Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m

1919-05-27 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:410, Med förslag till lag om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 410.

1

Nr 410.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag

om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919

års klass m. m.; given Stockholms slott den 21 maj

1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919 års klass in. m.

Härigenom förordnas som följer:

§ I
Utan

hinder av vad i § 27 värnpliktslagen stadgas rörande värnpliktigs

utbildningstid må Konungen förordna,

dels att första tjänstgöringen för vapenföra värnpliktiga av 1919 års

klass skall

vid fotfolket utgöra etthundratjugu dagar och taga sin början under

första eller andra året,

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst utgöra etthundratjugu

dagar,

vid trängen j egentlig sjukvårdstjänst utgöra etthundrafemtio dagar

och taga sin början under andra året, samt

vid intendenturtrupperna utgöra etthundraåttio dagar;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt 371 käft. (Nr 410.) isoo ia 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 410.

dels ock att tjänstgöringstiden för icke vapenföra värnpliktiga av

1919 års klass, med undantag av dem, som nämnas under B eller C i

§27 mom. 2, skall utgöra sammanlagt tvåhundratio dagar.

§ 2.

Uti § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen föreskriven uttagning för

utbildning till underbefäl eller fackmän skall icke äga rum bland värnpliktiga,

tillhörande 1919 års klass.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 410.

3

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 27 maj 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning inom lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

yttrade chefen för förstnämnda departement, statsrådet Nilson,

följande:

»Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 sistlidne januari av frågan

om reglerandet av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel anförde

jag till statsrådsprotokollet bland annat följande:

''På grund av den härjande farsot, som sedan sommaren 1918

övergått vårt land och som alltjämt fortgår, hava rekrytövningarna

med 1918 års värnpliktiga blivit uppskjutna och endast det antal värnpliktiga

blivit inkallat — till stor del efter frivillig anmälan — vilket

funnits oundgängligen behövligt för hästskötsel, vård av persedlar

o. d. Huruvida och när denna årsklass bör under innevarande år inkallas

till fullgörande av den sålunda uppskjutna övningen, kan för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 410.

närvarande icke bedömas. Men under alla förhållanden är det redan

nu uppenbart, att ifrågavarande övning icke kan komma att taga

sin början förr än fram på våren 1919, och således måste erhålla en

annan förläggning än den som stadgas i nu gällande värnpliktslag,

samt att övningstiden måste komma att högst avsevärt förkortas. Starka

skäl synas mig föreligga för att även frågan om övning av 1919 års

värnpliktiga bör under nuvarande förhållanden på motsvarande sätt

hållas öppen. De hårt ansträngda statsfinanserna kräva oavvisligen,

att utgifterna under fjärde huvudtiteln ytterligare nedbringas under de

belopp, som även efter de av mig förut antydda besparingarna skulle

komma att erfordras, därest samtliga anslag till de värnpliktigas övningar

och därmed sammanhängande behov skulle upptagas efter beräkning

enligt den nu stadgade övningstiden och med hänsyn tagen

till den utomordentliga prisstegringen på allt som hör till de värnpliktigas

förplägnad, utrustning m. m. Härtill kommer, att det med hänsyn

till den blivande allmänna revisionen av försvarsväsendet icke kan

undgå att väcka betänkligheter att inkalla 1919 års värnpliktiga till

övning enligt nu gällande plan, så mycket mera som behovet av arbetskraft

till det produktiva arbetet måste förutses bliva synnerligen starkt

under don närmaste tiden, då med den blivande freden vårt näringsliv

efter allt att döma står inför i hög grad krävande uppgifter.

Dessa frågor, såväl angående de uppskjutna övningarna med 1918

års värnpliktiga som angående övningar med årsklassen 1919, är det

min avsikt att underställa den förutnämnda, av Kungl. Maj:t tillsatta

försvarskommissionens prövning, och torde sedermera propositioner i

dessa spörsmål böra till riksdagen avlåtas. Det är sålunda icke möjligt

att för närvarande taga definitiv ståndpunkt till de anslag på 1920 års

stat, som bero av den sistnämnda frågan om övningarna med årsklassen

1919. Å andra sidan måste vid beräkningen av dessa anslag hänsyn

tagas till att denna fråga, på sätt jag anfört, för närvarande bör hållas

öppen, då i annat fall anslagen skulle komma att uppföras till belopp,

som den finansiella ställningen icke medgiver och som sannolikt icke

komma att bliva erforderliga under förutsättning av den omläggning

av övningarna, som kan komma att beslutas. På grund härav, och då

utgångspunkter för en annan beräkning av anslagen än som hittills följts

icke äro för handen, förr än frågan om själva övningarna blivit av Kungl.

Maj:t prövad, har jag ansett mig på annat sätt böra verkställa den reduktion

av huvudtitelns slutsumma, som det statsfinansiella läget kräver. De ordinarie

anslagen till underhåll och övningar äro av mig uppförda med de belopp,

som skulle erfordras enligt nu gällande bestämmelser och enligt de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Fr oposition Nr 410. 5

priser, som förefunnos före den under krigstiden inträdda stegringen.

Däremot har jag icke upptagit de förstärkningsanslag, som av prisstegringen

skulle föranledas för ifrågavarande poster, därest övningarna

komme att i nu stadgad utsträckning genomföras. Till vilka belopp

dessa förstärkningsanslag i så fall bort uppföras, erbjuder stora vanskligheter

att avgöra. Utan att göra något uttalande i saken anser jag

mig emellertid böra nämna, att de enligt armdförvaltningens anslagsäskanden

skulle uppgå till i runt tal 31 miljoner kronor. Jag har

ansett mig kunna vidtaga denna anordning på grund därav, att jag

utgått från den uppfattningen, att 1919 års värnpliktiga, tilldelade

infanteriet, på anförda skäl i varje fall icke böra inkallas till övning

förrän på våren 1920, och att övningstiden för ifrågavarande årsklass

i sådant fall kommer att betydligt förkortas, vilket medför en motsvarande

sänkning av kostnaderna.

De anslagsbelopp, som sålunda av mig föreslås att uppföras under

hithörande titlar på 1920 års stat, äro följaktligen tills vidare provisoriska,

Den definitiva regleringen av dessa anslag bör ankomma på

senare beslut, vare sig under 1919 års riksdag eller å tilläggsstat vid

1920 års riksdag, och lärer förslag om denna definitiva reglering i

sinom tid böra av Kungl. Maj:t föreläggas riksdagen.’

