Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar
47 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 45 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1920:11, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar
Dokumentets text
KungI. Maj ds proposition Nr 11.
1
Nr 11
Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från
sådana egendomar; given Stockholms slott den 5 december
1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
l:o
att av kronohemmanet mantal Blacksta nr 8 litt. Ga i Gåsinge
socken av Södermanlands län må till Gåsinge kommun försäljas den å
förste lantmätaren Ax,el U. Lodéns i statsrådsprotokollet omförmälda karta
med litt. D1 betecknade ägolotten mot en köpeskilling av 19,000 kronor
att erläggas med en sjättedel vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars
varje av nästföljande fem år samt under villkor i övrigt,
att ägolotten säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes, varvid
kommunen skall inträda i de rättigheter och skyldigheter, kronan ägt
till den brukare, som vid samma tid avträder ägolotten;
att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i länet;
att köpebrev skall utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskillingen
erlagts och kommunens skuldförbindelse å återstoden därav
avlämnats;
att kommunen skall svara för de å ägolotten för tiden efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder; samt
att kommunen skall ensam vidkännas kostnaderna för lagfart å
köpet och andra med köpet förenade utgifter samt för inteckning i
fastigheten till säkerhet för berörda skuldförbindelse;
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 10 höft. (Nr 11.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
2:o
att lägenheterna Häradsmärket litt. B, Sjövalla litt. C och Nybygget
litt. D må var för sig med i statsrådsprotokollet^ angivet område
från kronoegendomen Vs mantal Kvickstorp nr 1 i Åtvids socken
av Östergötlands län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar;
3:o
att lägenheten Grindstugan må med i statsrådsprotokollet angivet
område från kronoegendomen 1 mantal Fettjestad nr 5 Profossgård i
Gammalkils socken av Östergötlands län försäljas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;
4:o
att de till kronoegendomen 1 mantal Broby nr 9 Klostergården
i Lannaskede socken av Jönköpings län hörande lägenheterna Johannesberg
nr 1, Slättkärr, Hultet, Holmesberg, Karlsholm, Klosterdal och Rosenlund
ävensom tomtlägenheterna 2, 4—8 och 10—24 må var för sig med
i statsrådsprotokollet angivet område, dock i fråga om tomterna nr 1,
2, 4, 5, 6, 8, 11, 14, 15, 17, 18 och 22 med tillägg av vägområden
på sätt domänstyrelsen föreslagit, försäljas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar med skyldighet
för innehavare av sistnämnda tolv tomter att till begagnande såsom väg
upplåta de i dessa tomter ingående, för sådant ändamål avsedda områdena
samt med förbehåll ej mindre i fråga om lägenheterna Hultet och Slättkärr,
att i försäljningen icke ingår särskild utstämplad ståndskog samt
om rätt för köpare av berörda skog att för tiden till den 1 april 1921
utan ersättning till lägenheternas köpare avverka och avforsla samma
skog, än även vidkommande lägenheten Johannesberg nr 1 om rätt för
Alfred Johansson och hans hustru att under sin livstid få kvarbo å den
av dem nu bebodda lägenheten Johannesberg nr 2 mot en årlig avgäld
av 3 kronor till innehavaren av lägenheten Johannesberg nr 1;
5:o
att i statsrådsprotokollet omförmälda ett f. d. soldattorp samt tio
tomtlägenheter må var för sig med i samma protokoll angivet område,
dock vad angår tomtlägenheterna nr 1, 2, 3 och 4 samt 9 och 10 med
tillägg av vägområden enligt domänstyrelsens förslag, från kronoegendomen
V* mantal Fogdeholm nr 1 i Lommaryds socken av Jönköpings.
3
Kungl. Maj ds proposition Nr 11.
län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med förbehåll vid försäl jningen av soldattorpet
att beträffande byggnaderna därå i försäljningen ingå endast
kronans andel i samma byggnader och med skyldighet för innehavare av
tomtlägenheterna nr 1, 2, 3, 4, 9 och 10 att till begagnande såsom väg
upplåta de i dessa lägenheter ingående, för sådant ändamål avsedda
områden;
6:o
att sedan kronoegeudomen 1 mantal Risinge nr 1 i Kristdala socken
av Kalmar län blivit genom ägostyckning delad i sju lotter i huvudsaklig
överensstämmelse med uppskattningsmännens förslag,
dels huvudgården må å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor,
dels ock övriga sex lotter må försäljas var för sig enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
under förbehåll vid försäljningen av varje av de sju lotterna om
rätt för köpare av särskilt utstämplad skog att före den 1 april 1921
utan ersättning till lottens innehavare avverka och avforsla samma skog;
7:o
att tre i statsrådsprotokollet omförmälda, till kronoparken Skogsholm
hörande lotter må var för sig med i samma protokoll angivet
område från utmarksområdet till 1s/8 mantal Rosendal i Follingbo socken
i Gottlands län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med rätt till hembud å lotten litt.
