Sök i Ratio Lex

Angående ökat statsbidrag till jordbrukskassor

1920-02-14 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:102, Angående ökat statsbidrag till jordbrukskassor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 102.

1

Nr 102.

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen angående ökat statsbidrag

till jordbrukskassor; given Stockholms slott den 14

februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen besluta,

att mom. 1 i gällande bestämmelser angående understöd av statsmedel

åt föreningar för beredande av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk

skall från och med den 1 januari 1921 hava följande ändrade lydelse:

Mom. 1. Ekonomisk förening, som har till ändamål att inom viss

ort bereda driftkredit åt idkare av mindre jordbruk (jordbrukskassa), kan,

sedan den i enlighet med bestämmelser, vilka Kungl. Maj:t meddelar,

vunnit godkännande från det allmännas sida, av statsmedel undfå bidrag

utan återbetalningsskyldighet till de årliga förvaltningskostnaderna. Dessa

bidrag utgå med tre kronor för medlem under vart och ett av de fyra

första åren näst efter det, då godkännandet givits, samt med två kronor

för medlem under vart och ett av följande sex år och beräknas efter

det antal medlemmar, som jordbrukskassan under sin verksamhetstid

närmast föregående år städse haft.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 84 höft. (Nr 102.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj As proposition Nrl02-

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

februari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

PETRÉN,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

TJndén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementscheten, statsrådet Petersson anförde:

År 1915 vidtogos av Kungl. Maj:t och riksdagen åtskilliga åtgärder

för beredande av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk. Sålunda

beslöts bland annat, att statsbidrag skulle enligt vissa regler utgå

till de jordbrukskassor och centralkassor för jordbrukskredit, som för

ändamålet inrättades, och kungörelse härom utfärdades den 18 juni

1915 (nr 234). Enligt beslut vid 1918 års riksdag hava statsbidragen

till centralkassorna blivit väsentligt höjda. Vad beträffar de årliga

understöden hava dessa fördubblats och därjämte har särskilt tilläggsbidrag

medgivits för varje län utöver det, av vilket centralkassas verksamhetsområde

består. Någon ändring i de år 1915 bestämda statsbidragen

till jordbrukskassor har däremot hittills icke skett.

Enligt mom. 1 i nyssnämnda kungörelse kan jordbrukskassa, sedan

den vunnit godkännande från det allmännas sida, av statsmedel undfå

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kutujl. Maj:ts proposition Nr 102. 8

bidrag utan återbetalningsskyldighet till de ärliga förvaltningskostnaderna

med 2 kronor för medlem under vart och ett av de fyra första

åren näst efter det, då godkännandet givits, samt med 1 krona för

medlem under vart och ett av följande sex år. Bidraget beräknas efter

det antal medlemmar, som jordbrukskassan under sin verksamhetstid

föregående år städse haft.

Vid 1919 års lagtima riksdag väcktes inom andra kammaren

motion (nr 90) av herr S. Jönsson i Fridhill, att riksdagen måtte bevilja

jordbrukskassor anslag till förvaltningskostnader med 2 kronor

per medlem att utgå under de första tio åren av kassornas verksamhet

och med 1 krona per medlem under följande fem år. Såsom skäl anfördes

huvudsakligen, att det nuvarande statsbidraget i allmänhet ej

ens räckte till avlöning åt räkenskaps föraren och under inga omständigheter

till bestridande av övriga kostnader. Dyrtiden hade också inverkat

på kostnaderna. Då kassornas inkomster utöver statsbidraget

vore på grund av den låga marginalen mellan in- och utlåningsränta

ytterst små, skulle enligt motionärens mening utan tvivel många kassor

bliva urståndsätta att fortsätta sitt arbete, när statsbidraget efter de

första fyra årens förlopp minskades till hälften. Finge kassorna oförminskat

understöd under ytterligare några år, skulle detta däremot med

säkerhet bidraga till deras förkovran, helst som man numera kunde

hoppas på mera normala tider.

