Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
1919-02-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:98, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.
1
Nr 98.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen
den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper; given Stockholms
slott den 18 februari 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
'' finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av
3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. SO höft. (Nr 98.)
1
2
Kungl. Maj.ts proposition Nr 98.
Förslag
till
förorduing om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den
6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp
och byte av fondpapper.
Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av
fondpapper skall erhålla följande ändrade lydelse:
3 §•
1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan
annorlunda stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp, *
nämligen:
a) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 60
öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens eller delaktighetsbevisens
sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor, och därutöver
60 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor,
b) vid köp av obligationer 10 öre, då de överlåtna obligationernas
sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 10 öre för
varje påbörjat belopp av 100 kronor,
dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet
avslutas icke för dennes räkning utan i kommission, avräkningsnotan
skall förses,
c) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis med
stämpel av 30 öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens
eller delaktighetsbevisens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor,
och därutöver 30 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor, samt
d) vid köp av obligationer med stämpel av 5 öre, då de överlåtna
obligationernas sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och
därutöver 5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.
Ävenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, avräkningsnota
vid byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen:
3
Kung!. Maj:ts ''proposition Nr 98.
e) vid byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 30
öre, då det värde, som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas,
ej överstiger 100 kronor, och därutöver 30 öre för varje påbörjat
belopp av 100 kronor, samt
f) vid byte av obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 §
4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas, ej överstiger 100 kronor,
och därutöver 5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.
Med fondhandlare förstås i denna förordning solidariskt bankbolag,
bankaktiebolag och fondmäklare ävensom annan, som driver sådan
rörelse med fondpapper, att han på grund därav är pliktig föra handelsböcker.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1919 och äger giltighet
till och med den 30 juni 1920.
4
Kungl. Maj.ts proposition Nr 98.
Historik,
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18
februari 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Edén,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde härefter
:
»Genom beslut vid 1908 års riksdag antog riksdagen Kungl. Maj:ts
förslag om införande av en särskild stämpelavgift vid köp och byte'' av
fondpapper. Skatten bestämdes härvid — med sänkning av de i propositionen
föreslagna skattesatser — till 1 pro mille vid direkta försäljningar
av aktier och. banklotter samt till 0.5 pro mille vid direkta försäljningar
av obligationer; vid byte till hälften av dessa skattesatser. Nämnda
skattesatser blevo gällande till år 1913, då riksdagen i anledning av
väckt motion beslöt höja de vid direkta försäljningar av aktier och
banklotter utgående fondstämpelavgifter till 30 öre, då de överlåtna
5
Kungl. Maj.ts proposition Nr 98.
aktiernas eller banklotternas sammanlagda värde icke översteg 200
kronor, och därutöver 30 öre för varje påbörjat belopp av 200 kronor.
Betriiffande försäljning av obligationer förblevo skattesatserna oförändrade.
För byte reglerades skattesatserna så, att de fortfarande kommo att utgöra
hälften av de för köp gällande. I den motion, som föranledde
ovannämnda förändring av den dittills vid direkta försäljningar av aktier
och banklotter utgående stämpelskatten, hade yrkats femdubbel förhöjning
av densamma.
Vid 1917 års riksdag beslöts, på förslag av Kungl. Maj:t, en fördubbling
av de vid respektive köp och byte av aktier, lotter samt andelsoch
delaktighetsbevis då gällande skattesatser, dock endast provisoriskt
för ett års tid. Såsom stöd för förslaget åberopades i propositionen ett
yttrande, avgivet av de för utarbetande av förslag till börslagtiftning
m. m. tillkallade sakkunniga, vari dessa bland annat anfört, hurusom
någon varaktig höjning av fondstämpeln icke kunde av dem tillstyrkas,
medan däremot någon befogad invändning enligt de sakkunnigas mening
icke kunde göras mot att under rådande goda konjunkturer och våldsamma
spekulation underkasta fondpappersomsättningen en tillfällig
skatteförhöjning. Omsättningen av obligationer syntes emellertid icke
böra betungas med högre avgift, isynnerhet som eu sådan förhöjning
beträffande obligationer icke skulle för staten medföra någon avsevärd
inkomstökning. Vid samma riksdag förelågo till behandling tvenne
likalydande motioner (I: 76 av herr Kvarnzelius in. fl. och II: 150 av
herr Eden m. fl.), innefattande förslag till fördubbling av stämpelavgiften
ej blott vid köp och byte av aktier, lotter samt andels- och delaktighetsbevis
utan även vid omsättning av obligationer; därjämte föreslogs
1 motionerna en fördubbling av minimiavgiften vid sådana avtal om köp
eller byte av fondpapper i utlandet, varom stadgas i förordningens 3 §
2 mom. Bevillningsutskottet, som ansåg det angeläget, att höjningen
av fondstämpeln snarast möjligt trädde i kraft, vide icke fördröja ärendets
behandling genom att ingå i närmare prövning av de frågor, i
vilka propositionen och de väckta motionerna voro skiljaktiga, utan
anslöt sig till Kungl. Maj:ts förslag. Detta blev ock, såsom nyss nämndes,
av riksdagen antaget, varefter författning utfärdades den 30 mars
1917 (nr 101).
