Angående sättet för bestridande av kostnaderna för officerares och underofficerares över stat samt officerares av reserven tjänstgöring vid flottan resp. kustartilleriet samt för marinintendenturkåren i flottans reserv tillhörande marinintendenters tjänstgöring vid flottan
1919-02-04 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:80, Angående sättet för bestridande av kostnaderna för officerares och underofficerares över stat samt officerares av reserven tjänstgöring vid flottan resp. kustartilleriet samt för marinintendenturkåren i flottans reserv tillhörande marinintendenters tjänstgöring vid flottan
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.
1
Nr 80.
Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående sättet för
bestridande av kostnaderna för officerares och underofficerares
över stat samt officerares av reserven tjänstgöring
vid flottan resp. kustartilleriet samt för marinintendenturkåren
i flottans reserv tillhörande marinintendenters
tjänstgöring vid flottan; given Stockholms slott den 4
februari 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjö förs varsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
dels att kostnaderna för kustartilleriet tillhörande officerares och
underofficerares över stat fullgörande av i reglemente för marinen stadgad
tjänstgöringsskyldighet må bestridas av förslagsanslaget till avlöning för
kustartilleriets personal,
dels att kostnaderna för frivillig tjänstgöring vid flottan resp. kustartilleriet
av officerare över stat samt officerare i reserven, reservofficerare
och officerare å reservstat må, i den mån sådan tjänstgöring betingas
av vakanser inom vederbörande officerskår, bestridas av förslagsanslagen
till avlöning för flottans kårer och stater resp. kustartilleriets personal,
dock högst till belopp, som motsvarar vakanta löner å staten för vederbörande
officerskår,
dels ock att kostnaderna för frivillig tjänstgöring vid flottan av marinintendenturkåren
i flottans reserv tillhörande marinintendenter må, i den mån
sådan tjänstgöring betingas av vakanser inom marinintendenturkåren,
bestridas av förslagsanslaget till avlöning för flottans kårer och stater,
dock högst till belopp, som motsvarar vakanta löner å marinintendenturkåren
s stat.
GUSTAF.
Erik Palmstierna.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 68 käft. (Nr 80.)
17619 1
2
Kung1. Maj:ts proposition Nr 80.
Reserv officerares
tjänstgöring
vid
kustartilleriet.
Framställning
av
chefen för
kustartilleriet.
Proposition
nr 396 till
1918 års
lagtima
riksdag.
Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 februari 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde härefter
följande.
I skrivelse den 20 mars 1918 hemställde chefen för kustartilleriet
med hänsyn till det stora antalet vakanser i subalternofficersgraderna,
att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att vid kustartilleriet tjänstgöringsskyldiga
reservofficerare tills vidare finge på frivillighetens väg inkallas
till tjänstgöring till högst det antal, vartill vakanserna i ovannämnda
grader uppginge.
Häröver avgåvos utlåtanden av chefen för marinstaben och marinförvaltningen.
Med anledning av denna framställning och då för ändamålet erforderliga
medel ej funnos tillgängliga, föreslog Kungl. Maj:t i en till
1918 års lagtima riksdag avlåten proposition, nr 396, att riksdagen
Kung1. Maj.ts ''proposition Nr 80.
3
måtte medgiva, att kostnaderna för reservofficerares tjänstgöring vid
kustartilleriet finge, i den mån sådan tjänstgöring betingades av vakanser
inom officerskåren vid kustartilleriet, bestridas av förslagsanslaget till
avlöning för kustartilleriets personal.
I skrivelse den 4 juni 1918, nr 277, anmälde riksdagen, att vad
Kungl. Maj:t sålunda föreslagit av riksdagen bifallits.
Sedermera har fråga väckts dels om utverkande av liknande medgivande
för flottans vidkommande, dels om beredande av medel till avlöning
under tjänstgöring åt över stat kvarstående officerare.
