Sök i Ratio Lex

Angående förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms slott

1919-02-04 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:60, Angående förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms slott

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition Nr 60.

1

Sr ftO.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förstärkning

av grunden under vissa delar av Stockholms slott; given

Stockholms slott den 4 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

linansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms

slott bevilja ett anslag å ......................................................... kronor 515,000

och därav under sjunde huvuvudtiteln anvisa såsom reservationsanslag

dels å tillägg sstaten för år 1919 ett belopp av ... kronor 115,000,

dels å riksstaten för år 1920 ett belopp av ......... » 200,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 51 höft. (Nr 60.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 60.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnek,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

- Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

Då jag den 9 januari 1919 föredrog de frågor, som rörde regleringen

av utgifterna under sjunde huvudtiteln dels i tilläggsstaten för

år 1919, dels i riksstaten för år 1920, hemställde jag, med anledningav

ett av byggnadsstyrelsen framlagt förslag, att till förstärkning av

grunden under vissa delar av Stockholms slott måtte beräknas såsom

reservationsanslag, å tilläggsstaten (punkt 15) 115,000 kronor och å

riksstaten (punkt 62) 200,000 kronor. Med bifall härtill bär Kungl.

Magt i förslagen till nämnda stater upptagit de sålunda föreslagna anslagsbeloppen.

Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t framlägga förslag till proposition

i ämnet.

I det utlåtande, som överintendentsämbetet den 13 juli 1915 avgav

med anledning av riksmarskalksämbetets berättelser över 1914 års

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr (it).

och generalförslag till 1916 års reparationsarbeten vid Stockholms in. H.

slott och vissa andra till hovhållningen upplåtna byggnader, ifrågasatte

överintendentsämbetet, huruvida icke förberedande åtgärder snarast borde

företagas för erforderliga förstärkningar av grunden såväl under slottskapellets

i Stockholms slott södra vägg som ock under samma slotts

båda östra flyglar. Då riksmarskalksämbetets nyssnämnda berättelser

och förslag den 30 augusti 1915 för Kungl. Maj:t anmäldes, erhöll överintendentsämbetet

i uppdrag att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag

till anordnande av noggranna undersökningar av grunden under

om f örmälda delar av Stockholms slott, vilket förslag borde innefatta

utredning rörande såväl sättet för undersökningarnas utförande som

därmed förbundna kostnader.

Till fullgörande av nämnda uppdrag avgav överintendentsämbetet

i skrivelse den 10 november 1915 utlåtande och förslag i ämnet. Styrelsen

erinrade därvid till eu början om eu undersökning av grunden

under nordöstra LogårdsHygeln, som år 1905 verkställts på föranstaltande

av ståthållarämbetet å Stockholms slott.

Genom denna undersökning både, anförde ämbetet, befunnits, att sistnämnda

flygels grundmurar allt intill den källaren i väster begränsande tvärmuren till

största delen vilade på hammarband och pålar, vilka emellertid läge på den höjd

i förhållande till Saltsjöns vattenyta, att de förr eller senare måste förruttna, att

hammarband och påtår på de undersökta ställena ungefär 15 meter från ostra fasadmuren

skadats, ehuru i jämförelsevis ringa omfattning, att de pålar, som vid undersökningen

blottats under de inre pelarna närmast intill ovannämnda tvärmur, blivit

alldeles förstörda, att tvärmuren vore anlagd på grus, i överytan något lost, men

redan på 1 meters djup av fastare beskaffenhet, att jämväl intill tvärmuren glänsande

partier av norra fasadmuren vore anlagda på gruset, att undergrunden bestode

av fast, grovt grus, att den fästa bottnen, d. v. s. det lager till vilket borr

kunnat neddrivas. läge på ett djup av ungefär 20 meter under kallarbottnen, att

pålarna vore av den ringa dimension i överändan, att skäl funnes att antaga, att

de vore neddrivna till allenast ett ringa djup, och att på grund av dessa omständigheter

eu grundförstärkning borde gå ut på dels borttagande av hammarbanden,

dels avskärande av pålarna på det djup under vattenytan, att de icke genom sitt

förruttnande måtte uppluckra marken, dels ock fördelande genom sammanhängande

betongutbottning av murarnas tryck på gruset utan att pålarnas bärighet därvid medtoges

i räkningen. Överintendentsämbetet anförde vidare, att, ehuruväl sannolikhet

förefunnes för att grunden under södra LogårdsHygeln vore behandlad på samma

sätt som grunden under den norra, undersökning dock borde verkställas för utrönande

och fastslående härav. För detta ändamål borde eu större, inre undersökningsgrop

upptagas på visst avstånd från östra fasaden och en yttre sådan, motsvarande

den inre. Härjämte herde några mindre gropar göras för utrönande av

hur långt pålningen sträckte sig och för undersökning av grusets beskaffenhet.

