Sök i Ratio Lex

Angående sättet för bestridande av kostnaderna för officerares och underofficerares över stat samt officerares av reserven tjänstgöring vid flottan resp. kustartilleriet samt för marinintendenturkåren i flottans reserv tillhörande marinintendenters tjänstgöring vid flottan

1919-02-04 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:80, Angående sättet för bestridande av kostnaderna för officerares och underofficerares över stat samt officerares av reserven tjänstgöring vid flottan resp. kustartilleriet samt för marinintendenturkåren i flottans reserv tillhörande marinintendenters tjänstgöring vid flottan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

1

Nr 80.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående sättet för

bestridande av kostnaderna för officerares och underofficerares

över stat samt officerares av reserven tjänstgöring

vid flottan resp. kustartilleriet samt för marinintendenturkåren

i flottans reserv tillhörande marinintendenters

tjänstgöring vid flottan; given Stockholms slott den 4

februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjö förs varsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

dels att kostnaderna för kustartilleriet tillhörande officerares och

underofficerares över stat fullgörande av i reglemente för marinen stadgad

tjänstgöringsskyldighet må bestridas av förslagsanslaget till avlöning för

kustartilleriets personal,

dels att kostnaderna för frivillig tjänstgöring vid flottan resp. kustartilleriet

av officerare över stat samt officerare i reserven, reservofficerare

och officerare å reservstat må, i den mån sådan tjänstgöring betingas

av vakanser inom vederbörande officerskår, bestridas av förslagsanslagen

till avlöning för flottans kårer och stater resp. kustartilleriets personal,

dock högst till belopp, som motsvarar vakanta löner å staten för vederbörande

officerskår,

dels ock att kostnaderna för frivillig tjänstgöring vid flottan av marinintendenturkåren

i flottans reserv tillhörande marinintendenter må, i den mån

sådan tjänstgöring betingas av vakanser inom marinintendenturkåren,

bestridas av förslagsanslaget till avlöning för flottans kårer och stater,

dock högst till belopp, som motsvarar vakanta löner å marinintendenturkåren

s stat.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 68 käft. (Nr 80.)

17619 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung1. Maj:ts proposition Nr 80.

Reserv officerares

tjänstgöring

vid

kustartilleriet.

Framställning

av

chefen för

kustartilleriet.

Proposition

nr 396 till

1918 års

lagtima

riksdag.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde härefter

följande.

I skrivelse den 20 mars 1918 hemställde chefen för kustartilleriet

med hänsyn till det stora antalet vakanser i subalternofficersgraderna,

att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att vid kustartilleriet tjänstgöringsskyldiga

reservofficerare tills vidare finge på frivillighetens väg inkallas

till tjänstgöring till högst det antal, vartill vakanserna i ovannämnda

grader uppginge.

Häröver avgåvos utlåtanden av chefen för marinstaben och marinförvaltningen.

Med anledning av denna framställning och då för ändamålet erforderliga

medel ej funnos tillgängliga, föreslog Kungl. Maj:t i en till

1918 års lagtima riksdag avlåten proposition, nr 396, att riksdagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.ts ''proposition Nr 80.

3

måtte medgiva, att kostnaderna för reservofficerares tjänstgöring vid

kustartilleriet finge, i den mån sådan tjänstgöring betingades av vakanser

inom officerskåren vid kustartilleriet, bestridas av förslagsanslaget till

avlöning för kustartilleriets personal.

I skrivelse den 4 juni 1918, nr 277, anmälde riksdagen, att vad

Kungl. Maj:t sålunda föreslagit av riksdagen bifallits.

Sedermera har fråga väckts dels om utverkande av liknande medgivande

för flottans vidkommande, dels om beredande av medel till avlöning

under tjänstgöring åt över stat kvarstående officerare.