I sistnämnda hänseende ber jag först få erinra om stadgandet i
§ 60 av reglemente för marinen, del III, att officer eller under
officer,
vilken undfått avsked från beställning på stat med tillstånd
att såsom lönlös kvarstå i kustartilleriets stam, är skyldig att under den
tid, han såsom lönlös kvarstår, fullgöra regementsövningarna samt att
träda i tjänst vid större rustning senast inom 30 dagar efter erhållen
kallelse.
För flottans över stat kvarstående personal finnes dylik tjänstgöringsskyldighet
ej uttryckligt föreskriven.
I skrivelse den 3 juli 1918 gjorde chefen för kustartilleriet framställning
om att sju officerare vid kustartilleriet, vilka undfått avsked
från beställning på stat med tillstånd att såsom lönlösa kvarstå i kustartilleriets
stam, måtte beordras att jämlikt ovan berörda föreskrift fullgöra
1918 års regementsövningar vid vederbörande truppförband.
I häröver den 17 juli 1918 avgivet utlåtande anförde marinförvaltningen
följande.
Enligt föreskrift i kungörelsen den 3 december 1915 angående
avlöning till personal vid marinen, som erhållit avsked med tillstånd
att kvarstå såsom lönlös i flottan eller kustartilleriet, skulle de avlöningsförmåner,
som utginge under tjänstgöring, vilken efter kallelse
verkställdes, bestridas av medel, som anvisades av Konungen. Före den
omläggning av förskottsväsendet, som genom beslut vid 1918 års lagtima
riksdag kommit till stånd, torde ämbetsverket hava föreslagit, att kostnaderna
finge förskjutas av omhänderhavande medel för att sedermera
anmälas till ersättande av riksdagen. Då så nu icke finge ske, kunde
marinförvaltningen icke föreslå annat än att ifrågavarande kostnader
finge bestridas av femte huvudtitelns anslag till extra utgifter, men ville
Riksdagen s
skrivelse
nr 277.
Officerares
Över stat
tjänstgöring
vid kustartilleriet.
Chefens
för kustartilleriet
skrivelse
den 3 juli
1918.
Utlåtande
av marinförvaltningen.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.
Kungl.
Maj:ts beslut
den 2
augu sti
1918.
Departementschefens
ämbetsskrivelse
den
9 oktober
1918.
Chefens för
marinstahen
skrivelse den
16 oktober
1918.
ämbetsverket erinra om att sagda anslag redan förut vore mycket anlitat
och därför som sin åsikt framhålla, att utgiften endast borde komma till
stånd under den förutsättningen, att inkallandet av ifrågavarande officerare
vore oundgängligen nödvändigt.
Marinförvaltningen ville även erinra om att i proposition till 1918
års riksdag gjorts framställning om att kostnaderna för reservofficerares
tjänstgöring vid kustartilleriet skulle, i den mån sådan tjänstgöring betingades
av vakanser inom officerskåren, bestridas av förslagsanslaget
till avlöning för kustartilleriets personal. Denna proposition hade av
riksdagen blivit bifallen. Framställningen till riksdagen gällde emellertid
endast reservofficerare. Men de skäl, som läge till grund för framställningen,
torde även göra sig gällande i fråga om den personal, som
här avsåges, varför marinförvaltningen ifrågasatte, om icke framställning
borde göras till riksdagen även för här ifrågavarande personal.
Vid föredragning av detta ärende den 2 augusti 1918 fann Kungl.
Maj:t — som ansåg den för bestridande av kostnader för dylik personals
tjänstgöring förut anlitade utvägen att låta densamma med omhänderhavande
medel förskjutas för att framdeles hos riksdagen anmälas
till ersättande icke vidare böra ifrågakomma — för gott att, med hänsyn
därtill att medel för ifrågavarande ändamål icke vore avsedda eller eljest
för Kungl. Maj:t tillgängliga under år 1918, förordna, att nämnda officerare
icke skulle inkallas till fullgörande av 1918 års regementsövningar.
