Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra stråfoder m. m

1919-04-22 · 46 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 45 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:397, Med förslag till lag om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra stråfoder m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 397.

1

Nr 397.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

inskränkning för viss tid i rätten att bortföra stråfoder

m. m.; given Stockholms slott den 22 april 1919.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om inskränkning för

viss tid i rätten att bortföra stråfoder m. m.

GUSTAF.

/

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 358 käft. (Nr 397.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ls proposition nr 397.

Förslag

till

Lag om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra stråfoder m. in.

1 §•

Där å fastighet, som omfattar större areal odlad jord än fem hektar, eller

å fastigheter, som äro i sambruk och tillhopa omfatta större areal odlad jord än

nyss sagts, icke finnes minst ett större kreatur eller däremot svarande antal mindre

djur för varje areal av 2,6 hektar odlad jord, må från fastigheten eller fastigheterna

ej bortföras stråfoder, otröskad säd eller grönfoder, så vitt ej till bortförandet

lämnats tillstånd i den ordning Konungen bestämmer.

I denna lag förstås med större kreatur häst över tre års ålder och nötkreatur

över två och ett halvt års ålder samt med mindre djur unghäst, föl, ungnöt,

kalv, får, get och svin. Vid tillämpningen av lagen skola två unghästar eller

föl, två ungnöt eller kalvar, tio får, tolv getter eller fyra svin anses motsvara

ett större kreatur. Konungen äger, där förhållandena därtill föranleda, för viss

del av riket meddela särskilda bestämmelser rörande de ämnen, som i detta stycke

avses.

2 §•

överträder ägare eller innehavare av fastighet, som i 1 § avses, eller annan,

som förvärvat rätt till stråfoder, otröskad säd eller grönfoder å dylik fastighet,

det i 1 § stadgade förbud mot bortförande av foder och säd, 0 som nu sagts, dömes

till böter från och med tio till och med tiotusen kronor. Åsidosättande av villkor,

varunder tillstånd till dylikt bortförande blivit meddelat, straffas såsom bortförande

utan tillstånd.

3 §•

Delaktighet i brott mot denna lag straffas efter ty i 3 kap. allmänna

strafflagen är stadgat.

4 §•

Böter, som ådömas enligt denna lag, skola tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmänna strafflagen.

5 §•

Denna lag äger ej tillämpning i avseende å förfogande enligt Konungens

förordnande över egendom, som skall avstås till kronan eller tagits i beslag, eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kurujl. Maj:ts proposition nr 397.

beträffande utövningen av den rätt till rekvisition, som enligt gällande författningar

tillkommer militär myndighet. Ej heller göres genom stadgandet i 1 §

om förbud mot bortförande av stråfoder ändring i vad 2 kap. 19 § lagen om

nyttjanderätt till fast egendom samt 20 § lagen om arrende av viss jord å landet

inom Norrland och Dalarne innehålla om bortförande av stråfoder från arrenderad

fastighet vid arrendets uppkörande.

6 §•

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling, och gäller till den

1 juli 1920. I fråga om sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse^

som i lagen avses, skall vad där är stadgat fortfarande gälla. Vad lagen

innehåller i avseende å åsidosättande, som i 2 § andra punkten sägs, skall äga

giltighet ändå att det sker efter den 30 juni 1920.

Har före den dag, då lagen trädde i kraft, stråfoder, otröskad säd eller

grönfoder avyttrats eller utmätning av foder eller säd, som nyss sagts, ägt rum,

skola bestämmelserna i denna lag ej utgöra hinder för fodrets eller sädens bortförande,

i det förra fallet därest bortförandet sker inom trettio dagar från lagens

ikraftträdande och i det senare i händelse utmätningen lett till fodrets eller sädens

försäljning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

Utdrag av protokollet över justitiedepartements ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen

den 14 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen statsrådet Löfgren anförde efter gemensam beredning

med chefen för jordbruksdepartementet:

»För att jordbruket skall kunna motsvara de stora anspråk, som i

kristider sådana som den nuvarande måste ställas på dess produktionsförmåga,

krävas åtgärder från det allmännas sida icke blott i syfte att så

långt möjligt är säkerställa jordbruket i avseende å förutsättningarna för

en ordnad drift utan även och i lika måtto för jordbruksproduktionens

skyddande mot störande inflytelser, särskilt från spekulationens sida.

Medan i det förra avseendet gäller, att statens förmåga att bispringa jordbruket

ofta kan bero av yttre förhållanden, över vilka statsmakterna icke

råda, hör spekulationens tillbakahållande till de uppgifter, vilkas lösande,

i den mån en lösning är möjlig, ankommer på staten själv. Svårigheten

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

härvidlag ligger närmast däri, att spekulationen kan tränga fram under

så växlande former, för vilka endast åtrån efter en hastig, snabbt realiserbar

vinst är gemensam, att staten icke alltid kan möta densamma med

åtgärder av tillräcklig smidighet, utan inträffar ofta att spekulationen, motad

på ett håll, med stegrad iver riktar sig åt ett annat.

Vad särskilt angår spekulationen i fråga om jordbruksegendomar

och på närliggande områden har denna som bekant lett till stegrade fastighetspris

samt svårighet för mindre bemedlade inom jordbruksklassen att

förvärva egna jordbruk. När därtill, såsom ofta inträffat, jordbruksfastigheter

kommit i händerna på personer, som förvärvat dem huvudsakligen

såsom spekulationsföremål och utan minsta intresse för idkande av jordbruk,

har följden som oftast blivit den, att jordbruket blivit i hög grad

eftersatt, vilket åter i sin ordning givetvis lett till en betänklig nedgång

i alstringen av livsmedel. I det ödeläggande av jordbruken, som plägar

åtfölja jordbruksegendomarnas indragande i spekulationen, ingår ofta som

ett led avyttrandet och bortförandet av kreatursbesättningar, stråfoder och

inventarier. Åtskilliga spekulationsköp beträffande jordbruksegendomar

torde rent av kommit till stånd just med tanke på möjligheten att realisera

befintliga värdefulla inventarier, kreatursbesättningar eller fodertillgångar.

Men det har även inträffat, att lösegendom av nu nämnda slag,

framför allt kreatursbesättningar men även för jordbruket nödvändiga inventarier

och fodertillgångar avyttrats ensamt för sig i sådan omfattning

att jordbruksdriften å resp. egendomar för längre eller kortare tid äventyrats,

och någon gång, särskilt inom vissa län, har jämväl växande gröda

gjorts till föremål för spekulationsköp.

Att fullt klarlägga, i vilken utsträckning jordbruk under de senare

åren skövlats genom bortförande av inventarier och kreatursbesättningar

låter sig av naturliga skäl icke göra. Av de för annat ändamål insamlade

upPcpfterna om kreatursantalet kunna emellertid dragas vissa slutsatser av

intresse för den föreliggande frågan; en sammanställning av dylika uppgifter

för några av de län, där missförhållandet kan antagas hava mest

förekommit, har därför gjorts och fogas härvid såsom bilaga. Denna sammanställning

vittnar om att nedgången i kreatursantalet är avsevärd just

på de relativt stora jordbruken, vilka förut lämnat stora överskott av

mjölk och andra animala förnödenheter. Att detta missförhållande i hög

grad bidragit till knappheten å sådana förnödenheter lärer vara påtagligt.

Staten, som genom tillfälliga lagstiftningsåtgärder sökt stävja spekulationen

i jordbruks- och skogsegendomar, torde därför icke kunna utan risk

för folkförsörjningen längre dröja med att ingripa mot spekulationen i

kreatursbesättningar och jordbruksinventarier.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition nr 397.

Liknande förhållanden hava under kristiden uppstått i andra länder

och åtminstone i Tyskland och Danmark givit anledning till lagstiftningsåtgärder.

Enligt en för tyska riket den 15 mars 1918 utfärdad förordning

angående handeln med jordbruksegendomar, varigenom stadgats vittgående

inskränkningar i rätten att. förfoga över fastigheter om större areal än 5

hektar med rätt för myndigheterna i de särskilda staterna, bland annat,

att göra jämkningar i fråga om storleksgränsen, gäller därjämte att ägare

eller innehavare av levande eller döda inventarier, som höra till eller finnas

å en jordbruksegendom, kan av behörig myndighet förbjudas att avyttra

eller bortföra ifrågavarande inventarier eller någon del av dem, såframt

härigenom den vederbörliga skötseln av egendomen skulle äventyras

till förfång för folkförsörjningen. Denna bestämmelse utgör emellertid ej

hinder för vidtagande av exekutiva åtgärder. Överträdelse av stadgat förbud

straffas med fängelse intill ett år och böter intill 50,000 mark eller

med ettdera av dessa straff; har överträdelsen skett av oaktsamhet, är

straffet böter upp till 3,000 mark.

En för Danmark utfärdad tillfällig lag av den 20 mars 1918 med

vissa bestämmelser rörande fastighetsförsäljning samt avyttrande av kreatursbesättningar

och produkter m. m. innehåller följande bestämmelser.

§ 1. Vid försäljning eller annan överlåtelse av jordbruksegendom

med en areal om minst 1 hektar skola jämväl överlåtas den uppsättning

av hästar och nötkreatur, som med hänsjm till egendomens dittillsvarande

brukningssätt eller särskilda förhållande erfordras för en försvarlig normal

drift därav, samt erforderligt utsäde ävensom en efter årstiden och kreatursbesättningens

storlek lämpad tillgång av hö, halm och rotfrukter.

Vederbörande överlåtelsehandling (slutsedel, köpekontrakt, salubrev,

landbo-, lego- eller arrendekontrakt) skall innehålla noggrann uppgift å

den egendomen åtföljande kreatursbesättning och ungefärlig uppgift å den

tillgång av utsäde, hö, halm och rotfrukter, som inbegripes under överlåtelsen.

Vid överlåtelsehandlingen skall därjämte fogas intyg av vederbörande

kommunalstyrelse därom, att den uppgivna kreatursbesättningen

och tillgången av produkter finnas på egendomen och anses tillräckliga för

en normal drift därav.

§ 2. Ej må någon, som övertagit en jordbruksegendom med en

areal av minst 1 hektar, bortsälja eller på annat sätt frånhända egendomen

den egendomen vid hans tillträde därav åtföljande besättning av hästar och

nötkreatur eller tillgång av hö, halm och rotfrukter utan att han därtill

erhållit vederbörande kommunalstyrelses medgivande. Sådant medgivande

må endast lämnas i fall salubrev, köpekontrakt, landbo-, lego- eller arrendekontrakt

uppvisats för kommunalstyrelsen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Sill.

7

Kommer till kommunalstyrelsens kännedom att jordbruksegendom,

som ieke bytt ägare under den tid, för vilken förevarande lag gäller, på

ett oförsvarligt sätt bragts att gå ned genom avyttrande av kreatursbesättning

och produkter, kan kommunalstyrelsen förbjuda vidtagandet av

ytterligare sådan åtgärd att egendomen går ned; klagan över förbudet må

föras i lantbruksministeriet.

§ 3. Undantag från de i § 1 meddelade bestämmelser, kan, då

särskilda förhållanden föreligga, medgivas av lantbruksministern efter inhämtande

av vederbörande kommunalstyrelses yttrande.