Rörande värnpliktiga av 1918 års klass har Kungl. Maj:t numera

uti proposition den 9 innevarande månad (nr 401) för riksdagen framlagt

förslag till lag angående befrielse för nämnda värnpliktiga från fullgörande

av viss värnpliktstjänstgöring i fredstid m. m.

Spörsmålet om den tjänstgöring, som bör åligga de värnpliktiga av

1919 års klass, har av mig hittills icke blivit upptaget, huvudsakligen

av den anledning, att det synts mig angeläget att avvakta, huruvida

icke dessförinnan den väntade fredsuppgörelsen skulle komma till stånd

och särskilt den stora frågan om nationernas förbund, vilken framförts

från alla kulturfolk, erhålla en lösning. Såsom i mitt ovan anförda

yttrande till statsrådsprotokollet framhölls, måste den blivande revisionen

av vårt försvarsväsende, i syfte att anpassa detsamma efter folkets bärkraft

och den fredliga kulturens behov, utgå från de förhållanden i

världen och den internationella rättsordning, som genom freden upprättas,

och även för en provisorisk reglering av 1919 års värnpliktigas

tjänstgöring skulle det uppenbarligen hava varit av vikt att kunna taga

hänsyn till en definitiv fredsuppgörelse. Då emellertid en sådan ännu

icke kommit till stånd, och då det såväl för uppgörande av statsregleringen

för år 1920 som av andra skäl är oundgängligen nödvändigt,

att beslut i denna fråga fattas av den nu församlade riksdagen, anhåller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 410.

jag att nu få framlägga förslag till proposition i sagda ärende. Därvid

bör betonas, att detta förslag endast är avsett såsom ett provisorium

och förty begränsas till vad som nu ovillkorligen måste ordnas, nämligen

den första tjänstgöringen, ävensom att detsamma icke på något

sätt föregriper den blivande fullständiga revisionen av vårt försvarsväsende

eller förhindrar 1920 års riksdag att, därest förändrade förhållanden

sådant påkalla, på nytt upptaga frågan angående de värnpliktigas

tjänstgöring till omprövning.

I ovan berörda yttrande till statsrådsprotokollet den 9 sistlidne januari

framhöll jag, att såväl statsfinansiella hänsyn som andra omständigheter

måste väcka betänkligheter mot att inkalla värnpliktiga av 1919 års

klass till övning enligt nu gällande plan, samt att värnpliktiga av denna

årsklass, tilldelade infanteriet, i varje fall icke borde inkallas till övning

förr än på våren 1920. Den plan för tjänstgöring för 1918 års klass,

vilken ingår i förutnämnda proposition nr 401, avser också, att vissa

kontingenter av de infanteriet tilldelade värnpliktiga av denna årsklass

skola tjänstgöra under de sista månaderna av år 1919 och de första månaderna

av år 1920, alltså under eu tid, då enligt hittills gällande ordning

värnpliktiga av 1919 års klass skulle vara inkallade till tjänstgöring,

och förutsätter följaktligen en förskjutning av tjänstgöringen för 1919 års

klass, tillhörande infanteriet, till en senare del av år 1920. Jag ämnar

i anslutning härtill föreslå, att tjänstgöringen för ifrågavarande värnpliktiga

förlägges till år 1920, med början under våren, sedan den sista

kontingenten av 1918 års klass fullgjort sin tjänstgöring, samt till tiden

begränsas enligt vad i mitt berörda yttrande till statsrådsprotokollet

antyddes.

Enligt gällande värnpliktslag är utbildningstiden för flertalet fotfolket

tilldelade vapenföra värnpliktiga bestämd till sammanlagt 340

dagar, fördelade i en första tjänstgöring om 250 dagar, som tager sin

början under första året, samt en repetitionsövning om 30 dagar under

vart och ett av andra, tredje och fjärde åren.

Av hela antalet fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga uttagas

enligt § 26 mom. 2 värnpliktslagen högst 14 procent för utbildning till

underbefäl och fackmän. För dessa är enligt § 27 mom. 1 utbildningstiden

bestämd till sammanlagt 400 dagar, fördelade i en första tjänstgöring

om 310 dagar, som börjar under första året, samt en repetitionsövning

om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde

åren.

Beträffande vapenföra värnpliktiga, som för utbildning vid Norrbottens

regemente eller Gottlands infanteriregemente uttagits från annat

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Proposition Nr 410.

7

regementes inskrivningsområde, ävensom i fråga om värnpliktiga, som

tilldelats Karlskrona eller Vaxholms grenadjärregementen, äro vissa jämkningar

med avseende å tjänstgöringstidens fördelning medgivna. Ifrågavarande

värnpliktiga äga sålunda, på sätt Konungen förordnar, fullgöra,

de till Norrbottens regemente eller Gottlands infanteriregemente uttagna,

första tjänstgöringen samt en, två eller tre repetitionsövningar i en följd

med början under första eller andra året, samt de till Karlskrona eller

Vaxholms grenadjärregementen uttagna första tjänstgöring och första

repetitionsövning i en följd med början under första eller andra året.

Då nu fråga är om en begränsning av tjänstgöringstiden för infanteriet

tilldelade vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass, kunde det

givetvis ligga nära till hands att härvid anknyta till den ordning, som var

bestämd i 1901 års värnpliktslag. Enligt denna voro samtliga fotfolket

tilldelade vapenföra värnpliktiga skyldiga att fullgöra en första tjänstgöring

om 150 dagar, under andra året, vilken tjänstgöring i allmänhet

tog sin början i april månad. Med hänsyn till angelägenheten av att

under nu rådande förhållanden kunna i möjligaste mån ägna alla till

buds stående krafter åt det produktiva arbetet ävensom i betraktande

av den statsfinansiella ställningen, vilken nödvändiggör erforderliga besparingar,

torde för den årsklass, varom nu är fråga, tiden för första

tjänstgöringen böra bestämmas något kortare, och finner jag mig kunna

föreslå, att den begränsas till 120 dagar. Vad repetitionsövningarna

angår, finnes icke anledning att förelägga innevarande riksdag något

förslag till ändring.

Beträffande de för utbildning vid Norrbottens regemente eller Gottlands

infanteriregemente från annat regementes inskrivningsområde uttagna

vapenföra värnpliktiga ävensom i fråga om vapenföra värnpliktiga,

som tilldelats Karlskrona eller Vaxholms grenadjärregemente, erfordras

icke några särskilda bestämmelser, enär värnpliktslagens avfattning

lämnar Kungl. Maj:t tillfälle att på lämpligaste sättet ordna tjänstgöringen

med hänsyn till vad förhållandena kräva.

