Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändringar i och tillägg till lagen den 10 juli 1899 om skydd för vissa mönster och modeller

27 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:5, Med förslag till lag om ändringar i och tillägg till lagen den 10 juli 1899 om skydd för vissa mönster och modeller

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

1

Nr 5.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändringar i och tillägg till lagen den 10 juli 1899 om

skydd för vissa mönster och modeller; given Stockholms

slott den 11 oktober 1918.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om ändringar i och tillägg

till lagen den 10 juli 1899 om skydd för vissa mönster och modeller.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 5 käft. (AV 5.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Alaj:ts proposition nr 5.

Förslag

till

Lag

om ändringar i och tillägg till lagen den 10 juli 1899 om skydd för vissa

mönster och modeller.

Härigenom förordnas, att 1, 11, 15, 16, 18 och 19 §§ i lagen den 10 juli 1899

om skydd för vissa mönster och modeller skola erhålla följande ändrade lydelse

samt att i nämnda lag skall införas en ny paragraf med beteckning 14 a §, av

den lydelse här nedan sägs:

1 §•

Genom registrering i enlighet med denna lags föreskrifter må, där mönster

är nytt, mönstrets upphovsman eller hans rättsinnehavare vinna rätt att med

andras uteslutande begagna mönstret vid tillverkning till avsalu av alster, tillhörande

metall- eller träindustrien.

Under mönster innefattas i denna lag jämväl modell, som i avseende på

ändamålet är med mönster jämförlig.

11 §.

Skydd för mönster varde genom registrering meddelat för en tid av tio år,

räknat från den dag. då ansökningen inkom.

För de sista fem skyddsåren skall till registreringsmyndigheten inbetalas

en avgift av tio kronor. Avgiften, som må i betalt brev insändas, skall erläggas

före sjette årets början, vid påföljd att avgiften höjes till tolv kronor. Fullgöres

ej sedermera inbetalning av den förhöjda avgiften inom nittio dagar efter sjette

årets början, vare skyddsrätten förfallen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

3

14 a §.

Skyddet för registrerat mönster upphör, då i utlandet tillverkat, metalleller

träindustrien tillhörande alster, som till utseendet väsentligen överenstämmer

med mönstret, till riket för försäljning införes av mönsterrättens innehavare

eller med hans tillstånd.

Konungen äger dock förordna, att denna bestämmelse ej skall gälla i fråga

om införsel av föremål, tillverkade i viss främmande stat.

15 §.

Envar, som anser sin rätt vara genom registrering av mönster förnärmad,

så ock allmän åklagare, när det allmännas fördel sådant påkallar, må vid domstol

föra talan med yrkande, att registreringen såsom tillkommen i strid mot

föreskrifterna i 1, 2 och 3 §§ förklaras vara ogiltig eller att skyddet förklaras

enligt bestämmelsen i 14 a § hava upphört.

Rätt domstol i mål, varom nu är sagt, vare Stockholms rådstuvurätt.

Dom, varigenom registrering förklarats ogiltig eller skydd för registrerat

mönster förklarats hava upphört, skall genom domstolens försorg insändas till

registreringsmyndigheten.

16 §.

Den som utom i det fall, varom i 14 § förmäles, utan tillstånd av skyddsrättens

innehavare inom riket till avsalu tillverkar till metall- eller träindustrien

börande alster, som till utseendet överensstämmer med honom veterligen här registrerat

mönster, eller till salu här i riket håller eller för försäljning till riket

inför dylikt alster, som honom veterligen åstadkommits utan tillstånd av skyddsrättens

innehavare, straffes med böter från och med tjugu till och med ettusen

kronor; ersätte ock all skada. Ej må dock annan än skyddsrättens innehavare

härom föra talan.

Olovligen tillverkat eller olovligen i riket infört alster skall, där målsäganden

det äskar, till honom utlämnas mot ersättning för värdet eller mot avdrag

därför å honom tillkommande skadestånd. Med redskap, som äro för den olovliga

tillverkningen uteslutande användbara, skall, om målsäganden det yrkar, så förfaras,

att missbruk ej kan ske.

Var som under tid, då han är ställd under tilltal för överträdelse, varom

i denna § sägs, fortsätter samma förseelse, skall, när han därtill varder lagligen

förvunnen, dömas till särskilt ansvar för varje gång stämning därför uttärdats

och delgivits.

Döter, som ådömas enligt denna §, tillfalla kronan. Saknas tillgång till

böternas fulla gäldande, förvandlas de enligt allmän strafflag.

18 §.

. Är någon tilltalad för intrång i skyddsrätt, och finnes vid målets handläggning,

att registreringen skett i strid mot föreskrifterna i 1, 2 och 3 §§ eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

att skyddet enligt bestämmelsen i 14 a § upphört, innan den åtalade handlingen

skedde, vare den tilltalade från ansvar fri.

19 §.

Då skyddet för registrerat mönster upphört enligt bestämmelserna i 11 §

eller därigenom att skyddsrättens innehavare hos registreringsmyndigheten anmält

sig vilja avstå från skyddet, skall mönstret avföras ur registret och kungörelse

därom införas i allmänna tidningarna. Lag samma vare, om genom laga kraft

ägande dom registreringen förklarats ogiltig eller skyddet förklarats hava upphört.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1919 men äger ej tillämpning i

fråga om skydd, som dessförinnan sökts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

5

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Majestät Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 30 augusti 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Nilson,

Löfgren,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anmälde, efter

gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, det av patentlagstiftningskommittén

den 24 mars 1916 avgivna betänkande med förslag

till lag om mönsterskydd.

Härvid anförde föredragande departementschefen:

»Den 6 mars 1908 tillsatte Kungl. Maj:t en kommitté, åt vilken

bland annat uppdrogs att verkställa revision av gällande lagstiftning

rörande patent, skydd för mönster och modeller samt varumärkesskydd.

Åt denna kommitté anförtroddes emellertid även andra utredningsarbeten,

vilka ansetts vara av mera brådskande natur och därför av kommittén

slutförts, innan nyssnämnda lagrevisionsarbete kunnat föras fram

till något resultat. Patentförordningen, mönsterlagen och varumärkeslagen

— som tillsammans reglera det rättsområde, för vilket brukar

Paten tlagstiftningikommitténi

uppdrag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

användas beteckningen industriellt rättsskydd — sammanhänga nära med

varandra, men kommittén har dock ansett revisionen av varje särskild

författning kunna slutföras för sig. Kommittén har därvid tagit mönsterskyddet

först. Sedan betänkande i detta ämne den 24 mars 1916 avgivits,

har kommittén varit sysselsatt med revisionen av patentförordningen,

varmed arbetet nu lärer hava så fortskridit, att under förra

hälften av nästa år betänkande med förslag till ny patentlag torde komma

att avlämnas. Därefter skulle revisionen av varumärkeslagen, såsom den

enda då kvarstående delen av kommitténs uppdrag, bliva föremål för

kommitténs arbeten.

