelningar för brokonstruktioner

samt signal- och säkerhetsanläggningar m. fl. Kommittén kommer att senare i

sammanhang med den allmänna lönegrupperingen fatta definitiv ståndpunkt till

frågan om de nämnda och med dem likställda föreståndarnas för specialavdelningar

ställning å avlöningsskalan, men vill redan nu uttala att, huru än denna

fråga kommer att lösas, det torde vara riktigt att föreståndaren för den geotekniska

avdelningen i avlöningshänseende nu likställdes med byråingenjör av

l:a klass. Det synes nämligen icke böra möta svårigheter att till befattningen

ifråga, för vilken huvudsakligen skulle komma att fordras väg- och vattenbyggnadsteknisk

utbildning, under det att den rent geologiska sakkunskapen skulle företrädas

av den tills vidare på extra stat ställda geologen, förvärva en fullt kvalificerad

person, även om för honom icke omedelbart kan ställas i utsikt en högre

tjänst än förste byråingenjörs.»

Beträffande tjänsteställningen för den geotekniska avdelningens föreståndare

har ledamoten av kommittén, herr Liibeck uttalat en avvikande

mening i det han ansett, att nämnde befattningshavare borde

hava byrådirektörs löneförmåner och tjänsteställning.

I mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 8 mars 1918 framhöll

jag vikten av att, jämväl sedan den geotekniska kommissionens arbeten

blivit avslutade, den geotekniska sakkunskapen funnes representerad

inom styrelsen, och förordade jag såsom bästa sättet för vinnande av

detta syftemål inrättandet i enlighet med styrelsens förslag av en särskild

geoteknisk avdelning å styrelsens banbyrå. Erfarenheten under

det gångna året — jag syftar här närmast på den inträffade järnvägsolyckan

vid Getå — har tyvärr allt för väl ådagalagt betydelsen av de

arbetsuppgifter, som skulle åligga ifrågavarande avdelning. Jag anser

mig därför ånyo böra underställa föreliggande fråga Kungl. Maj:ts prövning.

Då, såsom av det föregående framgår, behovet av en geoteknisk

avdelning inom järnvägsstyrelsen redan av riksdagen vitsordats, torde

ytterligare motivering för dess inrättande här vara överflödig. Frågan

gäller därför närmast, huruvida för avdelningen erforderlig personal

redan nu bör uppföras på ordinarie stat.

Med vidhållande av min förut i ämnet uttalade mening, finner jag

lämpligast, att ifrågavarande avdelning ställes under ledning av en ingenjör,

vilken, förutom väg- och vattenbyggnadsteknisk utbildning, jämväl

förvärvat grundligare geologisk kunskap än som i regel innehaves

av väg- och vattenbyggnadsingenjörer. I betraktande av avdelningens

specialiserade uppgifter måste det vara av största betydelse för vinnande

av med densamma avsett ändamål, att redan från början såsom före
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung}. May.ts Proposition Nr 392.

ståndare kan förvärvas eu person med nyss nämnda kvalifikationer,

vilken bär förmåga att på det lämpligaste sättet organisera avdelningen

samt giva de rätta riktlinjerna för dess arbeten och som därjämte kan

beräknas kvarstå under någon längre tid, ty endast härigenom säkerställes

en följdriktig utveckling av avdelningens verksamhet. Såväl med

hänsyn härtill som ock till omfattningen av byråns verksamhet, sådan

densamma av styrelsen numera närmare angivits, anser jag i likhet med

järnvägsstyrelsen och lönekommittén, att föreståndaren bör beredas ordinarie

anställning. Vad åter angår den fackutbildade geolog, som erfordras

för avdelningen, föreligga, åtminstone för närvarande, icke samma skäl

för denna befattnings uppförande å ordinarie stat.

Beträffande frågan, huruvida avdelningens föreståndare i avlöningshänsende

bör likställas med förste byråingenjör, vilken benämning i förslaget

till avlöningsreglemente upptagits i stället för byråingenjör av

l:a klass, eller byrådirektör, föreligga fortfarande olika meningar. Vid

föredragning av denna fråga föregående år betonade jag vikten av att

till föreståndarbefattningen kunde förvärvas en fullt kvalificerad ingenjör

och att med hänsyn härtill avlöningsförmånerna måste göras någorlunda

lockande. Då järnvägsstyrelsen emellertid fann den avlöning, som tillkom

byråingenjör av l:a klass, för ändamålet tillräcklig, ansåg jag mig

icke höra ifrågasätta högre avlöningsförmåner. Därjämte tog jag även

hänsyn till, att föreståndaren för ifrågavarande avdelning, därest han

tilldelades byrådirektörs tjänsteställning, skulle komma att bliva bättre

ställd än övriga avdelningsföreståndare på banbyrån med jämförliga

kvalifikationer.

Kommunikationsverkens lönekommitté har i sitt utlåtande om nytt

avlöningsreglemente för nämnda verk föreslagit, att förste byråingenjörerna

skola placeras i 17:e lönegraden, och har kommittén ej heller

funnit sig böra biträda ett inom kommittén väckt förslag, att vissa

specialingenjörer inom järnvägsstyrelsen, vilka nu innehava förste byråingenjörs

grad, måtte tilldelas eu särställning och uppflyttas i 18:e lönegraden.

Härmed torde kommittén hava åsyftat de förste byråingen jöi''er,

som inom styrelsen förestå broavdelningen, sigualavdelningen m. fl. Vid

framläggande förut denna dag av proposition i ämnet har Kungl. Maj:t

ej i denna del frångått kommitténs förslag. Då det ej torde böra ifrågasättas

att tilldela föreståndaren för den geotekniska avdelningen annan

tjänsteställning än nyssberörda andra avdelningsingenjörer, lärer han

sålunda i lönehänseende böra likställas med förste byråingenjör.

Vidkommande den föreslagna befattningen såsom byråingenjör av

2:a klass numera benämnd byråingenjör — å banbyrån, avsedd för

broavdelningen, anför järnvägsstyrelsen följande.

6. En byråingenjör.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departemente
chefen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

»Arbetena å broavdelningen inom styrelsens banbyrå Lava av orsaker, som

här nedan angivas, i hög grad ökats och utvidgats under de senaste åren.

Allmänt känt är den stora spridning, som betongkonstruktioner, särskilt

armerade sådana, tack vare ändamålsenligheten, tilltalande utseende, varaktighet

m. m. erhållit under de senaste åren. Även vid statens järnvägar har vid ett

flertal konstruktioner armerad betong kommit till användning, särskilt under nuvarande

tid med rådande höga järnpriser.

Sålunda är armerad betong använd vid ett flertal broar, bland vilka må

nämnas några, större sådana, nämligen gatuviadukten över bangården i Malmö

och den nya bron över Öre älv samt vid de flesta person- och resgodstunnlar

ävensom till ett flertal husbyggnadskonstruktioner. På senaste tiden har även

naturlig sten kommit till vidsträckt användning för såväl järnvägs- som vägbroar.

Automobiltrafikens allt mer fortgående utbredning jämväl å landsbygden

har medfört, att det störa antal vägbroar, som leda över statens järnvägar, numera

måste ägnas en mera omsorgsfull tillsyn än tillförne samt ofta kräva kontrollberäkningar

och omkonstruktion, varigenom ett icke obetydligt merarbete pålagts

broavdelningen.

Förutom arbeten av konstruktiv art utövar avdelningen numera kontrollen

över tillverkning av de å avdelningen uppgjorda järnkonstruktionerna.

År 1917 har dessutom Kungl. Maj:t förordnat, att upphandlingen av alla de

konstruktioner, som tillhöra avdelningen, även skall ombesörjas genom denna

avdelning.

Kär sålunda, förutom upprättandet av konstruktionsritningar jämte kontrakt

och tekniska bestämmelser, det även åligger avdelningen att infordra anbud ävensom

att utöva kontroll över arbetenas utförande, blir därav en påtaglig följd, att

avdelningen, såsom stundom skett, även får deltaga vid slutbesiktningar av sådana

större arbeten, som tillhöra avdelningen, och detta jämväl i fråga om sådana arbeten,

vilka utförts genom statens järnvägars egen försorg. Ett dylikt intimt

deltagande i såväl de teoretiska och konstruktiva som de rent praktiska arbetena

är givetvis av stort gagn för avdelningens verksamhet.

Härav framgår, att avdelningen, som tidigare huvudsakligen endast utfört

till avdelningens verksamhetsområde hörande standard- och specialkonstruktioner,

numera jämväl fått sig ålagd ett flertal andra krävande uppgifter.

Med anledning härav är det nödvändigt att för ett rationellt bedrivande av

arbetet å denna avdelning å banbyrån, utöver den nuvarande byråingenjörsbefattningen

av 2:a klass, å avdelningen inrätta ytterligare en sådan befattning.

Styrelsen anser därför erforderligt, att den närmaste ledningen av göromålen

å den ifrågavarande avdelningen fördelas, på det sätt, att den ene av ifrågavarande

byråingenjörer huvudsakligen handlägger ärenden rörande järnkonstruktioner och

den andre ärenden rörande betongkonstruktioner och att alltså för nämnda ändamål

i staten uppföres arvode för ytterligare en byråingenjör av 2:a klass å banbyrån.

»

År 1901 vidtogs, bland annat, den ändring i järnvägsstyrelsens

organisation, att bankonstruktionsbyrån bildades genom utbrytning från

banbyrån. Denna ordning bestod i huvudsak oförändrad till år 1915, då

bankonstruktionsbyrån ånyo sammanfördes med banbyrån. Både under

tiden som självständig byrå och sedermera har detta styrelsens organ

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

25

arbetat på två avdelningar, den ena omfattande ärenden rörande signaloch

säkerhetsanordningar och den andra ärenden rörande konstruktioner

och arbeten i järn och betong. Sistnämnda avdelning, som numera benämnes

banbyråns broavdelning, har sedan år 1915 föreståtts av en

byråingenjör av l:a klass med en byråingenjör av 2:a klass såsom närmaste

man.

Till eu början hade ifrågavarande avdelning endast att utföra konstruktioner

i järn till broar och viadukter, men med den ökade trafiken

har allt större krav ställts på nya anordningar å bana och stationsområde,

varför ärenden av helt ny natur kommit att tillhöra avdelningen,

såsom beträffande person- och resgodstunnlar, lokomotivstall, kolgivningsanordningar,

vattentorn, vissa anläggningar tillhörande den elektriska

driften, fabriks- och verkstadsbyggnader m. m.

Automobiltrafikens allt mer fortgående utbredning jämväl å landsbygden

har medfört, att det stora antalet av vägbroar, som leda över

statens järnvägar, numera måste ägnas en mera omsorgsfull tillsyn än

tillförne. Förutom ovannämnda arbeten av konstruktiv natur har under

senare åren åt banbyråns broavdelning därjämte överlämnats kontrollen

över tillverkningen vid verkstäderna av de utav avdelningen uppgjorda

järnkonstruktionerna, vilken kontroll tidigare omhänderhafts av styrelsens

förrådsbyrå, varjämte avdelningen delvis även handhar ledningen av

kontrollen över en del andra större byggnadsföretag i järn och betong.

Den ökade trafiken, särskilt å de norrländska statsbanedelarna, vilken

trafik ställt allt större fordringar på framförandet av tyngre tåg,

har förorsakat upprepade belastningsutredningar och detalj föreskrifter

för linjeförvaltningens räkning. Under år 1917 har dessutom tillkommit

upphandling av sådana arbeten för de trafikerade statsbanorna, som av

avdelningen konstruerats, ett bestyr som tidigare varit anförtrott åt förrådsbyrån.

Sammanfattade bestå avdelningens arbeten sålunda numera i upprättandet

av förslags- och detaljritningar, kostnadsförslag, förslagskontrakt

angående leveranser, tekniska bestämmelser, infordrandet av leveransanbud

och avslutandet av leveranskontrakt, direkt kontroll vid verkstäderna

å arbeten, vilkas utförande avdelningen berett, handhavandet

-av ledningen av det tekniska utförandet av större bro- och liknande

byggnadsföretag såväl i järn som betong samt deltagandet i slutbesiktningen

av större arbeten.

Av det anförda torde framgå, att avdelningens verksamhetsområde

under senare år avsevärt utvidgats. Styrelsens förslag om inrättandet

av ytterligare en byråingenjörsbefattning, avsedd för ifrågavarande avr

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 353 höft. (Nr 392.) 3829 is 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Ban- och

maskinbyråerna.

6. Två sekreterare

i stället

för nuvarande

notariebefattningar.

Järnvägs
styrelsen.

26 Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 392.

delning, synes med hänsyn härtill väl motiverat, och har jag för mitt

del icke funnit anledning till erinran mot förslaget i denna del.

Å ban- och maskinbyråerna finnas anställda två notarier, en å vardera

byrån. Med avseende å beredningen av en stor mängd ärenden

tjänstgöra dessa såsom byråchefens närmaste biträden. Dem tillhör sålunda

att handlägga till respektive byråer hörande ärenden av administrativ

och kameral natur, personalärenden, avlöningsärenden rörande

personalen vid ban- respektive maskinavdelningen, ärenden angående

utfärdande av order och instruktioner rörande tjänsten inom respektive

avdelningar, vissa ärenden rörande upphandlingar o. s. v. Till deras

åligganden hör ock att granska och bearbeta förslagen till arvodes- och

kostnadsstater för respektive avdelningar.

Järnvägsstyrelsen hemställer nu om förändring av ifrågavarande två

notariebefattningar till sekreterarbefattningar samt anför till stöd härför:

»De ärenden, med vilkas handläggning nu nämnda tjänstemän hava att taga

befattning, kunna ofta vara av invecklad beskaffenhet. Ej sällan gäller det tolkningen

och tillämpningen av författningar och andra utfärdade föreskrifter eller

bestämmelser. Det måste förty av här åsyftade tjänstehavare krävas ett avsevärt

mått av initiativ och självständigt omdöme ävensom ingående kännedom om ifrågakommande

författningar och föreskrifter.

De numera synnerligen omfattande byggnadsföretagen vid de trafikerade

statsbanorna samt tillkomsten genom nybyggnad, förvärv eller arrendering av nya

bandelar återverka i hög grad även på göromålen å de administrativa och kamerala

arbetsområdena. Omfattningen av dessa göromål nödvändiggöra därför också

lämpliga, kvalificerade arbetskrafter för ärendenas behöriga beredning.

För att i någon mån belysa arbetets utveckling å de båda byråerna meddelas,

att antalet diarieförda ärenden sedan år 1898, då notarietjänsterna å byråerna

i fråga inrättades, ökats å banbyrån från 968 sistnämnda år till 1,200 år

1917 samt å maskinbyrån från 475 till 1,355. Under år 1918 uppgick antalet

diarieförda ärenden till och med den 1 augusti å banbyrån till 759 mot 736 vid

samma tidpunkt föregående år. För maskinbyråns vidkommande äro motsvarande

siffror 870 den 1 augusti 1918 och 793 den 1 augusti 1917. Härvid är dock att

märka, att diarieföringen under de senare åren högst väsentligt inskränkts. En

hel del oftare återkommande framställningar av likartad beskaffenhet behandlas

sålunda numera utan någon som helst diarieföring för att efter ärendets slutbehandling

samlas i kartonger eller på annat liknande sätt.

Antalet utgående expeditioner uppgick å banbyrån under år 1917 intill den

1 augusti till 1,572 och under samma tid år 1918 till 1,809 samt å maskinbyrån

till 2,976 under de första sju månaderna av år 1917 och 3,081 under motsvarande,

tid år 1918. Dessa siffror utgöra emellertid ej något direkt jämförbart uttryck

för arbetsbördan å ban- och maskinbyråerna sins emellan, enär de arbetsuppgifter,

som åligga de båda byråerna, delvis äro rätt artskilda och därför också fordra

olika behandling.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj ds Proposition Nr 392.

Göromålen, som, enligt vad av det anförda framgår, påvila notarierna å ban■ocli

maskinbyråerna, motsvaras följaktligen numera icke av deras tjänsteställning.

Arbetet är för närvarande fastmer av den krävande och maktpåliggande natur,

-att styrelsen funnit det vara. en enkel gärd av rättvisa, att en förändring av ifrågavarande

båda notariebefattningar till sekreterarbefattningar åstadkommes.

Det är ju ock att märka, att med den alltjämt fortgående stegringen av

antal ärenden, som enligt ovanstående är att förvänta, dessa tjänstehavare komma

att i än större omfattning än nu direkt under vederbörande byråchef utöva ledningen

av det administrativa och kamerala arbetet å byrån samt dessutom själva

handlägga särskilt krävande arbetsuppgifter av administrativ och kameral natur,

allt göromål närmast motsvarande dem, som tillkomma sekreterarna å övriga

styrelsens byråer.

Det är visserligen riktigt, att nu ifrågakommande tjänstemän, även om de

sålunda på vissa områden äro byråchefens närmaste män, icke äro hans ställföreträdare

som på vissa av de icke tekniska byråerna är fallet, men härvidlag är att

märka, att redan förut är i detta avseende olika ordnat på de tekniska byråerna.»

I sitt betänkande den 2 december 1918 har kommunikationsverkens Kommunikalönekommitté

tillstyrkt föreliggande förslag om utbyte av de nuvarande ^XTmitté

två notariebefattningarna å ban- och maskinbyråerna mot sekreterartjänster,

och har kommittén därvid framhållit, att å samtliga byråer i

styielsen, med undantag av de nyss nämnda samt av verkstads- och

•elektrotekniska byråerna, sekreterare numera funnes anställda. I olikhet

med vad förhållandet vore beträffande sistnämnda två byråer, handlades

-emellertid å ban- och maskinbyråerna jämväl personal- och avlöningsärenden

samt ärenden av administrativ natur, vilken omständighet kommittén

funnit särskilt tala för, att även å dessa byråer borde anställas

sekreterare i stället för notarier.

