Sök i Ratio Lex

Med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen samt i fråga om antalet av vissa befattningar vid statens vattenfallsverk

1919-04-25 · 61 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 58 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:395, Med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen samt i fråga om antalet av vissa befattningar vid statens vattenfallsverk

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 395.

1

Nr 395.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen med förslag till omorganisation

av vattenfallsstyrelsen samt i fråga om antalet

av vissa befattningar vid statens vattenfallsverk;

given Stockholms slott den 25 april 1919.

■ åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilarenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att —- med godkännande av de av departementschefen förordade,

uti statsrådsprotokollet angivna huvudgrunder för ny organisation av

vattenfallsstyrelsen — beträffande sådana befattningar vid statens vattentalJsverk,

vilkas antal enligt avlöningsreglementet för tjänstemän vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

i ooa f1a8t8^Ias av Kungl. Maj:t och riksdagen, från och med den 1 juli

i ii i. bestämma detta antal på sätt angives i den vid statsrådsprotokollet

togade förteckning.

, ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 356 käft. (Nr 395.)

882 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Proposition Nr 395.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet a Stockholms slott den 25

april 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde vidaie.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 17 september 1918 framlagt

förslag i fråga om organisationen av vattenfallsstyrelsen och statens

vattenfallsverks lokalförvaltningar. .

Över styrelsens berörda förslag har kommnmkationsverkens lonekommitté

den 30 december 1918 avgivit infordrat yttrande, vareiter

vattenfallsstyrelsen, till följd av remiss, den 7 februari 1919 utlåtit sig

i ärendet. .....

Därjämte hava lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen och järnvägsstyrelsen

avgivit särskilda yttranden rörande viss del av förslaget.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 395.

3

V attenfallsstyrelsen.

Innan jag närmare ingår på frågan om ny organisation för vattenfallsstyrelsen,

tillåter jag mig i korthet redogöra för tillkomsten av

denna styrelse samt densammas nuvarande organisation.

Sedan statsverket år 1904 förvärvat viss Nya Trollhätte kanalbolag

tillhörig egendom, ställdes densamma enligt beslut vid 1905 års riksdag

under förvaltning av den då inrättade styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk. Nämnda styrelse erhöll till åliggande att övervaka

och ombesörja rörelsen å Trollhätte kanal, samt, i överensstämmelse

med de föreskrifter Kungl. Maj:t meddelade, ombesörja anläggningen

och förvaltningen av den eller de elektriska kraftstationer, som

vid Trollhättefallen eller eljest vid Göta älv kunde komma att inrättas

för statens räkning. Styrelsen, som var ungefär så organiserad som

en vanlig bolagsstyrelse, bestod av en ledamot med befogenhet, som i

viss man motsvarade den som i enskilda affärsföretag vanligen tillkommer

en disponent eller verkställande direktör, samt fyra från annan

verksamhet tillkallade ledamöter, av vilka en särskilt skulle äga erfarenhet

i handläggningen av allmänna ärenden, en äga tekniska insikter

samt t va vara industriidkare eller andra affärsmän, särskilt representerande

trafikanterna.

Vid 1907 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att en permanent vattenfallskommission

skulle inrättas för avgivande av utlåtanden i ärenden

angående dispositionen av staten tillhöriga vattenfall. Såsom föredragande

skulle tjänstgöra en vattenfallsingenjör, vilken jämväl skulle hava

till åliggande att handhava den huvudsakliga förvaltningen av statens

vattenfall.

Statsutskottet vid nämnda riksdag avstyrkte emellertid inrättandet

av kommissionen och ifrågasatte, huruvida icke åt en redan befintlig

institution, exempelvis styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk^

skulle kunna överlämnas att taga initiativ och ledning uti ifrågavarande

angelägenhet.

På grund av kamrarnas skiljaktiga beslut "i ärendet förföll frågan

för den riksdagen.

Med föranledande härav uppdrogs åt särskilda sakkunniga att utarbeta

nytt förslag i ämnet.

Nämnda sakkunniga anförde i avgivet yttrande bland annat, -att

Vattenfalls

styrelsen.

Historik■

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

såsom ledande grundsats för förvaltningen av statens vattenfall borde

uppställas den fordran, att densamma anordnades på ett affärsmässigt,

enhetligt och planmässigt sätt, vilket syntes bäst kunna ske genom inrättande

av eu central styrelse, sammansatt och ordnad på så sätt, att

inom densamma komme att representeras såväl erforderlig teknisk sakkunskap

som även i det praktiska livet förvärvad kännedom om industriens

och näringarnas behov.

Under erinran om statsutskottets omförmälda förslag, att till styrelsen

för Trollhätte kanal- och vattenverk borde överlämnas ifrågavarande

angelägenhet, förklarade de sakkunniga, att det enligt deras

åsikt icke lämpligen läte sig göra att lösa frågan på sådant sätt, att

förvaltningen av statens vattenfall utan vidare anförtroddes åt nämnda

styrelse. Enligt de sakkunnigas uppfattning syntes den riktiga lösningen

av frågan ligga däri, att med tillämpning av de antydda grundsatserna,

vilka även gjort sig gällande vid bildandet av styrelsen för

Trollhätte kanal- och vattenverk, i stället för och med upphävande av

nämnda styrelse, inrättades en ny central styrelse för statens vattenfall.

Under denna styrelse ansågo de sakkunniga jämväl böra läggas

förvaltningen av Trollhätte kanal samt vissa vid Trollhättan belägna

och övriga i och för tillgodogörandet av vattenkraften i Göta älv av

staten förvärvade fastigheter.

Vad anginge sammansättningen av den föreslagna centralstyrelsen,

ansågo de sakkunniga, att antalet ledamöter däri icke borde sättas till

högre än fem. Av dessa borde en, som skulle förordnas för längre tid

än de övriga, fungera såsom verkställande direktör och handhava den

närmaste ledningen och tillsynen över verkets angelägenheter. Den

ställning, som tillkomme honom, borde sålunda motsvara den, som intoges

av verkställande direktören i Trollhätte kanal- och vattenverk,

och borde därför åt honom lämnas en ganska vidsträckt befogenhet att

på egen hand handhava den löpande förvaltningen. Han skulle även

fungera såsom styrelsens ordförande.

De övriga ledamöterna i styrelsen borde, enligt vad de sakkunniga

framhöllo, representera den praktiska erfarenhet och sakkunskap, som

styrelsen i olika riktningar för en affärsmässig skötsel av verket borde

inom sig inrymma. Några särskilda kvalifikationer för var och en av

dessa fyra ledamöter, utöver vad förut antytts, syntes de sakkunniga

icke behöva uttryckligen föreskrivas, utan borde det överlämnas åt

Kungl. Maj:t att lämpa styrelsens sammansättning efter utvecklingen

och beskaffenheten av de arbeten och uppgifter, som densamma under

olika tider kunde få sig förelagda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 395.

Vid den verkställande direktörens sida borde enligt de sakkunnigas

mening finnas ett tekniskt bildat biträde, varjämte styrelsen måste hava

tillgång till ett biträde med juridisk bildning.

I anslutning till de sakkunnigas förslag framlade Kungl. Magt vid

1908 års riksdag proposition i ämnet (nr 159), däruti Kungl. Magt föreslog

riksdagen, bland annat, förklara, att från och med år 1909 styrelsen

för Irollhätte kanal- och vattenverk skulle upphöra att fungera och att

från och med samma år skulle inrättas en vattenfallsstyrelse med förut

antydd sammansättning, ävensom godkänna förslag till stat för vattenfallsstyrelsen.

Nämnda statförslag upptog bland annat arvoden till den verkställande

direktören — med benämning vattenfallsdirektör — fyra ledamöter

i styrelsen samt en biträdande ingenjör ävensom en sekreterare och

ombudsman.

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, dock

med en mindre jämkning beträffande beloppet av en post i statförslaget.

Enligt den för vattenfallsstyrelsen den 31 december 1908 utfärdade

instruktion åligger det styrelsen att

a) föreslå samt efter Kungl. Maj:ts därtill erhållna bemyndigande

vidtaga åtgärder, ägnade att främja tillgodogörandet av vattenkraften

inom landet;

. b) uppgöra förslag angående tillgodogörande av sådant staten tillhörigt

vattenfall, som blivit ställt under styrelsens förvaltning, samt

göra framställningar om förvärvande för statens räkning av vattenkraft

och för dess utnyttjande nödig mark;

c) handhava utförandet och förvaltningen av elektriskt kraftverk

och annan anläggning, som för statens räkning inrättas för tillgodogörande

av vattenfall, vilket hör under styrelsen;

d) övervaka rörelsen å kanal, vars förvaltning blivit styrelsen anförtrodd,

samt i man av behov föreslå och utföra de anläggningar, som

erfordras för sådan kanals utvidgning och förbättring;

e) förvalta de övriga, här förut ej nämnda fastigheter, som äro

lagda under styrelsen, och övervaka, att de bliva på lämpligt sätt tillgodogjorda;
f)

bevaka statens rätt och bästa, då staten ingått som delägare i

företag, avseende tillgodogörande av vattenfall eller användning av

kraft från staten tillhörigt kraftverk, så ock i andra företag, i vilka

styrelsen för statens räkning kan bliva intresserad; samt

Nuvarande

organisation.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

g) uppbära och redovisa de inkomster, som inflyta från den under

styrelsen ställda egendom, och bestrida de utgifter, som av styrelsens

förvaltning föranledas.

Styrelsen utgöres enligt instruktionen av vattenfallsdirektören,

vilken tillika är ordförande, och fyra andra ledamöter. Styrelsens medlemmar

förordnas av Kungl. Maj:t, vattenfallsdirektören för en tid av

sex år och ledamöterna för en tid av tre år. Vattenfallsdirektören är

i främsta rummet Kung!. Maj:t ansvarig för att den under vattenfallsstyrelsen

ställda egendom varder på ändamålsenligaste sätt förvaltad.

Honom tillhör att hava den närmaste ledningen och tillsynen över styrelsen

underlydande verk och förvaltningar, att utöva chefskapet över

personalen samt att handhava den löpande förvaltningen.

Beträffande ärendenas handläggning inom vattenfallsstyrelsen är

stadgat, att de, allt efter deras beskaffenhet, skola avgöras av styrelsen

eller vattenfallsdirektören ensam.

Av styrelsen skola avgöras sådana ärenden av större betydelse,

som finnas angivna i § 21 av instruktionen. Övriga styrelsens förvaltning

rörande ärenden avgöras av vattenfallsdirektören ensam.

Styrelsen är beslutmässig, då minst tre ledamöter äro tillstädes.

Besluten bestämmas genom enkel röstpluralitet, men vid lika röstetal

eller, därest alla tillstädesvarande ledamöter äro av olika mening, äger

vattenfallsdirektören utslagsröst.

Vid behandlingen av vissa ärenden skola, enligt § 30 i instruktionen,

representanter från andra ämbetsverk närvara i vattenfallsstyrelsen.

Detta är sålunda förhållandet, då inom vattenfallsstyrelsen handläggas,

frågor antingen om avgivande till Kungl. Maj:t av förslag till bebyggande

av ett under styrelsens förvaltning stående vattenfall eller om

villkoren för ett dylikt vattenfalls upplåtelse till nyttjande. I sådana

fall skola nämligen byråcheferna för agrikulturtekniska ärenden och

fiskeriärenden i lantbruksstyrelsen, en byråchef i domänstyrelsen samt

chefen för järnvägsstyrelsens byrå för elektrisk drift, eller, vid förfall

för honom, hans ställföreträdare deltaga i ärendets behandling, i vad

det berör vederbörande ämbetsverks förvaltningsområde.

Likaledes skola i vattenfallsstyrelsens sammanträden deltaga: förenämnda

byråchef för fiskeriärenden, då fråga är om avgivande till Kungl.

Maj:t av utlåtande eller förslag till plan för utförande av sjöreglering,

samt förut omförmälda byråchef i järnvägsstyrelsen eller hans ställföreträdare,

då fråga är om avgivande till Kungl. Maj:t av utlåtande

eller förslag angående disposition av vattenfall, som ställts under sty
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr SOU. 7

relsens förvaltning, eller om uppgörande av närmare bestämmelser för

den elektriska utrustningen vid kraftverk, som anlägges för tillgodogörande

av vattenfall, vilket antingen inköpts för statens järnvägars

behov eller enligt av Kungl. Maj:t meddelat beslut förklarats vara av

beskaffenhet att kunna komma i fråga att användas för järnvägarnas

drift, liksom ock då fråga är om uthyrande av kraft från dylikt kraftverk.

. Sådan representant för annat ämbetsverk må deltaga i överläggningarna

men ej i besluten inom vattenfallsstyrelsen. Fattar styrelsen

1 fråga, som nyss omförmälts, beslut, som avviker från vederbörande

representants i ämnet uttalade mening, skall emelleitid beslutet i varje

fall underställas Kung''!. Maj:ts prövning.

Ledamot av styrelsen samt representant för annat ämbetsverk, vilken

är av avvikande mening från det av styrelsen fattade beslut, åligger

att låta till protokoll anteckna denna sin avvikande mening. Sådan

skyldighet åligger däremot icke föredragande i styrelsen, i denna hans

egenskap.

Den av riksdagen antagna staten för vattenfallsstyrelsen upptager,

såsom redan är nämnt, allenast två tjänstemän utom vattenfa]isdirektören,

nämligen en biträdande ingenjör samt en sekreterare och ombudsman,

vilka bägge befattningshavare emellertid förordnas allenast

med anställning tills vidare.

Utöver nämnda tjänstemän äger styrelsen att i mån av behov antaga

extra ordinarie personal.

För granskning av vattenfallsstyrelsens förvaltning jämte tillhörande

räkenskaper tillsättas årligen av Kungl. Maj:t två revisorer.

Med anledning av den alltjämt stegrade omfattningen av vattenfallsstyrelsens

verksamhet och i ändamål att åstadkomma ökad centralisering

av vissa delar av statens vattenfallsverks förvaltning hava vidtagits

särskilda anordningar.

Sålunda har Kungl. Maj:t den 12 september 1910 medgivit, att en

överingenjör finge tills vidare anställas vid vattenfallstyrelsens byggnadsarbeten

ävensom bestämt avlöningsförmånerna för ifrågavarande

överingenjör, som förordnas av Kungl. Maj:t på viss tid. Med föranledande

av Kung!. Maj:ts berörda medgivande inrättade vattenfallsstylelsen

hos sig en särskild byggnadsbyrå med nämnda överingenjör

som chef. Vidare anordnade vattenfallsstyrelsen jämväl under år 1910

en elektroteknisk byrå, närmast för behandling av de elektrotekniska

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung1. Maj. ts Proposition Nr 395.

spörsmålen vid anläggningen av Porjus och Älvkarleby kraftverk. Vid

årsskiftet 1915—1916 förlädes alla'' kraftverk rörande ärenden under

chefen för vattenfallsstyrelsens elektrotekniska byrå i Stockholm, varefter

styrelsen under år 1916 inordnade samtliga kraftveiken under

en statens kraftverksförvaltning, därvid styrelsens elektrotekniska byrå

fick uppgå i en inom kraftverlcsförvaltningen inrättad centralavdelning.

Slutligen har vattenfallsstyrelsen sammanfört Trollhätte räkenskapsavdelning

med ett förut i Stockholm inrättat räkenskapskontor till

en statens vattenfallsverks räkenskapsavdelning, uppdelad i ett huvudkontor

och ett Trollhätte-kontor samt med chefen för huvudkontoret

såsom avdelningschef.

Erinras må, att jämlikt beslut vid 1918 års lagtima riksdag befattningen

såsom chef för statens kraftverksförvaltning blivit under titeln

av direktör vid nämnda kraftverksförvaltning uppförd å statens vattenfallsverks

stat. Denne befattningshavare, som sålunda formellt tillhör

lokalförvaltningen, torde emellertid, såsom av det sagda framgar, i

själva verket kunna anses jämväl såsom en vattenfallsstyrelsens tjänsteman.

Frånsett vattenfallsdirektören, den biträdande ingenjören samt sekreteraren

och ombudsmannen ävensom direktören vid statens kraftverksförvaltning

omfattar vattenfallsstyrelsens hela personal för närvarande

omkring 175 extra ordinarie befattningshavare.

i Jag ingår nu närmare på spörsmålet om ny organisation för vattenfallsstyrelsen.

I skrivelsen den 17 september 1918 har, såsom förut är nämnt,

vattenfallsstyrelsen framlagt förslag i sådant hänseende.

Till stöd för behovet av en dylik åtgärd har styrelsen därvid till

en början framhållit den utveckling, styrelsens förvaltningsområde

undergått från den 1 januari 1909, då styrelsen trädde i verksamhet,

och intill närvarande tid. Styrelsen fortsätter:

»Under vattenfallsstyrelsens förvaltning stodo vid förstnämnda tidpunkt

endast Trollhätte kanal- och vattenverk med den gamla kanalen och Trollhatte

kraftverk under dess första utbyggnad, de av järnvägsstyrelsen inköpta vattenfallen

i Lagan, Motala ström och Järleån, Älvkarleby obebyggda vattenfall samt

vissa andra jämväl obebyggda vattenfall. Sedan dess har Trollhätte kraftstations

första utbyggnad fullbordats och dess andra utbyggnad utförts, varjämte den

tredje utbyggnaden snart är färdigställd. Vidare hava vattenkraftstationerna i

Porjus och Älvkarleby samt ångkraftstationen i Västerås anlagts, störa kraftledningsnät

jämte understationer utförts, Trollhätte kanal ombyTggts, Södertälje kanal

inköpts och lagts under styrelsens förvaltning samt dess ombyggnad påbörjats.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj ds Proposition Nr 395,

9

Nya stora vattenfall i Dalälven, Indalsälven och linie älv hava inköpts. Beslut

om byggande av kraftstationer vid Lilla Edet, Motala och Harsprånget hava

fattats. Reglering av Lule älv har påbörjats, och förberedande arbeten för reglering

av Vänern, Vättern och Dalälven hava igångsatts. Härtill komma ärendena

om utarrendering av vissa statens vattenfall, vilka ärenden tilltaga i antal

samt eventuellt vissa ärenden, som röra lån från de nya vattenkrafts- och kraftledningslånefonderna.

Till sist må antecknas, att styrelsens arbetsbörda under

de senare åren avsevärt tillväxt genom talrika kungi. remisser i lagstiftningsärenden

av olika slag.

Under det att det i vattenfall sverkets anläggningar och fastigheter bundna

kapitalet vid 1909 års början utgjorde omkring 28 miljoner kronor och verkets

bruttoinkomst 700,000 kronor för år, hade vid 1918 års ingång motsvarande siffror

stigit till 144 miljoner, respektive 8.5 miljoner kronor. Dessa belopp betyda

dock ^ blott en etapp i vattenfallsverkets snabba tillväxt. Det är uppenbart, att

en sådan förvaltning kräver ett allt mer betydande arbete och en allt talrikare

personal för att framgångsrikt kunna handhavas och utvecklas.»

Efter att sedermera hava erinrat om den nuvarande organisationen

av vattenfallsstyrelsen och statens vattenfallsverk, yttrar styrelsen

vidare:

. »Det säregna förhållandet råder, att de underlydande verkens personal i

viss utsträckning är konstituerad på ordinarie stat, medan tjänstemännen vid

den överordnade myndigheten, vattenfallsstyrelsen, fortfarande äro mindre fast

anställda samt sakna pensionsförmåner för sig och sina efterlevande. Eör

vattenfallsdirektören och för direktören vid statens kraftverksförvaltning är dock

viss pension bestämd, men de hava ingen rätt till pension för sina efterlevande.

Uå vattenfallsstyrelsen vid detta års utgång har fungerat i tio år, torde

tiden vara inne att försätta densamma på ordinarie stat och bereda de permanent

behövliga befattningshavarna inom densamma de förmåner, som med ordinarie

anställning äro förknippade.

I sammanhang härmed bör styrelsens organisation givas eu form, som

lämpligen motsvarar dess nuvarande omfattande verksamhet, och som giver rum

för en målmedveten och tidsenlig utveckling.»

Såsom av den lämnade redogörelsen för vattenfallsstyrelsens nuvarande

organisation torde framgå, har den organisation, som år 1908

beslutades och vilken väl avsågs skola vara av mera provisorisk natur,

måst genom påbyggnader i olika hänseendeD väsentligen förändras och

utvidgas för att kunna någorlunda anpassas efter de alltjämt ökade

krav, som ställts på densamma. Behovet av en genomgående omorganisation

av styrelsen har fördenskull under flera år gjort sig gällande

och synes mig icke längre böra undanskjutas. Ett ytterligare skäl att

nu företaga denna omorganisation finner jag i den omständigheten, att

denna omorganisation lämpligast bör vidtagas i samband med den allmänna

lönereglering för statens vattenfallsverks olika avdelningar, varom

jag förut denna dag framlagt förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 19J9. 1 samt. 356 höft. (Nr 395.)