Jordbruksutskottet meddelade i utlåtande nr 48, att samtliga dåvarande

tre centralkassor i till utskottet inkomna skrivelser framhållit,

att det förelåge ett trängande behov för jordbrukskassorna av ökat understöd

från det allmännas sida. Utskottet hade emellertid icke kunnat

av vad motionären och centralkassorna anfört bilda sig en bestämd

uppfattning om kassornas nuvarande ställning och behov. Skulle

emellertid ett verkligt behov förefinnas av höjning av jordbrukskassornas

statsbidrag, syntes det böra ankomma på centralkassorna att vederbörligen

klarlägga jordbrukskassornas ställning inför Kungl. Maj:t, som

säkerligen ej skulle underlåta att, därest verkställd utredning gåve vid

handen, att eu höjning av statsbidraget vore av behovet påkallad, inkomma

till riksdagen med förslag i ämnet. Utskottet hemställde därför,

att motionen icke måtte föranleda någon åtgärd, och detta blev även

riksdagens beslut.

Under åberopande av nyssnämnda motion och utskottsutlåtande

bär nu styrelsen för södra Sveriges centralkassa för jordbrukskredit,

vilken kassas verksamhetsområde numera omfattar Kronobergs, Kalmar,

Blekinge och Kristianstads län, anhållit, att åtgärder måtte vidtagas för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds proposition Nr 102.

att jordbrukskassor måtte erhålla ökat statsbidrag enligt förslaget i

motionen. Vid skrivelsen hava fogats räkenskapsutdrag för år 1918

för tio till ceutralkassan anslutna jordbrukskassor, utvisande bland annat

följande. De tio kassornas sammanlagda ränteinkomster hava uppgått

till kronor 3,339: 5 7 och deras ränteutgifter till kronor 3,193: 8 3, så

att räntevinsten icke utgjort mer än kronor 145: 7 4. I statsbidrag

hava erhållits 710 kronor och övriga inkomster (utdelning från centralkassan,

provisioner in. m.) hava utgjort kronor 1,077: 75. Tillhopa hava

inkomsterna sålunda uppgått till kronor 1,933: 4 9. Av detta belopp

hava kronor 586: 2 5 åtgått till arvoden åt räkenskapsförare samt kronor

513:31 till utgifter för skrivmaterial, porto m. m. samt i vissa fall

lokalhyra. Såsom vinst redovisas överskottet, kronor 833: 9 3. För

skilda jordbrukskassor är vinstbeloppet mycket växlande samt uppgår

till högst kronor 200: 81 och lägst kronor 18: 52.

Länsstyrelsens i Kristianstads län ombud för tillsyn över centralkassans

verksamhet, landskamreraren 1. Regner, har uttalat, att han med

den kännedom han ägde om jordbrukssornas inom länet verksamhet och

ställning funne framställningen synnerligen beaktansvärd och förtjänt

av bifall.

Även länsstyrelsen har ansett en höjning av statsbidraget, på sätt

i ansökuingen angåves, vara erforderlig för vinnande av det med kassornas

inrättande avsedda syftet.

Lantbruksstyrelsen, dit ärendet remitterats, bär hört statskonsulenten

för det mindre jordbruket, vilken förklarat sig finna ansökningen vara

i huvudsak väl motiverad. Med det krävande arbete, som visat sig

behövligt för att få jordbrukskasseverksamheten i gång, och ej minst

med hänsyn till penningvärdets fall vore det uppenbart, att det stöd,

som lämnades enligt de nuvarande bestämmelserna, vore i realiteten

avsevärt mindre än vad statsmakterna tänkt sig, då beslutet därom

fattades. Man finge dock icke frångå principen, att stödet skulle avse

verksamhetens igångsättande samt att den sedermera skulle bära sig

själv. Därför syntes man nu böra inskränka sig till att behandla frågan

om understöd åt kassorna under de första tio åren. Det vore visserligen

därvid såväl principiellt som reelt riktigast, om höjning skedde

i bägge de nuvarande årsgrupperna, exempelvis till 3 kronor för

medlem under de fyra första åren och 2 kronor under återstående

sex år. Någon höjning för den förra perioden vore emellertid ej

nu begärd. Statskonsulenten tillstyrkte därför, att årsbidraget måtte

bestämmas till 2 kronor för medlem under hela den första tioårsperioden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. proposition Nr 102. 5

Lautbruksstyrelsen har i utlåtande den 28 oktober 1919 instämt i

statskonsulentens hemställan.

Statskontoret har i utlåtande den 19 november 1919 meddelat,

att kostnadsökningen skulle vid bifall till detta förslag bliva så pass

ringa, att någon anledning ej förefunnes att på grund därav öka det

under nionde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till understöd åt

föreningar för jordbrukskredit. Eu betydande besparing hade uppstått

å 1918 års anslag för detta ändamål.

