Angående tillstånd för musikfanjunkarna, musikdirektörerna Ernst Emanuel N:son Willners och Gustaf Emil Hessler att med bibehållande av viss befattning åtnjuta tillfällig löneförbättring
1919-01-31 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:72, Angående tillstånd för musikfanjunkarna, musikdirektörerna Ernst Emanuel N:son Willners och Gustaf Emil Hessler att med bibehållande av viss befattning åtnjuta tillfällig löneförbättring
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 72.
<
Nr 72.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillstånd
för musikfanjunkarna, musikdirektörerna Ernst Emanuel
N:son Willners och Gustaf Emil Hessler att med bibehållande
av viss befattning åtnjuta tillfällig löneförbättring;
given Stockholms slott den 31 januari 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att musikfanjunkaren vid fortifikationen, musikdirektören Ernst Emanuel
N:son Willners och musikfanjunkaren vid Svea livgarde, musikdirektören
Gustaf Emil Hessler må, utan hinder av gällande villkor och bestämmelser
för åtnjutande av tillfällig löneförbättring under åren 1918 och 1919
för viss personal vid armén, med bibehållande av innehavande befattningar
såsom lärare vid musikkonservatorium åtnjuta med deras beställningar
vid armén förenad tillfällig löneförbättring för nämnda två år.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
E. A. Nilson.
8
Kungl. Maj ds Proposition Nr 72.
Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
31 januari 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Nilson yttrade härefter:
»Jämlikt gällande stater äro avlöningsförmånerna för musikfanjunkare
vid armén bestämda till lön 1,200 kronor och dagavlöning å 2 kronor
50 öre = 912 kronor 50 öre, summa 2,112 kronor 50 öre.
Enligt de av 1918 års lagtima riksdag godkända grunder för tillfällig
löneförbättring under åren 1918 och 1919 för viss personal vid armén
utgår dylik löneförbättring åt musikfanjunkare på aktiv stat med ett årligt
belopp av 1,000 krono’" Uti de av riksdagen fastställda villkor och
bestämmelser för åtnjutande av ifrågavarande löneförbättring (se kungl.
kungörelsen den 20 juni 1918, Svensk författningssamling, nr 408) stadgas,
att med beställning eller befattning, för vilken löneförbättring utgår,
icke må förenas annan till den civila förvaltningen hörande tjänst å
rikets stat än gymnastiklärarbefattning eller annan tjänst å riksdagens
stat.
9
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 72.
Å den för musikaliska akademien gällande stat äro uppförda bland
andra två befattningar såsom lärare i spelning å blåsinstrument. Avlöningsförmånerna
äro bestämda för den ena befattningen till 1,575
kronor, därav lön 1,035 kronor och tjänstgör in gspenningar 540 kronor,
jämte tre ålderstillägg å 225 kronor, samt för den andra befattningen
till 1,400 kronor, därav lön 920 kronor och tjänstgöringspenningar 480
kronor, jämte tre ålderstillägg å 200 kronor. Av ifrågavarande befattningar
innehaves den förra av musikfanjunkaren vid fortifikationen med
placering vid Svea ingenjörkår, musikdirektören Ernst Emanuel N:son
Willners och den senare av musikfanjunkaren vid Svea livgarde, musikdirektören
Gustaf Emil Hessler.
Jämlikt gällande bestämmelser hava Willners och Hessler under år
1918 åtnjutit krigstidstillägg endast å sina avlöningsförmåner såsom
musikfanjunkare vid armén.
Uti en till Kungl. Maj:t ställd, den 7 augusti 1918 dagtecknad
skrift anhöll Willners att med bibehållande av befattning såsom lärare
vid musikkonservatorium få åtnjuta den till musik fanjunkare utgående
tillfälliga löneförbättring.
I häröver avgivet yttrande meddelade befälhavaren för Svea ingenjörkår,
att ifrågavarande lärarbefattning kunnat utövas utan intrång på
den militära tjänsten.
Chefen för fortifikationen tillstyrkte ansökningen.
De sakkunniga för verkställande av utredning rörande lönereglering
vid armén och marinen m. m., till vilka ärendet remitterades, avgåvo den
11 oktober 1918 yttrande i ämnet samt anförde därvid följande:
Enligt den för musikaliska akademien gällande stat utginge avlöningen
för den av Willners innehavda lärarbefattningen med tillhopa 1,575 kronor
för år. I fråga om villkoren för åtnjutande av de å nämnda stat upptagna
avlöningsförmåner gällde (se Bihang till Svensk författningssamling för år
1908, nr 58, sid. 5), att med ordinarie befattning hos musikaliska akademien
eller vid musikkonservatoriet icke finge förenas sådan tjänstebefattning
eller sådant xippdrag annorstädes, som akademien, efter prövning, funne
inverka Underligt för tjänstgöringen hos akademien eller vid musikkonservatoriet.
Dessa bestämmelser utgjorde alltså icke något ovillkorligt
hinder för att med sådan befattning vid musikkonservatoriet, som av
sökanden innehades, förena annan tjänst å rikets stat, således även
militär beställning.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 60 käft. (Nr 71—72.) <ät is 2
Ansökan av
musikdirektören
E. E. N:son
Willners.
Yttranden av
militärmyndigheterna.
Yttrande av
de sakkunniga
för verkställande
av utredning
rörande
lönereglering
vid
armén och
marinen in. m.
10
Kungl. Majits
beslut den 25
oktober 1918.
Framställning
av musikaliska
akademien.
