Sök i Ratio Lex

Med återkallelse av i statsverkspropositionen gjord framställning om anslag för anordningar för vinnande av mera effektiv tillämpning av prisockerlagen m. m

1919-01-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:63, Med återkallelse av i statsverkspropositionen gjord framställning om anslag för anordningar för vinnande av mera effektiv tillämpning av prisockerlagen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 63.

1

Nr 63.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med återkallelse av

i statsverkspropositionen gjord framställning om anslag för

anordningar för vinnande av mera effektiv tillämpning

av prisockerlagen m. m.; given Stockholms slott den 31

januari 1919.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed

dels giva riksdagen tillkänna, att Kungl. Maj:t velat återkalla sin under

punkten 4 i statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln, 1919 års tilläggsstat,

gjorda framställning om anslag för bestridande av kostnader för särskilda

anordningar för vinnande av mera effektiv tillämpning av prisockerlagen;

dels ock föreslå riksdagen besluta, att det av riksdagen för nämnda

ändamål å extra tilläggsstat för år 1918 under sjätte huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget av 100,000 kronor skall överföras till statsverkets

kassafond.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 54 höft. (Nr 63.)

4 45 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 63.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj;t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet

anförde chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte, följande:

I proposition den 25 oktober 1918, ur 17, föreslog Kungl. Maj:t

1918 års urtima riksdag att för bestridande av kostnader för särskilda

anordningar för vinnande av mera effektiv tillämpning av prisockerlagen

m. fl. kristidsförfattningar å extra tilläggsstat. för år 1918 under sjätte

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag å 150,000 kronor.

Enligt det vid berörda proposition fogade statsrådsprotokollet i

civilärenden var förenämnda anslag avsett att användas dels till anordnande

och avlönande av ett särskilt statens centralorgan för kampen mot

jobberiet, dels till anslag till bekostande för vissa större städer av särskild

prisockerpolis och dels till inrättande för länen eller annorledes bestämda

delar av landet av detektiver med uppgift att efterspana och

utreda ifrågavarande slags brott. Totalkostnaden för år 1919 för dessa

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 63.

anordningar beräknades till omkring 253,000 kronor, vartill komme

vissa organisationskostnader m. m. för december 1918 med tillhopa omkring

5,000 kronor. Med det anslag, som äskades av urtima riksdagen,

avsågs att bestrida kostnaderna för genomförande av den föreslagna

organisationen, intill dess 1919 års lagtima riksdag hunnit anvisa nya

medel för dess fullföljande. Med ledning av de sålunda uppgjorda beräkningarna

skulle alltså återstå att för nu ifrågavarande ändamål å

tilläggsstat för år 1919 äska ett anslag av 108,000 kronor.

Emellertid beslöt 1918 års urtima riksdag att endast på det sätt

bifalla Kungl. Maj:ts förslag, att riksdagen för bestridande av kostnader

för särskilda anordningar för vinnande av mera effektiv tillämpning av

prisockerlagen å extra tilläggsstat för år 1918 anvisade ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

I den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen

bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för samma ändamål å tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 75,000 kronor. Därvid

förutsattes, att den föreslagna organisationen med hänsyn till riksdagens

nyssnämnda beslut skulle i viss mån förenklas och att organisationens

fortsatta tillämpning under år 1920 icke skulle bliva erforderlig.

Vid närmare övervägande av sättet för den avsedda organisationens nepartementsanordnande

har fråga uppstått, huruvida ej genomförandet av det i

förevarande avseende framlagda förslaget borde helt uppgivas. Sedan

frågan behandlades av 1918 års urtima riksdag, hava nämligen de förhållanden,

som föranlett beviljande av berörda anslag å 100,000 kronor,

i hög grad förändrats. Med världskrigets upphörande synes man nämligen

hava anledning förmoda, att förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på

livsförnödenheter allt mer och mer skall återgå till det normala. Avvecklingen

av den statliga regleringen har redan i viss mån påbörjats

och kommer under den närmaste tiden att fortgå, tills den fria konkurrensen

å livsmedelsmarknaden så småningom ånyo inträder. Den

främsta orsaken till de företeelser under kristiden, vilka man genom de

ifrågasatta anordningarna velat bekämpa, har sålunda redan i viss mån

förlorat i betydelse och torde inom en ej allt för avlägsen framtid komma

att helt undanröjas. Men härtill kommer jämväl en annan omständighet.

På sätt förut antytts, blev enligt riksdagens beslut anslagets

användning begränsad till att avse anordningar för vinnande av

mera effektiv tillämpning av endast prisockerlagen. Då de olika kristidsförfattningarna

stå i nära samband med och komplettera varandra,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 63.

synas några avsevärda fördelar ej stå att vinna genom en för endast

prisoclcerlagens beivrande särskilt tillskapad organisation, detta desto

hellre, som med hänsyn till den av riksdagen gjorda reduceringen av

anslagsbeloppet en sådan organisation — om den såsom varit avsett

skulle omfatta hela landet — näppeligen kan bliva av fullt tillfredsställande

beskaffenhet. För beivrande av prisockerlagen torde man därför

kunna åtnöja sig med de redan befintliga polisorganisationerna.

På grund av nu berörda omständigheter anser jag mig böra

förorda, at t föreliggande fråga får förfalla. Detta synes så mycket lättare

kunna ske, som förenämnda, av riksdagen å extra tilläggsstat för år

1918 anvisade anslag ännu ej tagits i anspråk. Detta anslag torde

böra överföras till statsverkets kassafond.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte

dels giva riksdagen tillkänna, att Kungl. Maj:t

velat återkalla sin under punkten 4 i statsverkspropositionen,

sjätte huvudtiteln, 1919 års tilläggsstat,

gjorda framställning om anslag för bestridande av

kostnader för särskilda anordningar för vinnande av

mera effektiv tillämpning av prisockerlagen;

dels ock föreslå riksdagen besluta, att det av

riksdagen för nämnda ändamål å extra tilläggsstat

för år 1918 under sjätte huvudtiteln anvisade reservationsanslaget

av 100,000 kronor skall överföras till

statsverkets kassafond.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Magt Konungen bifalla; och skulle proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

C. Ullman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:6b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1919 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 86 i texten
  2. SU 1919:6b Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under till äggsstatens för år 1919 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 122 i texten