Av järnvägsstyrelsens utredning framgår, att den arbetsbörda, SOm Departementspåvilar

notarierna å ban- och maskinbyråerna, sedan år 1898, då ifråga- chefenvarande

tjänster inrättades, ökats i sådan grad, att dessa tjänster numera

med hänsyn såväl till ärendenas mängd som till göromålens beskaffenhet

närmast äro att likställa med sekreterarbefattningarna å övriga

styrelsens byråer. Det måste därför anses billigt, att ifrågavarande befattningshavare

erhålla en högre tjänsteställning än deras nuvarande.

Det må i detta sammanhang erinras, att i föreliggande förslag till avlöningsreglemente

ifrågasatts inrättandet av en ny och högre sekreterarbefattning

än den hittillsvarande, förslagsvis benämnd förste sekreterare.

Denna nya befattning är huvudsakligen avsedd för de å byråerna placerade

tjänstemän av nuvarande sekreterares grad, vilka äro byråchefs

närmaste man och ställföreträdare. Då de nu ifrågavarande befattningshavarna

å ban- och maskinbyråerna, ehuru på vissa områden vederbörande

byråchefs närmaste man, likväl icke skulle komma att vara

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

ställföreträdare för byråchef, torde de böra hänföras till nuvarandesekreterargraden.

Vissa tekniska Beträffande de föreslagna konstruktörsbefattningama å järnvägsstybyråer.

reisens tekniska byråer anförde styrelsen i sin skrivelse den 20 september

konstruktörer. 1918 följande:

Järnvägs
styrelsen.

»Beträffande förhållandena å de rit- eller konstruktionskontor, som tillhöra

vissa byråer inom styrelsen, anser styrelsen sig böra nämna, att det under årens

lopp visat sig allt mera svårt att rekrytera personalen med kvalificerade arbetskrafter

samt att kvarhålla dem, som där blivit anställda, sedan de kommit så in

i göromålen å respektive arbetsområden, att det kunnat överlämnas åt dem att

utföra sina arbetsuppgifter utan alltför detaljerad handledning. Detta har berott dels

därpå, att linjetjänsten med sin större självständighet och omväxling varit mera

lockande, dels ock i synnerhet därpå, att för elementarskoleingenjörer inga befordringsmöjligheter

förefunnits i styrelsen, samt att befordringsmöjligheterna för

högskoleingenjörerna varit betydligt sämre inom styrelsen än i linje- och verkstadstjänst,

d. v. s. utanför styrelsen.

Så som förhållandena för närvarande äro, har det blivit vanligt, att tjänstemännen

å konstruktionskontoren, så snart tillfälle erbjuder sig, söka sig ut i

linje- eller verkstadstjänst.

En dylik sakernas ordning medför emellertid mycket stora olägenheter för

ritkontorsarbetet. Kontinuiteten i arbetet kan icke i önskvärd grad upprätthållas

och arbetsledaren blir nödsakad ägna en mycket väsentlig del av sin tid åt

upplärandet av nya arbetskrafter samt att alltför mycket i detalj följa och leda

arbetena. Eunnes vana och på de tekniska specialområdena tränade arbetskrafter

att tillgå, vilka efter allmännare direktiv kunde utföra dem tilldelade uppgifter,

skulle mycken tid inbesparas för arbetsledaren.

Det framstår därför såsom önskvärt, att för här ifrågavarande personal måtte

kunna beredas sådana förbättrade utsikter i avlöningshänseende, att den må finna

med sin fördel förenligt att kvarstanna inom respektive verksamhetsgrenar.

Vid övervägande av vad härutinnan må kunna åtgöras är även att beakta,

hurusom arbetet å här åsyftade kontor till viss del, nämligen den del, som utgör

verkligt konstruktionsarbete, är av rätt så kvalificerad natur samt av vederbörande

tjänsteman kräver ett ej ringa mått av omdöme och skicklighet. I fråga

om vikten och betydelsen av det arbete, som utföres å ifrågavarande kontor, må

framhållas, hurusom för en ekonomisk och utan störande avbrott försiggående

drift med nödvändighet erfordras för ändamålet lämpligt konstruerade anordningar

såväl beträffande rullande materiel som bana och bangårdar.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden har styrelsen ansett, att möjlighetbör

beredas underingenjörer i styrelsen, vilka äro bundna vid konstruktionsarbete,

att erhålla samma avlöning som ban- och maskininspektorer. Detta torde

lämpligen kunna ske genom inrättande inom styrelsen av en ny befattning, konstruktör,

till vilken sådana underingenjörer, som nyss nämnts, skulle kunna befordras.

_

Börande antalet erforderliga befattningar inom den nu ifrågasätta tjanstegruppen

torde denna efter växlande förhållanden böra bestämmas uti den årliga,

arvodesstaten, som Kungl. Maj:t på hemställan av styrelsen fastställer.»

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 802. 29

I detta sammanhang föreslog järnvägsstyrelsen viss ändring av § 3

i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar. Detta förslag

innebar, såsom förut omnämnts, utvidgad befogenhet för Kungl.

Maj:t att ensam bestämma antalet befattningshavare. Till de befattningar,

vilkas antal skulle fastställas av Kungl. Maj:t, borde jämväl enligt

styrelsens mening hänföras den nu föreslagna befattningen konstruktör.

För den händelse emellertid, att detta förslag icke skulle

vinna bifall, hemställde styrelsen om nyinrättande inom styrelsen av 12

konstruktörsbefattningar, vartill behovet för närvarande skulle kunna inskränkas.

Dessa befattningshavare vore avsedda att placeras 5 å banbyrån,

nämligen en å vardera av allmänna avdelningen, arkitektavdelningen,

broavdelningen, signalavdelningen och spåravdelningen, 2 å

byggnadsbyrån, 3 å maskinbyrån, därav en å lokomotivkonstruktionsavdelningen,

en å vagnkonstruktionsavdelningen och en för arbeten och

utredningar rörande maskinavdelningens nya byggnader och maskinella

anordningar, samt slutligen 2 å elektrotekniska byrån.

Kommunikationsverkens lönekommitté yttrar beträffande de föreslagna

nya befattningarna i sitt betänkande den 2 december 1918:

»För de å styrelsens ordinarie stat upptagna underingenjörsbefattningarna

kräves icke högre teknisk examen, utan föreskriver gällande instruktion, att underingenjör

skall hava avlagt teknisk examen, åtminstone från teknisk elementarskola.

Då för närvarande någon möjlighet till vidare befordran inom järnvägsstyrelsen

icke kan beredas teknisk personal utan högskolekompetens, har följden

blivit, såsom styrelsen framhåller, att dylik personal sökt sig ut till linjetjänst,

vilken ter sig mera lockande samt dessutom lämnar möjlighet till befordran

till högre poster, såsom ban- och maskininspektor. Det ombyte av tjänsteinnehavare,

som därav föranledes, måste givetvis vara ogynnsamt särskilt i fråga om

de med mera självständigt konstruktionsarbete sysselsatta underingenjörerna.

Det är därför förklarligt, att behov uppkommit att inom järnvägsstyrelsen äga

tillgång till någon bättre avlönad tjänst för elementarskoleingenjörer än underingenjörsbefattningen.

För att syftet härmed fullt skall ernås, måste den nya

befattningen, mot vars inrättande kommittén — särskilt med hänsyn till vissa

av dessa befattningshavares mera kvalificerade arbete — icke funnit anledning

till erinran, i avlöningshänseende likställas med ban- och maskininspektor.

Vidkommande antalet konstruktörsbefattningar, har järnvägsstyrelsen ansett

detsamma böra fastställas av Kungl. Maj:t, vilket skulle innebära rubbning av

nuvarande förhållande, i det att ban- och maskinspektorers samt med dem jämnställda

befattningshavares antal för närvarande är bestämt i avlöningsreglementet.

Kommittén, som i sitt blivande betänkande om avlöningsreglementet kommer att

beröra denna fråga, har dock icke funnit sig kunna biträda en så långt gående

utvidgning av den Kungl. Maj:t nu tillkommande befogenheten i avseende å

bestämmandet av befattningshavarnas antal vid statens järnvägar. Vid sådant

förhållande vill kommittén beträffande antalet av de nu erforderliga konstruktörsbefattningarna

tillstyrka vad järnvägsstyrelsen alternativt föreslagit, eller att de
-

Kommunika
tionsverkens
lönekommitté.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj ds Proposition Nr 392.

Departements

chefen.

Inrikes taxebyrån.

8. Ang. en

notariebefattning.

samma tillsvidare tillsättas till ett antal av tolv med den placering å de skilda

byråerna, som av styrelsen i samma skrivelse angivits.»

Vid anmälan av lönekommitténs förslag till avlöningsreglemente har

Kungl. Maj:t, med biträdande av järnvägsstyrelsens och kommitténs i

förevarande hänseende gjorda framställningar, i reglementet upptagit

den föreslagna nya befattningen, konstruktör, avsedd för sådana underingenjörer,

vilka äro bundna vid konstruktionsarbete. Den nya befattningen

har hänförts till 14:e lönegraden och är sålunda i lönehänseende

jämnställd med baninspektor och maskininspektor. Enligt förslaget skall

antalet av de befattningar, som hänförts till nyssnämnda lönegrad, fastställas

av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt; och återstår sålunda

här att till prövning upptaga frågan om konstruktörernas antal.

Förhållandet mellan antalet .underingenjörer å vederbörande byråer

och antalet av de föreslagna konstruktörsbefattningarna framgår av

följande uppställning:

Banbyrån.........................

Byggnadsbyrån .............

Maskinbyrån...................

Elektrotekniska byrån .

Underingenjörer enligt Konstruktörer enligt järn1919

års arvodesstat. vägsstyrelsens förslag.

18 5

8 2

8 3

6 2

I en till mig från järnvägsstyrelsen avlämnad promemoria har närmare

redogjorts för de göromål, som skulle tillkomma var och en av

de ifrågasatta konstruktörsbefattningarna. På grund av denna redogörelse

samt med hänsyn till vad såväl järnvägsstyrelsen som lönekommittén

i ärendet anfört, har jag funnit mig böra tillstyrka uppförandet

i staten av 12 befattningar av ifrågavarande slag.

Till inrikes taxebyrån höra bland annat ärenden rörande ersättning

för förlust eller minskning av samt skada å till befordran mottaget gods

i den inrikes trafiken. Dessa ärenden handläggas från och med år 1918

å en särskild avdelning, som förestås av en byrådirektör med en notarie

såsom närmaste man. Styrelsen hemställer i skrivelsen den 20 september

1918 om inrättandet av ytterligare en notariebefattning för denna avdelning

samt anför härom följande.

»Antalet ärenden angående ersättning för under järnvägstransport förkommet

eller skadat gods har, alltsedan handläggningen av dessa ärenden den 1

mars 1915 överflyttades från linjen till styrelsen, oavbrutet ökats, vilket framgår

av nedanstående uppgifter:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 392.

31

År

Hela antalet

Medeltal pr

ärenden.

månad.

1915 mars—dec..............................

...................... 3,400

340

1916 ................................................

........................ 6,741

562

1917 ...................................................

........................ 10,278

857

1918 jan. -juli

....................... 9,672

1,382

Under första tiden dessa ärenden handlades i styrelsen, avgjordes desamma

av byråchefen å inrikes taxebyrån, utom i viktigare fall, då föredragning inför

generaldirektören eller vederbörande överdirektör ägde rum. Det visade sig

dock snart, att de inkomna ärendenas antal blev allt för stort, för att byråchefen

skulle kunna medhinna att handlägga alla dessa ärenden utan att eftersiitta handläggningen

av byråns övriga ärenden, som i och för sig betydligt vuxit i antal.

Ärendenas handläggning måste därför överlämnas åt särskilda tjänstemän, vilka

ägde att avgöra desamma efter direktiv av byråchefen och under hans överinseende.

Redan under år 1916, då ärendenas antal ännu icke hunnit ökas i den

grad som sedermera, hade sålunda en distriktssekreterare och en notarie samtidigt

. uppdrag att i byråchefens ställe handlägga ärenden av ifrågavarande slag.

Även efter det Kungl. Maj:t på framställning av styrelsen i skrivelse den

30 november 1916 föreslagit riksdagen anställandet av en byrådirektör såsom föreståndare

för en särskild avdelning för ersättningsärenden och riksdagen bifallit

detta förslag, har, på grund av ersättningsärendenas oavlåtliga ökning, det förut

tillämpade systemet måst följas, i det att ärendenas handläggning varit uppdragen

åt flera personer, för närvarande tre, förutom byrådirektören, varav en linjetjänsteman

och en extra tjänsteman.

Det är påtagligt, att en del av den uppkomna ökningen av ersättningsärendena,

särskilt under de två sista åren, är föranledd av krisförhållandena, men

styrelsen är dock av den bestämda uppfattningen, att, även sedan normala förhållanden

åter inträtt, antalet ärenden kommer att bliva mycket betydande. Bland

dessa ärenden torde otvivelaktigt ett mycket stort antal komma att vara av rätt

så invecklad natur, för vilkas beredning erfordras väl kvalificerade tjänstemän.

Enligt nuvarande organisation finnes för ärendenas beredning endast en sådan

tjänsteman anställd å avdelningen, nämligen en notarie. Denne kan emellertid,

även om han skulle befrias från sitt nuvarande uppdrag att i byrådirektörens

ställe avgöra en del av ärendena, och även om ärendena skulle minskas till det

antal, de uppnådde t. ex. år 1916, och byrådirektören själv skulle kunna hinna

handlägga alla ärendena, omöjligen medhinna såväl att övervaka de för ärendenas

avgörande erforderliga undersökningarna, så att dessa ledas på rätt spår

med klara och riktiga direktiv, som att själv bereda de viktigare målen och

granska i övriga mål uppsatta koncept. För att icke beredningen skall äventyras

och därmed rätt väsentliga ekonomiska intressen, såväl statens järnvägars

som den trafikerande allmänhetens, skola sättas på spel, synes det därför styrelsen

vara av vikt, att de kvalificerade arbetskrafterna å avdelningen måtte ökas.

Då en bättre ordnad ledning av ärendenas beredning därigenom skulle kunna

åstadkommas, skulle det bliva möjligt att verkställa densamma både fortare och

mera effektivt än med de nuvarande arbetskrafterna, vilket i sin tur skulle medföra

möjlighet för byrådirektören att snabbare avgöra ärendena. Man skulle alltså

vinna ett i allo bättre arbetsresultat, vilket med hänsyn till allmänhetens krav

på snabb behandling av ingivna ersättningsanspråk är alldeles nödvändigt. Det

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

KungL Maj:ts Proposition Nr 392.

Departements
chefen.

Utrikes

taxebyrån.

D. Ang. en

notariebefattning.

må anmärkas, att den nya arbetskraften dock icke är tillräcklig för att möjliggöra

en snabb avverkning av den stora mängd ärenden, som under nuvarande

krisförhållanden inkomma å skadeersättningsavdelningen. För avverkning av

denna onormala arbetsbörda måste styrelsen delvis anlita extra arbetskrafter.

Styrelsen föreslår alltså, i anslutning till vad ovan anförts, anställandet å

inrikes taxebyrån av ytterligare en notarie.»

Såsom av järnvägsstyrelsen påvisats, har antalet ersättningsärenden

under de senare åren avsevärt ökats. Enligt vad jag inhämtat, uppgingo

ersättningsbeloppen för under järnvägstransport förkommet eller

skadat gods under år 1917 till 358,773 kronor 23 öre och under tiden

januari—september 1918 till 635,099 kronor.

För avverkande av den arbetsbörda, som sålunda påvilat ifrågavarande

avdelning, har den å avdelningen anställda ordinarie personalen

icke varit tillräcklig, utan hava för ändamålet ytterligare arbetskrafter

måst anlitas. Sålunda har styrelsen funnit sig nödsakad uppdraga åt

en inkallad linjetjänsteman samt åt en extra tjänsteman att var för sig

självständigt handlägga och avgöra vissa grupper ärenden, varjämte eu

juridiskt bildad person utom styrelsen anlitats för beredning och föredragning

av vissa ärenden inför byrådirektören.

Det är uppenbart, att den inträffade ökningen av ersättningsärendena

till väsentlig del varit beroende på förhållanden, som sammanhängt

med kristiden. När normala förhållanden åter inträda, bör därför en avsevärd

minskning av ersättningsärendena vara att påräkna. För närvarande

och innan någon erfarenhet är vunnen rörande omfattningen av

ifrågavarande göromål under mera normala förhållanden, kan jag därför

icke förorda, att avdelningens nuvarande personal utökas med den föreslagna

nya notariebefattningen, utan synes därmed böra tillsvidare anstå.

Å utrikes taxebyrån äro för närvarande anställda, utom byråchefen,

två sekreterare, en expeditionsföreståndare samt ett antal bokhållare och

kontorsskrivare. Av sekreterarna har den ena att behandla godstaxefrågor

och den andre persontaxefrågor. Expeditionsföreståndaren är

föreståndare för den byrån underställda, men fristående resebyrån. Järnvägsstyrelsen

föreslår i skrivelsen den 20 september 1918 förstärkning

av arbetskrafterna å byrån med en notarie samt anför till stöd härför:

»De ojämförligt mest omfattande ärendena å utrikes taxebyrån äro de, som

beröra godstrafiken, och bland dem framstå följande två grupper såsom särskilt

viktiga och tidskrävande.

Den första gruppen av ärenden utgöres av de egentliga taxefrågorna, de

som röra ändringar av godstaxorna med utlandet och uppgörande av nya sådana

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 392.

3:5

taxor. De Lava under början av kriget varit jämförelsevis mindre arbetssamma,

då de ändringar, som därunder ägt rum, huvudsakligen bestodo i förenklingar

och indragningar, beroende på trafikens minskning och de försvårande förhållandena.