Slutligen borde, för erhållande av kännedom om den fasta bottnens höjdläge, borrning

utföras på minst 5 ställen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.

Härefter fortsatte ämbetet: »Beträffande den stora sättningen av slottets

huvudparti i sydöstra hörnet har befunnits, att den där förekommande stora sprickan

uppstått inittför en innanför slottets grundmur befintlig större brunn. Enligt av

slottsbyggmästaren lämnade uppgifter skulle denna brunn vara murad av sandsten,

hava en inre diameter av ungefär 2 meter och ett djup av ungefär 6 meter samt numera

vara uttorkad. \ id tidigare gjord undersökning av brunnen har befunnits,

att densamma på den yttre sidan, vilken var inmurad i och sammanmurad med

grundmuren, nedrasat till en bredd av ungefär 1 meter och en höjd av ungefär

2.5 meter, från bottnen räknat. Detta har emellertid avhjälpts genom brunnens

upprensning och de nedrasade partiernas ersättande med i gjuten betong.

Angående de å slottets borggård, en i vart hörn. för uppsamlande av dagvatten

anlagda fyra stycken avloppsbrunnar har av slottsbyggmästaren meddelats,

att dessa tillförene icke varit fogstrukna och att gjorda undersökningar ådagalagt,

att i brunnarna uppsamlat vatten läckt ur desamma och sökt sig väg under slottets

grundmurar, men att detta missförhållande numera avhjälpts, i det att brunnarna

invändigt tätats genom fogstrykning och satts i förbindelse med avloppsrör.

Det är fördenskull icke uteslutet, att sättningen ursprungligen kan hava orsakats

av den källåder, som gått fram till den stora brunnen, och genom pumpnmgen

ur brunnen. Det är likaledes tänkbart, att vatten från ovannämnda brunnar

på borggården kunnat söka sig fram utefter den gamla källådern och bidragit

till grusets undanspolande, ett antagande som styrkes av uppkomsten av raset i den

stora brunnen.

Då förenämnda sättning av slottets mittparti emellertid icke synes hava avstannat,

torde en undersökning böra företagas förmedelst upptagande av en grop

utvändigt mitt för brunnen allt intill grundmurens underkant och, därest förhållandena

så påfordra, av7 jämväl en invändig grop. Slutligen torde på ett ställe av

stödjemuren mot Logården en undersökningsgrop böra upptagas för utrönande av

huruvida jämväl denna mur vilar å pålar.»

Överintendentsämbetets nu återgivna skrivelse remitterades till

riksmarskalksämbetet, som, med överlämnande av bland annat yttrande

av ståthållarämbetet å Stockholms slott, i utlåtande den 10 februari

191(1 förklarade sig- — under vissa förutsättningar beträffande undersökningsarbetets

anordnande och kostnadens bestridande, för vilka jagsaknar

anledning att här redogöra — icke hava något att erinra beträffande

de av överintendentsämbetet föreslagna undersökningsarbetena,

vilka borde verkställas i samråd med ståthållarämbetet å Stockholms

slott.

Vid föredragning den 17 mars 1916 av det ärende, för vilket

jag nu redogjort, uppdrog Kungl. Maj:t åt överintendentsämbetet

att, efter samråd med ståthållarämbetet å Stockholms slott, låta anordna

eu noggrann undersökning av grunden under slottskapellets i

nämnda slott södra vägg och samma slotts båda östra flyglar i huvudsaklig

överensstämmelse med av ämbetet angiven plan ävensom att i

sinom tid till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse för undersök
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj.ts proposition Nr 60. 5

ningsresultatet samt förslag till de åtgärder, ämbetet funne förhållandena

påkalla.

