Sök i Ratio Lex

Angående beredande av avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet

1919-02-14 · 19 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:93, Angående beredande av avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr &?.

1

Nr 93.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående beredande

av avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden

vid flottan och kustartilleriet; given Stockholms slott den

14 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag av

60,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj :t

meddelas, användas till beredande av avlöningsfyllnad för år 1919 åt

sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet, som

med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden

för manskap och vilka genom denna befordran komma att under

nämnda år lida minskning i sina löneförmåner, med iakttagande att dylik

avlöningsfyllnad icke må till någon beställningshavare utgå med högre

belopp än 225 kronor.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

/ samt.

75 käft. (Nr 93.)

402 1 9

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 93.

Inrättande av

en 3:e underofficer

sgr ad

vid flottan

och kustartilleriet.

Framställning

om avlönings

fyllnad

m. m. för

underofficerare

av

3:e graden.

Utdrag av protokollet över sjö försvar sär en deri, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde härefter

följande.

Vid 1918 års lagtima riksdag beslöts inrättande från och med år

1919 av en ny underofficersgrad vid flottan, resp. kustartilleriet, underofficerare

av 3:e graden. Till denna grad avsågs att överföra 675

underolficerskorpraler vid flottan och 183 underofficerskorpraler vid kustartilleriet.

Då jag den 9 januari 1919 underställde Kungl. Maj:ts prövning de

särskilda medelsbehov, som under femte huvudtiteln borde tillgodoses

genom anslag å tilläggsstat för år 1919, anmälde jag*), hurusom i en

*) Femte huvudtiteln, 1919 års tilläggsstat, sid. 32 och 33.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

till sjöförsvarsdepartementet den 15 augusti 1918 ingiven promemoria

åtskilliga underofficerskorpraler vid flottan ock kustartilleriet — under

framhållande, att de genom överflyttning till underofficerare av 3:e graden

skulle komma i åtnjutande av betydligt mindre avlöningsförmåner

än om de fortfarande kvarstode såsom underofficerskorpraler — anhållit,

bland annat, att underofficerare av 3:e graden under den tid, den provisoriska

löneregleringen komme att gälla, måtte tillerkännas viss ökning

i fastställd avlöningsstat i och för utjämning av nämnda skillnad i avlöningsförmåner.

Denna skillnad vore beroende på de stegrade värden,

som för närvarande utginge såsom ersättning för vissa naturaförmåner

(portion och beklädnad).

Jag anmälde tillika, att utlåtanden häröver avgivits av chefen för

marinstaben efter samråd med chefen för kustartilleriet och av marinförvaltningen

samt att de sakkunniga rörande lönereglering för arméns

och marinens personal därefter anbefallts att avgiva utlåtande i ärendet.

Enär sådant utlåtande vid ovannämnda tidpunkt ännu icke inkommit till

Kungl. Maj:t, kunde jag då ej underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

Emellertid syntes det mig, att medel för ändamålet borde tagas

i beräkning vid framställningen till riksdagen i fråga om anslagsbehoven

å tilläggsstat för år 1919, även om det icke då kunde avgöras, huruvida

proposition i ämnet komme att föreläggas 1919 års riksdag.

I enlighet med min av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

föreslog också Kungl. Maj:t riksdagen att i avvaktan på den

proposition angående beviljande av anslag till tillfällig löneförbättring

åt underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet, Kungl.

Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål å

tilläggsstat för år 1919 beräkna ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

Sedan berörda sakkunniga numera avgivit det infordrade utlåtandet,

anhåller jag att ånyo få anmäla ärendet hos Kungl. Maj:t.

I ovannämnda promemoria ifrågasättas följande åtgärder till avhjälpande

av den angivna ojämnheten i avlöningsförmåner, nämligen:

a) att underofficerare av 3:e graden måtte tillerkännas eu ökning i

fastställd avlöningsstat av 225 kronor för år;

b) att vid sjötjänstgöring underofficerare av 3:e graden måtte erhålla

sjötillägg med samma belopp, som enligt nu gällande bestämmelser

utginge till underofficerskorpraler;

c) att vid sjötjänstgöring, eller, vad kustartilleriet beträffade, vid förläggning

å försvarsanstalt, till underofficerare av 3:e graden måtte utgå

skepps-(natura-)portion och mässpenningar i likhet med för övriga underofficerare;

samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

Chefens för

marinstaben

utlåtande den

19 november

1918.

4 Kutig1. Maj:ts proposition Nr 93.

d) att vid befordran till underofficerare av 3:e graden måtte utanordnas

årets beklädnadsersättning, 200 kronor, eller, vad kustartilleriet

beträffade, motsvarande belopp av den fastställda lönen, förskottsvis med

hela summan och med skyldighet för den, som under året avginge ur

tjänst, att återbetala den del av uppburet förskott, som beräknades ej

vara intjänt.

Sedermera hava underofficerskorpralerna den 12 september 1918

avgivit ännu en promemoria, varuti de framställt följande alternativa

förslag till åtgärder i syfte att förebygga att de genom överflyttning

till underofficerare av 3:e graden skulle komma att få mindre avlöningsförmåner

än om de fortfarande kvarstode såsom underofficerskorpraler.

Alt. I. I bestämmelserna för krigstidstillägg under de år den provisoriska

löneregleringen kommer att gälla, intages en bestämmelse av

ungefär följande innehåll:

»Därest de sammanlagda avlöningsförmånerna per månad för underofficer

av 3:e graden vid marinen skulle understiga de förmåner han

hade åtnjutit, om han kvarstått såsom underofficerskorpral, skall det

månatligen utfallande krigstidstillägget höjas med så stort belopp per

månad att ovannämnda avlöningsförmåner bliva lika».