Departe
mentschefen.

882 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Valet av

organisationsform.

Vattenfallsstyrelsens

skrivelse 17/o

1918.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

I fråga om den organisationsform, som vid en sådan omorganisation

av vattenfallsstyrelsen bör tillämpas, hava emellertid framkommit

olika förslag.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelsen den 17 september 1918 i sådant

hänseende anfört följande.

»För närvarande skall ett stort antal ärenden avgöras av styrelsen in pleno,

d. v. s. av vattenfallsdirektören-ordföranden gemensamt med de fyra ledamöterna,

varvid besluten bestämmas genom enkel röstpluralitet med utslagsröst för vattenfallsdirektören.

vid lika röstetal. Denna form, som redan gällde för styrelsen för

Trollhätte kanal- och vattenverk, och som givetvis hämtats från köksväsendet,

var utan tvivel väl motiverad för ett lokalt verk sadant som det nyssnämnda,

vilket hade ett tämligen begränsat förvaltningsområde, och där ärendenas antal

icke var alltför stort. Den har också kunnat med fördel bestå under vattenfallsstyrelsens

hittillsvarande skede, i synnerhet som samtliga ledamöter varit väl

bekanta med föreliggande frågor och ett utmärkt samarbete rått emellan vattenfallsdirektören

och dem. Men, såsom utvecklingen nu gått, är en ändring påkallad,

om apparaten icke skall bliva alltför tungrodd. Det torde nämligen icke

vara möjligt att med den utveckling, som styrelsens arbetsområde nu tagit, tillräckligt

snabbt avgöra en hel del ärenden, om för beslut alla ledamöternas mening

skall inhämtas. Det torde ligga i sakens natur, att styrelseledamöter, vilkas

huvudsakliga värv ligger på annat båll, och av vilka i regel de flesta torde få

uppsökas bland utom Stockholm bosatta personer, icke kunna hava tillfälle att

när som helst på kallelse infinna sig till plenum i vattenfallsstyrelsen. _ Visserligen

kunna många ärenden avgöras medelst cirkulation, och detta förfaringssätt har

också i rätt stor utsträckning måst tillgripas, men självfallet är, att många ärenden

för att genomgående behandlas fordra muntlig överläggning, och detta gäller

ej sällan synnerligen brådskande frågor.

Vid sådant förhållande är det enligt styrelsens åsikt lämpligt, ja nödvändigt,

att ett stort antal av de ärenden, som nu enligt § 21 i instruktionen skola handläggas

av styrelsen in pleno, få avgöras på annat sätt, och torde den lämpligaste

utvägen vara, att vattenfallsstyrelsens beslut i sådana fall fattas av vatienfallsdirektören,

som då skulle äga ensam beslutanderätt. Vidare bör en decentralisation

i så måtto genomföras, att avdelningschefer och byråchefer få ökad befogenhet

att på egen hand avgöra vissa grupper av mindre viktiga ärenden, särskilt

sådana, som endast innebära tillämpning av gällande allmänna bestämmelser.

På sådant sätt borde lämpligen handläggas och avgöras sådana ärenden,

vilka icke äro av sådan art och betydelse, att de kräva närvaro av styrelseledamöterna.

I handläggningen av de ärenden, för vilkas avgörande tillgång till

just dessa personers speciella sakkunskap och erfarenhet är nödig eller nyttig,

skulle de däremot fortfarande deltaga. Vilka ärenden, som skulle avgöras på

ena eller andra sättet, torde lämpligen närmare fastslås i av Kungl. Maj:t utfärdad

instruktion.»

Vidkommande den nuvarande anordningen med särskilda representanter

från andra ämbetsverk vid handläggning inom vattenfallsstyrelsen

av vissa slag av ärenden uttalar styrelsen uti sin ifrågavarande skrivelse

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 305. 11

såsom sin bestämda mening, att densamma numera är både ineffektiv

och onödig.

»Denna anordning» — säger styrelsen — »bär en historisk bakgrund och är

hämtad från det förslag, som till 1907 års riksdag framlades av Ivungl. Maj:t om

inrättande av eu s. k. permanent vattenfallskommission, vars uppgift skulle vara

att ombesörja utarrenderingen av vissa statens vattenfall och att i detta sammanhang

åstadkomma en snabbare behandling av ärendena angående kungsådras

överbyggande ävensom att för övrigt närmast vara en konsulterande institution

i fråga om användandet av staten tillhöriga vattenfall. Vattenfallsstyrelsen är

emellertid ett utpräglat affärsverk, som, då det gäller bebyggande av vattenfall,

anläggande av kanaler eller verkställande av sjöregleringar, behandlas liksom en

privat företagare. Följden är, att alla motsvarande ärenden sändas på remiss

till vederbörande ämbetsverk, och att med hänsyn härtill de ifrågavarande representanterna

vid sitt deltagande i handläggningen av motsvarande ärenden inom

vattenfallsstyrelsen icke vilja eller kunna på förhand binda sina händer. I fråga

om vattenfallsupplåtelse för nyttjande är förhållandet liknande, då tillstånd för

bebyggande alltid i vanlig ordning måste sökas hos domstol, som åter tillkallar

särskild eller särskilda sakkunniga eller, då det gäller överbyggande av kungsådra,

hänskjuta ärendet till Kungl. Maj:t, som ej avgör detsamma, förrän sakkunnig

utredning genom Kungl. Maj:ts befallningskavandes försorg verkställts

och vederbörande ämbetsverk fått yttra sig. Den vinst i tid och arbete, som vid

införandet av denna bestämmelse antogs kunna ernås, har man sålunda icke vid

stadgandets praktiska ^ tillämpning kunnat tillgodogöra sig. Anmärkas bör, att

enligt vattenlagen av år 1918 dessa ämbetsverks befattning med kungsådrefrågor

fr. o. m. år 1919 kommer att upphöra, och att de intressen, de tillförne bevakat,

komma att representeras av särskilda sakkunniga inom vattendomstolarna.

Återstår då endast järnvägsstyrelsens inflytande på de i § 30 omnämnda

ärendenas gång. Detta kan emellertid bibehållas utan den tyngande form, som

nämnda paragraf föreskriver, därest i ny instruktion Kungl. Maj:t ålägger vattenfallsstyrelsen

att i ärenden, som röra förslag angående bebyggande av vattenfall,

vilket antingen inköpts för statens järnvägars behov eller av Kungl. Maj:t vid

fattande av beslut om dess disposition förklarats vara av beskaffenhet att kunna

komma i fråga att användas för järnvägarnas drift, liksom ock då fråga är om

principerna för uthyrande av kraft från vid dylikt vattenfall anlagt kraftverk, inhämta

järnvägsstyrelsens yttrande eller samråda med denna myndighet.»

Vattenfallsstyrelsen framställer därefter till besvarande frågan, huru

styrelsen lämpligen bör vara sammansatt.

»För bedömande härav», yttrar styrelsen, »bör dess verksamhetsområde

närmare skärskådas.

Till detta hör först och främst förvaltningen av dels statens kraftverk och

dess viktigaste kanalverk, Trollhätte och Södertälje kanaler, dels de vattenfall,

vilka inköpts för elektrisk drift å statsbanorna, dels de vattenfall, som av kronan

eljest inköpts eller komma att inköpas för utveckling av statens kraftverksrörelse

eller som överflyttats från domänstyrelsens förvaltning, dels de i Norrland belägna

vattenfall, som enligt särskilda bestämmelser i avvittringsförfattningarna

reserverats för kronans räkning, allt med tillhörande utmål och fastigheter, dels

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl- Maj:ts Proposition Nr 395.

ock betydande andra fastigheter, exempelvis vid Trollhättan och Göta älv, Lule

älv, Motala m. fl. ställen, och av vilka de vid Trollhättan och Porjus delvis redan

i stor utsträckning exploaterats såsom egnahems- och industriområden.

Vidare idkar styrelsen en synnerligen omfattande byggnadsverksamhet. Det

må här endast påminnas om de redan utförda kraftstationsbyggnaderna vid Trollhättan,

Porjus, Älvkarleby och Västerås, de pågående utvidgningsarbetena vid

Trollhättan, Västerås och Porjus, de beslutade nybyggnaderna av kraftstationer

vid Lilla Edet, Motala och Harsprånget samt om ombyggnaden av Trollhätte

och Södertälje kanaler och upprensningen av Mälarens farleder; de utomordentligt

omfattande kraftledningsbyggnadema med därtill hörande understationer ej

att förglömma.

Till sist bedriver styrelsen ett intensivt utrednings- och projekteringsarbete,

bland annat, i fråga om nya kraftverk och kraftledningar samt sjö- och flodregleringar,

av vilka särskilt är att märka Vänerns reglering, ett företag, för vilket

styrelsen på Kungl. Maj:ts uppdrag redan föranstaltat om häradssyn och för

vilket vidlyftiga kartläggnings-, avvägnings- och värderingsarbeten pågå.

Av dessa förvaltningsgrenar är det i all synnerhet den, som berör kraftverken,

som för närvarande blivit allt mera betydelsefull och omfattande, och

vilken fortfarande är stadd i den allra snabbaste utveckling. Inom denna förvaltningsgren

förekomma, bland annat, ej allenast betydelsefulla elektrotekniska

spörsmål samt nyanläggnings- och upphandlingsfrågor utan även viktiga leveransuppgörelser

beträffande elektrisk energi till industri, hantverk, jordbruk och

privata hem, vilka uppgörelser i viss mån hava inverkan på hela landets kraftfråga

och ingripa i de sociala förhållandena. Dessa senare beröras jämväl, bland

annat, vid dispositioner av de under styrelsens förvaltning ställda bostadsområden

och vid anordnandet av bostäder för den under styrelsen anställda

talrika personalen.

Emellertid är styrelsens sammansättning hittills sådan, att några särskilda

representanter för de elektrotekniska och de sociala spörsmålen icke finnas i

densamma, vilket dock med hänsyn till det ovan anförda torde vara synnerligen

önskligt. Utom ordföranden-vattenfallsdirektören sitta nämligen i styrelsen en

sakkunnig inom väg- och vattenbyggnadsfacket, en industriman, en målsman

för sjöfarten och en jurist, och motsvarande fack böra enligt vunnen erfarenhet

fortfarande vara representerade. Under sådana förhållanden kunde det angivna

önskemålet nås på det sätt, att antalet styrelseledamöter ökades till sex förutom

ordföranden. Visserligen skulle detta kunna medföra en större tungroddhet i

förvaltningen, men olägenheten härav bleve säkerligen i behörig grad motverkad,

om från "behandling av hela styrelsen undandroges ett flertal ärenden, som i

stället finge avgöras av vattenfallsdirektören ensam. Det är också under denna

bestämda förutsättning, som styrelsen anser sig kunna föreslå en ökning i antalet

styrelseledamöter från 5 till 7, vattenfallsdirektören inberäknad.

En annan lika bestämd förutsättning för detta förslag är, att den ledamot,

som skulle representera den elektrotekniska sakkunskapen, icke finge väljas bland

personer, vilka genom sin privata verksamhet kunde komma i något motsatsförhållande

till de styrelsen förelagda uppgifterna, eller vilkas inblick i styrelsens

affärsrörelse kunde bliva till förfång för denna.»

Styrelsens förslag innebär vidare inrättande inom styrelsen av vissa

angivna avdelningar och byråer. Dessa skulle under verkets chef, vilken

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr <9.95. 13

skulle benämnas generaldirektör, förestås av avdelningschefer och byråchefer.

Därjämte hava de två revisorer, som, enligt vad förut är nämnt,

årligen tillsättas av Kungl. Maj:t för granskning av styrelsens förvaltning,

. bibehållits i styrelsens förslag, dock under den förändrade benämningen

överrevisorer.

Den av styrelsen föreslagna organisationen överensstämmer alltså

i huvudsak med den nuvarande, i det att styrelsen skulle bestå av en

chef samt ett antal från andra verksamhetsområden tillkallade ledamöter.

Liksom för närvarande är fallet, skulle inom styrelsen viktigare ärenden

avgöras kollegialt och andra ärenden av verkets chef ensam, dock att

kollegial behandling skulle fordras i färre antal fall än som nu gäller.

Ehuru inom styrelsen skulle inrättas avdelningschefsbefattningar och

byråchefstjanster, vore det enligt styrelsens förslag likväl icke avsett,

att innehavare av dylik tjänst, vilken väl i allmänhet komme att föredraga

de till hans verksamhetsområde hörande ärenden, skulle såsom

ledamot deltaga i besluten.

I sitt yttrande har lönekommittén, efter att hava erinrat om innebörden

av styrelsens förslag beträffande formen för styrelsens organisation,

framfört vissa erinringar mot berörda förslag, och har kommittén

i sådant hänseende anfört följande.

»Mot en sådan anordning, som väsentligt avviker från de organisationsformer,

. som gälla inom andra statens verk, hava inom kommittén väckts åtskilliga

betänkligheter. Det har nämligen synts kommittén, som skulle den kollegiala

formen vid behandlingen av viktigare ärenden verka alltför tyngande för ett verk

sådant som vattenfallsstyrelsen, vilket måste kunna på en gång snabbt och smidigt

handlägga frågor av vittgående betydelse. I sådant hänseende må erinras,

att styrelsens medlemmar, förutom chefen, skulle uppgå till sex, därav, flere, såsom

för närvarande är fallet, kunna vara bosatta utom Stockholm. Ävenledes

torde det i viss mån få anses mindre lämpligt, att styrelsens beslut skall kunna

dikteras av sådana medlemmar av styrelsen, som icke på något område direkt

deltaga i statens Arattenfallsverks egentliga administration och ej heller äro att

anse såsom handlande under verkligt tjänstemannaansvar. Å andra sidan skulle

det kunna tänkas ligga en viss fara däruti, att verkets chef äger ensambeslutanderätt

i åtskilliga viktigare ärenden — en befogenhet som enligt förslaget skulle

ytterligare utökas — utan att vederbörande avdelnings- eller byråchef bliver på

något sätt medansvarig vid avgörandet.

Kommittén har i anledning härav velat ifrågasätta, huruvida ej en lämpligare

organisation av vattenfallsstyrelsen skulle kunna väljas, varigenom de antydda

olägenheterna skulle kunna undvikas utan att dock de fördelar, som den nuvarande

organisationen med sina lekmannarepresentanter erbjuder, bleve åsidosatta.

Därvid har kommittén riktat sin uppmärksamhet på den organisationsform,

som tillämpats beträffande järnvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen.»

Löne
kommittén.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Ma]ds Proposition Nr 395.

Enligt vad kommittén vidare meddelat, kade, sedan vid överläggning

med chefen för vattenfallsstyrelsen från kommitténs sida berörda

synpunkter framhållits, bemälde chef i promemoria till kommittén på

begäran framlagt ett nytt förslag i ämnet, avseende att formen med

från annan verksamhet tillkallade beslutande ledamöter skulle utbytas

mot en fullmäktiginstitution samt att vederbörande föredragande tjänsteman

skulle erhålla ledamots ställning i styrelsen.

Berörda promemoria, vilken till sina väsentliga delar återgivits i

kommitténs yttrande, hade huvudsakligen följande innehåll.

Vattenfallsstyrelsen borde under nyss angivna förutsättningar utgöras av

en generaldirektör och chef för statens vattenfallsverk,

en överdirektör och chef för statens kraftverksförvaltning,

. en överingenjör och chef för statens vattenfallsverks byggnadsavdelning

(tillsvidare på extra stat),

ett antal byråchefer — på ordinarie och extra stat — föredragande en var

för de ärenden, vilka tillhörde den byrå inom styrelsen, som han förestode, samt

vattenfallsfullmäktige.

Dessutom borde annan tjänsteman, vilken enligt särskild bestämmelse i

instruktionen eller på grund av särskilt uppdrag föredroge ärende i styrelsen,

därvid tillika ingå såsom ledamot av styrelsen.

Enligt styrelsens förslag skulle antalet icke-föredragande ledamöter vara sex.

Då fullmäktige emellertid ej skulle hava beslutanderätt, kunde, enligt vattenfallsdirektörens

mening, antalet måhända inskränkas till fyra. Även i detta fall syntes

suppleanter bliva obehövliga. Jämväl mot antalet fyra kunde uppställas organisationen

av telegraf- och järnvägsstyrelserna, där fullmäktiges antal endast vore två.

Men med hänsyn till de till sin art ganska skilda områden, som vattenfallsstyrelsens

verksamhet omfattade, torde antalet fyra kunna väl motiveras. Erfarenheten från

styrelsens hittillsvarande verksamhet ansågs stödja denna åsikt. Det. framhölls i

detta sammanhang, att fullmäktige i främsta rummet borde utgöras av inom styrelsens

verksamhetsområde sakkunnige samt i praktiska och ekonomiska värv förfarna

män. Det torde nämligen vara ett livsvillkor för ett affärsdrivande verk sådant som

vattenfallsstyrelsen att äga intim kännedom om vad som rörde sig ute i skilda

kretsar och om det sätt, varpå motsvarande spörsmål där löstes. En isolering

härifrån kunde lätt äventyra förvaltningens ändamålsenliga handhavande och utveckling.

Däremot borde bestämda områden för de olika fullmäktiges sakkunskap

icke uppdragas, utan Kungl. Maj:t äga frihet att efter föreliggande förhållanden

utse fullmäktige.

Vid nu ifrågasatta organisationsform borde generaldirektören ensam äga

beslutanderätt, men därest generaldirektören fattade beslut, som strede mot föredragandens

eller annan tillstädesvarande ledamots åsikt, borde det åligga denne

att låta till protokollet anteckna sin skiljaktiga mening.

Beträffande de ärenden, vid vilkas behandling fullmäktige i regel borde närvara,

måste de begränsas till '' sådana av viktigare och mera principiell natur.

Dessa torde lämpligen närmare preciseras i en blivande instruktion. Antydningsvis

hava emellertid i promemorian nämnts följande frågor:

förvaltningens organisation; inkomst- och utgiftsstater samt viktigare ärenden

s. 15 Kontrollera mot PDF

Knut)l. Maj:ts Proposition Nr 305. 15

av företrädesvis praktisk ekonomisk innebörd, såsom do under styrelsens förvaltning

stånda större vattenfallens disposition och sättet för dessas bebyggande:

grunder for upplåtelse av vattenfall och fastigheter; förvärv, försäljning eller upplåtelse

av större vattenfall och fastigheter; nya större anläggningar och företagallmänna

bestämmelser angående uthyrning av elektrisk energi; större leverans

av elektrisk energi; större upphandlingar eller entreprenader (för vilka dock en

rymhgt tilltagen rörelsefrihet borde förbehållas generaldirektören); förslå" till

legiementen och taxor för kanaler; faxe- och samtrafiksfrågor av principiell be-ydelso

ävensom alla sådana frågor, som generaldirektören i övrigt ansåge böra

i fullmäktiges närvaro handläggas.

Fullmäktig skulle emellertid, om han sådant önskade, äga att närvara och

anföra sin mening jämväl vid föredragning av ärende, i vars handläggning han

icke kallades att deltaga. A andra sidan måste givetvis, i likhet med vad i

TlFu ocl\ lamvägsstyrelsernas instruktioner stadgades, jämväl ärende av beskaftenhet

att fullmäktige därom borde höras, kunna, därest det vore så brådskande,

att fullmäktige icke liunne tillkallas, avgöras av generaldirektören, men

P°ii e-i\-Sada.nl beslutet anmälas vid närmast påföljande sammanträde, i vilket,

fullmäktige deltoge.

Vilka frågor som borde handläggas av generaldirektören i närvaro av vederbörande

överdirektör, överingenjör, byråchef eller annan föredragande, torde eu

blivande instruktion närmare höra bestämma, varvid telegrafstyrelsens och järnvägsstyrelsens

instruktioner i tillämpliga delar syntes kunna i huvudsak följas.

. ...1)611 beslutanderatt, som enligt vad nyss sagts skulle tillkomma generaldirektören,

borde beträffande vissa grupper av ärenden berörande kraftverksförvaitmngen,

respektive byggnadsavdelningen, kunna av denne överlåtas på överdirektören,

respektive överingenjören. Jämväl i fråga om de beslut, som sålunda

fattades av överdirektören eller överingenjören, borde vederbörande föredragande

hava skyldighet att låta till jxrotokollet anteckna skiljaktig mening.

Vidare borde samtliga byråchefer tilldelas befogenhet att å styrelsens vägnar

vidtaga vissa åtgärder eller avgöra vissa ärenden i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som funnes stadgat i § 57 av järnvägsstyrelsens instruktion.

Beträffande det av vattenfallsdirektören sålunda framlagda förslaget

förande formen för vattenfallsstyrelsens organisation yttrar kommittén

i utlåtandet, att detta förslag syntes innebära en väsentligt lyckligare

lösning av nu föreliggande spörsmål än som ifrågasatts i vattenfallsstyrelsens

skrivelse. Kommittén funne sig fördenskull kunna i allt väsentligt

ansluta sig till det av vattenfallsdirektören på begäran framlagda förslaget.