Klart är emellertid, att på denna period kommer att följa en annan, då

det gäller att ånyo uppbygga vad som under krigstiden försvunnit, och denna

period kommer att bliva långvarig och fylld av förhandlingar med utländska järnvägsförvaltningar

och såsom följd därav mycket omfattande arbeten. Uppgörandet

av nya taxor med utlandet har redan under det förflutna året påbörjats med

de enligt Kungl. Maj:ts uppdrag inledda förhandlingarna med Danmark om ny

svensk-dansk godstaxa, fotad på nya grunder och med hänsyn tagen även till

den sannolika nya taxan för svenska statens och enskilda järnvägar. Detta arbete

har ombesörjts av byråchefen med biträde av en bokhållare. Närmast i

ordningen står, sedan enighet vunnits om grundprinciperna för den danska

taxan, att utarbeta densamma, och samtidigt härmed torde det bliva nödvändigt

att upptaga även samtrafikstaxan mellan de svenska och norska järnvägarna till

behandling. Denna måste nämligen liksom den danska vara omarbetad samtidigt

med att ny taxa kommer till stånd å de svenska järnvägarna. Och det är

vidare i hög grad önskvärt, att förhållandena med Danmark och Norge äro ordnade,

innan det vid krigets slut, sannolikt nära nog på en gång, blir nödvändigt

att påbörja utarbetandet av nya taxor för samtrafiken med Finland, Kyssland,

Tyskland, Österrike, Nederländerna, Frankrike och måhända England. Den tidigare

erfarenheten har till fullo visat; att arbetet med utländska godstaxor föranleder

en lång rad av förhandlingar och kräver avsevärda arbetskrafter.

Den andra gruppen av ärenden utgöres av skadeersättnings- och fraktrestitutionsfrågor.

Antalet sådana framgår av följande sammanställning:

År.

Skalle-

Frakt-

ersättningar.

restitutioner.

1913......................................

.......................... 372

301

1914........................................

......................... 313

295

1915........................................

.......................... 474

419

1916........................................

.......................... 850

671

1917.......................................

.......................... 845

423

1918 (till den ''%) ................

........................ 623

254

Det stora antalet skadeersättningsärenden beror delvis på krisförhållandena,

varemot fraktrestitutionerna — regleringar beroende på att godset skickats annan

väg än den, som det enligt taxan bör transporteras, att oriktiga tariffer tillämpats

eller på omdestineringar — vilka ofta kräva fullt lika stort arbete som skadeersättningarna,

hålla sig i ett mera konstant antal. Även med hänsyn till möjlig

minskning, då mera normala förhållanden inträda, kan sammanlagda antalet ifrågavarande

ärenden svårligen väntas understiga 1,000 om året. De äro ofta av synnerligen

invecklad beskaffenhet, och då utredningar nödvändiggöra deras sändande

fram och tillbaka mellan olika svenska och utländska järnvägsförvaltningar,

blir följden, att de vidlyftiga handlingarna måste ånyo studeras flera

gånger. I styrelsens betänkande den 26 april 1912 angående ny trafikstadga påvisades

behovet av en ny tjänsteman för skadeersättningsärenden i inrikes trafik,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 353 höft. (Nr 392.) 3829 is 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

vilka då till antalet understego vad här ovan angivits för skadeersättningsärenden

i utrikes trafik. Då vid nämnda tid av statsmakterna ansågs enligt då rådande

förhållanden vara erforderligt inrätta en notariebefattning för förstnämnda

ärendens handläggning, torde i än högre grad för sistnämnda ärendens behandling

erfordras en tjänsteman i notaries grad och tjänsteställning.

De båda här ovan omtalade grupper av ärenden inom utrikes taxebyrån

äro var för sig av den omfattning, att de kräva sin man. Ehuru givetvis byråchefen

kommer att ingående sysselsätta sig med särskilt den förra gruppen

därav, kräver emellertid hänsynen till byråns allmänna ledning, att han därvid

har en kvalificerad arbetskraft till förfogande, som kan föra förhandlingar, leda

detaljarbeten och eventuellt självständigt övertaga ansvaret för utarbetandet av

en del av de många taxorna. Att lägga hela denna börda och därjämte skadeersättningsfrågorna

på sekreteraren, som ju enligt instruktionen har att närmast

byråchefen leda och hålla samman avdelningens alla arbeten och svara för deras

behöriga gång, kan rimligtvis icke ifrågakomma: Det behöves alltså en ökning

av den kvalificerade arbetskraften å byrån, och styrelsen anser därför, att å

byrån bör tillsättas en tjänsteman i notariegrad, vars åligganden lämpligen kunna

preciseras till att omfatta huvudsakligen skadeersättnings- och restitutionsfrågor.

Styrelsen får därför hemställa, att å utrikes taxebyrån måtte nyinrättas en notariebefattning.

»

Departements- Då ökningen av byråns arbete under sista åren till väsentlig del be
chefen.

ror av kristidens förhållanden samt jämväl i övrigt tillräckligt material

icke synes mig föreligga för bedömande av behovet att å ordinarie stat

uppföra eu notarietjänst å ifrågavarande taxebyrå, har jag icke för närvarande

ansett mig böra upptaga järnvägsstyrelsens förevarande förslag

i detta hänseende.

Revisons- Å järnvägsstyrelsens revisionskontor finnas för närvarande anställda

kontoret. en revisor och föreståndare, eu förste bokhållare samt ett antal bokhållare

revisorer, och kontorsskrivare. I sitt betänkande den 2 december 1918 har kommunikationsverkens

lönekommitté med anledning av till kommittén gjorda

framställningar upptagit till behandling väckt förslag om inrättandet å

revisionskontoret av tre revisorsbefattningar, i lönehänseende likställda

med notarie.

Revisions Frågan om inrättandet av dylika befattningar har även berömts av

kommitterade. revisionskommitterade i deras betänkande av den 1 december 1915.

Kommitterade anföra härom, bland annat, följande:

»Vid en jämförelse med statsförvaltningen i övrigt synes oss uppenbart, att

även vid, järnvägsrevisionen revisorsbefattningar under föreståndaren behöva inrättas.

Även om man direkt utan sådana jämförelser söker uppskatta arbetets

valör, synes oss det kvalificerade revisionsarbetet vid en så differentierad för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu Proposition Nr SOU.

;5ö

vältning som statens järnvägar vara av den fordrande beskaffenhet, att befattningar

av denna grad äro till fullo motiverade. Som i kapitlet angående personalens

utbildning och rekrytering utvecklats, bör man av de kvalificerade revisionstjänstemännen

kräva icke blott fullgoda insikter i räkenskaps- och redovisningsväsendet

och i gällande författningar och förvaltningsföreskrifter samt allmän

förvaltningskännedom, utan även förmåga att självständigt kunna bedöma och

taga ståndpunkt till en mångfald i räkenskapen framträdande förhållanden. På

personalens duglighet beror i främsta rummet, huruvida revisionen kan fylla de

krav, som ur den allmänna statsnyttans synpunkt på densamma ställas. Skall

revisionen emellertid med någon utsikt till framgång i konkurrensen med förvaltningstjänsten

kunna förvärva och kvarhålla dugande krafter, få befordringsförhållandena

ej ställa sig alltför oförmånliga, något som nu onekligen är fallet.

Det är dock givet, att förbättrandet av berordringsförkållandena för en tjänstemannagrupp

icke kan vara ett tillräckligt skäl för att inrätta högre tjänster, om

icke arbetets natur i och för sig påfordrar det, men detta är, såsom vi förut sökt

visa, just förhållandet beträffande järnvägsrevisionen.

Ett ytterligare motiv för vårt förslag ligger i den av oss förordade omläggningen

av arbetsmetoderna genom införandet av lokala räkenskapsundersökningar

och inventeringar. Kontrollörernas motsvarande förrättningar vid stationerna

avse, frånsett inventeringarna, uteslutande en formell räkenskapskontroll å jämförelsevis

enkla och enhetliga räkenskaper och rikta sig mot relativt underordnade

stationstjänstemän. Revisionens förrättningar komma att avse ett synnerligen

skiftande räkenskapsmaterial, berörande de mest olikartade förhållanden, och

linjeförvaltningarnas högsta tjänstemän kunna här stå i redogörarställning. Dessa

grannlaga förrättningar fordra såväl en rakryggad karaktär som takt och omdöme.

Det kan givetvis icke vara lämpligt att anförtro dylika uppdrag åt personer av

allt för låg tjänstegrad, ehuruväl lägre personal bör kunna anlitas såsom biträden

vid förrättningarna. Att revisionens föreståndare själv skall annat än i undantagsfall

kunna äga tid härför, kan icke förväntas. Det är icke omöjligt, att genom

förändring i de kamerala förhållandena sådana räkenskapsundersökningar icke

bliva erforderliga i den omfattning vi i detta betänkande förutsatt, men även om

man helt skulle underlåta att taga hänsyn till dem, får revisorsbefattningars inrättande

anses väl grundat på beskaffenheten av revisionsarbetet i övrigt.

Vårt förslag avser icke, att revisorsbefattningar skola inrättas i den omfattning,

som motsvarar hela behovet av kvalificerade arbetskrafter vid revisionen.

Vid järnvägsstyrelsen liksom vid järn vägsförvaltningen i övrigt kan ordinarie

anställning vinnas som s. k. tjänsteman av högre grad i befattningar, lägre än

tjänstemannabefattningar av första graden i de centrala verken, vid revisionen sålunda

som förste bokhållare, bokhållare och kontorsskrivare. Något avsteg från

denna allmänna princip, som genom den tidigare ordinarieanställningen torde vara

till gagn både för tjänstemännen och staten, anse vi ej heller för revisionens del

lämplig, bland annat ur rekryteringssynpunkt. Nu kan man beräkna att erhålla

unga dugande krafter, som, efter den utbildning vi föreslagit och sedan större

mogenhet genom skälig tids tjänstgöring vid revisionen erhållits, kunna vinna

befordran till revisorer. Om en rimlig proportion hålles mellan revisorsbefattningarna

och den övriga kvalificerade personalen, torde få anses tillbörligt sörjt

för att personalen i dess helhet blir god, i den mån åtgärder av denna art kunna

åstadkomma det.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Järnvägs
styrelsen.

Efter noggrannt övervägande av vad här anförts, av behovet av personal

för de lokala undersökningarna och inventeringarna samt av utvidgningen såväl

till art som omfång av revisionens arbetsuppgifter i övrigt hava vi kommit till

den slutsatsen, att minst fyra revisorsbefattningar böra inrättas, om revisionen

skall kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter. I samband med

utbildningsfrågan hava vi uttalat, att de nya befattningarna böra tillsättas endast

i den mån lämpliga kompetenta sökande äro att påräkna. Det torde böra ankomma

på den utnämnande myndigheten, järnvägsstyrelsen, som bör vara fullt

inne i förhållandena, att bestämma tidpunkten för respektive befattningars tillsättande.

Yi vilja dock betona, att ej andra synpunkter än kompetensfrågan

böra få föranleda uppskov.»

I en till lönekommittén riktad framställning hade föreståndaren för

revisionskontoret föreslagit inrättandet av tre revisorsbefattningar därstädes.

Då jämväl järnvägsstyrelsen i skrivelse till kommittén fäst

dennas uppmärksamhet å revisionstjänstemännens löneställning, fann sig

kommittén böra undersöka, huruvida särskilda omständigheter betingade,

att å järnvägsstyrelsens revision, i motsats mot vad förhållandet vore å

revisionsavdelningarna inom övriga kommunikationsverk, allenast funnes,

frånsett föreståndaren, tjänstemän av högst förste bokhållares grad.

För den skull anmodade kommittén järnvägsstyrelsen att meddela uppgift,

om och i vilken utsträckning styrelsen ansåge särskilda revisorstjänster

böra, utan föregripande av den slutliga behandlingen av revisionskommitterades

förenämnda betänkande, inrättas å styrelsens revisionskontor.

Till svar härå anförde styrelsen följande:

»Göromålen å styrelsens revisionskontor hava under de senare åren betydligt

vuxit i omfattning och mångsidighet genom utgifternas stegring och genom

att nya uppgifter tillagts kontoret. Ökningen i arbete och personal har gjort,

att föreståndaren numera icke kan medhinna att på ett tillfredsställande sätt

handhava arbetsledningen, utan har såväl denna som andra göromål, vilka tidigare

handhafts av föreståndaren ensam, måst i större eller mindre utsträckning överflyttas

på andra tjänstemän. En vida större självständighet mot tillförne har

därför efter hand måst inrymmas åt de mera erfarna tjänstemännen. Sålunda få

dessa exempelvis numera i regel själva uppsätta sina anmärkningar. Den utbetalningen

föregående granskningen av styrelsens utgifter har även fördelats

mellan flera av dem, en uppgift som med hänsyn till utgifternas storlek, till att

utanordningsrätt inom styrelsen äges av en mängd tjänstemän och till att utanordningen

även i fråga om författningsenligheten stöder sig på revisionens

granskning måste betecknas som maktpåliggande. Vidare är åt en tjänsteman

uppdraget att granska pensionsuträkningarna, innan pensionsbreven av styrelsen

utfärdas. Genom de mångahanda bestämmelser, som gälla rörande pensioneringen

av järn vägspersonal, och ärendenas mängd är detta ett synnerligen ansvarsfullt

arbete. Eevisionsarbetets art gör det även behövligt med en permanent arbetsledning

av ingående och krävande natur och de yngre och oerfarnare tjänstemännen

måste utbildas för sina uppgifter genom att förrätta sitt arbete under

äldre och kunnigare tjänstemäns handledning. Yikten av de göromål, som sålunda

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 392.

37

påvila vissa av revisionens tjänstemän, synes styrelsen därför vid en jämförelse

med förhållandena vid andra ämbetsverks revisioner, där det kvalificerade granskningsarbetet

i allmänhet ntföres av tjänstemän i revisors tjänstegrad, väl motivera

förändringen av vissa av de nuvarande förste bokhållar- och bokliållartjänsterna

till revisorsbefattningar med tjänsteställning och avlöning motsvarande notaries.

Härför talar även de svårigheter, de bristande befordringsutsikterna medföra för

revision skontoret att förvärva och behålla dugande krafter. Antalet av de tjänstemän,

åt vilka ovanberörda mera självständiga och viktiga göromål äro anförtrodda,

utgör för närvarande fem, och bör sålunda enligt styrelsens förmenande samma

antal revisorsbefattningar inrättas. Kontorsföreståndaren har visserligen i sin

framställning hos kommittén endast ifrågasatt tre dylika befattningar, men har

anledningen härtill varit, att han icke ansett sig kunna gå längre än vad revisionskommittén

på ett tidigare stadium föreslagit. Då emellertid verkställd undersökning

givit vid handen, att flera tjänstemän utöva sådana självständiga uppgifter,

som utgöra skälet för befattningarnas uppflyttning, anser styrelsen rättvisan

och konsekvensen även kräva, att revisorstjänster inrättas till fulla det i

verkligheten behövliga antalet, i synnerhet som av en jämförelse med andra verks

revisioner och de av dem granskade utgifterna oförtydbart framgår, att detta

antal ingalunda är för högt tilltaget. Då de ifrågasatta befattningarna äro motiverade

av revisionsarbetets art, sådant det för närvarande bedrives, och revisionskommitténs

förslag tenderar till en utvidgning av revisionens arbetsuppgifter,

kan förslaget icke anses på något sätt föregripa den slutliga prövningen av denna

kommittés betänkande.

Under förutsättning att förslaget genomföres, torde förste bokhållarbefattningen

å kontoret kunna indragas, liksom tillsvidare ett antal bokhållarbefattningar.»

I sitt betänkande anför lönekommittén, under åberopande av vad

sålunda i ärendet förekommit, följande:

»Att de arbetsuppgifter, som åligga järnvägsstyrelsens revisionskontor, rent

kvantitativt sett äro betydande, ligger i öppen dag, enär verkets utgifter för drift

och underhåll sprungit upp till nära två hundra miljoner kronor och den personal,

vars avlöningar och pensionsavgifter skola av revisionen granskas, uppgår till

över 40,000 personer. Men även göromålens art är givetvis krävande, så omfattande

och mångskiftande som förvaltningen av statens järnvägar är. Uppenbarligen

måste därför den, som skall leda, övervaka och sammanhålla kontorets

arbeten, hava vid sin sida ställda några väl kvalificerade medhjälpare, som kunna

självständigt granska mera komplicerade och svårkontrollerade räkenskapsdelar

samt uppsätta anmärkningar och verkställa viktigare utredningar. Skola sådana

arbetskrafter kunna bibehållas vid kontoret, måste nödvändigtvis bättre befordringsutsikter

kunna bjudas dem än för närvarande är fallet, då den biträdande ordinarie

personalen utgöres allenast av kontorsskrivare och bokhållare samt en

förste bokhållare.

På grund härav finner sig kommittén böra förorda, att å järnvägsstyrelsens

revisionskontor anställas tjänstemän av samma grad som revisorer i de andra

verken, och anser i likhet med järnvägsstyrelsen, att denna fråga icke bör göras

beroende av den slutliga prövningen av revisionskommitténs förslag, som jämväl

avser dylika befattningars inrättande hos styrelsen.

Yidkommande antalet revisorer, föreslog revisionskommittén minst fyra,

under det kontorets föreståndare med hänsyn till den därefter vidtagna över
-

Kommunika
tionsverkens
lönekommitté.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

KungL 3Iaj:ts Proposition Nr 392.

Järnvägsstyrelsen

den 18/i 1919.

