Sök i Ratio Lex

Angående stenavverkning å kronoholmen Trinnässlan i Kville socken inom Göteborgs och Bohus län

1920-02-06 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:105, Angående stenavverkning å kronoholmen Trinnässlan i Kville socken inom Göteborgs och Bohus län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.

I

Nr 105.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående stenavverkning

å kronoholmen Trinnässlan i Kville socken inom Göteborgs

och Bohus län; given Stockholms slott den 6

februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva, att upplåtelse av rätt till stenavverkning å kronoholmen Trinnässlan

i Kville socken inom Göteborgs och Bohus län, må efter Kungl.

Maj:ts beprövande äga rum.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 87 käft. (Nr 105.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition Nr 105.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 februari

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

För att i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 24 oktober 1919

underställas riksdagens prövning får jag härefter för Kungl. Maj:tånyo

anmäla den av Kungl. Maj:t senast vid sistnämnda tillfälle prövade

frågan om upplåtelse av rätt till viss stenavverkning å kronoholmen

Trinnässlan i Kville socken inom Göteborgs och Bohus län; och torde

jag därvid få till en början lämna en redogörelse för vad i ärendet

hittills förekommit.

I en till kammarkollegium ställd, till landsfiskalen i Kville distrikt

ingiven ansökning den 22 september 1918 anförde stenhuggeri föreståndaren

O. F. Ericsson i Hamburgssund följande.

Under den genom världskriget orsakade arbetsnedläggelsen vid

stenhuggerierna hade ett stort antal personer, som haft sin goda bärg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.

tung inom nämnda industri, blivit arbetslösa, och dessvärre syntes det.

tvivelaktigt, om och när stenhuggeri erna äter kunde upptagas. Eu del

av dessa arbetslösa både sökt sin utkomst i Norge, andra vid anordnade

nödhjälpsarbeten, men det funnes ett ej ringa antal - och bland

.lent sökanden — som av olika anledningar, icke kunnat anlita vare sig

den ena eller andra av dessa utvägar. Emellertid tunnes ännu möjlighet

att driva tillverkning av gatsten för export pa Danmark, åtminstone i

mindre skala; och om sökanden ägde tillgång till berg, skulle han kunna

bereda arbete icke endast åt sig utan även åt ett tiotal andra arbetare.

Kronan ägde i Bohusläns skärgård ett antal holmar, vara bergtillgång

funnes och vilka läge obrukade. Eu sådan holme vore »Trinnässlan»

vid Gåsö i Kville socken. Denna holme vore enligt kammarkollegii

kungörelse den 25 april 1845 upplåten till begagnande av varje svensk

undersåte. Av sökanden förut gjord ansökan om rätt att där idka

sten hugger i rörelse hade av kollegium avslagits. På grund av det nödläge,

som genom krigets varaktighet uppkommit, ansåge sökanden sig

dock ännu en gång kunna framställa anhållan om tillstånd att få bearbeta

den på omförmälda holme förekommande granittillgång, och åberopade

sökanden ett av ett trettiotal omkring Hamburgssund boende

fiskare och lotsar med flera, som noga kände till Asket och förhållandena

på och omkring Trinnässlan, undertecknat intyg därom, att det ifrågasatta

stenhuggeri icke komme att verka inskränkning i fisket. Skulle

emellertid beslut av Kungl. Maj:t ocli riksdagen för erhållande av det

begärda tillståndet tilläventyrs vara erforderligt, anhölle sökanden, att

kollegium ville påkalla sådant. Därest begärt tillstånd komme att lämnas

sökanden, vore han villig erlägga avgift för stenavverkningen i den (ridning,

som tillämpades i fråga om berg å kronans domäner; och anhölle sökanden

tillika, att tillståndet komme att innefatta rätt att å holmen uppföra för

driften erforderliga bostads- och andra hus samt bryggor.

Med skrivelse den 22 september 1918 överlämnade nyssnämnda

landsfiskal till länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ^ ansökningen

med bilagor och anförde därvid, bland annat, följande. Efter vad han

inhämtat torde ingen skada för fisket vara att befara, därest stenhuggeri

komme att bedrivas på holmen, vilken i det närmaste saknade vegetation

och aldrig blivit för något särskilt ändamål använd. Arbetsduglig

granit förekomme på södra spetsen av holmen, under det att holmen i

övrigt vore i sådant hänseende värdelös. 1 norra Bohusläns skärgård

funnes ett stort antal kronoholmar, som enligt kollegii förberörda kungörelse

vore upplåtna till begagnande av varje svensk undersåte. Pa

en stor del av dessa förekomme arbetsduglig granit. Det vore föga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.

ekonomiskt, att dessa härligheter läge ofruktbara, och det kunde med

skäl ifrågasättas, om ej tiden vore inne att lösgöra dessa holmar från

det band, som förenämnda disposition lade på deras utnyttjande.