Över kommitténs förslag till lag om mönsterskydd hava infordrade

utlåtanden avgivits av kommerskollegium, patent- och registreringsverket,

akademien för de fria konsterna, nationalmusei nämnd, tekniska högskolans

lärarekollegium, styrelsen för tekniska skolan i Stockholm och direktionen

för tekniska skolan i Eskilstuna. Dessutom hava yttranden över

förslaget inkommit från rikets samtliga handelskammare samt ett stort

antal enskilda näringsidkare, korporationer och anstalter, vilkas intressen

omfatta konsthantverket och konstindustrien och som anmodats eller satts

i tillfälle att yttra sig. Svenska uppfinnareföreningens styrelse och styrelsen

för svenska föreningen för industriellt rättsskydd hava ock inkommit

med skrivelser i ämnet.

Gällande rätt. Mönsterskyddet regleras för närvarande i vårt land av lagen den

10 juli 1899 om skydd för vissa mönster och modeller. Denna lag har

avseende endast å mönsters och modellers användande inom metallindustrien;

den anses bereda möjlighet till skydd inom denna industri allenast

för sådana mönster, som skola användas i prydnadssyfte. Vissa avtal,

som hava avseende å mönsterskyddet, har Sverige ingått med främmande

makter. Av dessa fördrag, för vilka i kommitténs betänkande redogöres

(sid. 243—259), är viktigast och ur lagstiftningssynpunkt mest förtjänt

av beaktande den år 1883 i Paris ingångna och sedermera vid olika

tillfällen, senast vid en diplomatisk konferens i Washington år 1911, reviderade

konventionen, vilken sammanbinder flertalet kulturländer till den

s. k. patentunionen.

industriens Att mönsterskydd i vårt land blivit infört endast för metallindu
''äidre^försiag

strien, har, såsom i kommitténs betänkande framhålles, sin grund i det

angående motstånd, som från andra industrigrenar rests mot ett sådant skydd.

"skydd1 Detta motstånd har i främsta rummet berott därpå, att på grund av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

7

Sveriges medlemskap i patentunionen mönsterskyddet måste omfatta icke

blott svenska utan även utländska mönster. Inom stora områden av

industrien har man ansett sig icke utan stora olägenheter kunna undvara

möjligheten att fritt använda utländska mönster.

Även inom metallindustrien voro länge meningarna om nyttan av

ett mönsterskydd mycket delade; av denna anledning avstyrkte lagutskottet

vid 1887 och 1897 års riksdagar framlagda propositioner om mönsterskydd

för denna industrigren. Angående förslaget av 1887 framhöll

vederbörande departementschef, hurusom detsamma så avfattats, att det

kunde utsträckas till andra industrigrenar, när en sådan utsträckning,

sedan erfarenhet vunnits om skyddets verkan inom metallindustrien,

kunde med hänsyn framförallt till industriens egna önskningar befinnas

lämplig. Från 1887 års förslag företedde förslaget av år 1897 icke några

väsentliga avvikelser. I fråga om sistnämnda förslag anförde föredragande

departementschefen, att det vore lämpligt att för det dåvarande inskränka

mönsterskyddet till metallindustrien, vars idkare syntes allmänt

önska sådant skydd, medan man för skyddets utsträckande till jämväl

andra industrier borde avbida den tilläventyrs ej avlägsna tidpunkt, då

övertygelsen om ett sådant skydds gagnelighet hunnit fullständigt genomtränga

dessa industriers idkare. Med nämnda förslag av 1897 är

den gällande mönsterlagen av 1899 i allo överensstämmande.

Den uppfattning, som sålunda gjordes gällande vid motiveringen Patentiagav

1897 års lagförslag, har patentlagstiftningskommittén icke delat. Kommitten

har utgått från att mönsterskyddet vilar på en riktig och sund an?, skyddet*

princip samt att detsamma tjänar även andra syften än tillvaratagandeutsträckandc

av de enskilda industriidkarnas intressen. I enlighet härmed har kommittén

ansett mönsterskyddet böra utvidgas att gälla för alla industrier,

med undantag endast för sådana industrigrenar, som av ett

dylikt skydd påvisats komma att lida verkligt men. Någon avgörande

vikt borde enligt kommitténs mening icke tillmätas önskningarna inom

en viss industrigren att stå utanför skyddet.

Enligt vad av betänkandet framgår, har kommittén funnit ett

ganska utbrett motstånd mot införande av mönsterskydd särskilt inom

textil-, glas- och lervaruindustrierna. För en del av textilindustrien har

kommittén ansett tvånget att följa det i utlandet skapade modets växlingar

motivera ett undantag från mönsterskyddet; i förslaget har från

skyddets verkningar undantagits tillverkningen av vävnader, avsedda

för beklädnadsartiklar. Detta är det enda undantag, som kommittén

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Innehållet i

inkomna utlåtanden.

ansett behövligt. Varken för textilindustrien i övrigt eller för glasoch

lervaruindustrierna har kommittén funnit något verkligt behov av

frihet från mönsterskydd föreligga. Önskningarna inom dessa industriområden

att fritt få använda utländska mönster har kommittén icke velat

tillgodose i vidare mån än genom en i förslaget (22 §) intagen bestämmelse

att, såvida icke Konungen i fråga om införsel av föremål, tillverkade

i viss främmande stat, annorlunda förordnar, skyddet för registrerat

mönster skall upphöra, då i utlandet tillverkade föremål, som till form

eller utstyrsel väsentligen överensstämma med mönstret, till riket för försäljning

införas av mönsterrättens innehavare eller med dennes tillåtelse.

Emellertid hava i de yttranden, som inkommit över förslaget, bestämda

invändningar riktats mot den utsträckning kommittén sålunda givit

skyddet.

Inom den av kommittéförslaget berörda delen av textilindustrien

samt glas- och lervaruindustrierna synes motståndet oförminskat kvarstå.

Under det att Sveriges yllefabrikantförening och Norrköpings fabriksförening

förklarat sig med hänsyn till undantaget intet hava att erinra

mot förslaget, har Lennings vävskola förordat undantag för allavävnadsmönster

och Sveriges textilindustriförbund hemställt, att textilindustrien i

dess helhet måtte lämnas oberörd av mönsterskyddet. Textilindustriförbundet

har framhållit, att inom de branscher av textilindustrien, som icke undantag^,

förutsättningarna för uppammandet av en inhemsk mönsterritarekår

vore ännu mindre än inom de undantagna, betydligt större och mera utvecklade

grenarna av denna industri. Inom Sverige funnes exempelvis ett

par större gardinfabriker och något flera mattfabriker, vilka för sina fabrikationer

vore i lika hög, om icke högre, grad i behov av utländska

mönster. Dessa grenar av textilindustrien, som ännu så att säga läge i

sin linda, behövde framför andra den frihet från bindande lagbestämmelser,

vilken utgjorde en väsentlig förutsättning för deras utvecklingsmöjligheter.