§ 4. överträdelse av bestämmelserna i §§ 1 och 2 straffas med

böter svarande mot två gånger det belopp, som anses erforderligt för anskaffande

av kreatursbesättning och produkter m. m. för försvarlig normal

drift av överlåten egendom, eller som försäljning av kreatursbesättning

och produkter å övertagen egendom inbringat (jfr § 2).

Böterna tillfalla statskassan.

§ 5. Denna lag träder genast i kraft och upphör att gälla den 31

mars 1919.

Mot den ovan berörda tyska författningen kan anmärkas, att dess

effektivitet helt och hållet beror av vederbörande myndigheters påpasslighet;

med en tungrodd förvaltningsorganisation riskeras allt för lätt att ingåpandet

kommer för sent. Beträffande det stadgande i den danska lagen

— § 2, andra stycket — som avser fastigheter, vilka icke skiftat ägare

under tiden för lagens giltighet, kan med ännu större fog erinras, att ett

ingripande under där angivna förutsättningar som oftast blir gagnlöst,

överhuvud kan om bestämmelserna i den danska lagen sägas, att de förutsätta

att jordbruket i hela landet arbetar under tämligen likartade förhållanden;

de kunna därför icke utan vidare överföras för tillämpning i vårt

land. Vad angår föreskriften i § 1, att vid försäljning av jordbruksegendom

av viss storlek tillräckligt antal hästar och nötkreatur samt tillräcklig

myckenhet utsäde, hö, halm och rotfrukter skola medfölja, kommer den

med undantag för sådana fall, då tillgången på hästar, nötkreatur, utsäde

eller foder uppenbarligen överstiger vad för egendomen är oundgängligt,

att verka som ett förbud mot försäljning utan särskilt tillstånd lika väl

som stadgandet i första stycket av § 2. Denna anordning är tvivelsutan

lämpligare än utfärdande av speciellt förbud i fall, då missbruk konstaterats

eller befaras. Men som en svaghet i systemet — åtminstone vid

eventuell överflyttning på våra förhållanden — kan framhållas, att tillämp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

Lantbruks
styrelsens
utlåtande.

ningen måste bliva ojämn, om för varje särskild kommun skall av dess

styrelse bedömas, vad som uti ifrågavarande hänseende må vara tillräckligt.

Vid övervägande av frågan om svenska lagstiftningsåtgärder på ifrågavarande

område synes man böra utgå ifrån, att för bortförande av egendom,

som faller under lagen, i regel skall erfordras särskilt tillstånd.

Någon anledning att lämna skiljaktiga föreskrifter allt eftersom vederbörande

jordbruksegendom går i handel eller icke under tiden för lagens giltighet

har ej synts vara för handen; för att vinna enhetlig tillämpning av lagen

är det säkerligen fördelaktigare att samma bestämmelser gälla för alla fall.

Till främjande av likformighet i tillämpningen skall vidare helt säkert

bidraga, att prövningen av ansökningar om tillstånd icke ankommer på

rent kommunala myndigheter utan på myndigheter med större verksamhetsområden.

Såsom av bifogade förslag till en administrativ författning

framgår är det avsett, att ansökningarna skola prövas av odlingsråden.

Förnämsta skälet, varför odlingsråden i detta avseende föredragits framför

kommunal myndighet, ligger emellertid däri, att hos odlingsråden måste

förutsättas långt större sakkunskap än hos kommunala mjmdigheter, tillsatta

för helt andra uppgifter.

För att icke över hövan betunga vare sig jordbrukarna eller de

prövande myndigheterna synas från tillämpningen av lagen böra undantagas

fastigheter, vilka med hänsyn till arealen äro av mindre betydelse

för livsmedelsproduktionen.

Uttryckliga bestämmelser mot försäljning av kreatur och inventarier

synas icke vara av nöden. En jordbrukare, som hindras avhända sig

fodertillgång, kommer nämligen redan därigenom att se sig tvungen att

hålla kreatur för att få användning för och nytta av fodertillgången. Och

om på en egendom finnas levande inventarier i tillräcklig mängd, är det

säkerligen ingen allvarlig risk för förskingring av egendomens döda inventarier.

Att lagen kommer att bliva långt lätthanterligare, om vid dess

tillämpning icke behöver göras ingående beräkningar angående behovet och

tillgången av olika slags inventarier å de särskilda egendomarna, lärer

säga sig självt.

Från dessa utgångspunkter har jag på sin tid — på grundval av

ett preliminärt lagutkast i ämnet (Bil. C.) — låtit utarbeta ett förslag till

lag om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra stråfoder och avyttra

växande gröda, över detta förslag (Bil. B.) hava odlingskommittén

och lantbruksstyrelsen avgivit infordrade utlåtanden.

Lantbruksstyrelsen anför, bortsett från vissa detalj erinringar, att åtgärder

till förhindrande av skövling utav jordbruksfastigheter och minskning

av den därå bedrivna produktionen genom totalt nedläggande av bo
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

9

skapsskötseln samt genom försäljning av foder och växande gröda särskilt

under den senaste tiden visat sig i hög grad av behovet påkallade.

Tveksamt vore emellertid enligt styrelsens mening, huruvida författningsförslag

sådana som det nu föreliggande, vilket har alla eu kristidslags

särtecken, lämpligen borde realiseras. Den föreliggande frågan syntes

snarare kunna erhålla en fullständigare och efter olikartade lokala förhållanden

mera anpassad lösning i samband med en för normala förhållanden

avsedd lagstiftning mot vanhävd. Då emellertid en sådan tarvade en vidlyftig

utredning, kunde förslaget måhända godtagas såsom en övergångsform.

Odlingskommittén lämnar, innan kommittén övergår att uttala sig Odlingskom

närmare om de särskilda bestämmelserna i det remitterade förslaget, föl-mitténsutlå

jande allmänna anmärkningar rörande den föreslagna lagstiftningen.

''Förslaget riktar sig mot det missförhållande, som i stor utsträckning

förekommer särskilt å större jordegendomar i flera delar av landet,

bestående däri att kreatur, foder och inventarier avyttras i vinstsyfte, vilket

har till följd att gödselproduktionen vid egendomarna förminskas, att

jorden vanskötes och att åkerns avkastningsförmåga i hög grad nedsättes.

Otvivelaktigt hava dessa missförhållanden tagit en betänklig omfattning

under kristiden i samband med jordegendomarnas indragande i spekulationen,

och starka skäl synas därför tala för ett ingripande häremot på lagstiftningens

väg. En sådan lagstiftning kan emellertid icke undgå att i

vissa fall lägga band på den enskildes handlingsfrihet och förutsätter för

att vinna tillämpning och ernå avsedd verkan en ganska vidlyftig kontrollapparat.

Kommittén har ej heller förbisett de betänkligheter, som kunna

göras gällande mot att tillgripa åtgärder av detta slag vid en tid, då man

eljest strävar att avveckla den reglerande verksamhet, som kommit till

stånd under kristiden på olika områden och icke minst inom jordbruksnäringen.

Härvid är emellertid att märka, att de åtgärder, varom är fråga

i förevarande lagförslag, komma att erhålla en ganska begränsad tillämpning,

medan kristidsregleringen i övrigt i mer eller mindre mån drabbat

varje jordbrukare. Förslaget riktar sig nämligen endast mot sådana jordbrukare,

som på mindre lojalt sätt vilja tillskynda sig vinst genom att

bortföra sådant foder, som tarvas för driftens försvarliga upprätthållande.

Dess syfte synes vara att förebygga och råda bot å vissa missförhållanden,

som ha sin rot i det under kristiden uppkomna abnorma läget för jordbruksnäringen,

eller, närmare bestämt, att återställa värden, som gått förlorade

under sagda tid, och därmed bringa de jordbruksegendomar, varom

fråga är, upp på deras förutvarande nivå, i överensstämmelse varmed ock

den föreslagna lagen givits en provisorisk karaktär, så att dess giltighet

upphör den 1 juli 1920. Den stora massan av jordbrukare, som lojalt

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 358 käft. (Nr 397.). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

strävat att hålla driften nöjaktigt uppe, beröres icke av den föreslagna

lagstiftningen och torde snarast hava indirekt fördel av att den mindre

lojale tvingas att återgå till normal jordbruksdrift. Vid erinran om de

lagstiftningsåtgärder, som under kristiden vidtagits mot spekulation i jordbruks-

och skogsegendomar, kan det för övrigt sägas vara fullt ut lika

befogat att staten nu ingriper mot spekulation i kreatursbesättningar, fodertillgångar

och andra inventarier. Kommittén har icke heller förbisett,

att åtskilliga jordbruksegendomar finnas, som sakna kreatur eller hava

endast en svag besättning och likväl kunna sägas vara synnerligen förtjänstfullt

skötta, särskilt sådana som äro belägna i närheten av större

befolkningscentra, där god tillgång på gödsel alltid finnes. Dylika egendomar

drabbas emellertid icke av den föreslagna lagstiftningen i annan

mån än att tillstånd måste sökas att bortföra stråfoder m. m., varvid prövas

om säkerhet finnes för att gödselmedel svarande mot det gödselvärde,

som av ifrågavarande foder skulle kunnat erhållas, på annat sätt tillföres

fastigheten. Förslagets syfte synes nämligen ytterst vara att trygga jordbrukens

gödseltillgång och därmed hålla jorden uppe i dess förutvararande

växtkraft. Onödigt betungande kan förpliktelsen att söka sådant tillstånd,

som nyss nämnts, näppeligen sägas vara, då kommittén förutsätter att tillståndet

efter vederbörande myndighets beprövande kan lämnas en gång för alla.’

I samband härmed framhåller kommittén en skillnad mellan de tvenne

lagförslag, som innehållas i remisshandlingarna, och varav det ena betecknas

såsom »förslag till lag», det andra såsom »utkast till lag». Ifrågavarande

skillnad består däri, att utkastet för medgivande att bortföra stråfoder

in. m. uppställer såsom villkor, att tillstånd sökes i varje fall, där

en fastighets areal av inrösningsjord överstiger tio hektar, medan förslaget

låter det i viss relation till arealen åker- och ängsmark bestämda kreatursantalet

å fastigheten vara avgörande för, om sådant tillstånd, varom nyss talats,

behöver sökas. Samtidigt har i förslaget de sålunda modifierade bestämmelsernas

tillämplighetsområde utsträckts till egendomar med större

areal åker- och ängsmark än fem hektar. I anslutning härtill anför kommittén

följande:

''Kommittén ansluter sig obetingat till den ståndpunkt, som i detta

hänseende representeras av förslaget, nämligen att det på visst .-ätt bestämda

relativa kreatursantalet blir avgörande för lagbestämmelsernas faktiska tillämpning.

Att för alla jordbruksegendomar med mer än tio hektar inrösningsjord

göra rätten att försälja fodermedel beroende av myndighets tillstånd

skulle betyda ett alltför starkt ingrepp i den enskildes handlingsfrihet

och kräva en alltför omfattande förvaltningsapparat för att den ökade

möjligheten till kontroll skulle kunna anses uppväga de därtned förenade

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ta proposition nr 307.

olägenheterna. Att låta hållandet av visst antal kreatur å en viss areal

vara avgörande för lagbestämmelsernas faktiska tillämpning synes ock

kommittén vara riktigt i betraktande av att lagförslaget, såsom förut nämnts,

avser att så att säga kvarbinda vid jorden nödtorvtig mängd naturlig

gödsel och för jordens skötsel behövligt antal dragare. Om arealen bestämmes

så, som i det följande skall föreslås, är densamma dessutom väl

känd, antalet kreatur är synnerligen lätt att fastställa, varför å ena sidan

jordbrukaren måste anses väl medveten om han efterkommer lagens bestämmelser

eller ej, samtidigt som å andra sidan kringboende befolkning jämte

närmaste uppsiktsmyndighet, odlingsnämnden, utan svårighet kunna öva

tillsyn över lagens efterlevnad.