a för Albin Nyberg, å lotten litt. b för Olov Andersson och å lotten litt.
c för Viktor Andersson, alla i Klinte;
8:o
att ett i statsrådsprotokollet närmare angivet, till kronoparken
Skogsholm hörande område om 6.101 hektar må från förra hospitalslägenheten
nr 107 Nunnesiken i Västerhejde socken av Gottlands län
för 4,000 kronor försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar, under villkor att utfartsväg
till omkring 5 meters bredd för Nunnesikens utmark på lämpligt sätt
utlägges och undantages från försäljningen;
4
Kungl. Maj. ts proposition Nr 11.
9:o
att kronoegendomen »åker utom stadens norra vall» inom Ystads
stadsområde må till staden Ystad försäljas mot en köpeskilling av 44,788
kronor, att erläggas med en sjättedel vid tillträdet ock en sjättedel den
14 mars varje av nästföljande fem år samt under villkor i övrigt,
att egendomen säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes, varvid
staden skall inträda i de rättigheter och skyldigheter, kronan ägt
till den brukare, som vid samma tid avträder egendomen;
att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i länet;
att köpebrev skall utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskillingen
erlagts och stadens skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats;
att
staden skall svara för de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder; samt
att staden skall ensam vidkännas kostnaderna för lagfart å köpet
och andra med köpet förenade utgifter samt för inteckning i fastigheten
till säkerhet för berörda skuldförbindelse;
10:o
att, sedan från kronoflygsandsfältet Springbacken inom Halmstads
stads utmark av Hallands län blivit avskilt ett område om 1.4 3 hektar,
innefattande ägofigurerna 25 och 26 samt avdelningen a å skogstaxatorn
Falcks i ärendet åberopade karta,
dels detta område överlåtes till lotsstyrelsen mot en ersättning till
domänfonden av 4,850 kronor samt med skyldighet för lotsstyrelsen
att respektera det med kustroddaren L. A. Starck rörande ägofiguren
25 gällande arrendekontrakt av den 12 mars 1914;
dels och återstående delen av kronoflygsandsfältet, omfattande en
areal av 23.19 hektar, försäljes till Halmstads stad mot en köpeskillingav
24,200 kronor, att vid tiilträdet kontant inbetalas till länsstyrelsen
i Hallands län, samt under villkor i övrigt att köparen ensam vidkännes
de med avskiljande av lotsverkets område och lagfart å stadens
fång förenade kostnader samt att köparen vid påfordran uppför betryggande
stängsel mot nämnda område och för framtiden i gott stånd underhåller
samma stängsel;
ll.o
att ett i statsrådsprotokollet angivet område om 11.7 8 7 hektar må
från kronoegendomen 7/s mantal Västra Ryr nr 1 i Romelanda socken
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
av Göteborgs och Bohus län försäljas till Göteborgs murbruks- och betongaktiebolug
mot eu köpeskilling av 85,575 kronor att vid tillträdet
kontant betalas till länsstyrelsen i länet samt under villkor i övrigt,
att området får tillträdas å tid, varom köparen må överenskomma
med egendomens arrendator, dock att, därest tillträde ej sker senast
den 14 mars 1922, frågan om nu förevarande försäljning skall hava
förfallit;
att områdets innehavare skall vara skyldig att, om så påfordras,
i gränsen mellan området och kronoegendomen uppsätta och underhålla
lämpligt stängsel;
att för krön oegendomens behov i all framtid grus må avgiftsfritt
hämtas å området såväl för byggnadsändamål som för underhåll av allmänna
och enskilda vägar;
att kronoegendomens arrendator må avgiftsfritt tillgodogöra sig
redan utstämplat gallringsvirke, motsvarande ett års behov;
att innehavarna av torplägenheten Ålvängstorpet Magnus Larsson
och Emma Sandberg må mot en årlig avgäld av 12 kronor kvarsitta å
lägenheten, så länge någondera av dem lever; samt
att köparen ensam bestrider de med områdets avskiljande och lagfart
å fånget förenade kostnader;
12:o
att, sedan lägenheten Näbben under kronoparken Öresten i Ålvsborgs
län blivit i överensstämmelse med domänintendentens förslag delad
i två lotter, en skogslägenhet och en bostadslägenhet,
den förra försäljes till G. Seaton mot en köpeskilling av 700 kronor
att kontant erläggas till länsstyrelsen i länet vid köpets avslutande samt
med skyldighet för köparen att ensam vidkännas kostnaderna för lägenhetens
avskiljande och för lagfart å fånget; samt
den senare försäljes enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar med skyldighet för lägenhetens
innehavare att upplåta fri utfartsväg över densamma för innehavare av
skogslägenheten;
13:o
dels att två i statsrådsprotokollet omförmälda, till förra länsmansbostället
1 mantal Kullarbo nr 3 i Öster Våla socken av Västmanlands
län hörande ägoskiften, benämnda Kullarbo fäboäng, må såsom eu lott
försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande under de i brevet
den 29 maj 1874 stadgade villkor;
6
Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.