På grund av den omläggning av tjänstgöringsförhållandena, som

enligt vad ovan nämnts är avsedd att äga rum, torde någon uttagning

för utbildning till underbefäl eller fackmän icke lämpligen böra ske

bland fotfolket tilldelade värnpliktiga av 1919 års klass.

Vad specialvapnen angår, ifrågasättes nu icke någon ändring av de

uti värnpliktslagen givna bestämmelserna rörande övningstidens längd

och fördelning för vapenföra värnpliktiga, tilldelade rytteriet, fält artilleriet,

positionsartillerict, fästningsartilleriet, fä sträng singenjörtrupperna samt fältingenjör-

och fälttelegraftrupperna. Vid dessa vapenslag är nämligen

tjänstgöringstidens såväl längd som fördelning bestämd med hänsyn till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 410.

de vid desamma rådande särskilda förhållandena, och någon ändring härutinnan,

även av provisorisk natur, torde icke kunna vidtagas utan en

förutgående närmare utredning, vilken nu icke medhunnits.

Annorlunda ställa sig förhållandena vid trängen och intendentur trupperna.

Enligt värnpliktslagen utgör utbildningstiden för dessa vapenslag

tilldelade vapenföra värnpliktiga sammanlagt 240 dagar. Denna

tjänstgöring fullgöres, på sätt Konungen närmare förordnar:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst med en

första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början under första

eller andra året, samt med tre repetitionsövningar, var och en om 30

dagar, före utgången av fjärde eller femte året,

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst med en första tjänstgöring

om 180 dagar, som tager sin början under första året, samt med en

repetitionsövning om 30 dagar under vartdera av andra och fjärde åren,

samt

vid intendenturtrupperna med en första tjänstgöring om 210 dagar,

som tager sin början under första eller andra året, samt med en repetitionsövning

om 30 dagar under fjärde året.

Enligt § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen skola för utbildning till

underbefäl eller fackmän uttagas av trängen i egentlig trängtjänst samt

intendenturtrupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga högst 14 procent

samt av trängen i sjukbärartjänst och i egentlig sjukvårdstjänst tilldelade

vapenföra värnpliktiga högst 10 procent. För de sålunda uttagna

är utbildningstiden bestämd till sammanlagt 365 dagar, fördelade i en

första tjänstgöring om 275 dagar, som tager sin början under första eller

andra året, samt tre repetitionsövningar, var och en om 30 dagar, före

utgången av fjärde eller femte året.

Vad de trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst tilldelade

värnpliktiga angår, synas förhållandena icke påkalla, att första tjänstgöringen

för dessa bestämmes längre än vid fotfolket. Första tjänstgöringen

torde därför för ifrågavarande värnpliktiga böra nedsättas från

150 dagar till 120 dagar.

För de trängen i egentlig sjukvårdstjänst tilldelade värnpliktiga är,

som ovan nämnts, första tjänstgöringen fastställd till 180 dagar. I gengäld

härtill hava de att fullgöra endast två repetitionsövningar. Då någon

ändring beträffande dessa övningar icke är avsedd att nu vidtagas,

men den sammanlagda tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga

icke bör vara längre än för övriga trängen tilldelade värnpliktiga, torde

tiden för första tjänstgöringen för de trängen i egentlig sjukvårdstjänst

tilldelade böra avkortas med 30 dagar och alltså bestämmas till 150

dagar. Denna tjänstgöring bör taga sin början under andra året.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 410.

Av enahanda skäl bör jämväl tiden för första tjänstgöringen för de

intendentur trupperna tilldelade värnpliktiga minskas med 30 dagar eller

från 210 dagar till 180 dagar.

I likhet med vad som föreslagits beträffande fotfolket, torde jämväl

vid trängen och intendenturtrupperna den i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen

föreskrivna uttagningen för utbildning till underbefäl eller

fackmän böra inställas.

För hären tilldelade vapenföra studenter och likställda utgör utbildningstiden

sammanlagt 485 dagar. Denna tjänstgöring fullgöres, på

sätt Konungen närmare förordnar, med en första tjänstgöring om minst

400 dagar, som tager sin början under första året, samt med en repetitionsövning

under vart och ett av andra och tredje åren.

Sedan genom 1914 års härordning de dittills å truppförbandsstaterna

uppförda särskilda officersvolontärbeställningarna indragits, sker

soldatutbildningen av dem, som ämna taga anställning såsom officersaspiranter,

tillsammans med de värnpliktiga studenterna. Enligt gällande

utbildningsföreskrifter sammandragas särskilda officersaspirantskolor på

hösten varje år efter repetitionsövningarnas avslutande. För att kunna

bliva antagen till officersaspirant erfordras att hava genomgått soldatutbildning.

Med hänsyn härtill och av vissa andra skäl har första

tjänstgöringen för värnpliktiga studenter och likställda hittills tagit sin

början under senare hälften av juni månad. Med nu gällande föreskrifter

för officersutbildningen torde någon framflyttning av denna tidpunkt

icke kunna vidtagas, enär en tillfredsställande uttagning för

officersaspirantskolorna då icke skulle kunna äga rum.

Efter officersaspiranternas avskiljande vidtager befälsutbildningen

för övriga studenter och likställda, och pågår denna till början av repetitionsövningarna

följande år. Därest, på sätt hittills ägt rum, huvudmassan

av övriga värnpliktiga avslutat första tjänstgöringen under

förra hälften av juli månad, skulle hinder icke hava mött att vid ungefär

samma tidpunkt avsluta första tjänstgöringen för studenter och

likställda. Med övergången från vinterlinjen till sommarlinjen blir detta

emellertid icke möjligt, enär ifrågavarande värnpliktiga måste för såväl

sin egen som trupp förbandens utbildning vara i tjänst under sista delen

av rekrytskolan, då övningar i pluton- och kompaniförband äga rum.

Men hänsyn till nu angivna förhållanden anser jäg mig icke kunna

föreslå någon avkortning av första tjänstgöringen för värnpliktiga studenter

och likställda av 1919 års klass. Emellertid synes det mig

med billigheten överensstämmande, att jämväl denna grupp värnpliktiga

kommer i åtnjutande av den avkortning av den i värnpliktslagen stadBihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 371 Käft. (Nr 410.) 1806 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

KungI. Maj-.ts Proposition Nr 410.

gade tjänstgöringstiden, som kan åstadkommas genom att ifrågavarande

Värnpliktiga befrias från skyldigheten att fullgöra den till andra året

(1920) förlagda repetitionsövningen.