Departements
chefen.

flyttningen av förrådsredogörelsernas granskning till förrådsbyrån ansett sig böra

ifrågasätta allenast tre. Järnvägsstyrelsen åter bär vid nu verkställd granskning

funnit, att fena tjänstemän utöva sådana självständiga uppgifter, som utgöra skälet

för befattningarnas inrättande, samt följaktligen föreslagit detta antal i utbyte

mot förste bokhållar- och bokhållare änster.

I likhet med revisionskommitterade finner emellertid kommittén, att revisorsbefattningar

icke behöva inrättas i den omfattning, som motsvarar hela behovet

av kvalificerade arbetskrafter vid revisionen, vadan åtminstone tills vidare sådana

tjänster icke synas böra ifrågakomma i större antal än föreståndaren, efter berörda

överflyttning av vissa granskningsdelar, ansett nödigt, eller således tre.»

I anledning av lönekommitténs förslag i ämnet erinrar järnvägsstyrelsen

i sitt utlåtande den 13 januari 1919 om nödvändigheten för

kontorets föreståndare att hava vid sin sida erforderligt antal väl kvalificerade

medhjälpare, som kunna självständigt granska mera komplicerade

och svårkontrollerade räkenskapsdelar samt uppsätta anmärkningar och

verkställa viktigare utredningar. Styrelsen framhåller vidare, att styrelsen

vid verkställd undersökning, även med beaktande av utbrytningen av den

jämförelsevis mindre omfattande granskningen av förrådsredogörelserna,

funnit, att fem tjänstemän utövade sådana självständiga uppgifter, som

utgjorde skälet för befattningarnas inrättande. Det vore icke möjligt

att mellan dess fem tjänstemän uppdraga någon avgörande skillnad i

vikten och arten av dem underställda arbeten, vadan styrelsen funnit

det vara en uppenbar orättvisa att i tjänsteställning giva några av dessa

företräde framför de övriga. Att märka vore även, att redan år 1915

under dåvarande förhållanden av sakkunniga revisionskommitterade föreslagits

ett antal av fyra revisorer eller allenast till antalet en mindre än

styrelsen ansett på grund av arbetets omfattning och art nu vara av nöden.

Den utredning, som sålunda föreligger, torde till fullo ådagalägga

behovet av att å revisionskontoret under föreståndaren inrättas biträdande

befattningar av högre tjänsteställning än de nuvarande. I det föreliggande

förslaget till avlöningsreglemente har jämväl med hänsyn härtill

beträffande statens järnvägar upptagits en ny befattning, revisor, avsedd

för tjänstemän å ifrågavarande kontor. I lönehänseende har den nya

befattningen hänförts till 13:e lönegraden och sålunda likställts med

notariebefattning. I detta sammanhang må erinras, att föreståndaren för

revisionskontoret, vars nuvarande tjänstebenämning utbytts mot benämningen

förste revisor, hänförts till 15:e lönegraden.

Beträffande det erforderliga antalet revisorsbefattningar må till en

början framhållas,'' att revisionskommitterades förslag om inrättandet av

fyra sådana befattningar synes vara avgivet under förutsättning av eu

väsentlig utvidgning av revisionskontorets arbetsområde. Nämnda förslag

torde därför näppeligen för närvarande kunna läggas till grund för

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392. 39

ett avgörande i denna del. Det torde jämväl vara befogat att i avbidan

på den slutliga behandlingen av kommitterades förslag iakttaga

försiktighet vid bestämmandet av de nya befattningarnas antal, och synes,

på sätt lönekommittén framhållit, dessa befattningar icke behöva inrättas

i den omfattning, som motsvarar hela behovet av kvalificerade arbetskrafter

vid revisionen. Jag anser mig därför icke kunna gå längre än

lönekommittén, utan föreslår, att antalet av ifrågavarande befattningar

för närvarande begränsas till tre. Vid bifall till detta förslag torde förste

bokhållarbefattningen ävensom två bokhållarbefattningar lämna-indragas.

På grund av utsträckningen av statsbanenätet genom inköp av de

enskilda förut tillhöriga bandelarna Mora—Orsa och Orsa—Sveg samt

dessa bandelars fortsättning norrut till Brunflo genom nu pågående

banbyggnad har järnvägsstyrelsen i sin skrivelse den 20 september 1918

föreslagit inrättandet av nya trafik-, ban- och maskinsektioner samt

anställandet av för de nya sektionerna erforderligt befäl eller en trafikinspektör

av 2:dra klass och en byråassistent, en baningenjör av 2:dra

klass samt en maskiningenjör av 2:dra klass.

Innan jag redogör för järnvägsstyrelsens förslag i denna del må

allenast erinras, att i förslaget till avlöningsreglemente tjänstebenämningen

för trafikinspektör av 2:a klass, baningenjör av 2:a klass och maskiningenjör

av 2:a klass utbytts mot benämningen trafikinspektör, baningenjör,

respektive maskiningenjör. Motsvarande befattningshavare av

l:a klass hava i avlöningsreglementet erhållit titeln förste trafikinspektör,

förste baningenjör, respektive förste maskiningenjör.

Beträffande till en början behovet av en ny trafiksektion anför styrelsen

följande:

»Genom ifrågavarande nya bandelar tillkommer givetvis från inlandsbanans

anslutningspunkt till det övriga statsbanenätet vid Brunflo ned till Mora en så

betydande sammanhängande statsbanelänk, att dess uppdelning på angränsande

sektioner icke låter sig göra.

Börande behovet av en ny trafiksektion har styrelsen visserligen till en början

tagit i övervägande, huruvida densamma lämpligen kunde tilldelas någon av de

närgränsande 10:de eller 18:de trafiksektionerna. Styrelsen har emellertid funnit,

att dessa sektioner på grund, bland annat, av sin redan nu avsevärda längd —

respektive 563 och 288 kilometer — icke kunna belastas med ytterligare bandelar.

Yad särskilt 10:de trafiksektionen angår, är denna redan nu alltför stor, men har

styrelsen till följd av inlandsbanans läge hittills icke kunnat vidtaga eller föreslå

åtgärd för dess minskande. I och med det omförmälda statsförvärvet och utsikten

att inom den närmaste tiden få sammanhängande förbindelse över statens

järnvägar från Brunflo till Kristinehamn har emellertid för styrelsen erbjudit sig

tillfälle till frågans lösning på ett tillfredsställande sätt, i det styrelsen funnit

sig föranlåten att härigenom föreslå sådan ändring av den nuvarande trafiksek
-

B. Distrikten.

11. Nya befattningar

för linjen

Mora—Orsa—

Sveg—

Brunflo.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

tionsindelningen, att den nu till 10 trafiksektionen hörande linjen Brunflo—

Åsarne utbrytes och jämte de förvärvade bandelarna Mora—Orsa och Orsa—

Sveg samt de under byggnad varande bandelarna Sveg—Åsarne och Sveg—Hede,

vilka ban delar torde öppnas för allmän trafik, den förra under loppet av år 1920

och den senare under åren 1920 och 1921, bildar en ny trafiksektion. Härigenom

minskas 10:de trafiksektionen med 67,4 kilometer.

Den nya trafiksektionen skulle erhålla en längd av 382 kilometer och omfatta

49 stationer och trafikplatser. För jämförelse lämnas här nedan en uppgift

å övriga trafiksektioners längd:

Stockholmssektionen....................................i................. 10 km.

Sektion 1 ................................................................... 195 »

» 2 156 »

> 3 .........................................''........................... 309 »

» 16 236 »

> 4 114 »

» 5 .............................................................••••• 301 »

» 6 .................................................................. 212 »

> 17 .T................................................................. 334 »

» 18 ..................................................................... 288 »

» 7 203 »

» 8 204 »

» 9 274 »

» 10 563 »

» 11 435 »

» 12 255 »

> 13 408 »

» 14 479 »

» 15 449 »

Person- och godstrafikens utveckling å bandelen Orsa—Sveg framgår av

nedanstående tablå:

Å r.

Inkomst av

Kesande.

II- och

fraktgods.

persontrafik.

Kronor.

godstrafik.

Kronor.

Tusental.

Tusental

ton.

1909 .............................................................

79,023

30

107,586

60

37,8

26,8

1910 .............................................................

71,689

56

121,387

13

3o, o

36,6

1911 .............................................................

82,861

43

145,659

62

42,6

40,9

1912 .............................................................

89,773

28

206,845

40

47,5

59,3

1913 .............................................................

86,655

79

151,894

39

47,9

36,8

1914 .............................................................

95,210

25

198,397

50

53,0

55,4

1915 .............................................................

93,573

91

250,247

87

48,6

62,9

1916 .............................................................

130,891

76

339,689

24

63,1

64,4

1917 .............................................................

181,398

—

632,295

-

80,5

84,i

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 392.

Då det är att förvänta, att trafiken å den föreslagna trafiksektionen efter

linjen Brunflo—Svegs färdigbyggande kommer att taga sådan omfattning, att

densamma fullt motiverar åtgärden, får styrelsen hemställa, att i staten upptages

en trafikinspektörsbefattning av 2:a klass och en byråassistentbefattning.»

Beträffande behovet av en ny bansektion, må erinras, att statsbanenätet

för närvarande är indelat i 23 bansektioner. Längderna av dessa

sektioner framgå av följande inom järnvägsstyrelsen upprättade tabell:

1 bansektionen

2

14 »

3 »

4/5

6

10/16

7/8

9

28

11/12

13

15

17

18

19

20

21

22

23

24

25

27

24 km

192 »

236 »

154 »

309 »

114 »

334 »

301 »

212 »

288 »

218 »

190 »

204 »

269 »

258 »

260 >

248 »

232 »

240 >

239 »

204 *

408 »

246 »

I denna del anför styrelsen följande:

»Styrelsen har tänkt sig, att den nya bansektionen skulle omfatta dels

den 14 kilometer långa sträckan Mora—Orsa, som nu tillhör 17 bansektionen,

dels linjen Orsa—Sveg med en längd av 123 kilometer. Avsikten är dessutom

att till en början underställa den blivande nye baningenjören även den av statens

järnvägar arrenderade 121 kilometer långa Dala—-Hälsinglands järnväg med

bibanan Göringen—Dalfors. Under den gångna arrendetiden har järnvägen i

fråga med avseende å bantjänsten stått under ledning av baningenjören vid 17:de

bansektionen med en i Bollnäs placerad underingenjör som sin närmaste man.

Denna sektion, vars huvudort är Storvik, har härigenom blivit väl omfattande.

Styrelsen har därför ansett, att Dala—Hälsinglands järnväg med bibana lämpligen

bör överflyttas till den nya sektionen. Härigenom skulle denna i verkligheten

iå en total längd av 258 kilometer, vartill inom en ej alltför avlägsen

framtid torde komma att läggas den under byggnad varande 73 kilometer långa

statsbanelinjen Sveg—Hede. Vid arrendetidens utgång föreligger givetvis behov

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 353 höft. (Nr 392.) 3829 is 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 392.

av omreglering av bansektionerna, härvid kompensation erhålles från Inlandsbanan,

som då fullbordats.»

Vidkommande behovet av en ny mäskinsektion, med föreslagen benämning

den 19:de, erinrar styrelsen om, att sektionsbefälet vid maskinavdelningen

enligt den för år 1918 fastställda arvodesstaten utgöres av

5 maskiningenjörer av 1 klass och 8 maskiningenjörer av 2 klass. Maskinsektionernas

inbördes storlek och klass framgå av efterföljande av

järnvägsstyrelsen lämnade sammanställning.

I. Sektioner, som förestås av maskiningenjörer av l:a klass.

Bankilo-

meter. •

Antal

lok.

Antal

underställd

personal.

l:a och 2:a maskinsektionerna....................................

370

147

1,341

4:e » 17:e » ....................................

447

87

611

7:e » 8:e » ...................................

406 .

130

1,112

ll:e » 12:e » *).................................

680

92

716

15:e maskin sektionen ...................................................

449

97

957

*) Inklusive Dala—Hälsinglands järnväg samt linjen Sveg—Hora Noret.

II. Sektioner, som förestås av maskiningenjörer av 2:a klass.

Bankilo-

meter.

Antal

lok.

Antal

underställd

personal.

3:e maskinsektionen ...................................................

309

78

623

16:e » ..................................................

236

64

502

5:e » .................................................

301

42

412

6:e och 18:e maskinsektionerna....................................

500

60

513

9:e maskinsektionen ..................................................

274

67

481

10:e » .................................................

833

86

692

13:e » ..................................................

408

47

410

14:e » ..................................................

479

60

475

Vidare anför styrelsen:

»Av tablån framgår, att den 10:de maskinsektionens längd är påfallande stor,

vartill kommer, att det geografiska läget av sektionens olika bandelar verkar försvårande

i fråga om inspektion av sektionsföreståndaren. En minskning av sek
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 392.

43

tionen hade därför redan tidigare varit önskvärd, men har därmed fått anstå i

avvaktan på färdigställandet av bandelarna Sveg—Brunflo och Sveg—Hede. När

dessa handelar bliva fullt färdiga, skulle 10:e maskinsektionen, med hänsyn jämväl

till tillkomsten av linjen Orsa—Sveg och bandelen Orsa—Mora Noret, som för

närvarande är provisoriskt tillagd 11 :e och 12:e maskinsektionerna, förlängas med

230 kilometer, under förutsättning av bibehållandet av nuvarande distriktsindelning.

En uppdelning av sektionen bör därför icke längre uppskjutas, och synes

denna nppdelning böra företagas sålunda, att den nya sektionen omfattar Inlandsbanan,

d. v. s. linjerna Östersund—Vilhelmina och Brunflo—Sveg ävensom linjen

Sveg—Hede samt de genom inköp förvärvade bandelarna Sveg—Orsa och Orsa—

Mora. Storleken av den nya maskinsektionen och av den blivande 10:e maskinsektionen

framgår av följande siffror, vilka emellertid ifråga om antalet lokomotiv

och underställd personal endast äro approximativa.

Bankilo-

meter.

Antal

lok.

Antal

underställd

personal.

10:e maskinsektionen..................................................

504

60

550

19:e » ............................................

626

40

400

På grund av vad sålunda anförts hemställer styrelsen om inrättande av en

ny maskiningenjörstjänst av 2 klass såsom föreståndare för den nya 19:e maskinsektionen.

»

Genom införlivandet med statsbanenätet av bandelarna Mora—Orsa Departement»- och Orsa—Sveg samt tillkomsten av förbindelselinjen Sveg—Brunflo, vilken ch«fensistnämnda

linje torde kunna beräknas bliva i sin helhet öppnad för trafik

under loppet av år 1920, uppkommer en ny sammanhängande statsbanelänk

av betydande längd, som givetvis måste föranleda förändringar av

den nuvarande sektionsindelningen och anordnandet av nya sektioner.

Beträffande till en början den av berörda anledning föreslagna nya

trafiksektionen, skulle densamma enligt styrelsens förslag omfatta linjen

Brunflo—Åsarne samt bandelarna Mora—Orsa och Orsa—Sveg ävensom

de under byggnad varande bandelarna Sveg—Asarne och Sveg—Hede.

Med denna omfattning skulle sektionen erhålla en längd av 382 kilometer

med 49 stationer och trafikplatser och sålunda i nu nämnda hänseende

komma att nå över medeltalet för samtliga nuvarande trafiksektioner.

Redan nu har trafiken å bandelen Orsa—Sveg visat en stark

stegring, och torde det vara att förvänta, att densamma efter linjen

Brunflo—Svegs färdigbyggande kommer att än ytterligare ökas. Med

anledning härav tillstyrker jag styrelsens förslag om uppförande å

ordinarie stat av en trafikinspektörsbefattning för ifrågavarande sektion.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. May.ts Proposition Nr 392.

12. Angående

byråaesi■tenter

i

läkerhetatjänst.

Såsom beträffande övriga trafiksektioner är fallet, torde jämväl för ifrågavarande

sektion erfordras en byråassistent, vilken skulle tjänstgöra såsom

trafikinspektörens närmaste man och ställföreträdare.

Den med anledning av ifrågavarande bandelars tillkomst föreslagna

nya bansektionen skulle omfatta bandelarna Mora—Orsa och Orsa—

Sveg, varjämte till en början under föreståndaren för sektionen skulle

ställas den av staten arrenderade Dala—Hälsinglands järnväg med bibanan

Göringen—Dalfors. Sektionens längd skulle härigenom bliva 258

kilometer, vartill emellertid sedermera skulle komma den under byggnad

varande statsbank inj en Sveg—Hede. Mot vad sålunda föreslagits har

jag icke funnit anledning till erinran, och torde för ändamålet i staten

böra upptagas en baningenjörsbefattning.

Förslaget om en ny maskinsektion föranledes närmast av behovet

av en delning av den nuvarande 10:de maskinsektionen. Den nya sektionen

skulle efter färdigställande av bandelarna Sveg—Brunflo och Sveg

—Hede komma att omfatta linjerna Östersund—Vilhelmina, Brunflo—

Sveg, Sveg—Hede, Sveg—Orsa och Orsa—Mora. Den nya sektionen,

vilken beträffande antalet bankilometer skulle bliva en av de största,

torde, på sätt styrelsen föreslagit, böra ställas under befäl av en maskiningenjör,

och föreslår jag därför'', att för ändamålet en dylik befattning

uppföres å den ordinarie staten.

I sitt den 29 september 1917 avgivna förslag till inrättande av nya

ordinarie befattningar vid statens järnvägar hade styrelsen även upptagit

nitton byråassistenter i säkerhetstjänst. Till stöd härför framhöll styrelsen,

att, även med inrättandet av eu samtidigt föreslagen ny befattning

å trafikbyrån inom styrelsen, vars innehavare skulle bliva närmaste

man och ställföreträdare för säkerhetsinspektören, måste den närmaste

iuspektionsskyldigheten av säkerhetstjänsten allt fortfarande kvarligga

hos trafiksektionsledningen. Styrelsen hade även genom en rad av

åtgärder sökt att i möjligaste mån från trafikinspektörerna avlägsna

annat arbete, för att de skulle kunna ägna mera tid åt resor och inspektion.