Alt. II. Av riksdagen begäres ett särskilt anslag, vars storlek

bestämmes med ledning av skillnaden mellan underofficerskorpralers och

underofficerares av 3:e graden avlöningsförmåner under januari månad

resp. år.

Alt. III. Från naturaunderhålls- och beklädnadsanslagen överföras

till anslagen för underofficerskårerna de belopp, som inbesparas genom

underofficerskorpralernas överföring till underofficerskåren, för att utbetalas

till underofficer av 3:e graden såsom skillnad mellan den avlöning,

han åtnjuter som sådan och de löneförmåner han åtnjutit, om han kvarstått

såsom underofficerskorpral.

Chefen för marinstaben har, efter att hava inhämtat yttranden från

vederbörande myndigheter vid flottans båda stationer samt efter att hava

samrått med chefen för kustartilleriet, den 19 november 1918 avgivit

infordrat utlåtande i ärendet.

Beträffande åtgärder för utjämnandet av skillnad mellan underofficerares

av 3:e graden och underofficerskorpralers avlöningsförmåner har

chefen för marinstaben därvid anfört följande.

Den för underofficerare av 3:e graden av Kungl. Maj:t föreslagna

och av riksdagen godkända årslönen uppginge till 1,744 kronor 30 öre,

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

under det att avlöningsförmånerna per år för underofficers korpraler enligt

propositionen nr 356 till 1918 års riksdag angåves normalt till 1,430 kronor

25 öre. Angående förstnämnda belopp uttalade chefen för sjöförsvarsdepartementet

till statsrådsprotokollet, bilagt nämnda proposition, att han

ansåge de till underofficerare av 3:e graden föreslagna löneförmånerna

tämligen lågt satta.

Inrättandet av den nya underofficersgraden vid marinen avsåge att

förbättra underofficerskorpralernas ställning i allmänhet och särskilt att

giva dem en tryggare och säkrare position i ekonomiskt avseende. Genom

nu rådande abnormt höga pris å livsmedel och beklädnadsvaror

m. m. med därav följande höga ersättningsbelopp för dessa naturaförmåner,

syntes det emellertid, genom vad underofficerskorpralerna i av

dem avgivna promemorior påvisat, som om underofficerare av 3:e graden

skulle komma i ett i ekonomiskt hänseende ogynnsammare läge än de

i underofficerskorpralsgraden kvarstående. Ett dylikt förhållande vore

givetvis icke förenligt med den tankegång, som legat till grund för

upprättandet av den nya underofficersgraden. Det syntes därför chefen

för marinstaben icke allenast i hög grad önskvärt, utan rent av nödvändigt

att sådana åtgärder vidtoges, att de ekonomiska förmåner, som

tillkomme underofficerare av 3:e graden, icke måtte bliva mindre än de

till underofficerskorpralerna utgående avlönings- och naturaförmånerna.

Av de förfaringssätt för vinnande av detta mål, som av underofficerskorpralerna

i promemorian av den 12 september 1918 föreslagits, torde

alternativet II vara mest praktiskt och värt beaktande. Visserligen skulle

härigenom variationerna i de till underofficerskorpralerna utgående ersättningsbeloppens

storlek icke kunna följas under årets lopp i den mån

ändringar i portions- och beklädnadspris förekomme, men torde de därmed

förknippade olägenheterna icke vara allt för stora och under alla

omständigheter mindre än de med de övriga förslagen förenade. Alternativ

I vore i sak av samma innebörd som alternativ II, men syntes icke

lämpligt, enär krigstidstillägget, som väl även under år 1919 komme att

utgå med viss procent av avlöningsförmånernas storlek, härigenom skulle

för eu viss kategori statstjänare utgå enligt andra grunder än för övriga.

Vad alternativ III beträffade, torde detsamma icke böra genomföras, enär

såväl beklädnadsanslag som naturaunderhållsanslag komme att minskas

med anledning av att större delen av underofficerskorpralerna komme

att överflyttas till underofficerskåren.

Med hänsyn till det sålunda anförda funne chefen för marinstaben det

vara av behovet påkallat, att av 1919 års riksdag äskades ett extra anslag

å tilläggsstat för samma år, i syfte att utjämna avlöningsförmånerna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition Nr 93.

för underofficerare av 3:e graden på sådant sätt, att dessa underofficerare

icke erhölle mindre ekonomiska förmåner än de skulle hava erhållit,

om de kvarstått som underofficerskorpraler. Storleken av detta anslagborde

göras till föremål för särskild utredning och kunde beräknas med

stöd av skillnaden mellan underofficerskorpralernas och underofficerarnas

av 3:e graden avlönings- m. fl. förmåner under januari månad 1919.

Enär ifrågavarande skillnad förnämligast torde vara förorsakad av

det höga värde, varmed portionsersättningen till underofficerskorpraler

utginge i förhållande till det belopp, utgörande 62 öre, med vilket ersättning

för portion in natura enligt gällande bestämmelser skulle utgå

till underofficerare, syntes det marinstabschefen att såsom norm vid

beräknandet av tilläggsbeloppets storlek lämpligen borde bestämmas,

att för varje dag, som portionsersättning enligt reglemente för marinen

utginge, ägde underofficer av 3:e graden att uppbära ett belopp per

dag motsvarande skillnaden mellan gällande portionsersättning och den

underofficer enligt ovan tillkommande ersättningen av 62 öre per dag.