I sistnämnda hänseende ber jag först få erinra om stadgandet i

§ 60 av reglemente för marinen, del III, att officer eller under
officer,

vilken undfått avsked från beställning på stat med tillstånd

att såsom lönlös kvarstå i kustartilleriets stam, är skyldig att under den

tid, han såsom lönlös kvarstår, fullgöra regementsövningarna samt att

träda i tjänst vid större rustning senast inom 30 dagar efter erhållen

kallelse.

För flottans över stat kvarstående personal finnes dylik tjänstgöringsskyldighet

ej uttryckligt föreskriven.

I skrivelse den 3 juli 1918 gjorde chefen för kustartilleriet framställning

om att sju officerare vid kustartilleriet, vilka undfått avsked

från beställning på stat med tillstånd att såsom lönlösa kvarstå i kustartilleriets

stam, måtte beordras att jämlikt ovan berörda föreskrift fullgöra

1918 års regementsövningar vid vederbörande truppförband.

I häröver den 17 juli 1918 avgivet utlåtande anförde marinförvaltningen

följande.

Enligt föreskrift i kungörelsen den 3 december 1915 angående

avlöning till personal vid marinen, som erhållit avsked med tillstånd

att kvarstå såsom lönlös i flottan eller kustartilleriet, skulle de avlöningsförmåner,

som utginge under tjänstgöring, vilken efter kallelse

verkställdes, bestridas av medel, som anvisades av Konungen. Före den

omläggning av förskottsväsendet, som genom beslut vid 1918 års lagtima

riksdag kommit till stånd, torde ämbetsverket hava föreslagit, att kostnaderna

finge förskjutas av omhänderhavande medel för att sedermera

anmälas till ersättande av riksdagen. Då så nu icke finge ske, kunde

marinförvaltningen icke föreslå annat än att ifrågavarande kostnader

finge bestridas av femte huvudtitelns anslag till extra utgifter, men ville

Riksdagen s

skrivelse

nr 277.

Officerares

Över stat

tjänstgöring

vid kustartilleriet.

Chefens

för kustartilleriet

skrivelse

den 3 juli

1918.

Utlåtande

av marinförvaltningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

Kungl.

Maj:ts beslut

den 2

augu sti

1918.

Departementschefens

ämbetsskrivelse

den

9 oktober

1918.

Chefens för

marinstahen

skrivelse den

16 oktober

1918.

ämbetsverket erinra om att sagda anslag redan förut vore mycket anlitat

och därför som sin åsikt framhålla, att utgiften endast borde komma till

stånd under den förutsättningen, att inkallandet av ifrågavarande officerare

vore oundgängligen nödvändigt.

Marinförvaltningen ville även erinra om att i proposition till 1918

års riksdag gjorts framställning om att kostnaderna för reservofficerares

tjänstgöring vid kustartilleriet skulle, i den mån sådan tjänstgöring betingades

av vakanser inom officerskåren, bestridas av förslagsanslaget

till avlöning för kustartilleriets personal. Denna proposition hade av

riksdagen blivit bifallen. Framställningen till riksdagen gällde emellertid

endast reservofficerare. Men de skäl, som läge till grund för framställningen,

torde även göra sig gällande i fråga om den personal, som

här avsåges, varför marinförvaltningen ifrågasatte, om icke framställning

borde göras till riksdagen även för här ifrågavarande personal.

Vid föredragning av detta ärende den 2 augusti 1918 fann Kungl.

Maj:t — som ansåg den för bestridande av kostnader för dylik personals

tjänstgöring förut anlitade utvägen att låta densamma med omhänderhavande

medel förskjutas för att framdeles hos riksdagen anmälas

till ersättande icke vidare böra ifrågakomma — för gott att, med hänsyn

därtill att medel för ifrågavarande ändamål icke vore avsedda eller eljest

för Kungl. Maj:t tillgängliga under år 1918, förordna, att nämnda officerare

icke skulle inkallas till fullgörande av 1918 års regementsövningar.