Men samtidigt med att sådana åtgärder vidtagits, hade arbetet

å trafikinspektörsexpeditionerna så ökats, att den verkliga vinsten av

verkställd arbetsöverflyttning icke blivit så stor som varit avsett. Styrelsen

hade därför kommit till den uppfattningen, att enda sättet för

åstadkommande av en effektiv inspektion av säkerhetstjänsten vore, att

— utöver den nu å trafikinspektörsexpeditionen tjänstgörande assistenten

— till trafikinspektörens förfogande ställdes ytterligare en byråassistent,

vars uppgift skulle vara att under trafikinspektörens överinseende och

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: tö'' Proposition Nr 392. 45

på hans order ofta företaga inspektionsresor, undersöka personalens

kvalifikationer i förevarande hänseende och verkställa anbefalld årlig

examinering i hithörande stycken, och till vars uppgift även skulle höra

att tid efter annan föredragningsvis meddela personalen de viktigaste

erfarenheterna i säkerhetstjänsten. Styrelsen sammanfattade de uppgifter,

som skulle åligga ifrågavarande byråassistenter, sålunda, att desamma

skulle bliva

att närmast under trafikinspektören tillse, att för säkerhetstjänsten

gällande föreskrifter behörigen efterlevdes och rätt tillämpades, och för

den skull företaga täta resor för inspektion av stationer och tåg;

att verkställa examinering av all extra ordinarie personal;

att förrätta de årligen återkommande förhören med all trafikpersonal;

att tillse, att ändringar i och tillägg till säkerhetsföreskrifterna

komme till därav berörd personals kännedom och av denna rätt uppfattades;

samt

att övervaka, att ingen person sattes i säkerhetstjänst, innan han

blivit examinerad och godkänd i de förordningar, som rörde denna tjänst.

Styrelsen uttalade emellertid tvivel om, huruvida ett antal av nitton

fullt kompetenta tjänstemän skulle finnas att tillgå vid 1919 års ingång,

och hemställde styrelsen därför om rätt att, för den händelse det skulle

visa sig nödvändigt, tillsätta dessa befattningar successivt och med hänsyn

till sektionernas vikt och betydelse i säkerhetsavseende.

Vid föredragning av föreliggande fråga den 8 mars föregående år

uttalade jag min anslutning till styrelsens förslag, och gjorde Kungl.

Maj:t i enlighet härmed i förut omförmälda proposition, nr 150, framställning

till riksdagen i ämnet.

Inom riksdagen väcktes motion, att riksdagen måtte avslå ifrågavarande

framställning, och gjordes därvid bland annat gällande, att de

ändringar i avlöningsreglementet för statens järnvägar, som föreslagits,

i viss mån kunde anses hava sammanhang med organisationsspörsmålet vid

banorna. Riksdagen fann sig icke heller för det dåvarande kunna medgiva

ifrågavarande befattningars uppförande å avlöningsstaten. Visserligen

hade riksdagen icke funnit några betänkligheter ur organisatorisk

synpunkt möta mot dessa befattningars inrättande, men å andra sidan

hade riksdagen icke funnit det ådagalagt, att befattningarna åtminstone

för det dåvarande vore oundgängligen nödvändiga, särskilt som under

de senare åren tjänstemännen av högre grad å trafiksektionerna i väsentlig

grad utökats. Därtill komme, att kompetenta aspiranter till alla

platserna saknades, varför någon olägenhet av att Kungl. Maj:ts förslag

för det dåvarande lämnades utan bifall enligt riksdagens mening icke

vore att befara.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 392.

Styrelsen gör i sin skrivelse den 20 september 1918 gällande, att

det vore oundgängligt av nöden att erhålla förstärkta arbetskrafter å

ifrågavarande område och har därför ånyo framfört frågan. Rörande

behovet av de ''föreslagna befattningarna har styrelsen, under åberopande

av sin tidigare framställning i ämnet, ytterligare anfört följande:

»Säkerhetsinspektionen åligger och säkerhetsansvaret påvilar naturligtvis i

allra första hand stationsföreståndarna. Det är nu emellertid med stationsföreståndarna

som med den övriga personalen på stationen, att det dagliga arbetet

ovillkorligen något mattar blicken för detaljerna i säkerhetsarbetet, och även hos

stationsföreståndarna finnes samma begär som hos den övriga personalen att

låta allt gå fort undan för att stationen må kunna klara sig vid lösningen av

förekommande trafikuppgifter, särskilt vid trafikrubbningar.

Det är därför av nöden, att en ständigt upprepad detaljerad säkerhetsinspektion

å stationerna utövas av den närmast högre inspektionsinstansen,

nämligen trafikinspektören.

Trafikinspektörerna hava också insett detta och sökt, så långt de ägt

möjlighet att närmare följa trafikarbetet, att med all skärpa tillse, att säkerhetsbestämmelserna

bliva följda. Men trafikinspektörerna hava dock icke möjlighet

att kunna utöva en verklig effektiv detaljuppsikt härvidlag. För att komma

riktigt underfund med säkerhetstjänstens utförande å en station och personalens

arbetssätt erfordras, att man ägnar hela dagar och i förekommande fall även

nätter åt att följa tjänsten å de olika arbetsområdena samt att man därunder

samtalar med personalen och söker intränga i dess tankegång. En så effektiv

inspektion från trafikinspektörens sida har möjligtvis kunnat utövas förr i

lugnare tider, om ock mera sällsynt, men är i våra tider otänkbar. Trafikinspektörerna

äro nämligen numera av sitt övriga arbete absolut förhindrade att

på detta sätt lägga sig stilla en eller ett par dagar på varje station flera gånger

om året. Nu måste inspektionsarbetet utföras kanske under blott ett par gånger

i månaden företagna tjänsteresor över hela sektionen, där de möjliga korta uppehållen

få på bästa sätt utnyttjas för såväl säkerhets- som all annan inspektion.

Det torde få anses ligga i öppen dag, att under sådana förhållanden säkerhetsinspektionen

ingalunda kan bliva av den ingående art, som saken kräver. Ännu

en gång må härvid framhållas, att trafikinspektörerna icke äro endast vad namnet

angiver inspektörer, titan framför allt sektionsföreståndare och såsom sådana i

stor utsträckning bundna vid sina expeditioner och upptagna bland annat med

arbetet utåt i förhållande till förvaltningen och trafikanter.

Redan år 1912 framkom tanken på särskilda inspektörer i säkerhetstjänst.

Att frågan då icke drevs längre, torde närmast hava berott på svårighet att till

dessa viktiga tjänster skaffa fullt kvalificerad personal.

Nu torde denna lösning emellertid icke längre rådligen kunna uppskjutas.

Det har nämligen framgått, att alla de åtgärder, som järnvägsstyrelsen under de

senaste åren vidtagit för ökande av trafiksäkerheten, icke varit fullt tillfyllest

för vinnande av bästa möjliga trygghet. Saken är också mycket mera pressande

än förr. Yid den utveckling av trafiken, som statens järnvägar väl snart skola

stå inför, komma ytterligare stora krav att ställas på säkerhetstjänsten. Då.

behöver skarp kontroll utövas över att vid trafikökningen icke säkerhetsföreskrifterna

eftersläppas på ett för den resande allmänhetens säkerhet äventyrligt

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 392.

sätt, och då erfordras det,'' att den i säkerhetstjänst sysselsatta personalen är

väl upplärd i hithörande författningar och väl praktiskt inarbetad i utövandet

av säkerhetstjänsten. Men det är, som sagt, fullständigt omöjligt att lägga allt

detta arbete på trafikinspektörerna och dem nu underställda arbetskrafter. Trots

alla försök att avlyfta från trafikinspektörerna så mycket som möjligt av deras

arbetsbörda, har det visat sig, att de ärenden, som måste på grund av sakens

natur kvarligga hos trafikinspektörerna, utgöra ett så stort dagligt arbete, att

man måste söka andra utvägar för skapande av möjligheter för honom att ansvara

för den behövliga inspektionen av säkerhetstjänsten. Möjligen skulle här kunna

komma under diskussion tanken att göra trafiksektionerna så mycket mindre,

att trafikinspektörerna skulle kunna ägna mera tid åt säkerlietsinspektionen, än

som det med de nuvarande trafiksektionernas storlek är möjligt. Detta alternativ

är emellertid otillfredsställande ur den synpunkten, att ett styckande av trafiksektionerna

vore i trafikledningshänseende synnerligen ofördelaktigt, och leder

nog ej heller till målet, emedan även vid högst betydligt avkortade sektioner

arbeten kvarstå, som hindrande binda trafikinspektören vid förrättningen av sektionsföreståndartjänsten.

Dessutom är också den andra utvägen med särskilda

säkerlietsinspektörer fullt lika god och betydligt billigare. Denna utväg är ock

numera möjlig att utföra, då statens järnvägar genom utbildandet av ett större

antal tjänstemän, vilka såväl genom genomgående av anordnade undervisningskurser

skaffat sig teoretisk kompetens som därutöver förvärvat jämväl praktisk

erfarenhet på området, äga tillgång på fullt kvalificerad personal för detta arbete.

I motion i andra kammaren i ämnet framhålles, att den inspektionstjänst,

som det här är fråga om att tillgodose, lika väl kan skötas genom befattningshavare

i annan något lägre befattning än de nu föreslagna nya befattningshavarna.

Häremot anser sig styrelsen böra anföra en bestämd gensaga. Att

lägga inspektionen av en så viktig gren av järnvägs tjänsten som trafiksäkerheten

och^ rekryternas utbildning inländerna på personal i ännu lägre ställning än

byråassistents måste anses vara fullkomligt förkastligt. Snarare skulle man

tänka sig denna tjänst högre än byråassistenttjänsten på grund av dess vikt

och på den förmansställning, som dessa tjänstemän måste hava gentemot stationsinspektorer

och stationsmästare.»

På grund av det anförda har styrelsen hemställt om upptagande i

staten av, förutom härovan begärda byråassistentbefattning för linjen

Mora—Orsa—Sveg—Brunflo, nitton nya byråassistentbefattningar.

I sin den 30 september 1918 avgivna berättelse rörande statens

järnvägars räkenskaper och förvaltning under år 1917 hava de av

Kungl. Maj:t förordnade överrevisorerna berört föreliggande spörsmål.

I nämnda berättelse anföres nämligen bland annat följande:

»I några av sina föregående berättelser hava överrevisorerna fäst uppmärksamheten

på omständigheter, vilka enligt överrevisoremas mening tydde på, att

vissa organ inom linjeförvaltningarna icke fungerade på ett fullt tillfredsställande

sätt. Särskilt hava överrevisorerna framhållit, att den linjeförvaltningarna åliggande

inspektionen borde göras mera effektiv. I likhet med Malmslättskommissionen

ansågo överrevisorerna, att trafikinspektörernas arbete borde ordnas så, att de

Överreviio
rerna.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Mcij:ts Proposition Nr 392.

kunde verkställa mera effektiva inspektioner, så att kontrollen över säkerhetsföreskrifternas

tillämpning kunde bliva fullt betryggande. Detta framhölls såväl

i 1915 års berättelse som ock i en till nämnda berättelse avgiven särskild P. M.

Under tiden sedan 1915 års berättelse avgavs, hava vidtagits flera förbättringar

i förevarande hänseende. Så hava från trafikinspektörerna avlyftats vissa

tidsödande ärenden, som man ansett kunna utan större olägenhet undantagas

från deras direkta handläggning, trafiksektionernas antal har ökats, särskilda

trafikinspektörer hava anställts såsom biträden på trafikdirektörsexpeditionerna,

och en del tjänster av högre grad hava i avlöningshänseende höjts, på det att

man för göromålen å dessa expeditioner skulle kunna bereda plats för särskilt

kvalificerad personal.

Men med den trafik, som nu råder vid statsbanorna, kunna ändock icke

trafikinspektörerna ägna erforderlig tid åt inspektion av säkerhetstjänsten. Trafikinspektörerna

äro icke blott inspektörer, de äro även sektionsföreståndare och.

på grund härav och genom sitt övriga arbete hindrade att använda tillräcklig tid

för inspektionsresor. Deras inspektion lärer därför i regel inskränka sig till att

ett par gånger i månaden beresa sektionen och därvid söka att på bästa sätt

utnyttja tiden för såväl säkerhets- som annan inspektion. Under sådana förhållanden

kan inspektionen av säkerhetstjänsten knappast bliva av tillräckligt

ingående art.

Vid en överläggning före avgivande av 1915 års berättelse med dåvarande

byråchefen för trafikbyrån, därvid bland annat säkerhetsfrågan behandlades, frarnhöllo

överrevisorerna lämpligheten av att särskilda tjänstemän anställdes för att

utföra inspektion av säkerhetstjänsten. Överrevisorerna ifrågasatte, att järnvägsstyrelsen

skulle ofördröjligen förordna lämpliga tjänstemän att tills vidare utföra

detta inspektion sarbete. Då emellertid järnvägsstyrelsen hade för avsikt att ingå

till Kungl. Maj:t med dylik hemställan och det meddelades överrevisorerna, att

järnvägsstyrelsen vid den tidpunkten icke ägde för alla platser fullt utbildad personal,

ansågo sig överrevisorerna icke böra i 1915 års berättelse närmare ingå på frågan.

Järnvägsstyrelsen överlämnade kort därefter till Kungl. Maj:ts prövning

ett förslag till lösning av detta viktiga ärende. På grund av vad järnvägsstyrelsen

anfört och med hänsyn till allmänhetens berättigade krav på att allt göres, som

är erforderligt för ernående av största möjliga trygghet, föreslog Kungl. Maj:t i

proposition till 1918 års riksdag, att ytterligare en tjänsteman i byråassistents

grad måtte anställas å varje trafiksektion, vilken skulle ägna hela sin tid åt resor

över sektionen för inspektion av säkerhetstjänsten med skyldighet jämväl för honom

att verkställa examinering av personalen.

Å detta förslag yrkades i en av en riksdagsman i andra kammaren väckt

motion avslag under motivering bland annat, att förslaget innebure ett spörsmål,

som berörde organisationen i dess helhet.

Statsutskottet fann emellertid inga betänkligheter ur organisatorisk synpunkt

mot befattningarnas inrättande. Däremot hade utskottet icke funnit aet

ådagalagt, att ifrågavarande befattningar åtminstone för det dåvarande voro

oundgängligen nödvändiga, särskilt som under de senare åren tjänstemännen av

högre grad å trafiksektionerna i väsentlig grad ökats; och fann sig alltså utskottet

icke kunna tillstyrka ifrågavarande befattningars inrättande.

Enligt överrevisorernas åsikt är emellertid denna fråga av så vital betydelse

för statsbanorna, att den icke kan undanskjutas, varför överrevisorerna nu anse

sig böra återkomma till densamma.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kung1. May.ts Proposition Nr 392.

De åtgärder, som järnvägsstyrelsen under de senaste åren vidtagit för

trafiksäkerhetens ökande, hava icke kunnat under den alltmer sig stegrande

trafikbördan vara tillfyllest för vinnande av bästa möjliga trygghet. Trots alla

ansträngningar att åstadkomma en ändring till det bättre, kan säkerhetstjänsten

än fortfarande icke tillgodoses på sätt dess betydelse kräver. Det är av största

vikt, att den i säkerhetstjänst sysselsatta personalen är väl upplärd i hithörande

författningar och praktiskt inarbetad i utövandet av denna tjänst.

Detta arbete kan icke tillfredsställande utföras av trafikinspektörerna, utan

krävas härtill nya krafter.

Overrevisorerna kunna icke finna annat än att järnvägsstyrelsens förslag

om inrättande av byråassistenter i säkerhetstjänst utgör den mest tillfredsställande

lösningen.

Såsom skäl till statsutskottets avstyrkande av befattningarna framhölls, dels

att antalet tjänstemän av högre grad på trafikinspektörsexpeditionerna särskilt

under de senare åren i väsentlig grad ökats, dels att kompetenta aspiranter

saknades.

Beträffande det förstnämnda skälet hava överrevisorerna undersökt förhållandena

och funnit, att de förändringar, som skett bland personalen å trafikinspektörsexpeditionerna,

endast bestått däri, att dels eu kontorsskrivartjänst

å varje trafikinspektörsexpedition höjts till bokhållargrad, dels kontorsskrivartjänster

inrättats å vissa expeditioner för det ökade detaljarbetets utförande.

Bristen på kompetenta aspiranter är, enligt vad överrevisorerna inhämtat, nu

avhjälpt.»

På grund av det anförda hava överrevisorerna som sin åsikt framhållit,

att inrättande av de av järnvägsstyrelsen åstundade byråassistentbefattningarna

i säkerhetstjänst nu är för statens järnvägar ett trängande

behov.

I detta ämne anför kommunikationsverkens lönekommitté följande:

»Det av 1918 års riksdag icke bifallna förslaget om anställandet av nitton

byråassistenter i säkerhetstjänsten har av järnvägsstyrelsen ånyo upptagits. Yäl

har kommittén i likhet med riksdagen icke funnit hinder ur organisatorisk synpunkt

böra möta för dessa befattningars inrättande och skulle således måhända

icke hava att taga befattning med frågan. Men då densamma innefattas i den

av Kungl. Maj:t till kommittén remitterade framställningen från järnvägsstyrelsen

och synes kommittén hava ett betydande allmänt intresse, har kommittén ansett

sig böra göra ett uttalande i ämnet, särskilt som kommittén icke känt sig alldeles

övertygad om lämpligheten av järnvägsstyrelsens förslag i den form det äger.

