Sök i Ratio Lex

Angående förhöjd avlöning åt t. f. verkmästarna vid Åkers krutbruk C. A. Malmsten och J. E. Eriksson

1919-01-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:9, Angående förhöjd avlöning åt t. f. verkmästarna vid Åkers krutbruk C. A. Malmsten och J. E. Eriksson

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 9.

1

Nr 9.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förhöjd

avlöning åt t. f. verkmästarna vid Åkers krutbruk C. A.

Malmsten och J. E. Eriksson; given Stockholms slott

den 17 januari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen medgiva,

dels att till vardera av t. f. verkmästarna av andra klassen vid

Åkers krutbruk Carl August Malmsten och Johan Erik Eriksson må,

räknat från och med den 1 januari 1916, utöver förmåner av fri bostad,

bränsle och lyse, utgå en kontant avlöning, motsvarande de enligt staten

för artilleriets fabriker och tyganstalter för verkmästare av andra klassen

fastställda förmåner av lön och dagavlöning samt därjämte servisbidrag

och ålderstillägg, tillhopa 1,942 kronor för år räknat, att efter avdragför

redan uppburen avlöning under tiden efter den 1 januari 1916 såsom

arvode utgå från berörda stat med däri uppförda belopp för lön och

dagavlöning, tillhopa 1,630 kronor, samt i övrigt från vederbörliga anslag

för tillverkningen vid krutbruket,

dels ock att i fråga om tillträdande och bibehållande av denna avlöning

må i tillämpliga delar gälla vad i avlöningsreglementet för armén

är stadgat i fråga om tillträdande och bibehållande av lön, dagavlöning,

servisbidrag och ålderstillägg.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 9 Käft. (Nr 9.)

82 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 9.

Utdrag av protokollet över lantför sv ar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 17 januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson, yttrade härefter:

»Å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter finnas uppförda

två verkmästarbeställningar av andra klassen med lön 900 kronor och

dagavlöning 730 kronor eller tillhopa 1,630 kronor för vardera samt

med rätt till ett ålderstillägg av 300 kronor efter fem års väl vitsordad

tjänst.

Enligt anmärkning till staten skall löntagare, som tillförsäkrats

andra än de för honom i staten angivna avlöningsförmåner, bibehållas

vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar

övergå till de i staten upptagna.

Armeförvait- Uti skrivelse den 14 oktober 1915 anförde arméförvaltningens

»rulta*- artilleridepartement, bland annat, att förut omförmälda båda beställdepartemente

ningar såsom verkmästare av andra klassen vore avsedda för Åkers

ur''oktee\9ib. krutbruk. Motsvarande tjänstgöring därstädes hade förut sedan den 1

december 1904 bestritts av förmännen Carl August Malmsten och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr .9.

3

Johan Erik Eriksson mot ett arvode för vardera av 1,650 kronor årligen.

Då de, om deras anställning varit å stat, redan skulle hava intjänt det

å staten upptagna ålderstillägg och då, om de nu erliölle fullmakt å

beställningarna, men ej nämnda förmån förr än efter fem år, deras avlöning

under denna tid skulle bliva mindre än förut, ansåge departementet,

att Malmsten och Eriksson borde, om de utnämndes till verkmästare

av andra klassen, få för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig

sin föregående tjänstetid såsom förmän med motsvarande tjänstgöring.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t i en till 1916 års riksdag

avlåten proposition, nr 79, riksdagen medgiva, bland annat, att Malmsten

och Eriksson vid utnämning till verkmästare av andra klassen Unge

för rätt till åtnjutande av de med vederbörande beställningar förenade

ålderstillägg tillgodoräkna sig eu var den tid, han förut innehaft eller

tjänstgjort i befattning vid lantförsvaret med motsvarande tjänstgöringsskyldighet.

Denna framställning blev av riksdagen bifallen.