I skrivelse den 31 januari 1918 har byggnadsstyrelsen meddelat,

att sedan överintendentsämbetet, till åtlydnad av vad Kung!. Maj:t sålunda

anbefallt ämbetet, den 25 april 1916 meddelat professorn Henrik

Kreiiger och civilingenjören Fritz Söderbergli uppdrag att utföra ifrågavarande

undersökningsarbete, nämnda personer slutfört sitt arbete och

sammanfattat resultatet av detsamma i en till ämbetet ställd skrift av

den 31 december 1917.

I sistnämnda skrift, vilken järnte till densamma hörande ritningar

och fotografier av byggnadsstyrelsen överlämnats till Kungl.

Maj:t, har till en början meddelats, att undersökningarna under Kreiigers

och Söderberghs ledning utförts av firman C. Kreiiger & E. AV. Bärlin,

varefter, med hänvisning till nämnda ritningar och fotografier, lämnats

följande redogörelse för gången av undersökningarna.

»Den i slottets mittparti cirka 9 niet. från mittpartiets sydöstra hörn befintliga

större sprickan föranledde till upptagande av grop nr I, som nedfördes allt

intill bottenskiftets underkant, och undersöktes samtidigt den omedelbart innanför

grundmuren belägna murade brunnsgropen, å ritningen kallad I

Den [störa sprickan, vilkens utseende framgår av fotografien, fortsatte allt

ned till bottenskiftet genom grundmuren, som i övrigt var av god beskaffenhet,

lagd i bruk och byggd av störa block. I brunnsgropen lågo högar av sten, tidigare

nedrasade från grundmuren, som under senare år blivit ilagad med betong, där

stenarna utfallit. Multnade rester av pumpstock och brunnskar funnos och borttogos.

Invändigt å grundmuren kunde ej någon motsvarighet till den å utsidan

befintliga sprickan iakttagas. Grundmuren befanns lagd å grus, vilket dock var

något uppluckrat och blandat med mylla. I den yttre gropen göts mager betong

till 1.5 met. höjd före gropens återfyllning, varjämte i den inre brunnsgropen den

för undersökningen samt för borttagande av multnade trärester under bottenskiftet

uppgrävda marken ersattes med betong.

I hörnet mellan slottets mittparti och södra flygel!) upptogs grop nr It.

Grundmurarna, som för mittpartiet voro helt lagda i bruk och för flygeln till övre

delen i bruk och undre delen som kallmur, vilade å en rustbädd av 17 cm. bjälkar.

Grundmurarna voro av god beskaffenhet; grova, väl bibehållna ankarslutar förekommo

i mittpartiets mur, och rustbädden under samma mur var hopkramlad medelst

ett flertal plattjärn, även dessa i gott skick. Hustbädden var ej helt frisk, i

det att virket var något angripet av röta och föreföll löst och uppmjukat; dock

var den förvånansvärt väl bibehållen i betraktande av sitt höga läge i förhållande

till vattenytan. Marken under rustbädden utgjordes av grusblandad mylla. Vid

företagen provborrning i gropens botten befanns gruslagret börja på ett djup av

e:a 3.5 mot. under rustbädden.

Med mittlinjen c:a 9 met. från flygelns sydöstra hörn upptogos gropar

III och III1 ut- och invändigt. Här befanns grundmuren, som var av god beskaffenhet

och till sin helhet lagd i bruk, vila å en rustbädd av 17 cm. bjälkar, som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.

understöddes av sick-sackställda pålar i resp. fem och fyra rader. Pålarna, som

voro av c:a 22 cm. grovlek i överändan, voro liksom rustbädden endast obetydligt

angripna av röta, men virket föreföll löst och uppmjukat. En påle uppdrogs. Fotografien

visar, huruledes virket, ehuru pålen ej var angripen av röta, helt mist sitt

samband mellan årsringarna. Vid arbetet med uppdragningen avskalades veden i

pålen från kärnan. Vid företagen provborrning i gropens botten befanns gruslagret

börja på ett djup av c:a 3 niet. under rustbädden.

Verkställda avvägningar hava ådagalagt, att rustbädden i grop II ligger ä

eu höjd av + 4.3 5 och rustbädden i grop III å en höjd av + 4.0 3, samt att pålarna

äro avskurna å höjden + 3.8 6 allt över Stockholms slusströskel. Det visar

sig sålunda, att samtliga rustbäddar med sin överyta ligga över Saltsjöns medelvattenyta,

vilken antages vara + 3.96 och resp. 0.79 in. och 0.47 m. över Saltsjöns

lågvattenyta, då denna sättes till + 3.56 in. Höjdförhållandena för denna

flygel äro således ännu ogynnsammare, än vad fallet visade sig vara vid de under

år 1905 utförda undersökningarna för norra flygeln, där rustbäddens överkant låg

å + 3.97 in. och pålavskärningen å höjden + 3.67.

