Angående beredande av avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet
1919-02-14 · 19 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 16 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:93, Angående beredande av avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet
Dokumentets text
Kung!. Maj:ts proposition Nr &?.
1
Nr 93.
Kungl. Majits proposition till riksdagen angående beredande
av avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden
vid flottan och kustartilleriet; given Stockholms slott den
14 februari 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att
på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag av
60,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj :t
meddelas, användas till beredande av avlöningsfyllnad för år 1919 åt
sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet, som
med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden
för manskap och vilka genom denna befordran komma att under
nämnda år lida minskning i sina löneförmåner, med iakttagande att dylik
avlöningsfyllnad icke må till någon beställningshavare utgå med högre
belopp än 225 kronor.
GUSTAF.
Erik Palmstierna.
Bihang till riksdagens protokoll 1919.
/ samt.
75 käft. (Nr 93.)
402 1 9
1
2
Kungl. May.ts proposition Nr 93.
Inrättande av
en 3:e underofficer
sgr ad
vid flottan
och kustartilleriet.
Framställning
om avlönings
fyllnad
m. m. för
underofficerare
av
3:e graden.
Utdrag av protokollet över sjö försvar sär en deri, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
14 februari 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén.
Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde härefter
följande.
Vid 1918 års lagtima riksdag beslöts inrättande från och med år
1919 av en ny underofficersgrad vid flottan, resp. kustartilleriet, underofficerare
av 3:e graden. Till denna grad avsågs att överföra 675
underolficerskorpraler vid flottan och 183 underofficerskorpraler vid kustartilleriet.
Då jag den 9 januari 1919 underställde Kungl. Maj:ts prövning de
särskilda medelsbehov, som under femte huvudtiteln borde tillgodoses
genom anslag å tilläggsstat för år 1919, anmälde jag*), hurusom i en
*) Femte huvudtiteln, 1919 års tilläggsstat, sid. 32 och 33.
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.
till sjöförsvarsdepartementet den 15 augusti 1918 ingiven promemoria
åtskilliga underofficerskorpraler vid flottan ock kustartilleriet — under
framhållande, att de genom överflyttning till underofficerare av 3:e graden
skulle komma i åtnjutande av betydligt mindre avlöningsförmåner
än om de fortfarande kvarstode såsom underofficerskorpraler — anhållit,
bland annat, att underofficerare av 3:e graden under den tid, den provisoriska
löneregleringen komme att gälla, måtte tillerkännas viss ökning
i fastställd avlöningsstat i och för utjämning av nämnda skillnad i avlöningsförmåner.
Denna skillnad vore beroende på de stegrade värden,
som för närvarande utginge såsom ersättning för vissa naturaförmåner
(portion och beklädnad).
Jag anmälde tillika, att utlåtanden häröver avgivits av chefen för
marinstaben efter samråd med chefen för kustartilleriet och av marinförvaltningen
samt att de sakkunniga rörande lönereglering för arméns
och marinens personal därefter anbefallts att avgiva utlåtande i ärendet.
Enär sådant utlåtande vid ovannämnda tidpunkt ännu icke inkommit till
Kungl. Maj:t, kunde jag då ej underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.
Emellertid syntes det mig, att medel för ändamålet borde tagas
i beräkning vid framställningen till riksdagen i fråga om anslagsbehoven
å tilläggsstat för år 1919, även om det icke då kunde avgöras, huruvida
proposition i ämnet komme att föreläggas 1919 års riksdag.
I enlighet med min av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
föreslog också Kungl. Maj:t riksdagen att i avvaktan på den
proposition angående beviljande av anslag till tillfällig löneförbättring
åt underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet, Kungl.
Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål å
tilläggsstat för år 1919 beräkna ett förslagsanslag av 60,000 kronor.
Sedan berörda sakkunniga numera avgivit det infordrade utlåtandet,
anhåller jag att ånyo få anmäla ärendet hos Kungl. Maj:t.
I ovannämnda promemoria ifrågasättas följande åtgärder till avhjälpande
av den angivna ojämnheten i avlöningsförmåner, nämligen:
a) att underofficerare av 3:e graden måtte tillerkännas eu ökning i
fastställd avlöningsstat av 225 kronor för år;
b) att vid sjötjänstgöring underofficerare av 3:e graden måtte erhålla
sjötillägg med samma belopp, som enligt nu gällande bestämmelser
utginge till underofficerskorpraler;
c) att vid sjötjänstgöring, eller, vad kustartilleriet beträffade, vid förläggning
å försvarsanstalt, till underofficerare av 3:e graden måtte utgå
skepps-(natura-)portion och mässpenningar i likhet med för övriga underofficerare;
samt
Chefens för
marinstaben
utlåtande den
19 november
1918.
4 Kutig1. Maj:ts proposition Nr 93.
d) att vid befordran till underofficerare av 3:e graden måtte utanordnas
årets beklädnadsersättning, 200 kronor, eller, vad kustartilleriet
beträffade, motsvarande belopp av den fastställda lönen, förskottsvis med
hela summan och med skyldighet för den, som under året avginge ur
tjänst, att återbetala den del av uppburet förskott, som beräknades ej
vara intjänt.
Sedermera hava underofficerskorpralerna den 12 september 1918
avgivit ännu en promemoria, varuti de framställt följande alternativa
förslag till åtgärder i syfte att förebygga att de genom överflyttning
till underofficerare av 3:e graden skulle komma att få mindre avlöningsförmåner
än om de fortfarande kvarstode såsom underofficerskorpraler.