Då samma bestämmelser beträffande kosthållet under tjänstgöring ombord,

som gällde för underofficerskorpraler, torde komma att gälla för

underofficerare av 3:e graden, syntes ovannämnda skillnad endast böra

utgå under tjänstgöring i land.

Därest emellertid Kungl. Maj:t skulle finna, att nu omförmäld beräkningsgrund

icke borde vinna tillämpning med hänsyn till de konsekvenser

densamma måhända skulle komma att medföra beträffande övrigpersonal,

som ägde åtnjuta portionsersättning, torde i stället ifrågavarande

tilläggsbelopp, som borde tillerkännas underofficer av 3:e graden,

böra beräknas till 225 kronor för år i enlighet med vad underofficerskorpralerna

föreslagit i sin promemoria av den 15 augusti 1918.

Vidkommande framställningen i vad den gäller sjötillägg har chefen

för marinstaben anfört, att det synts honom vara förenat med rättvisa

att underofficerarna av 3:e graden under sjötjänstgöring komme i åtnjutande

av minst samma kontanta förmåner ombord, som underofficerskorpralerna,

och att han därför tillstyrkte bifall till underofficerskorpralernas

förslag. I enlighet härmed hade de för underofficerskorpraler

fastställda belopp å sjötillägg upptagits bland de förslag till ändringar

i reglemente för marinen, som bifogats en av chefen för marinstaben

samma dag som förevarande utlåtande avgiven utredning med anledningav

överflyttande av underofficerskorpraler till en ny lägre underofficersgrad

m. m.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

I anledning av framställningen att underofficerare av 3:e graden

måtte i förekommande fall erhålla skepps-(natura-)portion och mässpenningar

i likhet med övriga underofficerare, har chefen för marinstaben

uttalat, att vad som i reglemente för marinen eller i övrigt vore föreskrivet

beträffande mässpenningar och servisbidrag för underofficerskorpraler

även tillsvidare borde gälla för underofficerare av 3:e graden.

I överensstämmelse härmed hade även nyssnämnda reglementsändringsförslag

i berörda hänseende utarbetats.

Beträffande underofficerares av 3:e graden beklädnadsfråga har

chefen för marinstaben dels erinrat om Kungl. Maj:ts genom nådigt brev

den 11 oktober 1918 meddelade beslut ifråga om utlämning av beklädnadspersedlar

till marinens personal, dels ock meddelat, att i omförmälda

förslag till ändringar i reglemente för marinen upptagits bestämmelse

att underofficer av 3:e graden skulle äga att tillsvidare till

år 1921 i stället för underofficersuniform använda för underofficerskorpral

fastställda uniformspersedlar, ävensom att i samma förslag förutsatts, att

bland uniformspersedlarna för underofficerare av 3:e graden ej skulle ingå

rock och kappa. Genom dessa åtgärder torde enligt chefens för marinstaben

mening underofficerares av 3:e graden intressen i beklädnadsfrågan

med hänsyn till nu rådande dyrtid, i den mån så kunde ske,

bliva tillvaratagna.

Underofficerskorpralernas förslag att erhålla förskott å lönen vid

befordran i och för uniformsanskatfning syntes visserligen behjärtansvärt,

men borde på grund av de konsekvenser ett dylikt medgivande

skulle medföra, icke föranleda någon åtgärd.

IVlarinförvaltningen har därefter den 13 december 1918 avgivit utlåtande

i ärendet och därvid anfört följande.

Sökandena hade ifrågasatt, bland annat, att under den tid, som den

provisoriska löneregleringen kunde komma att tillämpas, underofficer av 3:e

graden måtte, för att undgå minskning i sina avlöningsförmåner, tillerkännas

en årlig avlöningsförbättring av 225 kronor. Såsom motivering

härtill hade sökandena beräknat underofficerskorprals årliga avlöningsförmåner

till omkring 2,550 kronor och underofficers av 3:e graden

till omkring 2,325 kronor. 1 det förra beloppet hade inräknats landportionsersättning

med 2 kronor 17 öre och i det senare sådan ersättning

med 62 öre för dag. Härvid hade emellertid blivit förbisett, att vid

sjokommendering denna portionsersättning upphörde. Därest rättelse

Marinförvaltning

ens

utlåtande, den

13 december

1918.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Arméns och

marinens avlöning

ssakkunnigas

utlåtande den

13 januari

1919.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

därutinnan vidtoges, torde underofficerskorprals nuvarande avlöningsförmåner

icke överstiga dem underofficer av 3:e graden tillerkänts.

Visserligen vore underofficerskorprals portionsersättning växlande i

förhållande till livsmedelsprisen, men då detta förhållande måste hava

varit känt för statsmakterna, då avlöningen åt underofficer av 3:e graden

fastställdes, torde det icke vara möjligt att föreslå riksdagen en

höjning i nämnda avlöning på grund av en ökning i manskapsportionens

värde, som sannolikt tillfälligtvis inträtt. Marinförvaltningen funne

sig alltså böra avstyrka framställningen i denna del.

I övrigt instämde marinförvaltningen med vad chefen för marinstaben

i ärendet anfört.

I utlåtande den 13 januari 1919 hava 1917 års sakkunniga för

lönereglering vid armén och marinen till en början erinrat, hurusom de

sakkunniga i särskilda utlåtanden den 6 och den 10 april 1918, för vilkas

innehåll närmare redogjorts i samband med den till 1918 års lagtima

riksdag avlåtna propositionen nr 362 angående tillfällig löneförbättring

åt viss personal vid marinen (sid. 84 o. ff.), yttrat sig i fråga om det då

föreliggande förslaget om överflyttande av underofficerskorpralsbeställningar

vid marinen till en ny lägre underofficersgrad.