Det är ingalunda kommitténs mening, att något, som rimligen kan fordras för

vinnande av ökad trafiksäkerhet, bör eftersättas, och det är ej heller ur den synpunkten,

som kommittén ställt sig tveksam mot det framkomna förslaget. Men

å andra sidan synes det kunna med visst fog ifrågasättas, huruvida vad man i

detta avseende velat vinna bäst uppnås genom den av järnvägsstyrelsen föreslagna

anordningen, något som först efter anställda försök lärer kunna utrönas.

Kommittén vill därför förorda, att ett antal tjänstemän med de av järnvägsstyrelsen

angivna åligganden på försök anställas men utan att uppföras på ordinarie

stat. För dessa försök borde enligt kommitténs mening vara tillfyllest med

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 353 käft. (Nr 392.) 3829 is 7

Kommunika
tionsverkens
lönekommitté.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majds Proposition Nr 392.

Järnvägs»tyrelsen

den 13/i 1919.

ett något mindre antal sådana befattningshavare än järnvägsstyrelsen föreslagit.

Det skulle sålunda kunna ifrågasättas, att eu person placerades på varje distrikt

med befogenhet för distriktsförvaltningen att närmare ordna tjänstgöringen. Då

kommittén likväl svårligen kunnat bedöma, huruvida tillräckligt omfattande erfarenhet

rörande befattningarnas lämplighet skulle kunna vinnas vid en så stark

reduktion av det antal järnvägsstyrelsen funnit nödigt samt det måhända skulle

vara önskvärt att placera större antal på ett än på ett annat distrikt, har kommittén

funnit riktigast föreslå, att ett något större antal, dock högst tio, tjänstemän

anställas i säkerhetstjänst med sådant fyllnadsarvode, att den sammanlagda

avlöningen för en var av dem uppgår till vad han såsom ordinarie byråassistent

skulle åtnjuta, samt att järnvägsstyrelsen måtte lämnas fria händer att så planlägga

deras användning, att material för ett allsidigt bedömande av befattningarnas

behövlighet och lämplighet må kunna vinnas.»

Med anledning av lönekommitténs uttalande i ämnet anför järnvägsstyrelsen

i sitt utlåtande den 13 januari 1919:

»Genom sitt förslag har styrelsen ånyo upptagit sin den 29 september 1917

för år 1918 framställda begäran om inrättande av dessa 19 nya byråassistenter

att användas i säkerhetstjänst.

Denna framställning, som av Kung! Maj:t upptogs i proposition till 1918

års lagtima riksdag, avstyrktes emellertid av statsutskottet och sedermera genom

riksdagsskrivelse under motivering av att det icke syntes ådagalagt, att ifrågavarande

befattningar åtminstone för det dåvarande vore oundgängligen nödvändiga,

ävensom att kompetenta aspiranter för alla platser saknades. I sitt infordrade

yttrande har nu lönekommittén icke heller ansett sig böra tillstyrka denna styrelsens

framställning, varvid kommittén å sin sida anfört såsom skäl, att kommittén

ställt sig tveksam, huruvida det framkomna förslaget är det bästa för att nå ett

även av kommittén erkänt större behov av trygghet i säkerhetshänseende vid

statsbanorna. Kommittén funne sig därför endast kunna tillstyrka beviljandet

av vissa tilläggsarvoden, som skulle göra det möjligt att förordna tjänstemän att

upprätthålla sådana befattningar, som av styrelsen avses, för att på sådant sätt

försöksvis utröna lämpligheten av denna anordning.

Att ett verkligt behov av effektivare inspektion på säkerhetsområdet föreligger,

anser styrelsen på grund av det relaterade icke direkt förnekat av vare

sig riksdagen eller kommittén. Såvitt styrelsen kan finna, ifrågasätter heller icke

riksdagen lämpligheten av det av styrelsen föreslagna sättet av denna viktiga

frågas lösning, utan endast tidpunkten härför. Med anledning av denna riksdagens

ståndpunkt har styrelsen framhållit, dels att till styrelsens förfogande

står från och med maj månad 1919 ett tillräckligt antal trafiktjänstemän, som då

genomgått högre trafikutbildning, och vilka härigenom bliva särskilt lämpliga att

användas just i dessa viktigare befattningar, dels att styrelsens bestämda uppfattning

är, att frågan om en bättre inspektion av säkerhetsväsendet vid statens

järnvägar icke kan längre uppskjutas. Detta sakförhållande har också med styrka

framhävts av statens järnvägars överrevisorer i deras nu senast inlämnade Embetsberättelse,

varvid överrevisorerna jämväl förordat inrättandet av de begärda byråassistenttjänsterna.

När nu lönekommittén intagit en annan ställning till denna

fråga i så måtto, att kommittén ställt sig tveksam till, om styrelsens förslag vore

den bästa lösningen, så anför kommittén för denna sin ställning, såvitt styrelsen

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 392.

51

kunnat finna, intet sakligt skäl, varför styrelsen saknar möjlighet att bemöta kommitténs

uppfattning. För egen del kan styrelsen sålunda endast hänvisa till av

styrelsen förebragta skäl i sina skrivelser den 29 september 1917 och den 20

september 1918, varjämte styrelsen tillåter sig åberopa den av överrevisorerna

för sin ståndpunkt angivna utförliga motivering.

Lika väl som härav tydligt framgår angelägenheten av föreliggande frågas

lösning, lika väl synes det styrelsen härav vara ådagalagt, att enda tillfredsställande

lösningen är anskaffandet av särskilda tjänstemän av minst byråassistents

grad för säkerhetsinspektionens verkställande. Om också det eljest skulle kunna

anses överflödigt att jämväl betona, att styrelsen, innan styrelsen framlagt föreliggande

förslag, givetvis noggrannt övervägt alla olika lösningar av frågan, anser

sig styrelsen på grund av lönekommitténs yttrande böra med skärpa framhålla

detta. Det är då för styrelsen svårt att förstå, varför styrelsen skall tvingas

anställa försök i en sak, varom styrelsen redan vunnit övertygelse. Men häremot

skulle styrelsen ändock icke vilja resa någon invändning, om icke en sådan

lösning av frågan innebure lietydande olägenheter för såväl verket som för vederbörande

personal. I och med ett förordnande för ett antal dylika byråassistentplatser

måste naturligen ett lika stort antal andra ordinarie tjänster upprätthållas

på vikariat. Sålunda blir följden den, att om nu — som av lönekommittén föreslagits

— tio tilläggsarvoden skulle för ändamålet ställas till styrelsens förfogande,

minst 20 men antagligen ett ännu större antal tjänster vid statens järnvägar

skulle under längre tider komma att skötas endast av tillfälligt förordnad

personal — ett förhållande, som styrelsen med den erfarenhet styrelsen haft av

olägenheten av dylika längre tjänsteförordnanden måste beteckna såsom för

tjänsten synnerligen otillfredsställande.

För de olika tjänstehavarna betyder vidare lösningen med tilläggsarvoden,

såsom styrelsen måste se saken, endast att dessa tjänstemän bliva under lika

lång tid, som de förvalta tjänsterna på förordnande, försenade i avseende på

befordran och lön.

Om mot all förmodan — styrelsen hyser dock för sin del härom ingen

tvekan — säkerhetstjänstens övervakande icke skulle i den mån styrelsen nu

förfäktat påfordra dessa tjänsters bibehållande i staten, är ju alltid den möjlighet

öppen att i motsvarande mån vidtaga indragning av dylik tjänst vid besättande

av byråassistentbefattning, inom vilken tjänstekategori snabb omsättning av tjänstehavarne

förefinnes.

På grund av vad styrelsen sålunda anfört, måste styrelsen vidhålla sitt förslag

om dessa byråassistenters inrättande på ordinarie stat och sålunda avstyrka

lönekommitténs förslag om tilläggsarvoden. För att emellertid på annat sätt i

möjligaste mån tillmötesgå kommitténs tanke att på visst sätt underkasta lämpligheten

av dessa byråassistenter en prövning, anser sig styrelsen kunna tillstyrka,

att endast en de! av det begärda antalet byråassistenttjänster tillsvidare anvisas

styrelsen. Styrelsen utgår härvid från den tanken, att på de minsta sektionerna

det givetvis föreligger större möjlighet för trafikinspektören att ägna erforderlig

tid åt säkerhetstjänstens inspektion än på de större sektionerna. Utgående

härifrån skulle styrelsen kunna tänka sig att till en början anordna sådan inspektion

endast vid l:a, 3:e, 16:e, 4:e, 5:e, 17:e, 7:e, 8:e, 9:e, ll:e, 12:e, 14:e och 15:e

sektionerna och låta de övriga skötas av trafikinspektörerna. Det minsta antal

tjänster, som styrelsen sålunda anser nödvändigt, utgör 13.»

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Departements
chefen.

I mitt yttrande föregående år till statsrådsprotokollet i föreliggande

fråga betonade jag inspektionens vikt för säkerhetstjänstens riktiga och

omsorgsfulla handhavande och dess stora betydelse för ökande av trafiksäkerheten,

varjämte jag erinrade om de åtgärder, som vidtagits i syfte

att nå en önskvärd begränsning av de inspekterande myndigheternas

arbetsområden och därmed också en noggrann säkerhetsinspektion. Beträfande

särskilt trafikinspektörerna hade sålunda från dem avlyftats vissa

tidsödande ärenden, som ansetts utan någon större olägenhet kunna

borttagas från deras direkta handläggning, varjämte vissa stora och

arbetsamma trafiksektioner uppdelats samt nya tjänster inrättats, varigenom

en ny fördelning av arbetet med säkerhetsinspektionen möjliggjorts.

Emellertid, anförde jag vidare, hade resultatet av de gjorda

ansträngningarna icke blivit fullt tillfredsställande. Till en trafikinspektörs

åliggande i egenskap av sektionsföreståndare hörde nämligen en

mångfald olika viktiga frågor, från vilkas handläggning han icke under

några omständigheter kunde befrias, såsom spörsmål från och förhandlingar

med allmänheten, ekonomifrågor, personalfrågor m. m. Dessa

åligganden nödgade honom att under sina inspektionsresor dela sitt intresse

mellan säkerhetstjänsten och ett flertal andra frågor, som under

inspektionsresan samlade sig på honom, och medgåve honom i övrigt

icke att så ofta företaga resor, som ur trafiksäkerhetssynpunkt vore

erforderligt. Den väsentliga arbetsökning inom järn vägsadministrationens

alla områden, som vore en given följd av trafikens tillväxt, hade även

medfört nödvändigheten av en utvecklad arbetsuppdelning och specialisering

av arbetskrafterna. Särskilt hade därvid framträtt kravet på att

inspektion av säkerhetstjänsten på stationerna erhölle sitt speciella organ

inom sektionerna.

Av huvudsakligen dessa skäl samt med hänsyn jämväl till allmänhetens

berättigade krav på att allt gjordes, som befunnes erforderligt för

ernående av största möjliga trygghet under järnvägsresor, biträdde jag

föregående år styrelsens förslag om inrättandet av ifrågavarande befattningar.

Såsom av det föregående framgår, framhöll riksdagen såsom skäl

mot befattningarnas inrättande, bland annat, att särskilt under de senare

åren tjänstemännen av högre grad å trafiksektionerna i väsentlig grad

ökats. Av överrevisorernas utredning framgår emellertid, att den

ökning av trafiksektionernas arbetskrafter, som skett, icke kan underlätta

trafikinspektörernas arbete i sådan grad, att de alltid bliva i tillfälle

att på ett ur trafiksäkerhetssynpunkt tryggande sätt ägna sig åt

inspektionsarbetet. Detta torde även få anses vara lönekommitténs

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 3U2. 53

mening. Ej lieller torde en anordning, varigenom åt någon av do

nuvarande underordnade tjänstemännen å trafikinspektörsexpeditionerna

uppdroges säkerhetsinspektionen, vara ägnad att tillfredsställande litsa

denna fråga.

I detta sammanhang torde förtjäna nämnas, att överrevisorerna även

haft under övervägande uppkommet förslag att minska trafiksektionerna

så mycket, att trafikinspektörerna skulle kunna ägna mera tid åt säkerhetsinspektionen

än som med sektionernas nuvarande längd är möjligt.

Detta förslag hava överrevisorerna emellertid funnit otillfredsställande

ur den synpunkten, att ett styckande av trafiksektionerna vore ur trafikledningshänsyn

ofördelaktigt. En ökning av antalet trafiksektioner har

också beräknats bliva avsevärt dyrare än inrättandet av särskilda befattningar,

speciellt avsedda för säkerhetstjänsten.

Av det anförda torde framgå, att en lösning av föreliggande fråga

bör ske så snart omständigheterna medgiva det. Den förebragta utredningen

har styrkt mig i den uppfattningen, att för den av järnvägsstyrelsen

föreslagna anordningen goda skäl blivit anförda. Då berörda

förhållande emellertid endast efter anställda försök med full säkerhet

kan fastslås och då det, särskilt med hänsyn till de ekonomiska svårigheter,

varunder statens järnvägar för närvarande arbeta, är av största

vikt, att nya ordinarie tjänster icke skapas i större utsträckning än som

av förhållandena oundgängligen påfordras, synes mig försiktigheten

bjuda, att man för närvarande icke definitivt binder sig vid den föreslagna

anordningen, utan, på sätt lönekommittén ifrågasatt, försöksvis

för ändamålet tills vidare förordnar ett antal tjänstemän med de av

järnvägsstyrelsen angivna åligganden. Visserligen torde det icke kunna

undvikas, att härigenom vissa av järnvägsstyrelsen påpekade olägenheter

uppkomma, men då det å andra sidan snart nog torde visa sig; huruvida

järnvägsstyrelsens förslag är oundgängligt och i allo ändamålsenligt,

samt den provisoriska anordningen sålunda kan förväntas komma

att bibehållas allenast en kortare tid, lärer nämnda olägenheter icke behöva

tillmätas någon avgörande betydelse. Med hänsyn till det nu anförda

anser jag mig för närvarande icke höra biträda järnvägsstyrelsens

förslag om inrättandet av nya ordinarie befattningar för ifrågavarande

ändamål.

Beträffande antalet av de befattningshavare, vilka, på sätt ovan föreslagits,

försöksvis böra anställas, torde detta under inga förhållanden

böra överstiga vad järnvägsstyrelsen i sitt utlåtande den 13 januari

1919 ansett vara nödvändigt eller tretton. Jag förutsätter emellertid

som sannolikt, att nämnda antal skall kunna något nedbringas. Denna

fråga torde jag emellertid få senare anmäla inför Kungl. Maj:t.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

13. Två underinspektörer,

en i Krylbo

och en i

Falköping

Ranten.

14. En expeditionsföreståndare

i

Örebro.

Kungl. Maj.is Proposition Nr 392.

Som förut nämnts, har styrelsen vidare föreslagit inrättande av två

underinspektorsbefattningar, en i Krylbo och en i Falköping-Ranten.

Av de uppgifter, som styrelsen lämnat beträffande ifrågavarande

två stationer, torde framgå, att trafikarbetet därstädes är av sådan omfattning,

att behov av en underinspektorsbefattning å vardera statio7aen

föreligger. I föreliggande förslag till avlöningsreglemente har befattningen

såsom underinspektör hänförts till 12:e lönegraden. Med hänsyn

härtill och då ifrågavarande nya tjänster — i likhet med övriga nya

ordinarie befattningar, som i detta sammanhang föreslås — icke torde

behöva tillsättas förr än den 1 juli 1920, då det nya reglementet är avsett

att träda i kraft, torde denna fråga icke behöva underställas riksdagens

prövning.

Å de största godsexpeditionerna har det ansetts lämpligt att giva

föreståndaren en högre tjänsteställning med större befogenhet än den

som i allmänhet tillkommer föreståndare för godsexpedition. Förutom

ansvaret med uppbörden, åligger det honom icke allenast att övervaka

arbetet å expeditionen utan även att tillse, att emottagningen, ut lämningen,

lastningen och lossningen av styckegodset utföres efter givna föreskrifter.

Å dessa expeditioner handhaves dessutom en betydande utländsk

trafik, vilken på föreståndaren ställer särskilt stora fordringar. Dylika

expeditionsföreståndarbefattningar finnas för närvarande inrättade en vid

vardera expeditionen för ankommande och avgående gods vid Stockholm

norra, Göteborg, Malmö och Norrköping.

Järnvägsstyrelsen har nu efter en jämförande granskning mellan

arbetets omfattning å nämnda expeditioner samt å godsexpeditionen i

Örebro, varest expeditionen för ankommande och avgående gods äro

sammanförda till en enda expedition med gemensam föreståndare, kommit

till den uppfattningen, att fullt fog finnes för uppflyttande av nämnda

befattning från förste stationsskrivares till expeditionsföreståndares

tjänstegrad.

För jämförelse med andra liknande expeditioner har styrelsen åberopat

här nedan (sid. 56—57) intagna tablå över antalet personal i expeditionstjänst

samt trafikens och penningrörelsens omfattning år 1917 vid förenämnda

statens järnvägars fraktgodsexpeditioner, som för närvarande

förestås av expeditionsföreståndare, samt fraktgodsexpeditionerna vid

Örebro, Uppsala, Jönköping och Karlstad, vilka hava förste stationsskrivare

såsom föreståndare (se tablån).

Av denna tablå framginge, anför järnvägsstyrelsen, att fraktgodsexpeditionen

i Örebro beträffande personalstyrkan vore ungefär dubbelt så stor

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 302. 55

som den vid Uppsala och Jönköping samt fyrdubbelt så stor som den i

Karlstad ävensom att den beträffande antalet utfärdade expeditioner och

uppbörd vida överträffade dessa. Jämfördes åter fraktgodsexpeditionen

i Örebro med de fraktgodsexpeditioner, som förestodes av tjänstemän

med expeditionsföreståndares grad, befunnes den förstnämnda expeditionen

beträffande personalantalet stå framför de båda expeditionerna i

Norrköping och avgående godsexpeditionen i Göteborg samt vara jämställd

med avgående godsexpeditionen i Malmö, beträffande antalet utfärdade

expeditioner överträffa de båda expeditionerna i Norrköping samt

ankommande godsexpeditionen i Göteborg och Malmö och vara nära

jämförlig med ankommande godsexpeditionen Stockholm norra samt beträffande

influten uppbörd kunna ställas framför avgående fraktgodsexpeditionen

Stockholm norra, avgående godsexpeditionen i Göteborg

samt avgående godsexpeditionen i Norrköping.