Alt. I. I bestämmelserna för krigstidstillägg under de år den provisoriska
löneregleringen kommer att gälla, intages en bestämmelse av
ungefär följande innehåll:
»Därest de sammanlagda avlöningsförmånerna per månad för underofficer
av 3:e graden vid marinen skulle understiga de förmåner han
hade åtnjutit, om han kvarstått såsom underofficerskorpral, skall det
månatligen utfallande krigstidstillägget höjas med så stort belopp per
månad att ovannämnda avlöningsförmåner bliva lika».
Alt. II. Av riksdagen begäres ett särskilt anslag, vars storlek
bestämmes med ledning av skillnaden mellan underofficerskorpralers och
underofficerares av 3:e graden avlöningsförmåner under januari månad
resp. år.
Alt. III. Från naturaunderhålls- och beklädnadsanslagen överföras
till anslagen för underofficerskårerna de belopp, som inbesparas genom
underofficerskorpralernas överföring till underofficerskåren, för att utbetalas
till underofficer av 3:e graden såsom skillnad mellan den avlöning,
han åtnjuter som sådan och de löneförmåner han åtnjutit, om han kvarstått
såsom underofficerskorpral.
Chefen för marinstaben har, efter att hava inhämtat yttranden från
vederbörande myndigheter vid flottans båda stationer samt efter att hava
samrått med chefen för kustartilleriet, den 19 november 1918 avgivit
infordrat utlåtande i ärendet.
Beträffande åtgärder för utjämnandet av skillnad mellan underofficerares
av 3:e graden och underofficerskorpralers avlöningsförmåner har
chefen för marinstaben därvid anfört följande.
Den för underofficerare av 3:e graden av Kungl. Maj:t föreslagna
och av riksdagen godkända årslönen uppginge till 1,744 kronor 30 öre,
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.
under det att avlöningsförmånerna per år för underofficers korpraler enligt
propositionen nr 356 till 1918 års riksdag angåves normalt till 1,430 kronor
25 öre. Angående förstnämnda belopp uttalade chefen för sjöförsvarsdepartementet
till statsrådsprotokollet, bilagt nämnda proposition, att han
ansåge de till underofficerare av 3:e graden föreslagna löneförmånerna
tämligen lågt satta.
Inrättandet av den nya underofficersgraden vid marinen avsåge att
förbättra underofficerskorpralernas ställning i allmänhet och särskilt att
giva dem en tryggare och säkrare position i ekonomiskt avseende. Genom
nu rådande abnormt höga pris å livsmedel och beklädnadsvaror
m. m. med därav följande höga ersättningsbelopp för dessa naturaförmåner,
syntes det emellertid, genom vad underofficerskorpralerna i av
dem avgivna promemorior påvisat, som om underofficerare av 3:e graden
skulle komma i ett i ekonomiskt hänseende ogynnsammare läge än de
i underofficerskorpralsgraden kvarstående. Ett dylikt förhållande vore
givetvis icke förenligt med den tankegång, som legat till grund för
upprättandet av den nya underofficersgraden. Det syntes därför chefen
för marinstaben icke allenast i hög grad önskvärt, utan rent av nödvändigt
att sådana åtgärder vidtoges, att de ekonomiska förmåner, som
tillkomme underofficerare av 3:e graden, icke måtte bliva mindre än de
till underofficerskorpralerna utgående avlönings- och naturaförmånerna.
Av de förfaringssätt för vinnande av detta mål, som av underofficerskorpralerna
i promemorian av den 12 september 1918 föreslagits, torde
alternativet II vara mest praktiskt och värt beaktande. Visserligen skulle
härigenom variationerna i de till underofficerskorpralerna utgående ersättningsbeloppens
storlek icke kunna följas under årets lopp i den mån
ändringar i portions- och beklädnadspris förekomme, men torde de därmed
förknippade olägenheterna icke vara allt för stora och under alla
omständigheter mindre än de med de övriga förslagen förenade. Alternativ
I vore i sak av samma innebörd som alternativ II, men syntes icke
lämpligt, enär krigstidstillägget, som väl även under år 1919 komme att
utgå med viss procent av avlöningsförmånernas storlek, härigenom skulle
för eu viss kategori statstjänare utgå enligt andra grunder än för övriga.
Vad alternativ III beträffade, torde detsamma icke böra genomföras, enär
såväl beklädnadsanslag som naturaunderhållsanslag komme att minskas
med anledning av att större delen av underofficerskorpralerna komme
att överflyttas till underofficerskåren.
Med hänsyn till det sålunda anförda funne chefen för marinstaben det
vara av behovet påkallat, att av 1919 års riksdag äskades ett extra anslag
å tilläggsstat för samma år, i syfte att utjämna avlöningsförmånerna
6
Kungi. Maj:ts proposition Nr 93.
för underofficerare av 3:e graden på sådant sätt, att dessa underofficerare
icke erhölle mindre ekonomiska förmåner än de skulle hava erhållit,
om de kvarstått som underofficerskorpraler. Storleken av detta anslagborde
göras till föremål för särskild utredning och kunde beräknas med
stöd av skillnaden mellan underofficerskorpralernas och underofficerarnas
av 3:e graden avlönings- m. fl. förmåner under januari månad 1919.
Enär ifrågavarande skillnad förnämligast torde vara förorsakad av
det höga värde, varmed portionsersättningen till underofficerskorpraler
utginge i förhållande till det belopp, utgörande 62 öre, med vilket ersättning
för portion in natura enligt gällande bestämmelser skulle utgå
till underofficerare, syntes det marinstabschefen att såsom norm vid
beräknandet av tilläggsbeloppets storlek lämpligen borde bestämmas,
att för varje dag, som portionsersättning enligt reglemente för marinen
utginge, ägde underofficer av 3:e graden att uppbära ett belopp per
dag motsvarande skillnaden mellan gällande portionsersättning och den
underofficer enligt ovan tillkommande ersättningen av 62 öre per dag.