Om också på det textila konsthantverkets område ett visst rättsskydd

vore både lämpligt och riktigt, vore denna verksamhet av nationalekonomiskt

mycket ringa betydelse; den vore en lyxverksamhet, vars stödjande

på industriens bekostnad enligt förbundets mening icke kunde sättas

i fråga. Mot ett konstverksskvdd för textila konstalster, varav industrien

icke bleve berörd, hade förbundet intet att erinra. Vidare har Sveriges

industriförbund — i vars yttrande Rörstrands fabriks aktiebolag, aktiebolaget

Gustafsbergs fabriksintressenter, aktiebolaget Göteborgs porslinsfabrik,

Gävle porslinfabriks aktiebolag och aktiebolaget Lidköpings porslinsfabrik,

i en gemensam skrivelse, ävensom svenska hushållsglas
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

9

fabrikanternas förening instämt — förklarat det vara nödvändigt att undantaga

glas- och porslinsindustrierna, vilkas beroende av utländska

mönster vore en faktor, med vilken man alltid måste räkna. Tidpunkten

vore nu särskilt olämplig att mot dessa industriers önskan för dem införa

ett mönsterskydd, varav utlänningarna skulle hava största fördelen.

Efter fredsslutet, då de krigförandes egna marknader en längre tid torde

komma att bliva stängda för motståndarna, vore en mångdubblad konkurrens

från utlandets sida på vår marknad att vänta, och det vore då

oklokt att genom mönsterskydd underlätta denna konkurrens. Dessutom

vore att märka, att inom porslins- och glasindustrierna privata överenskommelser

i fråga om rätt till mönster träffats, vilka visat sig tillfredsställande

och som ginge längre än en mönsterskyddslag skulle göra

därutinnan att även för »antika» mönster skydd förbehölles åt den, som

först på nytt upptagit desamma. Enligt vad handels- och industrikammaren

för Örebro och Västmanlands län anfört, funnes inom flera industrigrenar,

bland dem textil- och porslinsindustrierna, ett stort behov av

utländska förebilder, vilket enligt kammarens mening borde tillgodoses i

högre grad än vad kommittén föreslagit. De skäl, som motiverade undantaget

för beklädnadsindustrien, kunde med lika stort fog anföras för tillverkningar

inom hela textilindustrien; bland tillverkare inom denna industri

funnes en allmän önskan, att deras tillverkningar ej lädes under mönsterskyddet.

Västergötlands och norra Hallands handelskammare finner det

av kommittén föreslagna undantaget vara alldeles för snävt; av det internationella

modet och smaken berodde ej blott beklädnadsindustrien utan

även andra industrigrenar, bland dem porslins- och glasindustrierna samt

den textilindustri, som tillverkade vävda och tryckta dukar, mattor, möbeltyger

in. m. Åtminstone vad textilindustrien anginge, funnes ej inom

landet erforderligt antal yrkeskunniga mönsterritare. På förfrågningar,

som utsänts inom handelskammarens distrikt, hade från alla håll svarats,

att man icke önskade ett mönsterskydd av den internationella utsträckning,

som kommittén föreslagit; sådana svar hade lämnats även från aktiebolaget

Lidköpings porslinsfabrik, Marks linnemanufakturaktiebolag samt

Nya svenska möbeltygs- och mattfabriksaktiebolaget, vilka förut i skrivelser

till kommittén, som av denna i betänkandet åberopats, uttalat sympatier

för mönsterskydd. Handelskammaren i Karlstad har i fråga om

mönsterskyddets utsträckande till porslins- och glasindustrierna uttalat, att

det måste betraktas såsom mindre lämpligt att utöva ett väsentligt tvång

beträffande denna sak på två så stora industrier. Slutligen har kommerskollegium,

under åberopande av den bristande tillgången på svenska

mönster, tillstyrkt undantag för textil-, porslins- och glasindustrierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 5 käft. (AV 5.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Enligt tillgängliga handlingar finnes inom textil- och glasindustrierna

ingen fabrikant, vars önskningar ett mönsterskydd för dessa industrigrenar

skulle vara ägnat att tillgodose. Inom lervaruindustrien, varunder

porslinstillverkningen här inbegripes, finnas endast tvenne fabrikanter,

Uppsala-Ekeby aktiebolag och aktiebolaget S:t Eriks lervarufabriker,

som enligt gjorda uttalanden önska mönsterskydd för sina tillverkningar.

Vad därefter industrien i övrigt angår, gäller enligt de yttranden,

som avgivits av handels- och industrikammaren för Örebro och Västmanlands

län, Västergötlands och norra Hallands handelskammare samt Smålands

och Blekinge handelskammare, för tapetindustrien detsamma som

för de förut omnämnda industrigrenarna. Svenska tapetfabrikanternas

förening har trots anmaning icke inkommit med något yttrande i ärendet.

Inför kommittén hava tvenne tapetfabrikanter uttalat sig för införandet

av mönsterskydd.

Enligt Smålands och Blekinge handelskammare har den litografiska

industrien också protesterat men ansett frågan vara av mindre vikt.

Av inkomna yttranden framgår, att Svenska boktryckareföreningen och

Sveriges litografiska tryckeriägareförening icke motsätta sig skyddet men

icke heller äro särskilt intresserade av detsamma. Av kommittén hörda

representanter för ifrågavarande industrigren hava dels intagit samma

ståndpunkt som de nyssnämnda föreningarna, dels förordat mönsterskydd.

Örebro och Västmanlands läns handels- och industrikammare har

anfört, att möbel- och guldsmedsindustrierna — liksom textil-, porslinsoch

tapetindustrierna — vore i stort behov av utländska förebilder. Västergötlands

och norra Hallands handelskammare har funnit motstånd mot

mönsterskyddet även inom möbelindustrien. Däremot har Sveriges stoloch

möbelindustriförbund på ett möte enhälligt uttalat sig för mönsterskydd,

ehuru förbundet ej vill hava detta skydd anordnat på samma sätt

som kommittén föreslagit. Till detta uttalande har Smålands och Blekinge

handelskammare anslutit sig, med hemställan att mönsterskydd måtte

införas för träindustrien, oberoende av att andra industrigrenar icke önska

mönsterskydd. I yttranden, som avgivits till kommerskollegium, hava

flera möbelfabrikanter framfört önskningar om mönsterskydd och i kommittébetänkandet

förklaras, att för möbelindustrien samt för tillverkningen

av ramar och listverk behovet av ett mönsterskydd av hörda sakkunniga

starkt betonats.