Genom att förslaget, såsom nyss nämndes, omfattar egendomar med

mer än fem hektar åker- och ängsmark, medan utkastet begränsar sig till

egendomar med mer än tio hektar inrösningsjord, har visserligen lagens

tillämplighetsområde i betydlig mån utvidgats, vilket blir fallet ävenom,

såsom kommittén vill föreslå, till grund för arealberäkningen lägges allenast

åker och annan odlad jord, med uteslutande av ängsmarken. Enligt den

officiella statistiken uppgick antalet brukningsdelar med en åkerareal av

5—10 hektar i juni 1917 till icke mindre än 95,752, medan antalet brukningsdelar

med större åkerareal än 10 hektar utgjorde 103,112. Om

också de företeelser, mot vilka lagförslaget riktar sig, företrädesvis torde

vara till finnandes å större egendomar, återfinnas dock samma missförhållanden

inom vissa landsdeler i ganska stor utsträckning å mindre brukningsdelar,

särskilt sådana som befinna sig i bolags ägo. För att lagen

skall ernå önskad verkan, synes den därför böra omfatta egendomar med

mer än fem hektar odlad jord.

Icke heller har kommittén något att erinra mot att, såsom föreslagits,

det relativa antal djur, som erfordi’as å en egendom för att icke drabbas

av lagens stadganden, bestämmes till ett större kreatur, varmed bör avses

en kreatursenhet, för varje areal av 2.5 hektar sådan mark, som härvid

kommer i betraktande. Vid bestämmandet härav måste givetvis noggrann

hänsyn tagas till jordbrukarens intresse, så att han icke betungas mer än

som är oundgängligen nödvändigt, ej heller större ingrepp göras i hans

handelsfrihet, än som kan anses ovillkorligen erforderligt. Enligt vad

kommittén beräknat kan en kreatursenhet för varje areal av 2.5 hektar

åker och annan odlad jord anses genomsnittligen motsvara ungefär halv

besättning. Den officiella statistiken visar, att den sammanlagda arealen

åker och annan odlad jord inom hela riket år 1915 uppskattades till

3,723,210 hektar. Vid kreatursräkningen den 1 juni 1918 redovisades

följande antal hästar och nötkreatur inom riket:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

Vuxna djur

509,242

1,732,868

Unghästar och föl.

Ungdjur och kalvar

Hästar . .

Nötkreatur

205,580

851,291

2,242,110

1,056,871

Beräknas ett ungdjur svara mot en halv kreatursenhet, framgår att

antalet kreatur pr. hektar åker och annan odlad jord i medeltal för hela

riket uppgick till tre fjärdedels enhet eller inemot två enheter för varje

areal av 2.5 hektar, varvid antalet mindre husdjur icke tagits i betraktande.

Ett antal djur, som motsvarar en kreatursenhet pr 2.5 hektar odlad

jord, kan sålunda i stort sett sägas utgöra ungefär hälften av den brukliga

besättningen å svenska jordbruk.

Icke desto mindre skulle, såsom av remisshandlingarna åtföljande

statistik över kreatursantalet å större egendomar i Stockholms, Uppsala,

Värmlands och Södermanlands län visas, ett icke ringa antal jordbruk

falla under den i förslaget stipulerade minimigränsen för besättningens

relativa storlek.

Visserligen måste storleken av en normal kreatursbesättning anses

växlande inom olika delar av landet. I södra Sverige, där skördarna äro

rikligare, bör av detta skäl kunna underhållas ett större antal kreatur pr

arealenhet, något som dock i viss mån uppväges av att kreaturen därstädes

äro större och kräva mera foder, varjämte tillgång till bete icke finnes i

samma utsträckning som i mellersta och norra Sverige. Likaså torde å

mindre och medelstora egendomar, där det relativa kreatursantalet i regel

är större än å större egendomar, ett antal djur motsvarande en kreatursenhet

för varje areal av 2,5 hektar odlad jord icke fullt uppgå till halv

besättning. Sålunda skulle å ett jordbruk av 25 hektar åkerjord, där 4

dragare hållas, icke erfordras mer än 6 större kreatur utom dragarna föor

att egendomen skulle falla utom lagens faktiska tillämplighetsområde. A

större egendomar med mera extensivt bruk kommer däremot ett relativt

kreatursantal av en enhet för varje areal av 2,5 hektar odlad jord ofta

att motsvara något mer en än halv besättning. Lagen skulle sålunda

hårdare drabba de större egendomarna, något som ock kan anses befogat,

enär det just är å dessa egendomar, som det ur landets självförsörjningssynpunkt

är av den största betydelsen att säkerställa åkerjordens framtida

avkastningsförmåga. Ett antal djur motsvarande en kreatursenhet för

varje areal av 2,5 hektar åkerjord eller omkring 5 tunnland kan dock

sägas vara långt mindre än vad varje skötsam jordbrukare i allmänhet

anser sig böra hålla.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr ,757.

Enligt det remitterade förslaget skulle emellertid den areal, varå

kreatursantalet beräknas, innefatta såväl åker (och annan odlad jord) som

även ängsmark. En sådan bestämmelse kan kommittén icke biträda.

Den naturliga ängen har ofta en betydligt mindre växtkraft än den odlade

jorden och kan därför icke jämställas med denna såsom grundval för beräknandet

av det erforderliga minimiantalet djur. Jordbruk, som hava en

betydande areal ängsmark i förhållande till odlad jord, skulle därigenom

komma i alltför ogynnsamt läge och bleve i stor utsträckning drabbade

av lagens stadganden, oaktat kreatursantalet i förhållande till jordens beskaffenhet

icke kunde anses för ringa. Särskilt skulle detta bliva fallet i

Norrland, där den officiella statistiken redovisar en sammanlagd areal av

naturlig äng, som vad beträffar de två nordligaste länen flerfaldigt överstiger

den odlade jordens areal. Därest förslagets bestämmelser vunne

tillämpning, skulle i mycket stor utsträckning tillstånd bliva erforderligt

för bortförande av hö från naturliga ängar i Norrland, där dock av ålder

sådant bortförande varit brukligt och icke heller för ängens framtida av

kastningsförmåga medför någon menlig inverkan.

För övrigt synes begreppet »ängsmark» icke vara tillräckligt bestämt

för att lämpligen kunna läggas till grund för beräknande av det relativa

kreatursantalet. I vissa landsdelar, exempelvis Småland, torde till ängsmark

även räknas med träd bevuxen mark, medan detta icke är fallet i

andra landsdelar. På grund härav och i betraktande av ängs- och i än

högre grad hagmarkens ofta ringa avkastningsförmåga skulle den föreslagna

bestämmelsen verka mycket ojämnt och orättvist å jordbruk inom olika

delar av landet. Kommittén vill därför föreslå, att det mera distinkta begreppet

»åker och annan odlad jord» användes såsom grundval vid beräknandet

av det relativa kreatursantalet. Ifrågavarande begrepp — under

vilket synes böra innefattas i gräs liggande jordar, som några år tidigare

varit under plog — användes inom den officiella jordbruksstatistiken

såsom rubrik för ett av ägoslagen och torde bland annat på denna grund

hava vunnit en viss hävd och stadga.

Genom att, såsom kommittén här föreslagit, ängsmarken icke tages

i betraktande vid beräknandet av det relativa kreatursantalet, komma

visserligen lagens stadganden att i betydlig mån mildras och en mängd

jordbruksegendomar med större areal ängsmark, som eljest skolat drabbas

därav, att gå fria. Detta synes emellertid vara befogat, enär ängsmarken

i regel icke i samma grad som åkerjorden är i behov av naturlig

gödsel och följaktligen ängens avkastningsförmåga icke i lika grad äventyras

därigenom att det skördade fodret bortföres.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 397.

Yad därefter beträffar de särskilda bestämmelserna i det remitterade

förslaget till lag har kommittén funnit anledning till följande anmärkningar

utöver de förut gjorda.

Stadgandet i 1 § att »ett större kreatur eller däremot svarande antal

mindre djur» skall finnas för viss areal synes erfordra ett förtydligande.

För att enhetlighet skall kunna vinnas i tillämpningen, torde det vara

nödvändigt att i författningen (verkställighetsförordningen) eller motiveringen

därtill angives den grund, efter vilken mindre djur skall anses svara mot

större kreatur. För sin del vill kommittén förorda att härvid användes

ett beräkningssätt, som nära ansluter sig till det inom den officiella statistiken

brukliga, och varvid såsom en kreatursenhet räknas:

1 fullvuxen häst (över tre år)

1 fullvuxet nötkreatur (över 21/2 år)

2 unghästar eller föl

2 ungnöt eller kalvar

10 får

12 getter

4 svin.

Bestämmelsen i samma § att under viss förutsättning från fastigheten

ej må »bortföras stråfoder eller avyttras växande gröda» synes erfordra

omredigering. Förbudet mot att avyttra växande gröda torde vara onödigt

vidsträckt för ernående av det med lagen åsyftade ändamålet och kan

medföra, att i förekommande fall tillstånd måste sökas till försäljning av

rotfrukter, tidig potatis, kål och grönsaker, oaktat dessa grödor icke äro

avsedda att uppfodras.

Syftet med här ifrågavarande bestämmelse, nämligen förebyggandet

av att växande säd försäljes på rot, avhugges och därefter bortföres, torde

bättre ernås genom att efter förbudet mot bortförande av stråfoder tilllägges

»otröskad säd eller grönfoder». Att stipulera förbud mot avyttrande

eller bortförande av rotfrukter kan näppeligen ske, då man icke gärna

kan föreskriva, att på en egendom skördade rotfrukter alltid skola fodras

å densamma.

I andra stycket av 1 § har stadgats undantag från lagens bestämmelser

beträffande fastighet inom Stockholms stad. I en remisshandlingarna

åtföljande p. m. har såsom motiv för stadgandet anförts, att även om

å de jämförelsevis fåtaliga jordbruksegendomarna inom huvudstaden förekommer

kreaturslöst jordbruk, så finnes ingen allvarlig risk för att jordbrukets

avkastningsförmåga därigenom skulle nedgå, i det att den goda

gödseltillgången i Stockholm i förening med avsättningsförhållandena därstädes

fastmera gör det naturligt, att dessa egendomar hållas i hög kul

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

tur. Samma motiv skulle emellertid kunna anföras för att undantagsstadgandet

utsträcktes att omfatta även andra städer och däribland sådana,

som inom sitt område rymma betydande jordbruksarealer. Det torde nämligen

kunna betraktas såsom en vanlig företeelse att flertalet jordbruk i närheten

av större befolkningscentra befinna sig i hög kultur, utan att därför

ett mot jordens areal svarande kreatursantal alltid hålles. Att på

denna grund stadga allmänt undantag från lagens bestämmelser för städer

och dylika samhällen synes emellertid icke böra komma ifråga. Exempel

finnes säkerligen — även inom Stockholms stads område —*å egendomar,

soin trots den rikliga gödseltillgången från ett närliggande samhälle och

de goda avsättningsförhållandena därstädes icke hållas i den kultur, som

vederborde. . I åtskilliga fall torde ock egendomar inom städers område

fiån såväl jordbruksekonomisk som nationalekonomisk synpunkt ä°ria si obättre

för produktion av mjölk än foder. Jämväl ur andra synpunkter

kan det vara. önskvärt, att i städernas närhet liggande jordbruk bidraga

till att öka mjölktillgången därstädes.