De sakkunniga hade därvid anfört, bland annat, att underofficerare

av 2:a graden (ej maskinister) vid flottan och underofficerskorpraler (manskap

i l:a lönegraden) enligt då gällande bestämmelser ägde vid placering

å annan ort än Stockholm och Göteborg tillgodonjuta följande

löneförmåner:

Underofficer

Underofficers-

korpral

av 2:a g

raden.

(manskap i l:a

lönegraden).

Kronor.

Kronor.

Lön......................................................................................

900

—

540: —

Dagavlöning ....................................................................

547

50

292: —

Beklädnadsersättning (beklädnadspenningar) ............

200

—

108: —

Portionsersättning (värdet av portion) ........................

226

30

255: 50

Ersättning för ved och ljus .........................................

100

—

—

Inkvarteringsbidrag..........................................................

180

—

180: —

Uppmuntringspenningar ...............................................\

54: 75

Summa

2,153

80

1,430: 25

Härtill komme för underofficerskorpral (manskap i l:a lönegraden)

efter viss tids tjänstgöring två lönetillägg å tillhopa 120 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

9

För underofficer av 3:e graden vid flottan, placerad å annan ort än

Stockholm och Göteborg, hade de sakkunniga föreslagit följande löneförmåner

att uppföras å stat från och med år 1919:

Kronor.

Lön ........................................................................

................................... 600

—

Dagavlöning (å 1 krona 20 öre).....................

................................ 438

—

Beklädnadsersättning...........................................

.................................... 200

—

Portionsersättning ................................................

.................................. 226

30

Ersättning för ved och ljus .............................

100

—

Inkvarteringsbidrag ............................................

.................................. 180

—

Summa 1,744

30

Vid placering i Stockholm eller Göteborg borde inkvarteringsbidraget

till underofficer av 3:e graden utgå med 240 kronor, på sätt nu vore

fallet beträffande såväl underofficer av 2:a graden som underofficerskorpral

(manskap i l:a lönegraden).

Vad anginge underofficer av 3:e graden vid kustartilleriet, hade de

sakkunniga alternativt ifrågasatt, att löneförmånerna å stat måtte bestämmas

på sätt angåves av följande sammanställning:

Kronor.

Lön ..........................................................................

................................ 800: —

Dagavlöning (å 1 krona 82 öre)...................

................................. 664: 30

Ersättning för ved och ljus ..............................

.................................. 100: —

Inkvarteringsbidrag .....................................

.................................. 180: —

Summa 1,744: 30

Vid placering i Stockholm eller Göteborg borde även i detta fall

inkvarteringsbidraget utgå med 240 kronor.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle vid en definitiv lönereglering,

byggd på prisläget före krigsutbrottet, underofficer av 2:a graden komma

i åtnjutande av följande avlöning, med förböjning efter treårsperioder:

Lön .............

kronor

1,500: -

1,700: —

1,900: —

2,100: —

2,300: —

Dagavlöning

))

730: —

730: —

730: —

730: —

730: —

Summa

kronor

2,230: —

2,430: —

2,630: —

2,830: —

3,030: —

Underofficerskorpral (manskap i l:a lönegraden) skulle med inräknande

av tillfällig löneförbättring erhålla följande avlöning, likaledes med

förhöjning efter treårsperioder:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 75 käft. (Nr 93.)

402 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

Beräknad nuvarande avlöning

........................... kronor 1,430:25 1,430:25 1,430:25 1,430:25

Löneförbättring............... » 125: — 325: — 525: — 725: —

Summa kronor 1,555: 25 1,755: 25 1,955: 25 2,155: 25

I den mån de verkliga värdena av beklädnadsförmån och naturaportion

för underofficerskorpralerna (manskapet i l:a lönegraden) överstege

de värden av resp. 108 kronor och 255 kronor 50 öre, som legat

till grund för de sakkunnigas beräkningar, komme emellertid, efter vad

de sakkunniga framhöllo, denna personals sammanlagda löneförmåner

att i verkligheten överstiga nu angivna belopp.

De sakkunniga både ansett sig kunna förorda, att vid en definitiv

lönereglering avlöningen till underofficerare av 3:e graden måtte bestämmas

till följande belopp, med förhöjning efter treårsperioder:

Lön .................................... kronor 1,300: —• 1,500: — 1,700: — 1,900: —

Dagavlöning (å 1 krona

25 öre)..................... » 456:25 456: 25 456: 25 456:25

Summa kronor 1,756: 25 1,956: 25 2,156: 25 2,356: 25

Om från dessa slutsiffror droges summan av de löneförmåner, som

enligt de sakkunnigas förslag skulle å stat uppföras för underofficer av

3:e graden, komme skillnaden att utgöra resp. 11 kronor 95 öre, 211

kronor 95 öre, 411 kronor 95 öre och 611 kronor 95 öre. Med tillämpning

av de allmänna regler, som de sakkunniga i sitt betänkande den

5 mars 1918 angivit för beräkning av den tillfälliga löneförbättringen,

skulle sådan löneförbättring icke tillfalla underofficer av 3:e graden, som

icke uppnått 3 tjänsteår; för övriga grupper skulle den tillfälliga löneförbättringen

komma att utgöra resp. 200, 400 och 600 kronor.