dels ock att en till samma kronoegendom hörande, i samma protokoll
omförmäld andel i samfälligheten Snormossen må tilläggas försäljningslotten
litt. A och jämte densamma försäljas på sätt om nämnda
lott blivit av riksdagen år 1917 bestämt; samt
14:o
att lotten litt. Ab av kronoegendomen 1 mantal Långby nr 1 i
Badelunda socken av Västmanlands län må försäljas till Badelunda kommun
mot en köpeskilling av 19,542 kronor att erläggas ined en sjättedel
vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem
år samt under villkor i övrigt,
att ägolotten säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes, varvid
kommunen skall så vitt denna lott angår inträda i de rättigheter och
skyldigheter, kronan ägt till den brukare, som vid samma tid avträder
ägolotten;
att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i länet;
att köpebrev skall utfärdas, så snart första sj .ätted elen av köpeskillingen
erlagts och kommunens skuldförbindelse å återstoden därav
avlämnats;
att kommunen skall svara för de å ägolotten för tiden efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder; samt
att kommunen skall ensam vidkännas kostnaderna för lagfart å
köpet och andra med köpet förenade utgifter samt för inteckning i
fastigheten till säkerhet för berörda skuldförbindelse.
De till dessa ärenden hörande handlingar och kartor skola tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.
7
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
december 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdéN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson.
Holmquist,
Olsson.
Departementschefen, statsrådet Petersson anhöll att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning åtskilliga ärenden angående försäljning av kronoegendomar
eller upplåtande av lägenheter från dylika egendomar, vilka
ärenden syntes böra föranleda framställning till riksdagen, samt anförde
härom följande:
l:o
Kronoegendomen 3/å mantal Blacksta nr 5 med 1/ii mantal Dag- [1.]
lösan nr 2 i Gåsinge socken av Södermanlands län är utarrenderad till Blacksta nr
den 14 mars 1920 mot ett årligt arrende av 560 kronor och tillhör
följaktligen antalet av de mindre kronoegendomar, om vilkas disposition
i viss angiven ordning Kungl. Maj:t äger besluta utan riksdagens
hörande.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Egendomen är belägen 2 mil från Mariefred och 11 kilometer från
Björnlunda station. Den innehåller en areal av 81.44 9 hektar, därav
26.6 0 6 hektar inrösningsjord, 54.511 hektar avrösningsjord och 0.3 3 2
hektar impediment.
Sedan fråga väckts om disponerande av delar av egendomen på
annat sätt än riksdagens allmänna medgivande innefattar, föreslog Kungl.
Maj:t uti proposition nr 443 den 7 maj 1918 riksdagen medgiva, dels att de
å en av förste lantmätaren Axel U. Lodén år 1896 över egendomen
upprättad karta med litt. C och D2 betecknade lotterna av egendomen
hage under vissa villkor försäljas till Gåsinge och Dillnäs kommuner
och dels att den å samma karta med litt. B betecknade lotten finge under
vissa vilkor försäljas till Blacksta mejeriförening.
Enligt skrivelse den 12 juni 1918, nr 383, biföll riksdagen ifrågavarande
proposition.
Vid föredragning den 5 juli 1918 av denna riksdagens skrivelse
förordnade Kungl. Maj:t därjämte, att en å ovanberörda karta med litt.
A betecknad lägenhet skulle upplåtas i enlighet med gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar samt att en
å samma karta med litt. D1 betecknad ägolott skulle å offentlig auktion
försäljas till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874
stadgade villkor. Lotten litt. D1 har en areal av 33.021 hektar samt
har saluvärderats till 19,000 kronor, därav 3,530 kronor 67 öre för
växande skog.
Efter det kammarkollegium förordnat, att förberörda två hemman
skulle i jordeboken sammanföras och förty däri upptagas såsom ett
kronohemman under allmän disposition med benämningen Blacksta nr 8
om 1 Va oförmedlat och 17/22 nuvarande mantal, har egendomen varit
föremål för ägostyckning. De med litt. A, B och D1 betecknade lotterna
av egendomen hava därvid under litt. Ga åsatts ,8/22 mantal om 33.6 2 3
hektar. Till sistnämnda lott bar lagts egendomens hela andel av Blacksta
bys samfällda vatten och fiske i sjöarna Avla- eller Lillsjön och
Nyckelsjön. Mot förrättningen har domänstyrelsen efter verkställd
granskning ej haft något att erinra.