I skrivelse den 16 oktober 1916 anmälde arméförvaltningens artilleridepartement,

att då såväl Malmsten som Eriksson uppnått mer än 50

levnadsår, tvekan uppstått angående lämpligheten av att utnämna dem

till ordinarie beställning. Artilleridepartementet hade därför hos direktionen

över arméns pensionskassa gjort förfrågan angående deras tjänstårsberäkning

och därmed sammanhängande rättighet till erhållande av

pension m. m., och hade direktionen till svar härå meddelat,

att i händelse Malmsten och Eriksson komme att utnämnas till

innehavare av ifrågavarande tjänster på stat, de först den 30 november

1934 bleve berättigade att — om de till dess kvarstode i tjänst — med

då innehavande 30 tjänstår avgå med pension och fyllnadspension vid

respektive 69 och 67 års ålder,

att de retroaktivavgifter, som vid delaktighets vinnande i pensionskassan

ålåge dem att erlägga, utgjorde: till arméns pensionskassa för

vardera av dem 6 procent å 180 kronor för tiden från och med den 1

december 1904 till den månad, då de tillträdde beställningen på stat,

och till nya änkekassan 3 Va procent å 900 kronor för Malmsten från

den 1 januari 1895 och för Eriksson från den 1 januari 1897 till den

månad, då beställning på stat tillträddes, samt

att någon gång i särskilt ömmande fall retroaktivavgift till arméns

pensionskassa efterskänkts och utsträckning av amorteringstiden med
-

Proposition

till 1916 års

riksdag.

Arir.éförvaltningens

artilleridepartements

skrivelse den

16 okt. 1916.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 9.

givits för inbetalning av retroaktivavgifter till nya änkekassan från

stadgade tiden av två år till förn år.

I anledning av vad sålunda blivit upplyst och särskilt med hänsyn

därtill, att Malmsten och Eriksson, som icke skulle bliva pensionsmässiga

förr än vid uppnadda respektive 67 och 69 års ålder, möjligen skulle

komma att kvarstanna i tjänst längre tid än de vore tjänstdugliga,

ausåge _ artilleridepartementet sig icke kunna förorda, att de utnämndes

till ordinarie innehavare av ifrågavarande beställningar.

• Efter samråd med arméförvaltningens civila departement hemställde

därför artilleridepartementet, att Kungl. Magt måtte medgiva, att Malmsten

och Eriksson, utan att erhålla beställningar å merberörda stat, finge,

så länge de på förordnande uppehölle de med verkmästarbeställningarna

förenade göromål, åtnjuta, förutom såsom dittills naturaförmåner av fri

bostad samt bränsle och lyse, kontant avlöning med 1,930 kronor för

ar räknat, att utgå med 1,630 kronor från avlöningsanslagct och 300

kronor från anslaget till ålderstillägg.

\Ue"futMai:t8 Enligt beslut den 25 maj 1917 fann Kungl.

25emåj 19X7. framställning icke kunna bifallas.

Maj:t ifrågavarande

ArninSa"sU'' • Uti skrivelse den 12 november 1917 gjorde arméförvaltningens

artilleri8 artilleridepartement förnyad framställning i enahanda syfte samt anBkrWene

den därvid> att Malmsten och Eriksson uti en av styresmannen för

12 november Äbers krutbruk med tillstyrkan av bifall överlämnad skrift framhållit,

1917. att da de sedan december månad 1904 skött samma befattningar, som

på grund av sin ansvarsfulla natur nu ändrats från förmans- till verkmästarbefattningar,

de ansåge sig fullt förtjänta av det ålderstillägg,

som under normala förhållanden skulle tillkommit innehavare på stat

av befattningarna efter fem års väl vitsordad tjänst. Därför anhölle de,

att ett dylikt ålderstillägg eller motsvarande ersättning måtte åt dem utverkas,

att utgå från och med den 1 januari 1916. I sammanhang

härmed ville de framhålla, att något nattarbete ej varit ifrågasatt varken

vid tiden för deras anställning- eller vid den nya statens upprättande,

men att de varannan vecka fått utföra nattarbete, utan att härför några

förmåner i löneväg beretts dem. Häri funne de en ytterligare anledning

föreligga, för att deras avlöningsfråga måtte komma under prövning.

Kuugi. Hajas Jämväl denna framställning blev av Kungl. Makt enligt beslut den

2b!prn ms. 2 aPril 1918 lämnad ataa bifall.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 9.