Då såväl rustbäddar som pålarnas äverändar redan tagit skada och på grund

av sitt läge i förhållande till Saltsjöns vattenyta äro utsatta för risken att förr

eller senare förstöras, måste rustbäddarna helt borttagas och pålarna avskäras på

ett betryggande djup under Saltsjöns lägsta vattenyta.

Vi få därför föreslå, att till grundens förstärkning följande åtgärder måtte

vidtagas.

Överallt, där pålar förekomma, avskäras dessa å höjden + 2.8 o in. Samtliga

hammarband och rustbäddar borttagas. Kring pålarna gjutes en betongbädd

med underkanten å höjden -t 2.5 0 och nående upp under grundmurarnas bottenskift.

Där endast rustbädd förekommer, gjutes efter dennas borttagande under grundmurarna

en betongbädd av l.o in. tjocklek. Därvid gjutes betongbädden successivt

i delar, som med varandra medelst inlagda järn sä liopskarvas, att en sammanhängande

platta erhålles. Betongbädden gjutes i sammanhang för flygeln i sin helhet,

varvid dock densamma i mellanrummen mellan de yttre grundmurarna och de

inre pelargrunderna ej behöver givas större tjocklek än l.o m. Under slottets

mittparti gjutes efter rustbäddens borttagande under grundmurarna eu betongbädd,

som anlägges direkt å gruset. I södra fasaden utsträckes denna betongbädd, även

där rustbädd ej finnes, till eu sträcka av 2.o in. väster om den stora sprickan.

Arbetet, som måste utföras med den största försiktighet under strängt sakkunnig

ledning, är ej av den art, att det lämpar sig utbjudas å'' entreprenad. Dels

på grund av osäkerheten i priserna å arbetsmarknaden, dels på grund av svårigheten

att på förhand bestämma arbetsmetoderna, då dessa säkerligen bliva olika

för skilda partier och beroende på omständigheter, som framträda under arbetets

gång, är ej möjligt på förhand angiva kostnaden för grundförstärkningen. Undertecknade

anse sig dock böra framhålla, att, om än arbetets utförande ej påfordras

under nu gällande kristidspriser, ett längre uppskov ej är tillrådligt, då arbetet

skulle i väsentlig grad försvåras, därest virket i avsevärdare grad skulle ytterligare

försämras.

Av grundundersökningen framgår, att de sättningar, som uppstått inom södra

flygeln med sannolikhet äro att härleda från rustbäddarnas och pålarnas minskade

bärighet. Vad den stora sprickan i slottets mittparti beträffar, synes det, som om

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 60. 7

flera omständigheter bär skulle samverkat. Förekomsten av brunnen omedelbart

innanför grundmuren, just där sprickan uppstått, talar för att vid pumpning möjligen

gruset undansugits och vållat markens uppluckring under grundmuren. Äldre kartor

visa, att det gamla slottets södra fasad sammanfallit med det nuvarande slottets

och att hörnet av det gamla slottet befunnit sig något väster om sprickan. Otänkbart

är ej, att slottet är uppfört på det gamla slottets grundmur och att ny grund

blivit skarvad vid den gamla. Mest sannolikt är dock, att den ^omständigheten, att

grundmuren i hörnet är lagd på rustbädd å mindre bärig mark vållat sjunkning av

hörnet och sprickans uppkomst.»

Byggnadsstyrelsen har med förenämnda skrivelse vidare överlämnat

en till styrelsen ställd skift, vari professorn Kreiiger och ingenjören

Söderbergh, av styrelsen anmodade att uppgöra en beräkning av kostnaderna

för de föreslagna arbetena, anfört följande:

»Uppmanade av kungl. byggnadsstyrelsen att fullständiga vårt utlåtande av

den 31 dec. 1917 angående grunden för kungl. slottet i Stockholm med uppgift

om kostnaden för en förstärkning av grunderna under det sydöstra hörnet av kung!,

slottets mittparti och under båda flyglarna å ömse sidor om Logården, hava vi sökt

beräkna denna kostnad och därvid tagit som utgångspunkt de priser, som kunna

antagas bliva gällande i marknaden, sedan de av kriget onormalt uppdrivna värdena

gått ned, och hava vi därvid antagit materialpriserna dubbelt högre mot priserna

före kriget och minimitimpenningen för arbetarna l.o kr. Kostnaderna skulle då

ställa sig sålunda:

Betong ....................................