Då samma bestämmelser beträffande kosthållet under tjänstgöring ombord,
som gällde för underofficerskorpraler, torde komma att gälla för
underofficerare av 3:e graden, syntes ovannämnda skillnad endast böra
utgå under tjänstgöring i land.
Därest emellertid Kungl. Maj:t skulle finna, att nu omförmäld beräkningsgrund
icke borde vinna tillämpning med hänsyn till de konsekvenser
densamma måhända skulle komma att medföra beträffande övrigpersonal,
som ägde åtnjuta portionsersättning, torde i stället ifrågavarande
tilläggsbelopp, som borde tillerkännas underofficer av 3:e graden,
böra beräknas till 225 kronor för år i enlighet med vad underofficerskorpralerna
föreslagit i sin promemoria av den 15 augusti 1918.
Vidkommande framställningen i vad den gäller sjötillägg har chefen
för marinstaben anfört, att det synts honom vara förenat med rättvisa
att underofficerarna av 3:e graden under sjötjänstgöring komme i åtnjutande
av minst samma kontanta förmåner ombord, som underofficerskorpralerna,
och att han därför tillstyrkte bifall till underofficerskorpralernas
förslag. I enlighet härmed hade de för underofficerskorpraler
fastställda belopp å sjötillägg upptagits bland de förslag till ändringar
i reglemente för marinen, som bifogats en av chefen för marinstaben
samma dag som förevarande utlåtande avgiven utredning med anledningav
överflyttande av underofficerskorpraler till en ny lägre underofficersgrad
m. m.
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.
I anledning av framställningen att underofficerare av 3:e graden
måtte i förekommande fall erhålla skepps-(natura-)portion och mässpenningar
i likhet med övriga underofficerare, har chefen för marinstaben
uttalat, att vad som i reglemente för marinen eller i övrigt vore föreskrivet
beträffande mässpenningar och servisbidrag för underofficerskorpraler
även tillsvidare borde gälla för underofficerare av 3:e graden.
I överensstämmelse härmed hade även nyssnämnda reglementsändringsförslag
i berörda hänseende utarbetats.
Beträffande underofficerares av 3:e graden beklädnadsfråga har
chefen för marinstaben dels erinrat om Kungl. Maj:ts genom nådigt brev
den 11 oktober 1918 meddelade beslut ifråga om utlämning av beklädnadspersedlar
till marinens personal, dels ock meddelat, att i omförmälda
förslag till ändringar i reglemente för marinen upptagits bestämmelse
att underofficer av 3:e graden skulle äga att tillsvidare till
år 1921 i stället för underofficersuniform använda för underofficerskorpral
fastställda uniformspersedlar, ävensom att i samma förslag förutsatts, att
bland uniformspersedlarna för underofficerare av 3:e graden ej skulle ingå
rock och kappa. Genom dessa åtgärder torde enligt chefens för marinstaben
mening underofficerares av 3:e graden intressen i beklädnadsfrågan
med hänsyn till nu rådande dyrtid, i den mån så kunde ske,
bliva tillvaratagna.
Underofficerskorpralernas förslag att erhålla förskott å lönen vid
befordran i och för uniformsanskatfning syntes visserligen behjärtansvärt,
men borde på grund av de konsekvenser ett dylikt medgivande
skulle medföra, icke föranleda någon åtgärd.
IVlarinförvaltningen har därefter den 13 december 1918 avgivit utlåtande
i ärendet och därvid anfört följande.
Sökandena hade ifrågasatt, bland annat, att under den tid, som den
provisoriska löneregleringen kunde komma att tillämpas, underofficer av 3:e
graden måtte, för att undgå minskning i sina avlöningsförmåner, tillerkännas
en årlig avlöningsförbättring av 225 kronor. Såsom motivering
härtill hade sökandena beräknat underofficerskorprals årliga avlöningsförmåner
till omkring 2,550 kronor och underofficers av 3:e graden
till omkring 2,325 kronor. 1 det förra beloppet hade inräknats landportionsersättning
med 2 kronor 17 öre och i det senare sådan ersättning
med 62 öre för dag. Härvid hade emellertid blivit förbisett, att vid
sjokommendering denna portionsersättning upphörde. Därest rättelse
Marinförvaltning
ens
utlåtande, den
13 december
1918.
8
Arméns och
marinens avlöning
ssakkunnigas
utlåtande den
13 januari
1919.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.
därutinnan vidtoges, torde underofficerskorprals nuvarande avlöningsförmåner
icke överstiga dem underofficer av 3:e graden tillerkänts.
Visserligen vore underofficerskorprals portionsersättning växlande i
förhållande till livsmedelsprisen, men då detta förhållande måste hava
varit känt för statsmakterna, då avlöningen åt underofficer av 3:e graden
fastställdes, torde det icke vara möjligt att föreslå riksdagen en
höjning i nämnda avlöning på grund av en ökning i manskapsportionens
värde, som sannolikt tillfälligtvis inträtt. Marinförvaltningen funne
sig alltså böra avstyrka framställningen i denna del.
I övrigt instämde marinförvaltningen med vad chefen för marinstaben
i ärendet anfört.