Vad härefter angår icke vapenföra värnpliktiga, utgör utbildningstiden

för dessa (studenter och likställda undantagna) sammanlagt 240

dagar eller samma dagantal som för vapenföra värnpliktiga vid trängen

och intendenturtrupperna. Tjänstgöringen fullgöres antingen i en följd

med början under första eller andra året eller ock med en första och

en andra tjänstgöring under de tre första åren. Med hänsyn därtill att

första tjänstgöringen för nyssnämnda värnpliktiga vid trängen och intendenturtrupperna

skulle avkortas med 30 dagar, torde en motsvarande

nedsättning av tjänstgöringstiden för nu ifrågavarande icke vapenföra

böra ske. Denna torde alltså böra bestämmas till sammanlagt 210

dagar.

För icke vapenföra studenter och likställda utgör tjänstgöringstiden

365 dagar, och fullgöres tjänstgöringen i en följd med början under

första eller andra året. För ifrågavarande värnpliktiga, vilka utbildas

för vissa speciella befattningar, torde någon nedsättning av den sålunda

stadgade tjänstgöringstiden icke nu böra ifrågasättas.»

Chefen för sjöförsvarsdepartementet, statsrådet friherre Palmstierna,

anförde härefter följande:

»I enlighet med värnpliktslagens föreskrifter fördelas marinens värnpliktiga

till fyra olika tjänster, nämligen för flottan till allmän tjänst,

sjötjänst eller stationstjänst samt för kustartilleriet till kustartilleritjänst.

De allmän tjänst tilldelade värnpliktiga äro sjömän till yrket, tillhöra

sjömanshus och inskrivas vid inskrivningsförrättning för sjömanshus.

De pläga inrycka omkring den 1 november det år, inskrivningen

ägt rum, till tjänstgöring i en följd: de vapenföra under 360 dagar till

slutet av oktober och de icke vapenföra under 240 dagar till slutet av

juni påföljande år. De sjötjänst tilldelade värnpliktiga inskrivas vid inskrivningsförrättning

inom rullföringsområde och uttagas i regel bland

kust- och fiskarbefolkning, bland maskin- och verkstadspersonal samt i

övrigt bland yrkesgrupper, som lämpa sig för tjänst vid flottan. De

inrycka omkring den 1 februari året efter inskrivningen till tjänstgöring

i en följd: de vapenföra under 360 dagar till slutet av januari påföljande

år och de icke vapenföra under 240 dagar till slutet av september

det år, under vilket inryckningen skett. De stationstjänst tilldelade värn
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ls Proposition Nr 410.

11

pliktiga — skrivbiträden, militärarbetare, bagare, skräddare, skomakare

m. fl. — inrycka i regel, såväl vapenföra som icke vapenföra, till 360,

resp. 240 dagars tjänstgöring i en följd antingen i mitten av sommaren

det år, inskrivningen ägt ruin, eller omkring den 1 februari påföljande

år, och ordnas inryckningen på sådant sätt, att ett tillräckligt antal av

dessa yrkesmän finnes tillgängligt, huvudsakligen å flottans stationer,

året om.

Vid kustartilleriet inrycka de vapenföra värnpliktiga av varje årsklass

med ena hälften i början av november det år, inskrivningen ägt

rum, och med andra hälften i början av februari påföljande år, i båda

fallen till 323 dagars första tjänstgöring, varefter under fjärde året

följer en 42 dagars repetitionsövning under augusti—september månader.

De icke vapenföra värnpliktiga inrycka omkring den 1 juli det år, inskrivningen

ägt rum, eller den 1 februari påföljande år, och ordnas

inryckningen på sådant sätt, att dylika värnpliktiga finnas året om

i tjänst med största antalet tjänstgörande under månaderna juliseptember.

Oberoende av vad nu sagts inrycka vid marinen de värnpliktiga,

som skola under fredstid tjänstgöra i 500 dagar (icke vapenföra 365

—360 dagar) — studenter och likställda, ingenjörer, elektroingenjörer,

tekniker, elektrotekniker, intendenter och läkare samt sjökaptener, styrmän

och maskinister —, i allmänhet i juni månad det år, inskrivningen

ägt rum, till tjänstgöring i en följd eller i vissa fall till första

tjänstgöring.

För flottans vidkommande utgöra de allmän tjänst tilldelade värnpliktiga

— vilka, såsom förut nämnts, inrycka omkring den 1 november

det år, inskrivningen ägt rum — den viktigaste gruppen. De

vapenföra av denna kategori värnpliktiga förläggas under sin tjänstgöringstid

nästan uteslutande ombord å flottans fartyg, varför deras inkallande

och tjänstgöring nära sammanhänga med omfattningen av

fartygsrustningarna. Dessa bero i sin ordning under normala förhållanden

av den övningsplan, vilken med hänsyn till flottans beredskap, övning

av stampersonal m. in. anses lämplig. Storleken av fartygsrustningarna

röner naturligen även, särskilt för närvarande, stark inverkan

av det utrikespolitiska läget. På grund av svårigheten att bedöma den

framtida utvecklingen härav synes någon ändring i fråga om inkallandet

och tjänstgöringen för de allmän tjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga

av 1919 års klass icke för närvarande böra ifrågasättas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 410.

Beträffande de sjötjänst tilldelade värnpliktiga, vilka avses att inrycka

omkring den 1 februari året efter inskrivningen, har dels med hänsyn

till den tendens till ökning av antalet allmän tjänst tilldelade

värnpliktiga, som i samband med handelssjöfartens utveckling är att

emotse, och dels i betraktande därav, att behovet i det hela av värnpliktiga

för tjänst vid flottan efter allt att döma torde komma att minskas,

ifrågasatts, huruvida flottan helt eller delvis kunde avstå från denna kategori

av värnpliktiga; och har jag genom skrivelse den 5 innevarande

maj anmodat chefen för marinstaben att inkomma med yttrande i sådant

hänseende.