Länsstyrelsen inhämtade i ärendet yttrande av fiskeriintendenten i

Västra distriktet K. A. Andersson, som därvid tillstyrkte bifall till ansökningen,

dock endast med de villkor, att fisket vid Trinnässlan allt

framgent såsom hittills förbleve fritt lör varje svensk undersåte, och att

sten ej finge på något sätt läggas ut i vattnet vid eller utanför holmens

stränder, enär därigenom fisket kunde omöjliggöras eller försvåras.

Skulle för stenhuggerirörelsen någon brygga vara behövlig vid holmen,

borde den ej få läggas på sådan plats, att den bleve fisket till hinder''

Aled skrivelse den 12 november 1918 överlämnade länsstyrelsen

till kammarkollegium handlingarna i ärendet anförande, bland” annat

följande. Med hänsyn till det synnerligen tryckta läge, vari stenindustrien

för det dåvarande befunne sig, och den arbetslöshet, som länge vant

rådande inom yrhet, vore det enligt länsstyrelsens mening synnerligen

önskvärt, om det begärda tillståndet kunde medgivas. Länsstyrelsen

ansåge sig så mycket hellre böra lämna sitt förord till framställningen,

som några olägenheter för det allmänna icke kunde befaras uppkomma

genom ett bifall till densamma. Tvärtom skulle därigenom staten tillföras

inkomster. Vid upplåtande av stenavverkningsrätt å holmen borde

emellertid tillbörlig uppmärksamhet fästas därpå, att fisket icke komme

att lida någon skada genom stenbrytningen, i vilket avseende de av

fiskeriintendenten föreslagna bestämmelser torde böra lända till efterrättelse.

Innan brygga i vattnet utanför holmen anlades, borde fiskerimtendentens

medgivande därtill inhämtas. Skulle kollegium likväl finna,

att den disposition av holmen, som Kungl. Maj:t och rikets ständer

enligt kung!, brevet den 10 mars och kollegii kungörelse den 26 april

1845 vidtagit, icke medgåve upplåtelse av ifrågavarande slag, funne

länsstyrelsen sig böra hemställa, att kollegium måtte utverka ändring i

sagda disposition i syfte att holmen kunde tagas i anspråk för det.

ändamål, som i ansökningen avsåges. Därest det skulle befinnas, att

någon längre tid skulle åtgå, innan tillstånd på detta sätt kunde lämnas,

ansåge sig länsstyrelsen, enär det på grund av omständigheterna i ärendet

vore av vikt att stenavverkningen snarast möjligt påbörjades, böra

ifrågasätta, huruvida icke under tiden till dess den förändrade dispositionen

av holmen eventuellt bleve beslutad, sökanden kunde beviljas

tillstånd att föranstalta om förarbeten, som vore erforderliga för upptagandet

av stenavverkning å holmen. I fråga om de villkor, under

vilka tillståndet syntes böra lämnas, funne sig länsstyrelsen böra biträda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 105. f>

uv landsfiskalen därutinnan upprättat förslag-, med de tillägg i cell för

fiskets fredande, som ovan antytts.

Med skrivelse den 19 november 1918 bar sedermera kammar- Kmumarkotkollegium

till Kungl. Mapts prövning överlämnat handlingarna i ärendei

samt därvid, sedan kollegium återgivit vad om förmälda handlingar innehölle,

rörande karaktären av ifrågavarande holme anfört följande.

»I anledning av nådig framställning rörande försäljning till skatte av vissa

i Göteborgs och Bohus läns skärgård belägna holmar biföll rikets år 1840 församlade

ständer, att berörda holmar, 101 till antalet, finge genom offentlig auktion till

den mestbjudande under skattemannarätt föryttras. I underdånig skrivelse den 7

november 1842 anmälde kollegium hos Kungl. Maj:t, att av dessa holmar 10 vore

utarrenderade dels till den 14 mars 1846, dels till samma dag 1847, ävensom att

vid verkställda auktioner den 29 och 30 juli 1842 till skatteförsäljning av de övriga

91 holmarna 5 icke kunnat tillrättafinnas, men å de övriga 86 holmarna köpeanbud

blivit gjorda med tillsammans 2 rdr. 33 sk. 4 rst. i grundränta och 22 rdr.