I utlåtande den 13 januari 1919 hava 1917 års sakkunniga för
lönereglering vid armén och marinen till en början erinrat, hurusom de
sakkunniga i särskilda utlåtanden den 6 och den 10 april 1918, för vilkas
innehåll närmare redogjorts i samband med den till 1918 års lagtima
riksdag avlåtna propositionen nr 362 angående tillfällig löneförbättring
åt viss personal vid marinen (sid. 84 o. ff.), yttrat sig i fråga om det då
föreliggande förslaget om överflyttande av underofficerskorpralsbeställningar
vid marinen till en ny lägre underofficersgrad.
De sakkunniga hade därvid anfört, bland annat, att underofficerare
av 2:a graden (ej maskinister) vid flottan och underofficerskorpraler (manskap
i l:a lönegraden) enligt då gällande bestämmelser ägde vid placering
å annan ort än Stockholm och Göteborg tillgodonjuta följande
löneförmåner:
Underofficer
Underofficers-
korpral
av 2:a g
raden.
(manskap i l:a
lönegraden).
Kronor.
Kronor.
Lön......................................................................................
900
—
540: —
Dagavlöning ....................................................................
547
50
292: —
Beklädnadsersättning (beklädnadspenningar) ............
200
—
108: —
Portionsersättning (värdet av portion) ........................
226
30
255: 50
Ersättning för ved och ljus .........................................
100
—
—
Inkvarteringsbidrag..........................................................
180
—
180: —
Uppmuntringspenningar ...............................................\
54: 75
Summa
2,153
80
1,430: 25
Härtill komme för underofficerskorpral (manskap i l:a lönegraden)
efter viss tids tjänstgöring två lönetillägg å tillhopa 120 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.
9
För underofficer av 3:e graden vid flottan, placerad å annan ort än
Stockholm och Göteborg, hade de sakkunniga föreslagit följande löneförmåner
att uppföras å stat från och med år 1919:
Kronor.
Lön ........................................................................
................................... 600
—
Dagavlöning (å 1 krona 20 öre).....................
................................ 438
—
Beklädnadsersättning...........................................
.................................... 200
—
Portionsersättning ................................................
.................................. 226
30
Ersättning för ved och ljus .............................
100
—
Inkvarteringsbidrag ............................................
.................................. 180
—
Summa 1,744
30
Vid placering i Stockholm eller Göteborg borde inkvarteringsbidraget
till underofficer av 3:e graden utgå med 240 kronor, på sätt nu vore
fallet beträffande såväl underofficer av 2:a graden som underofficerskorpral
(manskap i l:a lönegraden).
Vad anginge underofficer av 3:e graden vid kustartilleriet, hade de
sakkunniga alternativt ifrågasatt, att löneförmånerna å stat måtte bestämmas
på sätt angåves av följande sammanställning:
Kronor.
Lön ..........................................................................
................................ 800: —
Dagavlöning (å 1 krona 82 öre)...................
................................. 664: 30
Ersättning för ved och ljus ..............................
.................................. 100: —
Inkvarteringsbidrag .....................................
.................................. 180: —
Summa 1,744: 30
Vid placering i Stockholm eller Göteborg borde även i detta fall
inkvarteringsbidraget utgå med 240 kronor.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle vid en definitiv lönereglering,
byggd på prisläget före krigsutbrottet, underofficer av 2:a graden komma
i åtnjutande av följande avlöning, med förböjning efter treårsperioder:
Lön .............
kronor
1,500: -
1,700: —
1,900: —
2,100: —
2,300: —
Dagavlöning
))
730: —
730: —
730: —
730: —
730: —
Summa
kronor
2,230: —
2,430: —
2,630: —
2,830: —
3,030: —
Underofficerskorpral (manskap i l:a lönegraden) skulle med inräknande
av tillfällig löneförbättring erhålla följande avlöning, likaledes med
förhöjning efter treårsperioder:
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 75 käft. (Nr 93.)
402 19 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.
Beräknad nuvarande avlöning
........................... kronor 1,430:25 1,430:25 1,430:25 1,430:25
Löneförbättring............... » 125: — 325: — 525: — 725: —
Summa kronor 1,555: 25 1,755: 25 1,955: 25 2,155: 25
I den mån de verkliga värdena av beklädnadsförmån och naturaportion
för underofficerskorpralerna (manskapet i l:a lönegraden) överstege
de värden av resp. 108 kronor och 255 kronor 50 öre, som legat
till grund för de sakkunnigas beräkningar, komme emellertid, efter vad
de sakkunniga framhöllo, denna personals sammanlagda löneförmåner
att i verkligheten överstiga nu angivna belopp.
De sakkunniga både ansett sig kunna förorda, att vid en definitiv
lönereglering avlöningen till underofficerare av 3:e graden måtte bestämmas
till följande belopp, med förhöjning efter treårsperioder:
Lön .................................... kronor 1,300: —• 1,500: — 1,700: — 1,900: —
Dagavlöning (å 1 krona
25 öre)..................... » 456:25 456: 25 456: 25 456:25
Summa kronor 1,756: 25 1,956: 25 2,156: 25 2,356: 25
Om från dessa slutsiffror droges summan av de löneförmåner, som
enligt de sakkunnigas förslag skulle å stat uppföras för underofficer av
3:e graden, komme skillnaden att utgöra resp. 11 kronor 95 öre, 211
kronor 95 öre, 411 kronor 95 öre och 611 kronor 95 öre. Med tillämpning
av de allmänna regler, som de sakkunniga i sitt betänkande den
5 mars 1918 angivit för beräkning av den tillfälliga löneförbättringen,
skulle sådan löneförbättring icke tillfalla underofficer av 3:e graden, som
icke uppnått 3 tjänsteår; för övriga grupper skulle den tillfälliga löneförbättringen
komma att utgöra resp. 200, 400 och 600 kronor.