Gottlands handelskammare har ifrågasatt, om icke lämpligen även

andra industrier än beklädnadsindustrien borde undantagas, utan att angiva,

vilka industrigrenar därvid särskilt borde komma i fråga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

11

Allmänna principiella betänkligheter hava framförts av Östergötlands

och Södermanlands handelskammare, som ifrågasatt, huruvida den

nuvarande tidpunkten med dess komplicerade internationella förhållanden

kunde anses lämplig för den föreslagna lagens genomförande. Liknande

synpunkter hava kommit till uttryck i de yttranden, som avgivits av

Göteborgs handelskammare, handels- och industrikammaren för Örebro

och Västmanlands län samt Västergötlands och norra Hallands handelskammare.

Vidare har styrelsen för svenska uppfinnareföreningen — under framhållande

av att förslaget stode i ett sådant sammanhang med den förestående

revisionen av patentförordningen, att ett antagande av detsamma

skulle i flera avseenden kunna föregripa sistnämnda lagstiftningsåtgärd,

vilket vore ägnat att framkalla mycket stora betänkligheter — hemställt,

att, om en utvidgning eller reformering av mönsterskyddet ansåges

böra företagas, innan ännu patentlagstiftningskommittén framlagt sitt

förslag till ny patentlag, därvid icke måtte i mönsterlagen vidtagas några

sådana förändringar, som betingade eller förutsatte motsvarande ändringar

i patentförordningen.

I övrigt innehålla de inkomna yttrandena icke några invändningar

mot ett utsträckande av mönsterskyddet i den omfattning kommittén

föreslagit; från en del håll göres tvärtom gällande, att det av kommittén

föreslagna undantaget är obehövligt eller allt för vitt. Särskilt hava representanter

för hantverk och hemslöjd förordat en långt gående ut- ■

sträckning av mönsterskyddet. Av handelskamrarna hava Stockholms

handelskammare, Skånes handels-, industri- och sjöfartskammare, handelskammaren

i Gävle, Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare

samt Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare obetingat uttalat

sin anslutning till kommitténs förslag i vad det angår utsträckande

av skyddets tillämplighetsområde. Därtill må emellertid erinras, att Stockholms

handelskammare i en år 1913 ingiven framställning om utvidgat

mönstérskydd förklarat, att helt naturligt ingen industrigren, som ansåge

fördelarna av nuvarande förhållanden uppväga olägenheterna, borde påtvingas

en skyddslagstiftning.

Vad sålunda i ärendet förekommit har bibringat mig den över- Deparittygelsen,

att det icke skulle vara tillrådligt att nu införa ett så ora-ment8chef*n''

fattande mönsterskydd, som kommittén föreslagit. Kommittén synes

vid avvägandet av mönsterskyddets gagneliga och mindre gynnsamma

sidor hava i viss mån överskattat de förra. Det bör särskilt framhållas,

att hänsynen till mönsterritarnes intressen, vilka kommittén tillmäter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung1. Maj:ts proposition 7ir 5.

stor vikt, näppeligen motiverar den föreslagna utsträckningen av mönsterskyddet.

I sistnämnda avseende är nämligen att märka, att, om

arbetsgivarna tillerkännes rätt med avseende å anställda mönsterritares

mönster i den omfattning kommittén föreslagit, de mönsterritare, som

äro anställda i industriens tjänst och som torde utgöra det övervägande

flertalet, knappast kunna hava något större intresse av om skydd förefinnes

eller icke. Även om farhågorna för mönsterskyddets skadliga inverkan

på industrien i vissa fall kunna vara överdrivna, anser jag — i

anslutning till vad vid behandlingen av det 1897 års riksdag förelagda

förslaget yttrades av dåvarande departementschefen —■ försiktigheten

bjuda att ej införa ett mönsterskydd för de industrigrenar, där det förefinnes

en utbredd önskan att få stå utanför skyddet. Och om från

mönsterskyddet, i enlighet med vad kommerskollegium hemställt, skulle

undantagas hela textil-, glas- och porslinsindustrierna, torde någon särskild

anledning icke finnas att upprätthålla kommitténs förslag att i

princip utvidga mönsterskyddet till alla industrier. Av de olika industrierna

är det egentligen endast möbelindustrien, inom vilken eu allmän

önskan om införande av mönsterskydd gjort sig gällande. Vid sådant

förhållande synes mönsterskyddet nu böra utvidgas endast därhän, att

vid sidan av metallindustrien upptages ett visst annat område av industrien,

så avgränsat, att möbelindustriens intressen bliva tillgodosedda.

De betänkligheter, som från tvenne handelskammare anförts jämväl i

fråga om nu berörda industri, synas mig i jämförelse med de krav

på mönsterskydd, som från denna industrigrens representanter framburits,

icke vara tungt vägande.

Det angivna ändamålet torde lämpligast uppnås genom att med

metallindustrien sidoordna träindustrien. Sistnämnda industri är nämligen

liksom metallindustrien begränsad med hänsyn till materialet samt

omfattar, åtminstone i stort sett, möbelindustrien och därutöver, i vad

den beröres av mönsterskyddet, endast vissa mindre betydande branscher,

inom vilka dels något skarpt motstånd mot mönsterskyddet icke framträtt,

dels direkta sympatier för skyddet uttalats. Framhållas må i sistnämnda

avseende, att träindustrien omfattar tillverkningen av ramar och

listverk samt att för hantverket och hemslöjden träbearbetningen torde

vara av icke oväsentlig betydelse.

I detta sammanhang är att erinra om vad som förekommit angående

en ifrågasatt utsträckning av konstverksskyddet till konstslöjdens

alster. Det av särskilda sakkunniga uppgjorda förslaget till lag om rätt

till verk av bildande konst — vilket förslag jag den 19 sistlidne april

inför Kungl. Maj:t anmälde — utvidgar konstverksskyddet att omfatta

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

13

konsthantverket och konstindustrien, men på denna punkt har förslaget

mött starkt motstånd. De enda industrigrenar, som ej ställt sig avvisande,

äro möbelfabrikationen och guldsmidet. Kommerskollegium har

förklarat sig anse, att konstverksskyddet bör gälla dels i fråga om konsthantverket

i dess helhet dels, vad konstindustrien angår, beträffande nyssnämnda

två industrigrenar. Emellertid har jag av skäl, som vid ärendets

föredragning angivits, icke ansett mig kunna tillstyrka- införandet av

konstverksskydd för någon gren av konsthantverket eller konstindustrien.

Om sålunda möbelindustrien såväl som guldsmidet kommer att i strid med

sina egna önskningar alltjämt sakna konstverksskydd för sina alster, kan

mönsterskyddet i viss mån tjäna såsom ersättning för nämnda skyddsform.

I den principiella frågan om skyddets utsträckning finner jag mig

sålunda icke böra tillstyrka kommitténs förslag. Men icke heller beträffande

den tekniska anordningen av mönsterskyddet för metall- och

träindustrierna anser jag mig kunna förorda nämnda förslag oförändrat.