I fråga om de stationstjänst tilldelade värnpliktiga, vilka i regel inrycka

till tjänstgöring antingen i mitten av sommaren det år, inskrivningen

ägt rum, eller omkring den 1 februari påföljande år, vill jag nämna,

att jag med hänsyn särskilt till under mobiliseringen vunna erfarenheter

genom skrivelse den 7 innevarande maj anmodat chefen för marinstaben

att i samråd med marinförvaltningen och högste befälhavaren över

kustflottan samt efter stationsbefälhavarnas hörande inkomma med yttrande

rörande möjligheten och önskvärdheten av att minska antalet värnpliktiga,

inskrivna till stationstjänst, eller ock att för flottans del helt

och hållet avstå från denna kategori värnpliktiga. Det har därvid ifrågasatts,

att flottans varv skulle i krigstid kunna få sitt behov av yrkesmän

tillgodosett genom inkallelse enligt samma grunder, som jämlikt

gällande inkallelseinstruktion skola tillämpas för fyllandet av detta behov

vid vissa enskilda verk och fabriker. Beträffande särskilt militärarbetarna,

vilka även ingå uti ifrågavarande grupp av värnpliktiga, synas

dessa möjligen kunna ersättas av värnpliktiga, tilldelade allmän tjänst.

I detta ämne har chefen för marinstaben i skrivelse den 14 i samma

månad anfört följande.

Enär de rådande höga prisen på stenkol och andra för vidmakthållandet

av flottans krigsberedskap och för bedrivandet av dess övningar

erforderliga förnödenheter ännu ej undergått någon starkare prissänkning,

torde det, därest ej utöver anslaget till flottans krigsberedskap och

övningar betydande medel bleve ställda till förfogande, bliva erforderligt

att under år 1920 minska de i flottans normalövningsplan upptagna

lartygsrustningarna. En dylik åtgärd torde även påkallas av de inom

vissa personalkategorier förefintliga vakanserna. Då det för tillgodoseendet

av härens personalbehov och för skötandet av tjänsten å flottans

stationer vore av vikt, att antalet vid flottan i fredstid tjänstgörande

värnpliktiga icke överstege vad som erfordrades för krigsberedskapens

vidmakthållande och övningarnas bedrivande, kunde en överföring till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 410.

hären av en del marinen i sjötjänst eller stationstjänst tilldelade värnpliktiga

bliva önskvärd.

Sådan överföring av värnpliktiga, som här ovan nämnts, kunde

emellertid ej verkställas enligt nu gällande värnpliktslag. Chefen för

marinstaben ville därför, efter att i ärendet hava samrått med chefen

för generalstaben, hemställa, att proposition till riksdagen måtte avlåtas

om utfärdandet av en tillfällig lag, innebärande rättighet för Konungen

att, oberoende av bestämmelserna i § 24 värnpliktslagen, låta, då särskilda^

omständigheter därtill föranledde, värnpliktiga av 1919 års klass,

som tilldelats marinen och ej vore inskrivna å sjömanshus, överföras till

hären. Klagan över dylikt beslut torde böra medgivas och underställas

Konungens prövning.

Det sätt för lösning av den föreliggande frågan rörande värnpliktens

fullgörande för värnpliktiga av 1919 års klass, tilldelade sjötjänst

eller stationstjänst, som innefattas i chefens för marinstaben förslag,

synes mig vara av beskaffenhet att böra vinna bifall; och anhåller jag

att i annat sammanhang få göra den framställning, som härav föranledes.

Härigenom kan tillgodoseendet av flottans eventuellt förefintliga behov

av värnpliktiga av dessa kategorier, tillhörande ifrågavarande klass, på

ett tillfredsställande sätt regleras, på samma gång tjänstgöringen för de

värnpliktiga, som med tillämpning av den föreslagna lagen komma att

överföras till hären, utan särskild åtgärd ordnas på samma sätt som för

övriga värnpliktiga vid vederbörande truppslag, dit överföringen sker.

Beträffande frågan om det truppslag, till vilket ifrågavarande kategorier

värnpliktiga böra överföras, har jag, efter samråd med chefen

för lantförsvarsdepartementet, funnit lämpligast, att dessa värnpliktiga

fullgöra sin värnpliktstjänstgöring vid fotfolket. Genom en sådan anordning

komma de att i allmänhet få sin tjänstgöring förlagd till infanteriets

vederbörande truppförband i hemorten. I den mån förevarande

värnpliktiga på grund av kroppsbeskaffenhet e. d. icke skulle lämpa sig

för tjänstgöring vid infanteriet, torde deras tjänstgöringsförhållanden

böra ordnas i enlighet med bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Någon anledning att ifrågasätta ändring beträffande inkallandet och

tjänstgöringen för de värnpliktiga, som må komma att fullgöra den tjänst

vid flottan (sjötjänst eller stationstjänst), vilken de tilldelats, synes icke

föreligga, helst som antalet av dessa värnpliktiga torde bliva ringa.

Beträffande de kustartilleritjänst tilldelade värnpliktiga av 1919 års

klass, vilka avses att inrycka till tjänstgöring i början av november

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 410.

1919 eller i början av februari 1920, anser jag mig icke för de vapenföra

av denna kategori värnpliktiga böra ifrågasätta någon ändring av

övningstiden, enär för dem synas böra bliva gällande enahanda tjänstgöringsförhållanden

som för de värnpliktiga vid flertalet av arméns

specialvapenslag (fästningsartilleriet).

I fråga om utbildningstiden för icke vapenföra värnpliktiga av 1919

års klass vid marinen tillåter jag mig hänvisa till vad chefen för lantförsvarsdepartementet

därom förut anfört.

Med avseende å utbildningstiden för studenter och likställda m. fl.

vid marinen torde, i överensstämmelse med vad som föreslagits i fråga

om motsvarande kategori vid armén, något beslut i fråga om avkortning

i utbildningstiden icke för närvarande böra fattas.»

Chefen för lantförsvarsdepartementet, statsrådet Nilson, yttrade härefter

följande:

»I överensstämmelse med vad sålunda anförts har inom lantförsvarsdepartementet

uppgjorts »Förslag till lag om ändrad utbildningstid för

vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m.» Över detta förslag har den av

Kungl. Maj:t den 18 december 1918 tillsatta försvarskommissionen (herrar

S. H. Kvarnzelius, ordförande, C. G. Ekman, friherre O. H. A. Fleming,

J. L. Widell, S. Bengtsson, P. A. Hansson, V. Larsson, D. H. Pettersson

och A. V. Sävström) den 24 innevarande månad avgivit infordrat yttrande

samt därvid anfört följande:

Såväl med hänsyn till de efter den nuvarande värnpliktslagens

antagande inträdda ändrade militärpolitiska förhållandena som ur synpunkten

av att i möjligaste mån nedbringa utgifterna under riksstatens

fjärde huvudtitel hölie kommissionen före, att därest en allmän värnplikt

över huvud taget komme att i framtiden bibehållas, en väsentlig inskränkning

av övningstiden för den stora huvudmassan av hären tilldelade

värnpliktiga måste vidtagas. Huru värnpliktstjänstgöringen framdeles

borde ordnas, kunde naturligtvis icke nu avgöras utan komme

denna fråga att göras till föremål för en ingående undersökning i samband

med den förestående allmänna revisionen av vårt försvarsväsende.