4 sk. 4 rst. såsom skatteköpeskilling. Vid föredragning den 25 juli 1843 avberörda

ärende jämte en av Kungl. Majrts befallningshavande gjord framställning

om disposition av åtskilliga särskilda uppgivna holmar, vilka förut icke

utgjort föremål för Kungl. Maj:ts och rikets ständers beslut, förklarade Kungl.

Maj:t, att all fråga om avyttring av de till läget okända 5 holmarna komme

att förfalla, och att skatteförsäljningen av de övriga 86 holmarna skulle tillsvidare

uppskjutas; varjämte Kungl. Maj:t beträffande de senare ifrågaställda

holmarna infordrat förnyat yttrande av kollegium, som till följd därav i underdånig

skrivelse den 10 juni 1844 upplyst, att sistnämnda holmar, alla av obetydlig

beskaffenhet, utgjorde ett antal av 20, varav 10 vore under arrende upplåtna

emot årliga arrendeavgifter till ett sammanlagt belopp av 3 rdr. 33 sk. banko. Kung!

Maj:t hade slutligen vid prövningen av ärendet i dess helhet, funnit att, på sätt såväl

kollegium som Kungl. Maj:ts befallningshavande anmärkt, ifrågavarande kronoholmars

försäljning icke allenast kunde bliva särdeles skadlig, om ej helt och hållet

förstörande för en mängd personer, vilka ensamt av fiske hade sin bergning, och

således åstadkomma ett ont, vida övervägande den ringa inkomst, som genom de

obetydliga grundränte- och köpeskillingsbeloppen kronan tillskyndades, vid vilket

förhållande försäljningen ej heller syntes med statens värdighet överensstämmande,

utan ock möjligen i en framtid medföra förlust för kronan, i den händelse att flera

eller färre av holmarna komme att för kustförsvaret, lotsstaten eller tullverket behövas,

och i sådant fall borde från den enskilda ägaren återköpas. På dessa grunder

hade Kungl. Maj:t i avlåten nådig proposition till rikets då församlade ständer föreslagit,

att samtliga omförmälda odisponerade kronoholmar skulle, i stället för att

genom skatteförsäljning för alltid avhändas kronan, tills vidare upplåtas till fritt och

allmänt begagnande utan någon avgift till kronan samt under iakttagande att sådant

i jordeboken behörigen anmärktes. Till svar härå hade rikets ständer i underdånig

skrivelse den 15 februari 1845 anmält att, då enligt vad dåmera vore upplyst och

ådagalagt, den vid föregående riksdag av rikets ständer beslutade skatteförsäljning

av ifrågavarande holmar och skär endast kunde för statsverket medföra en högst

obetydlig inkomst, men en dylik åtgärd däremot otvivelaktigt komme att för ortens

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts

beslut den 29

november

1918.

6 Kungl. Majds proposition Nr 105.

medellösa fiskare i väsentlig mån försvåra idkandet av deras enda näringsfång, helst

de blivande ägarna sannolikt ej torde åt andra medgiva rättighet till fiske invid

holmarna eller till upplag av fiskredskap därstädes, vartill komme att, på sätt i den

nådiga propositionen jämväl blivit antytt, samma holmar möjligen kunde i en framtid

bliva för det allmänna erforderliga, rikets ständer bifallit, att samtliga i samma

nådiga proposition omförmälda samt i kollega utlåtanden den 7 november 1842 och

den 10 juni 1844 specificerade odisponerade kronoholmar finge utan avgift till kronan

tills vidare upplåtas, de utarrenderade vid arrendetidens slut och de övriga genast,

till fritt och allmänt begagnande av varje svensk undersåte; och skulle behörig anteckning

härom i jordeboken vei’kställas.

I kollega ovannämnda jämlikt berörda nådiga brev utfärdade kungörelse den

25 april 1845 upptages nu ifrågavarande holmen Trinnässlan bland icke utarrenderade

kronoholmar i Kville socken.»

Beträffande själva saken fann kammarkollegium, som inhämtat, att

holmen i fråga icke för det dåvarande erfordrades för försvarets eller

lotsverkets ändamål eller som plats för fiskekamnsanläggning, talande

skäl vara för handen att snarast möjligt upplåta vissa delar av holmen

för stenindustris bedrivande; och utmynnade kollega ifrågavarande

skrivelse i en hemställan i enlighet härmed.