I fråga om rätt för underofficerare att för erhållande av förhöjning
i den tillfälliga löneförbättringen tillgodoräkna sig tjänstgöring i lägre
beställning borde iakttagas, att underofficer av 2:a graden, som under
sin föregående tjänstetid uppnått mer än 3 tjänsteår i beställning med
lön i l:a lönegraden för manskap eller i beställning såsom underofficer
av 3:e graden, borde äga i förevarande avseende tillgodoräkna sig högst
9 år av den överskjutande tiden, och vidare borde givetvis underofficer
av 3:e graden få tillgodoräkna sig hela sin tjänstetid i beställning med
lön i l:a lönegraden för manskap, allenast med den begränsning, som
läge däri, att endast sådan tid finge tillgodoräknas, som i omedelbar
följd infallit närmast före befordran till underofficersbeställningen.
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.
Till personal, som efter 1919 års ingång kunde komma att fortfarande
kvarstå såsom underofficerskorpraler med avlöning i l:a lönegraden
för manskap, syntes den av de sakkunniga för dylikt manskap
föreslagna tillfälliga löneförbättringen böra fortfarande utgå.
Föredragande departementschefen hade biträtt de sakkunnigas förslag
i nu återgivna delar, och den i enlighet därmed till riksdagen avlåtna
framställningen i ämnet (propositionen nr 362) hade av riksdagen bifallits.
De sakkunniga hava därefter i förevarande utlåtande anfört följande.
Såsom framginge av den lämnade redogörelsen, skulle enligt de
beräkningar, som legat till grund för de till 1918 års lagtima riksdag
avlåtna framställningarna rörande underofficerares av 3:e graden avlöning,
denna komma att, tillfällig löneförbättring inräknat, med omkring 200
kronor överstiga vad som tillkomme underofficerskorpraler (manskap i
l:a lönegraden) med motsvarande antal tjänstår. Det hade emellertid redan
då varit uppmärksammat, att i den mån de verkliga värdena av vissa
naturaförmåner — beklädnad och portion — för underofficerskorpraler
(manskap i l:a lönegraden) överstege de beräknade värdena, denna personals
sammanlagda löneförmåner skulle uppgå till högre belopp än vad
beräkningarna angåve, vilket givetvis skulle medföra, att de sammanlagda
löneförmånerna för underofficerskorpral (manskap i l:a lönegraden)
komme att närma sig till eller överstiga motsvarande förmåner för underofficerare
av 3:e graden.
Vid bedömande av de spörsmål, som nu förelåge till de sakkunnigas
yttrande, torde man icke böra bortse från att det vid 1918 års lagtima
riksdag beslutade överförandet av underofficerskorpraler till en ny underofficersgrad,
såsom ock framhållits i den till riksdagen avlåtna framställningen
i ämnet (proposition nr 356, sid. 63 o. tf.), varit avsett att
för ifrågavarande personal medföra och i verkligheten även medfört
väsentliga fördelar av annan natur än som skulle ligga i en förhöjd
avlöning, i främsta rummet en tryggad tjänsteställning och säkerställd
pensionsrätt. Det kunde till och med sägas, att vid behandlingen av
frågan om denna numera genomförda organisationsändriug just huvudvikten
lädes vid dessa andra synpunkter.
Under de förändrade förhållanden, som numera inträtt, torde det
emellertid knappast kunna undvikas, att något åtgjordes till förmån för
de nyblivna underofficerarna av 3:e graden, om ock den åtgärd, som här
kunde ifrågakomma, måste bliva av helt tillfällig natur.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 98.
År 1918 beräknades sammanlagda avlöningen för underofficerskorpjaler
(manskap i l:a lönegraden) till 1,430 kronor 25 öre, vartill skulle
såsom tillfällig löneförbättring komma belopp å resp. 125, 325, 525
och 725 kronor, allt efter antalet tjänstår. I förstnämnda summa,
1,430 kronor 25 öre, inginge beklädnad med ett beräknat värde av 108
kronor och portion (portionsersättning) med ett beräknat värde av 255
kronor 50 öre, motsvarande 70 öre för dag.
I remisshandlingarna hade kostnaden för beklädnad upptagits till
17 kronor för månad eller 204 kronor för år, vilket belopp, enligt vad
de sakkunniga inhämtat, torde ungefärligen motsvara 1918 års medelpris.
Ökningen å denna post kunde sålunda beräknas utgöra 96 kronor för år.
Vad åter beträffade portionsersättning (värdet av portion), vore
att märka, att enligt reglemente för marinen portionsersättning utginge
till underofficerskorpral (manskap i l:a lönegraden) med ett belopp, motsvarande
fastställt medelpris å portionen, ökat med Vio för tillagningen
och utjämnat till närmaste hela öretal. Denna ersättning hade i den
bland de remitterade handlingarna förefintliga promemorian av den 12
september 1918 beräknats till 2 kronor 49 öre för dag, vilket belopp,
enligt vad de sakkunniga inhämtat, ungefär motsvarade det fastställda
medelpriset å portion, med tillägg av 10 % för tillagningen, under senare
delen av år 1918, och fördenskull torde kunna i förevarande sammanhang
godtagas. Med denna beräkningsgrund borde sålunda i förut
återgivna beräkningar rörande underofficerskorpralernas (manskapets i
l:a lönegraden) avlöningsförmåner portionsersättningen (värdet å portionen)
uppföras med ett årligt belopp av 908 kronor 85 öre i stället
för 255 kronor 50 öre, vilket motsvarade en ökning av 653 kronor
35 öre.