Het till kommissionens yttrande nu hänskjuta förslaget om ändrad utbildningstid

för vissa värnpliktiga av 1919 års klass avsåge också endast

ett provisoriskt ordnande av denna årsklass första tjänstgöring

och avsåge icke att på något sätt föregripa den blivande fullständiga

försvarsrevisionen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 410

Vid den granskning kommissionen ur nu angivna synpunkt underkastat

det uppgjorda lagförslaget hade kommissionen endast funnit anledning

framställa följande erinringar.

Enligt lagförslaget skulle första tjänstgöringen för vapenföra värnpliktiga

vid fotfolket utgöra 120 dagar samt tjänstgöringstiden för icke

vapenföra sammanlagt 210 dagar. Den motsättning, som till synes här

förelåge, hade givetvis sin förklaring därutinnan, att frågan om repetitiousövningarnas

vid fotfolket längd och antal icke nu upptagits till

prövning. Kommissionen förutsatte emellertid, att därest en inskränkning

av repetitionsövningarna vid fotfolket komme till stånd, eu däremot

svarande avkortning av tjänstgöringstiden för de icke vapenföra jämväl

vidtoges. Enligt kommissionens uppfattning borde nämligen tjänstgöringstiden

för icke vapenföra icke överstiga den sammanlagda utbildningstiden

för vapenföra värnpliktiga vid fotfolket.

Vad nu anförts i fråga om icke vapenföra värnpliktigas tjänstgöringstid

borde äga motsvarande tillämpning i fråga om trängen och

intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga.

Den omständigheten att specialvapnen i övrigt icke berördes av

det. kommissionen förelagda lagförslaget borde givetvis icke anses prejudicerande

i fråga om vad som kunde komma att framdeles beslutas

angående övningstidens längd för dessa vapenslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde kommissionen,

att förslag i ämnet måtte föreläggas den nu församlade riksdagen.

_ Mot kommissionens sålunda avfattade yttrande hava reservationer

avgivits

dels av herr Hansson, som anfört:

»I remisshandlingen har chefen för lantförsvarsdepartementet framhållit, att

såväl statsfinansiella hänsyn som andra omständigheter måste väcka betänkligheter

mot att inkalla värnpliktiga av 1919 års klass till övning enligt nu gällande plan.

Bland de andra omständigheter, som i detta sammanhang påkalla uppmärksamhet,

synes mig den mest betydande vara det förändrade läge, som inträtt i och med

världskrigets avslutande. I detta läge borde, i avvaktan på den förestående allmänna

försvarsrevisionens resultat, utan våda för vårt land men till betydande lättnad såväl

för de värnpliktiga som i de statsfinansiella svårigheterna samt till gagn för det produktiva

arbetet, ett inställande av värnpliktsövningarna under jämväl nästa år kunna

äga rum. Från denna utgångspunkt skulle jag ha velat för Kungl. Maj:t förorda framläggandet

för riksdagen av förslag till provisorisk lag, vari Kungl. Maj:t bemyndigades

att, utan hinder av vad i § 27 värnpliktslagen stadgas, begränsa inkallelserna

av värnpliktige till det antal, som för vård- och vakttjänst är oundgängligen nödvändigt.

Chefen för lantförsvarsdepartementet har emellertid nu begärt försvarskommissionens

yttrande över ett inom departementet utarbetat förslag till lag om ändrad

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 410.

utbildningstid för vissa värnpliktige av 1919 års klass. Jag har då, utan att frånträda

min ovan angivna uppfattning om vad som varit riktigast, ansett mig pliktig

att pröva detta förslags detaljer.

Enligt förslaget skulle för ifrågavarande värnpliktige fastställas en första övningstid

av 120 dagar för de vapenföra vid fotfolket samt vid trängen i egentlig

trängtjänst och i sjukbärartjänst, av 150 dagar vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst

och av 180 dagar vid intendenturtrupperna samt en sammanlagd övningstid av 210

dagar för de icke vapenföra, med undantag av dem, som nämnas under B eller C i

§ 27 mom. 2 värnpliktslagen.

Detta förslag innebär, särskilt för huvudmassan av de värnpliktige av 1919 års

klass, en rätt betydande nedsättning i övningstiden. Denna nedsättning skulle otvivelaktigt

möjliggöra en icke oväsentlig besparing i de militära utgifterna och samtidigt

tillföra det produktiva arbetet ett tillskott av arbetskrafter. Det utgör sålunda

ett steg i rätt riktning.

Jag har emellertid icke kunnat finna den olikhet i övningstiden, som föreslås

för i förslaget nämnda grupper av värnpliktige vara motiverad. Såsom av den i

remisshandlingen lämnade redogörelsen framgår, föreskriver värnpliktslagen för de

värnpliktige vid trängen och intenden turtrupperna en väsentligen kortare första tjänstgöring

än för de vapenföra''värnpliktige vid fotfolket. Likaledes föreskriver värnpliktslagen

en avsevärt kortare övningstid för de icke vapenföra värnpliktige än för de

vapenföra. Enligt det nu föreliggande förslaget skulle ett motsatt förhållande inträda.

Medan för vapenföra värnpliktige vid fotfolket föreslås en minskning av första tjänstgöringen

med 130 dagar, föreslås för de värnpliktige vid trängen och intendenturtrupperna

en minskning med endast 30 dagar. Därigenom skulle första tjänstgöringen för vissa

av de senare bli längre än för de vapenföra värnpliktige vid fotfolket. För icke

vapenföra värnpliktige skulle minskningen för hela övningstiden bli endast 30 dagar.

För dessa olikheter har jag icke kunnat i remisshandlingarna finna någon motivering.