Då det alltså synts böra tagas under övervägande, huruvida icke
beträffande kostnaderna för officerares över stat tjänstgöring behov förelåge
av medgivande, motsvarande det ovan omförmälda, som lämnats
av 1918 års lagtima riksdag, har jag genom ämbetsbrev den 9 oktober
1918 anmodat chefen för marinstaben att i samråd med chefen för kustartilleriet,
såvitt kustartilleriet anginge, verkställa utredning i nämnda
hänseende samt skyndsamt inkomma med det yttrande och förslag, vartill
utredningen kunde föranleda.
I skrivelse den 16 oktober 1918 har chefen för marinstaben med
anledning härav anfört följande.
Inom såväl flottans som kustartilleriets officerskårer förefunnes ett
mycket stort antal vakanser. Sålunda uppginge nämnda antal för det
dåvarande vid flottan till omkring 30, varjämte ett lika stort antal
officerare erhållit tjänstledighet under viss tid med avstående av löneförmåner,
och vid kustartilleriet till omkring 23. Bristen i förhållande
till gällande stater utgjorde sålunda vid båda vapenslagen omkring 18 %.
5
Kungl. Maj.is proposition Nr 80.
Det funnes anledning att antaga, att nämnda brist vid en blivande
avmobilisering av flottan komme att ytterligare ökas. Följden härav bleve,
att marinens krigsberedskap icke kunde upprätthållas, att planlagda
övningar icke kunde nöjaktigt bedrivas samt att svårigheter uppstode
att på ett tillfredsställande sätt tillgodose behovet av instruktionsbefäl
för personalens utbildning m. m., såvida icke särskilda åtgärder snarast
vidtoges för att tillgodose det mest trängande officersbehovet.
Bland dylika åtgärder, som borde ifrågakomma, vore beredandet
av möjlighet att efter skedd avmobilisering av flottan på frivillighetens
väg inkalla officerare i reserven i likhet med vad för kustartilleriet medgivits.
Därjämte syntes det, med hänsyn till behovet av att underlätta
officerares på stat tjänstgöring samt vidmakthållandet av övriga officerares
av reserven och officerares över stat tjänstbarhet och intresse för vapnet,
önskvärt, att åtgärder vidtoges för att möjliggöra även nämnda officerares
inträde i någon tids tjänstgöring vid flottan resp. kustartilleriet. För
detta ändamål erfordrades emellertid att nödiga medel gjordes tillgängliga
för att i den mån ovannämnda officerare inträdde i tjänstgöring bereda
dem samma avlöning och övriga förmåner, som enligt stat eller eljest
tillkomme officerare på stat av flottans eller kustartilleriets stam av motsvarande
grad. För dem, som åtnjöte pension, borde denna under dylik
tjänstgöring innehållas.
I detta samband borde även, vad ''kustartilleriet beträffade, framhållas,
att jämlikt reglemente för marinen, del III, vore officer, vilken
undfått avsked från beställning på stat med tillstånd att såsom lönlös
kvarstå i stammen, skyldig att under den tid, han såsom lönlös kvarstode,
fullgöra regementsövningarna. Inkallelse till dylik tjänstgöring
hade under år 1918 icke ägt rum, enär medel för avlöning av på detta
sätt inkallad personal icke stode till förfogande. Då det, med hänsyn
till såväl ifrågavarande officerares egen utbildning som även och i
främsta rummet till den erforderliga befälstillgången under regeinentsövningarna
vore av största vikt att dessa inkallelser obehindrat kunde
försiggå, torde jämväl i detta fall för ändamålet erforderliga medel böra
göras tillgängliga.
Samtliga av här berörda inkallelser förauledda kostnader syntes böra
utgå av förslagsanslagen till avlöning för flottans resp. kustartilleriets
personal.
På grund av vad sålunda anförts finge marinstabschefen hemställa,
att proposition måtte avlåtas till 1919 års riksdag om medgivande, att
kostnaderna för officerares över stat tjänstgöring vid flottan resp. kustartilleriet
finge, i den mån sådan tjänstgöring betingades av vakanser inom
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.
resp. officerskårer eller föranleddes av i vederbörligt tjänstgöriugsreglemente
för marinen anbefalld tjänstgöringsskyldighet, bestridas av förslagsanslagen
till avlöning för flottans resp. kustartilleriets personal, i den
mån dessa anslag därtill lämnade tillgång.