Då det alltså synts böra tagas under övervägande, huruvida icke

beträffande kostnaderna för officerares över stat tjänstgöring behov förelåge

av medgivande, motsvarande det ovan omförmälda, som lämnats

av 1918 års lagtima riksdag, har jag genom ämbetsbrev den 9 oktober

1918 anmodat chefen för marinstaben att i samråd med chefen för kustartilleriet,

såvitt kustartilleriet anginge, verkställa utredning i nämnda

hänseende samt skyndsamt inkomma med det yttrande och förslag, vartill

utredningen kunde föranleda.

I skrivelse den 16 oktober 1918 har chefen för marinstaben med

anledning härav anfört följande.

Inom såväl flottans som kustartilleriets officerskårer förefunnes ett

mycket stort antal vakanser. Sålunda uppginge nämnda antal för det

dåvarande vid flottan till omkring 30, varjämte ett lika stort antal

officerare erhållit tjänstledighet under viss tid med avstående av löneförmåner,

och vid kustartilleriet till omkring 23. Bristen i förhållande

till gällande stater utgjorde sålunda vid båda vapenslagen omkring 18 %.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.is proposition Nr 80.

Det funnes anledning att antaga, att nämnda brist vid en blivande

avmobilisering av flottan komme att ytterligare ökas. Följden härav bleve,

att marinens krigsberedskap icke kunde upprätthållas, att planlagda

övningar icke kunde nöjaktigt bedrivas samt att svårigheter uppstode

att på ett tillfredsställande sätt tillgodose behovet av instruktionsbefäl

för personalens utbildning m. m., såvida icke särskilda åtgärder snarast

vidtoges för att tillgodose det mest trängande officersbehovet.

Bland dylika åtgärder, som borde ifrågakomma, vore beredandet

av möjlighet att efter skedd avmobilisering av flottan på frivillighetens

väg inkalla officerare i reserven i likhet med vad för kustartilleriet medgivits.

Därjämte syntes det, med hänsyn till behovet av att underlätta

officerares på stat tjänstgöring samt vidmakthållandet av övriga officerares

av reserven och officerares över stat tjänstbarhet och intresse för vapnet,

önskvärt, att åtgärder vidtoges för att möjliggöra även nämnda officerares

inträde i någon tids tjänstgöring vid flottan resp. kustartilleriet. För

detta ändamål erfordrades emellertid att nödiga medel gjordes tillgängliga

för att i den mån ovannämnda officerare inträdde i tjänstgöring bereda

dem samma avlöning och övriga förmåner, som enligt stat eller eljest

tillkomme officerare på stat av flottans eller kustartilleriets stam av motsvarande

grad. För dem, som åtnjöte pension, borde denna under dylik

tjänstgöring innehållas.

I detta samband borde även, vad ''kustartilleriet beträffade, framhållas,

att jämlikt reglemente för marinen, del III, vore officer, vilken

undfått avsked från beställning på stat med tillstånd att såsom lönlös

kvarstå i stammen, skyldig att under den tid, han såsom lönlös kvarstode,

fullgöra regementsövningarna. Inkallelse till dylik tjänstgöring

hade under år 1918 icke ägt rum, enär medel för avlöning av på detta

sätt inkallad personal icke stode till förfogande. Då det, med hänsyn

till såväl ifrågavarande officerares egen utbildning som även och i

främsta rummet till den erforderliga befälstillgången under regeinentsövningarna

vore av största vikt att dessa inkallelser obehindrat kunde

försiggå, torde jämväl i detta fall för ändamålet erforderliga medel böra

göras tillgängliga.

Samtliga av här berörda inkallelser förauledda kostnader syntes böra

utgå av förslagsanslagen till avlöning för flottans resp. kustartilleriets

personal.

På grund av vad sålunda anförts finge marinstabschefen hemställa,

att proposition måtte avlåtas till 1919 års riksdag om medgivande, att

kostnaderna för officerares över stat tjänstgöring vid flottan resp. kustartilleriet

finge, i den mån sådan tjänstgöring betingades av vakanser inom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

resp. officerskårer eller föranleddes av i vederbörligt tjänstgöriugsreglemente

för marinen anbefalld tjänstgöringsskyldighet, bestridas av förslagsanslagen

till avlöning för flottans resp. kustartilleriets personal, i den

mån dessa anslag därtill lämnade tillgång.