Enligt kommitténs mening borde sålunda vattenfallsstyrelsen utgöras

av generaldirektören och chefen för statens vattenfallsverk samt

vederbörande avdelningschefer (enligt förslaget benämnda överdirektör,

lespektive överingenjör) och byråchefer, såsom föredragande ledamöter,

ävensom vattenfallsfullmäktige. Föredroges ärende av annan tjänsteman

hos styrelsen ^ än avdelningschef eller byråchef, skulle därvid dylik föredragande

ingå såsom ledamot av styrelsen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

De till styrelsens handläggning hörande ärenden skulle avgöras av

generaldirektören, efter föredragning av vederbörande avdelningschef

eller byråchef eller ock av särskilt förordnad föredragande. Från generaldirektörens

ensambeslutanderätt skulle dock undantagas ärenden rörande

bestraffning av personalen, vilka ärenden lämpligen borde avgöras

kollegialt, dock med utslagsröst för generaldirektören i händelse av lika

röstetal. Utan föredragning inför generaldirektören borde avdelningschef

kunna få på föredragning av honom underordnad tjänsteman avgöra

sådana ärenden eller grupper av ärenden, beträffande vilka han av generaldirektören

erhållit uppdrag att meddela beslut. Givetvis borde slutligen

vederbörande avdelningschef, byråchef eller annan tjänsteman äga

att utan föredragning inför styrelsen vidtaga åtgärd beträffande en del

mindre viktiga ärenden, s. k. byråärenden.

Vid föredragning av ärenden av mera principiell natur och andra

särskilt viktiga ärenden borde vattenfallsfullmäktige närvara och såsom

ledamöter i styrelsen meddela upplysningar och råd samt deltaga i öveiläggningen.

Ifråga om vilka ärenden, som borde behandlas i nu angiven

ordning, åberopade kommittén de i vattenfallsdirektörens promemoria

angivna exemplen.

Därest generaldirektören i ärende, som fördroges för honom, fattade

beslut, som strede mot föredragandens eller annan tillstädesvarande

ledamots åsikt, skulle det åligga denne att låta till protokollet anteckna

sin skiljaktiga mening. Detta gällde självfallet även vattenfallsfullmäktig,

där han vore närvarande vid föredragning inom styrelsen.

I detta sammanhang har kommittén berört frågan huru sådana

ärenden, som eljest på föredragning skulle avgöras av generaldirektören,

borde behandlas, då denne vore förhindrad att utöva sitt ämbete.

I huvudsaklig anslutning till ett av vattenfallsdirektören i sådant

hänseende framlagt förslag ansåg kommittén saken lämpligen kunna

ordnas på ungefär följande sätt.

Ärenden, tillhörande sådan avdelning inom styrelsen, som förestodes

av överdirektör eller överingenjör, alltså ärenden rörande kraftverksförvaltningen

och byggnadsavdelningen, skulle avgöras av vederbörande

avdelningschef på föredragning av den tjänsteman, som därtill utsåges.

Ärenden, som tillhörde andra byråer, skulle avgöras av den byråchef,

som därtill erhölle generaldirektörens uppdrag, och borde därvid varje

ärende föredragas för honom av vederbörande byråchef eller särskilt

förordnad föredragande, dock att, därest ärendet tillhörde förstnämnde

byråchefs egen byrå, vilken han skulle förestå jämväl under den tid

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung!, Maj:ts Proposition Nr 395,

17

ifrågavarande uppdrag varade, ärendet skulle avgöras av honom i närvaro

av annan byråchef, som han tillkallade för ändamålet.

Ärende, som berörde mer än en avdelnings eller byrås verksamhetsområde,

syntes kommittén böra avgöras samfällt av vederbörande

avdelningschefer respektive byråchefer, med utslagsröst vid lika röstetal

för den i tjänsten främste.

I generaldirektörens frånvaro borde emellertid icke få avgöras

vissa viktigare ärenden, vilka lämpligen borde angivas i instruktionen,

eller ock andra ärenden, angående vilka generaldirektören bestämt,

att beslut i dem ej finge meddelas, annat än då han själv vore närvarande.

Med den nu angivna ordningen uti ifrågavarande hänseende ansåg

kommittén någon särskild ställföreträdare för generaldirektören i allmänhet

icke vara erforderlig. Bleve generaldirektören för längre tid hindrad

att utöva sitt ämbete, borde emellertid särskild vikarie förordnas av

Kungl. Maj:t.

Rörande de föreslagna vattenfallsfullmäktige yttrar kommittén

vidare:

»Såsom förut är antytt, skulle dessa fullmäktige i viss mån ersätta de nuvarande,

bland enskilda personer utsedda ledamöterna av styrelsen. Av de fyra

personer, som för närvarande innehava nämnda ledamotskap, är en sakkunnig

inom väg- och vattenbyggnadsfacket samt en inom det juridiska området, varjämte

en ledamot representerar industriens och en ledamot sjöfartens intressen. Det

har nu ifrågasatts, att förutom de nämnda fyra områdena jämväl den elektrotekniska

sakkunskapen och de sociala intressena skulle bliva genom fullmäktige

representerade inom styrelsen, och att fördenskull dessas antal skulle bestämmas

till sex. Emellertid har vattenfallsdirektören även tänkt sig ätt antalet fullmäktige

skulle kunna sättas till fyra eller till och med inskränkas till allenast två.

Då bland tjänstemännen hos vattenfallsstyrelsen givetvis bör finnas erforderlig

sakkunskap inom såväl väg- och vattenbyggnadsfacket som elektroteknikens

och juridikens områden, synes det kommittén vara mindre behövligt att erhålla

fullmäktige, som särskilt skola representera dessa områden.

Däremot anser kommittén, att man bör söka genom fullmäktige dels tillföra

vattenfallsstyrelsen sakkunskap inom sådana för styrelsens verksamhet särskilt

viktiga områden, som eljest icke skulle bliva företrädda genom styrelsens

tjänstemän, och dels låta vissa enskilda och allmänna intressen göra "sig gällande.

I sådant hänseende har kommittén antagit, att inom fullmäktige borde

finnas representanter för näringslivet, exempelvis industri, jordbruk och sjöfart,

ävensom för de allmänna sociala intressena. Då emellertid en och samma person

ej sällan torde kunna representera mer än ett av de nu antydda områdena, skulle

man måhända kunna bestämma antalet till allenast två eller tre. Kommittén har

dock icke velat motsätta sig, att, såsom vattenfallsdirektören förordat, antalet

sättes till fyra, enär härigenom möjlighet skulle beredas, att, där så kan beBihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 356 höft. (Nr 395.) 882 19 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Särskild

mening inom

kommittén.

18 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

finnas nödigt, låta jämväl annat område än de nu antydda bliva representerat.

I likhet med vattenfallsdirektören anser kommittén särskilda suppleanter för fullmäktige

kunna undvaras.»

Det av vattenfallsstyrelsen väckta förslaget om upphävande av nu

gällande bestämmelser därom, att i behandlingen av vissa frågor inom

styrelsen skola deltaga särskilda representanter för andra ämbetsverk,

har av kommittén tillstyrkts, och bar kommittén därvid uttalat, att en

åtgärd i antydd riktning syntes vara ägnad att förenkla handläggningen

av en del ärenden inom styrelsen utan att, såvitt kommittén kunde bedöma,

erforderlig trygghet och omtanke vid behandlingen skulle komma

att äventyras.

Beträffande kommitténs förslag att utbyta de nuvarande icke föredragande

styrelseledamöterna mot fullmäktige samt tilldela de föredragande

tjänstemännen ledamotsställning anförde en av kommitténs ledamöter,

herr Lubeck, särskild mening.

Han uttalade därvid bland annat, att vad kommittén anfört icke syntes

honom avgörande för den föreslagna åtgärden att ändra en styrelseform, som

under vattenfallsstyrelsens hittillsvarande tioåriga verksamhet visat sig väl ägnad

att främja verkets utveckling med tillgodoseende av såväl det allmänna som statens

finanser.

I anledning av de utav kommittén framställda erinringarna mot den nuvarande

organisationsformen framhöll reservanten såsom sin mening, att vid lämpligt

uppdelande och sammanförande av de ärenden, som vore av den vikt att de

borde underställas styrelsen, denna styrelseform icke behövde verka tyngande på

förvaltningen samt att nödig snabbhet" och smidighet ej behövde eftersättas. Därvid

uttalade reservanten emellertid den uppfattningen, att den av styrelsen föreslagna

ökningen av antalet utom verket stående ledamöter från fyra till sex icke

borde vinna bifall.

Att, såsom kommittén påpekat, besluten kunde dikteras av styrelsemedlemmar,

som icke direkt deltoge i verkets dagliga arbete, syntes reservanten icke

vara ägnat att väcka betänkligheter, utan tvärtom. Alldeles samma förhållande

rådde ju inom hela den enskilda affärsverksamheten, i såväl större som mindre

företag. Denna styrelseform avsåge att tillföra verkets allmänna ledning impulser,

vida synpunkter och praktisk affärsmässig erfarenhet utifrån genom dugande män,

som kände ansvar för verkets utveckling i stort sett och för dess kloka förvaltning.

Enligt reservantens mening kunde nämnda syftemål icke vinnas genom

anordningen med fullmäktige, vilka aldrig kunde i erforderlig grad göra sin förmåga

och sitt inflytande gällande och därför ej heller kunde känna samma ansvar

för verkets utveckling.

Emellertid ansåg reservanten, att den anordningen borde under alla förhållanden

genomföras, att föredragande avdelnings- och byråchef skulle hava rättighet

och skyldighet att låta anteckna avvikande mening i det fall att vare sig

styrelsens eller generaldirektörens beslut icke överensstämde med föredragandens

åsikt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ls Proposition Nr 395.

Under åberopande av sitt yttrande i ämnet uttalade reservanten,

att han icke kunde finna, att man under vattenfallsstyrelsens mest krävande

utvecklingsperiod haft sådana erfarenheter av den nuvarande

styrelseformen, att densamma för framtiden skulle anses uttjänt inom

statens affärsdrivande verksamhet. Motsatsen föreföllo reservanten vara

förhållandet, och det syntes i varje fall icke vara till nämnvärd olägenhet,

men väl av stort allmänt intresse att åtminstone ännu eu tid framåt

bevara och ytterligare pröva denna för statsdriften visserligen egenartade

styrelseform vid sidan av andra.

I sitt utlåtande den 7 februari 1919 över kommitténs yttrande bar

vattenfallsstyrelsen vidhållit sitt uti skrivelsen den 17 september 1918

framlagda förslag rörande formen för styrelsens organisation.

Styrelsen erinrar därvid, bland annat, hurusom tyngdpunkten i

styrelsens verksamhet vore anläggningen och förvaltningen av de kronan

tillhöriga kraftverken och därtill hörande anläggningar samt uthyrning

av kraft därifrån. Jämlikt instruktionen tillkomme det styrelsen att besluta

om uthyrning från kraftverken av kraft och om de anläggningar,

som därför erfordrades. Detta stadgande hade under hela den tid styrelsen

varit i verksamhet, tillämpats på det sätt, att styrelsen beslutat

såväl om, till vilka avnämare kraft skulle uthyras, som ock om priset

för kraften samt om kontraktstidens längd och övriga villkor för upplåtelsen,

vilka villkor och bestämmelser oupphörligen växlade allt efter

upplåtelsens beskaffenhet och ändamål samt de särskilda omständigheter,

som i varje fall förelåge.

För att giva en föreställning om, vad denna befogenhet faktiskt innebure

och vilket ansvar därmed vore förbundet, påpekar styrelsen, hurusom de i kraftverken

vid 1917 års slut bundna kapitalen utgjorde för Trollhätte _ kraftverk

46,140,749 kronor, för Porjus kraftverk 15,855,188 kronor samt för Älvkarleby

kraftverk 26,964,000 kronor eller tillsammans 88,959,937 kronor. Motsvarande belopp

uppginge vid 1918 års slut till 101,449,937 kronor.

Styrelsen framställer därefter till besvarande frågan om anledningen

till att åt vattenfallsstyrelsen lämnats eu inom svensk statsförvaltning

så enastående befogenhet att självständigt förvalta särskilt statens kraftverksrörelse.

En vägledning för besvarandet av detta spörsmål ansåg styrelsen kunna

hämtas från vad som i den proposition till 1908 års riksdag, som föranledde

vattenfallsstyrelsens - inrättande, yttrats därom, att den då föreslagna styrelsen

»genom sin sammansättning komme att erbjuda de bästa garantier för ett lyckligt

samarbete med industrien och övriga avnämare av kraft samt för att affärs
-

Vattenfallsstyrelsens

utlåtande

V 2 1919.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Proposition Kr 395.

mässiga och praktiska hänsyn körnare att göra sig gällande vid förvaltningen av

ifrågavarande statstillgång».

Det hade enligt styrelsens mening varit eu given förutsättning för riksdagens

beslut i ämnet, varigenom densamma åt den nyinrättade vattenfallsstyrelsen

helt överlämnade förvaltningen av statens kraftstationer och uthyrningen av kraft

därifrån, att styrelsen skulle äga en sådan sammansättning, som sedermera i

instruktionen bestämts.

Det syntes styrelsen med allt fog kunna påstås och även vara av

de nu förflutna årens erfarenhet till fullo bestyrkt, att den lösning,

som sålunda gavs åt frågan beträffande vattenfallsstyrelsens sammansättning

och befogenheter, varit lämplig och ändamålsenlig.

I sådant avseende yttrar styrelsen vidare bland annat:

»Med den mångfald av olika spörsmål, som uppställa sig i fråga om upplåtelse

av kraft från statens kraftverk, är det nämligen omöjligt att tänka, att härför

skulle kunna uppgöras någon slags taxa eller allmänna bestämmelser, som

skulle fastställas av Kungl. Maj:t eller riksdagen, och vilken vattenfallsstyrelsen

därefter skulle ställa sig till efterrättelse. Likaledes torde det vara varken möjligt

eller lämpligt att åt Kungl. Maj:t skulle överlämnas att besluta om kraftens

uthyrning ens vad beträffar avtal, som avse betydliga kraftmängder.

Ej heller torde det vara riktigt att, såsom lönekommittén föreslagit, i en

enda persons hand lägga avgörandet av frågor, som röra så betydande värden

och i många fall inverka på hela landsändars ekonomiska utveckling för långa

tider framåt, och där det kan gälla att fördela de tillgängliga kraftmängderna ej

blott mellan olika samhällen och industriorter utan ock mellan olika sins emellan

konkurrerande industrier och företag, varvid även bör tagas i betraktande de

olika industriernas nationalekonomiska betydelse och framtida utvecklingsmöjligheter.

— •— —• —

Härtill kommer den uppmärksamhet, som måste ägnas åt inköp av vattenfall

samt åt landsbygdens elektrifiering och utförandet av de anläggningar, som

för sådant ändamål måste verkställas, vilken fråga alltmer vuxit tram till den

mest avgörande betydelse för landets utveckling.

Det torde vara att ställa för stora anspråk på en enda persons omdömesoch

verksamhetsförmåga att förutsätta, att han till den grad, som ett riktigt avgörande

av föreliggande frågor kräver, skulle kunna till fullo behärska alla de

olika grenar, som beröras av styrelsens verksamhet. I detta avseende måste

även tagas i betraktande, att också ledandet av anläggningar av kraftverk och

kanaler, inköp av vattenfall och en mängd andra viktiga avgöranden, som ligga

inom styrelsens verksamhetsfält, måste falla på hans skuldror, Det har av lönekommittén

antytts, att den arbetsbörda och det ansvar, som enligt kommitténs

förslag skulle falla på generaldirektörens lott, skulle lättas genom den föreslagna

organisationen med överdirektör, överingenjör och övriga föredragande. Men

häremot måste invändas, att, om och i den mån generaldirektören i någon gren

saknar erforderliga fackkunskaper och insikter, han helt och hållet blir beroende

av den föredragande och av det sätt föreliggande sak av denne förberedes och

föredrages, varigenom i själva verket det icke blir generaldirektören utan den

föredragande, som blir den bestämmande, utan att dock i främsta rummet varda

ansvarig för det beslut, som fattas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl, Maj:ts Proposition Nr 395.

Den lämpligaste utvägen för att till styrelsens förfogande, i den mån sådant

är möjligt, ställa praktisk erfarenhet och kunskap inom de olika områden, som

iiro föremål för styrelsens verksamhet, torde därföre vara att för styrelsen bibehålla

den kollegiala organisationsformen. Därigenom kan nämligen styrelsen

från skilda håll tillföras krafter, vilka såväl äga teoretisk kunskap som även i

praktiken förvärvat erfarenhet om styrelsens olika verksamhetsfält. Vattenfallsstyrelsen

är i långt högre grad ett rent affärsdrivande verk än telegrafstyrelsen

och järnvägsstyrelsen, vilka bägge intaga en monopoliserad ställning, och vilka

bägge ifråga om de avgifter, som av respektive verk skola upptagas, endast äga

att föreslå taxor. Vattenfallsstyrelsen åter står i konkurrensförhållande till enskilda

företag i helt annan grad än nyss nämnda bägge styrelser, och för ett

riktigt bedrivande av vattenfallsstyrelsens verksamhet erfordras icke blott affärsduglighet

och ekonomisk erfarenhet utan ock en ingående kännedom om de vid

varje olika tidpunkt inom affärslivet och industrien rådande förhållanden och de

krav och anspråk, som med hänsyn härtill uppställa sig för styrelsens verksamhet.

Vattenfallsstyrelsen står inför en helt annan nödvändighet än statens övriga

så kallade affärsdrivande verk att följa med affärslivets och industriens utveckling,

och därföre erfordras för en riktig skötsel av styrelsens rörelse oundgängligen

en verklig och ingående kännedom om och kontakt med affärslivet och

dess förhållanden, varförutan styrelsens affärsverksamhet icke kan på rätt sätt

bedrivas eller länkas in på de banor, som den industriella utvecklingen och landets

övriga behov vid olika tidsperioder kräva.

Någon större fara för vattenfallsstyrelsens utveckling lian icke förefinnas än

stagnation och byråkratism, men det är just härför, som den av lönekommittén

föreslagna organisationsformen slår dörrarna öppna.

De fordringar på vaken och intim kännedom om affärslivet och dess behov

samt därav betingade förmåga till initiativ och handlingskraft, som vattenfallsstyrelsens

verksamhet för sin vidare utveckling kräver, kunna ingalunda fyllas genom

den av lönekommittén föreslagna anordningen med fullmäktige. —---Själva

principen att utbyta de nuvarande styrelseledamöterna, med den befogenhet de

äga, mot fullmäktige kan nämligen för ett affärsdrivande verk, av den beskaffenhet

som vattenfallsstyrelsen har, icke vara riktig. Den nödiga kännedomen och

erfarenheten om styrelsens verksamhet, affärer och utvecklingsbehov torde nämligen

knappast kunna i tillräcklig grad vinnas av personer, som endast tillfälligtvis

tillkallas för att, såsom det i järnvägsstyrelsens instruktion heter, ''meddela

upplysningar och råd’, och vilka icke genom det kontinuerliga deltagandet i styrelsens

sammanträden bliva i tillfälle att följa ärendenas beredning och gång

samt de olika tjänstemännens föredragningssätt och duglighet. Känslan av ansvar

för de fattade besluten samt det tvång till att söka, så vitt möjligt är, sätta

sig in i föreliggande ärenden, som ett dylikt ansvar innebär, bortfaller ock genom

en sådan anordning. För övrigt, kan det tänkas, att självständiga och oberoende

personer, som väl i regel skulle tillkallas från eu omfattande privat verksamhet,

skulle kunna finna sig i en ställning, där deras efter bästa förstånd och erfarenhet

lämnade ''upplysningar och råd’ tilläventyrs lämnas obeaktade och de äro

ur stånd att bestämmande medverka till det praktiska förverkligandet av vad de

anse rätt och riktigt? Med allt fog torde det kunna påstås, att en anordning

med fullmäktige blott medför ett sken av att bereda erforderlig kontakt med

affärslivet samt inflytande för sakkunskapen och erfarenheten, men att därigenom

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!.. Maj:ts Proposition Nr 395.

dessa viktiga faktorer i själva verket berövas det bestämmande inflytande på

verkets drift, skötsel och utveckling, som rätteligen bör tillkomma desamma.»

Styrelsen yttrar därefter i anledning av de utav kommittén anförda

betänkligheterna mot den nuvarande organisationsformen följande:

»Det skäl, som av kommittén först anförts mot den nuvarande organisationen,

är att densamma skulle verka alltför tyngande för ett verk sådant som vattenfallsstyrelsen,

vilket måste kunna på en gång snabbt och smidigt handlägga

frågor av vittgående betydelse.