Marinförvait- Marin förvaltningen har i den 25 oktober 1918 avgivet utlåtande för
”tand? de tf" s''n del tillstyrkt, att proposition måtte avlåtas till riksdagen i det syfte,
25 oktober chefens för marinstaben skrivelse avsåge.
1918. °
pirektionens Genom remiss den 3 december 1918 har direktionen över flottans
pemdnnBkaaKa PenBionskassa anbefallts att avgiva utlåtande över chefens för marinstaben
utlåtande framställning, såvitt anginge frågan om innehållande av pension i de
d<ber51918*“’ fall, som i handlingarna omförmäldes. Det sålunda infordrade utlåtandet
har avgivits den 5 december 1918, och har direktionen däruti anfört
följande.
Med avseende å innehållande av pensionsförmåner stadgade krigsavlöningsreglementet
den 25 september 1914 i 4 § 1 mom., att »till
personal, som åtnjuter krigsavlöning, utgår icke pension eller fyllnadspension
ur flottans pensionskassa, utan uppbäras dessa under krigstjänstgöringstiden
av statsverket». I förordningen den 11 juni 1915
med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. m. vid marinen
på krigsfot förekomme icke något dylikt stadgande. Enligt 13 §
3 mom. av flottans pensionskassas reglemente vore emellertid den,
som åtnjöte lön på rikets stat, icke berättigad till fyllnadspension genom
pensionskassan. I enlighet med denna bestämmelse innehölles alltså
efter den 1 augusti 1915 för pensionär, som inkallats till krigstjänstgöring,
endast fyllnadspensionen, varemot pensionen till honom utginge.
Då det emellertid icke kunde anses riktigt, att en jämlikt nu föreliggande
förslag i enlighet med sin egen vilja inkallad''pensionär skulle i
avlöningshänseende bliva bättre ställd än den, som kvarstode på stat,
finge direktionen tillstyrka, att i enlighet med chefens för marinstaben
förslag den föreskriften meddelades, att för pensionär under nu ifrågasatt
tjänstgöring skulle innehållas såväl pension som fyllnadspension.
Direktionen ville framhålla, att enligt flottans pensionskassas reglemente
pensionsförmånerna utbetalades förskottsvis för varje kalendermånad,
samt att enligt 4 § i förordningen den 3 december 1915
angående anställning i flottans reserv av personal, som förut tillhört
någon av flottans militära kårer, och 2 § i kungörelsen den 31 augusti
1914 angående anställning i kustartilleriets reserv av personal, som
förut tillhört kustartilleriet, till officer, tillhörande flottans eller kust
-
7
Kung!. Maj:ts proposition Nr 80.
artilleriets reserv, vilken efter kallelse inställt sig till tjänstgöring, den
del av avlöningen, som motsvarade bland annat lönen, utginge från
och med den månad, under vilken tjänstgöringen toge sin början. Vid
sådant förhållande komme eu under loppet av en månad till tjänstgöring
inkallad pensionär att för samma månad åtnjuta såväl pension som
lön, men ansåge direktionen emellertid icke att skyldighet för sådant
fall att återbetala redan uppburen pension borde stadgas.
Därest, i enlighet med chefens för marinstaben förslag, för ifrågavarande
pensionärer under tjänstgöringstiden skulle komma att innehållas
såväl pension som fyllnadspension, syntes böra föreskrivas, att
sådan pensionär för samma tid åliggande gratialavgifter till flottans pensionskassa
skulle å pensionärens löneförmåner innehållas av den myndighet,
som utbetalade hans avlöning, och till pensionskassan inbetalas.
Därjämte ville direktionen framhålla lämpligheten av att direktionen,
så snart en pensionär inkallats till tjänstgöring, erhölle meddelande
därom i och för omedelbart innehållande av till honom eljest utgående
pension, och på det att direktionen måtte bliva i tillfälle lämna vederbörande
myndighet uppgift å storleken av den gratialavgift, som borde
för den inkallade innehållas.