En sådan kunde måhända utletas genom att till den nu föreslagna tiden

för första tjänstgöringen man lade det antal dagar, varunder ifrågavarande vapenföra

värnpliktige enligt gällande värnpliktslag ha att fullgöra repetitionsövningar. Man

kommer då till en sammanlagd tjänstgöringstid av 210 dagar för samtliga.

Chefen för lantförsvarsdepartementet framhåller, att vad repetitionsövningarna

angå, han icke finner anledning att förelägga innevarande riksdag något förslag till

ändring. Därav synes framgå, att frågan om repetitionsövningarnas antal'' och längd

skulle kunna bli föremål för en senare prövning. Under sådana förhållanden synes

det mig, att vid beräkningen av tiden för den första tjänstgöringen hänsyn icke bör

tagas till den olika tid, under vilken här ifrågavarande grupper av värnpliktige ha

att fullgöra repetitionsövning. I annat fall skulle ju realiter även frågan om repetitionsövningarna

för 1919 års klass nu avgöras och den övningstid, som sålunda

fastställdes, komma att uppgå till 210 dagar.

Om det emellertid icke varit Kungl. Maj:ts avsikt att frågan om repetitionsövningarna

skulle avgöras eller prejudiceras genom den provisoriska lösning av frågan

om första tjänstgöringen för vissa värnpliktige av 1919 års klass, som nu föreslås,

synes det mig ha varit lämpligare, att nu föreslagits en första övningstid av

högst 120 dagar för samtliga de här ifrågavarande vapenföra värnpliktige och att

för de icke vapenföra värnpliktige tjänstgöringstiden likaledes föreslagits till högst

120 dagar.

I fråga om det remitterade lagförslagets bestämmelse, att uti § 26 mom. 2 och

3 värnpliktslagen föreskriven uttagning för utbildning till underbefäl eller fackmän

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 410.

icke skall äga ruin bland värnpliktige av 1919 års klass, har jag i likhet med kornmissionens

majoritet icke funnit anledning till någon erinran»;

dels och'' av herrar friherre Fleming, Pettersson och Widell, vilka ansett,

att kommissionens yttrande bort hava följande lydelse:

»En i vårt försvarsväsende så djupt ingripande åtgärd som förkortande av första

utbildningstiden för infanteriet, arméns huvudvapen, med mer än hälften — låt

vara tillsvidare för blott ett år — bör enligt försvarskommissionens mening givetvis

föregås av en fullständig och noggrann utredning. Så vitt av remissakten framgår,

hava emellertid de militära myndigheterna icke ens blivit hörda i förevarande

ärende. Då frågan alltså synes ännu icke hava underkastats den beredning, varom

stadgas i 10 § riksdagsförordningen, och möjlighet att åstadkomma sådan beredning

under de få dagar, som återstå för riksdagens arbete, tydligen icke kan förefinnas,

far kommissionen redan av denna anledning hemställa, att proposition i ämnet icke

måtte avlåtas till innevarande riksdag».

Efter därom erhållen anmodan har jämväl chefen för generalstaben

denna dag avgivit yttrande (se Bil. A) över det uppgjorda lagförslaget

samt därvid framställt vissa erinringar mot detsamma.

Då emellertid förevarande fråga måste bedömas icke blott ur militär

synpunkt utan jämväl med hänsyn till andra förhållanden, finner jag

mig, under åberopande av vad försvarskommissionen i ärendet andragit,

böra tillstyrka, att framställning i ämnet i enlighet med vad av mioförut

anförts göres till riksdagen.);

Departementschefen uppläste härefter nämnda »Förslag till lag om

ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m.»

samt hemställde, att detta förslag- matte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. E. Odhner.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 371 käft. (Nr 410.)

1800 19 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj ds Proposition Nr 410.

Yttrande

över »Förslag

till lag om

ändrad utbildningstid

för vissa

värnpliktiga

av 1919 års

klass m. m.»

Bil. A till Kungl. Maj ds proposition nr 410.

Till statsrådet och chefen för Kungl. Lantförsvarsdepartementet.

Vid avgivande av yttrande över ifrågavarande lagförslag ha särskilt

tvenne synpunkter ansetts böra framhållas. Den första är att om ock

förhållandena nu kunna anses påkalla alla armars deltagande i det fredliga

arbetet, och det statsfinansiella läget synes ogynnsamt, detta icke

med nödvändighet synes behöva vara fallet under den tid, för vilken

lagen skulle gälla. Visserligen synes enighet råda därom, att det statsfinansiella

läget snarast tenderar till en försämring, men å andra sidan

befara många, att produktionen, av orsaker som icke kunna undanröjas,

kommer att avtaga och detta giva upphov till arbetslöshet. Då. det

dessutom torde vara svårt att beräkna, vilka krav det militärpolitiska

läget under år 1920 kan komma att ställa, synes lagen ej böra upptaga

bestämmelser, om vilka nästa lagtima riksdag lika väl kan hinna fatta

beslut.

Den andra synpunkten är av militär natur, och ur den bör skärskådas,

huruvida den hittills vid utvecklingen av vårt försvarsväsende

tillämpade utvecklingsgången verkligen kan med full medvetenhet om

verkan ytterligare pådrivas. Anser man 1875 års härordningsförslag

som den teoretiska grunden för utvecklingen av vår allmänna värnplikt,

finner man, att huvudvapnets, infanteriets, där angivna ställning i förhållande

till andra försvarsmedel alltjämt försvagats, och att den då

föreslagna utvecklingen icke ens 1914 blivit uppnådd. Redan i Kungl.

Maj:ts förslag av 1901 hade främst marinen och specialvapnen vunnit

en kraftigare utveckling än infanteriet, vilket förhållande ytterligare

skärptes genom riksdagens beslut att nedsätta den första utbildningen

vid huvudvapnet till fem månader. År 1914 stärktes visserligen infanteriets

ställning i och för sig, men icke till jämbördighet.

Genom den föreslagna inskränkningen av den första utbildningstiden

till mindre än hälften av den nu lagstadgade skulle årsklassen

1919 ur infanteriet sjunka under de enligt 1901 års lag senast utbildade

klasserna och infanteriets ställning försämras relativt till marinen

och specialtruppslagen. Betänkligheterna att låta nämnda årsklass få

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

KungI. Maj:ts Proposition Nr 410.

en så kort utbildning, att den icke motsvarar de moderna kraven eller

ens dem, vid vilka 1901 års riksdag fasthöll, framstå bäst, då man beaktar

världskrigets lärdom, att en trupp, som icke erhållit intensiv

första utbildning under betydligt längre tid än den, som i lagförslaget

avses, och därtill icke är insatt i en fast kader, endast sällan, och då

i regeln med stora förluster, kan tillkämpa sig framgång i en allvarlig

strid.