Marinförvait- Marin förvaltningen har i den 25 oktober 1918 avgivet utlåtande för

”tand? de tf" s''n del tillstyrkt, att proposition måtte avlåtas till riksdagen i det syfte,

25 oktober chefens för marinstaben skrivelse avsåge.

1918. °

pirektionens Genom remiss den 3 december 1918 har direktionen över flottans

pemdnnBkaaKa PenBionskassa anbefallts att avgiva utlåtande över chefens för marinstaben

utlåtande framställning, såvitt anginge frågan om innehållande av pension i de

d<ber51918*“’ fall, som i handlingarna omförmäldes. Det sålunda infordrade utlåtandet

har avgivits den 5 december 1918, och har direktionen däruti anfört

följande.

Med avseende å innehållande av pensionsförmåner stadgade krigsavlöningsreglementet

den 25 september 1914 i 4 § 1 mom., att »till

personal, som åtnjuter krigsavlöning, utgår icke pension eller fyllnadspension

ur flottans pensionskassa, utan uppbäras dessa under krigstjänstgöringstiden

av statsverket». I förordningen den 11 juni 1915

med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. m. vid marinen

på krigsfot förekomme icke något dylikt stadgande. Enligt 13 §

3 mom. av flottans pensionskassas reglemente vore emellertid den,

som åtnjöte lön på rikets stat, icke berättigad till fyllnadspension genom

pensionskassan. I enlighet med denna bestämmelse innehölles alltså

efter den 1 augusti 1915 för pensionär, som inkallats till krigstjänstgöring,

endast fyllnadspensionen, varemot pensionen till honom utginge.

Då det emellertid icke kunde anses riktigt, att en jämlikt nu föreliggande

förslag i enlighet med sin egen vilja inkallad''pensionär skulle i

avlöningshänseende bliva bättre ställd än den, som kvarstode på stat,

finge direktionen tillstyrka, att i enlighet med chefens för marinstaben

förslag den föreskriften meddelades, att för pensionär under nu ifrågasatt

tjänstgöring skulle innehållas såväl pension som fyllnadspension.

Direktionen ville framhålla, att enligt flottans pensionskassas reglemente

pensionsförmånerna utbetalades förskottsvis för varje kalendermånad,

samt att enligt 4 § i förordningen den 3 december 1915

angående anställning i flottans reserv av personal, som förut tillhört

någon av flottans militära kårer, och 2 § i kungörelsen den 31 augusti

1914 angående anställning i kustartilleriets reserv av personal, som

förut tillhört kustartilleriet, till officer, tillhörande flottans eller kust
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj:ts proposition Nr 80.

artilleriets reserv, vilken efter kallelse inställt sig till tjänstgöring, den

del av avlöningen, som motsvarade bland annat lönen, utginge från

och med den månad, under vilken tjänstgöringen toge sin början. Vid

sådant förhållande komme eu under loppet av en månad till tjänstgöring

inkallad pensionär att för samma månad åtnjuta såväl pension som

lön, men ansåge direktionen emellertid icke att skyldighet för sådant

fall att återbetala redan uppburen pension borde stadgas.

Därest, i enlighet med chefens för marinstaben förslag, för ifrågavarande

pensionärer under tjänstgöringstiden skulle komma att innehållas

såväl pension som fyllnadspension, syntes böra föreskrivas, att

sådan pensionär för samma tid åliggande gratialavgifter till flottans pensionskassa

skulle å pensionärens löneförmåner innehållas av den myndighet,

som utbetalade hans avlöning, och till pensionskassan inbetalas.