På dessa grunder anser sig kommittén icke kunna förorda att för

städer och dylika samhällen och icke heller för Stockholm medgives undantag

från lagens stadganden. Vad beträffar de egendomar, som på grund

av. jordens skötsel m. fl. omständigheter böra medgivas tillstånd att försälja

foder, synes, såsom i det föregående antytts, tillståndet kunna lämnas

en gång för alla. l)å för Stockholms städs område icke finnes inrättat

något odlingsråd, vilken myndighet det eljest skulle tillkomma att

pröva ansökan om tillstånd att bortföra ströfoder m. m., synes denna uppgift

därstädes kunna övertagas av odlingsnämnd, som jämlikt nådiga instruktionen

för odlingsorganisationen den 16 april 1918 § 5 kan utses av

livsmedelsnämnd inom stad eller köping.

På grund av vad sålunda anförts hemställer kommittén, att i det

remitterade förslaget till lag matte vidtagas följande förändringar

att begreppet »åker och ängsmark» utbytes mot begreppet »åker och

annan odlad jord»;

att föreskriften mot bortförande av stråfoder eller avyttring av växande

gröda förändras till att avse bortförande av stråfoder, otröskad säd eller

grönfoder; samt

att undantagsstadgandet för fastighet inom Stockholms stads område

utgår.»

t grundvalen av förut berörda lagförslag och de av odlingskommittén

därom gjorda uttalanden har jag låtit inom justitiedepartementet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

utarbeta ett förslag till lag om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra

stråfoder m. m.»

Departementschefen uppläste ifrågavarande lagförslag, av den lydelse

bilaga A. vid detta protokoll utvisar, samt hemställde, att lagrådets utlåtande

över förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamål inhämtas genom utdrag av lagrådets protokoll. Tillika hemställde

föredraganden att till de särskilda bilagorna måtte såsom bilaga C 1, B 1,

resp. A 1, få fogas vissa därtill anknutna förslag till kungörelse, avsedd

att utfärdas i samband med den tillämnade lagen.

Till vad föredraganden sålunda hemställt täcktes

Hans Maj:t Konungen på tillstyrkan av statsrådets övriga

ledamöter lämna bifall.

o

Ur protokollet:

Adil Wifvesson.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ta proposition nr 397.

17

Bilaga A.

Förslag

till

Lag om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra sint foder in. in.

1 §•

Bär å fastighet, som ensam för sig eller i förening med annan därmed i

sambruk varande fastighet omfattar större areal åker och annan odlad jord än

fem hektar, icke finnes minst ett större kreatur eller däremot svarande antal

mindre’ djur för varje areal av 2,5 hektar åker eller annan odlad jord, må från

fastigheten ej bortföras sträfoder, otröskad säd eller grönfoder, så vitt ej till bortförandet

lämnats tillstånd i den ordning Konungen bestämmer.

2 §•

Ägare eller innehavare av fastighet, som överträder i 1 § stadgat förbud

mot bortförande av stråfoder, otröskad säd och grönfoder, dömes till böter, svarande

mot två gånger värdet av det, varmed han olovligen förfarit. Åsidosättande

av villkor, varunder tillstånd till bortförande som nu sagts blivit meddelat,

straffas såsom bortförande utan tillstånd.

Straff, som ovan är stadgat, må dock ej tillämpas i fall, då förbrytelsen

enligt annan lag bör beläggas med strängare straff.

3 §■

Delaktighet i brott mot denna lag straffas efter ty i 3 kap. allmänna

strafflagen är stadgat.

4 §■

Böter, som ådömas enligt denna lag, skola tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmänna strafflagen. 5

5 §•

Denna lag äger ej tillämpning i avseende å förfogande enligt Konungens

förordnande över egendom, som skall avstås till kronan eller tagits i beslag, eller

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 358 käft. (Nr 3977) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

beträffande utövningen av den rätt till rekvisition, som enligt gällande författningar

tillkommer militär myndighet. Ej heller göres genom stadgandet i 1 §

om förbud mot bortförande av stråfoder ändring i vad 2 kap. 19 § lagen om

nyttjanderätt till fast egendom samt 20 § lagen om arrende av viss jord å landet

inom Norrland och Dalarne innehålla om bortförande av stråfoder från arrenderad

fastighet vid arrendets upphörande.

6 §■

Denna lag träder i kraft dagen näst efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling, och gäller till

den 1 juli 1920. I fråga om sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse,

som i lagen avses, skall vad där är stadgat fortfarande gälla. Vad lagen

innehåller i avseende å åsidosättande, som i 2 § andra punkten sägs, skall äga

giltighet ändå att det sker efter den 30 juni 1920.

Avtal om avyttring av stråfoder, otröskad säd eller grönfoder, som träffats

före lagens ikraftträdande, skall, där det strider mot ovan i denna lag stadgade

grunder, vara utan verkan. Har före den dag, då lagen trädde i kraft, stråfoder

av tidigare skörd avyttrats eller utmätning av stråfoder ägt rum, skola bestämmelserna

i denna lag dock ej utgöra hinder för fodrets bortförande i det förra

fallet därest bortförandet sker inom trettio dagar från lagens ikraftträdande och

i det senare i händelse utmätningen lett till fodrets försäljning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t* proposition nr 337.

19

Bilaga A 1.

Förslag

till

kungörelse med närmare föreskrifter angående tillämpningen av lagen den

om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra

stråfoder in. in.

1 §•

Tillstånd från det allmännas sida att bortföra stråfoder, otröskad säd eller

grönfoder sökes hos odlingsrådet.

2 §■

_ Ansökan om tillstånd att bortföra stråfoder, otröskad säd eller‘grönfoder

skall innehålla på heder och samvete avgiven uppgift om

1) antalet personer, som för löpande året äro mantalsskrivna å fastigheten

eller eljest där under samma år haft sin huvudsakliga sysselsättning,

2) antalet hästar, oxar, kor, ungnöt, svin, får och getter å fastigheten,

3) fastighetens areal i åker, äng och betesmark samt åkerjordens användning

för olika ändamål,

4) inneliggande förråd av spannmål, rotfrukter och stråfoder. 3

3 §■

Vid prövning av ansökan, varom ovan sägs, skall i främsta rummet tillses,

att icke genom bifall till ansökningen jordbrukets framtida avkastningsförmåga

nedsättes eller de jordbruksalster, som beröras av ansökningen, undandragas den

allmänna omsättningen.

Vid prövning av ansökan att bortföra stråfoder, otröskad säd eller grönfoder

skall iakttagas:

att bifall icke må vägras, där säkerhet finnes för att gödselmedel, svarande

mot det gödselvärde, som av ifrågavarande jordbruksalster skulle kunnat erhållas,

på annat sätt tillföres fastigheten;

att i övrigt skälig hänsyn tages till fastighetens beskaffenhet, i vilket avseende

skall iakttagas, att ett något lägre kreatursantal må anses tillräckligt för

fastighet, vars åker- och ängsmark till övervägande del består av mylla eller

mossjord, än för annan fastighet;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

och äger odlingsrådet avfordra sökanden förbindelse att, där ansökningen

bifalles, under viss tid intill högst ett år å fastigheten underhålla ett av odlingsrådet

efter vad skäligt finnes bestämt antal kreatur.

4 §•

Innan ansökning om tillstånd att bortföra stråfoder, otröskad säd eller

grönfoder slutligen prövas, bör odlingsrådet lämna vederbörande odlingsnämnd

tillfälle att yttra sig i ärendet.

5 §•

Är sökande missnöjd med odlingsrådets beslut i ärende, varom i denna

författning är fråga, äge däröver hos Konungen anföra besvär i vederbörande

statsdepartement. Rätt till klagan över sådant beslut vare ej till viss tid inskränkt. 6

6 §•

Yad i denna författning är stadgat i avseende å odlingsråd skall beträffande

fastighet inom Stockholms stads område i tillämpliga delar gälla om där utsedd

odlingsnämnd.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr iVJl.

21

Bilaga B.

Förslag

till

Lag om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra sträfoder och avyttra

växande gröda.

1 §•

Där å fastighet, som ensam för sig eller i förening med annan

därmed i sambruk varande fastighet omfattar större areal åker- och

ängsmark än fem hektar, icke finnes minst ett större kreatur eller däremot

svarande antal mindre djur för varje areal av 2,5 hektar åkeroch

ängsmark, må från fastigheten ej bortföras stråfoder eller avyttras

växande gröda, så vitt ej till bortförandet eller avyttringen lämnats tillstånd

i den ordning Konungen be&tämmer.

Vad sålunda stadgats gäller dock ej fastighet inom Stockholms

stads område.

2 §•

Ägare eller innehavare av fastighet, som överträder i 1 § stadgat

förbud mot bortförande av stråfoder och avyttring av växande gröda,

dömes till böter, svarande mot två gånger värdet av det, varmed han

olovligen förfarit. Åsidosättande av villkor, varunder tillstånd till bortförande

eller avyttring som nu sagts blivit meddelat, straffas såsom bortförande

eller avyttring utan tillstånd.

Straff, som ovan är stadgat, må dock ej tillämpas i fall, då förbrytelsen

enligt annan lag bör beläggas med strängare straff.

3 §.

Delaktighet i brott mot denna lag straffas efter ty i 3 kap. allmänna

strafflagen är stadgat.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

4 §•

Böter, som ådömas enligt denna lag, skola tillfalla kronan. Saknas

tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmänna

strafflagen.

5 §.

Denna lag äger ej tillämpning i avseende å förfogande enligt

Konungens förordnande över egendom, som skall avstås till kronan eller

tagits i beslag, eller beträffande utövningen av den rätt till rekvisition,

som enligt gällande författningar tillkommer militär myndighet. Ej heller

göres genom stadgandet i 1 § om förbud mot bortförande av stråfoder

ändring i vad 2 kap. 19 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom

samt 20 § lagen om arrende av viss jord å landet inom Norrland

och Dalarna innehålla om bortförande av stråfoder från arrenderad fastighet

vid arrendets upphörande. 6

6 §•

Denna lag träder i kraft dagen näst efter den, då lagen enligt

därå meddelad uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

och gäller till den 1 juli 1920. Vad i lagen är stadgat angående

förseelse, som omförmäles i 2 § andra punkten, skall äga giltighet, ändå

att förseelsen begås efter sagda dag.

Avtal om avyttring av stråfoder eller av växande gröda, som träffats

före lagens ikraftträdande, skall, där det strider mot ovan i denna

lag stadgade grunder, vara utan verkan. Har före den dag, då lagen

trädde i kraft, stråfoder av tidigare skörd avyttrats eller utmätning av

stråfoder ägt rum, skola bestämmelserna i denna lag dock ej utgöra

hinder för fodrets bortförande i det förra fallet därest bortförandet sker

inom trettio dagar från lagens ikraftträdande och i det senare i händelse

utmätningen lett till fodrets försäljning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

23

inlaga li 1.