Vad uppfinnareföreningens styrelse anfört om sambandet med patentlagstiftningen

synes mig nämligen vara värt beaktande. Gällande mönsterlag

ansluter sig nära till patentförordningen. Av de avvikelser, kommittéförslaget

företer från mönsterlagen, äro många av den art, att vad

som till stöd för dem kan anföras även gäller för motsvarande förändringar

i patentlagstiftningen. Jag vill i sådant hänseende särskilt hänvisa till

av kommittén föreslagna bestämmelser angående möjligheten att få eu åt

obehörig beviljad skyddsrätt överförd på den berättigade, om intrångsmålens

förläggande till Stockholms rådstuvurätt samt om straff för

oriktiga eller ofullständiga skyddsbeteckningar. Vidare må här erinras

om vissa avvikelser från gällande rätt, som äro att finna i kommittéförslagets

stadganden om skyddets verkan, om kollision med tidigare ansökningar,

om innehållet av ombudsfullmakt, om besvärsrätt, om straff

för intrång, om prioritetsrätt enligt Pariskonventionen och om utställningsskydd.

I nu nämnda såväl som i andra avseenden skulle ett antagande

av kommitténs förslag verka föregripande med avseende på revisionen

av patentförordningen, och detta vore så mycket mindre lämpligt

som förslaget icke ur dessa synpunkter undergått någon granskning i patentintresserade

kretsar. Därest man nu antoge eu mönsterskyddslag för

metall- och träindustrierna, vilken i tekniskt avseende anslöte sig till

kommitténs förslag, skulle på grund av den nya lagens bristande överensstämmelse

med den nuvarande patentförordningen oegentligheter och

missförhållanden komma att bestå, intilldess den nya patentlagen,

kanske först efter flera år, kommer till stånd. Sålunda bleve straffet

för mönsterrättsintrång hårdare än för patentintrång, mål om mönsterrätts
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung}. Maj:ts proposition nr 5.

intrång men ej mål om patentintrång bleve förlagda till Stockholms

rådstuvurätt, oriktiga mönsterskyddsbeteckningar bleve straffbara men ej

oriktiga patentbeteckningar o. s. v.

Härtill kommer, att vissa av förslagets bestämmelser — om hemlighållande

av registrerade mönster och om möjligheten att i samma ansökning

sammanföra flera mönster — för metall- och träindustrierna

hava en långt mindre betydelse än för andra industrigrenar. På grund

härav har jag ansett det vara lämpligast att nu endast vidtaga en partiell

revision av gällande mönsterskyddslag. Vid en sådan revision torde,

samtidigt som skydd beredes åt träindustrien, böra i anslutning till kommitténs

förslag vidtagas vissa ändringar, som utan att äga något samband

med patentlagstiftningen äro påkallade med hänsyn till metall- och

träindustriernas intressen. I enlighet härmed har jag låtit inom justitiedepartementet

utarbeta ett förslag till lag om ändringar i och tillägg

till lagen den 10 juli 1899 om skydd för vissa mönster och modeller.

Då enligt detta förslag lämnats oförändrade flera stadganden i

mönsterlagen, vilkas avfattning företer brister, som kommittén i sitt betänkande

framhållit och i sitt förslag sökt undanröja, har jag utgått ifrån,

att vid den stundande revisionen av i ) a ten t fö ro r d ningen frågan om mönsterlagens

omarbetning skall på nytt upptagas till behandling och att

därvid överensstämmelse mellan de båda författningarna skall komma till

stånd i de delar, där skiljaktigheter ej betingas av skyddsföremålens

olika art.

I nu gällande stadganden om skyddsansökningarnas behandling av registreringsmyndigheten,

vilka stadganden överensstämma med motsvarande bestämmelser

i patentförordningen, innebär förslaget icke någon ändring. Kommittén

har visserligen — under uttalande av att någon ändring i systemet

för patentansökningars behandling icke är att förorda — föreslagit,

att mönsterskyddsansökningar endast i formellt avseende skola granskas

av registreringsmyndigheten, därvid anslutande sig till vad som gäller i

Norges, Danmarks, Tysklands och flera andra länders mönsterskyddslagar.

Emellertid hava på denna punkt från flera håll invändningar riktats

mot förslaget. Konsthantverkarnas gille har såsom sin åsikt uttalat,

att ett mönsterskydd utan nyhetsgranskning skulle medföra ett osäkerhetstillstånd,

som ingalunda kunde vara till gagn för landets hantverk

eller industri; nyhetsgranskningen vore fördelaktig, även om ansökningarnas

behandling genom densamma fördröjdes; och alldeles nödvändigt vore,

att granskning företoges med hänsyn till redan registrerade mönster och

tidigare inkomna ansökningar. Smålands och Blekinge handelskammare

har påyrkat granskning i förhållande till vad förut blivit registrerat eller

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts ''proposition nr 5.

15

eljest kan vara för registreringsmyndigheten känt, och även kommerskollegium

har satt i fråga, huruvida ej en sådan granskning borde företagas.

Kommittén har ansett nyhetsgranskningen för de skyddssökande

vara av föga gagn, då den, som självständigt utarbetat ett mönster, ej

behövde riskera, att mönstret förut vore känt eller av annan registrerat;

härtill anmärker emellertid kommerskollegium, att det ej torde vara osannolikt,

att två artister vid behandlingen av en idé, vartill de från samma

håll erhållit uppslag, komma till väsentligt lika resultat. Kommittén har.

till stöd för sin ståndpunkt vidare anfört, att nyhetsgranskningen måste

medföra tidsutdräkt och kostnader, som icke vore förenliga med ett ändamålsenligt

ordnande av mönsterskyddet, samt att nyhetsgranskningen i

fråga om mönster ej kunde ordnas så, att den bleve effektiv. Emellertid

torde, om mönsterskyddet avser endast metall- och träindustrierna, en

granskning i förhållande till registrerade mönster icke bliva så vidlyftig,

att den skulle kräva större kostnader och tidsutdräkt än vad dessa industriers

intressen medgiva. Och granskningen torde, även om den såsom

antytts inskränkes till förut registrerade mönster, ur rättssäkerhetssynpunkt

icke vara värdelös. Stadgandet i gällande mönsterlag, enligt vilket

registreringsmyndigheten skall avslå ansökningar om skydd för mönster,

som uppenbarligen icke äro nya, ålägger icke registreringsmyndigheten

granskning i någon viss omfattning; med hänsyn till vad lagen föreskriver

är det fullt tillräckligt, att förut registrerade mönster granskas. Jag hyser

därför varken med hänsyn till patentverkets arbetsbörda eller ur andra

synpunkter några betänkligheter mot att efter mönsterskyddets utsträckande

till träindustrien låta nyssnämnda stadgande oförändrat gälla.

Kommittén har i sitt förslag, samtidigt som sättet för ansökningarnas

behandling förenklats, väsentligt reducerat den avgift, som för vinnande

av registrering skall erläggas. Enligt min uppfattning torde emellertid

en nedsättning av den i gällande mönsterlag föreskrivna, särskilt

under nuvarande förhållanden jämförelsevis obetydliga avgiften varken

för metall- och träindustriernas del vara av behovet påkallad eller av

hänsyn till registreringsmyndighetens ekonomi kunna med bibehållen förprövning

genomföras.