Med anledning liärav torde det vara nödigt att något närmare redogöra för

styrelsens hittillsvarande arbetssätt. I regel sammanträder styrelsen en gång i

månaden med undantag av en eller annan månad på sommaren, men förekommer

det även, att dessemellan styrelsesammanträden anordnas samt att vattenfallsdirektören

konfererar med olika styrelseledamöter.

Beträffande viktigare ärenden upprättas i regel av vederbörande föredragande

tjänstememorial eller förslag till utgående skrivelser, som antingen föredragas

vid sammanträdet eller därförut på förhand tillställas ledamöterna, varvid den

ledamot, inom vars fack ärendet faller, särskilt uppmanas att däråt ägna sin

uppmärksamhet.

Yäckes vid ett sammanträde något förslag, som sålunda icke förberetts, blir

förslaget föremål för diskussion, varefter, om ärendet icke genast kan avgöras,

med ledning av den förda diskussionen uppsättes promemoria eller skrivelseförslag,

som sedermera på ovan antytt sätt behandlas, varvid tillfälle lämnas åt den

styrelseledamot, inom vars intressesfer ärendet faller, att även vid promemorians

eller skrivelseförslagets utarbetande göra sina synpunkter gällande.

Även avgöras ärenden genom så kallad cirkulation på så sätt, att promemorior

och andra handlingar direkt tillställas styrelseledamöterna, som då per

brev, telegraf eller telefon meddela sitt besked.

I regel torde ärenden av någon större betydelse icke erfordra snabbare behandling

än nu nämnts, men naturligen kan det förekomma viktiga ärenden, som

kräva ett hastigare och omedelbarare avgörande. Av den hittills givna erfarenheten

att döma torde de emellertid i förhållande till övriga ärenden vara till antalet

så ringa, att någon avgörande vikt för valet mellan de olika organisationsformerna

icke torde kunna fästas vid dylika ärenden, helst som telegraf och

telefon vid desammas avgörande ju alltid stå till buds.

Emellertid skola enligt nu gällande bestämmelser en mängd ärenden^ av

mera underordnad betydelse avgöras utav styrelsen in pleno, Med det omfång

styrelsens Arerksamhet nu tagit böra givetvis en mängd dylika ärenden undantagas

från den kollegiala behandlingen och hänskjutas till generaldirektörens avgörande,

varjämte det bör förbehållas generaldirektören att antingen ensam eller

i förening endast med ett mindre antal styrelseledamöter besluta i ärenden, som

borde handläggas av styrelsen in pleno men som erfordra ett omedelbart avgörande.

Ärenden av sistnämnda slag böra sedermera anmälas vid nästa styrelsesammanträde.

De ärenden, som skola avgöras kollegialt, böra naturligen närmare angivas

i instruktionen för styrelsen, och bör därvidlag ledning kunna hämtas av den

förteckning, som i vattenfallsdirektörens till kommittén avgivna promemoria upptagits

å ärenden, som böra avgöras i närvaro av fullmäktige.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kurnjl. Maj:ts Proposition Nr 395

23

Vidare bör, såsom vattenfallsstyrelsen i sitt föregående förslag antytt och

kommittén närmar© utvecklat, dels avdelningschef kunna få på föredragning av

honom underordnad tjänsteman avgöra sådana ärenden eller grupper av ärenden,

beträffande vilka han av generaldirektören erhållit uppdrag att meddela beslut’

dels vederbörande avdelningschef, byråchef eller annan tjänsteman äga att utan

föredragning inför styrelsen vidtaga åtgärd beträffande en del mindre viktiga

ärenden, s. k. byråärenden.

Undandragas sålunda eu mängd jämförelsevis obetydliga ärenden från den

kollegiala behandlingen och beredes i enlighet med vad ovan anförts möjlighet

till ett snabbt avgörande av frågor, som erfordra skyndsam behandling, torde

några berättigade klagomål icke kunna framställas i fråga om arbetssättets tyngd

och ärendenas långsamma handläggning vid bibehållande av nuvarande organisation

sform.

Utan att frånkänna frågan om ärendenas skyndsamma och formella behandling

den betydelse, som bör tillkomma densamma, torde det emellertid vara

uppenbart, att det viktigaste och avgörande är att åstadkomma en så allsidig och

materiellt riktig prövning av föreliggande frågor som möjligt, i vilket avseende

den nu gällande organisationen måste äga bestämt företräde framför den av

kommittén föreslagna.

Det har vidare av kommittén framhållits, att enligt nu gällande instruktion

styrelsens beslut skulle kunna dikteras av sådana medlemmar av styrelsen, som

icke direkt deltaga i verkets egentliga administration och ej heller äro att anse

såsom handlande under verkligt tjänstemannaansvar. Med avseende härå torde

kunna framställas det spörsmål, om fruktan och farhåga för ansvar och efterräkningar

äro att anse såsom de krafter, vilka skola verka bestämmande och drivande

vid ledningen av ett stort affärs- och industriellt företag, sådant som statens

vattenfallsverk är. Eljest brukar det väl anses vara så, att det just är förmågan

att självständigt och allsidigt pröva och därefter utan räddhåga handla,

som utgör förutsättningen för framgången av företag av dylik art, varom nu är

fråga. Man far nog icke alldeles vill, om man antager, att det just är krafter av

dylik art, som lett till de resultat, som vattenfallsstyrelsens verksamhet hittills

lämnat.

Lika liten vikt torde böra fästas vid kravet på att styrelsens beslut ej skall

kunna dikteras av sådana medlemmar, som ej direkt deltaga i den egentliga administrationen.

Det torde nämligen tvärtom vara en verklig fördel, att styrelsen

till det huvudsakliga antalet icke består av personer, som äro tjänstemän eller

direkt deltaga i den dagliga administrationen. Ty därigenom beredes åt styrelsen^

i vars hand ledningen av verksamheten val dock bör ligga, möjligheten att

erhålla den fria och obundna överblick över hela verkets skötsel och behov, vilken

icke. kan förutsättas förefinnas hos en tjänsteman, vars intresse givetvis är

mest inriktat på den gren av verksamheten, som faller under hans tjänstebefattning-

Det väsentliga och huvudsakliga måste vara, att styrelsens ledamöter erhålla

de kvalifikationer, att de äga en ingående kännedom om vattenfallsverkets

hela affärsverksamhet och utvecklingsmöjlighet, varigenom ock bör kunna bedömas

på vad sätt och i vilka banor utvecklingen vidare bör ledas.

Dock torde det vara både lämpligt och nyttigt att, såsom reservationsvis vid

kommitténs utlåtande föreslagits, för den föredragande tjänstemannen, vilken därvid

likväl icke skulle ingå såsom ledamot i styrelsen, stadgas rättighet och skyl
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

dighet att till protokollet anteckna avvikande mening, därest styrelsens beslut

icke skulle överensstämma med den föredragandes åsikt.

Det torde i detta sammanhang böra kraftigt betonas,_ att den kollegiala formen

icke torde medföra någon oberättigad inskränkning i den rörelsefrihet och

det bestämmande inflytande, som naturligen bör tillkomma verkets chef, }ia

ledningen av verket och ansvaret därför i främsta rummet maste vila. Den personliga

överlägsenheten och dugligheten gör sig nämligen alltid gällande, och det

kan endast vara en styrka för honom att vid verkets ledning ständigt hava tillgång

till andra var på sitt område erfarne och kunnige män, som med honom

dela ansvaret för verkets skötsel.

Dör övrigt bör det erinras, att det här gäller att fastställa bestämmelser

icke blott för nuvarande förhållanden utan även för en framtid, vars behov och

förhållanden nu icke kunna överskådas.

Av vad som ovan anförts torde framgå, att utan åsidosättande av de krav

på snabbhet och smidighet vid besluts fattande, som kommittén uppställt såsom

skäl för sitt förslag, den kollegiala organisationsformen fortfarande kan och bör

bibehållas. De företräden, som densamma framför kommitténs förslag innebära,

äro framför allt dels frihet från byråkratism, dels stadga och kontinuitet samt en

oavbruten kontakt med industrien och affärslivet, varförutan verkets ändamålsenliga

skötsel och tidsenliga utveckling måste äventyras.

Ej utan vikt är även, att genom en dylik sammansättning av styrelsen vid

avgivandet av de betänkanden och utlåtanden över lagförslag och dylikt, vilka i

stort antal av styrelsen avlämnas, till styrelsens förfogande står en fond av praktisk

och mångsidig erfarenhet, som väl näppeligen i sådana fall i lika grad stå

andra ämbetsverk till buds. _ .Toni
Såvitt

styrelsen har sig bekant, har ej heller från något annat håll framställts

krav på en ändring av styrelsens organisation, vilken av allt att döma också visat

sig väl motsvara sitt ändamål.

Kommitténs förslag kan därför ej betraktas annat än såsom utslag av eu

nivelleringssträvan att likställa vattenfallsstyrelsen med telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen.

Vattenfallsstyrelsens verksamhet, uppgifter och befogenheter äro

emellertid, såsom redan förut anförts, av helt annat slag än nämnda styrelsers

och kräver därför sin egen form, avpassad efter dess behov och utvecklingsmöjligheter.

Huru väl den nuvarande formen för vattenfallsstyrelsen fungerat framgår

bäst därav, att hittills ännu icke i styrelsens protokoll och handlingar finnes

^pår av en avvikande eller skiljaktig mening vid besluts fattande. Detta beror

icke på, att meningsskiljaktigheter icke förekommit, utan därpå att sådana efter

meningsutbyten kunnat utjämnas under den form av kollegial handläggning i

ordets bästa betydelse, vartill den nuvarande organisationens former lämna

utväg.»

I styrelsens förevarande utlåtande finnes emellertid antecknat särskilt

yttrande av styrelsens ordförande, generaldirektören F. V. Hönsen,

däruti denne förklarat, att han vore ense med övriga ledamöter i att förorda

den kollegiala formens bibehållande och kunde i stort sett ansluta

sig till den föregående motiveringen, men ville dock hava framhållit,

att lian ansåge jämväl fullmäktige formen, om den på lämpligt sätt utbildades

och tillämpades, kunna bliva betryggande och ändamålsenlig.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 305.

Därjämte ansåg han, att föredragandenas ställning borde vara lika med

deri, som överdirektörerna och byråcheferna i järnvägsstyrelsen intoge,

i så måtto att de vid sidan av de kollegialt beslutande ledamöterna inginge

såsom ledamöter i styrelsen, dock utan beslutanderätt, men med

rätt och skyldighet att lata till protokollet anteckna avvikande mening.

Då fråga var om inrättandet av en centralstyrelse för statens vattenkraftsanläggningar

och omonterade vattenfall, framhölls, såsom redan

förut är nämnt, vikten av att denna styrelse bleve så organiserad,

att den komme att erbjuda garantier för ett lyckligt samarbete med

industrien . och övriga avnämare av kraft samt för att affärsmässiga

och. praktiska hänsyn komme att göra sig gällande vid förvaltningen

av ifrågavarande statstillgång.

Uppenbart är, att, då det gäller en institution sådan som vattenfallsstyrelsen,

även den nya organisationen måste uppfylla nämnda förutsättningar,

om ock olika utvägar kunna tänkas för vinnande av det

angivna syftemålet.

\ id styrelsens inrättande ansag man sålunda berörda synpunkter

bäst kunna tillgodoses därigenom, att styrelsen sammansattes av en

vattenfallsdirektör, vilken tillika skulle vara styrelsens ordförande, samt

fyra från det privata näringslivet tillkallade ledamöter, och att avgörandet

av alla frågor av större betydelse skedde kollegialt. Att en dylik för

statsförvaltningen säregen organisationsform då valdes, torde delvis hava

sin förklaringsgrund däri, att vattenfallsstyrelsen kom att utgöra så

att säga en fortsättning av styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk,

vilken var organiserad liksom bolagsstyrelser i allmänhet Denna

organisationsform anser nu vattenfallsstyrelsen böra i huvudsak alltjämt

bibehållas.

Lönekommittén föreslår däremot, att styrelsen organiseras mera i

överensstämmelse med två av de övriga affärsdrivande verken, nämligen

järnvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen. Enligt kommitténs mening skulle

styrelsen sålunda bestå av generaldirektören såsom verkets chef samt

vederbörande avdelnings- och byråchefer eller andra föredragande såsom

ledamöter, varjämte särskilda fullmäktige, i egenskap av representanter

för näringslivet och de allmänna intressena, skulle vid behandlingen av

viktigare frågor inträda såsom ledamöter i styrelsen. Åt verkets chef

skulle visserligen förbehållas beslutanderätten i alla frågor utom bestraffningsärenden,

men ledamöterna — fullmäktige däri inbegripna — skulle

hava skyldighet att, där chefen fattade beslut,, som icke överensstämde

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 356 käft. (Nr 395.) 88219 4

Departements
chefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

med vederbörande ledamots åsikt, lata till protokollet anteckna avvikande

mening.

Då det nu gäller att bestämma sig för den ena eller andra av de

angivna organisationsformerna, synes valet ingalunda lätt. A ena sidan

bär den hittills tillämpade organisationen fungerat på ett tillfredsställande

sätt under hela den tid, som förflutit från styrelsens inrättande,

men å andra sidan torde det kunna befaras, att den nuvaiande

organisationsformen särskilt för framtiden kan komma att medföra vissa

olägenheter.

Såsom vattenfallsstyrelsen själv framhållit, var bolagsstyrelse!ormen,

vilken tillämpades jämväl i avseende å styrelsen för Trollhätte kanaloch

vattenverk, motiverad, då det gällde ett lokalt verk sådant som det

nyssnämnda, vilket hade ett tämligen begränsat förvaltningsområde och

där ärendenas antal icke var alltför stort. Åven under vattenfallsstyrelsens

hittillsvarande skede har, såsom styrelsen jämväl påpekat, denna

organisationsform kunnat med fördel bestå. Vattenfallsstyrelsen^har

emellertid funnit, att, med den utveckling verksamheten numera erhållit,

den hittillsvarande organisationen, såsom arbetande alltför tungt, icke

skulle bliva tillfredsställande. För avhjälpande av de befarade svårigheterna

har styrelsen huvudsakligen inskränkt sig till att föreslå, att

vissa grupper av ärenden icke vidare skulle behöva avgöras kollegialt,

utan beslut kunna fattas i dylika ärenden av generaldirektören eller,

vad beträffar mindre viktiga frågor, befogenhet lämnas åt avdelningschef

eller byråchef att på egen hand träffa avgörande. Då emellertid den

nuvarande organisationsformen i övrigt enligt styrelsens mening borde

bibehållas, skulle i allt fall ett betydande antal ärenden och därtill de

mest krävande fortfarande behandlas kollegialt. Vid sådant förhållande

synes det mig, att icke särdeles mycket står att vinna genom den av

styrelsen sålunda föreslagna åtgärden, utan förefaller det mig, som vore

det mest följdriktigt, om man helt och hållet lämnade det kollegiala

förfarandet och överginge till den av kommittén förordade organisationsformen.

Jag giver vidare kommittén rätt därutinnan, att det maste anses i

viss mån mindre lämpligt, att till följd av den kollegiala behandlingen

styrelsens beslut skall kunna mot verkschefens uttalade mening dikteras

av sådana medlemmar av styrelsen, som icke direkt deltaga i statens

vattenfallsverks egentliga administration. Huru samvetsgrant de utifrån

tillkallade ledamöterna än söka sätta sig in i och följa verkets förvaltning,

är det dock icke möjligt för personer, som hava sin huvudsakliga

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 395.

verksamhet inom andra områden och därtill måhända äro bosatta på

andra orter, att så ingående och så beständigt deltaga i arbetet inom

styrelsen, som verkets chef givetvis måste göra. Icke heller torde man

kunna antaga, att ifrågavarande ledamöter, åtminstone i allmänhet,

skola känna samma ansvar för verkets förvaltning som chefen, vilken

ju i första hand måste anses ansvarig för verkets skötsel. Att under

sådana förhållanden chefen vid bestämmandet av styrelsens beslut icke

i vidare man skall kunna göra sin mening gällande än att han äger

en röst av fem eller, enligt styrelsens föreliggande förslag, av sju röster

samt därjämte utslagsröst vid lika röstetal, synes mig kunna innebära

en viss fara, då det gäller ett målmedvetet handhavande av ett så omfattande

verks skötsel samt bevarande av nödig kontinuitet inom detsamma.

Vattenfallsstyrelsen har visserligen framhållit, att i styrelsens protokoll

och handlingar hittills icke funnits spår av en avvikande eller skiljaktig

mening vid besluts fattande — något som dock i viss mån jävas av

förhållandet i förevarande ärende — men enligt mitt förmenande kan

icke någon säker garanti förefinnas för att så allt framgent skall bliva

fallet, helst om andra personer än de nuvarande skulle komma att inträda

såsom beslutande ledamöter i styrelsen.

Mot kommitténs förslag uti ifrågavarande hänseende hava framkommit

två huvudinvändningar. Sålunda har den meningen anförts,

att det icke vore riktigt att i eu enda persons hand lägga avgörandet

av frågor, som icke blott röra betydande värden utan ock i olika hänseenden

kunna vara av den största vikt och betydelse för såväl det enskilda

som det allmänna. Tillika har uttalats den farhågan, att anordningen

med. fullmäktige icke skulle komma att fylla de fordringar på

vaken och intim kännedom om affärslivet och dess behov samt därav

betingad förmåga till initiativ och handlingskraft, som vattenfallsstyrelsens

verksamhet för sin vidare utveckling krävde.

Gentemot dessa invändningar må till en början erinras därom, att

enligt kommitténs förslag icke chefen ensam skulle vara ansvarig för styrelsens

beslut utan även i varje fall vederbörande föredragande i egenskap

av medlem av styrelsen deltaga i ansvaret för beslutet, så vitt han

ej låtit anteckna skiljaktig mening till protokollet. Det torde vidare

med fog kunna göras .gällande, att för avgörande av sådant ärende,

som så att säga mera direkt faller inom styrelsens verksamhetsområde,

tillräcklig sakkunskap och nödig erfarenhet bör vara tillfinnandes hos

verkets chef samt den ledamot inom styrelsen, som berett detsamma.

Vidkommande åter sådana ärenden, vid vilkas handläggande antingen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung1, Maj:ts Proposition Nr 395.

fordras särskild kännedom om och. kontakt med affärslivet eller beträffande

vilka allmänna sociala synpunkter böra anläggas, vore ju avsett

att de fullmäktige — vilka i likhet med vederbörande föredragande

skulle vid behandlingen av dylika ärenden ingå såsom ledamöter i styrelsen

— skola tillgodose berörda intressen.

Erfarenheten från andra affärsdrivande verk giver ock vid banden,

att vid lämpligt personval även en anordning med fullmäktige kan på ett

fullt tillfredsställande sätt upprätthålla den nödiga kontakten med affärslivet

samt låta allmänna synpunkter komma till sin rätt. Därjämte torde

böra beaktas den ytterligare garanti i berörda hänseenden, som ligger i

den granskning, vilken såväl inom järnvägsstyrelsen som ock inom

vattenfallsstyrelsen äger rum av överrevisorerna eller, såsom de inom

vattenfallsstyrelsen hittills benämnts, revisorerna.

Det är ävenledes att märka, att de beslutande ledamöterna, enligt

styrelsens förslag, och vattenfallsfullmäktige, enligt kommitténs förslag,

skulle deltaga i handläggningen av ungefär samma grupper av ärenden,

varför den speciella sakkunskap de representera bör kunna tillgodokomma

styrelsen i samma omfattning, vare sig det ena eller andra

systemet väljes.

Av vad jag sålunda yttrat, torde framgå, att jag ingalunda kan

dela den av vattenfallsstyrelsen uttalade farhågan att en organisation

sådan som den av kommittén föreslagna skulle leda till stagnation och

byråkratism.

Då jag alltså kommit till den uppfattningen, att kommitténs förslag

beträffande organisationsformen är att föredraga framför styrelsens, anser

jag mig böra förorda, att vattenfallsstyrelsen må utgöras av en generaldirektör,

såsom chef, samt vederbörande avdelningschefer och byråchefer,

såsom föredragande ledamöter, ävensom vattenfallsfullmäktige.

Vid den närmare utformning av styrelsens organisation, som måste ske

genom instruktionen, synas mig ock de av kommittén i hithörande

hänseenden i övrigt angivna riktlinjerna böra i huvudsak följas.

I fråga om antalet fullmäktige anser jag, i anslutning till vad

kommittén i sådant hänseende uttalat, att detta antal lämpligen bör

bestämmas till fyra, varigenom såväl näringslivet som de allmänna sociala

intressena torde kunna bliva på ett tillfredsställande sätt representerade

inom styrelsen. Att däremot sätta antalet högre synes mig varken erforderligt

eller lämpligt,

De två revisorer, som enligt gällande instruktion för vattenfalls
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 395.

styrelsen årligen tillsättas av Kungl. Maj:t för granskning av styrelsens

förvaltning jämte tillhörande räkenskaper, liava, såsom jag redan omförmält,

bibehållits i styrelsens förslag, dock under den förändrade

benämningen överrevisorer. De nämnda revisorerna hava hittills granskat

förvaltningen huvudsakligen ur synpunkten att kunna bedöma ändamålsenligheten

av de utav styrelsen vidtagna förvaltningsåtgärder, vadan

deras uppdrag beträffande vattenfallsstyrelsen varit att jämföra med

den revision, som företages av överrevisorerna vid statens järnvägar.