Förslag

till

kungörelse med närmare föreskrifter angående tillämpningen av lagen den

om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra

stråfoder och avyttra växande gröda.

1 §•

Tillstånd från det allmännas sida att bortföra stråfoder eller att

avyttra vaxande gröda sökes hos odlingsrådet.

2 §.

Ansökan om tillstånd att bortföra stråfoder skall innehålla på heder

och samvete avgiven uppgift om 1

f J) antalet Personer, som för löpande året äro mantalsskrivna å

sättning^ eUef 6 J6St da1'' lmder Samma år haft sin huvudsakliga syssel
tigheteii

hastar> oxar> kor, ungnöt, svin, får och getter å fas
3)

fastighetens areal i åker, äng och betesmark samt åkerjordens

användning for olika ändamål, J

4) inneliggande förråd av spannmål, rotfrukter och stråfoder.

3 §•

. , Ansökan om tillstånd att avyttra växande gröda skall innehålla

!lrlL?''2 3 * SrRVete a/^Ven UPFgift °m de förhållande^ som avses

naer ij 4j i 2 § samt därjämte om utsädet till och beräknad skörd

av groda, varom fråga är.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

KungI. Maj:ts proposition nr 397.

4 §•

Vid prövning av ansökan, varom ovan sägs, skall i framstå rummet

tillses, att icke genom bifall till ansökningen jordbrukets framtida

avkastningsförmåga nedsättes eller de jordbruksalster, som beröras av

ansökningen, undandragas den allmänna omsättningen.

Vid prövning av ansökan att bortföra sträf oden skall iakttagas,

att bifall icke må vägras, där säkerhet finnes för att gödselmedel,

svarande mot det gödselvärde, som av ifrågavarande stråfoder skulle

kunnat erhållas, på annat sätt tillföres fastigheten;

att i övrigt skälig hänsyn tages till fastighetens beskaitenhet, i

vilket avseende skall iakttagas, att ett något lägre kreatursantal må anses

tillräckligt för fastighet, vars åker- och ängsmark till overvagande

del består av mylla eller mossjord, än för annan fastighet;

och äger odlingsrådet avfordra sökanden förbindelse att, dar ansökningen

bifalles, under viss tid intill högst ett år å fastigheten underhålla

ett av odlingsåret efter vad skäligt finnes bestämt antal kreatur.

Tillstånd att avyttra växande gröda bör meddelas allenast i tall,

då sökanden alldeles icke eller blott med avsevärd förlust skulle kunna

själv å fastigheten tillgodogöra sig grödan, och må vid beräkning av

sådan förlust hänsyn ej tagas till andra prisförhållanden an i orten

Gängse. För tillstånd att avyttra växande gröda ager odlingsrådet tänlika,

om skäl därtill äro, fordra att säkerhet finnes för att gödselmedel,

svarande mot det gödselvärde, som av ifrågavarande gröda skulle kunnat

erhållas, på annat sätt tillföras fastigheten.

5 §•

Innan ansökan om tillstånd att avyttra växande gröda eller att

bortföra stråfoder slutligen prövas, bör odlingsrådet lämna vederbörande

odlingsnämnd tillfälle att yttra sig i ärendet. 6

6 §•

Är sökande missnöjd med odlingsrådets beslut i ärende, varom i

i denna författning är fråga, äge däröver hos Konungen anföra besvär

i vederbörande statsdepartement, Rätt till klagan över sådant beslut

vare ej till viss tid inskränkt,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

29

Bilaga C.

Utkast

till

lag om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra stråfoder och avyttra

växande gröda.

1 §•

Från fastighet, som ensam för sig eller i förening med annan

därmed i sambruk varande fastighet omfattar större areal inrösningsjord

än tio hektar, må ej bortföras stråfoder eller avyttras växande gröda av

vete, råg, korn, havre, blandsäd, vicker, ärter, bönor, rotfrukter, klöver

eller timotej, så vitt ej till bortförandet eller avyttringen lämnats tillstånd

i den ordning Konungen bestämmer.

Yad sålunda stadgats gäller dock ej fastighet inom Stockholms

stads område.

2 §•

Ägare eller innehavare av fastighet, som överträder i 1 § stadgat

förbud mot bortförande av stråfoder och avyttring av växande gröda,

dömes till böter, svarande mot fyra gånger värdet av det, varmed han

olovligen förfarit, dock ej mindre än femtio kronor eller mer än tiotusen

kronor, eller till fängelse i högst sex månader. Äro omständigheterna

synnerligen förmildrande, dömes till böter från och med tio till och med

femhundra kronor. Åsidosättande av villkor, varunder tillstånd till bortförande

eller avyttring som nu sagts blivit meddelat, straffas såsom bortförande

eller avyttring utan tillstånd.

Straff, som ovan är stadgat, må dock ej tillämpas i fall, då förbrytelsen

enligt annan lag bör beläggas med strängare straff.

3 §•

Delaktighet i brott mot denna lag straffas efter ty i 3 kap. allmänna

strafflagen är stadgat.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 358 käft. (Nr 397).

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ls proposition nr 397.

4 §•

Böter, som ådömas enligt denna lag, skola tillfalla kronan. Saknas

tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmänna

strafflagen.

5 §•

Denna lag äger ej tillämpning i avseende å förfogande enligt

Konungens förordnande över egendom, som skall avstås till kronan eller

tagits i beslag, eller beträffande utövningen av den rätt till rekvisition,

som enligt gällande författningar tillkommer militär myndighet. Ej heller

göres genom stadgandet i 1 § om förbud mot bortförande av stråfoder

ändring i vad 2 kap. 19 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom

samt 20 § lagen om arrende av viss jord å landet inom Norrland

och Dalarna innehålla om bortförande av stråfoder från arrenderad fastighet

vid arrendets upphörande.

6 §•

Denna lag träder i kraft dagen näst efter den, då lagen enligt

därå meddelad uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

och gäller till den 1 juli 1920.

Avtal om avyttring av stråfoder eller av växande gröda, som träffats

före lagens ikraftträdande, skall, där det strider mot ovan i denna

lag stadgade grunder, vara utan verkan. Har före den dag, då lagen

trädde i kraft, stråfoder av tidigare skörd avyttrats eller utmätning av

stråfoder ägt rum, skola bestämmelserna i denna lag dock ej utgöra

hinder för fodrets bortförande i det förra fallet därest bortförandet sker

inom trettio dagar från lagens ikraftträdande och i det senare i händelse

utmätningen lett till fodrets försäljning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 337.

27

Bilaga C 1.

Utkast

till

kungörelse med närmare föreskrifter angående tillämpningen av lagen den

om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra

stråfoder och avyttra växande gröda.

1 §•

Tillstånd från det allmännas sida att bortföra stråfoder eller att

avyttra växande gröda sökes hos odlingsrådet.

2 §.

Ansökan om tillstånd att bortföra stråfoder skall innehålla uppgift

om

1) antalet personer, som för löpande året äro mantalsskrivna å

fastigheten eller eljest där under samma år haft sin huvudsakliga sysselsättning,

2) antalet hästar, oxar, kor, ungnöt, svin, får och getter å fastigheten,

3) fastighetens areal i åker, äng och betesmark samt åkerjordens

användning för olika ändamål,

4) inneliggande förråd av spannmål, rotfrukter oeh stråfoder.

Där fodret avyttrats eller fråga är om dess avyttring skall jämväl

uppgivas, till vem avyttringen skett eller skulle ske.

3 §•

Ansökan om tillstånd att avyttra växande. gröda skall innehålla

uppgift om de förhållanden, som avses under 1)—4) i 2 § samt därjämte

om utsädet till och beräknad skörd av gröda, varom fråga är, och

om till vem avyttringen skulle ske.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Katigt. Maj:ts proposition nr 397.

4 §.

De uppgifter, som ansökan om tillstånd att bortföra stråfoder eller

att avyttra växande gröda skall innehålla efter vad i 2 eller 3 § sägs

eller sökanden meddelar till stöd för sådan ansökan, skola vara avgivna

på heder och samvete.

Är ansökningen i ett eller annat avseende ofullständig eller finner

odlingsrådet eljest nödigt äga tillgång till ytterligare upplysningar, förelägga

odlingsrådet sökanden att inkomma med de uppgifter och upplysningar,

som erfordras. Försummar han det, vare ansökningen förfallen.

5 §•

Vid prövning av ansökan, varom ovan sägs, skall odlingsrådet i

främsta rummet tillse att de icke genom bitall till ansökningen jordbrukets

framtida avkastningsförmåga nedsättes eller de jordbruksalster, som

beröras av ansökningen, undandragas den allmänna omsättningen.

Tillstånd till bortförande av stråfoder bör ej lämnas utan så är

att å fastigheten underhålles en efter dess storlek och beskaffenhet i

övrigt lämpad kreatursbesättning eller säkerhet finnes för att gödselmedel,

svarande mot det gödselvärde, som sagda kreatursbesättning skulle

kunnat lämna, på annat sätt tillföras fastigheten. Vid beräkning av förhållandet

mellan fastighets storlek och kreatursbesättningen bör tillses

att minst ett större kreatur eller däremot svarande antal mindre djur

finnes på 2,5 hektar inrösningsjord; består fastighetens inrösningsjord till

övervägande del av mylla eller mossjord, må dock något lägre kreatursantal

anses tillräckligt. Odlingsrådet äger avfordra sökanden förbindelse

att, där ansökningen bifalles, under viss tid intill högst ett år å fastigheten

underhålla ett av odlingsrådet efter nu angivna grunder bestämt

antal kreatur.

Tillstånd att avyttra växande gröda bör meddelas allenast i fall,

då sökanden alldeles icke eller blott med avsevärd förlust skulle kunna

själv å fastigheten tillgodogöra sig grödan, och må vid beräkning av

sådan förlust hänsyn ej tagas till andra prisförhållanden än i orten

gängse. För tillstånd att avyttra växande gröda äger odlingsrådet tilllika,

om skäl därtill äro, fordra att säkerhet finnes för att gödselmedel,

svarande mot det gödselvärde, som av ifrågavarande gröda skulle kunnat

erhållas, på annat sätt tillföras fastigheten.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31)7.

29

6 §•

Innan ansökan om tillstånd att avyttra växande gröda eller att

bortföra stråfoder slutligen prövas, bör odlingsrådet lämna vederbörande

odlingsnämnd tillfälle att yttra sig i ärendet.

7 §■

Är sökande missnöjd med odlingsrådets beslut i ärende, varom i

denna författning är fråga, äge däröver hos Konungen anföra besvär i

vederbörande statsdepartement. Rätt till klagan över sådant beslut vare

ej till viss tid inskränkt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kung! Maj:ts proposition nr 397.

Bilaga D.

Kreatursbesättningarnas storlek vid gårdar med mera än 50 hektar

odlad jord.