150,000

kr

Schakt ....................................

100,000

»

Spånt och formar ................

20.000

»

Järninlägg...............................

Ev. stöttningar........................

15,000

30,000

Vattenlänsning, oförutsedda

svårigheter, tillsyn...........

35.000

»

350.000 kr.»

För egen de! har byggnadsstyrelsen i sin omförmälda skrivelse

till en början velat, under åberopande av det resultat undersökningen

givit, på det livligaste framhålla nödvändigheten av de föreslagna arbetenas

snara igångsättande.

Beträffande nyss återgivna kostnadsberäkning har byggnadsstyrelsen

anmärkt, att till dess slutsumma, 350,000 kronor, borde läggas 25,000

kronor för arbetsledning, kontroll och eventuellt ersättning för intrång

i uthyrda lokaler, samt vidare anfört följande:

»Vid uppgörandet av denna beräkning har man utgått från ''de priser, som

kunna antagas bliva gällande i marknaden, sedan de av kriget onormalt uppdrivna

värdena gått ned’. Då emellertid, såsom styrelsen tillåter sig underdånigst upprepa,

med arbetenas utförande icke utan risk vidare kan anstå — särskilt gäller detta

slottets sydöstra hörns och den sydöstra flygelns grunder, som alltjämt befinna sig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen,

S Kung/. Maj:ts proposition Nr 60.

i betänklig rörelse — bär man alltså att räkna med nuvarande priser, vida högre

än de, som legat till grund för kostnadsberäkningen. Som dock för närvarande säkra

beräkningar icke kunna göras, anser sig byggnadsstyrelsen böra i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå innevarande års riksdag att till

omedelbart igångsättande av arbeten till förstärkning av grunden under ifrågavarande

delar av Stockholms slott — d. v. s. sydöstra hörnet av slottets mittparti

och de båda östra flyglarna — anvisa ett belopp av 875,000 kronor med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera erforderlig del av beloppet,

förslagsvis 100,000 kronor.»

Sedan Kungl. Maj:t genom remiss den 18 februari 1018 anbefallt

riksmarskalksämbetet att avgiva utlåtande över byggnadsstyrelsens ifrågavarande

framställning, har riksmarskalksämbetet den 8 april samma år

avgivit sådant utlåtande, därvid ämbetet jämväl överlämnat ett från

ståthållarämbetet å Stockholms slott inhämtat yttrande i ärendet. Ståthållarämbetet

har, med framhållande att byggnadsstyrelsen i sitt kostnadsförslag

upptagit ersättning för intrång i uthyrda lägenheter och därav

förorsakade anordningar eller omflyttningar samt att slottsbyggnadskassans

medel således icke avsetts att tagas i anspråk för ändamålet,

på det kraftigaste tillstyrkt bifall till byggnadsstyrelsens hemställan,

under förutsättning av viss samverkan mellan den myndighet, som

komme att leda ett eventuellt grundförstärkningsarbete, och ståthållarämbetet.

Riksmarskalksämbetet, som förklarat sig icke hava något att erinra

mot de uppgjorda förslagen till grundförstärkningsarbeten under vissa

delar av Stockholms slott, har velat även för sin del framhålla den

oundvikliga nödvändigheten av att de ifrågasatta arbetena snarast komme

till utförande. I likhet med ståthållaräm betet har riksmarskalksämbetet

därvid förutsatt, att slottskassan icke komme att på grund av ifrågavarande

arbetens utförande vare sig betungas med några som helst

kostnader eller få vidkännas någon minskning av inflytande hyresmedel

för uthyrda källarlokaler, vilka kunde komma att av arbetena beröras.

Därjämte har riksmarskalksämbetet framhållit önskvärdheten av,

att en blivande arbetsledning måtte anbefallas att i fråga om förberedelserna

för eventuella arbetens igångsättande samt under desammas

fortgång samverka med ståthållarämbetet på Stockholms slott.