Infördes dessa kostnadsökningar, tillhopa 749 kronor 35 öre, i beräkningarna,
skulle avlöningen för underofficerskorpral (manskap i l:a
lönegraden) komma att uppgå till följande belopp, med förhöjning efter
treårsperioder:
ordinarie avlöning...... kronor 2,179:60 2,179:60 2,179:60 2,179:60
löneförbättring ............ » 125: — 325: — 525: — 725: —
Summa kronor 2,304: 60 2,504: 60 2,704: 60 2,904: 60
För underofficer av 3:e graden utgjorde motsvarande belopp:
ordinarie avlöning kronor 1,744: 30 1,744: 30 1,744: 30 1,744: 30
löneförbättring ............ »_—_200: — 400: — 600: —
Summa kronor 1,744: 30 1,944: 30 2,144: 30 2,344: 30
Kungl. Maj. ts proposition Nr 93.
13
Till jämförelse borde här jämväl erinras, att för underofficer av 2:a
graden (ej maskinist) avlöningen utgjorde:
ordinarie avlöning kr. 2,153:80 2,153:80 2,153:80 2,153:80 2,153:80
löneförbättring ... » 75:— 275:—- 475:— 675:— 875: —
Summa kr. 2,228:80 2,428:80 2,628:80 2,828:80 3,028:80
I enlighet härmed skulle sålunda avlöningen för underofficerskorpral
(manskap i l:a lönegraden) ej blott med omkring 560 kronor överstiga
den avlöning, som tillkomme underofficer av 3:e graden, utan till och
med redan i begynnelsen bliva något högre än den för underofficer av
2:a graden (ej maskinist) bestämda avlöningen, med inräknande även i
detta fall av tillfällig löneförbättring.
Den abnorma stegring i underofficerskorpralernas (manskapets i l:a
lönegraden) löneförmåner, som sålunda gå ve. sig tillkänna, komme emellertid
att i viss mån utjämnas genom tillämpning av gällande bestämmelser
rörande krigstidstillägg. Härvid torde i främsta rummet böra
tagas hänsyn till de bestämmelser, som genom kungörelse den 23
december 1918 (Svensk författningssamling nr 1013) meddelats rörande
utbetalande av förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som.
kunde varda befattningshavare i statens tjänst beviljat för år 1919
Enligt dessa bestämmelser skulle sådant förskott i regel utgå med två
tredjedelar av de kontanta avlöningsförmånerna, med iakttagande att
förskott skulle uppgå till minst 3 kronor 50 öre om dagen; dock att
ingen må i förskott å 1919 års krigstidstillägg uppbära tillhopa mera
än avlöningens belopp. Krigstidstillägg beräknades sålunda icke å de
naturaförmåner, beklädnad och portion (eller ersättning därför), som utginge
till underofficerskorpraler (manskap i l:a lönegraden); ej heller
beräknades krigstidstillägg å sådant manskap tillkommande uppmuntringspenningar.
Med inräknande av de medgivna förskotten å krigstidstillägg för
år 1919 skulle avlöningen för underofficerskorpraler (manskap i l:a
lönegraden) och för underofficerare av 3:e och 2:a graderna år 1919 komma
att utgöra:
för underofficerskorpral (manskap i ha lönegraden):
enligt ovanstående...... kronor 2,304:60 2,504:60 2,704:60 2,904:60
krigstidstillägg .......... » 1,137: — 1,277: 50 1,277: 50 1,277: 50
Summa kronor 3,441: 60 3,782: 10 3,982: 10 4,182: 10
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.
för underofficer av 3:e graden:
enligt ovanstående ..... kronor 1,744: 30 1,944: 30 2,144: 30 2,344: 30
krigatidstillägg ........... » 1,277: 50 1,296: 20 1,429: 53 1,562: 87
Summa kronor 3,021: 80 3,240: 50 3,573: 83 3,907: 17
för underofficer av 2:a graden (ej maskinist):
enl. ovanstående kr. 2,228: 80 2,428: 80 2,628: 80 2,828: 80 3,028: 80
krigatidstillägg. „ » 1,485:87 1,619:20 1,752:53 1,885:87 2,019:20
Summa kr. 3,714: 67 4,048:— 4,381:33 4,714:67 5,048: —
Vid fullföljande av ifrågavarande jämförelse, såvitt anginge underofficerskorpraler
(manskap i l:a lönegraden) och underofficerare av 3:e graden,
borde emellertid beträffande särskilt flottans personal tagas i betraktande,
att någon portionsersättning icke tillkomme vare sig under o fficerskor prål
(manskap i l:a lönegraden) eller underofficer av 3:e graden i sådana
fall, då portion utginge in natura. Såsom av marinförvaltningen berörts
i dess yttrande den 13 december 1918, gällde detta företrädesvis vid
sjökommendering, i det att vid sådan kommendering såväl underofficerskorpraler
(manskap i l:a lönegraden) som underofficerare av 3:e graden
åtnjöte skeppsportion in natura. Om den årliga tiden för sjökommendering,
såsom skett i beräkningarna rörande förslagsanslaget till naturaunderhåll
åt personal vid flottan, såvitt sjömanskåren anginge (jfr 1919
års statsverksproposition, femte huvudtiteln, sid. 79), antoges utgöra 170
dagar,''vore sålunda för denna tid underofficerskorpraler (manskap i l:a
lönegraden) och underofficerare av 3:e graden att i avseende å ifrågavarande
förmån anses såsom likställda. Då nu i förestående beräkningar
portionsersättning (värdet å portion) inginge för underofficerskorpral
(manskap i l:a lönegraden) med 2 kronor 49 öre för dag eller för 170
dagar med 423 kronor 30 öre samt för underofficerare av 3:e graden
med 62 öre för dag eller för 170 dagar med 105 kronor 40 öre, torde
för vinnande av jämförlighet i beräkningarna dessa belopp böra frånräknas
de tal, som i det föregående erhållits såsom angivande vederbörande
beställningshavares sammanlagda avlöningsförmåner. Efter denna
reduktion skulle totalavlöningen, utöver skeppsportion under sjökommendering,
utgöra:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.