Vid föredragning av detta ärende den 29 november 1918 har

Kungl. Maj:t—jämte det Kungl. Maj:t förklarat sig vilja till riksdagen

avlåta proposition rörande upplåtelse till Ericsson av den begärda rätten

— i avbidan på riksdagens beslut i ämnet, dels bemyndigat länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län att i huvudsaklig överensstämmelse

med omförmälda kontraktsförslag samt med iakttagande av vissa ytterligare

föreskrifter å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar upprätta preliminärt

avtal med Ericsson om upplåtelse av samma rätt, dels ock medgiva

Ericsson rätt att föranstalta om de förarbeten, som vore erforderliga

för upptagandet av stenavverkningen i fråga.

Med stöd härav hade den 21 januari 1919 upprättats ett preliminärt

kontrakt med Ericsson, vilket kontrakt med därå den 13 juni samma

år vidtagen ändring vore av följande lydelse:

1.

Till stenhuggeriföreständaren Otto Ferdinand Ericsson upplåtes härmed under

fem års tid, räknade från den 1 februari 1919 till den 1 februari 1924. rätt att å

kronoholmen Trinnässlan i Kville socken bryta och skeppa granit.

Det område, varå stenbrytning får äga ruin, linnes utmärkt på en vid ansökningshandlingarna

fogad kartskiss och skall så snart ske kan av lantmätare på

arrendatoms bekostnad kartläggas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.

7

■>

Stenavverkningen skall så bedrivas, att inga djupa schakt upptagas, utan

bottenplanet skall hällas så jämnt som möjligt.

För stenhuggeridriften nödiga bryggor och kajer få av arrendator^ anläggas

vid holmens stränder endast ä plats, som godkännes av fiskeriintendenten. I övrigt

får skrotsten och skärv för beredande av erforderligt utrymme utfyllas vid stranden,

dock med villkor att hinder för anläggning med båtar icke förorsakas eller skada

eljest uppstår.

Vid arrendetidens slut skall arrendatorn vara skyldig borttaga för rörelsens

bedrivande uppförda byggnader och bryggor från de upplåtna områdena.

4.

Rörelsen skall så bedrivas, att skada icke uppstår vare sig för enskilda byggnader

eller allmänna anläggningar, och skall arrendatorn vara skyldig ersätta dylik

orsakad skada.

o.

Fisket vid Trinnässlan skall fortfarande förbliva fritt för varje svensk undersåte

och får icke genom driften skadas.

b.

Såsom ersättning för avverkad sten skall arrendatorn till kronan erlägga en

krona per kubikmeter byggnadssten och block, varvid en kubikmeter beräknas hålla

en viktyd v 2,500 kilogram samt 15 öre för varje kvadratmeter gatsten, och skall

avgiften erläggas före den 10 i varje månad för föregående månadens avverkning

till landsfiskalen i Kville distrikt, därvid arrendatorn skall till styrkande av den

avverkade kvantiteten sten varje gång avlämna räkenskapsutdrag, utvisande den

mängd sten, som uppmätts, vilket räkenskapsutdrag skall vara underskrivet och

hestyrkt jämväl av den person som verkställt uppmätningen. Dessutom skall arrendatorn

vid varje likvid avlämna under edlig förpliktelse avgivna intyg av var och

en å Trinnässlan arbetande stenhuggare om myckenheten av den sten, som av honom

föregående månad tillverkats.

t.

Stenavverkningsrätten får icke av arrendatorn på annan person överlåtas utan

därtill erhållet tillstånd.

8.

Därest arrendatorn ordentligt fullgör sina förbindelser enligt detta kontrakt,

skall han vid arrendetidens slut hava rätt till arrendets förnyande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.

Kungl, Maj.is

beslut den 24

oktober 1919.

Departements•

chefen.

9.

Underlåter arrendator att inom föreskriven tid erlägga stadgad stenavverkningsavgift

och på föreskrivet sätt verificera densamma, eller ställer han sig i övrigt

icke kontraktets föreskrifter till efterrättelse, är kontraktet förverkat, om från kronans

sida sådant påyrkas, och arrendatom skyldig att genast avflytta från holmen.

10.

Som säkerhet för arrendeavgiftens erläggande skall arrendatom hos Konungens

befallningshavande deponera 200 kronor.