Då en dylik saklig granskning av statens vatten fallsverks räkenskaper.

och förvaltning är av stor betydelse, finner jag mig böra ansluta

mig till styrelsens, av kommittén utan anmärkning lämnade förslag

att i avlöningsreglementet måtte upptagas två överrevisorer för

ifrågavarande verk.

Kommittén har emellertid förutsatt, att i blivande ny instruktion

för vattenfallsstyrelsen dessa överrevisorers åligganden angivas tydligare

än vad som skett i nu gällande instruktion beträffande de omförmälda

revisorerna, samt därvid hänvisat till de i järnvägsstyrelsens instruktion

i sådant hänseende givna bestämmelser såsom lämplig förebild. Vad

kommittén sålunda uttalat, anser jag böra beaktas vid avfattandet av

den nya instruktionen.

Vattenfallsstyrelsen har, såsom förut är nämnt, föreslagit upphävande

av nu gällande bestämmelser därom, att i behandlingen av vissa

frågor inom styrelsen skola deltaga särskilda representanter för andra

ämbetsverk. Dock har vattenfallsstyrelsen ansett sig böra hava skyldighet

att inhämta järnvägsstyrelsens yttrande eller samråda med denna

styrelse uti ärenden, som röra förslag angående bebyggande av vattenfall,

vilket antingen inköpts för statens järnvägars behov eller av

Kungl. Maj:t vid fattande av beslut om dess disposition förklarats vara

av beskaffenhet att kunna komma i fråga att användas för järnvägarnas

drift, liksom ock då fråga är om principerna för uthyrande av kraft från

kraftverk, anlagt vid dylikt vattenfall.

Berörda förslag, vilket av kommittén förordats till bifall och av de

i ämnet hörda ämbetsverken lämnats utan erinran, avser att förenkla

handläggningen av åtskilliga ärenden inom vattenfallsstyrelsen.

Någon anledning att bibehålla den nuvarande omständliga behandlingen

av dessa ärenden synes mig så mycket mindre föreligga, som

verksrepresentanterna vid överläggningar inom vattenfallsstyrelsen givetvis

icke kunna göra några för sina vederbörande verk bindande uttalanden.

Därtill kommer, att ifrågavarande ärenden i allt fall i regeln

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Byråindelning

m. m.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

remitteras för utlåtande till de ämbetsverk, vilkas förvaltningsområden,

beröras av desamma, eller ock i annan ordning hänskjutas till särskilda

sakkunniga, så att nödig trygghet och omtanke vid behandlingen av

dessa ärenden kommer att förefinnas, även om det nuvarande förfaringssättet

skulle övergivas.

Jag anser mig alltså böra biträda styrelsens berörda förslag.

I avseende å den närmare organisationen inom styrelsens olika förvaltningsområden

jämte för ändamålet erforderlig personal i högre

grader har vattenfallsstyrelsen i skrivelsen den 17 september 1918 till

en början uttalat, att styrelsen med hänsyn till de densamma förelagda

arbetsuppgifterna egentligen borde till sitt förfogande hava följande avdelningar

och byråer:

en avdelning för kraftverksförvaltningen,

en byrå för kanalförvaltningen,

en byrå för fastighetsförvaltningen,

en byrå för tekniska utredningar,

en byggnadsavdelning,

en administrativ byrå och

en kameralbyrå.

Styrelsen yttrar vidare:

»Beträffande förvaltningen av statens kraftverk, vartill även böra hänföras

alla ärenden angående elektriska anläggningar, är att märka, att de tekniska och

kommersiella göromål, som med avseende på denna verksamhetsgren böra skötas

centralt, äro av så vidlyftig omfattning, att det är oundgängligen nödvändigt att

uppdela desamma på åtminstone två byråer.

Den tekniska utredningsbyrån skulle verkställa utredningar och upprätta

förslag i fråga om anläggning av nya kraftverk och utförande av sjö- och flodregleringar

ävensom handhava andra utredningsarbeten av huvudsakligen vattenteknisk

natur.

Byggnadsavdelningen skulle handhava konstruktionsarbetena för och utförandet

av kraftstationernas vatten- och husbyggnadstekniska delar, kanal- och

farledsanläggningar samt sjö- och flodregleringar ävensom de andra byggnadsarbeten,

som kunna komma att uppdragas åt densamma.

Vattenfallsstyrelsen vill emellertid ej för närvarande sätta i fråga inrättandet

av samtliga ovanangivna byråer och avdelningar på ordinarie stat. Sålunda

torde den tekniska utredningsbyrån och byggnadsavdelningen utan större olägenhet

kunna vara på extra stat i avvaktan på utvecklingens gång. Vidare har

kanalförvaltningen för närvarande icke sådant omfång, att den motiverar en särskild

byrå. Om det inrättas en ordinarie teknisk byrå för andra tekniska förvaltningsärenden

än dem, som beröra kraftverksförvaltningen, lär åtminstone

tills vidare kanalförvaltningen kunna läggas under denna byrå, som för övrigt

borde hava befattningen med de obebyggda eller utarrenderade vattenfallen samt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

31

med fastigheterna, i den mån de icke äro använda för kraftverken, i vilket fall

de givetvis böra ligga under kraftverksförvaltningen.»

Styrelsen föreslår, att följande ordinarie byråer nu måtte inrättas,

nämligen:

första kraftverksbyrånl . j i • i r. i c- i. •

j , />. .v» inom avdelningen lor kraitverksforvaltningen,

andra kraltverksbyranj ° ’

tekniska förvaltningsbyrån,

administrativa byrån och

kameralbyrån,

samt att på extra stat tills vidare skulle finnas:

tekniska utredningsbyrån och

byggnadsavdelningen.

Vattenfallsdirektören borde enligt styrelsens mening såsom chef

för ett så betydande verk som det ifrågavarande benämnas generaldirektör

och chef för statens vattenfallsverk.

Direktören vid statens kraftverksförvaltning skulle såsom chef för

avdelningen för kraftverksförvaltningen fästas vid styrelsen och borde,

med hänsyn till löneförmånernas storlek och till de vittomfattande och

betydelsefulla göromål, som ålåge honom, benämnas överdirektör och

chef för statens kraftverksförvaltning.

En liknande ställning, fastän tills vidare på extra stat, ansåge styrelsen

böra tillkomma överingenjören och chefen för statens vattenfallsverks

byggnadsavdelning.

Var och en av förenämnda fem ordinarie byråer borde förestås

av en byråchef, varjämte den extra tekniska utredningsbyrån även

borde stå under ledning av en byråchef, ehuru allenast å extra stat.

Däremot har vattenfallsstyrelsen förklarat sig icke för närvarande vara beredd

att taga ställning till frågan, huru byggnadsavdelningen borde för framtiden

organiseras, men kunde denna fråga ordnas av styrelsen själv, så länge ifrågavarande

avdelning vore på extra stat, och behövde densamma därför icke upptagas

till behandling i detta sammanhang. Möjligen kunde längre fram, efter

vunnen erfarenhet om i vad mån ifrågavarande byggnadsarbeten komme att alltjämt

pågå, vissa befattningar vid byggnadsavdelningen sättas på ordinarie stat.

Redan i detta sammanhang anser jag mig böra uttala, att jag i

huvudsak ansluter mig till styrelsens förslag i nu ifrågavarande hänseenden,

dock med iakttagande av en utav kommittén ifrågasatt sammanslagning

av de bägge kraftverksbyråerna till en enda byrå, vilken

sammanslagning likvisst är av mera formell natur.

Departe
mentschefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Ma.j:ts Proposition Nr 395.

Jag övergår nu till att närmare redogöra för huru de olika ordinarie

byråernas verksamhetsområden och sammansättning skulle komma att

gestalta sig.

Enligt styrelsens i skrivelsen den 17 september 1918 framlagda förslag

skulle, såsom nyss är nämnt, finnas en avdelning för kraftverksförvaltningen,

vilken avdelning skulle omfatta en första och en andra

kraftverksbyrå.

Till den ifrågasatta första kraftverksbyråns handläggning har

styrelsen tänkt sig skola höra:

de organisations- och personalärenden, som speciellt beröra kraftverksförvaltningen

och som icke tillhöra annan byrås handläggning;

ärenden angående försäljning av elektrisk energi;

ärenden angående kraftverkens drift, inklusive driftstatistik;

ärenden angående detaljbokföringen för kraftverken;

diverse utredningar i elektrotekniska och maskintekniska frågor

enligt överdirektörens bestämmande;

upphandlingar för kraftverkens räkning, utom beträffande specialkonstruktioner,

samt ärenden angående kraftverkens förrådsväsende; och

ärenden angående värdering av markskador vid framdragande av

kraftledningar.

Till första kraftverksbyrån har styrelsen ansett böra vara anslutna

dels en förråd savdelning för handläggning av förråds- och upphandlingsärenden,

dels ock, på extra stat, ett skogskontor för värdering

av ersättningar till jordägare för framdragande av kraftledningar samt

för upphandling av kraftledningsstolpar av trä.

Vid första kraftverksbyrån skulle enligt styrelsens mening behövas,

förutom byråchefen, två förste byråingenjörer. Dessutom erfordrades

ett par byråingenjörer, men kunde dessa tills vidare vara anställda på

extra stat. Vid den till denna byrå anslutna förrådsavdelningen skulle

finnas en byrådirektör såsom föreståndare samt en byråingenjör och en

kontrollör. Vid första kraftverksbyrån borde således, förutom byråchefen,

finnas följande ordinarie tjänstemän, nämligen: en byrådirektör, två

förste byråingenjörer, en byråingenjör och en kontrollör.

I fråga om de nämnda biträdande tjänstemännens arbetsuppgifter

har styrelsen meddelat följande:

»Såsom ovan nämnts, skall byrådirektören vara föreståndare för förrådsavdelningen,

som dels handhar de vidlyftiga upphandlingar, vilka erfordras för

kraftverkens räkning, utom beträffande specialkonstruktioner, dels övervakar kraft
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Rungl. Maj:ts "Proposition Nr 395.

verkona förrådsförvaltning ocli ombesörjer den härför erforderliga centrala bokföringen,

dels ock förmedlar beställningar från de olika kraftverken och nyanläggningarna

bos kraftverksförvaltningens verkstäder. Denna avdelning torde sannolikt

även komma att få ombesörja upphandling för kanalverkens och byggnadsavdelningens

räkning av vissa varor, som lämpa sig för gemensam upphandling.

Vid ifrågavarande förrådsavdelning erfordras vidare, såsom nämnts, en byråmgenjör

och en kontrollör. Byråingenjören skall handlägga viktigare upphandlingsärenden,

såsom upphandling och manufakturering av koppar, upphandling

av järn, isolator^ m. m. Kontrollören har att närmast under chefen för förrådsavdelningen

övervaka förrådsförvaltningen vid kraftverken samt att öva uppsikt

över motsvarande förrådsbokföring. Den bokföring, som ombesörjes å den

centrala förrådsavdelningen, har till ändamål att möjliggöra en överblick över

tillgången av materiel å varje särskild arbetsplats och måste därför bliva synnerligen

omfattande.

Utav de två första byråingenjörer, som enligt ovanstående böra finnas vid

första kraftverksbyran, skall den ene biträda med de stora kraftförsäljningsärenden,

som handläggas centralt, utarbeta nya formulär till kraftkontrakt och nya

formulär för driften samt verkställa de tekniska utredningar, som stå i samband

med dessa ärenden. Han skall vidare handlägga de organisations- och personalärenden

rörande kraftverksförvaltningen, vilka ankomma på första kraftverksbyrån.

Den andre av ifrågavarande förste byråingenjörer skall förestå bearbetningen

av kraftverkens driftstörningsstatistik och handläggningen av kraftbalansfrågorna,

d. v. s. den kontinuerliga undersökningen i vad mån tillgången på kraft vid vattenkraftstationerna

under närmast följande tid är tillräcklig för den påräknade

kraftkonsumtionen och i vad mån värmekraft skall behöva användas för konsumtionens

tillgodoseende. Han skall vidare reglera samarbetet mellan de med varandra

förbundna kraftverken med avseende på belastningsfördelningen samt verkställa

vetenskapliga utredningar av speciell natur. I sistnämnda avseende må

såsom exempel nämnas, att motsvarande befattningshavare under senaste tiden

utfört utredningar angående förutsägelser av vattenmängden vid kraftstationerna

och angående elektriska anläggningars utförande med hänsyn till elektriska överspänningsf

enomen.»

Till den av styrelsen föreslagna andra kraftverksbyråns handläggning

skulle höra:

beräkning och konstruktion av elektriska apparater och elektriska

anläggningar för kraftstationer, kraftledningar och understationer vid

kraftverken;

ärenden angående utförande, provning, komplettering och modernisering

av dylika apparater och anläggningar;

ärenden angående upphandling av för kraftverkens elektriska och

maskinella utrustning erforderliga konstruktioner av speciell karaktär;

diverse utredningar i elektrotekniska och maskintekniska frågor

enligt överdirektörens bestämmande; och

konstruktion och uppförande av husbyggnader för kraftverkens

under stationer.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 356 höft (Nr 395.)

882 19 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kommittén.

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 395.

Enligt styrelsens förslag skulle till andra kraftverksbyrån vara anslutna

dels en linjebyggnad savdelning för utförande av de primära

kraftledningarna, långlinjerna, samt för verkställande av de härför erforderliga

konstruktionsarbetena, dels ock ett husbyggnadskontor för

konstruktion och uppförande av husbyggnader vid kraftverkens understationer.

Såväl linjebyggnadsavdeluingen som husbyggnadskontoret

borde emellertid lämpligen vara på extra stat.

Vid andra kraftverksbyrån ansåg styrelsen behövas, förutom byråcliefen,

två förste byråingenjörer på ordinarie stat samt dessutom ett

växlande antal byråingenjörer ocli underingenjörer på extra stat.

Beträffande de nämnda första byråingenjörernas arbetsuppgifter har

styrelsen upplyst följande:

»Den ene av de båda förste byråingenjörerna vid andra kraftverksbyrån

skall vara föreståndare för det i denna byrå ingående elektrotekniska konstruktions-

och ritkontoret och skall således leda arbetena inom detta kontor, varest

sysselsättas ingenjörer, ritare och ritbiträden till ett antal av omkring 20 personer.

Den andre av ifrågavarande förste byråingenjörer skall handlägga ärendena

angående upphandling av de för kraftverkens elektriska och maskinella utrustning

erforderliga specialkonstruktioner samt således upprätta härför erforderliga

program, specifikationer och leveranskontrakt, granska hithörande anbud, ävensom

i regel ombesörja kontroll och provning av ifrågavarande leveranser i vederbörande

leverantörers verkstäder. Motsvarande befattningshavare har under

senaste året behövt c:a tre ingenjörer till hjälp för att kunna medhinna den betydande

mängd ärenden, som ålegat honom.»

I anledning av styrelsens förslag om inrättande av två kraftverksbyråer

inom avdelningen för kraftverksförvaltningen erinrar kommittén,

hurusom avdelningen i sin helhet skulle stå under ledning av överdirektören

och chefen för statens kraftverksförvaltning, men de nämnda

särskilda byråerna förestås av var sin ordinarie byråchef.

Då den tilltänkte överdirektören, yttrar kommittén, skulle vara

vattenfallsstyrelsen närmast ansvarig för de till de ifrågasatta kraftverksbyråerna

hörande ärendena och sålunda i nämnda hänseende intaga

samma ställning som byråchef i allmänhet, ehuru med en i vissa avseenden

större befogenhet, hade det synts kommittén lämpligare, att de

bägge kraftverksbyråerna sammansloges till en enda byrå med överdirektören

såsom chef och att i sammanhang därmed de ifrågavarande två

byråchefstjänsterna utbyttes mot två förste byrådirektörsbefattningar.

Ehuru överdirektören borde i styrelsen föredraga viktigare ärenden, mötte

genom den av kommittén föreslagna anordningen givetvis icke något

hinder, att förste byrådirektör ålades viss föredragningsskyldighet i

styrelsen, varvid dock borde iakttagas, att överdirektören i allmänhet

skulle vara närvarande vid dylik föredragning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

Kommittén anför vidare:

»Eu organisation sådan som den nu av kommittén förordade tinnes redan

genomförd inom järnvägsstyrelsens byggnadsbyrå. Denna byrå förestås nämligen

av överingenjören och chefen för statens järnvägsbyggnader, vilken det

åligger att bereda och, allt efter vad i instruktionen närmare bestämmes, antingen

föredraga eller ock själv avgöra ärenden tillhörande nämnda byrå ävensom att

närmast under styrelsen ombesörja den löpande förvaltningen av de till denna

byrå hörande byggnadsarbetena samt handleda och övervaka desamma. Därjämte

åligger honom att hava tillsyn över göromålen inom byrån. Till hans biträde å

kyggna<isbyrån finnas anställda två första byrådirektörer, föreståndare för var sin

avdelning av byggnad sbyrån. Förste byrådirektör åligger bland annat att bereda

och föredraga de till avdelningen hörande ärenden inför överingenjören, i de fall

då denno äger ensam fatta beslut, eller eljest inför generaldirektören, för så vitt

icke överingenjören själv föredrager ärende. I övrigt har förste byrådirektör

ungefär samma befogenhet som byråchef i allmänhet.

Såsom nyss blivit antytt, torde den av kommittén föreslagna gemensamma

kraftverksbyrån kunna organiseras i nära överensstämmelse med järnvägsstyrelsens

byggnadsbyrå.»

I fråga om styrelsens förslag beträffande övriga ordinarie befattningar

i högre grader å de bägge byråer, som skulle ingå i den gemensamma

kraftverksbyrån, har kommittén icke haft något att erinra.

På de av kommittén anförda skäl har jag, såsom redan förut blivit

antytt, funnit mig böra ansluta mig till kommitténs föreliggande förslag,

vilket styrelsen i sitt sedermera avgivna utlåtande förklarat sig icke vilja

motsätta sig. Jag anser sålunda, att de bägge ifrågasatta kraftverksbyråerna

böra förenas till en gemensam kraftverksbyrå under ledning av

överdirektören — vilken synes böra benämnas allenast »överdirektör» och

icke »överdirektör och chef för statens kraftverksförvaltning», liksom även

den å extra stat upptagne »överingenjören och chefen för statens vattenfallsverks

byggnad savdelning» synes böra benämnas allenast »överingenjör»

— samt att de bägge tilltänkta byråchefsbefattningarna böra

utbytas mot förste byrådirektörstjänster, vilkas innehavare skulle tjänstgöra

såsom föreståndare för var sin avdelning inom byrån.

I förbigående torde jag ock få beröra ett av styrelsen väckt förslag

därom, att för överdirektören skulle förordnas särskild ställföreträdare.

Då, enligt vad i det föregående omnämnts, vattenfallsstyrelsens chef

icke skulle hava någon permanent ställföreträdare och då någon särskild

anledning att förse överdirektören med dylik ställföreträdare icke synes

föreligga, anser jag det vara tillfyllest att vid behov vikarie för överdirektören

förordnas i vanlig ordning — en mening, som även omfattas

av kommittén.

Vidkommande övriga ordinarie befattningshavare i högre grader

inom kraftverksbyrån må till en början erinras, att styrelsens förslag

Departements
chefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 395.

beträffande dylik personal å de skilda kraftverksbyråerna skulle komma

att avse de särskilda avdelningarna inom den förenade byrån.

De för första kraftverksbyrån av styrelsen föreslagna befattningshavarna

av nu ifrågavarande slag äro, såsom förut är nämnt, en byrådirektör,

två förste byråingenjörer, en byråingenjör och en kontrollör.

Av dessa tjänstemän skulle byrådirektören förestå en särskild förrådsavdelning

inom byrån samt biträdas av byråingenjören och kontrollören.

Med hänsyn till de viktiga och omfattande arbetsuppgifter,

som skulle åligga förrådsavdelningen — vilken snarare borde benämnas

förrådskontoret —- torde icke något vara att erinra mot den föreslagna personalbesättningen.

Dock vill jag, med föranledande av ett av kommittén

gjort uttalande i ämnet, framhålla nödvändigheten därav, att vid

besättandet av byrådirektörs- och byråingenjörsbefattningarna å förrådskontoret

tillses, att åtminstone endera av dem innehar, jämte nödig

kompetens i övrigt, även erforderlig kommersiell utbildning. Emellertid

torde för detta ändamål icke nödvändigtvis behöva fordras avlagd avgångsexamen

från handelsläroverk, utan synes dylik sakkunskap, förvärvad

genom praktisk erfarenhet, jämväl kunna tillerkännas vitsord.