Den utredning, för vilken jag nu redogjort, lämnar icke rum för

någon ovisshet om nödvändigheten av sådan förstärkning av grunden

under vissa delar av Stockholms slott, som av byggnadsstyrelsen föreslagits.

Då riksmarskalksämbetets nyss återgivna utlåtande den 11 april

1918 inkom till finansdepartementet och ärendet därmed förelåg färdigt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 60. it

till föredragning, gällde det sålunda närmast att avgöra, huruvida pioposition

i ämnet borde föreläggas den da samlade riksdagen. Skäl

för uppskov förelågo dels i den omständigheten, att ärendet icke skulle

kunna föreläggas riksdagen förrän tidigast i slutet av apnl månad, dels

ock i de abnormt höga kostnader för arbetenas utförande, med vilka

man hade att räkna. Med hänsyn härtill och sedan jag efter att vid

samtal med chefen för byggnadsstyrelsen förvissat mig om, att enligt

hans mening det icke kunde anses nödvändigt att de föreslagna arbetena

bleve igångsatta under 1918 eller början av 1919, ansåg jag mig icke

böra förorda frågans omedelbara hänskjutande till riksdagen.

Då jag sedermera upptagit ärendet till förnyat övervägande, har

jag med hänsyn till de ytterligare stegrade kostnader, som de föreslagna

arbetena numera skulle betinga, ansett mig böra tillse, huruvida

icke med förslagets framläggande möjligen skulle kunna ytterligare

anstå. Sedan jag till chefen för byggnadsstyrelsen riktat under hand

en förfrågan härom, har jag från styrelsen mottagit en den 31 oktober

1918 dagtecknad skrivelse, vari styrelsen, med förmälan att yttrande

inhämtats från civilingenjören Söderbergh, meddelat, att de bristfälliga

grunderna alltjämt befunne sig i rörelse, att ett framskjutande av giundförstärkningsarbetenas

påbörjande medtörde risker av stegrade kostnader

till följd av ökade bristfälligheter å byggnaden i dess helhet och i synnerhet

å undergrunderna, samt att omedelbar fara för de ifrågavarande

byggnadsdelarnas instörtande dock ännu icke syntes föreligga.

Byggnadsstyrelsen har sålunda icke ansett sig i resultatet av

de företagna undersökningarna äga stöd för att för sin del bestämt

motsätta sig ytterligare uppskov. Detta oaktat har jag, vid övervägande

av vad utredningen bragt i dagen och med hänsyn till den av st}Trelsen

påpekade mö]ligheten att ökade bristfälligheter kunna medföra än mera

stegrade kostnader, icke velat taga på mitt ansvar att ytterligare fördröja

frågans avgörande.

I fråga om kostnaderna för företagets utförande har byggnadsstyrelsen

i sin sistnämnda skrivelse anfört, att, därest desamma beräknades

efter de materialpriser och arbetslöner, som gällde vid tiden för

skrivelsens avlåtande, anslagssumman borde ökas med 140,000 kronor

eller till 515,000 kronor. Sedermera har chefen för byggnadsstyrelsen,

på sätt jag redan till statsrådsprotokollet den 9 januari 1919

meddelat, under hand upplyst, att av det beräknade kostnadsbeloppet

115,000 kronor borde vara tillgängliga under år 1919 och återstoden

lämpligen kunde jämnt fördelas på åren 1920 och 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 51 käft. (Nr 60.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj: t a proposition Nr 60.

På grund av vad jag sålunda anfört och då från min sida icke

föreligger anledning till erinran mot den sakkunniga myndighetens

förslag i fråga om vare sig arbetets anordnande eller kostnadsberäkningen

och kostnadens fördelning, hemställer jag, att Kungl. AJaj:t måtte

föreslå riksdagen

att till förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms

slott bevilja ett anslag av..................................................... kronor 515,000

och därav under sjunde huvudtiteln anvisa såsom reservationsanslag

dels å tillägg sstaten för år 1919 ett belopp av » 115,000,

dels å riksstaten för år 1920 ett belopp av.................... » 200,000.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan biföll Hans Maj:t Konungen; och skulle

till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse, bil.

litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAO, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1919:7a Statmtsk''iUta utlåtande Nr 7 A s. 104 i texten
  2. Rskr. 1919:70 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa framställningar om anslag till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel samt till byggnader för förlägg s. 4 i texten