Därjämte ville direktionen framhålla lämpligheten av att direktionen,

så snart en pensionär inkallats till tjänstgöring, erhölle meddelande

därom i och för omedelbart innehållande av till honom eljest utgående

pension, och på det att direktionen måtte bliva i tillfälle lämna vederbörande

myndighet uppgift å storleken av den gratialavgift, som borde

för den inkallade innehållas.

I skrivelse den 9 december 1918 har därefter chefen för marinintendenturkåren

anfört följande.

Av marinintendenturkårens reserv vore för närvarande inkallade vid

Stockholms station 6 intendenter och vid Karlskrona station 2 intendenter.

För den händelse mobiliseringen upphörde, skulle stationerna förlora

dessa arbetskrafter. Enär å marinintendenturkårens stat från och med

år 1919 antalet vakanser beräknades till 10, skulle det vid sådant förhållande,

oavsett att för lägre kvalificerat arbete funnes tillgång å extra

biträden, bliva synnerligen svårt om ej omöjligt att vederbörligen upprätthålla

tjänsten, helst efter mobiliseringens slut en hel del arbete återstode

att utföra såsom en följd av den mobilisering, som under omkring

fyra och ett halvt år varit anbefalld.

Med anledning därav hemställde chefen för marinintendenturkåren,

att Kungl. Maj:t ville dels medgiva att, för den händelse mobiliseringen

av flottan upphörde, personal av marinintendenturkåren i

flottans reserv finge med eget begivande inkallas till tjänstgöring vid

marinen, dels äska riksdagens medgivande till att avlöning för sålunda

inkallad personal finge utgå av anslaget till avlöning för flottans kårer

och stater, dock högst till belopp, som motsvarade vakanta löner å marinintendenturkårens

stat.

Ohefens

för marinintendenturkåren

skrivelse

den 9

december

1918.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefens
yttrande.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

I likhet med myndigheterna anser jag, att kostnaderna för avlöning

åt kustartilleriofficerare över stat, vilka jämlikt ovan återgivna bestämmelser

i § 60 av reglemente för marinen, del III, inkallas till tjänstgöring,

böra utgå från förslagsanslaget till avlöning för kustartilleriets

personal. På enahanda sätt torde höra bestridas såväl motsvarande

kostnader för underofficerare över stat som kostnaderna för avlöning åt

officerare över stat under frivillig tjänstgöring vid kustartilleriet. I själva

verket utgör detta ett led i strävandet att undgå förskottssystemet, och

det föreslagna förfaringssättet är nödvändigt så länge viss tjänstgöringsskyldighet

åligger personal över stat.

De föreliggande framställningarna om medgivande att av förslagsanslaget

till avlöning för flottans kårer och stater få använda erforderliga

medel för att bestrida kostnaderna för avlöning åt officerare över stat

och officerare av reserven samt marinintendenturkåren i flottans reserv

tillhörande marinintendenter under frivillig tjänstgöring hava framkallats

av det förefintliga betydande antalet vakanser inom flottans officerskår och

marinintendenturkåren. Åven med den begränsade verksamhet, som efter

det kriget upphört kommer att råda inom flottan, bliva dessa vakanser

så besvärande för tjänstens behöriga gång, att det måste anses önskvärt

att, i den mån så kan ske, söka åstadkomma att personal, som kvarstår

över stat eller tillhör reserven, genom frivilligt inträde i tjänst utfyller

vakanserna. \ isserligen torde endast ringa utsikt förefinnas att i nämnvärd

omfattning på detta sätt kunna häva svårigheterna, men den av

myndigheterna föreslagna åtgärden torde dock böra prövas. Härvid synes

det mig även vara en naturlig och riktig anordning att, i motsvarighet

till vad som redan förut medgivits beträffande kostnaderna för reservofficerares

tjänstgöring vid kustartilleriet, de kostnader, som föranledas

av sålunda ifrågasatt tjänstgöring vid flottan, bestridas av förslagsanslaget

till avlöning för flottans kårer och stater.