Härtill kommer, att infanteriets utbildning för närvarande kan sägas

befinna sig i en kris. Redan för utbildningsåret 1917—1918 anbefallde

Kungl. Maj:t försök med av världskrigets erfarenheter påkallade nya

grunder för utbildningen, och med stöd av dessa försök skulle nya metoder

tillämpas under utbildningsåret 1918—1919. I följd av ändrade

förhållanden kunna dessa ej nu medföra några mera betydande resultat.

Emellertid framgår mer och mer av de rapporter, som ingått från i utlandet

studerande officerare, att världskrigets erfarenheter måste medföra

djupgående förändringar i infanteriets beväpning, taktik och utbildning.

För specialvapnen äro förändringarna ‘ icke på långt när så bjärt

framträdande och tränga där ej så genomgripande in i avseende på

manskapets utbildning. De kunna ej där —- icke heller, tror jag, vid

marinen — kallas rent av revolutionerande. Så måste de nog betecknas

vid infanteriet. En verklig omvälvning i förenämnda avseenden är

nödvändig, om detta, huvudvapnet, skall kunna självt och därmed för

hela fälthären återvinna den forna offensivkraften. ''

Av meddelandet, att regeringen har för avsikt att först på våren

1920 inkalla infanteriet tilldelade värnpliktiga av årsklassen 1919, framgår,

att dessas användbarhet vid mobilisering under förra hälften av

1920 ar mycket förminskad. Denna olägenhet synes, så snart de statsfinansiella

eller andra därmed jämförliga hinder bortfalla, och hälst

redan år 1920, böra upphävas genom nämnda värnpliktigas inkallelse

till övning under erforderlig tid, i likhet med vad av mig i annan skrivelse

denna dag anförts beträffande årsklassen 1918.

En definitiv nedsättning av den första utbildningstiden till 120

(lagar för infanteriet tilldelade värnpliktiga av årsklassen 1919 är, i enlighet

med vad ovan anförts, en åtgärd av allvarligaste slag, vilken ur

militär synpunkt måste bestämt avstyrkas.

Därest en definitiv nedsättning av utbildningstiden för ifrågavarande

årsklass anses av statsfinansiella skäl nödvändig, kunna dessa dock ej i

och för sig kräva, att nedsättningen skall träffa just infanteriet, varigenom

den verkar militärt mest försvagande. Uti den remitterade

skrivelsen framhålles, att utredning verkställts angående ordnandet av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl 3Iaj:ts Proposition Nr 410.

tjänstgöringsförhållandena för värnpliktiga av årsklassen 1919. Då jag

icke äger kännedom om vad vid denna utredning förebragts, är det mig

icke möjligt att uttala mig om de motiv, som ligga till grund för uttalandet

'' i skrivelsen, att det i fråga om en begränsning av tjänstgöringstiden

för infanteriets värnpliktiga givetvis kunde »ligga nära till

hands att härvid anknyta till den ordning, som var bestämd i 1901

års värnpliktslag)). Jag vill endast framhålla, att vid antagandet av

1901 års härordning andra förhållanden voro rådande än nu. Då hade

bl. a. icke kravet på särskild vinterutbildning gjort sig särskilt gällande,

ej heller nödvändigheten av olika slag av specialutbildning vid infanteriet.

Tänkes nuvarande relation — redan den ofördelaktig för huvudvapnet

och därmed för hären i dess helhet — bibehållen, så borde

indragningen likformigt träffa såväl marinen som specialvapnen vid hären,

varigenom bättre möjligheter än de i remisshandlingen föreslagna skulle

kunna beredas infanteriet. Visserligen äro förhållandena vid marinen och

specialtruppslagen något mer kombinerade; utredning lärer ej föreligga,

och omöjligheten att åstadkomma en någorlunda likformig reduktion är

sålunda ej påvisad. Om den än ej kan medhinnas nu, torde detta dock

kunna ske till den tid, då lagen skall sättas i verket. Den största svårigheten

härvid synes mig ligga i hästskötseln vid härens specialvapen.

Vid trängen har dock lagförslaget ansett sig kunna övervinna denna.

Frågans lösning torde även underlättas därav, att avvecklingen av det

stora antalet övertaliga hästar väl nu ej lärer kunna dröja länge.

Ehuru nedsättniugen i infanteriets första tjänstgöring är den ojämförligt

viktigaste punkten i lagförslaget, måste jag dock även framhålla

mina betänkligheter mot nedsättningen vid trängen och intendenturtrupperna

till respektive 120—150 och 180 dagar. Trängen blev 1914 redan

i Kungl. Maj:ts förslag hårt beskuren, och det synes mig här —

liksom vid intendenturtrupperna — mycket störande för utbildningens

allmänna gång att göra inskränkningar, som vid de små kontingenter

det här är fråga om i statsfinansiellt hänseende ha en försvinnande liten

betydelse.

Statsfinansiellt och formellt torde frågan kunna lösas så, att den nu

ifrågavarande lagen gives sådan innebörd, att den minskning i antalet

tjänstgöringsdagar, som § 1 i det remitterade lagförslaget ifrågasätter,

må efter de grunder, Konungen bestämmer, för avkortning av nu föreskriven

första tjänstgöring, fördelas på härens samtliga truppslag — således

även på infanteriet — utom trängen och intendenturtrupperna samt

på marinen. En formell frihet för Konungen i samma riktning är redan

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 410.

i lagförslaget avsedd genom uttrycket »— — — må Konungen förordna».

Indragningen av »underbefäl och fackmän» synes mig kunna möta

principiella svårigheter, vilka uti min skrivelse denna dag n:r 233 blivit

i någon mån berörda. Men betänkliga svårigheter av rent praktisk art

kunna därav vållas. Ingen torde kunna säga, hur tillgången på underbefäl

kan komma att ställa sig hösten 1920. Det kan hända, att man genom

att nu besluta sig för indragning av värnpliktiga underbefälsämnen

kan komma till en ytterligt betänklig brist på befäl redan för fredstjänsten.

Under dessa omständigheter synes förslaget i detta avseende

icke böra föreläggas innevarande års riksdag.

Stockholm den 27 maj 1919.

K. G. BILDT.

Chef för Generalstaben.

E. af Klen eker.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.