Tab. 1 utgör en sammanställning av antalet kreatur enligt husdjursräkningen

den 1 juni 1918 samt arealen odlad jord enligt arealinventeringen

vid samma tidpundt. Till den senare skulle uppgift lämnas

å särskild blankett för varje brukningsdel, vid den förra däremot var

ägaren eller brukaren av en fastighet skyldig att redovisa alla å hans

egendom befintliga djur, vare sig dessa tillhörde honom själv eller någon

annan, varigenom uppgifterna om kreatursantalet vid en huvudgård och

därunder lydande torp och lägenheter i allmänhet torde vara sammanförda

på en blankett. På grund härav motsvara kreatursantalet och

arealen odlad jord varandra icke fullständigt, varigenom en sammanställning

av de båda uppgifterna icke kan bliva fullt exakt utan måste visa

större kreatursantal i förhållande till brukningsdelarnas storlek, än som

i verkligheten finnes. Siffrorna i tab. 1 giva därför en gynnsammare

bild av kreatursbesättningarnas storlek än den verkliga, detta särskilt

vad avser de större egendomarna.

Vid de jordbruksstatistiska lokalundersökningarna insamlas däremot

uppgifterna om areal och kreatursantal samtidigt och motsvara varandra

fullständigt. Tab. 2 grundar sig på det vid nämnda lokalundersökningar

insamlade materialet och avser följande år och områden:

Stockholms län, Åkers och Yärmdö skeppslag samt Vaxholms stad

år 1917.

Danderyds skeppslag, Vallentuna och Sollentuna härad samt Djursholms

stad år 1918.

Uppsala län, Skäfthammars, Ekeby, Alunda, Morkarla, Tuna och

Stavby socknar i Olands härad år 1917.

Älvkarleby, Västlands, Tolfta, Tierps och Söderfors socknar i Örbyhus

härad år 1918.

Värmlands län, Visnums, Ölme, Väse, Karlstads och Grums härad

samt städerna Karlstad och Kristinehamn år 1917.

Nordmarks härad utom Järnskogs, Skillingsmarks och Östervallskogs

socknar år 1918.

1 Tab. 3 meddelas resultatet av lokalundersökningar år 1917 för

följande områden i Södermanlands län nämligen Rönö och Hölebo härad

samt Trosa stad.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majli» proposition nr 307.

Tah. 1.

31

Sammandrag för Stockholms län.

Antal kor vid gårdar med över 50 hektar odlad jord.

Areal odlad jord

Antal egendomar med

... kor

Sum-

ma

0—5

6—10

11—15

16-20

21—30

31—50

51-70

över70

50—100 hektar .........

16

24

66

103

109

30

6

1

355

100—150 » .....

6

6

9

12

30

61

10

3

137

150—200 > . . . ■ .

—

—

2

1

6

21

14

9

53

öyer 200 » .......

1

—

—

1

1

5

10

34

52

Summa

23

30

77

117

146

117

40

47

597

Antal nötkreaturenheter.

Areal odlad jord

Antal egendomar med ... nötkreaturenheter

Sum- j

ma j

0—5

6—10

11—15

16-20

21-30

31—50

51—70

över70

j 50—100 hektar .........

100—150 » .....

150—200 > ......

över 200 > ......

Summa

1

3

7

1

9

3

63

6

1

_

197

25

1

60

54

3

16

48

48

Öl

355 j

137

53

52

1

3

8

12

70

223

117

163

597

Antal dragare.

1

Areal odlad jord

Antal egendomar med ... dragare

Sum-

ma

0-2

3-4

5-7

8—10

11—15

16—20

över20

50—100 hektar .... ....

100—150 » ......

150—200 > .....

över 200 » ........

Summa

8

1

1

17

172

5

99

36

1

51

59

8

5

5

25

24

46

3

11

20

355

137

53

52

10

17

177

136

123

100

34

597

Anm. Tab. 1 lämnar uppgift om antalet kreatur vid husdjursräkningen

den 1 juni 1918 och om arealen odlad jord vid arealinventeringen vid samma tid.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

Tab. 1.

Sammandrag för Uppsala län.

Antal kor vid gårdar med över 50 hektar odlad jord.

Areal odlad jord

Antal egendomar med

.. kor

Sum-

ma

0-5

6—10

11—15

16-20

21—30

31—50

51—70

över 70

50—100 hektar..........

19

32

109

89

70

15

_

_

334

i 100 150 > ..........

1

4

5

8

15

34

7

—

74

150 200 > ..........

1

1

1

4

4

10

16

4

41

j över 200 • ..........

—

1

1

2

1

16

10

26

57

Summa

21

38

116

103

90

75

33

30

506

Antal nötkreatur enheter.

Antal egendomar med

. . . nötkreaturenheter

Sum-

Areal odlad jord

ma

0—5

6—10

11—15

16-20

21—30

31—50

51-70

Över70

50 100 hektar..........

1

9

10

87

184

34

9

334

100 150 > ..........

—

—

—

1

5

11

24

33

74

150 200 > ..........

—

—

—

—

—

3

8

30

41

över 200 ............

—

—

—

—

—

2

2

53

57

Summa

—

1

9

11

92

200

68

125

506

Antal dragare.

Antal egendomar med ... dragare

Sum-

Areel odlad jord

ma

0—2

3-4

5-7

8—10

11—15

16-20

över 20

50—100 hektar.............

1

16

210

83

19

2

3

334 |

100 150 » .....

1

—

3

17

33

18

2

74

i 150 200 » .............

—

—

1

2

16

12

10

41

! över 200 > .............

—

—

—

1

—

9

47

57 |

Summa

2

16

214

103

68

41

62

506

Anm. Tab. 1 lämnar uppgift om antalet kreatur vid husdjursräkningen

den 1 juni 1918 och om arealen odlad jord vid arealinventeringen vid samma tid.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 397.

33

Tab. 1.

Sammandrag: för Viirmlamls lön.

Antal kor vid gårdar med över 50 hektar odlad jord.

Areal odlad jord

Antal egendomar med

. .. kor

Sam-

ma

0—5

6—10

11—15

16—20

21-30

31—50

51—70

över70

50—100 hektar ..........

18

31

45

40

58

21

1

3

217

100-150 » ..........

2

4

4

9

11

22

6

5

63

150-200 » ..........

—

—

—

2

3

5

11

2

23

över 200 » ..........

—

—

—

—

2

—

2

7

11

Samma

20

3.»

4!)

51

74

48

20

17

314

Antal nötkreatur enheter.

Areal odlad jord

■

Antal egendomar med

... nötkreaturenheter

Sum-

ma

0-5

6—10

11—15

16-20

21—30

31—50

51-70

över70

t

50—100 liektar..........

2

4

7

16

56

93

29

10

217

100—150 . ..........

—

—

1

—

2

17

19

24

63

150—200 . ..........

—

—

—

—

_

—

4

19

23

över 200 > ..........

—

—

—

—

—

—

1

10

11

Summa

2

4

8

16

58

no

53

G3

314

Antal dragare.

Areal odlad jord

Antal egendomar med .. . dragare

Sam-

ma

0—2

3-4

5-7

8-10

11-15

16-20

över20

50—100 hektar .............

17

52

100

21

19

4

4

217

100—150 » .............

—

1

9

21

19

10

3

63

150—200 » .............

_

__

4

10

6

3

23

över 200 » .............

1

—

2

8

11

Summa

17

53

109

47

48

22

18

314

Anm. Tab. 1 Jämnar uppgift om antalet kreatur vid husdjursräkniugen

den 1 juni 1918 och om arealen odlad jord vid arealinventeringen vid samma tid.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 358 käft. (Nr 397.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

Tab. 1 a

Sammandrag för Stockholms, Uppsala och Värmlands län.

Antal kor vid gårdar med över 50 hektar odlad jord.

Areal odlad jord

Antal egendomar med

. . . kor

Sum-

ma

0-5

6—10

11-15

16-20

21-30

31—50

51-70

över70

50—100 hektar..........

53

87

220

232

237

66

7

4

906

100 150 > ..........

9

14

18

29

56

117

23

8

274

150 200 » ..........

1

1

3

7

13

36

41

15

117

över 200 > ..........

1

1

1

3

4

21

22

67

120

Summa

04

103

242

271

310

240

93

94

1,417

Antal nötkreatur enheter.

Areal odlad jord

Antal egendomar med

. . . nötkreaturenheter

Sum-

ma

0-5

6—10

11—15

16—20

21-30

31—50

51—70

över70

50—100 hektar..........

2

8

23

35

206

474

123

35

906

100 150 > ..........

—

2

4

13

53

97

105

274

150 200 > ..........

_

—

—

—

1

4

15

97

117

över 200 > ..........

1

—

—

—

—

2

3

114

130

Summa

3

8

25

39

220

533

238

351

1,417

Antal dragare.

Areal odlad jord

Antal egendomar med . . . dragare

Sum-

ma

0—2

3-4

5-7

8-10

11—15

16—20

över20

50—100 hektar .............

100 150 > .............

150—200 > .............

över 200 > .............

26

2

1

85

1

482

17

1

203

74

7

2

89

in

34

5

11

53

42

57

10

16

33

55

906

274

117

120

Summa

29

86

500

286

239

163

114

1,417

Anm. Tab. 1 a utgör ett sammandrag av uppgifterna i Tab. 1 för resp. län.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 3D7.

Tab. 2.

35

Sammandrag för Stockholms lån.

Antal kor vid gårdar med över 50 hektar odlad jord.

1

Areal odlad jord

Antal egendomar med . .. kor

Sum-

ma

0

1

eu

6—10

11—15

16—20

21-30

31-50

51—70

över70

;

50—100 hektar ..........

4

5

10

18

35

10

1

83

100—150 » ..........

1

1

5

3

8

17

1

_

36

^150-200 > ..........

—

—

—

—

3

2

4

2

11

över 200 » ..........

—

—

—

—

2

—

4

7

13

Samma

5

6

15

21

48

29

10

9

143

Antal nötkreaturenheter.

i

Areal odlad jord

!

Antal egendomar med

... nötkreaturenheter

Sum-

ma

0-5

6—10

11—15

16-20

21—30

3L—50

51-70

över70

50—100 hektar..........

1

1

2

12

45

16

6

83

100—150 . ..........

1

—

—

—

2

7

14

12

36

150-200 « ..........

—

—

—

—

_

_

1

10

11

över 200 » ..........

—

—

—

—

—

—

1

12

13

Summa

2

—

1

2

14

52

32

40

143

Antal dragare.

Areal odlad jord

Antal egendomar med ... dragare

Sum-

ma

0-2

3—4

5-7

8—10

11—15

16-20

över20

50—100 hektar .............

3

1

36

30

12

1

83

100—150 » .............

1

1

2

8

18

3

3

36

150—200 » .............

—

—

—

—

2

5

4

11

över 200 > .............

—

—

—

—

—

2

11

13

Summa

4

2

38

38

32

10

19

143

Anm. Förestående uppgifter äro grundade på lokalundersökningar beträffande

Åkers och Värmdö skeppslag samt Vaxholms stad år 1917 samt beträffande

Danderyds skeppslag, Vallentuna och Sollentuna härad och Djursholms stad

år 1918.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

Tab. 2.

Sammandrag för Uppsala l.än.

Antal kor vid gårdar med över 50 hektar odlad jord.

Areal odlad jord

Antal egendomar med . .. kor

Sum- ma i

0—5

6—10

11—15

16—20

21—30

31-50

51-70

över 70

.50—100 hektar..........