Såsom nyss angivits har 1918 års lagtima riksdag lämnat motsvarande

medgivande beträffande sättet för bestridande av kostnaderna för

reservofficerares tjänstgöring vid kustartilleriet. Uttrycket reservofficerare

innefattar emellertid icke alla de officerare tillhörande reserven, vilka

kunna ifrågakomma att inkallas till frivillig tjänstgöring. Därunder innefattas

sålunda varken officerare, vilka före uppnådd pensionsålder erhållit

avsked med tillstånd att inträda i reserven, officerare, vilka vid inträde i

pensionsåldern erhållit avsked och jämlikt dem åliggande skyldighet

under viss tid kvarstå i reserven, eller officerare på reservstat — de sistnämnda

kunna ju också tänkas vara villiga att underkasta sig någon

tids tjänstgöring utöver den, som i berörda egenskap åligger dem. Med

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition Nr 80.

anledning härav synes det mig önskvärt att hos riksdagen hemställes

om en utvidgning i sålunda erforderlig omfattning av ovan omförmälda,

av 1918 års lagtima riksdag lämnade medgivande.

I likhet med chefen för marinstaben anser jag det lämpligt, att för

pensionär under nu ifrågasatt tjänstgöring innehålles såväl pension

som fyllnadspension. I samband därmed torde, på sätt direktionen överflottans

pensionskassa föreslagit, böra föreskrivas, att sådan pensionär

för samma tid åliggande gratialavgifter till flottans pensionskassa skola

å pensionärens löneförmåner innehållas av den myndighet, som utbetalar

hans avlöning, och till pensionskassan inbetalas.

Beträffande officer å reservstat, som redan för honom i denna egenskap

åliggande tjänstgöringsskyldighet uppbär viss avlöning, torde böra

tillses, att hans avlöning under här avsedd frivillig tjänstgöring icke

bliver högre än att sammanlagda avlöningen enligt stat för reservstaten

och på grund av frivillig tjänstgöring, för år räknat, uppgår till samma

belopp som för motsvarande befattningshavare i stammen. Detta syfte

torde vinnas, därest officer å reservstat under frivillig tjänstgöring av

den motsvarande befattningshavare i stammen tillkommande fasta lönen

endast erhåller vad som å tiden för sådan tjänstgöring belöper av skillnaden

mellan nämnda lön och honom enligt den för reservstat för marinen

lastställda stfiten tillkommande sådan lön. .

Föreskrifter i sålunda angivna hänseenden torde böra meddelas av

Kungl. Maj:t.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att kostnaderna för kustartilleriet tillhörande officerares och

underofficerares över stat fullgörande av i reglemente för marinen stadgad

tjänstgöringsskyldighet må bestridas av förslagsanslaget till avlöning för

kustartilleriets personal,

dels att kostnaderna för frivillig tjänstgöring vid flottan resp. kustartilleriet

av officerare över stat samt officerare i reserven, reservofficerare

och officerare å reservstat må, i den mån sådan tjänstgöring betingas

av vakanser inom vederbörande officerskår, bestridas av förslagsanslagen

till avlöning för flottans kårer och stater resp. kustartilleriets personal,

dock högst till belopp, som motsvarar vakanta löner å staten för

vederbörande officerskår,

dels ock att kostnaderna för frivillig tjänstgöring vid flottan av marinintendenturkåren

i flottans reserv tillhörande marinintendenter må, i den

mån sådan tjänstgöring betingas av vakanser inom marinintendenturkåren,

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 1 samt. 68 käft. (Nr 80.) 176 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majds proposition Nr 80.

bestridas av förslagsanslaget till avlöning för flottans kårer och stater,

dock högst till belopp, som motsvarar vakanta löner å marinintendenturkårens

stat.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till

riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid detta protokoll

fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Carl Ridderstad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:32 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sättet för bestridande av kostnaderna för officerares och underofficerares över stat s s. 3 i texten
  2. SU 1919:20 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sättet för bestridande av kostnaderna för officerares och underofficerares över stat samt officerar a1 i texten