Styresmannen för Åkers krutbruk har nu i skrivelse till arméför- Framatsiiuing

valtningens artilleridepartement den 30 april 1918 anhållit, att förnyad maa''nns^re{g"r

framställning till Kungl. Maj:t måtte göras, med hemställan att proposition Åkers kruti

ärendet måtte avlåtas till riksdagen; och har han därvid i huvudsak bruk''

anfört, att såsom motiv till avslaget å artilleridepartementets framställning

hade anförts, att enligt anmärkning till den nya staten, som med

år 1916 trätt i kraft, skulle löntagare, som tillförsäkrats andra än do

för honom i staten angivna avlöningsförmånerna, bibehållas vid sina

förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskade övergå

till de i denna stat upptagna. Ifrågavarande båda t. f. verkmästare hade

emellertid icke ställts i fritt val att ingå på den nya staten, utan av artilleridepartementet

på grund av ålders- och pensionsskäl anmodats att icke

söka sig in på stat under löfte, att, såsom ock skett, framställning av

departementet skulle göras, så att de om möjligt erhölle samma avlöningsförmåner,

som genom riksdagens skrivelse den 20 maj 1916 tillförsäkrats

dem, om de utnämnts till verkmästare av andra klassen å staten för

artilleriets fabriker och tyganstalter.

Förutom vad verkmästarna själva i förevarande avseende anfört i

ovannämnda ansökan, ville styresmannen ytterligare framhålla, dels att

det under nuvarande förhållanden skulle vara hart när omöjligt att ersätta

dessa verkmästare från annat håll, då endast ett mycket begränsat

antal personer funnes inom landet, som vore utbildade inom

deras specialfack, dels ock att det syntes styresmannen vara varken

lämpligt eller billigt, att, såsom vid krutbruket under senaste året varit

fallet, en verkmästare av andra klassen finge (inberäknat ersättning för

nattjänstgöring, men frånsett krigstidstillägg) uppbära lägre avlöningsförmåner

än dem, som deras underlydande förmän och några av arbetarna

åtnjutit.

Slutligen har styresmannen meddelat, att Malmsten och Eriksson,

av vilka den förre vore född den 30 september 1865 och den senare

den 27 oktober 1867, haft anställning såsom arbetare vid krutbruket,

Malmsten under tiden den 1 oktober 1894—den 30 november 1904 och

Eriksson under tiden den 8 oktober 1895— den 30 november 1904; att

de vid krutbrukets utvidgning på grund av sin särskilda duglighet den

1 december 1904 förordnats till förmän; samt att de därefter kvarstått

i denna egenskap vid krutbruket, tills de den 1 januari 1916 förordnats

att uppehålla de med samma befattningar förenade göromål i egenskap

av t. f. verkmästare av andra klassen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Arméförvaltningens

artilleri- och

civila departements

skrivelse den

15 aug. 1918.

Departements
chefen.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr !).

Med anledning av vad styresmannen för krutbruket sålunda anfört,

hava arméförvaltningens artilleri- och civila departement i skrivelse

den 15 augusti 1918 anhållit att ånyo få förelägga detta ärende Kung!.

Maj:ts prövning. I likhet med styresmannen ansåge departementen,

att på grund av dels det synnerligen krävande arbetet, som Malmsten

och Eriksson hade att fullgöra vid krutbraket, dels ock deras stora

yrkesskicklighet och långa tjänstgöringstid, det vore med rättvisa och

billighet förenat, att åtgärder vidtoges i det av styresmannen angivna

syfte. Då nu därjämte på skäl, som närmare utvecklats i artilleridepartementets

förut nämnda skrivelser den 16 oktober 1916 och den

12 november 1917, berörda verkmästare icke kunde förordnas till verkmästare

av andra klassen å stat, och desamma ej heller lämpligen,

såväl med hänsyn till statens intresse som av billighetsskäl i avseende

å dem själva, borde utan eget förvållande av andra i beställningarna

ersättas, syntes det vara nödvändigt att för dem utfinna någon utväg,

så att de kunde erhålla samma löneförmåner, som om de, enligt vad de

själva åstunda^ blivit förordnade i beställning å stat, i vilket fall de nu skulle

hava uppburit enligt fastställd stat för de av dem skötta beställningarna

bestämda avlöningsförmåner, nämligen såväl lön, dagavlöning och servisbidrag

som ålderstillägg.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde artilleri- och civila

departementen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, dels

att till vardera av Malmsten och Eriksson finge, räknat från och med

den 1 januari 1916, utöver förmåner av fri bostad, bränsle och lyse, utgå

kontant avlöning, motsvarande de enligt staten för artilleriets fabriker

och tyganstalter för verkmästare av andra klassen fastställda förmåner

av lön och dagavlöning samt därjämte servisbidrag och ålderstillägg,

tillhopa 1,942 kronor för år räknat, att efter avdrag för redan uppburen

avlöning under tiden efter den 1 januari 1916 såsom arvode utgå från

berörda stat för artilleriets fabriker och tyganstalter med däri uppförda

belopp för lön och dagavlöning, tillhopa 1,630 kronor, samt i övrigt

från vederbörliga anslag för tillverkningen vid krutbruket, dels ock att

i fråga om tillträdande och bibehållande av denna avlöning finge i tilllämpliga

delar gälla vad i avlöningsreglementet för armén vore stadgat

i fråga om tillträdande och bibehållande av lön, dagavlöning, servisbidrag

och ålderstillägg.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava Malmsten och