I fråga om rätt för underofficerare att för erhållande av förhöjning

i den tillfälliga löneförbättringen tillgodoräkna sig tjänstgöring i lägre

beställning borde iakttagas, att underofficer av 2:a graden, som under

sin föregående tjänstetid uppnått mer än 3 tjänsteår i beställning med

lön i l:a lönegraden för manskap eller i beställning såsom underofficer

av 3:e graden, borde äga i förevarande avseende tillgodoräkna sig högst

9 år av den överskjutande tiden, och vidare borde givetvis underofficer

av 3:e graden få tillgodoräkna sig hela sin tjänstetid i beställning med

lön i l:a lönegraden för manskap, allenast med den begränsning, som

läge däri, att endast sådan tid finge tillgodoräknas, som i omedelbar

följd infallit närmast före befordran till underofficersbeställningen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

Till personal, som efter 1919 års ingång kunde komma att fortfarande

kvarstå såsom underofficerskorpraler med avlöning i l:a lönegraden

för manskap, syntes den av de sakkunniga för dylikt manskap

föreslagna tillfälliga löneförbättringen böra fortfarande utgå.

Föredragande departementschefen hade biträtt de sakkunnigas förslag

i nu återgivna delar, och den i enlighet därmed till riksdagen avlåtna

framställningen i ämnet (propositionen nr 362) hade av riksdagen bifallits.

De sakkunniga hava därefter i förevarande utlåtande anfört följande.

Såsom framginge av den lämnade redogörelsen, skulle enligt de

beräkningar, som legat till grund för de till 1918 års lagtima riksdag

avlåtna framställningarna rörande underofficerares av 3:e graden avlöning,

denna komma att, tillfällig löneförbättring inräknat, med omkring 200

kronor överstiga vad som tillkomme underofficerskorpraler (manskap i

l:a lönegraden) med motsvarande antal tjänstår. Det hade emellertid redan

då varit uppmärksammat, att i den mån de verkliga värdena av vissa

naturaförmåner — beklädnad och portion — för underofficerskorpraler

(manskap i l:a lönegraden) överstege de beräknade värdena, denna personals

sammanlagda löneförmåner skulle uppgå till högre belopp än vad

beräkningarna angåve, vilket givetvis skulle medföra, att de sammanlagda

löneförmånerna för underofficerskorpral (manskap i l:a lönegraden)

komme att närma sig till eller överstiga motsvarande förmåner för underofficerare

av 3:e graden.

Vid bedömande av de spörsmål, som nu förelåge till de sakkunnigas

yttrande, torde man icke böra bortse från att det vid 1918 års lagtima

riksdag beslutade överförandet av underofficerskorpraler till en ny underofficersgrad,

såsom ock framhållits i den till riksdagen avlåtna framställningen

i ämnet (proposition nr 356, sid. 63 o. tf.), varit avsett att

för ifrågavarande personal medföra och i verkligheten även medfört

väsentliga fördelar av annan natur än som skulle ligga i en förhöjd

avlöning, i främsta rummet en tryggad tjänsteställning och säkerställd

pensionsrätt. Det kunde till och med sägas, att vid behandlingen av

frågan om denna numera genomförda organisationsändriug just huvudvikten

lädes vid dessa andra synpunkter.

Under de förändrade förhållanden, som numera inträtt, torde det

emellertid knappast kunna undvikas, att något åtgjordes till förmån för

de nyblivna underofficerarna av 3:e graden, om ock den åtgärd, som här

kunde ifrågakomma, måste bliva av helt tillfällig natur.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 98.

År 1918 beräknades sammanlagda avlöningen för underofficerskorpjaler

(manskap i l:a lönegraden) till 1,430 kronor 25 öre, vartill skulle

såsom tillfällig löneförbättring komma belopp å resp. 125, 325, 525

och 725 kronor, allt efter antalet tjänstår. I förstnämnda summa,

1,430 kronor 25 öre, inginge beklädnad med ett beräknat värde av 108

kronor och portion (portionsersättning) med ett beräknat värde av 255

kronor 50 öre, motsvarande 70 öre för dag.

I remisshandlingarna hade kostnaden för beklädnad upptagits till

17 kronor för månad eller 204 kronor för år, vilket belopp, enligt vad

de sakkunniga inhämtat, torde ungefärligen motsvara 1918 års medelpris.

Ökningen å denna post kunde sålunda beräknas utgöra 96 kronor för år.

Vad åter beträffade portionsersättning (värdet av portion), vore

att märka, att enligt reglemente för marinen portionsersättning utginge

till underofficerskorpral (manskap i l:a lönegraden) med ett belopp, motsvarande

fastställt medelpris å portionen, ökat med Vio för tillagningen

och utjämnat till närmaste hela öretal. Denna ersättning hade i den

bland de remitterade handlingarna förefintliga promemorian av den 12

september 1918 beräknats till 2 kronor 49 öre för dag, vilket belopp,

enligt vad de sakkunniga inhämtat, ungefär motsvarade det fastställda

medelpriset å portion, med tillägg av 10 % för tillagningen, under senare

delen av år 1918, och fördenskull torde kunna i förevarande sammanhang

godtagas. Med denna beräkningsgrund borde sålunda i förut

återgivna beräkningar rörande underofficerskorpralernas (manskapets i

l:a lönegraden) avlöningsförmåner portionsersättningen (värdet å portionen)

uppföras med ett årligt belopp av 908 kronor 85 öre i stället

för 255 kronor 50 öre, vilket motsvarade en ökning av 653 kronor

35 öre.