2

3

7

10

6

1

_

29

100 150 > ..........

—

—

1

1

3

4

2

1

12

150—200 » ..........

—

—

—

—

—

2

i

2

5

över 200 > ..........

—

—

—

—

—

3

4

3

10

Samma

2

3

8

11

9

10

7

G

56

Antal nötkreatur enheter.

Areal odlad jord

Antal egendomar med

... nötkreaturenheter

Snrn- !

ma

0-5

6—10

11—15

16—20

21—30

31-50

51-70

över70

50—100 hektar..........

_

_

9

16

3

1

29

100 150 » ..........

—

—

—

—

1

1

3

7

12

150 200 » ..........

—

—

—

—

—

—

—

5

6

över 200 » . . •........

—

—

- -

—

—

—

10

10

Summa

—

—

—

—

10

17

6

28

56

Antal dragare.

Areal odlad jord

Antal egendomar med . ..

dragare

i

Sum- j

ma |

■

0—2

3-4

5-7

6—10

11—15

16—20

över20

50—100 hektar .............

3

19

6

1

_

_

29j

100 150 » . ............

—

—

—

5

6

1

—

12j

150 200 > .............

—

—

—

—

2

2

1

5 1

över 200 > .............

—

—

1

—

1

4

4

10 ]

Summa

—

3

20

11

10

7

5

56

Anm. Förestående uppgifter äro grundade på lokalundersökningar beträffande

Skäfthammars, Ekeby, Aiunda, Morkarla, Tuna och Stavby socknar i Olands

härad år 1917 samt beträffande Älvkarleby, Västlands, Tolfta, Tierps och Söderfors

socknar i örbyhus härad år 1918. *

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kun [fl. May.ta proposition nr .

Tab. 2.

37

Sammandrag för Värmlands lön.

Antal kor vid egendomar med över 50 hektar odlad jord.

Areal odlad jord

i

Antal egendomar mod

. . . kor

Sum-

ma

1

O

6—10

11—15

16—20

21—30

31—50

51-70

över70

| 50—100 lioktar..........

9

4

27

16

27

11

2

96

I 100—150 » ..........

1

1

4

1

2

19

1

_

29

! 150—200 » ..........

—

—

_

_

2

4

2

_

8

över 200 » ..........

—

—

—

—

1

2

3

6

Summa

10

5

01

17

81

35

7

8

139

Antal nötlcreaturenheter.

Areal odlad jord

Antal egendomar med

. . . nötkreaturenhetor

Sum-

ma

0—5

6-10

11-15

16—20

21—30

31-50

51—70

över70

50—100 hektar ..........

2

1

1

5

28

42

14

3

96

100-150 » ..........

—

—

—

_

2

5

10

12

29

150-200 » ..........

—

—

—

_

2

6

8

över 200 » ..........

—

—

—

—

—

—

6

6

Summa

2

1

1

5

SO

47

26

27

139

Antal dragare.

Areal odlad jord

Antal egendomar med .. .

dragare

Sum-

ma

1

O

3-4

5-7

8—10

11-15

16-20

över20

60—100 hektar ...........

5

17

56

12

5

1

96

100—150 » ............

—

2

12

11

4

29

150—200 » .............

—

_

_

4

4

8

över 200 » . . . ........

—

—

—

—

1

2

3

6

Summa

5

17

58

24

21

10

4

139

A«w. Förestående uppgifter äro grundade på lokalundersökningar beträffande

Visnums, Olme, Yäse, Karlstads och Grums härad samt städerna Karlstad

och Kristinehamn ar 1917 och beträffande Nordmarks härad utom Järnskogs,

Skillingsmarks och Ostervallskogs socknar år 1918.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:t8 proposition nr 397.

Tab. 2 a.

Sammandrag för Stockholms, Uppsala och Värmlands län.

Antal kor vid gårdar med över 50 hektar odlad jord.

Areal odlad jord

Antal egendomar med ... kor

Sum-

ma

0-5

6—10

11-15

16—20

21-30

31-50

51—70

över70

!

50—100 hektar ..........

100 150 » ..........

150 200 » ..........

över 200 » ■ .........

15

2

12

2

44

10

44

5

68

13

5

2

22

40

8

4

3

4

7

10

1

4

13

208

77

24

29

Summa

17

14

54

49

88

74

24

18

338

Antal nötkreatur enheter.

Areal odlad jord

Antal egendomar med

. .. nötkreaturenheter

Sum-

ma

0-5

6—10

11—15

16—20

21—30

31-50

51—70

över70

50—100 hektar..........

3

1

2

7

49

103

33

10

208

100—150 > ..........

1

—

—

—

5

13

27

31

77 t

150- 200 > ..........

—

—

—

—

—

—

3

21

24

över 200 » ..........

—

—

—

—

—

—

1

28

29 !

Summa

4

1

2

7

54

116

64

90

338

Antal dragare.

|

; Areal odlad jord

Antal egendomar med . . .

dragare

Sum-

ma

0—2

3-4

5-7

8-10

11—15

16-20

över20

50—100 hektar .............

8

21

in

48

18

_

2

208

100 150 » .............

1

1

4

25

35

8

3

77

j 150 200 » .............

—

—

—

—

8

11

5

24

'' över 200 > .............

—

—

1

—

2

8

18

29

Summa

9

22

116

73

63

27

28

338

Anm. Tab. 2 a utgör ett sammandrag av uppgifterna i tab. 2 för resp. län.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma]:ts proposition nr 887.

Tab. 8.

39

Sammandrag för Södermanlands län.

Antal kor vid egendomar med över 50 hektar odlad jord.

___

Areal odlad jord

Antal egendomar med . . . kor

Sum-

ma

0-5

6—10

11—15

16—20

21—30

31-50

51—70

över70

50—100 hektar ....

100—150 > . .

150-200 » . .

över 200 > . .

Samma

3

5

2

-

8

1

16

1

30

2

—

17

17

4

4

6

4

1

2

3

79

28

12

7

3

7

a

17

32

38

14

6

126

Antal nötlcreaturenheter.

Areal odlad jord

Antal egendomar med ... nötkreaturenhete

r

L

Sum-

ma

* i-

0

1

Öl

6—10

11—15

16—20

21-30

§

! i

53

51-70

över70

50—100 hektar . . .

100—150 »

—

—

1

—

11

39

22

6

79

150—200 > . .

—

—

3

8

17

28

över 200 >

—

—

12

12

!

—

—

—

7

7

Summa

—

—

1

—

11

42

30

42

126

Antal dragare.

Areal odlad jord

Antal egendomar med ...

dragare

Sum-

ma

0—2

3-4

5-7

8—10

11—15

16—20

över 20

50—100 hektar . .

i

100—150 > ''

44

22

8

1

—

79

150—200 > .....

—

7

16

4

1

28

över 200 >

—

—

3

6

3

12

—

—

—

1

6

7

Summa

4

44

29

27

12

10

126

, , énnL förestående uppgifter äro grundade på lokalundersökningar beträffande

Rono och Hölebo härad samt Trosa stad år 1917. g

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

Utdrag av protokollet, hållet, i Kungl, Maj:ts lagråd måndagen den

24 mars 1919.

Närvarande:

Justi tieråden Gallstrand,

von Setii,

Wedberg,

Regeringsrådet Planting-Gyllenbåga.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 14

mars 1919, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat

förslag till lag om inskränkning för viss Hd i rätten att bortföra

stråfoder m. m.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av chefen för justitiedepartementets lagavdelning, docenten Martin Fehr.

Förslaget föranledde följande yttranden av lagrådet och dess säl

skilda ledamöter.

1 §•

Lagrådet:

Det är utan tvivel åsyftat, att den föreslagna lagen skall bliva tilllämplig,

så snart flera i sambruk liggande fastigheter tillhopa omfatta

mer än fem hektar odlad jord, oavsett huru mycket härav belöper å varje

fastighet. Förevarande paragraf har emellertid avfattats sa, att lagens

bestämmelser icke komma att gälla fastighet med mindre än två och ett

halvt hektar odlad jord, oaktat fastigheten och annan därmed sambrukad

fastighet innehålla sammanlagt över fem hektar sådan jord. En omredigering

för att verkliga meningen må komma till uttryck synes alltså

oundgänglig. , , ,, .

Lagen giver ej någon ledning för avgörandet vad som ar att loista

med ett större kreatur eller däremot svarande antal mindre djur, och det

vid lagförslaget fogade förslaget till kungörelse visar, att man, såsom ju

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

41

Hven är riktigt, ansett Konungen ej äga att härutinnan fullständiga lagen.

Det synes dock nödvändigt, att den enskilde icke lämnas i okunnighet

om i vilka fall han för att undgå straff är skyldig inhämta sådant tillstånd,

som i lagen avses. Även för en enhetlig lagtillämpning vid domstolarna

lärer ett närmare bestämmande av den erforderliga kreatursbesättningen

vara av värde. Möjligt är, att för skilda delar av landet böra

gälla olika föreskrifter. Med hänsyn bland annat härtill synes det lämpligt

att genom bestämmelse i lagen låta det närmare reglerandet av ifrågavarande

spörsmål ankomma å Konungen.

2 §•

Lagrådet:

Straffbestämmelsen i förevarande paragraf torde vara avsedd att

gälla allenast ägaren eller innehavaren av den fastighet, från vilken fodret

eller säden bortföres. Efter ordalagen träffar bestämmelsen likvisst även

den, som bortför foder eller säd från en fastighet, vilken han ej äger

eller innehar, nämligen så framt han dock äger eller innehar annan

fastighet.

Giltig anledning att begränsa straffbestämmelsens räckvidd på vare

sig det ena eller andra av nu berörda sätt lärer emellertid knappast

föreligga.

En dylik begränsning skulle sålunda hava till följd, att den, som

före lagens trädande i kraft inköpt stråfoder, otröskad säd eller grönfoder

från en fastighet, i regel icke skulle kunna straffas för överträdelse av

lagens föreskrifter. Bestämmelsen i 3 § är i vanliga fall ej tillämplig

på sådan köpare. Har vid lagens trädande i kraft besittningen av det

köpta redan övergått på köparen, utan att likväl detsamma ännu bortförts

från fastigheten, något som lätt kan komma att inträffa i sådana

fall, då gröda sålts på rot med rättighet och skyldighet för köparen att

själv avbärga densamma, lärer det ej heller vara rimligt att göra fastighetens

ägare eller innehavare ansvarig för ett bortförande från köparens

sida. Tänkbart är även, att en giltig pantsättning skett på sådant

sätt, att det pantsatta till en början fått kvarbliva på fastigheten, t. ex.

i en av panthavaren förhyrd lada. Att i dylikt fall ägaren, respektive

innehavaren av fastigheten i regel icke kan göras ansvarig, om panthavaren

sedermera efter lagens trädande i kraft bortför panten, är uppenbart.

En sådan pantsättning kommer för övrigt även att kunna ske under lagens

giltighetstid, och jämväl för detta fall lärer ägaren eller innehavaren böra

vara fri från ansvar, om panten bortföres, i varje fall därest han sörjt

för att i pantavtalet intagits av lagens bestämmelser betingade förbehåll.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 358 käft. (Nr 397.) fi

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

Åt ifrågavarande straffbestämmelse synes alltså böra givas en allmännare

innebörd, så att densamma kommer att gälla ej blott ägare

eller innehavare av fastighet, som avses i 1 §, utan även annan, som

förvärvat rätt till stråfoder, otröskad säd eller grönfoder å fastigheten.