I skrivelse den 9 december 1918 har därefter chefen för marinintendenturkåren
anfört följande.
Av marinintendenturkårens reserv vore för närvarande inkallade vid
Stockholms station 6 intendenter och vid Karlskrona station 2 intendenter.
För den händelse mobiliseringen upphörde, skulle stationerna förlora
dessa arbetskrafter. Enär å marinintendenturkårens stat från och med
år 1919 antalet vakanser beräknades till 10, skulle det vid sådant förhållande,
oavsett att för lägre kvalificerat arbete funnes tillgång å extra
biträden, bliva synnerligen svårt om ej omöjligt att vederbörligen upprätthålla
tjänsten, helst efter mobiliseringens slut en hel del arbete återstode
att utföra såsom en följd av den mobilisering, som under omkring
fyra och ett halvt år varit anbefalld.
Med anledning därav hemställde chefen för marinintendenturkåren,
att Kungl. Maj:t ville dels medgiva att, för den händelse mobiliseringen
av flottan upphörde, personal av marinintendenturkåren i
flottans reserv finge med eget begivande inkallas till tjänstgöring vid
marinen, dels äska riksdagens medgivande till att avlöning för sålunda
inkallad personal finge utgå av anslaget till avlöning för flottans kårer
och stater, dock högst till belopp, som motsvarade vakanta löner å marinintendenturkårens
stat.
Ohefens
för marinintendenturkåren
skrivelse
den 9
december
1918.
8
Departements
chefens
yttrande.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.
I likhet med myndigheterna anser jag, att kostnaderna för avlöning
åt kustartilleriofficerare över stat, vilka jämlikt ovan återgivna bestämmelser
i § 60 av reglemente för marinen, del III, inkallas till tjänstgöring,
böra utgå från förslagsanslaget till avlöning för kustartilleriets
personal. På enahanda sätt torde höra bestridas såväl motsvarande
kostnader för underofficerare över stat som kostnaderna för avlöning åt
officerare över stat under frivillig tjänstgöring vid kustartilleriet. I själva
verket utgör detta ett led i strävandet att undgå förskottssystemet, och
det föreslagna förfaringssättet är nödvändigt så länge viss tjänstgöringsskyldighet
åligger personal över stat.
De föreliggande framställningarna om medgivande att av förslagsanslaget
till avlöning för flottans kårer och stater få använda erforderliga
medel för att bestrida kostnaderna för avlöning åt officerare över stat
och officerare av reserven samt marinintendenturkåren i flottans reserv
tillhörande marinintendenter under frivillig tjänstgöring hava framkallats
av det förefintliga betydande antalet vakanser inom flottans officerskår och
marinintendenturkåren. Åven med den begränsade verksamhet, som efter
det kriget upphört kommer att råda inom flottan, bliva dessa vakanser
så besvärande för tjänstens behöriga gång, att det måste anses önskvärt
att, i den mån så kan ske, söka åstadkomma att personal, som kvarstår
över stat eller tillhör reserven, genom frivilligt inträde i tjänst utfyller
vakanserna. \ isserligen torde endast ringa utsikt förefinnas att i nämnvärd
omfattning på detta sätt kunna häva svårigheterna, men den av
myndigheterna föreslagna åtgärden torde dock böra prövas. Härvid synes
det mig även vara en naturlig och riktig anordning att, i motsvarighet
till vad som redan förut medgivits beträffande kostnaderna för reservofficerares
tjänstgöring vid kustartilleriet, de kostnader, som föranledas
av sålunda ifrågasatt tjänstgöring vid flottan, bestridas av förslagsanslaget
till avlöning för flottans kårer och stater.