Jag övergår nu till att redogöra för de särskilda paragraferna i

lagförslaget.

1 §•

Paragrafens första stycke har undergått sådan omredigering, att Skyddett

däri kommit till uttryck, att registreringens rättsverkan skall vara skydd ^hinne^

för mönster inom metall- och träindustrierna. börden av

begreppet

mönsttr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kimgl. Maj:ts proposition nr 5.

Jag har icke ansett lämpligt att nu i anslutning till vad kommittén

föreslagit utvidga mönsterlagen att avse även andra förebilder än sådana,

som tjäna prydnadsändamål. Frågan om lämpligheten av en sådan

utvidgning — varigenom, såsom kommittén i sitt betänkande framhållit

(se sid. 86 o. f.) kollisioner mellan patent och mönsterrätter kunna uppkomma,

i den mån de ej genom särskilda stadganden förebyggas — synes

mig ej böra avgöras förrän i samband med patentförordningens revision.

.Därvid bör i ett sammanhang tagas under övervägande, under vilka former

skapelser med uteslutande praktiskt syfte skola kunna skyddas; vid

sidan av patentskyddet kan tänkas dels ett mönsterskydd av den omfattning

kommittén föreslagit dels enligt tysk förebild ett skydd för nyttighetsmodeller

(Gebraucbsmuster). Vid sådant förhållande bar begreppet

mönster bibehållits vid sin nuvarande innebörd och andra stycket av 1 §

kvarstår därför oförändrat.

11 §•

Skyddstidens Enligt kommitténs förslag kan mönster efter sökandens önskan re
langd-

gistreras för en eller flera treårsperioder och kan genom registrering vunnet

skydd på ansökning förlängas intill en maximitid av femton år.

I likhet med kommittén finner jag en utsträckning av skyddstiden,

som i gällande mönsterlag är bestämd till fem år, böra medgivas. Inom

metall- och träindustrierna förekomma värdefulla mönster, för vilka en

längre skyddstid än fem år kan vara av stor betydelse. Emellertid synes

en utsträckning av skyddstidens maximilängd från fem till tio år innebära

en så avsevärd förbättring av mönsterrättsinnehavarnas rättsställning,

att anledning åtminstone för närvarande saknas att gå längre i sådan

riktning. Den längsta patenttiden är nu femton år, och då den verksamhet,

som består i frambringande av nya mönster, icke ur det allmännas

synpunkt på långt när har samma betydelse som den för allt

materiellt framåtskridande nödvändiga uppfinnareverksamheten, torde

skyddstiden för mönster icke skäligen böra utsträckas lika långt som för

uppfinningar.

Enligt det föreliggande förslaget skall såsom för närvarande genom

registrering mot en avgift av tio kronor vinnas skydd för en tid av fem

år. För förlängning av skyddstiden med ytterligare fem år skall erläggas

en ny avgift av tio kronor. Bestämmelserna om sistnämnda avgifts erläggande

äro avfattade i anslutning till patentförordningens stadganden

om inbetalning av årsavgifter för patent.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

14 a §.

Stadgandet i 14 a §, som saknar motsvarighet i gällande mönster-importförbud,

lag, ansluter sig till en av kommittén föreslagen bestämmelse (se 22 §

av kommitténs förslag), vilken jag redan i det föregående berört.

Kommittén bar framhållit, att i flertalet utländska mönsterskyddslagar

i syfte att gynna den inhemska industrien införts stadganden om

utövningstvång eller införselförbud, vilka stadganden visserligen, i överensstämmelse

med Pariskonventionens föreskrifter, gälla lika för inoch

utlänningar men dock äro särskilt betungande för de senare. I

anslutning därtill har kommittén i sitt förslag efter exempel från

Norge och Danmark intagit en bestämmelse av innehåll, att, därest

ej Konungen i fråga om föremål, tillverkade i viss främmande

stat, annorlunda förordnar, skyddet för registrerat mönster skall upphöra,

om i utlandet tillverkat föremål, som till form eller utstyrsel

väsentligen överensstämmer med mönstret, till riket för försäljning

införes av mönsterrättsinnehavaren eller med dennes tillåtelse. Kommittén

har därvid påpekat, att ett sådant införselförbud verkar i samma riktning

som ett utövningstvång utan att såsom ett dylikt tvång vara betungande

för inhemska mönsterrättsinnehavare. Mot kommitténs förslag

härutinnan hava inga andra invändningar framkommit, än att direktionen

för tekniska skolan i Eskilstuna utan någon närmare motivering uttalat

betänkligheter på denna punkt. Däremot har i flera av de inkomna

utlåtandena med hänsyn till den svenska industriens beroende av utländska

mönster uttalats önskvärdheten av att mönsterskyddet i möjligaste

mån inskränkes till inhemska mönster. Enligt gjorda uttalanden

förefinnes även inom metall- och träindustrierna behov av utländska

förebilder, om ock betydligt mindre än inom andra industrigrenar. Ett

importförbud, sådant som kommittén föreslagit, torde, om det upprätthålles,

verka hämmande på utlänningars mönsterskydd och sålunda vara

ägnat att i berörda avseende tillgodose den svenska industriens intressen.

Å andra sidan kan möjligheten av förbudets upphävande tjäna

som kompensation för vinnande åt svenskar av motsvarande lättnader

beträffande deras mönsterskydd i utlandet. Med hänsyn därtill har jag

ansett mig höra i föreliggande förslag intaga en bestämmelse om importförbud,

motsvarande den av kommittén föreslagna.

Stadgandet i första stycket av förevarande paragraf har avfattats

så, att importförbudet, liksom enligt kommitténs förslag, får avseende å

varje föremål av sådan beskaffenhet, att genom dess införsel intrång i

mönsterskyddet kan begås. Avvikelserna från den av kommittén före
Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 5 höft. (AV ■'').'') 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

slagna formuleringen sammanhänga, bortsett från en mindre, formell

ändring, med skiljaktigheterna i skyddets omfattning och innebörd.

Är ett importförbud enligt första stycket gällande gentemot visst

land, kan på grund därav ett här registrerat mönster, som till utseendet

väsentligen överensstämmer med i Sverige förekommande, i det främmande

landet tillverkat föremål, tillhörande metall- eller träindustrien, åtnjuta skydd

endast under förutsättning antingen att föremålet införts, innan ansökning

om skydd ingivits, utan att nyhetshinder därigenom uppkommit,

eller att införseln skett för annat ändamål än försäljning, eller att den

företagits utan mönsterrättsinnehavarens tillåtelse.