Sedan tillfälle beretts styrelserna för Malmöhus läns, Mälarprovinsernas

och Skaraborgs läns ceritralkassor för jordbrukskredit att yttra

sig i ämnet, hava dessa i gemensam skrivelse anfört, att det enligt

deras åsikt vore behövligt, att jordbrukskassa just under de första åren

erhölle ett kraftigare stöd än hittills från det allmännas sida. De förordade

4 kronor per medlem under de första fyra åren och 2 kronor

under följande sex år. Om icke jordbrukskassornas verksamhet under

dessa tio år kunde uppdrivas därhän, att den förmådde själv bära sina

omkostnader liksom varje annan sund affär, borde den nedläggas, enär

rörelsen då icke syntes kunna inom vederbörande ort drivas framåt endast

genom ytterligare statsanslag.

Då Kungl. Maj:t år 1915 föreläde riksdagen förslag till åtgärder

för beredande av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk, beredde

Kungl. Maj:t riksdagen tillfälle att yttra sig över ett förslag till kungörelse

angående godkännande från det allmännas sida av vissa jordbrukskassor.

Kungörelse i ämnet är därefter utfärdad den 18 juni

1915 (nr 237). I § 6 av denna kungörelse stadgas, att till medlem av

kassan må icke kunna antagas annan än i Sverige bosatt svensk undersåte,

här i landet registrerad ekonomisk förening eller svensk kommun.

1 skrivelse till Kungl. Maj:t har nu Mälarprovinsernas centralkassa

för jordbrukskredit framhållit, att det numera icke vore ovanligt,

att ägare av jordbruksfastighet använde sig av aktiebolagsformen, samt

uppgivit, att flera till centralkassan anslutna jordbrukskassor erhållit

inträdesansökningar från dylika bolag. De hade emellertid måst avslås.

Centralkassan har nu hemställt, att sådan ändring i förberörda kungörelse

måtte vidtagas, att även jordbruksaktiebolag måtte kunna intagas

såsom medlem i jordbrukskassa.

Lautbruksstyrelsen har efter erhållen remiss inhämtat yttranden

från länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kopparbergs

s. 6 Kontrollera mot PDF

I/eparte
menta
ehefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

och Gävleborgs län, av vilka länsstyrelserna i Stockholms och Kopparbergs

län låtit höra vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott

och länsstyrelsen i Gävleborgs län låtit jordbrukskassorna i länet

yttra sig. I samtliga dessa yttranden tillstyrkes förslaget. Åven statskonsulenten

för det mindre jordbruket har förordat den begärda ändringen,

varvid emellertid föreslagits, att den skulle uttryckligen angivas

gälla »jordbruksaktiebolag, som bildats för att bedriva jordbruk». Lantbruksstyrelsen

har i utlåtande den 29 december 1919 förklarat sig icke

hava något att erinra mot bifall till ansökningen.

Vad först beträffar den av södra Sveriges centralkassa för jordbrukskredit

gjorda framställningen om ökat statsbidrag till jordbrukskassor,

kan jag visserligen icke finna de lämnade uppgifterna från

tio jordbrukskassor ådagalägga, att i allmänhet dessa kassor ännu

haft egentliga svårigheter att hålla rörelsen uppe. För flera kassor

har till och med en i förhållande till rörelsens omfattning skälig vinst

uppstått. Det är emellertid påtagligt, att själva rörelsen varit ganska

ringa. I män som denna vinner åsyftad utveckling, torde förvaltningskostnaderna

stiga. Man lärer då icke kunna påräkna att, liksom hittills

i vissa fall skett, räkenskapsföraren skall sköta verksamheten utan arvode.

Med ökad rörelse bör visserligen följa ökad vinst på räntedifferens, men

det är anmärkningsvärt, hur relativt obetydlig denna inkomst varit.

Det är även påtagligt, att ifall statsbidraget, som under det år uppgifterna

gälla, nämligen år 1918, utgått med 2 kronor för medlem,

skulle sänkas till hälften, detta skulle under i övrigt oförändrade förhållanden

leda till, att för några av kassorna förlust skulle uppstå och

att de flesta skulle råka i svårigheter.