Såsom nyss angivits har 1918 års lagtima riksdag lämnat motsvarande
medgivande beträffande sättet för bestridande av kostnaderna för
reservofficerares tjänstgöring vid kustartilleriet. Uttrycket reservofficerare
innefattar emellertid icke alla de officerare tillhörande reserven, vilka
kunna ifrågakomma att inkallas till frivillig tjänstgöring. Därunder innefattas
sålunda varken officerare, vilka före uppnådd pensionsålder erhållit
avsked med tillstånd att inträda i reserven, officerare, vilka vid inträde i
pensionsåldern erhållit avsked och jämlikt dem åliggande skyldighet
under viss tid kvarstå i reserven, eller officerare på reservstat — de sistnämnda
kunna ju också tänkas vara villiga att underkasta sig någon
tids tjänstgöring utöver den, som i berörda egenskap åligger dem. Med
9
Kungl. Maj. ts proposition Nr 80.
anledning härav synes det mig önskvärt att hos riksdagen hemställes
om en utvidgning i sålunda erforderlig omfattning av ovan omförmälda,
av 1918 års lagtima riksdag lämnade medgivande.
I likhet med chefen för marinstaben anser jag det lämpligt, att för
pensionär under nu ifrågasatt tjänstgöring innehålles såväl pension
som fyllnadspension. I samband därmed torde, på sätt direktionen överflottans
pensionskassa föreslagit, böra föreskrivas, att sådan pensionär
för samma tid åliggande gratialavgifter till flottans pensionskassa skola
å pensionärens löneförmåner innehållas av den myndighet, som utbetalar
hans avlöning, och till pensionskassan inbetalas.
Beträffande officer å reservstat, som redan för honom i denna egenskap
åliggande tjänstgöringsskyldighet uppbär viss avlöning, torde böra
tillses, att hans avlöning under här avsedd frivillig tjänstgöring icke
bliver högre än att sammanlagda avlöningen enligt stat för reservstaten
och på grund av frivillig tjänstgöring, för år räknat, uppgår till samma
belopp som för motsvarande befattningshavare i stammen. Detta syfte
torde vinnas, därest officer å reservstat under frivillig tjänstgöring av
den motsvarande befattningshavare i stammen tillkommande fasta lönen
endast erhåller vad som å tiden för sådan tjänstgöring belöper av skillnaden
mellan nämnda lön och honom enligt den för reservstat för marinen
lastställda stfiten tillkommande sådan lön. .
Föreskrifter i sålunda angivna hänseenden torde böra meddelas av
Kungl. Maj:t.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
dels att kostnaderna för kustartilleriet tillhörande officerares och
underofficerares över stat fullgörande av i reglemente för marinen stadgad
tjänstgöringsskyldighet må bestridas av förslagsanslaget till avlöning för
kustartilleriets personal,
dels att kostnaderna för frivillig tjänstgöring vid flottan resp. kustartilleriet
av officerare över stat samt officerare i reserven, reservofficerare
och officerare å reservstat må, i den mån sådan tjänstgöring betingas
av vakanser inom vederbörande officerskår, bestridas av förslagsanslagen
till avlöning för flottans kårer och stater resp. kustartilleriets personal,
dock högst till belopp, som motsvarar vakanta löner å staten för
vederbörande officerskår,
dels ock att kostnaderna för frivillig tjänstgöring vid flottan av marinintendenturkåren
i flottans reserv tillhörande marinintendenter må, i den
mån sådan tjänstgöring betingas av vakanser inom marinintendenturkåren,
Bihang till riksdagens protokoll 1910. 1 samt. 68 käft. (Nr 80.) 176 19 2
10
Kungl. Majds proposition Nr 80.
bestridas av förslagsanslaget till avlöning för flottans kårer och stater,
dock högst till belopp, som motsvarar vakanta löner å marinintendenturkårens
stat.
Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till
riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid detta protokoll
fogad bilaga utvisar.
Ur protokollet:
Carl Ridderstad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1919:32 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sättet för bestridande av kostnaderna för officerares och underofficerares över stat s s. 3 i texten
- SU 1919:20 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sättet för bestridande av kostnaderna för officerares och underofficerares över stat samt officerar a1 i texten