I anledning av det anförda har styrelsen föreslagit, att fraktgodsexpeditionen

i Örebro bör förestås av en tjänsteman av expeditionsföreståndares

grad.

Den föreliggande utredningen synes mig giva vid handen, att föreståndaren

för fraktgodsexpeditionen i Örebro bör erhålla tjänsteställning

såsom expeditionsföreståndare, och torde därför ytterligare en dylik befattning

böra uppföras i staten.

Järnvägsstyrelsen framhåller i sin skrivelse, att den utveckling trafiken

under de senare åren erhållit och de ökade krav dess behöriga

skötande ställer på ledning och i första hand vissa trafikinspektörer,

bibragt styrelsen den uppfattningen, att den nuvarande uppdelningen av

trafiksektionerna — 5 av l:a och 14 av 2:a klass — icke kan anses

vara fullt rättvis, då arbetet å vissa av de till 2:a klass hänförda

sektionerna under årens lopp så avsevärt ökats, att de i trafikhänseende

äro fullt jämförbara med sektioner av l:a klass och hava att uppvisa

en trafik, som vida överstiger den på övriga 2:a klass sektioner. Styrelsen

har därför ansett sig böra framlägga förslag till ändring beträffande

den nuvarande uppdelningen av trafiksektioner av l:a och 2:a

klass.

Innan styrelsens motiv för detta förslag framlägges, må här lämnas

en kort sammanfattning av denna frågas läge under de gångna åren.

Vid avgivande av sitt förslag angående järn vägsadministrationen hade

1893 års järnvägskommitté föreslagit inrättande av tolv trafikinspektörs
-

Departements
chefen.

15. Sex förste

trafikinspektörer

samt

indragning av

sex trafikinspektörsbefattningar.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 392.

Ta
-

över antalet personal samt trafikens och penningrörelsens omfattning

P e

r s o

n a 1.

E

x p e d i -

S t a t i o

n.

expeditioner

xf.

fsts.

sts.

tjml.

Summa.

avsända.

emottagna.

Summa.

Avgående fraktgodsexp., Stockholm N

1

1

4

28

34

674,082

_

674,082

Ankommande »

»

1

1

3

54

59

—

368,694

368,694

Avgående »

, Malmö ......

r

1

3

20

25

448,455

—

448,455

Ankommande »

)) ......

i

1

2

27

31

—

257,191

257,191

Avgående »

, Göteborg ...

i

1

3

10

15

413,753

—

413,753

Ankommande »

»

i

1

1

28

31

—

261,934

261,934

Avgående »

, Norrköping .

i

1

1

8

11

196,197

—

196,197

Ankommande »

»

i

1

1

12

15

—

155,836

155,836

Avgående »

, Uppsala......

—

1

1

3

5

111,242

—

111,242

Ankommande »

» ......

—

1

—

9

10

—

116,635

116,635

Fraktgodsexp., Örebro

—

1

4

20

25

180,246

137,832

318,078

» , Jönköpin

er

o ...............

—

1

1

8

10

84,386

82,728

167,114

» , Karlstad ..................

*) Särskild efterkravsbyrå.

—

1

1

4

6

81,597

115,604

197,201

befattningar, vilkas innehavare skulle hava till huvudsakligt åliggande att

handhava ledningen av tågens gång och ombesörja deras utrustande

med vagnar och trafikpersonal, verkställa vagnfördelningen inom sektionen

samt till utbetalning godkänna räkningar på distriktskassan för

sektionens behov. Dessutom borde tillkomma honom enahanda befogenhet

att självständigt avgöra en del personalfrågor, som ifrågasatts för

baningenjör och maskiningenjör. Någon uppdelning av trafikinspektörstjänsternå

uti klasser hade dock icke av denna kommitté ifrågasatts.

Lönekommittén av år 1906 föreslog däremot en uppdelning av dessa

tjänster i två klasser, utgående ifrån, att trafikinspektören å distriktets

huvudstation vid förfall för distriktschefen skulle utöva förestandarskapet

för trafikavdelningen samt att trafikförhållandena å de sektioner, som

gränsade intill eller omfattade de större distriktens huvud stationer, Stockholm,

Göteborg och Malmö, vore betydligt mera svårskötta än en del övriga

sektioner. Enahanda vore även ifråga om trafikens storlek förhållandet

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. May.ts Proposition Nr 392.

57

blå

år 1917 vid vissa större fraktgodsexpeditioner vid statens järnvägar.

tioner

och influtna

medel

Utbetalda

medel.

Avsända

eftertraf.

Summa

omhänder- havda medel.

utfärdade

efterkravs-

sedlar.

fraktbelopp

emottagna

efter kraf.

övrig

uppbörd

Summa.

avsänd

betalning.

eraottaget att

betalas.

K

r o n o

r .

42,595

1,211,372

20,081

1,231,453

l) 3,335,678

1,231.453

—

—

2,230,705

1,284,034

27,729

3,542,468

—

3,542,468

34,607

634,780

—

—

—

634,780

2,843,611

3,478,391

—

2) 12,302

3,586,485

1,068,225

149,538

4,816,550

—

4,816,550

26,900

755,027

—

—

9,810

764,837

1,988,106

2,752,943

—

—

1,341,124

520,206

19,554

1,880,884

—

1,880,884

6,569

523,738

—

—

11,927

535,665

588,581

1,124,246

—

—

2,053,399

412,123

61,824

2,527,346

—

2,527,346

9,109

126,029

—

—

2,909

128,938

466,389

595,327

—

—

775,832

257,509

12,541

1,045,882

—

1,045,882

9,171

149,158

1,011,259

285,573

11,950

1,457,940

674,166

2,132,106

6,722

281,436

926,262

198,898

18,920

1,425,516

395,457

1,820,973

4,594

67,702

444,924

172,042

5,986

690,654

179,366

870,020

2) Lovande djur och åkdon.

med tvenne andra sektioner, nämligen dåvarande 8:de och 9:de trafiksektionerna.

Däremot ansåg kommittén, att trafikförhållandena å de sektioner,

vars huvudorter sammanfölle med IV och V distriktens, icke vore av

den krävande natur, att föreståndarna för dessa borde hänföras till trafikinspektörer

av l:a klass. I avgivet utlåtande över kommitténs förslag

uttalade emellertid järnvägsstyrelsen, att ingen gradskillnad borde göras

mellan trafikinspektörsbefattningarna å distriktens huvudstationer, vilket

även blev riksdagens beslut.

Under tiden efter år 1908 hava tid efter annan enstaka förändringar

vidtagits beträffande trafiksektionernas klassificering.

Genom Kungl. Maj:ts beslut av den 1 oktober 1914 och den 6 augusti

1915 angående ny uppdelning av I, II och III distrikten förändrades

sålunda bland annat 9:de sektionen att omfatta linjen Mjölby—Hässleholm

(274 km.) i stället för Katrineholm—Alvesta (302 km.), varjämte

samtidigt tillkom eu ny sektion, den 16:de, underlagd I distriktet och

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 353 käft. (Nr 392.) 3829 is 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

omfattande linjerna Katrineholm—Mjölby och Järna—Åby (235 km.).

Dessa sektioner ansågos då ej vara av den betydelse, att de borde

hänföras till trafiksektionerua av'' l:a klass, varemot 15:de trafiksektionen,

som förut omfattat linjen Gällivare—Riksgränsen med bilinjer (230 km.),

men genom tillökning med linjen Gällivare—Lnleå erhöll en längd av

449 km., på grund av dels denna ökning dels ock med hänsyn till det

viktiga och ömtåliga samarbetet med statens järnvägars stora trafikanter

å denna linje jämte den vid denna sektion rådande egenartade trafiken,

utförd under oftast vidriga naturförhållanden, ansågs böra hänföras till

l:a klass sektionerna.

I sammanhang med inrättandet från och med år 1918 av trafikinspektör

av l:a klass hos trafikdirektörerna sänktes vidare 2:a, 8:de,

10:de och 13:de trafiksektionerna till 2:a klass.

Järnvägsstyrelsen framhåller nu, att dessa tidvis skeende sänkningar

och höjningar av trafiksektionerua varit föranledda av förändrad uppdelning

av sektionerna eller av tillkomsten av nya trafikleder, varvid

styrelsen i allmänhet sökt bibehålla det ursprungliga antalet trafikinspektörer

av l:a klass med bortseende från att ej alltid full rättvisa på så

sätt gjordes vissa 2:a klass sektioner vid klassindelningen. Någon jämförelse

trafiksektionerna emellan, grundad på ett arbetsangivande klassificeringssystem,

hade sålunda därvid icke gjorts. Sedan med 1918 års

ingång trafikdirektörerna erhållit ersättare i de å deras expeditioner

placerade trafikinspektörerna och anledningen till en sektions hänförande

till l:a klass av den anledning, att dess föreståndare skulle ställföreträda

trafikdirektören, sålunda bortfallit, funne styrelsen tiden vara inne för

ett mera allmänt värdesättande av trafiksektionerna efter det å varje

sektion utförda trafikarbetet. Styrelsen utginge därvid från den förutsättningen,

att, liksom storleken och arten av eu stationsföreståndares

arbete samt det därmed förenade ansvaret borde ligga till grund för

stationernas klassificering, en värdesättning av trafiksektionerna sinsemellan

efter ungefärligen samma grunder borde vara berättigad.

Vidare anför styrelsen, att det vid avgörande av frågan, om en trafiksektion

borde hänföras till den ena eller andra klassen, syntes naturligt,

att de faktorer borde vara avgörande såsom värdemätare, vilka utgjorde

eu exponent för trafikinspektörens personliga insats i trafikarbetet å

sektionen. Såsom för detta ändamål lämpliga och belysande faktorer

hade styrelsen upptagit antal personal, stationer och trafikplatser, antal

enskilda banor och avvikande linjer, antal tågkilometer, lastade och

lossade vagnar samt resande, varvid styrelsen utgått ifrån, att personalantalet

bör vara en exponent för trafikinspektörens arbete ur befäls
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 392.

59

synpunkt samt ifråga om rekryterings-, befordrings- och undervisningsfrågor,

antalet stationer och trafikplatser jämfört med antalet tågkilometer

giva ett uttryck för omfattningen av trafikinspektörens arbete i

säkerhetstjänsten, under det att hans mer eller mindre krävande arbetsbörda

i den rena trafiktjänsten samt hans verksamhet utåt såsom representant

för statens järnvägar lämpligen torde kunna värdesättas

genom en jämförelse sektionerna emellan beträffande antalet enskilda

banor, tågkilometer, lastade och lossade vagnar samt resande.

I enlighet med nu angivna grunder har styrelsen uppgjort följande

förslag till klassificeringstabell för samtliga trafiksektioner vid statens

j ärnvägar:

Sektion.

Personal.

Summa

expo- nenter

för sta- tioner

och

trafik- platser

Tågkilometer

Antal resande

i avsänd trafik.

Antal vagnar

lossade och

lastade.

Enskilda

banor och

avvikande

linjer.

Expo-

nent-

s lim- ma.

Sektioner-

nas

ordnings- följd efter

exponent- summans

storlek

Namn

eller

nr.

Klass.

Använd

i medel- tal per

dag.

Ex-

ponent-

tal.

I medel- tal per

månad.

Ex-

ponent-

tal.

I medel- tal per

månad.

Ex-

ponent-

tal.

I medel- tal per

månad.

Ex-

ponent-

tal.

Antal.

Ex-

ponent-

tal.

Sek-

tion.

Sm.

st

i

1,170

26

92

2;576

i

190,392

20

23,587

24

6

6

169

7

241

i

i

572

8

85

155,044

38

220,131

23

8,088

9

8

8

l) 171

3

188

2

2

508

8

65

91,341

20

132,112

14

8,808

9

9

9

*) 125

1

186

3

2

770

14

98

123,356

29

141,499

15

17,283

18

14

14

188

16

182

16

2

762

14

91

132,095

32

201,805

21

13,433

14

10

10

182

5

181

4

1

602

11

85

65,851

14

208,278

21

12,254

13

4

4

148

11

179

5

2

575

8

105

123,264

29

129,988

13

13,311

14

12

12

181

9

175

6

2

408

5

75

64,234

14

84,157

9

8,326

9

7

7

119

St

169

17

2

335

4

74

112,653

26

159,338

16

17,304

18

6

6

144

12

163

18

2

165

2

40

51,915

12

25,774

3

8,427

9

6

6

72

4

148

7

1

1,282

29

118

96,894

20

344,146

35

18,607

19

20

20

241

17

144

8

2

450

5

80

74,718

16

128,455

13

11,784

12

9

9

135

2

135

9

2

752

14

86

166,016

41

65,310

7

15,897

16

11

11

175

8

135

10

2

319

4

59

71,632

16

71,187

8

6,451

7

5

5

99

15

124

11

2

625

11

107

136,839

32

86,026

9

11,240

12

8

8

179*

6

119

12

2

711

14

86

134,874

32

63,623

7

16,126

17

7

7

163

14

113

13

2

311

4

28

77,256

16

44,889

5

5,846

6

2

2

61

10

99

14

2

422

5

56

118,937

26

60,959

7

5,235

6

3

3

103

18

72

15

1

425

5

56

179,096

44

80,672

9

5,534

6

4

4

124

13

61

i) + 15 = 186.

i) + 10 = 135.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Trafiksektionernas omfattning:

Stockholms

trafiksektion.

1

2

3 »

16 »

4

5

6 »

17

18

7

8

9

10

11

12

13 »

14

15

Hagalund—Stockholm central—Nyboda, Tomteboda—Vartan, Albano—Stockholm östra,

Karlberg—Norrtull, Tanto—Stockholm södra.

Nyboda—Jama, Katrineholm—Hallsberg, Saltskog—Södertälje.

Hagalun d—Krylbo.

Krylbo—Hallsberg—Mjölby, Örebro södra—Svärta, Dagarn—Hultebo.

Järna—Mjölby, Iby—Katrineholm.

Göteborg S. J.—Olskroken—Falköping R.

Falköping R.—Laxå—Hallsberg, Falköping R.—Nässjö, Skövde—Karlsborg.

Laxå—Svärta—Kristinehamn—Charlottenberg, Kil—Fryksta.

Göteborg B:s—Halmstad, Olskroken—Strömstad, Fjärås—Lygnem.

Kristinehamn—Mora, Brintbodarne—Limedsforsen, Nyhyttan—Finnsbyttan, Persberg—

Persbergs gruvor.

Trälleborg F.—Malmö—Hässleholm, Arlöv—Kävlinge, Ångfärjeleden Trälleborg F.—

Sassnitz, Malmö F.—Köpenhamn.

Kävlinge—Halmstad, Billesholms gruva—Landskrona, Åstorp—Höganäs nedre, Ängelholm—Hälsingborg

F.

Hässleholm—Nässjö—Mjölby.

Bräcke—Storlien, Östersund—Vilhelmina, Jämtlands Sikås—Hammerdal, Ulriksfors—

Strömsund, Brunflo—Åsarne.

Ljusdal—Långsele, Långsele—Sollefteå, Ljusdal—Hudiksvall, Ange—Sundsvall.

Krylbo—Ljusdal, Kilafors—Stugsund.

Jörn—Boden—Karungi—Haparanda, Karungi—Övertorneå, Älvsby—Piteå.

Långsele—Jörn, Mellansel—Örnsköldsvik, Vännäs—Umeå, Bastuträsk—Kallholmen.

Luleå—Boden—Riksgränsen, Gällivare—Koskullskulle, Gällivare—Malmberget.

Beträffande de olika trafikfaktorerna ävensom sättet för beräknande

av på dem fallande exponenter anför styrelsen följande:

»Antalet å en sektion anställd personal torde i och för sig vara av den

betydelse, att man därav torde kunna göra sig en något så när bestämd uppfattning

om den arbetsbörda, som påvilar trafikinspektören. Ehuru huvudvikten

således enligt styrelsens mening i detta avseende bör läggas å faktorn »antal

personal», synes det i och för ett rättvist bedömande av här föreliggande fråga

väl motiverat att medräkna även övriga, här ovan nämnda faktorer. Vid beräknande

av poängtal för faktorn »anställd personal» har styrelsen utgått ifrån, att

personaluppsättningen på en normalsektion lämpligen torde kunna beräknas till

omkring 500 man och därför vid beräknande av poängtal för denna faktor använt

genomgående skala med en poäng för varje begynnande 100-tal man intill 500.

För varje detta tal överskjutande begynnande 100-tal man har däremot tillagts

tre* poäng. Genom denna högre värdesättning av trafiksektion med större personalstyrka

har man, synes det, även värdesatt det ökade arbetet för trafikinspektören.

Enär alla inom en trafiksektion befintliga stationer ej av trafikinspektören

kräva samma arbete, utan detta ökas i den mån arbetet å stationen växer, hava

helt naturligt alla stationer ej kunnat givas samma poängtal, utan har exponentberäkningen

skett enligt följande grunder:

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 392,

61

Trafikplats och 7 klassens station exponenttal V4

6

5

4

3

2

1

stationer över klass ..

» » V2

» »2

» »4

» » 6

> » 8

» » 12

........................... 24

Exponenterna för antalet tågkilometer och resande hava beräknats sålunda,

att för varje 10,000 tågkilometer per månad upptagits två poäng och för motsvarande

antal resande en poäng. Då emellertid antalet tågkilometer anses vara

en större värdemätare av den på trafikinspektören vilande arbetsbördan än antalet

resande, har för den förra trafikfaktorn tillagts en poäng för varje 10,000-tal

utöver 100,000 tågkilometer.