Med hänsyn till dessa omständigheter och då till följd av penningvärdets

fall det nuvarande statsbidragets reella värde blivit sedan år

1918, då sagda räkenskapsresultat erhöllos, ytterligare förminskat, anser

jag mig böra tillstyrka förslaget om ökning av statsbidragsbeloppen. Jag

vill erinra, att för centralkassornas vidkommande sådan ökning redan

år 1918 beslutats i de år 1915 bestämda bidragsbeloppen. I likhet med

lantbruksstyrelsen anser jag emellertid icke lämpligt, att den nuvarande

tioåriga statsbidragsperioden förlänges, utan bör statsbidragens uppgift

att endast vara ett stöd vid verksamhetens igångsättande noggrant

hållas i sikte.

I avseende å höjningens storlek instämmer jag med lantbruksstyrelsen

däruti, att det nu för de senare sex åren av den första

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ls proposition Nr 102

tioårsperioden bestämda årsbidraget för medlem höjet» från 1 till 2

kronor. I betraktande av förändringarna i penningvärdet, som medföra,

att ett bidrag av 2 kronor under de första fyra åren ingalunda

numera lämnar så kraftigt stöd, som avsetts för dessa år, är jag även

benägen att tillstyrka höjning av bidragsbeloppet under de fyra

första åren, och torde en höjning till 3 kronor vara lämplig. .lag

vill framhålla, att eu sådan höjning bör just nu vara av betydelse

för främjandet av nybildning av jordbrukskassor, och statsmakterna

hava ju vid upprepade tillfällen ådagalagt sitt intresse av att föra

denna kreditrörelse framåt och hjälpa densamma att vinna last fot i

vårt land.

De höjda bidragen böra enligt min mening utbetalas första gången

under år 1921 och jämlikt nuvarande regler grunda sig på medlemsantalet

under nästföregående år, d. v. s. år 1920. Någon retroaktiv

utbetalning av höjda avgifter för redan förflutna år kan jag icke

tillstyrka.

Åven med den ökning i statsbidragen jag nu förordat kräves icke

någon förändring i det för år 1921 redan i punkten 121 under nionde

huvudtiteln äskade förslagsanslaget av 35,000 kronor.

Beträffande den av Mälarprovinsernas centralkassa gjorda särskilda

framställningen, vilken vunnit understöd av samtliga hörda myndigheter,

har jag icke något att mot densamma erinra. Jag anser alltså,

att § 6 i merberörda kungörelse den 18 juni 1915 (nr 237) bör ändras

därhän, att till medlem i jordbrukskassa må kunna antagas även bär i

landet registrerat aktiebolag, som har till ändamål att driva jordbruk.

Denna ändring kan beslutas av Kungl. Maj:t och torde frågan därom

böra ånyo föredragas, sedan riksdagen, om den därtill finner skäl, yttrat

sig över förslaget.

Jag får på grund av vad jag ovan anfört hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta, att mom. 1 i gällande

bestämmelser angående understöd av statsmedel åt föreningar för beredande

av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk skall från och med

den 1 januari 1921 hava följande ändrade lydelse:

Mom. 1. Ekonomisk förening, som har till ändamål att inom

viss ort bereda driftkredit åt idkare av mindre jordbruk (jordbrukskassa),

kan, sedan den i enlighet med bestämmelser, vilka Kungl. Maj:t

meddelar, vunnit godkännande från det allmännas sida, av statsmedel

undfå bidrag utan återbetalningsskyldighet till de årliga förvaltnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

kostnaderna. Dessa bidrag utgå med tre kronor för medlem under

vart och ett av de fyra första åren näst efter det, då godkännandet

givits, samt med två kronor för medlem under vart och ett av följande

sex år och beräknas efter det antal medlemmar, som jordbrukskassan

under sin verksamhetstid närmast föregående år städse haft.

Till vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däruti statsrådets övriga ledamöter

förenade sig, behagade Hans Maj:t Kouungen lämna

bifall och förordnade, att proposition i ämnet skulle

med den lydelse, bil. — vid detta protokoll utvisar,

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

STOCKHOLM 11.20 iSAAC MARCUS’BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:150 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökat statsbidrag till jordbrukskassor. s. 1 i texten
  2. JoU 1920:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökat statsbidrag till jordbrukskassor. s. 8 i texten