15
för underofficerskorp- ral (manskap i l:a
lönegraden)...............
kronor
3,018: 30
3,358: 80
3,558: 80
3,758: 80
för underofficer av 3:e
graden...................
2,916: 40
3,135: 10
3,468: 43
3,801: 77
Skillnad
kronor
101:90
223: 70
90: 37
42: 97
Enligt dessa beräkningar skulle sålunda underofficer av 3:e graden
vid flottan under år 1919, i förhållande till vad som ''skulle tillkomma
honom såsom underofficerskorpral (manskap i l:a lönegraden), få vidkännas
en inkomstminskning av resp. kronor 101: 90, 223: 70 och
90: 37, allteftersom antalet av hans tjänstår vore mindre än 3, minst 3
och mindre än 6 eller minst 6 och mindre än 9; vore antalet tjänsteår
minst 9, skulle han däremot göra en vinst å 42 kronor 97 öre.
Beträffande kustartilleriets ifrågavarande personal gällde, att i sådana
fall, då portion utginge in natura, någon portionsersättning visserligen
icke tillkomme undero fficerskorpral (manskap i l:a lönegraden); däremot
ägde underofficer — enär för sådan beställningshavare portion icke inginge
i de enligt stat bestämda förmånerna — i dylika fall uppbära sin
kontanta avlöning oavkortad. Förmånen av portion till underofficer vid
kustartilleriet innebure sålunda en verklig avlöningsförbättring av tillfällig
natur.
Å andra sidan torde vid kustartilleriet sådan förläggning eller kommendering,
varunder portion in natura utginge till underofficerare, förekomma
i vida mindre utsträckning än sjökommendering vid flottan.
De sakkunniga ansåge det önskvärt, att någon tillfällig gottgörelse
bereddes sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan eller kustartilleriet,
som med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning
i l:a lönegraden för manskap och vilka genom denna befordran lidit
minskning i sina löneförmåner. I sakens nuvarande läge syntes det
emellertid vanskligt att angiva några regler för bestämmande av det
belopp, varmed sådan gottgörelse borde i särskilda fall utgå. I den
föregående utredningen hade de sakkunniga, vad krigstidstillägget anginge,
endast kunnat räkna med de belopp, som enligt därom meddelat
beslut skola utbetalas såsom förskott å 1919 års krigstidstillägg, under
det att de definitiva bestämmelserna rörande krigstidstillägget för nämnda
år givetvis kunde komma att i avsevärd mån skilja sig från de regler,
som gällde beträffande förskottet. Vidare hade beräkningen rörande den
tid, under vilken vederbörande personal åtnjöte skeppsportion in natura,
måst grundas på visst antagande rörande sjökommcnderingens längd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
IG
Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.
Departements
chefens
yttrande.
Slutligen vore värdet av här ifrågakommande naturaförmåner (beklädnad
och portion) från tid till annan underkastat växling.
Om sålunda de regler, som skulle gälla rörande den ifrågavarande
gottgörelsen, borde fotas på mera faktiska grunder, än som för närvarande
stode till buds% torde man dock redan nu kunna utgå därifrån, att berörda
gottgörelse — för vilken benämningen avlöningsfyllnad syntes mest
lämpad — icke i något fall behövde överstiga det av sökandena i promemorian
den 15 augusti 1918 angivna beloppet av 225 kronor.
Under nu givna förhållanden ansåge de sakkunniga föreliggande
spörsmål kunna lämpligast ordnas så, att hos riksdagen äskades erforderligt
anslag att enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t
meddelades, användas till beredande av avlöningsfyllnad för år 1919 med
högst 225 kronor till varje beställningshavare, varom här kunde vara
fråga.
De sakkunniga hade ansett sig kunna uppskatta den för ifrågavarande
ändamål erforderliga anslagssumman till i runt tal 60,000 kronor,
vilket belopp torde böra såsom förslagsanslag uppföras på tilläggsstat
för år 1919.
Huruvida för år 1920 eller tiden därefter någon gottgörelse av
om förmälda slag borde beredas vederbörande personal, bleve givetvis
beroende på en prövning av de särskilda förhållanden, som framdeles
kunde föreligga.
De sakkunniga hemställde sålunda, att till riksdagen måtte avlåtas
framställning om anvisande på tilläggsstat för år 1919 av ett förslagsanslag
å 60,000 kronor att enligt de närmare bestämmelser, som av
Kungl. Maj:t meddelades, användas till beredande av avlöningsfyllnad för
år 1919 åt sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan eller kustartilleriet,
som med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning
i l:a lönegraden för manskap och vilka genom denna befordran
lidit minskning i sina löneförmåner, med iakttagande att dylik avlöningsfyllnad
icke finge till någon beställningshavare utgå med högre belopp
än 225 kronor.
Vad slutligen anginge den gjorda framställningen om utbetalande
till underofficer av 3:e graden av visst förskott till anskaffande av beklädnad,
anslöte sig de sakkunniga till vad chefen för marinstaben i
detta hänseende anfört.
Vid bedömandet av frågan om underofficerares av 3:e graden avlöningsförmåner
torde, såsom de sakkunniga framhållit, icke böra bortses
från att det beslutade överförandet av underofficerskorpraler till en ny
Kungl. Maj. ts proposition Nr 93.