Infördes dessa kostnadsökningar, tillhopa 749 kronor 35 öre, i beräkningarna,

skulle avlöningen för underofficerskorpral (manskap i l:a

lönegraden) komma att uppgå till följande belopp, med förhöjning efter

treårsperioder:

ordinarie avlöning...... kronor 2,179:60 2,179:60 2,179:60 2,179:60

löneförbättring ............ » 125: — 325: — 525: — 725: —

Summa kronor 2,304: 60 2,504: 60 2,704: 60 2,904: 60

För underofficer av 3:e graden utgjorde motsvarande belopp:

ordinarie avlöning kronor 1,744: 30 1,744: 30 1,744: 30 1,744: 30

löneförbättring ............ »_—_200: — 400: — 600: —

Summa kronor 1,744: 30 1,944: 30 2,144: 30 2,344: 30

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition Nr 93.

13

Till jämförelse borde här jämväl erinras, att för underofficer av 2:a

graden (ej maskinist) avlöningen utgjorde:

ordinarie avlöning kr. 2,153:80 2,153:80 2,153:80 2,153:80 2,153:80

löneförbättring ... » 75:— 275:—- 475:— 675:— 875: —

Summa kr. 2,228:80 2,428:80 2,628:80 2,828:80 3,028:80

I enlighet härmed skulle sålunda avlöningen för underofficerskorpral

(manskap i l:a lönegraden) ej blott med omkring 560 kronor överstiga

den avlöning, som tillkomme underofficer av 3:e graden, utan till och

med redan i begynnelsen bliva något högre än den för underofficer av

2:a graden (ej maskinist) bestämda avlöningen, med inräknande även i

detta fall av tillfällig löneförbättring.

Den abnorma stegring i underofficerskorpralernas (manskapets i l:a

lönegraden) löneförmåner, som sålunda gå ve. sig tillkänna, komme emellertid

att i viss mån utjämnas genom tillämpning av gällande bestämmelser

rörande krigstidstillägg. Härvid torde i främsta rummet böra

tagas hänsyn till de bestämmelser, som genom kungörelse den 23

december 1918 (Svensk författningssamling nr 1013) meddelats rörande

utbetalande av förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som.

kunde varda befattningshavare i statens tjänst beviljat för år 1919

Enligt dessa bestämmelser skulle sådant förskott i regel utgå med två

tredjedelar av de kontanta avlöningsförmånerna, med iakttagande att

förskott skulle uppgå till minst 3 kronor 50 öre om dagen; dock att

ingen må i förskott å 1919 års krigstidstillägg uppbära tillhopa mera

än avlöningens belopp. Krigstidstillägg beräknades sålunda icke å de

naturaförmåner, beklädnad och portion (eller ersättning därför), som utginge

till underofficerskorpraler (manskap i l:a lönegraden); ej heller

beräknades krigstidstillägg å sådant manskap tillkommande uppmuntringspenningar.

Med inräknande av de medgivna förskotten å krigstidstillägg för

år 1919 skulle avlöningen för underofficerskorpraler (manskap i l:a

lönegraden) och för underofficerare av 3:e och 2:a graderna år 1919 komma

att utgöra:

för underofficerskorpral (manskap i ha lönegraden):

enligt ovanstående...... kronor 2,304:60 2,504:60 2,704:60 2,904:60

krigstidstillägg .......... » 1,137: — 1,277: 50 1,277: 50 1,277: 50

Summa kronor 3,441: 60 3,782: 10 3,982: 10 4,182: 10

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

för underofficer av 3:e graden:

enligt ovanstående ..... kronor 1,744: 30 1,944: 30 2,144: 30 2,344: 30

krigatidstillägg ........... » 1,277: 50 1,296: 20 1,429: 53 1,562: 87

Summa kronor 3,021: 80 3,240: 50 3,573: 83 3,907: 17

för underofficer av 2:a graden (ej maskinist):

enl. ovanstående kr. 2,228: 80 2,428: 80 2,628: 80 2,828: 80 3,028: 80

krigatidstillägg. „ » 1,485:87 1,619:20 1,752:53 1,885:87 2,019:20

Summa kr. 3,714: 67 4,048:— 4,381:33 4,714:67 5,048: —

Vid fullföljande av ifrågavarande jämförelse, såvitt anginge underofficerskorpraler

(manskap i l:a lönegraden) och underofficerare av 3:e graden,

borde emellertid beträffande särskilt flottans personal tagas i betraktande,

att någon portionsersättning icke tillkomme vare sig under o fficerskor prål

(manskap i l:a lönegraden) eller underofficer av 3:e graden i sådana

fall, då portion utginge in natura. Såsom av marinförvaltningen berörts

i dess yttrande den 13 december 1918, gällde detta företrädesvis vid

sjökommendering, i det att vid sådan kommendering såväl underofficerskorpraler

(manskap i l:a lönegraden) som underofficerare av 3:e graden

åtnjöte skeppsportion in natura. Om den årliga tiden för sjökommendering,

såsom skett i beräkningarna rörande förslagsanslaget till naturaunderhåll

åt personal vid flottan, såvitt sjömanskåren anginge (jfr 1919

års statsverksproposition, femte huvudtiteln, sid. 79), antoges utgöra 170

dagar,''vore sålunda för denna tid underofficerskorpraler (manskap i l:a

lönegraden) och underofficerare av 3:e graden att i avseende å ifrågavarande

förmån anses såsom likställda. Då nu i förestående beräkningar

portionsersättning (värdet å portion) inginge för underofficerskorpral

(manskap i l:a lönegraden) med 2 kronor 49 öre för dag eller för 170

dagar med 423 kronor 30 öre samt för underofficerare av 3:e graden

med 62 öre för dag eller för 170 dagar med 105 kronor 40 öre, torde

för vinnande av jämförlighet i beräkningarna dessa belopp böra frånräknas

de tal, som i det föregående erhållits såsom angivande vederbörande

beställningshavares sammanlagda avlöningsförmåner. Efter denna

reduktion skulle totalavlöningen, utöver skeppsportion under sjökommendering,

utgöra:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

15

för underofficerskorp- ral (manskap i l:a

lönegraden)...............

kronor

3,018: 30

3,358: 80

3,558: 80

3,758: 80

för underofficer av 3:e

graden...................