Vid handläggning av övriga ärenden å den ifrågasatta första kraftverksbyrån

skulle enligt styrelsens förslag biträda de två förste byråingenjörerna

med den fördelning av ärendena dem emellan, som angivits

i styrelsens skrivelse. Att för de krävande uppgifter, som sålunda skulle

tillkomma dessa bägge tjänstemän, erfordras befattningshavare i den

föreslagna tjänsteställningen finner jag uppenbart.

Å den av styrelsen ifrågasatta andra kraftverksbyrån hava upptagits

två ordinarie förste byråingenjörer, av vilka den ene skulle förestå det

i byrån ingående elektrotekniska konstruktions- och ritkontoret med

dess talrika lägre personal och den andre handlägga ärenden angående

upphandling av de för kraftverkens elektriska och maskinella utrustning

erforderliga specialkonstruktioner. Förslaget om inrättandet av dessa

befattningar har icke givit mig anledning till erinran.

I vattenfallsstyrelsens skrivelse den 17 september 1918 har vidare,

såsom redan är nämnt, föreslagits inrättande av en teknisk förvaltningsbyrå.

Till denna byrås handläggning skulle, enligt vad i nämnda skrivelse

meddelas, höra ärenden, som berörde förvaltningen av de till statens

vattenfallsverk hörande kanaler och fastigheter — dessa senare i

den män de icke toges i anspråk för kraftverksförvaltningens eller

byggnadsavdelningens räkning — samt outnyttjade eller utarrenderade

vattenfall ävensom andra tekniska ärenden, som generaldirektören funne

lämpligt att hänskjuta till byrån.

Tekniska

byrån.

Vattenfallsstyrelsens

skrivelse

17/o 1918.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395. 37

Utav de vid tekniska förvaltningsbyrån behövliga högre tjänstemännen

skulle till en början endast byråchefen upptagas på ordinarie

stat och de övriga tills vidare anställas på extra stat i avvaktan på ytterligare

erfarenhet om huru denna byrå lämpligen borde vara organiserad.

Kommittén har i sitt yttrande uttalat vissa betänkligheter mot att

den sålunda ifrågasatta byrån skulle omedelbart uppföras å ordinarie

stat, och har kommittén i sådant hänseende anfört:

»Enligt styrelsens förslag skulle jämte den tekniska förvaltningsbyrån finnas

en å extra stat uppförd teknisk utredningsbyrå, vilken skulle hava till uppgift

att verkställa utredningar och upprätta förslag i fråga om anläggning av nya kraftverk

och utförande av sjö- och flodregleringar ävensom handhava andra utredningsarbeten

av huvudsakligen vattenteknisk natur. Det för den tekniska utredningsbyrån

tilltänkta arbetsområdet skulle alltså, såvitt kommittén kunnat finna,

omfatta uppgifter, som åtminstone delvis äro av enahanda natur som vissa för

den tekniska förvaltningsbyrån avsedda arbeten, vadan det synes kommittén svårt

att uppdraga gränserna mellan de bägge byråerna.

Å andra sidan hava till den tekniska förvaltningsbyrån hänförts en del

ärenden, vilka måhända lämpligen kunde åtminstone tills vidare handläggas å

annan byrå, varjämte vissa andra uppgifter förefallit kommittén vara av den speciella

beskaffenhet att desamma med större fördel skulle utföras av personer,

stående utanför verket.

Kommittén vill emellertid ingalunda bestrida, att inom vattenfallsstyrelsen

förekomma en mängd ärenden av teknisk natur, som icke direkt tillhöra kraftverksförvaltningen

eller den tilltänkta byggnadsavdelningen, och att för dessä

ärenden åtminstone framdeles torde erfordras en ordinarie byrå. Däremot kan

kommittén icke finna det vara nödigt att för sådant ändamål inrättas två särskilda

byråer, tekniska förvaltningsbyrån och tekniska utredningsbyrån, av vilka

visserligen den senare tills vidare skulle vara å extra stat. Ett ytterligare stöd

för denna sin uppfattning har kommittén funnit däruti, att enligt styrelsens

förslag å tekniska förvaltningsbyrån erfordras allenast en ordinarie tjänsteman i

högre grad, nämligen byråchefen, något som synts kommittén giva vid handen,

att arbetet å denna byrå skulle bliva av jämförelsevis mindre omfattning.

Vid nu angivna förhållanden skulle det kunna ifrågasättas, huruvida icke

de bägge ifrågavarande tekniska byråerna borde sammanslås till en enda byrå,

vilken i sådant fall kunde uppföras å ordinarie stat. Men då enligt vad'' för

kommittén framhållits, styrelsen icke anser en dylik organisation för det närvarande

böra genomföras, finner sig kommittén förhindrad att tillstyrka inrättande

å ordinarie stat av den föreslagna tekniska förvaltningsbyrån. De ärenden, som

skulle hava behandlats å sistnämnda byrå, torde fördenskull böra, i den mån de

icke lämpligen kunde överföras till annan byrå eller handläggas i särskild ordning,

tills vidare anförtros åt en extra föredragande inom styrelsen.»

I sitt utlåtande i anledning av kommitténs yttrande i ämnet har

vattenfallsstyrelsen mera ingående redogjort för huru styrelsen tänkt

sig den ifrågasatta tekniska förvaltningsbyråns arbetsuppgifter.

Kommittén.

Vattenfallsstyrelsens

utlåtande

7/s 1919.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

Enligt styrelsens mening skulle det ankomma på denna byrå:

l:o) beträffande de till statens vattenfallsverk hörande

kanalverken:

att ansvara för underhåll av kanalerna jämte därtill hörande byggnader

och anläggningar;

att handlägga ärenden rörande skötseln av trafiken å kanalerna,

inklusive den av verket självt bedrivna verksamheten med bogsering,

lotsning och isbrytning;

att uppgöra förslag till ändringar i gällande taxor och reglementen

för kanaltrafiken;

2:o) beträffande de av statens vattenfallsverk i närheten

av olika kraftstationer anlagda eller planerade industri- och

bostadsområden:

att handlägga ärenden rörande dessa områdens ordnande och planläggning;
att

handlägga ärenden rörande upplåtelse av tomter genom försäljning

eller utarrendering eller med tomträtt;

att uppgöra förslag till och övervaka utförandet av vägar, vattenoch

avloppsledningar, järnvägsspår, kajer o. d. vid ifrågavarande områden,

samt att ansvara för underhåll av dessa anläggningar;

att handlägga ärenden rörande skötseln av trafiken vid de för ifrågavarande

industriområden särskilt utförda järnvägs- och hamnanläggningar;
3:o)

beträffande statens vattenfallsverks jordbruksfastigheter:
att

handlägga ärenden rörande utarrendering av ifrågavarande fastigheter;
att

ansvara för vård och underhåll av de till dessa fastigheter hörande

byggnader ävensom uppförande av erforderliga nya sådana;

4:o) beträffande de vattenfall, som icke äro avsedda att

av staten själv bebyggas:

att föra underhandlingar rörande ifrågavarande vattenfalls jämte

tillhörande utmåls upplåtelse på arrende eller med vatten fallsrätt; samt

att utöva kontroll över bebyggandet av sålunda upplåtet vattenfall.

Styrelsen anför vidare bland annat:

»Ärenden rörande utarrendering eller annan upplåtelse av fast egendom höra

givetvis handläggas i samråd med administrativa byrån beträffande de juridiska

detaljerna och med kraftverksbyrån, då fråga är om upplåtelse av industritomt.

Likaså bör vid upplåtelse av vattenfall samråd äga rum med kraftverksbyrån

beträffande exempelvis villkoren för den upplåtna vattenkraftens användning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 393. 3g

Moll ärendena angående upplåtelse av fast egendom komme dock att til] största

delen påviia tekniska förvåltningsbyrån, alldenstund upplåtelsevillkoren stå i ett

intimt samband med frågorna angående utförande ocli underhåll av motsvarande

byggnader och anläggningar samt, ifråga om industritomter, med skötseln av de

dartor utförda trafikanordningarna.

Det kan i detta sammanhang vara av intresse att undersöka värdet av den

statens vattenfallsverk tillhörande egendom, som tekniska förvåltningsbyrån enligt

vattenfallsstyrelsens förslag skulle ha att taga befattning med. Det kapital''

som nedlagts 1 ifrågavarande rörelsegrenar, uppgick vid 1918 års utgång till

nedan angivna belopp: 0 ö

dm?Ihf- re !£ana!Yeit V";......, ''''.''.V "i......i...................................... kronor 28,577,837

bödel talj e kanalverk (utom de for kanalens ombyggnad hittills

använda medlen)................................................- „ »ron

Trollhätte fastighetsförvaltning ...................................................... » 2 806405

Diverse vattenfall och fastigheter inom Älvsborgs samt Göteborgs

och Bohus län..........................................................

Vattenfall och fastigheter, inköpta för elektrisk drift vid sta
tens

järnvägar......................................................................... » 4 854 633

Diverse vattenfall och fastigheter................................................... , 5964?52

Summa kronor 53,906,742

10,919,872

„ ,, ? nämnda belopp äro icke inberäknade eu del från statens domäner övertiyttacle

vattenfall, som ännu icke blivit åsätta något värde. På samma sätt förhaller

det sig med de under vattenfallsstyrelsens förvaltning ställda, i Norrland

belagna vattenfall, som vid avvittnngarna reserverats för statens räkning Nva

vattenfall skop aro aven under förberedande. Sedan den pågående ombyggnaden

av Södertälje kanal blivit färdig, kommer ovanstående summa även därigenom

att aysevart liojas. A andra sidan äro visserligen eu del av de outnyttjade vattenfallen

avsedda att inom de närmaste åren utbyggas av staten själv, varvid

orvaltningen av dem komme att övergå först till byggnadsavdelningen och sedan

till kraftverksforvaltningen, men en avsevärd del av vattenfallen torde dock allt

framgent upplåtas åt enskilda till nyttjande. Betydande kapital ligger således

bundet 1 de verk, fastigheter och vattenfall, som skulle omhänderhavas av tekniska

förvåltningsbyrån.-----------------_

... - I?en .utveckling av trafiken å Trollhätte kanal, som man haft anledning

förvänta etter kanalens ombyggnad, men som av världskriget blivit fördröjd, torde

emellertid efter nu stundande fredliga förhållandens inträdande taga kraftig fart

Aven för bodertalje kanal ar eu sådan utveckling säkerligen förestående. Det är

härvid av stor vikt, att inom vattenfallsstyrelsen finnes ett särskilt organ för beaktande

av de behov, som trafikens ökning medför. Övergången till större fartygstyper,

an som tidigare använts, och införande i större utsträckning av pråmtiahk

samt trafikens utsträckning under vintermånaderna kommer säkerligen att

krava särskilda åtgärder med avseende å såväl tekniska anordningar som taxeoch

reglementsbestammelser ävensom förhandlingar med hamnmyndigheter och

större trafikanter, särskilt inom Yänerns och Mälarens uppland

Det torde ej vara uteslutet, att flera kanaler framdeles komma att förvärvas

eller anlaggas for statens rakning; och skulle man då i förevarande byrå inom

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj.ts Proposition Nr 395.

vattenfallsstyrelsen genast lia till liands ett organ med erforderlig sakkunskap

och erfarenhet för omhändertagandet av frågorna rörande deras förvaltning.

Ärendena angående anordnandet och förvaltningen av industri- och bostadsområdena

äro givetvis synnerligen arbetskrävande och representera en ganska

betydelsefull gren av vattenfallsstyrelsens verksamhet. Förutom det störa, i utveckling

varande industriområdet vid Trollhättan ha mindre dylika områden anlagts

i Porjus och påbörjats vid Lilla Edet, varjämte styrelsen inom en icke

avlägsen framtid torde komma att anlägga industriområden bland annat vid Motala

ström och Ume älv.

Att upplåtelsen till enskilda av de vattenfall, söm icke aro avsedda att av

staten själv bebyggas, av statsmakterna ansetts vara en fråga av stor vikt, framgår

av det myckna arbete, som av dem nedlagts för astadkommande av sadana

bestämmelser rörande upplåtelsevillkoren, som kunna stimulera den enskilda

företagsamheten men likväl bereda staten som ägare till vattenfallen nödig

trJg8Handhavandet av jordbruksfastigheterna är visserligen en ur affärssynpunkt

mindre betydande uppgift, meu, på grund av att dessa egendomar ligga spridda

nästan över hela landet och äro upplatna till eu stor mängd arrendatorer och

lägenhetsinnehavare, är arbetet därmed ganska omfattande och tidsödande, särskilt

som åbyggnaderna på de nyligen inköpta egendomarna i allmänhet äio i

hög grad bristfälliga och därför kräva mycken tillsyn.

Slutligen må framhållas, att ifrågavarande byrå även bör omhanderhava

dels den förvaltningsbyggnad, inrymmande tjänstelokaler för vattenfallsstyrelsen

och Älvkarleby kraftverks huvudkontor, som är avsedd att snarast möjligt anordnas

å för ändamålet inköpta fastigheter i Stockholm, dels ock de för olika

avdelningar inom vattenfallsverket gemensamma förvaltningsbyggnader i Trollhättan.

»

Av vad styrelsen sålunda anfört ansåg styrelsen framgå, att de

arbetsuppgifter, som avsetts för den tekniska förvaltningsbyran, vore sa

omfattande och av så betydelsefull natur, att de tillfullo motiverade inrättande

inom styrelsen av en särskild byrå för desammas handhavande.

Därjämte fann styrelsen det vara uppenbart, att ett försök att uppdela

dessa arbetsuppgifter på de övriga byråerna skulle medföra dels

en synnerligen olycklig splittring av ärenden, som måste handläggas^ i

samband med varandra, dels eu för stark belastning a de andra byråerna,

som även förutan detta vore nog så arbetstyngda, varjämte i allt

fall skulle kvarstå en hel del ärenden, för vilka erforderlig kompetens

icke syntes finnas inom dessa andra byråer.

Vattenfallsstyrelsen yttrar därefter i anledning av de utav kommittén

framställda särskilda invändningarna mot byråns uppförande å

ordinarie stat följande:

»Kommittén yttrar bland annat, att vissa för tekniska förvaltningsbyrån avsedda

uppgifter förefallit kommittén vara av den speciella beskaffenhet, att desamma

med större fördel skulle utföras av personer, stående utom venset. Kom
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395

mitten torde härvid lia syftat på dels uppgörande av förslag till nya kanaltaxor,

dels upprättande av stadsplaner för vatten fall sverkets industri- och bostadsområden.

Givetvis blir det erforderligt att beträffande dylika arbeten, åtminstone

när do äro av större omfattning, anlita biträde av specialist. Men för ett lyckligt

resultat fordras därvid ett ständigt samarbete mellan specialisten och någon

representant för vattenfallsstyrelsen, som även är inne i frågorna och kan verkställa

en del såsom underlag erforderliga utredningar. Så småningom torde härvid

allt större erfarenhet rörande kanaltaxors utarbetande komma att samlas inom

ifrågavarande byrå. I fråga om industri- och bostadsområdena verkställes

den mera detaljerade projekteringen och utförandet av de olika anläggningarna i

allt fall lämpligast genom verkets egna organ.

Den omständigheten att vattenfallsstyrelsen beträffande tekniska förvaltningsbyrån

föreslagit allenast en ordinarie tjänsteman i högre grad, nämligen

byråchefen, har vidare synts kommittén giva vid handen, att arbetet å denna

byrå skulle bliva av jämförelsevis mindre omfattning. Därav att styrelsen föreslagit

endast en högre tjänsteman å ordinarie stat vid denna byrå, följer emellertid

ingalunda, att styrelsen icke skulle ansett flera dylika tjänstemän erforderliga vid

byrån. Styrelsen var tvärt om vid förslagets upprättande fullt på det klara med,

att flera högre tjänstemän behövas, men ansåg styrelsen, att de tills vidare kunde

anställas på extra stat och ej uppföras på ordinarie stat, förrän erfarenhet vunnits

om ärendenas lämpligaste fördelning inom byrån samt mellan denna och de lokala

förvaltningarna, så att man säkrare kunde bedöma vilka tjänstegrader som lämpligen

böra tillkomma ifrågavarande tjänstemän. Vattenfallsstyrelsen har för övrigt redan

måst anställa vissa extra tjänstemän av såväl högre som lägre grad för utförande

av ifrågavarande göromål.

Kommitténs huvudsakliga skäl mot inrättande av en teknisk förvaltningsbyrå

å ordinarie stat synes emellertid vara, att enligt styrelsens förslag skulle jämte

nämnda byrå finnas en å extra stat uppförd teknisk utredningsbyrå. Däremot

synes kommittén vara mera benägen för att, om de bägge ifrågavarande byråerna

sammanslås till en enda byrå, tillstyrka uppförande av denna sistnämnda å

ordinarie stat.

Den tekniska utredningsbyrån skulle emellertid, i likhet med den tekniska

byrå, som allt sedan vattenfallsstyrelsens inrättande funnits på extra stat, ha

till huvudsaklig uppgift att verkställa förberedande utredningar och upprätta förslag

i fråga om dels anläggning av nya kraftverk för statens räkning, dels utförande

av sjö- och flodregleringar av betydelse för statens kraftverk. Dessa göromål

äro för närvarande, då statens kraftverksrörelse befinner sig i en period av kraftig

utveckling, av den omfattning, att de kräva ett särskilt organ och icke lämpligen

kunna kombineras med andra göromål. De äro även klart avgränsade från tekniska

förvaltningsbyråns arbetsuppgifter, som avse förvaltningen av viss angiven

egendom. Den tekniska utredningsbyråns arbetsuppgifter äro emellertid, i likhet

med byggnadsavdelningens, av mera tillfällig natur och äro därför lämpligast ägnade

att utföras av å extra stat anställd personal.

Vid sådant förhållande förefaller det synnerligen egendomligt, om uppförande

å ordinarie stat av den tekniska förvaltningsbyrån, som enligt styrelsens förslag

skulle erhålla ett påtagligen permanent verksamhetsfält, icke skulle kunna äga

rum därför, att dit icke jämväl hänföras de mera tillfälliga arbetsuppgifter, som

avsetts för den tekniska utredningsbyrån.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 356 käft. (Nr 395.)

882 19 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Departe
mentschefen.

Administrativa

byrån.

Vattenfallsstyrelsens

skrivelse 17/o

1918.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

Det är emellertid icke otänkbart, att tekniska utredningsbyråns göromål

framdeles kunna bliva av den ringa omfattning, att de utan olägenhet kunna

överflyttas på tekniska förvaltningsbyrån eller på byggnadsavdelningen. Med

hänsyn därtill, att tekniska förvaltningsbyrån sålunda möjligen icke i framtiden

kommer att vara hänvisad till enbart förvaltningsgöromål, torde det kanske vara

lämpligare att kalla densamma enbart för ''tekniska byrån’ och den mera tillfälliga

tekniska utredningsbyrån för ''extra tekniska byrån’ eller ''andra tekniska byrån’.»

Av den framställning rörande en ifrågasatt teknisk förvaltningsbyrå,

som vattenfallsstyrelsen meddelade i sin skrivelse den 17 september

1918, framgick icke tydligt, huru styrelsen tänkt sig arten

och omfattningen av byråns arbetsuppgifter. Att kommittén vid sådant

förhållande föranleddes att avstyrka byråns uppförande på ordinarie

stat, lärer väl få anses helt naturligt.

Efter de upplysningar i ämnet, som framkommit i styrelsens utlåtande

den 7 februari 1919, anser jag emellertid saken nu hava kommit

i ett annat läge.

Det synes mig nämligen, som om det icke vore möjligt att undvara

en särskild ordinarie byrå för de omfattande och krävande arbetsuppgifter,

som enligt vad numera blivit upplyst skulle tillkomma denna

byrå, särskilt om därjämte i betraktande tages det stora värdet av den

statsegendom, som skulle komma att av byrån förvaltas.

I fråga om förhållandet mellan denna byrå och den mera tillfälliga

byrån för tekniska utredningar tillåter jag mig hänvisa till vad

vattenfallsstyrelsen därom senast anfört och varav torde framgå, att

befintligheten tills vidare av sistnämnda byrå icke bör kunna utgöra

hinder för inrättande av den nu ifrågavarande ordinarie byrån.

Jag anser mig alltså böra förorda, att inom vattenfallsstyrelsen inrättas

en ordinarie byrå med i det föregående närmare angivna arbetsuppgifter,

vilken byrå — såsom numera av vattenfallsstyrelsen

ifrågasatts — lämpligen torde kunna benämnas tekniska byrån,

ävensom att nämnda byrå må förestås av en ordinarie byråchef.