För varje 1,000-tal lastade eller lossade vagnar har sektionen tilldelats en

poäng och för varje enskild järnväg eller avvikande linje en poäng. Samtliga

medeltal äro beräknade efter 1917 års trafik.

Då emellertid den sålunda verkställda poängberäkningen för 1 och 2 trafiksektionernas

del blir mindre gynnsam, i det dessa hava att uppbära hela stockholmstrafiksektionens

trafik utan att härför få tillgodoräkna sig annat exponenttal

än för faktorn tågkilometer, varjämte de hava att ombesörja ledningen av tågens

gång till och från Stockholm, har styrelsen ansett rättvist tilldela dessa sektioner

ett tillägg av respektive 15 och 10 poäng.

En sammanställning av här nämnda faktorer och på dem grundade poängtal

giver, såsom av tabellen framgår, vid handen, att 3, 16, 5, 11, 9 och 12 trafiksektionerna

hava en trafik, som avsevärt överstiger trafiken å 4 trafiksektionen.

Därest gränsen mellan trafiksektioner av l:a och 2:a klass sättes vid poängtalet

150, vilket även synes styrelsen lämpligt, skulle alltså nämnda trafiksektioner

f. n. av 2:a klass vara att hänföra till l:a klass sektioner. 4:de trafiksektionen, som

befinner sig invid den angivna gränsen, anses på grund av sin avsevärda persontågfrekvens

böra bibehållas i sin nuvarande klass.

15 trafiksektionen, för närvarande av l:a klass, når enligt nu föreslagna

klassifikationssystem endast upp till en poängsiffra av 124, men anser styrelsen i anslutning

till vad styrelsen ovan anfört rörande sagda sektion och närmare utvecklat

i styrelsens skrivelse den 9 maj 1916 i ämnet starka skäl föreligga att

fortfarande bibehålla denna sektion vid dess nuvarande klass på grund av den

särställning nämnda sektion genom sin egenartade trafik och sitt läge intager.

Enligt berörda beräkningar och med hänvisning till de i tabellens slutkolumn

upptagna exponenttal skulle alltså till l:a klass sektion hänföras Stockholmssektionen,

1, 3, 4, 5, 7, 9, 11, 12, 15 och 16 sektionerna samt till 2:a klass

sektion 2, 6, 8, 10, 13, 14, 17 och 18 sektionerna.»

På grund av vad sålunda anförts och då det syntes styrelsen angeläget,

att arbete och ansvar av enahanda natur och till ungefärligen

samma omfattning även i avlöningshänseende värdesattes lika, har styrelsen

hemställt om upptagande i staten av 6 nya trafikinspektörsbefattningar

av l:a klass samt indragning av motsvarande antal tralikinspektörsbefattningar

av 2:a klass.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Departements
chefen.

C. Angående

viss personal

å ångfärja.

Deri förebragta utredningen torde utvisa, att den nuvarande indelningen

av trafiksektionerna i olika klasser icke kan anses fullt tillfredsställande.

Detta har jämväl framhållits av statens järnvägars överrevisorer.

Dessa hava nämligen, i samband med frågan om inrättandet å

trafikinspektörsexpeditionerna av särskilda tjänstemän för säkerhetstjänsten,

framhållit, att flera trafiksektioner för närvarande såsom föreståndare

hade trafikinspektörer av 2:a klass, ehuru dessa sektioner i avseende å

såväl trafik som tågfrekvens vore att helt jämställa med sektioner, vilka

förestodes av trafikinspektörer av l:a klass. Då arbete och ansvar av

enahanda slag och omfattning borde värdesättas lika, hava överrevisorerna

funnit en ändrad klassificering av trafiksektionerna av behovet påkallad.

Med hänsyn härtill och då, på sätt styrelsen framhållit, något hinder

icke längre föreligger mot att genomföra en klassificering, grundad på

trafikarbetet inom de olika sektionerna, synes en åtgärd i sådan riktning

nu böra vidtagas.

Mot de nya grunder, som av styrelsen i förevarande hänseende

föreslagits, synes mig icke föreligga anledning till erinran.

Därest i enlighet med styrelsens förslag gränsen mellan sektioner

av l:a och 2:a klass sättes vid en exponentsiffra av 150, skulle till förstnämnda

klass hänföras Stockholmssektionen samt sektionerna med nr 1, 3,

5, 7, 9, 11, 12 och 16. Härutöver torde emellertid till denna klass även

böra hänföras sektionerna nr 4 och 15. Den förra sektionen, vilken för

närvarande tillhör l:a klassen och omfattar linjen Göteborg—Olskroken—

Falköping-Ranten, ligger beträffande poängsiffran omedelbart under den

föreslagna gränsen samt är på grund av sin avsevärda tågtrafik av krävande

natur. Någon sänkning av denna sektion synes därför icke böra

vidtagas. Vad angår 15:de sektionen är dess förvaltning av särskilt

krävande och ansvarsfull art, i det sektionsledningen har att ombesörja

de betydande malmtransporterna på Gällivare- och riksgränsbanorna med

bilinjer.

Därest den nu föreslagna klassificeringen av sektionerna vinner

bifall, skulle det nuvarande antalet trafikinspektörer av l:a klass eller,

såsom befattningen i förslaget till avlöningsreglemente benämnes, förste

trafikinspektörer ökas med 6, under det ett motsvarande antal trafikinspektörsbefattningar

av 2:a klass, numera benämnda trafikinspektörer,

skulle kunna indragas.

Bland de befattningar, vilkas antal enligt föreliggande förslag till

avlöningsreglemente skall fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt,

upptages i berörda förslag även, i olikhet mot vad nu är

opaginerad Kontrollera mot PDF

G3

Klingl. Maj:ts Proposition Nr 392.

fallet, viss ångfärjepersonal, nämligen befälhavare av klass 1 och klass

2 samt förste styrman av klass 1. Dessa befattningar hava framkommit

genom en uppdelning av nuvarande befälhavare och förste styrmanstjänsterna,

och har man vid denna uppdelning avsett den högre klassen

av vardera befattningen för de två Trälleborg—Sassnitzfärjorna samt

den lägre klassen för Malmö—Köpenhamnsfärjan. I enlighet härmed

torde alltså i staten, så vitt nu är i fråga, böra upptagas två befälhavare

av klass 1, en befälhavare av klass 2 samt två förste styrmän av

klass 1.

Den i förslaget till avlöningsreglemente upptagna nya befattningen

förste sekreterare, är, såsom jag redan i avlöningspropositionen berört,

avsedd att förbehållas befattningar, för vilka kräves högre examen på det

juridiskt-administrativa området eller därmed jämförlig kompetens och

vilkas innehavare tillika inom verkens styrelser intaga ställning såsom

byråchefs närmaste man och ställföreträdare. Därjämte skulle emellertid

inom järnvägsstyrelsen till ifrågavarande lönegrad hänföras även de

såsom ställföreträdare för trafikbyråernas chefer tjänstgörande sekreterarna.

I enlighet härmed skulle alltså inom järnvägsstyrelsen 5 förste

sekreterarbefattningar inrättas, nämligen en å administrativa, en å kamerala

samt en å vardera av de tre trafikbyråerna.

Beträffande antalet av de befattningar vid statens järnvägar, för

vilka i förslaget till avlöningsreglemente särskilt arvode upptagits, har

någon ändring icke blivit ifrågasatt.

I fråga om övriga befattningar, vilkas antal bör underställas riksdagens

prövning, torde innebörden av föreliggande förslag framgå av

följande jämförande sammanställning:

D. Angående

antalet förste

sekreterare.

Sammanfattning

av förslaget.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Styrelsen.

Enligt föreliggande förslag.

Enligt § 3 i gällande avlöningsreglemente.

Befattning.

An-

tal.

Befattning.

An-

tal.

Aktuarie .......................................

3

Aktuarie.......................................

2

Expeditionsföreståndare....................

i

Expeditionsföreståndare ..................

1

Kassör ..........................................

i

Kassör..........................................

1

13:e löne- graden

Kontrollör.......................................

7

Kontrollör ....................................

7

Notarie.........................................

11

Notarie .......................................

12

Registrator ....................................

1

Registrator....................................

1

Revisor.........................................

3

—

—

14:e löne-

.Konstruktör....................................

12

_

graden

Förrådskontrollör ...........................

1

Förrådskontrollör ..........................

1

Förste aktuarie ..............................

1

—

—

Förste kontrollör..............................

3

Förste kontrollör ...................... ...

3

Förste revisor .................................

1

Revisor och föreståndare för revisions-

kontoret ..................................

1

15:e löne-

Intendent .......................................

1

Intendent och föreståndare för biljett-

graden

och blankettkontoret .................

1

Kamrer..........................................

1

Kamrer och föreståndare lör kamre-

rarkontoret .................................

1

Milkontrollör .................................

1

Milkontrollör och föreståndare för mil-

kontoret....................................

_1

Sekreterare ....................................

9

Sekreterare ...................................

*12

16:e löne-

Byråingenjör ...............................

14

Byråingenjör av 2:a klass ..............

13

graden

Chef för statistiska kontoret ............

1

Förste aktuarie och föreståndare för

statistiska kontoret ....................

1

/Förste byråingenjör ........................

15

Byråingenjör av l:a klass ...............

14

17:e löne-

» sekreterare ..........................

5

--

—

graden

Lantmätare ....................................

1

Lantmätare...................................

1

Överinspektör ................................

3

Överinspektör.................................

3

(-Arkitekt .......................................

1

Arkitekt.......................................

1

18:e löne-

Byrådirektör...................................

5

Byrådirektör .................................

5

graden

Ombudsman....................................

2

Ombudsman .................................

2

Överkontrollör.................................

1

Överkontrollör ..............................

1

20:e löne-

Byråchef .......................................

11

Byråchef......................................

11

graden

Förste byrådirektör ........................

2

Förste byrådirektör ........................

2

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 392- Distrikten och huvudverkstäderna.

65

Enligt föreliggande förslag.

Enligt § 3 i gällande avlöningsreglemente.

Befattning.

An-

tal.

Befattning.

An-

tal.

Byråassistent ................................

20

Byråassistent.................................|

19

13:e löne-

Distriktskassör................................

5

Distriktskassör .............................

5

graden

Expeditionsföreståndare.....................

21

Expeditionsföreståndare ..................[

20

Förste styrman av klass 1 ...............

2

—

—

Baninspektor .....................•...........

5

Baninspektor.................................

5

Distriktskamrer ..............................

5

Distriktskamrer..............................

5

Elektroingenjör ..............................

1

Elektroingenjör..............................

1

14:e löne-

Förrådsförvaltare..............................

1

Förrådsförvaltare ..........................

1

graden

Maskininspektor..............................

20

Maskininspektor ............................

20

Stationsinspektor av klass 2 ............

33

Stationsinspektor å 2:a klassens sta-

tion........................................

33

(Verkstadskamrer..............................

1

Verkstadskamrer .........................

1

15 :e löne-

Befälhavare av klass 2 å ångfärja......

1

—

—

graden

Stationsinspektor av klass 1...............

13

Stationsinspektor & l:a klassens sta-

tion..........................................

13

(Baningenjör....................................

171)

Baningenjör av 2:a klass ...............

202)

Befälhavare av klass 1 å ångfärja......

2

—

—

Maskiningenjör ..............................

10

Maskingenjör av 2:a klass...............

9

16:e löne-

Signalingenjör.................................

5

Signalingenjör ..............................

5

graden

Telegrafin gen jör..............................

5

Telegraf ingen jör ..........................

5

Trafikinspektör ...............................

9

Trafikinspektör av 2:a klass ............

14

Överinspektör .................................

3

Överinspektör.................................

3

/Distriktssekreterare...........................

5

Distriktssekreterare .......................

5

Förrådsintendent..............................

5

Förrådsintendent ...........................

5

17:e löne-

Förste baningenjör...........................

13

Baningenjör av l:a klass..................

13

graden

Förste maskiningenjör .....................

15

Maskingenjör av l:a klass ...............

15

.Förste trafikinspektör ......................

16

Trafikinspektör av l:a klass ............

10

iBandirektör...................................

5

Bandirektör ................................

5

19:e löne-

•{ Maskindirektör................................

6

Maskindirektör .............................

6

graden

(Trafikdirektör ................................

5

Trafikdirektör................................

5

*) Minskas till 16 vid ledigblivande av en övertalig befattning utav ifrågavarande slag.

a) Minskas till 15 i mån av ledigblivande av befattningar utav ifrågavarande slag. (Antalet på grund

härav för närvarande nedbringat till 16.)

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 353 höft. (Nr 392.)

3829 18 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Departe
ments
chefens
hemställan.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

På grund av vad sålunda i skilda hänseenden förekommit och anförts

far jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att beträffande sådana befattningar vid statens

järnvägar, vilkas antal enligt avlöningsreglementet

för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk skall fastställas av

Kungl. Maj:t och riksdagen, från och med den 1 juli

1920 bestämma detta antal på sätt angives i den vid

statsrådsprotokollet fogade förteckning (bil. 1).

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle till riksdagen avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Edw. Wetterling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. May.ts Proposition Nr SO''2.

Bilaga 1.

Förteckning över befattningar vid statens järnvägar, vilkas antal enligt

avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk skall fastställas

av Kungl. Maj:t och riksdagen.

A. Befattningar, avsedda i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet:

Generaldirektör och chef...................................................................................... 1

Överdirektör och souschef.................................................................................... 1

Överdirektör............................................................................................................ 1

Överingenjör

Distriktschef

C. Befattningar, hänförliga till 13—20 lönegraderna i avdelningen A av den vid

avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckning:

B. Befattningar, avsedda i 42 § av avlöningsreglementet:

Järnvägsfullmäktig

Överrevisor .............

2

3

Aktuarie ................................

Byråassistent .....................

Distriktskassör ......................

Expeditionsföreståndare ....

Förste styrman av klass 1

Kassör.....................................

Kontrollör...............................

Notarie...................................

Registrator .............................

Revisor......................................

3

20

5

22

2

1

7

11

1

3

Baninspektor

5

5

1

1

12

20

33

1

Distriktskamrer...

Elektroingenj ör...

Förråds förvaltare

Konstruktör.........

Maskininspektor ......................

Stationsinspektor av klass 2

Verkstadskamrer.....................

CM O

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kung!. Mayts Proposition Nr 392.

Befälhavare av klass 2 å ångfärja...............

Förrådskontrollör .............................................

Förste aktuarie....................................................

Förste kontrollör.................................................

Förste revisor ...................................................

Intendent ...........................................................

Kamrer..................................................................

Milkontrollör ....................................................

Sekreterare ......................................................

Stationsinspektor av klass 1 .......................

1

1

1

3

1

1

1

1

9

13

Bauingenjör........................................................................ '') 17

Befälhavare av klass 1 å ångfärja .............................. 2

Byrå ingen jö)r ........................................................................ 14

Chef för statistiska kontoret .......................................... 1

Maskiningenjör..............................................................v..... 10

Signalingenjör .................................................................. 5

Telegrafingenjör.............................................................. 5

Trafikinspektör..................................................................... 9

Överinspektör........................................................................ 3

Distriktssekreterare ........................................................... 5

Förrådsintendent............................................................... 5

Förste baningenjör .......................................................... 13

Förste b vråingenjör............................................................ 15

Förste maskiningenjör ..................................................... 15

Förste sekreterare............................................................. 5

Förste trafikinspektör....................................................... 16

Lantmätare ..................................................................... 1

Överinspektör..................................................................... 3

Arkitekt .............................................................................. 1

Byrådirektör ....................................................................... 5

Ombudsman.......................................................................... 2

Överkontrollör ..................................................................... 1

x) Minskas till 16 vid ledigblivande av en övertalig befattning utav ifrågavarande

slag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 892.

(i!)

Bandirektör .................................................................. 5

Maskindirektör..................................................................... ö

Trafikdirektör........................................................................ 5

Byråchef.............................................................................. 11

Förste byrådirektör.......................................................... 2

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 353 käft. (Nr 392.)

8829 18 10

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

REGISTER.

Sid.

Föreslagna nya befattningar............................ 3

A. Styrelsen.

Administrativa byrån.

1. En förste aktuarie.......................... 6

2. En aktuarie å statistiska kontoret..................11

Kameralbyrån.

3. En notarie..............................14

Banbyrån.

4. En förste byråingenjör........................16

5. En byråingenjör....................... 23

Ban- och maskinbyråerna.

6. Två sekreterare i stället för nuvarande notariebefattningar......26

Vissa tekniska byråer.

7. Tolv konstruktörer..........................28

Inrikes taxebyrån.

8. Angående en notariebefattning....................30

Utrikes taxebyrån.

9. Angående en notariebefattning....................32

Revisionskontoret.

10. Tre revisorer.............................34

B. Distrikten.

11. Nya befattningar för linjen Mora—Orsa—Svag—Brunflo......... 39

12. Angående byråassistenter i säkerhetstjänst................44

13. Två underinspektörer ..........................54

14. En expeditionsföreståndare i Örebro...................54

15. Sex förste trafikinspektörer samt indragning av sex trafikinspektörsbefatt
ningar

...............................55

C. Angående viss personal å ångfärja.......................62

D. Angående antalet förste sekreterare......................63

Sammanfattning av förslaget.........................63

Departementschefens hemställan..........................66

Stockholm, K. L. Beckman* Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag i fråga om antalet av vissa befattningar vid statens järnvägar m. m. s. 8 i texten
  2. SU 1919:174 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag i fråga om antalet av vissa befattningar vid statens järnvägar m. m. jämte i ämnet väckta motione s. 1 i texten