Den befrielse från införselförbudet, som Konungen enligt andra stycket

äger meddela, är avsedd att, i den mån den svenska industriens intressen

i fråga om utlandets mönster sådant medgiva, erbjudas främmande

stater som en förmån, för vilken vederlag tänkes kunna vinnas i

främsta rummet i form av lättnader för svenskar med avseende å i vederbörande

land gällande, för utlänningar särskilt betungande bestämmelser

angående mönsterskydd. Att, såsom kommittén med hänsyn särskilt

till porslins- och glasindustriernas intressen föreslagit, låta Konungen förordna

om importförbudets upphävande endast med avseende å föremål,

tillhörande viss del av industrien, kan, då mönsterskyddet skall omfatta

endast'' metall- och träindustrierna, icke vara av något praktiskt behov

påkallat.

På grund av gällande fördrag med Danmark måste förordnande

enligt andra stycket utfärdas med avseende å detta land.

Angående sättet att göra gällande, att skyddet på grund av överträdelse

av importförbudet upphört, finnas stadganden intagna i 15 och

18 §§•

15 §.

Fastställande Ändringen av 15 § står, såsom nyss antytts, i samband med infö
icke-existens.

randet av importförbudshestämmelsen.

Emellertid har jag ansett, att vid förändring av paragrafen även

borde avhjälpas en oegentlighet i dess nuvarande avfattning, som kommittén

framhållit. Under det att i patentförordningens motsvarande

bestämmelse (18 §) säges, att patent under angivna förutsättningar kan

förklaras ogiltigt, stadgas för närvarande i 15 § mönsterlagen, att registrering,

som tillkommit i strid mot föreskrifterna i 1, 2 och 3 §§ samma

lag, av domstol kan »upphävas». Meningen kan dock icke vara att,

såsom detta uttryck antyder, en dylik registrering från början medför ett

lagligt skydd, som av domstol för framtiden kan sättas ur kraft, så mycket

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kuiigl. Maj ds proposition nr 5.

mindre som möjlighet finnes att mar som helst i en intrångsprocess gorå registreringens

ogiltighet gällande. Innebörden av en dom, vari ett rapert

den nuvarande 15 § mönsterlagen framställt yrkande bifalles, maste

anses vara ett fastslående av att registreringen från början saknat rattsverkan.

I den föreslagna nya lydelsen har kommit till uttryck, att fråga

är om en faställelsetalan, som går ut på att få fastslaget, antingen att

från början något skydd för ett registrerat mönster ej existerat eller ock

att ett genom registrering lagligen vunnet skydd enligt importförbudsbestämmelsen

upphört.

16 §.

Åt intrångsparagrafen har givits en avfattning, svarande mot skyddets

utsträckta omfattning. Meningen är icke, att skydd skall kunna erhållas

antingen inom metall- eller inom träindustrien, utan att genom en

och samma registrering skydd skall vinnas inom båda industrigrenarna,

i den mån inom såväl den ena som den andra av dem kunna framställas

föremål, som mönstret avser. Avgörande för frågan, om intrång föreligger,

är beskaffenheten av de tillverkade, införda eller saluhållna föremålen;

någon ovillkorlig förutsättning för intrång är icke, såsom den nuvarande

lydelsen av 16 § möjligen kan synas giva vid handen, att vid föremålens

tillverkning det registrerade mönstret direkt eller indirekt tjänat som

förebild. I fråga om föremålens beskaffenhet fordras, att de till utseendet

skola överensstämma med mönstret, varvid är att märka, att enligt

17 § oväsentliga avvikelser icke skola tillmätas någon betydelse.

Kommittén har i sitt förslag skilt på form- och utstyrselmönster

på sådant sätt, att skyddet måste avse antingen form eller utstyrsel.

Mot en sådan uppdelning hava emellertid starka betänkligheter gjor s

gällande. Nationalmusei nämnd har framhållit, att ett särskiljande av

form och utstyrsel strider mot den sunda uppfattningen av mönster, att

ett ornament i de flesta fall tänkes i samband med ett bestämt föremal

samt att för många industriprodukter det enda karakteristiska och skyddsberättigade

kan vara kombinationen av form och utstyrsel. Samma synpunkter

hava framförts av konsthantverkarnas gille, svenska slöjdföreningen

och andra organisationer av likartad karaktär. Då jag på denna

punkt icke funnit anledning ansluta mig till kommitténs förslag, har

i 16 § angivits, att överensstämmelse skall förefinnas i fråga om utseendet,

varvid det karakteristiska även kan ligga i kombinationen av form och utstyrsel.

Intrång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

18 §.

■ ,.. fnligt bestämmelsen i 14 a § skall skyddet upphöra i och med

vändningar i intorseln, utan att någon åtgärd av domstol eller annan myndighet därprocessM.

erfoi''dras- Sedan skyddet sålunda upphört, kan något straffbart intrång

icke ske, och i enlighet härmed har i 18 § åt den, som åtalats för

intrång, givits rätt att freda sig med invändning, att skyddet genom

överträdelse av importförbudet upphört att gälla, innan den åtalade handlingen

skedde.

19 §.

förande uT . ^ c19 § har givits ändrad avfattning i anslutning till den föränd
registret.

rmo> 18 g enligt förslaget skall undergå.

1 Dea föreslagna lagen har jag ansett lämpligen böra träda i kraft den

trådande. * september 1919, dock med tillämpning endast i fråga om ansökningar,

som därefter inkomma och på grund av sådana ansökningar beviljade

registreringar. För vid nämnda tidpunkt inneliggande oavgjorda ansökningar

samt tidigare beviljade registreringar skall mönsterlagen i dess

nuvarande avfattning fortfarande gälla; detta är av betydelse dels därutinnan,

att ett för metallindustrien före lagens ikraftträdande beviljat

skydd sålunda icke erhåller giltighet även för träindustrien, dels ock med

hänsyn till importförbudet och möjligheten av skyddstidens förlängning.»

Föredraganden uppläste därefter omförmälda, inom justitiedepartementet

utarbetade lagförslag samt hemställde, att över förslaget, som

Var av„den, bilaga vid detta protokoll utvisar, lagrådets utlåtande

matte tor det i § 87 regeringsformen angivna ändamål inhämtas genom

utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall.

Ur protokollet:

G. Sandström.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 5.

21

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om ändringar i och tillägg till lagen den 10 juli 1899 om skydd för vissa

mönster och modeller.

Härigenom förordnas, att 1, 11, 15, 16, 18 och 19 §§ i lagen den

10 juli 1899 om skydd för vissa mönster och modeller skola erhålla följande

ändrade lydelse samt att i nämnda lag skall införas en ny paragraf

med beteckning 14 a §, av den lydelse här nedan sägs:

1 §■

Genom registrering i enlighet med denna lags föreskrifter må, där

mönster är nytt, mönstrets upphovsman eller hans rättsinnehavare vinna

rätt att med andras uteslutande begagna mönstret vid tillverkning till

avsalu av alster, tillhörande metall- eller träindustrien.