I styrelsens skrivelse den 17 september 1918 har vidare föreslagits

en administrativ byrå. Till denna byrås handläggning skulle höra:

juridiska ärenden, såsom avgivande av yttrande över förslag till

ny lag eller till ändring av gällande lag, verkställande av utredningar

av rättslig natur, upprättande eller granskning av förslag till kontrakt,

ombesörjande av lagfarts- och inteckningsåtgärder, utförande av styrelsens

talan inför domstolar och ämbetsmyndigheter;

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

förande av liggare över samtliga till statens vattenfallsverk hörande

fastigheter med angivande av alla ur juridisk synpunkt viktiga data;

.ärenden angående bestraffning av personal;

ärenden angående framställda revisionsanmärkningar;

förande av styrelsens protokoll, granskning av de andra byråernas

föredragningslistor, diarieföring av ärenden av allmän natur, vård av

styrelsens bokförråd och arkivalier, utgivande av styrelsens cirkulärsamling

m. in. samt övriga ärenden, som beröra förvaltningen i allmänhet

eller styrelsen i dess helhet, i den mån dessa ärenden icke äro hänförda

till annan byrå.

För ombesörjande av ifrågavarande göromål syntes det styrelsen

böra finnas, förutom byråchefen, följande ordinarie tjänstemän i högre

grader: två förste sekreterare, varav en borde kunna placeras å

annan ort än Stockholm, samt en sekreterare, en registrator och en

notarie.

För byråchefen samt för de tre sekreterarna ävensom för notarien

ansåg styrelsen böra fordras juridisk högskoleexamen. Beträffande de

två första sekreterarna hade styrelsen tänkt sig, att den ene av dem

skulle tills vidare vara placerad i Trollhättan för att biträda de dåvarande

avdelningarna av vattenfallsverket vid handläggning av vissa ärenden

av juridisk natur.

Kommittén har, med hänsyn till vad i styrelsens skrivelse meddelats

och jämväl i övrigt blivit upplyst rörande den tilltänkta administrativa

byråns arbetsuppgifter, ansett det vara ådagalagt, att behov

förefunnes av en ordinarie byrå för handläggningen av ifrågavarande

ärenden. Det skulle visserligen, säger kommittén, kunna ifrågasättas,

huruvida ej med denna byrå kunde förenas don av styrelsen föreslagna

kameralbyrån. På grund av den säregna och krävande beskaffenheten

av de ärenden, som skulle tillkomma den administrativa byrån, samt

med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som avsetts för

den kamerala byrån, hade kommittén emellertid icke trott en dylik

sammanslagning vara ändamålsenlig, varför kommittén funnit sig böra

tillstyrka, att den administrativa byrån erhölle i huvudsak det arbetsområde,

som förut angivits. Emellertid ansåg kommittén, att ärenden

angående framställda revisionsanmärkningar borde överflyttas till den

föreslagna kameralbyrån. Det hade nämligen synts kommittén riktigast,

att, då å det till kameralbyrån anslutna revisionskontoret skulle

verkställas granskningen av statens vattenfallsverks räkenskaper, samt
-

Kommittén.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

liga revisionsärenden och sålunda även i anledning av granskningen

framställda revisionsanmärkningar handlades å kameralbyrån.

Vidkommande den föreslagna förste sekreterarbefattning, vars innehavare

tills vidare skulle vara placerad i Trollhättan, har kommittén —

under framhållande av det oriktiga däruti, att en för lokalförvaltningen

avsedd befattning uppfördes å styrelsens stat — förklarat, att den icke

kunde tillstyrka att, innan någon erfarenhet vunnits beträffande det

lämpligaste sättet att tillgodose berörda behov, ifrågavarande befattning

inrättades såsom ordinarie. Därest icke någon annan anordning

kunde befinnas förmånligare, ansåg kommittén fördenskull berörda

göromål böra åtminstone tills vidare kunna bestridas av en i Trollhättan

placerad extra tjänsteman, vilken emellertid syntes kunna åtnöjas

med något lägre tjänsteställning än som sålunda av styrelsen

ifrågasatts.

Vad åter angick den andre av de föreslagna bägge förste sekreterarna,

vilken skulle tjänstgöra i styrelsen, framhöll kommittén, att

han såsom byråchefens närmaste man skulle få biträda denne vid handläggningen

av de mest krävande ärendena å byrån, samt vid behov

tjänstgöra såsom dennes ställföreträdare. Då ifrågavarande tjänsteman

sålunda skulle erhålla samma ställning som de förste sekreterare, vilka

skulle finnas inom de övriga kommunikationsverkens styrelser, ansåg

sig kommittén kunna tillstyrka,» att å staten för vattenfallsstyrelsen

uppfördes en förste sekreterarbefattning, avsedd för den administrativa

byrån.

Den föreslagna personalbesättningen i övrigt å denna byrå fann

sig kommittén jämväl kunna tillstyrka.

vattenfalls- I sitt utlåtande den 7 februari 1919 har styrelsen förklarat sig icke

styrelsens vpja för närvarande vidhålla sitt krav om anställande av en ordinarie

“/a mg6 tjänsteman för utförande av juridiska göromål vid vattenfallsverkets avdelningar

i Trollhättan.

Departe- För egen del får jag ansluta mig till vattenfallsstyrelsens,, av kom
mentscheien.

mptén understödda förslag om inrättande av en ordinarie administrativ

byrå inom styrelsen, och torde för densamma böra avses de arbetsuppgifter,

som styrelsen angivit, dock med undantag av ärenden rörande

framställda revisionsanmärkningar, vilka jag, i likhet med kommittén,

finner lämpligen böi''a överflyttas till den kamerala byrån.

De ordinarie befattningshavarna i högre grader å byrån torde böra

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

45

utgöras av eu byråchef, eu förste sekreterare, eu sekreterare, en registrator

och eu notarie.

Såsom redan är nämnt, har i styrelsens skrivelse den 17 september

1918 föreslagits inrättande av en kameralbyrå. Till denna byrås

handläggning har styrelsen ansett böra höra:

ärenden, som avse statens vattenfallsverks organisation, samt

bestämmelser rörande personalens avlönings- och pensionsförhållanden;

särskilda avlöningsärenden av principiell natur;

ärenden angående matriklar över personalen och angående bestämmande

av pensionsavgifter;

ärenden angående beviljande av pension och angående ersättning

för skada till följd av olycksfall i arbete;

förslag till avlöningsstater och driftkostnadsstater för statens vattenfallsverk

samt till beräknande av den behållna inkomst av vattenfallsverket,

som må upptagas i riksstaten;

sammanställande av vattenfallsstyrelsens årsberättelse;

kassa- och bokföringsärenden samt upprättande av översikter över

det ekonomiska resultatet av vattenfalIsverkets verksamhet.

Till kameralbyrån borde därjämte vara anslutet ett revisionskontor

för granskning av statens vatténfallsverks räkenskaper med tillhörande

verifikationer.

Enligt styrelsens nämnda skrivelse skulle vid kameralbyrån behövas,

förutom byråchefen, följande ordinarie tjänstemän i högre grader:

en sekreterare, en kassör, en kontrollör och en notarie.

Dessutom ansåg styrelsen erfordras vid det till kameralbyrån anslutna

revisionskontoret: en förste revisor och tre revisorer, vilka sistnämnda

i mån av behov borde kunna placeras å annan ort än Stockholm.

I avseende å de arbetsuppgifter, som skulle tillkomma de sålunda

föreslagna tjänstemännen, meddelades i skrivelsen följande:

»Sekreteraren skall biträda byråchefen vid handläggningen av organisationsoch

avlöningsärenden samt allmänna pensionsärenden, vid upprättandet av statförslag,

sammanställandet av vattenfallsstyrelsens årsberättelse m. m.

Kassören skall omhänderhava statens vattenfallsverks huvudkassa jämte

den speciella kassarörelsen för Älvkarleby kraftverk och kraftstationen i Västerås.

Kontrollören skall leda och övervaka arbetet med huvudbokföringen beträffande

. de avdelningar av statens vatten fallsverk, för vilka särskilt bokföringskontor

ej finnes inrättat, ur bokföringsteknisk synpunkt granska huvudräkenskaperna

för de övriga avdelningarna av vattenfallsverket, sammanställa månatliga

bokslutsöversikter för statens vattenfallsverk i dess helhet, upprätta de för

Kameral
byrån.

Vattenfallsstyrelsens

skrivelse

17/ö 1918.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Kommittén.

46 Eungl. May.ts Proposition Nr 395.

vattenfallsstyrelsens årsberättelse erforderliga räkenskapsutdrag och ekonomiska

tablåer, planera erforderliga förändringar av bokföringssystemet samt biträda

byråchefen med ekonomiska utredningar m. m.

Notarien skall handlägga ärendena angående personalmatriklarna och tilllämpningen

av pensionsbestämmelserna, varibland särskilt märkas ärendena angående

statens vattenfallsverks pensionskassa för icke ordinarie personal med

bestämmande av dithörande pensionsavgifter och pensioner m. m.

Beträffande revisorerna torde det vara lämpligt, att de tidvis utföra sitt

granskningsarbete ute vid lokalförvaltningarna för att hava lättare tillgång till

erforderliga handlingar m. m. En av dem borde dock lämpligen vara permanent

placerad i Trollhättan, då de stora förvaltningar och byggnadsarbeten, som

administreras därifrån, lämna full sysselsättning åt en revisor.»

Kommittén har i sitt yttrande i anledning av styrelsens nyssberörda

förslag i fråga om den kamerala byrån till en början erinrat, hurusom

det vore avsett, att byrån skulle ombesörja jämväl den speciella kassarörelsen

och bokföringen för Älvkarleby kraftverk, vilket icke skulle

hava något eget räkenskapskontor. Då emellertid, enligt vad för kommittén

sedermera blivit upplyst, det syntes vara nödigt att avlasta eu

del göromål från styrelsens kassör, vilken utom övriga göromål närmast

skulle handhava nämnda kraftverks kassarörelse, hade kommittén funnit

sig böra föreslå, att Älvkarleby kraftverk, i likhet med de övriga

större kraftverken, erhölle ett särskilt kassakontor.

Ett bifall till berörda förslag syntes emellertid kommittén icke

minska behovet av en särskild avdelning inom styrelsen för kamerala

ärenden, och ansåg kommittén denna avdelning böra inrättas såsom en

självständig byrå.

Vid granskning av de arbetsuppgifter, som enligt förslaget skulle tillkomma

de förenämnda särskilda befattningshavarna inom byrån, hade kommittén

fästat sin uppmärksamhet därvid, att de åligganden, som motsvarade

dem, vilka skulle bestridas av den föreslagna kontrollören, inom andra

verk ansetts kräva eu tjänsteman i kamrerares tjänsteställning. Då

enligt kommitténs mening icke någon som helst anledning föreläge att

antaga, det ifrågavarande göromål inom vattenfallsstyrelsen skulle

vara av mindre ansvarsfull natur än inom andra verk, hade kommittén

ansett sig böra föreslå, att kontrollörstjänsten utbyttes mot eu kamrersbefattning.

Emellertid syntes åt innehavaren av denna befattning böra

utöver de nämnda åliggandena jämväl kunna uppdragas den närmaste

uppsikten över revisionskontoret. Däremot ansåg kommittén den föreslagna

förste revisorstjänsten, vars innehavare, enligt vad kommittén inhämtat,

skulle hava till huvudsaklig uppgift att förestå revisionskontoret,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts Proposition Nr 3S5.

47

kunna undvaras. Någon ökning- av det föreslagna antalet övriga revisorer

syntes kommittén för närvarande dock icke vara erforderlig, helst

om revisorernas huvudsakliga uppgift inskränktes till verkligt revisionsarbete

och dem icke därjämte ålades att utföra eu tidsödande förgranskmng

av avlöningslistor och räkningar, som skulle likvideras i styrelsens

kassa, bistnämnda arbete syntes nämligen under kamrerarens ansvar

kunna utföras av mera underordnade befattningshavare i bokhållareller

kontorsskrivargrad.

Styrelsens förslag, att en av revisorerna skulle vara permanent

p acerad i Trollhättan, hade kommittén av anförda skäl ansett sig icke

kunna tillstyrka utan hemställde, att samtliga revisorer måtte placeras i

otockholm, dock att hinder härigenom icke borde möta mot att, i den

man sa kunde anses erforderligt, revisionsarbete tidvis bleve förlagt

till vederbörande lokalförvaltning.

Vattenfallsstyrelsen har i sitt utlåtande i anledning av kommitténs

yt sande i ämnet förklarat sig icke vilja för närvarande motsätta sig

det av kommittén föreslagna utbytet av förste revisors- och kontrollörstjansterna

mot en kamrersbefattning, dock under förbehåll att spörsmålet

huruvida personaluppsättningen å kameralbyrån genom denna

anordning bleve tillräcklig finge bedömas av erfarenheten under den

narmaste tiden. Vad kommittén uttalat i fråga om revisorernas placering

och^ sattet för revisionsarbetets utförande ansåg styrelsen icke föranleda

någon erinran från dess sida.

Såsom redan antytts, bär jag funnit behov föreligga av en särskild

kameralbyra inom vattenfallsstyrelsen, och synes densamma böra

hava att handlägga i huvudsak de ärenden, styrelsen angivit, vartill

emellertid torde hora läggas ärenden rörande framställda revisionsanmarkmngar.

I överensstämmelse med vad kommittén föreslagit anser jag, att å

denna byrå höra finnas, förutom byråchefen, följande ordinarie befattningshavare

i högre grader, nämligen en sekreterare, en kamrer, en

holm01"’ 611 n°tarIe °ch tre revlsoreih samtliga med placering i Stock
Vidkommande

de särskilda arbetsuppgifter, som skulle åligga de

namnda tjänstemännen, tillåter jag mig framhålla den av kommitén

sackta frågan om vidtagande av åtgärder för att befria styrelsens

kassor från det direkta handhavandet av Älvkarleby kraftverks kassarorelse,

något som jämväl vattenfallsstyrelsen i annat sammanhang förklarat

vara erforderligt. Denna avlastning synes lämpligast kunna ske

Vattenfalls

styrelsens

utlåtande

Va 1919.

. Departementschefen
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Sammanfattning

av personalbehovet

inom styrelsen.

48 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

genom inrättande av ett särskilt kassakontor för nyssnämnda kraftverk,

på sätt kommittén ifrågasatt. Ävenledes finner jag det av kommittén

förordade förfaringssättet för verkställande av s. k. förgranskning av

avlöningslistor och räkningar, som skola likvideras direkt från styrelsens

kassa, böra tillämpas.

Enligt min i det föregående angivna uppfattning skulle alltså inom

vattenfallsstyrelsen finnas — förutom generaldirektören, överdirektören,

fyra vattenfallsfullmäktige och två överrevisorer — följande ordinarie

tjänstemän i sådan tjänsteställning, att de skulle till antalet fastställas

av Kungl. Maj:t och riksdagen, nämligen:

å kraftverksbyrån:

två förste byrådirektörer,

en byrådirektör,

fyra förste byråingenjörer,

en byråingenjör och

en kontrollör;

å tekniska byrån:

en byråchef;

å administrativa byrån:

en byråchef,

en förste sekreterare,

en sekreterare,

en notarie och

en registrator; samt

å kameralbyrån:

en byråchef,

en kamrer,

en sekreterare,

en kassör,

en notarie och

tre revisorer.

Förutom nu nämnda tjänstemän i högre grader skulle naturligen

å de särskilda ordinarie byråerna inom styrelsen finnas kontorspersonal,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395. 49

bestående av lägre ordinarie befattningshavare, vilka till antalet skulle

bestämmas av Kungl. Maj:t.

Lokalförvaltningarna.

Jag övergår nu att behandla frågan om behovet av ordinarie befattningshavare

i högre grader vid lokalförvaltningarna, varvid jag dock

vill inledningsvis med några ord erinra om tillkomsten av den nuvarande

organisationen av dessa förvaltningar.

Genom det år 1913 antagnå avlöningsreglementet för tjänstemän

vid statens vattenfallsverk fastställdes i princip organisationen av lokalförvaltningarna.

Emellertid avsåg detta reglemente endast befattningshavare

vid Trollhätte kanalverk, Trollhätte kraftverk och Trollhätte

räkenskapsavdelning.

Sedan Södertälje kanalverk förvärvats av staten, erhöllo på grund

av beslut vid 1914 års senare riksdag vissa paragrafer av nämnda

reglemente ändrad lydelse, i syfte att ordinarie anställning skulle kunna

beredas jämväl befattningshavare vid detta kanalverk.

På grund av tillkomsten av Porjus och Älvkarleby kraftverk hava

enligt beslut vid 1915 års riksdag företagits vissa ytterligare ändringar

i reglementet, i ändamål att detsamma skulle bliva tillämpligt jämväl å

befattningshavare vid sistnämnda två kraftverk.

Sedan till följd av utvidgningen av Trollhätte kanal och tillkomsten

av ångkraftstationen i Västerås nya ordinarie befattningar blivit erforderliga,

hava därefter på grund av beslut vid 1917 års riksdag vissa

paragrafer i reglementet erhållit ändrad lydelse.

Slutligen har den 28 juni 1918 utfärdats förnyat avlöningsreglemente

för tjänstemän vid statens vattenfallsverk. Detta avlöningsreglemente

överensstämmer i allt väsentligt med det förut gällande reglementet,

dock med iakttagande av de vid 1918 års lagtima riksdag fattade

beslut dels om inrättande av befattningen såsom direktör för statens

kraftverksförvaltning och i sammanhang därmed indragning av överingenjörstjänsten

vid Trollhätte kraftverk samt dels angående provisorisk

lönereglering för tjänstemän vid statens vattenfallsverk.

Av de till vattenfallsverket hörande lokalförvaltningarna torde jag

först få behandla kraftverken. Dessa utgöras för närvarande av Trollhätte

kraftverk, Älvkarleby kraftverk och Porjus kraftverk, vartill kommer

reservångkraftstationen i Västerås. Därjämte är under anläggning Motala

kraftverk, vilket beräknas bliva färdigt under år 1921. Av nämnda

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 356 käft. (Nr 395.) 88219 7

Lokal
förvalt
ningarna.

Historik.

Statens

kraftverk.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kraftverks
direktörer.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

kraftverk kava Trollhätteverket och Älvkarlebyverket betydande egna

ledningsnät, och är detta i viss mån även fallet beträffande Motalaverket,

i det att det för nämnda verk avsedda ledningsnätet till stor

del redan är byggt och inom den närmaste tiden kommer^att ytterligare

utbyggas. Motalanätet erhåller tills vidare kraft från Älvkarleby

kraftverk.

Styrelsen har nu i skrivelsen den 17 september 1918 föreslagit, att

Trollhätte-, Älvkarleby- och Motalaverken med tillhörande generatorstationer,

ledningsnät och understationer skulle bilda var sin särskilda

förvaltningsenhet, var och en under ledning av en kraftverksdirektör.

Frågan om inrättandet av dylika befattningar har redan i sammanhang

med behandlingen av förslaget till gemensamt avlöningsreglemente

blivit av Kungl. INI a j: t prövad och i princip godkänd. Det återstår

alltså att taga ståndpunkt till styrelsens förslag beträffande antalet

dylika befattningar.

I sådant hänseende har kommittén i sitt yttrande rörande organisationsförslaget

uttalat såsom sin mening, att de kraftverk, som bordeorganiseras

på nyss angivet sätt, vore i första hand Trollhätte- och

Älvkarleby kraftverk med sina stora generatorsstationer och vittomfattande

ledningsnät. Vad åter beträffade Porjus kraftverk med allenast

ett mindre eget nät samt ångkraftstationen i Västérås, vilken helt och

hållet saknade distributionsnät, förelåge enligt kommitténs mening icke

behov av en sådan organisation. Ifråga om Motala kraftverk, vilket

visserligen framdeles komme att vara förenat med ett betydande kraftnät,

hade inom kommittén förefunnits en viss tvekan, huruvida redan

för år 1920 skulle för detta kraftverk erfordras en kraftverksdirektör,,

enär själva kraftstationen först under år 1921 kunde beräknas bliva

färdig. Emellertid hade för kommittén i sådant hänseende framhållits,

att särskilt under den tid, som komme att närmast föregå kraftstationens

igångsättande, ett högst betydande arbete måste ägnas åt distributions-

och kraftförsäljningsfrågorna. Då därtill komme önskvärdheten

därav, att chefen för Motala kraftverk måtte bliva i tillfälle att

slutföra arbetet med själva kraftstationens byggnad, hade kommittén

icke ansett sig böra motsätta sig inrättandet av ifrågavarande befattning

vid nämnda kraftverk redan från ingången av år 1920.

Departe- I anslutning till vad styrelsen hemställt och under åberopande av

menta chefen, kommitténs nyss anförda uttalande anser jag mig böra tillstyrka, att en

kraftverksdirektörsbefattning inrättas vid vart och ett av Trollhätte,

Älvkarleby och Motala kraftverk.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.is Proposition Nr 335.

Vid var och en av kraftstationerna i Trollhättan, Älvkarleby och Driftchefer.