Sedermera har emellertid Ericsson anhållit, att det med honom

upprättade stenavverkningskontraktet måtte få överlåtas på granitaktiebolaget

Georg Liittensee i Strömstad, till stöd för vilken ansökning

Ericsson anfört, att han, som på anordningar för stenavverkning å holmen

Trinnässlan nedlagt sitt till omkring 5,000 kronor uppgående kapital,

råkat i ekonomiska svårigheter och gjort förluster samt på grund härar

och till undvikande av ytterligare förluster trätt i underhandlingar med

om förmälda bolag, om att detsamma skulle övertaga rörelsen i fråga

och anställa Ericsson såsom förman vid stenhuggeriet. Enligt en vid

ansökningen fogad skrift har bolaget förklarat sig vilja övertaga kontraktet

samt ersätta Ericsson utlagda omkostnader och anställa honom

i sin tjänst.

Nyssnämnda av Ericsson gjorda ansökning har tillstyrkts av länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län samt kammarkollegium.

Med anledning härav har Kungl. Maj:t enligt beslut den 24 oktober

1919 dels medgivit, att berörda den 21 januari 1919 preliminärt upprättade

kontrakt angående stenbrytning å Trinnässlan med däri den 13

juni 1919 gjord ändring finge, under förbehåll av riksdagens samtycke

till upplåtelsen i fråga, överlåtas på granitaktiebolaget Georg Lutter see,

dels ock bemyndigat länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län att å Kungl.

Maj:ts och kronans vägnar godkänna överlåtelsen, dock att därvid skir IL

fästas de villkor, länsstyrelsen kunde finna erforderliga för att ändamålet

med den till Ericsson gjorda upplåtelsen icke förfelades.

Den i ärendet förebragta utredningen giver vid handen, att riksdagens

bifall erfordras för upplåtelse av nyttjanderätt till ifrågavarande

holme. Motivet för det av rikets ständer i ovanberörda skrivelse av

den 15 februari 1845 fattade beslut synes vara att försäljning eller upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.

hotelse av de i skrivelsen avsedda holmar och skär kunde bliva skadlig

för fiskerinäringen samt att samma holmar och skär skulle kunna vara

behövliga för kustförsvarets, lotsstatens eller tullverkets behov. Enligt

vad kammarkollegium såsom ovan nämnts inhämtat, är ifrågavarande

holme ej erforderlig för något försvarets eller lotsverkets ändamål och

för tullverket torde densamma sakna betydelse. Genom de i kontraktet

intagna bestämmelserna synes vidare varje intrång å fiskerinäringen vara

uteslutet. Vid ärendets föredragning den 29 november 1918 ansåg jag

«n upplåtelse av rätt till stenavverkning å ifrågavarande holme vara av

viss betydelse, då härigenom, om ock i ringa mån, den rådande arbetslösheten

bland stenhuggeriarbetarna minskades.

Då sedermera Ericsson visat sig vara oförmögen att driva den av

honom planerade rörelsen, ansåg jag vid ärendets föredragning den 24

oktober 1919 vägande skäl tala för avverkningskontraktets överlåtelse

å aktiebolaget Georg Luttensee. Härigenom komme det avsedda ändamålet

med upplåtelsen att tillgodoses.

Då det icke är uteslutet, att ifrågavarande rätt till stenavverkning å

Trinnässlan kan komma att begäras överlåten å ytterligare någon enskild

person eller företag och ärendet icke lämpligen torde höra vidare dragas

under riksdagens prövning, lärer riksdagens medgivande böra inhämtas

därtill, att stenavverkning å nämnda kronoholme må äga rum, efter

Kungl. Maj:ts beprövande.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag alltså hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att upplåtelse av

rätt till stenavverkning å kronoholmen Trinnässlan i Kville socken

inom Göteborgs och Bohus län må efter Kungl. Maj:ts beprövande

äga rum.

, '' Till denna av statsrådets övriga ledamöter bi
trädda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

i lämna bifall, och skulle proposition till riksdagen av
L

låtas av den lydelse bil. litt. . . vid detta protokoll

utvisar.

n

u

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 87 höft. (Nr 105.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:148 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stenavverkning å kronoholmen Trinnässlan i Kville socken inom Göteborgs och Bohus län. a1 i texten
  2. JoU 1920:27 Utlåtande i anledning av Knngl. Maj:ts proposition angående stenavverkning å kronoholmen Trinnässlan i Kville socken inom Göteborgs och Bohus län. a1 i texten