Även sättet för straffets bestämmande är ägnat att väcka betänkligheter,

för så vitt böterna ovillkorligen fixerats till ett belopp motsvarande

två gånger värdet av det, varmed den skyldige förfarit olovligt.

Härigenom uteslutes varje hänsynstagande till andra omständigheter och

särskilt till den subjektiva sidan av förseelsen, något som lätt kan leda

till obilligheter. Om, såsom lagrådet hemställer, en strafflatitud utsättes

och denna göres tillräckligt vid, kommer naturligtvis vid straffets utmätande

tillbörlig hänsyn att tagas jämväl till värdet av det bortförda.

Hinder möter ju ej heller att sa forma latituden, att den ställes i visst

beroende av nämnda värde.

Bestämmelser innefattande motsvarande avvikelse från de vanliga

konkurrensreglerna som den, vilken innebäres i föreskriften uti andra

stycket av förevarande paragraf, hava förekommit även i andra av lagrådet

under senare tiden granskade lagförslag men uteslutits på hemställan

från lagrådets sida. Enahanda skäl som de, vilka föranlett lagrådets

hemställan i nyssberörda fall, föreligga även här. Med hänsyn

till åtalsbestämmelserna i 24 kap. strafflagen kan berörda föreskrift lätt

bereda möjlighet till kringgående av lagen.

3 §•

Justitierådet Gallstrand:

Med förevarande bestämmelse lärer man hava velat uttala, att i

alla de fall, där i bortförande, som i lagen avses, ägare eller innehavare

av fastigheten tagit del såsom gärningsman eller på sätt i 3 kap. sträft - lagen omförmäles, förbrytelse mot lagen skall anses begången och vid

bedömandet av de särskilda deltagarnas brottslighet tillämpning av

nämnda kap. äga rum. Även utan särskilt stadgande torde av vanliga

straffrättsliga grunder komma att gälla vad sålunda avsetts, och da be

stämmelsens upptagande i förevarande lag skulle kunna bliva vilseledande

med avseeende å tillämpning av andra lagar, där den i motsvarande fall

saknas, torde densamma böra utgå ur förslaget.

Justitierådet von Seth:

Jag instämmer med justitierådet Gullstrand därutinnan, att jag

finner paragrafen böra utgå. Det synes mig nämligen, på sätt justitie
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kung!. Maj:ta ''proposition nr -197.

rådet erinrat, lått kunna vålla oreda, om bestämmelser angående tillämpning

av stadganden i strafflagens allmänna del få inflyta i vissa till den

speciella straffrätten hörande författningar, då man ändå icke kan genomföra

ett dylikt tillvägagångssätt fullt systematiskt.

6 §•

Lagrådet:

De avtal, som avses med stadgandet i första punkten av andra

stycket, äro av beskaffenhet, att lagen om köp och byte av lös egendom

är tillämplig i avseende å desamma. Tillräcklig ledning för lösande av

de civilrättsliga kollisionsfrågor, som kunna uppstå till följd därav, att

ett före den nu föreslagna lagens trädande i kraft ingånget avtal påverkas

av föreskrifterna i densamma, lärer alltså kunna hämtas från bestämmelserna

i förstnämnda lag, som ju tager hänsyn jämväl till dylika

frågor. Ett särskilt stadgande i ämnet är således från nu berörda synpunkt

icke erforderligt. Möjligen har stadgandet i fråga föranletts av

en önskan att supplera straffbestämmelsen i 2 § och bereda större effektivitet

åt lagen genom att betaga köparen, som icke bortfört det köpta

inrätt tid, varje anspråk på grund av köpeavtalet. Iakttages vad lagrådet

hemställt i fråga om 2 §, blir emellertid ett sådant ordnande av

förhållandena överflödigt, liksom det i och för sig innebär en föga tilltalande

utväg.

Uteslutes icke till följd av vad nu erinrats ifrågakomma stadgande,

syhes detsamma i varje fall böra underkastas sådan jämkning, att av

lydelsen kommer att klart framgå, att avtalet icke förlorar sin verkan

i annat fall, än att tillstånd till bortförande av det avyttrade ej kan

erhållas.

Vidare synas näppeligen tillräckliga skäl finnas att bibehålla den i

andra styckets andra punkt gjorda skillnaden mellan stråfoder å ena sidan

samt otröskad säd och grönfoder å den andra. Av vissa omständigheter

att döma har också inskränkningen till stråfoder kommit att oavsiktligt

kvarstå från de tidigare utkasten till lag i ämnet.

För övrigt bör erinras att, om 2 §:ns straffbestämmelse bibehålies

vid den inskränkta räckvidd, den har enligt förslaget, hela undantagsbestämmelsen

beträffande de fall, då utmätning ägt rum, är överflödig.

tfr protokollet.

Erik Öländer.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

tisdagen den 22 april 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anmälde efter

gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet lagrådets

den 24 mars 1919 avgivna utlåtande över det den 14 i samma månad

till lagrådet remitterade förslaget till lag om inskränkning för viss tid i

rätten att bortföra stråfoder m. m.

Efter att hava redogjort för utlåtandets innehåll anförde föredragande

departementschefen:

»På sätt lagrådet anmärkt, skulle 1 § icke komma att gälla fastighet

med mindre än två och ett halvt hektar odlad jord, även om fastig

heten och annan därmed i sambruk varande fastighet innehölle sammanlagt

över fem hektar sådan jord. Då det emellertid varit avsett, att den

föreslagna lagen skulle äga tillämpning, så snart flere i sambruk liggande

fastigheter tillhopa omfattade mer än fem hektar odlad jord, oavsett huru

mycket härav belöpte å varje fastighet, har jag låtit omredigera före

varande §, så att densamma bliver tillämplig i nyss angivna fall.

Lika med lagrådet finner jag ett förtydligande av uttrycket il 8

»ett större kreatur eller däremot svarande antal mindre djur» vara önsk

värt. I detta syfte har till 1 § fogats ett andra stycke, däri innebörden

av berörda uttryck närmare angives i överensstämmelse med vad i mo
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t» proposition nr 307. 45

tiveriugen härom anförts. Enligt berörda andra stycke förstas sålunda

med »större kreatur» häst över tre års ålder och nötkreatur över två och

ett halvt års ålder samt med »mindre djur» unghäst, föl, ungnöt, kalv,

får, get och svin, och skola vid tillämpningen av lagen två unghästar eller

föl, två ungnöt eller kalvar, tio får, tolv getter eller fyra svin anses motsvara

ett större kreatur. Då det emellertid, på sätt lagrådet framhållit,

kan finnas önskvärt, att för viss del av riket från den allmänna regeln

avvikande bestämmelser gälla i förevarande avseende, har det föreslagits,

att Kungl. Maj:t skall äga utfärda dylika bestämmelser, om förhållandena

därtill föranleda.

2 § första stycket har i överensstämmelse med vad lagrådet hemställt

ändrats på det sätt, att straff för brott, som i berörda stycke avses,

drabbar ej allenast ägare och innehavare av fastighet, som i 1 § avses,

utan även annan, som förvärvat rätt till stråfoder, otröskad säd eller

grönfoder å dylik fastighet, och har därjämte, med hänsyn till de av

lagrådet uttalade betänkligheterna mot ett bötesstraff, fixerat på det i

förslaget angivna sätt, detta straff ersatts med en strafflatitud, inrymmande

böter från och med tio till och med tiotusen kronor.

2 § andra stycket har i enlighet med lagrådets hemställan uteslutits.

Beträffande 3 § hava två ledamöter av lagrådet hemställt, att

§:en måtte utgå. Till stöd härför har en av dessa ledamöter anfört, att

även utan särskilt stadgande av vanliga straffrättsliga grunder torde

komma att gälla vad sagda § avsåge att stadga och att upptagandet av

en dylik bestämmelse i förevarande lag kunde bliva vilseledande med avseende

å tillämpning av andra lagar, där den i motsvarande fall saknades;

den andre ledamoten har framhållit, att det lätt kunde vålla oreda

om bestämmelser angående tillämpningen av stadganden i strafflagens

allmänna del finge inflyta i vissa till den speciella straffrätten hörande

författningar, då man ändå icke kunde genomföra ett dylikt tillvägagångssätt

fullt systematiskt. Då det emellertid synes önskvärt, att tillämpligheten

av delaktighetsbestämmelserna i 3 kap. strafflagen beträffande brott

mot förevarande lag ställes utom varje tvivel, har jag ansett ett uttryckligt

stadgande härom, liksom i gällande förfoganderätts- och maximiprislagar,

böra i förevarande lag upptagas.

På sätt lagrådet framhållit, torde den i 6 § andra stycket första

punkten givna regel vara överflödig av det skäl, att de civilrättsliga

spörsmål, som kunna uppstå genom lagens inverkan på avtal, som träffats

före dess ikraftträdande, regleras genom bestämmelserna i lagen om

köp och byte av lös egendom. Med hänsyn härtill och då efter nyss om
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 397.

förmälda ändring av 2 § stadgandet i förevarande punkt torde sakna

betydelse såsom supplement till straffbestämmelsen i berörda §, har förevarande

punkt uteslutits nr förslaget.

Andra punkten i 6 § andra stycket har i överensstämmelse med

lagrådets hemställan jämkats så att densåmma bliver tillämplig ej allenast

å stråfoder utan även å otröskad säd och grönfoder.

Härförutom har en mindre redaktionell jämkning vidtagits i 1 §

av förslaget.

Då lagrådet icke hunnit behandla ifrågavarande lagförslag inom

den tid, som i allmänhet är stadgad för avgivande av propositioner till

riksdagen, kunde det ifrågasättas, huruvida icke förevarande lagstiftning

borde anstå till ett följande år. Emellertid anser jag, att ett dylikt

dröjsmål vore till skada för viktiga intressen, vilka lagstiftningen i fråga

avser att skydda, och får jag därför föreslå, att proposition i ärendet

framlägges redan vid innevarande riksdag. Lagstiftningen synes nämligen

icke blott ägnad att motverka osund spekulation av det slag, som berörts

i mitt yttrande till statsrådsprotokollet vid förslagets remitterande till

lagrådet utan torde även få anses befrämja upptagandet av en tillfredsställande

hävd å jordbruksfastigheter, vilka under kristiden varit föremål

för jobberi och därmed följande vanhävd. Vid sådant förhållande torde

den omständigheten att berörda spekulation till följd av världskrigets slut

inom en näraliggande framtid kan väntas upphöra icke gorå den föreslagna

lagstiftningen överflödig.»

Föredraganden uppläste härefter lagförslaget i dess omarbetade

skick och hemställde, att, då uppskov med lagstiftningsåtgärd i förevarande

ämne syntes kunna lända riket till men, lagförslaget måtte,

oaktat den i § 54 riksdagsordningen angivna tid förflutit, jämlikt § 87

regeringsformen föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gustaf Sandström.

Stockholm 1919. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

190748

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:270 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra stråfoder m. m., d s. 2 i texten
  2. 2LU 1919:42 Utlåtande i anledning av dela Kung!. Maj:ts proposition med förslag till lag om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra stråfoder m. m., dels ock i anle s. 1 i texten