2,916: 40

3,135: 10

3,468: 43

3,801: 77

Skillnad

kronor

101:90

223: 70

90: 37

42: 97

Enligt dessa beräkningar skulle sålunda underofficer av 3:e graden

vid flottan under år 1919, i förhållande till vad som ''skulle tillkomma

honom såsom underofficerskorpral (manskap i l:a lönegraden), få vidkännas

en inkomstminskning av resp. kronor 101: 90, 223: 70 och

90: 37, allteftersom antalet av hans tjänstår vore mindre än 3, minst 3

och mindre än 6 eller minst 6 och mindre än 9; vore antalet tjänsteår

minst 9, skulle han däremot göra en vinst å 42 kronor 97 öre.

Beträffande kustartilleriets ifrågavarande personal gällde, att i sådana

fall, då portion utginge in natura, någon portionsersättning visserligen

icke tillkomme undero fficerskorpral (manskap i l:a lönegraden); däremot

ägde underofficer — enär för sådan beställningshavare portion icke inginge

i de enligt stat bestämda förmånerna — i dylika fall uppbära sin

kontanta avlöning oavkortad. Förmånen av portion till underofficer vid

kustartilleriet innebure sålunda en verklig avlöningsförbättring av tillfällig

natur.

Å andra sidan torde vid kustartilleriet sådan förläggning eller kommendering,

varunder portion in natura utginge till underofficerare, förekomma

i vida mindre utsträckning än sjökommendering vid flottan.

De sakkunniga ansåge det önskvärt, att någon tillfällig gottgörelse

bereddes sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan eller kustartilleriet,

som med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning

i l:a lönegraden för manskap och vilka genom denna befordran lidit

minskning i sina löneförmåner. I sakens nuvarande läge syntes det

emellertid vanskligt att angiva några regler för bestämmande av det

belopp, varmed sådan gottgörelse borde i särskilda fall utgå. I den

föregående utredningen hade de sakkunniga, vad krigstidstillägget anginge,

endast kunnat räkna med de belopp, som enligt därom meddelat

beslut skola utbetalas såsom förskott å 1919 års krigstidstillägg, under

det att de definitiva bestämmelserna rörande krigstidstillägget för nämnda

år givetvis kunde komma att i avsevärd mån skilja sig från de regler,

som gällde beträffande förskottet. Vidare hade beräkningen rörande den

tid, under vilken vederbörande personal åtnjöte skeppsportion in natura,

måst grundas på visst antagande rörande sjökommcnderingens längd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

Departements
chefens
yttrande.

Slutligen vore värdet av här ifrågakommande naturaförmåner (beklädnad

och portion) från tid till annan underkastat växling.

Om sålunda de regler, som skulle gälla rörande den ifrågavarande

gottgörelsen, borde fotas på mera faktiska grunder, än som för närvarande

stode till buds% torde man dock redan nu kunna utgå därifrån, att berörda

gottgörelse — för vilken benämningen avlöningsfyllnad syntes mest

lämpad — icke i något fall behövde överstiga det av sökandena i promemorian

den 15 augusti 1918 angivna beloppet av 225 kronor.

Under nu givna förhållanden ansåge de sakkunniga föreliggande

spörsmål kunna lämpligast ordnas så, att hos riksdagen äskades erforderligt

anslag att enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t

meddelades, användas till beredande av avlöningsfyllnad för år 1919 med

högst 225 kronor till varje beställningshavare, varom här kunde vara

fråga.

De sakkunniga hade ansett sig kunna uppskatta den för ifrågavarande

ändamål erforderliga anslagssumman till i runt tal 60,000 kronor,

vilket belopp torde böra såsom förslagsanslag uppföras på tilläggsstat

för år 1919.

Huruvida för år 1920 eller tiden därefter någon gottgörelse av

om förmälda slag borde beredas vederbörande personal, bleve givetvis

beroende på en prövning av de särskilda förhållanden, som framdeles

kunde föreligga.

De sakkunniga hemställde sålunda, att till riksdagen måtte avlåtas

framställning om anvisande på tilläggsstat för år 1919 av ett förslagsanslag

å 60,000 kronor att enligt de närmare bestämmelser, som av

Kungl. Maj:t meddelades, användas till beredande av avlöningsfyllnad för

år 1919 åt sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan eller kustartilleriet,

som med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning

i l:a lönegraden för manskap och vilka genom denna befordran

lidit minskning i sina löneförmåner, med iakttagande att dylik avlöningsfyllnad

icke finge till någon beställningshavare utgå med högre belopp

än 225 kronor.

Vad slutligen anginge den gjorda framställningen om utbetalande

till underofficer av 3:e graden av visst förskott till anskaffande av beklädnad,

anslöte sig de sakkunniga till vad chefen för marinstaben i

detta hänseende anfört.

Vid bedömandet av frågan om underofficerares av 3:e graden avlöningsförmåner

torde, såsom de sakkunniga framhållit, icke böra bortses

från att det beslutade överförandet av underofficerskorpraler till en ny

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition Nr 93.