Eriksson alltsedan år 1904 bestritt tjänstgöring, motsvarande den, som

åligger verkmästare vid Åkers krutbruk, mot åtnjutande av, förutom fri

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 9.

bostad med bränsle ock lyse, ett årligt arvode av 1,650 kronor. Sedan

ifrågavarande tjänster från ock med år 1916 uppförts å stat såsom

verkmästarbefattningar av andra klassen med för vardera lön ock dagavlöning

om tillköpa 1,630 kronor jämte inkvarterings- ock servisbidrag

enligt författningarna ävensom ett ålderstillägg å lönen av 300 kronor

efter 5 års väl vitsordad tjänst, medgav 1916 års riksdag, på därom av

Kungl. Maj:t gjord framställning, att Malmsten ock Eriksson vid utnämning

till verkmästare av andra klassen finge i avseende å rätt till

ålderstillägg tillgodoräkna sig förut omförmälda tjänstgöring.

Med hänsyn till ifrågavarande befattningskavares jämförelsevis framskridna

ålder samt vissa därav följande olägenketer i avseende å deras

pensionering, för den kändelse de utnämndes till innekavare av ordinarie

beställning — omständigheter, som av vederbörande myndighet givetvis

bort beaktas redan vid avlåtandet av den framställning, som låg till

grund för Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1916 års riksdag —

bär, såsom förut nämnts, arméförvaltningen sedermera vid upprepade

tillfällen hemställt, att Malmsten ock Eriksson måtte, med bibehållande

av sin hittillsvarande ställning såsom t. f. verkmästare, komma i åtnjutande

av samma avlöningsförmåner, som skulle kava tillkommit dem

vid utnämning till ordinarie beställning; men har Kungl. Maj:t funnit

sig sakna befogenhet att härtill lämna bifall. Då emellertid av den

senast i ärendet gjorda framställningen otvetydigt framgår, att omförmälda

befattningshavare själva önskat erhålla beställning på stat men i

anledning av uttrycklig anmodan från artilleridepartementets sida avstått

från att därom göra ansökan, anser jag omständigheterna påkalla avlåtande

till riksdagen av proposition i ämnet. Mot det av annéförvaltningens

artilleri- ock civila departement framställda förslaget rörande

propositionens innebörd kar jag icke något att erinra.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen medgiva,

dels att till vardera av t. f. verkmästarna av andra klassen vid

Åkers krutbruk Carl August Malmsten och Johan Erik Eriksson må,

räknat från och med den 1 januari 1916, utöver förmåner av fri bostad,

bränsle och lyse, utgå en kontant avlöning, motsvarande de enligt staten

för artilleriets fabriker och tyganstalter för verkmästare av andra klassen

fastställda förmåner av lön och dagavlöning samt därjämte servisbidrag

och ålderstillägg, tillhopa. 1,942 kronor för år räknat, att efter avdrag

för redan uppburen avlöning under tiden efter den 1 januari 1916 såsom

arvode utgå från berörda stat med däri uppförda belopp för lön och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 9.

dagavlöning, tillhopa 1,630 kronor, samt i övrigt från vederbörliga anslag

för tillverkningen vid krutbruket,

dels ock att i fråga om tillträdande och bibehållande av denna

avlöning må i tillämpliga delar gälla vad i avlöningsreglementet för

armén är stadgat i fråga om tillträdande och bibehållande av lön, dagavlöning,

servisbidrag och ålderstillägg.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Or protokollet:

Erik von Horn.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:38 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förhöjd avlöning åt t. f. verkmästarna vid Åkers krutbruk C. A. Malmsten och J. E. Er a1 i texten
  2. SU 1919:13 Utlåtande i anledning av Kung!. AIdj:ts proposition angående förhöjd avlöning åt t. f. verkmästarna vid Åkers krutbruk C. A. Malmsten och J. E. Eriksson. s. 1 i texten