Porjus samt ångkraftstationen i Västerås skulle enligt styrelsens förslag

finnas eu driftchef, vilken skulle vara närmast ansvarig för skötseln av

vederbörande generatorstation. Av dessa driftchefer skulle den i Porjus

och den i Västerås lyda direkt under chefen för kraftverksförvaltningen,

men de bägge övriga sortera under vederbörande kraftverksdirektörer.

Berörda förslag har biträtts av kommittén.

Vad beträffar Porjus kraftverk och ångkraftstationen i Västerås Departoinnebär

förslaget icke någon förändring i nuvarande förhållanden, i det mentschofen''

att nämnda bägge verk redan nu förestås av driftchefer lydande direkt

under den centrala kraftverksförvaltningen. Vid Älvkarleby kraftverk

finnes visserligen för närvarande en driftchef, men skulle denne genom

inrättandet av kraftverksdirektörstjänsten därstädes komma i en annan

ställning och sortera under den föreslagna kraftverksdirektören vid detta

verk. Detta skulle emellertid, enligt vad upplyst blivit, icke komma

att medföra någon nämnvärd avlastning av göromålen för driftchefen i

Älvkarleby, vilken numera även har att svara för vattenhushållningen

i Dalälven vid Älvkarleby och att vid behov ordna inmatningen i Ålvkarlebynätet

av elektrisk energi dels från statens ångkraftstation i

Västerås, dels från de privata anläggningar, med vilka vattenfallsstyrelsen

har överenskommelse om leverans av reservkraft. Han förestår

även ett vid Älvkarleby inrättat, ganska betydande högspänningslaboratorium.

Med hänsyn till de särdeles krävande uppgifter, som sålunda

komma att åligga denne driftchef, torde hans befattning vara ungefär likvärdig

med driftchefsbefattningarna vid Porjus kraftverk och vid kraftstationen

i Västerås. Vidkommande slutligen Trollhätte kraftstation må

erinras, att driften av denna station för närvarande närmast övervakas

av en driftingenjör. Sedan ifrågavarande driftingenjörsbefattning inrättades,

har emellertid Trollhätte kraftstation genom tillbyggnad vuxit

till en exceptionell storlek och, då kraftstationen vid Lilla Edet blir

firiftfärdig, torde även denna station lämpligen böra ställas under närmaste

befäl av nämnda tjänsteman. Åven denne befattningshavare synes

mig under sådana förhållanden böra jämnställas med de övriga

■driftcheferna.

Antalet driftchefsbefattningar skulle alltså bliva fyr$, nämligen en

befattning vid var och en av kraftstationerna i Trollhättan, Älvkarleby

■och Porjus samt en befattning vid ångkraftstationen i Västerås.

De nuvarande driftchefsbefattningarna bestridas av ordinarie driftingenjörer,

vilka utöver avlöningen såsom driftingenjörer åtnjuta sär
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Övrig driftpersonal

i

högre grader

vid kraftverk.

52 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

skilda arvoden för bestridande av driftchefsgöromålen. Då enligt det

föreliggande förslaget jämväl den driftingenjör — nämligen vid Trollhätte

kraftstation — som hittills icke haft uppdrag såsom driftchef;

skulle erhålla driftchefs ställning, torde åtminstone tills vidare icke

erfordras några driftingenjörsbefattningar, vadan dylika befattningar icke

upptagits i förslaget till avlöningsreglemente.

Ifråga om övrig ordinarie personal i högre grader vid kraftverken,

har styrelsen, vad Trollhätte kraftverk beträffar, icke föreslagit annan

ändring än att överingenjörsassistenten skulle erhålla benämningen direktörsassistent.

Därest den föreslagna ändrade benämningen å kraftverkets chef

godkännes, torde jämväl nyssnämnda befattningshavare lämpligen böra

erhålla den titel, styrelsen sålunda för honom ifrågasatt.

Vid Älvkarleby kraftverk har styrelsen föreslagit inrättandet av en

ordinarie direktörsassistentbefattning samt en likaledes ordinarie kontrollör

stjänst. Detta förslag har av kommittén biträtts.

Med hänsyn till den omfattning detta kraftverk numera erhållitr

finner även jag mig böra tillstyrka uppförande å stat av de nämnda

två befattningarna.

För vartdera av Porjus och Motala kraftverk har styrelsen i sin

skrivelse den 17 september 1918 föreslagit anställande av en (manlig)

kassör.

Under framhållande att kassagöromålen för de ifrågasatta kassörerna

antagligen icke skulle helt upptaga deras tjänstetid samt ifrågavarande

göromål i allt fall syntes vara av mindre krävande beskaffenhet,

har kommittén ansett kassagöromålen vid de nämnda verken med

fördel kunna bestridas av kvinnliga tjänstemän, som tillika skulle utföra

bokhållerigöromål. I sitt utlåtande över kommitténs yttrande har vattenfallsstyrelsen

förklarat sig icke hava något att invända mot kommitténs

berörda förslag.

Vad kommittén sålunda föreslagit i fråga om de tilltänkta manliga

kassörernas utbytande mot. kvinnliga tjänstemän såsom kassörer, tillika

bokhållare, finner jag mig så mycket mera böra förorda, som inom telegrafverket

den jämförelsevis betydande kassarörelsen vid linjedistriktsbyråerna

med fördel kunnat anförtros åt kvinnliga kassörer.

Såsom jag redan i det föregående antytt, torde det vara lämpligt

att jämväl för Älvkarleby kraftverk inrättas ett särskilt kassakontor,

vilket då borde förestås av en kvinnlig befattningshavare av enahanda

slag som nu ifrågasatts för Porjus och Motala kraftverk.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 3!)5.

Jag tillåter mig emellertid erinra, att dessa kvinnliga befattningar

skulle till antalet bestämmas av Kungl. Maj:t.

De å gällande stat uppförda sex distriktsingenjörsbefattningar,

vilkas innehavare äro placerade i Trollhättan, Göteborg, Skara, Uppsala,

Södertälje och Hedemora, skulle enligt styrelsens organisationsförslag

bibehållas. Likaledes innebär förslaget icke någon ändring

ifråga om den nuvarande kontrollörsbefattningen vid Trollhätte kraftverk.

Enligt mitt föreliggande förslag skulle alltså vid den lokala förvaltningen

av statens kraftverk finnas följande ordinarie befattningar, vilkas

antal skulle fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen, nämligen:

tre kraftverksdirektörer,

fyra driftchefer,

två direktörsassistenter vid kraftverk,

sex distriktsingenjörer och

två kontrollörer.

Utöver nämnda slag av tjänster hava i förslaget till gemensamt avlöningsreglemente

även upptagits för driften av kraftverken avsedda

ordinarie befattningar i lägre grader, vilka till antalet skulle fastställas

av Kungl. Maj:t.

I anslutning till sitt förslag därom, att cheferna för de större kraftverken

skulle benämnas kraftverksdirektörer, har styrelsen ansett, att

chefen för Trollhätte kanalverk borde benämnas kanaldirektör i stället

för överingenjör. Den nuvarande kanalingenjören skulle i sammanhang

därmed erhålla den förändrade benämningen direktörsassistent. Detta

har iakttagits i förslaget till avlöningsreglemente.

I likhet med vad för närvarande är fallet, skulle vid statens kanalverk

finnas två kanalinspektorer i högre grad, nämligen i Trollhättan

och i Södertälje.

För statens kanalverk skulle alltså erfordras nedanstående ordinarie

befattningar, vilkas antal skulle fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen:
en

kanaldirektör,

en direktörsassistent vid kanalverk och

två kanalinspektorer av klass 1.

Därjämte återfinnas i förslaget till avlöningsreglemente vissa grupper

av befattningar i lägre grader, avsedda för driften av statens kanalverk.

Personal vid

kraftverk.

Statens

kanalverk.

Kanaldirektör,

direktörsassistent

och kanalinspektorer.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Räkenskapsavdelnlngen

i Trollhättan.

Behovet av en

räkenskapsavdelning

i Trollhättan.

Vattenfalls
styrelsen.

Kommittén.

Departements

chefen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

För närvarande finnes inrättad en särskild räkenskapsavdelning i

Trollhättan för handhavande av kassagöromål, bokföring och revision

för därvarande kanalverk, kraftverk och fastighetsförvaltning samt för

de byggnadsarbeten, som administreras från Trollhättan. Vid denna avdelning,

som jämväl handlägger vissa andra ärenden beträffande fastighetsförvaltningen

såsom vissa tomtupplåtelser, brandförsäkringar m. m.,

och som har vård om kontrakt och andra värdehandlingar, finnas anställda

en kontorschef, en kassör samt en revisor och kontrollinspektor

ävensom erforderligt antal bokhållare och kontorsskrivare.

Till följd av att en så betydande del av vattenfallsverkets förvaltning

vore förlagd till Trollhättan, har vattenfallsstyrelsen ansett det vara

mest praktiskt, att anordningen med en särskild räkenskapsavdelning

därstädes allt fortfarande finge i huvudsak äga bestånd. Att ett särskilt

kassakontor behövdes i Trollhättan, ansåg styrelsen utan vidare

vara klart, och beträffande räkenskapsväsendet i övrigt funne styrelsen

det vara en betydande fördel att hava detsamma så förlagt, att den därmed

sysselsatta personalen kunde direkt samarbeta med motsvarande förvaltningar

och byggnadsföretag. Å andra sidan borde för ernående av

enhetlighet och arbetsbesparing ifrågavarande göromål å denna ort utföras

inom en enda avdelning.

Kommittén har i sitt yttrande framhållit, hurusom efter nyorganisationen

av vattenfallsstyrelsen en del åligganden, som enligt tidigare

utfärdade instruktionsbestämmelser skulle tillkomma räkenskapsavdelningen

i Trollhättan, självfallet skulle komma att övertagas av styrelsen,

särskilt de kamerala och administrativa byråerna inom denna.

Att emellertid Trollhätte räkenskapsavdelning även för framtiden borde

bibehållas för de betydande avdelningar av statens vattenfallsverk, som

i Trollhättan hade sitt säte, fann kommittén uppenbart, ehuru nämnda

räkenskapsavdelning, som vid sitt inrättande mera erhöll karaktären av

en central avdelning av statens vattenfallsverk, för framtiden skulle

bliva allenast ett till lokalförvaltningen hörande räkenskapskontor.

Innan jag vidare yttrar mig rörande organisationen av Trollhätte

räkenskapsavdelning, torde jag få erinra om ett av 1902 års löneregleringskommitté

gjort uttalande i ett den 9 april 1915 avgivet utlåtande

rörande statens vattenfallsverk.

Till nämnda kommittés behandling hade nämligen då förelegat en

skrivelse från vattenfallsstyrelsen den 6 februari 1915, däruti styrelsen

bland annat meddelat, att, enligt vad styrelsen tänkt sig, räkenskaps
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

väsendet och den huvudsakliga kassarörelsen för Porjus och Älvkarleby

skulle handhavas av en central räkenskapsavdelning, som därjämte skulle

ombesörja vissa för hela vattenfallsverket gemensamma räkenskaps- och

kassaärenden ävensom räkenskapsgöromålen iör Södertälje kanalverk,

för alla de till statens vattenfallsverk hörande fastigheter, som icke förvaltades

av Trollhätteverken, samt för vissa byggnadsarbeten.

I anledning av styrelsens berörda yttrande fann sig 1902 års löneregleringskommitté

böra uttala önskvärdheten därav, att det måtte tagas

under förnyad omprövning, huruvida ej till nedbringande av förvaltningskostnaderna

den sålunda föreslagna centraliseringen i detta likasom

i vissa andra angivna avseenden skulle kunna utsträckas att, åtminstone

i derå hänseenden än vattenfallsstyrelsen syntes hava tänkt sig,

omfatta jämväl förvaltningen av Trollhätteverken.

Med föranledande av vad löneregleringskommittén sålunda anfört

anser jag mig böra uttala, att genom den av mig förordade omorganisationen

av vattenfallsstyrelsen all den centralisering synes mig komma

till stånd, som lämpligen kan ske, och att detta gäller även i fråga om

räkenskapsväsendet jämte vad därmed äger sammanhang. Men även

med en dylik centralisering av de kamerala ärendena inom vattenfallsverket

är det givetvis nödvändigt att åtminstone de största lokalförvaltningarna

hava särskilda kassa- och räkenskapskontor. Den nuvarande

räkenskapsavdelningen i Trollhättan, vilken, såsom kommittén erinrat,

ursprungligen hade karaktären av en central avdelning av statens vattenfallsverk,

skulle beträffande Trollhätte kraftverk, kaualverk och fastighetsförvaltning

samt de från Trollhättan administrerade byggnadsarbeten

tjäna såsom dylikt lokalt kontor. Med hänsyn till de nämnda förvaltningars

storlek skulle dock Trollhätte räkenskapsavdelning alltjämt bliva

av jämförelsevis betydande omfattning.

Såsom föreståndare för räkenskapsavdelningen skulle alltjämt tjänst- Befattningsgorå

kontorschefen, vilken emellertid med hänsyn till förut angivna förhållanden

icke kommer att intaga fullt samma tjänsteställning som förut. räkenskap sav
Den

nuvarande befattningen såsom revisor och kontrollinspektor dtlnin9en‘

skulle enligt styrelsens förslag utgå ur staten för denna avdelning. Beträffande

de tjänsteåligganden, som för närvarande tillkomme denne befattningshavare,

hade styrelsen nämligen tänkt sig, att kanalinspektorerna

skulle lämpligen kunna övertaga den honom i egenskap av kontrollinspektor

åliggande skyldigheten att tillse och undersöka, huruvida de

fraktsedlar och fraktuppgifter, som inlämnades från de Trollhätte kanal

trafikerande fartygen och som läge till grund för debiteringen av kanal
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. May.ts Proposition Nr 395.

avgifterna, överensstämde med den last fartygen verkligen förde. Revisionsgöromålen

skulle, enligt styrelsens förmenande, bestridas av en till

styrelsens revisionskontor hörande revisorsbefattning, vars innehavare

styrelsen ursprungligen tänkt sig skola vara placerad i Trollhättan.

Då, enligt vad jag inhämtat, vissa olägenheter uppstått till följd av

sammanförandet av kontrollinspektors- och revisorsgöromålen hos en

en enda befattningshavare, anser jag, i likhet med kommittén, den av

styrelsen föreslagna uppdelningen av nämnda göromål lämpligen böra

ske, varvid dock är att erinra, att av skäl, som i det föregående antytts,

den omförmälda, styrelsen tillhörande revisorn icke skulle vara stationerad

i Trollhättan utan tjänstgöra inom styrelsen.

Däremot skulle fortfarande vid avdelningen finnas en manlig kassör.

Personal vid För Trollbätte räkenskapsavdelning avsedda tjänstemän, vilkas

Trollhatte antai skulle bestämmas av Kungl. Maj:t och riksdagen, skulle alltså

räkenskapsavdelning.

utgöras av

en kontorschef och

en kassör.

Utöver dessa två befattningar skulle, såsom för närvarande ar taltet,

för avdelningen erfordras en del ordinarie tjänster i lägre grader.

Samman- Såsom sammanfattning av mitt förslag rörande de befattningar vid

fattning^ gtaten9 vattenfallsverk, vilkas antal bör underställas riksdagens pröv
rörandegan-

ning, får jag åberopa följande sammanställning:

talet befattningar.

Enligt föreliggande förslag.

Enligt nu gällande bestämmelser.

Befattning,

An-

tal

Befattning.

An-

tal

I. Befattningar, som tillsättas genom förordnande å viss tid.

(Jfr 1 § 1 mom. och 42 § i förslaget till avlöningsreglemente).

Generaldirektör och chef ....................................

i

Vattenfallsdirektör ........................

i

Överdirektör ..................................................

t

Direktör vid statens kraftverksförvalt-

ning .......................................

1

Kraftverksdirektörer ..........................................

3

---

V attenfallsf ullmäktige*).......................................

4

Icke föredragande ledamöter av styrelsen*)

4

Överrevisorer ..................................................

2

Revisorer......................................t

2

*) Befattningarna icke fullt jämförliga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Proposition Nr 395.

åt

Enligt föreliggande förslag.

Enligt nu gällande bestämmelser.

Befattning.

An-

tal

Befattning.

An-

tal.

II. Befattningar, som tillsättas genom konstitutorial och till antalet fastställas av

Kungl. Maj t och riksdagen.

Styrelsen.

Kassör .........................................

1

_

Kontrollör .

1

13:e löne- graden

Notarie.........................................

2

—

_

Registrator ...................................

1

—

_

Revisor*)......................................

3

Revisor och kontrollinspektor vid Troll

häfte räkenskapsavdelning *)

1

15:e löne-

(Kamrer........

1

—

graden

[Sekreterare ......................

2

. _

16:e löne- graden

^Byråingenjör .................................

1

—

—

17:e löne-

Förste byråingenjör .....................

4

_

graden

.Förste sekreterare .........................

1

_

graden6" }l!.''-™direkt„r .................................

1

—

—

20:e Inne- (Byråchef ......................................

3

graden

Förste byrådirektör .

2

—

—

Lokalförvaltningarna.

13:e löne- 1

graden 1

Kanalinspektor av klass 1

Kassör ......

2

1

Kanalinspektor av l:a graden .........

Kassör .

2

1

1

Kontrollör......

2

Kontrollör ........

14:e löne- 1

graden /

16:e löne- 1

graden /

17:e löne- (

Kontorschef...............................

1

Kontorschef ....

1

Direktörsassistent vid kanalverk

1

Kanalingenjör .........

1

1

Direktörsassistent vid kraftverk

2

Ö veringenj örsassistent

graden |

Jistriktsingenjör...........

6

Distriktsingenj ör

18:e löne- j

graden /

19:e löne- 1,

graden J

Driftchef*) .............

4

Driftingenjör*) ....

A

Canaldirektör ........

1

Överingenjör

l

*) Befattningarna icke fullt jämförliga.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 356 käft. (Nr 395.)

888 19 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departe
ments
chefens
hemställan.

5g Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

På grund av vad sålunda i skilda hänseenden förekommit och anförts

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att — med godkännande av de utav mig nu förordade

huvudgrunder för ny organisation av vattenfallsstyrelsen

— beträffande sådana befattningar vid

statens vattenfallsverk, vilkas antal enligt avlöningsreglementet

för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk

skall fastställas ''av Kungl. Maj:t och riksdagen, från

och med den 1 juli 1920 bestämma detta antal på

sätt angives i den vid statsrådsprotokollet fogade

förteckning (bil. 1).

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle till riksdagen avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Edw. Wetterling.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Proposition Nr 395. 59

Bilaga 1.

Förteckning över befattningar vid statens vattenfallsverk, vilkas antal

enligt avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk skall

fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen.

A. Befattningar, avsedda i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet:

Generaldirektör och chef................................................ 1

Överdirektör .................................................................. 1

K raft verksdi rektor.............................................................. 3

B. Befattningar, avsedda i 42 § av avlöningsreglementet:

Yattenfallsfull mäktig ............................................... 4

Överrevisor........................................................... 2

C. Befattningar, hänförliga till 13—20 lönegraderna i avdelningen A av den vid

avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckning:

Kanalinspektor av klass 1 ............................................. 2

Kassör............................................................................. 2

Kontrollör........................................................................ 3

Notarie............................................................................ 2

Registrator ............................................................. 4

Revisor.................................................................. 3

Kontorschef................................................................... 4

Kamrer.................................................................... 4

Sekreterare........................................................ 2

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 395.

Byråingenjör....................................

Direktörsassistent vid kanalverk

Direktörsassistent vid kraftverk

Distriktsingenjör.............................

Förste byråingenjör........................

Förste sekreterare..........................

Byrådirektör ...............................

Driftchef...........................................

Kanaldirektör...................................

Byråchef............................................

Förste byrådirektör .....................

00 <X>

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 39!). 61

REGISTER.

■Vattenfallsstyrelsen. sid
Historik.

............................................................................................................... 3

Nuvarande organisation .......................................................................................... 5

Behovet av ny organisation .................................................................................. 8

Valet av organisationsform...................................................................................... 10

Byråindelning m. ................................................................................................ 30

Kraftverksbyrån............................................................................................ 32

Tekniska byrån ............................................................................................. 36

Administrativa byrån ............................. 42

Kameralbyrån.................................... 13

Sammanfattning................ 48

Lokalförvaltningarna.

Historik ............................................................................................................ 40

Statens kraftverk ................................................................................................ 49

Statens kanalverk .................................................................................................. 33

Kftkenskapsavdelningen i Trollhättan........................................................................ 34

Sammanfattning av förslaget.................................................................................... 36

Departementschefens hemställan .............................................................................. 38

Bihang till riksdagms protokoll 1919. 1 sand. 356 käft (Nr 395.) 88219 9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:291 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen samt i fråga om antalet av vissa befatt s. 13 i texten
  2. SU 1919:175 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen samt i fråga om antalet av vissa befattningar vid sta s. 11 i texten