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 73.
Enligt gällande bestämmelser för åtnjutande av den av 1918 års
riksdag beslutade tillfälliga löneförbättringen åt viss personal vid armén
finge emellertid med beställning eller befattning, för vilken löneförbättring
utginge, icke förenas annan till den civila förvaltningen hörande
tjänst å rikets stat än gymnastiklärarbefattning eller annan tjänst å
riksdagens stat. Då sökandens befattning vid musikkonservatoriet otvivelaktigt
vore att anse såsom tjänst å rikets stat i den mening, som i
förevarande sammanhang avsåges, syntes alltså tillstånd icke kunna lämnas
sökanden att, därest han önskade åtnjuta tillfällig löneförbättring för sin
militära beställning, med denna förena omförmälda tjänst vid musikkonservatoriet.
Såsom ett i viss mån jämförligt fall ville emellertid de sakkunniga
erinra om, att Kungl. Maj:t vid ett tillfälle medgivit en ordinarie kassör
och bokhållare hos medicinalstyrelsen att — utan hinder därav, att enligt
för medicinalstyrelsen gällande avlöningsvillkor med ämbete eller tjänst
därstädes icke finge förenas annan tjänst å rikets stat — med sin berörda
tjänst förena den med lön och tjänstgöringspenningar till sammanlagt
belopp av 2,000 kronor avlönade kassörs- och bokhållartjänsten hos
överintendentsämbetet, så länge en sådan förening utan hinder för göromålens
behöriga gång inom någotdera verket visade sig kunna äga
rum (1902 års löneregleringskommittés utlåtande XLVI, sid. 26).
Slutligen ville de sakkunniga framhålla, att ehuru de fastslagna
villkoren för åtnjutande av den viss personal vid armén tillerkända
tillfälliga löneförbättringen, enligt vad ovan anförts, syntes lägga hinder
i vägen för sökanden att på samma gång uppbära sådan tillfällig löneförbättring
och innehava lärarbefattning på ordinarie stat vid musikkonservatoriet,
en blivande utredning möjligen skulle kunna giva vid handen,
att ändrade bestämmelser i förevarande avseende vore önskvärda. En
sådan utredning vore emellertid de sakkunniga icke för det dåvarande
i tillfälle att lämna.
Enligt beslut den 25 oktober 1918 fann Kungl. Maj:t den gjorda
ansökningen icke kunna bifallas.
Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 november 1918 har nu musikaliska
akademien framhållit, att förenämnda bestämmelse i kungörelsen
den 20 juni 1918 medförde, att bemälde Willners ävensom musikdirektören
Hessler, vilka båda vore anställda som ordinarie lärare i spelning
å blåsinstrument vid musikkonservatorium, icke kunde komma i åtnjutande
av den ifrågavarande tillfälliga löneförbättringen. Under sådana förhållanden
kunde lätt äventyras, att ifrågavarande personer funne med sin
Kung1. May.ts Proposition Nr 72.
11
fördel förenligt att lämna sina lärarbefattningar vid mnsikkonservatorium.
Möjligheten att inom arméns musikpersonal finna andra personer villiga att
under ovannämnda villkor åtaga sig sagda lärartjänster syntes vara tvivelaktig,
och svårigheten att finna civila musiker med tillräcklig kunskap i ämnet
torde med hänsyn till den ifrågavarande konstartens säregenhet vara uppenbar.
Det borde vidare framhållas, att musikkonservatorium vore ett statens
läroverk med skyldighet att examinera musikdirektörer för armén, och det
syntes vid sådant förhållande vara av största betydelse, att deras utbildning
handleddes av militärmusiker.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde musikaliska akademien,
bland annat, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta därom, att musikdirektörerna
Willners och Hessler finge, utan hinder därav att de förenade
befattning å aktiv stat vid armén med ordinarie lärarbefattning vid musikkonservatorium,
uppbära tillfällig löneförbättring för åren 1918 och 1919.
Vad i ärendet sålunda förekommit synes mig innefatta fullgiltiga Departementsskäl
därtill, att Willners och Hessler erhålla tillstånd att med bibehål- chefenlande
av ifrågavarande lärarbefattningar vid musikkonservatoriet komma
i åtnjutande av den för deras musikbeställningar vid armén fastställda
tillfälliga löneförbättringen. Då emellertid Kungl. Maj:t icke äger befogenhet
att bevilja dylik dispens från de av riksdagen prövade villkor
och bestämmelser för åtnjutande av den tillfälliga löneförbättringen,
torde riksdagens medgivande härutinnan böra inhämtas.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen medgiva,
att musikfanjunkaren vid fortifikationen, musikdirektören Ernst Emanuel
N:son Willners och musikfanjunkaren vid Svea livgarde, musikdirektören
Gustaf Emil Hessler må, utan hinder av gällande villkor och bestämmelser
för åtnjutande av tillfällig löneförbättring under åren 1918 och 1919
för viss personal vid armén, med bibehållande av innehavande befattningar
såsom lärare vid musikkonservatorium åtnjuta med deras beställningar
vid armén förenad tillfällig löneförbättring för nämnda två år.»
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
ITr protokollet:
Thomas Adlercreutz.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1919:44 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillstånd för musikfanjunkarna, musikdirektörerna Ernst Emanuel N:son Willners och Gu s. 12 i texten
- SU 1919:22 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillstånd för musikfanjunkarna, musikdirektörerna Ernst Emanuel N:son Willners och Gustaf Emil Hess a1 i texten