Den sålunda bestämda förhöjningen av skattesatserna föreslogs av
Kungl. Maj:t genom proposition, nr 39, till 1918 års lagtima riksdag
att gälla för ytterligare ett år.
Förslaget blev av riksdagen antaget, och förordning i ämnet utfärdades
den 12 mars 1918 (nr 123).
6
1epartementschefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 98.
I en till sistlidet års urtima riksdag avlåten proposition, nr 25,
föreslog Kungl. Magt riksdagen att för överlåtelser av samtliga här
ifrågavarande värdehandlingar fastställa dubbelt så höga stämpelavgifter
som i sistberörda provisoriska förordning. Det vid propositionen fogade
författningsförslaget, som avsågs skola gälla från och med den 20 november
1918 till dag, som av Konungen bestämdes, dock ej längre än
till den 1 juli 1919, innebar dessutom en höjning från 5 till 10 öre av
den i 3 § 2 mom. i 1908 års förordning upptagna minimiavgiften vid
vissa avtal om köp eller byte av fondpapper i utlandet. Vid ärendets
föredragning för Kungl. Maj:t den 25 oktober 1918 åberopade jag till
stöd för förslaget särskilt angelägenheten av att under rådande förhållanden
genom höjning av fondstämpeln i större utsträckning äu nu
skedde i statsfinansiellt syfte utnyttja denna skattekälla, vars betydelse
ej Unge underskattas.
Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition
med endast den ändring, att författningen på grund av den framskridna
tiden förklarades skola gälla från och med den 1 december 1918, utfärdades
i enlighet härmed den 29 november samma år förordning om
ändrad lydelse av 3 § 1 och 2 mom. i förordningen den 6 november 1908
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper (nr 911).
Med hänsyn till den korta tid, under vilken den senast beslutade
förhöjningen av fondstämpelavgiften varit i tillämpning, är det ännu för
tidigt att göra några uttalanden om dess verkningar. En förlängning
av nu gällande bestämmelser, vilka träda ur kraft den 1 juli innevarande
år, synes emellertid erforderlig ur statsfinansiell synpunkt. Jag vill i detta
avseende hänvisa till att i såväl tilläggsstaten för innevarande år som
riksstaten för år 1920 räknats med, att den höjda stämpelavgiften komme
att uttagas för hela den tid, nämnda tilläggsstat och riksstat avser.
I anledning härav har jag låtit inom finansdepartementet upprätta
ett förslag till förordning i ämnet, enligt vilket förslag den senast beslutade
stämpelavgiften skulle utgå för ytterligare ett år eller till den
1 juli 1920. Ehuru, såsom nyss nämndes, jag vid beräkningen av inkomsterna
i 1920 års riksstat utgått ifrån, att nuvarande höga stämpelavgifter
skola erläggas under hela året 1920, anser jag lämpligast, att
förordningens giltighet nu begränsas till den 1 juli 1920, varefter frågan
om ytterligare förlängning av dessa tillfälliga bestämmelser kan föreläggas
1920 års riksdag.
Det nu upprättade författningsförslaget skiljer sig i formellt avseende
från föregående förordningar i ämnet därutinnan, att — för
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 98.
underlättande av stämpelavgiftens uträknande — avgiften ställes i relation
till jämna hundratal i stället för, såsom förut, tvåhundratal "av de
överlåtna fondpapperens värde. Det hittills tillämpade beräkningssättet,
som begagnats allt sedan tillkomsten av 1908 års förordning, har varit
föranlett av att med de ursprungliga stämpelsatserna en reglering för
varje hundratal kronor i vissa fall skulle medfört stämpelskyldighet till
halva örestal. Med de stämpelsatser, som nu gälla, kunna dylika fall ej
vidare inträffa. Då vid bifall till nu ifrågavarande förslag^stämpelavgiften,
såsom tidigare, skulle komma att i vissa fall utgå med ett
lägsta belopp av 5 öre, synes det också vara riktigast, att 2 mom. i
3 § bibehålies vid dess äldre lydelse med en minimiavgift av 5 öre vid
avtal om köp eller byte av fondpapper i utlandet.»
Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst det av
honom omförmälda förslaget till förordning om ändrad lydelse av 3 §
1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, hemställde depaidementscliefen,
att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga
nämnda förslag.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda"?
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
giva bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition
av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll
utvisar.
IJr protokollet:
Gunnar Grip.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1919:366 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av vissa bevillningar å tillägg sstat för år 1919. s. 9 i texten
- BevU 1919:71 Betänkande angående beräkning av vissa bevillningar å tillägg sstat för år 1919. s. 2 i texten
- Rskr. 1919:56 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 s. 6 i texten
- BevU 1919:21 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en s. 1 i texten