Under mönster innefattas i denna lag jämväl modell, som i avseende

på ändamålet är med mönster jämförlig.

11 §•

Skydd för mönster varde genom registrering meddelat för en tid

av tio år, räknat från dem dag, då ansökningen inkom. För skyddets

upprätthållande, sedan fem år av skyddstiden gått till ända, skall dock

till registreringsmyndigheten inbetalas en avgift av tio kronor. Avgiften,

som må i betalt brev insändas, skall erläggas före sjette årets början,

vid påföljd att avgiften höjes med en femtedel. Fullgöres ej sedermera

inbetalning av den förhöjda avgiften, inom nittio dagar efter sjette årets

början, vare skyddsrätten förfallen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ls proposition nr 5.

14 a §.

Skyddet för registrerat mönster upphör, då i utlandet tillverkat,

metall- eller träindustrien tillhörande alster, som till utseendet väsentligen

överensstämmer med mönstret, till riket för försäljning införes av mönsterrättens

innehavare eller med hans tillstånd.

Konungen äger dock förordna, att denna bestämmelse ej skall

gälla i fråga om införsel av föremål, tillverkade i viss främmande stat.

15 §.

Envar, som anser sin rätt vara genom registrering av mönster förnärmad,

så ock allmän åklagare, när det allmännas fördel sådant påkallar,

må vid domstol föra talan med yrkande, att registreringen såsom

tillkommen i strid mot föreskrifterna i 1, 2 och 3 §§ förklaras vara

ogiltig eller att skyddet förklaras enligt bestämmelsen i 14 a § hava

upphört.

Rätt domstol i mål, varom nu är sagt, vare Stockholms rådstuvurätt.

Dom, varigenom registrering förklarats ogiltig eller skydd för registrerat

mönster förklarats hava upphört, skall genom domstolens försorg

insändas till registreringsmyndigheten.

16 §.

Den som utom i det fall, varom i 14 § förmäles, utan tillstånd

av skyddsrättens innehavare inom riket till avsalu tillverkar till metalleller

träindustrien hörande alster, som till utseendet överensstämmer med

honom veterligen här registrerat mönster, eller till salu här i riket håller

eller för försäljning till riket inför dylikt alster, som honom veterligen

åstadkommits utan tillstånd av skyddsrättens innehavare, straffes med böter

från och med tjugu till och med ettusen kronor.; ersätte ock all

skada. Ej må dock annan än skyddsrättens innehavare härom föra

talan.

Olovligen tillverkat eller olovligen i riket infört alster skall, där

målsäganden det äskar, till honom utlämnas mot ersättning för värdet

eller mot avdrag därför å honom tillkommande skadestånd. Med redskap,

som äro för den olovliga tillverkningen uteslutande användbara, skall,

om målsäganden det yrkar, så förfaras, att missbruk ej kan ske.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Var so u under tid, då han är ställd under tilltal för överträdelse,

varom i denna § sägs, fortsätter samma förseelse, skall, när han därtill

varder lagligen förvunnen, dömas till särskilt ansvar för varje gång stämning

därför utfärdats och delgivits.

Böter, som ådömas enligt denna §, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, förvandlas de enligt allmän strafflag.

18 §.

Är någon tilltalad för intrång i skyddsrätt, och finnes vid målets

handläggning, att registreringen skett i strid mot föreskrifterna i 1, 2

och 3 £§ eller att skyddet enligt bestämmelsen i 14 a § upphört, innan

den åtalade handlingen skedde, vare den tilltalade från ansvar fri.

19 §.

Då skyddet för registrerat mönster upphört enligt bestämmelserna

i 11 § eller därigenom att skyddsrättens innehavare hos registreringsmvndigheten

anmält sig vilja avsta från skyddet, skall mönstret avföras

ur registret och kungörelse därom införas i allmänna tidningarna. Lag

samma vare, om genom laga kraft ägande dom registreringen förklaiats

ogiltig eller skyddet förklarats hava upphört.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1919 men äger ej tilllämpning

i fråga om skydd, som dessförinnan meddelats eller sökts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:t$ proposition nr 5.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd fredagen den

27 september 1918.

Närvarande:

Jnstitieråden Gullstiiand,

von Setii,

'' Wedbehg,

Regeringsrådet Planting-Gyllenbäga.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

30 augusti 1918, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över

upprättat förslag till lag om ändringar i och tillägg till lagen den 10 juli

1899 om skydd för vissa mönster och modeller.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits av byrådirektören Axel Hasselrot.

''Lagrådet yttrade:

Det heter i statsrådsprotokollet, att bestämmelserna i 11 § om den

nya avgiftens erläggande äro avfattade i anslutning till patentförordningens

stadganden om inbetalning av årsavgiften för patent. Emellertid

vill det synas, som om ifrågavarande bestämmelser i visst hänseende avvika

från patentförordningen, nämligen såvitt angår påföljden av underlåtenhet

att inom respittiden, nittio dagar, inbetala den förhöjda avgiften.

Patentförordningens stadgande, att patentet vid sådan underlåtenhet

är förfallet, lärer böra så förstås, att patenträtten upphör först vid

slutet av respittiden, ej redan vid dess början. En motsvarande tolkning,

enligt vilken skyddstiden för mönster skulle oberoende av den nya

avgiftens erläggande bestå fem år nittio dagar, är däremot icke val fören
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

lig med det bestämda uttalandet i förslaget, att ny avgift utgör villkor

för skyddets upprätthållande, sedan fem år av skyddstiden gått till ända.

Då det måste anses önskligt, att enahanda regel blir gällande för mönsterskydd

som för patent, hemställes om någon jämkning av förslagets formulering.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

Bill ant) till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 5 käft. (Nr 5.)

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung! Maj:ta proposition nr 5.

26

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 11 oktober 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden Petersson,

SchOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna.

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anmälde, efter

gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, lagrådets den

27 september 1918 avgivna utlåtande över det den 30 augusti 1918 till

lagrådet remitterade förslag till lag om ändringar i och tillägg till lagen

den 10 juli 1899 om skydd för vissa mönster och modeller.

Föredraganden redogjorde för utlåtandets innehåll samt förmälde,

att 11 § i förslaget nu jämkats i enlighet med lagrådets hemställan samt

att därjämte i detsamma vidtagits vissa mindre ändringar av formell

innebörd.

Sedan föredraganden därefter uppläst lagförslaget i dess ändrade

lydelse, hemställde föredraganden, att detsamma måtte jämlikt § 87

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition n:r 5. 27

regeringsformen genom proposition föreläggas 1919 års riksdag till

-antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till 1919 års riksdag skulle avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Henry Lindberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:77 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändringar i och tilllägg till lagen den 10 juli 1899 om skydd för vissa s. 22 i texten
  2. 1LU 1919:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändringar i och tillägg till lagen den 10 juli 1899 om skydd för vissa mönster och mo s. 1 i texten