17

underofficersgrad varit avsett att för ifrågavarande personal, medföra och

i verkligheten även medfört väsentliga fördelar av annan natur än de,

som ligga i en förhöjd avlöning, i första rummet en tryggad tjänsteställning

och säkerställd pensionsrätt. Huru beaktansvärda dessa fördelar

än äro, torde man emellertid icke kunna anse dem vara av beskaffenhet att

uppväga en minskning av avlöningsförmånerna vid överflyttning från

beställning i l:a lönegraden för manskap till underofficer av 3:e graden,

något som givetvis ej heller avsetts, då avlöningsförmånerna för dessa

underofficerare bestämdes. Fasthellre bestämdes deras avlöningsförmåner

så, att dessa under normala pris förhållanden skulle ligga något över

avlöningsförmånerna i l:a lönegraden för manskap. Denna relation har

dock blivit helt och hållet rubbad under nuvarande förhållanden, då

avlöningsförmånerna för beställningshavare i l:a lönegraden till följd av

det under dyrtiden kraftigt stegrade värdet å dem tillkommande beklädnad

och portion — vilka förmåner de så gott som undantagslöst utbyta

mot kontant ersättning — kommit att, åtminstone beträffande vissa åldersklasser,

i betydande grad överstiga de avlöningsförmåner, som utgå till

nämnda underofficerare. Jag tillåter mig i detta sammanhang också

erinra, hurusom jag, då frågan om inrättandet av omförmälda underofficersgrad

föredrogs inför Kung!. Maj:t, framhöll, att de för densamma

föreslagna löneförmånerna syntes mig tämligen lågt satta. Jag finner

det sålunda synnerligen behj ärtans värt att, såsom chefen för marinstaben

och de sakkunniga jämväl tillstyrkt, en tillfällig gottgörelse beredes

sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet,

som med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a

lönegraden för manskap och vilka genom denna befordran komma att

under nämnda år lida minskning i sina löneförmåner.

I avseende å denna gottgörelse hava de sakkunniga framhållit, att

de regler, som skola gälla rörande densamma, böra fotas på mera faktiska

grunder, än som för närvarande stå till buds. De sakkunniga hava

emellertid utgått från att gottgörelsen, som enligt deras mening lämpligen

bör benämnas avlöningsfyllnad, icke i något fall behöver överstiga

det av sökandena i promemorian den 15 augusti 1918 angivna

beloppet av 225 kronor och ansett saken kunna lämpligast ordnas så,

att hos riksdagen äskas erforderligt anslag att enligt de närmare bestämmelser,

som av Kungl. Maj:t meddelas, användas till beredande av

avlöningsfyllnad för år 1919 med högst 225 kronor till varje beställningshavare,

varom här kan vara fråga.

Skillnaden mellan avlöningsförmånerna under år 1919 för underofficerare

av 3:e graden och underofficerskorpraler (manskap i l:a löneBiliang

till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 75 käft. (Nr 93.) 402 19 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj:ts proposition Nr 93.

graden) bliver delvis beroende av de bestämmelser rörande krigstidstillägg

för nämnda år, som av riksdagen må komma att beslutas, och kommer

i övrigt att röna inverkan såväl av den tid, under vilken vederbörande

personal åtnjuter skeppsportion, som ock av det tid efter annan växlande

värdet å beklädnad och naturaportion. Då det sålunda icke låter sig göra

att redan nu till siffran närmare bestämma den ifrågasatta avlöningsfyllnaden,

synes mig det av de sakkunniga framställda förslaget utgöra "det

lämpligaste sättet för frågans lösning.

Det för ändamålet erforderliga beloppet torde, på sätt de sakkunniga

föreslagit, böra beräknas till 60,000 kronor och, med hänsyn till svårigheterna

att för närvarande närmare fixera avlöningsfyllnadens storlek,

anvisas såsom förslagsanslag.

Huruvida någon avlöningsfyllnad för ifrågavarande befattningshavare

kan bliva erforderlig under år 1920 bliver givetvis beroende av de förhållanden,

som då komma att föreligga. Frågan om beredande av medel

för sådant ändamål torde därför icke nu böra upptagas till prövning,

utan, därest så påkallas, underställas 1920 års riksdag.

I fråga om sjötillägg, skepps-(natura-)portion, mässpenningar och

servisbidrag samt beklädnad för underofficerare av 3:e graden har Kungl.

Maj:t genom nådigt brev den 13 december 1918 och generalorder den

19 i samma månad meddelat erforderliga bestämmelser i överensstämmelse

med chefens för marinstaben i det föregående omförmälda förslag.

Den av underofficerskorpralerna gjorda framställningen om utbetalande

till underofficer av 3:e graden av visst förskott till anskaffande

av beklädnad har Kungl. Maj:t genom beslut denna dag i enlighet med

myndigheternas hemställan lämnat utan bifall.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag av 60,000

kronor, att enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas,

användas till beredande av avlöningsfyllnad för år 1919 åt

sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet, som

med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden

för manskap och vilka genom denna befordran komma att under

nämnda år lida minskning i sina löneförmåner, med iakttagande att dylik

avlöningsfyllnad icke må till någon beställningshavare utgå med högre

belopp än 225 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 93.

19

Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti

statsrådets övriga ledamöter instämdS, ‘behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen

avlåtas av den lydelse, en vid detta protokoll

fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Eric Baad-Heimer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1919:5b Utlåtande angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens för år 1919 femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 76 i texten