17
underofficersgrad varit avsett att för ifrågavarande personal, medföra och
i verkligheten även medfört väsentliga fördelar av annan natur än de,
som ligga i en förhöjd avlöning, i första rummet en tryggad tjänsteställning
och säkerställd pensionsrätt. Huru beaktansvärda dessa fördelar
än äro, torde man emellertid icke kunna anse dem vara av beskaffenhet att
uppväga en minskning av avlöningsförmånerna vid överflyttning från
beställning i l:a lönegraden för manskap till underofficer av 3:e graden,
något som givetvis ej heller avsetts, då avlöningsförmånerna för dessa
underofficerare bestämdes. Fasthellre bestämdes deras avlöningsförmåner
så, att dessa under normala pris förhållanden skulle ligga något över
avlöningsförmånerna i l:a lönegraden för manskap. Denna relation har
dock blivit helt och hållet rubbad under nuvarande förhållanden, då
avlöningsförmånerna för beställningshavare i l:a lönegraden till följd av
det under dyrtiden kraftigt stegrade värdet å dem tillkommande beklädnad
och portion — vilka förmåner de så gott som undantagslöst utbyta
mot kontant ersättning — kommit att, åtminstone beträffande vissa åldersklasser,
i betydande grad överstiga de avlöningsförmåner, som utgå till
nämnda underofficerare. Jag tillåter mig i detta sammanhang också
erinra, hurusom jag, då frågan om inrättandet av omförmälda underofficersgrad
föredrogs inför Kung!. Maj:t, framhöll, att de för densamma
föreslagna löneförmånerna syntes mig tämligen lågt satta. Jag finner
det sålunda synnerligen behj ärtans värt att, såsom chefen för marinstaben
och de sakkunniga jämväl tillstyrkt, en tillfällig gottgörelse beredes
sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet,
som med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a
lönegraden för manskap och vilka genom denna befordran komma att
under nämnda år lida minskning i sina löneförmåner.
I avseende å denna gottgörelse hava de sakkunniga framhållit, att
de regler, som skola gälla rörande densamma, böra fotas på mera faktiska
grunder, än som för närvarande stå till buds. De sakkunniga hava
emellertid utgått från att gottgörelsen, som enligt deras mening lämpligen
bör benämnas avlöningsfyllnad, icke i något fall behöver överstiga
det av sökandena i promemorian den 15 augusti 1918 angivna
beloppet av 225 kronor och ansett saken kunna lämpligast ordnas så,
att hos riksdagen äskas erforderligt anslag att enligt de närmare bestämmelser,
som av Kungl. Maj:t meddelas, användas till beredande av
avlöningsfyllnad för år 1919 med högst 225 kronor till varje beställningshavare,
varom här kan vara fråga.
Skillnaden mellan avlöningsförmånerna under år 1919 för underofficerare
av 3:e graden och underofficerskorpraler (manskap i l:a löneBiliang
till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 75 käft. (Nr 93.) 402 19 3
18
Kung!. Maj:ts proposition Nr 93.
graden) bliver delvis beroende av de bestämmelser rörande krigstidstillägg
för nämnda år, som av riksdagen må komma att beslutas, och kommer
i övrigt att röna inverkan såväl av den tid, under vilken vederbörande
personal åtnjuter skeppsportion, som ock av det tid efter annan växlande
värdet å beklädnad och naturaportion. Då det sålunda icke låter sig göra
att redan nu till siffran närmare bestämma den ifrågasatta avlöningsfyllnaden,
synes mig det av de sakkunniga framställda förslaget utgöra "det
lämpligaste sättet för frågans lösning.
Det för ändamålet erforderliga beloppet torde, på sätt de sakkunniga
föreslagit, böra beräknas till 60,000 kronor och, med hänsyn till svårigheterna
att för närvarande närmare fixera avlöningsfyllnadens storlek,
anvisas såsom förslagsanslag.
Huruvida någon avlöningsfyllnad för ifrågavarande befattningshavare
kan bliva erforderlig under år 1920 bliver givetvis beroende av de förhållanden,
som då komma att föreligga. Frågan om beredande av medel
för sådant ändamål torde därför icke nu böra upptagas till prövning,
utan, därest så påkallas, underställas 1920 års riksdag.
I fråga om sjötillägg, skepps-(natura-)portion, mässpenningar och
servisbidrag samt beklädnad för underofficerare av 3:e graden har Kungl.
Maj:t genom nådigt brev den 13 december 1918 och generalorder den
19 i samma månad meddelat erforderliga bestämmelser i överensstämmelse
med chefens för marinstaben i det föregående omförmälda förslag.
Den av underofficerskorpralerna gjorda framställningen om utbetalande
till underofficer av 3:e graden av visst förskott till anskaffande
av beklädnad har Kungl. Maj:t genom beslut denna dag i enlighet med
myndigheternas hemställan lämnat utan bifall.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag av 60,000
kronor, att enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas,
användas till beredande av avlöningsfyllnad för år 1919 åt
sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet, som
med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden
för manskap och vilka genom denna befordran komma att under
nämnda år lida minskning i sina löneförmåner, med iakttagande att dylik
avlöningsfyllnad icke må till någon beställningshavare utgå med högre
belopp än 225 kronor.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 93.
19
Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti
statsrådets övriga ledamöter instämdS, ‘behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen
avlåtas av den lydelse, en vid detta protokoll
fogad bilaga utvisar.
Ur protokollet:
Eric Baad-Heimer.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1919:5b Utlåtande angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens för år 1919 femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 76 i texten