I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen i Södermanlands län
till domänstyrelsen överlämnad ansökning hava Gåsinge kommunalfullmäktige
enligt beslut vid sammanträden den 25 juli och 3 augusti 1919
på anförda skäl anhållit att få inköpa »den del av kronoegendomen, som
Kungl. Maj:t kunde vilja försälja», varmed avsetts lotten litt. D1. Enligt
protokollet för den 3 augusti 1919 är. avsikten med köpet att stycka
9
Kunyl. Maj:ts proposition Nr 11.
ägolotten till tomter m. in. och har därvid av kommunalfullmäktige
uttalats önskvärdheten av att få förvärva densamma för det åsätta saluvärdet
och mot gällande betalningsvillkor.
Jägmästaren i Grips holma revir och länsstyrelsen hava ej haft
något att erinra mot bifall till ansökningen.
Domänstyrelsen har framhållit, att den del av kronoegendomen, kommunen
önskade förvärva, utgjordes av den å kartan med litt. D1 betecknade
lotten, samt att styrelsen ej hade något att erinra mot att kommunen
finge förvärva denna ägolott mot det uppskattade saluvärdet, 19,000
kronor, att erläggas under loppet av sex år. I fråga om övriga till
egendomen hörande lotter hade styrelsen gått i författning om desammas
försäljning i enlighet med lämnade föreskrifter.
Då Gåsinge kommun synes böra beredas tillfälle att utan tävlan på
auktion få förvärva ifrågavarande ägolott litt. D1 för det åsätta saluvärdet,
lärer Kungl. Maj:t finna beslutet den 5 lull 1918 icke böra ntsröra hinder
härför.
Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att av kronohemmanet ,s/22 mantal Blacksta nr 8
litt. Ga i Gåsinge socken av Södermanlands län må
till Gåsinge kommun försäljas den å förste lantmätaren
Axel U. Lodens förenämnda karta med litt. Dl betecknade
ägolotten mot en köpeskilling av 19,000 kronor att
- erläggas med en sjättedel vid tillträdet och en sjättedel
den 14 mars varje av nästföljande fem år samt
under villkor i övrigt,
att ägolotten säljes i det skick, den vid tillträdet
befinnes, varvid kommunen skall inträda i de rättigheter
och skyldigheter, kronan ägt till den brukare,
som vid samma tid avträder ägolotten;
att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen
i länet;
att köpebrev skall utfärdas, så snart första sjättedelen
av köpeskilligen erlagts och kommunens skuldförbindelse
å återstoden därav avlämnats;
att kommunen skall svara för de å ägolotten för
tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder;
samt
att kommunen skall ensam vidkännas kostnaBihang
till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 10 käft. (Nr 11.) 2
Departementichefen.
10
[2.]
Kvickstorp nr
1 i Östergötlands
län.
Departements
chefen.
Kungl. Maj. ts proposition Nr 11.
derna för lagfart å köpet och andra med köpet förenade
utgifter samt för inteckning i fastigheten till
säkerhet för berörda skuldförbindelse.
2:o.
Kronoegendomen Va mantal Kvickstorp nr 1 i Åtvids socken av
Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1921 mot ett årligt
arrende av 635 kronor.
Egendomen, som är belägen 5 kilometer från Åtvidabergs järnvägsstation,
har en areal av 123.127 hektar, därav 18.660 hektar tomt
och åker, 4.821 hektar äng, 98.435 hektar skogs- och betesmark samt
1.211 hektar impediment. Från egendomen hava förut jämlikt brev
den 11 maj 1900 avsöndrats lägenheterna Eriksberg och Stensveden.
Uppskattningsmännen hava under hänvisning till en av extra lantmätaren
John Grenholm år 1917 kopierad och kompletterad karta över
egendomen föreslagit, att följande lägenheter med nedan nämnda arealer
och saluvärden mätte frånsäljas egendomen, nämligen
----- " ■ '' ........
A
real h
e k t a
r
Saluvärde kronor
Lägenhetens namn
Ägofigurer
å kartan
tomt och
åker
skogs- och
betes- mark
impedi-
ment
summa
summa
därav för
växande
skog
Häradsmärket litt B ...
103—105, 107,
107a, 108—127
1.128
3.687
0.082
4.897
2,970
1,000
67, 68, av 69,
0.058
0.884
0.437
*
80
av 73
Nybygget litt. D.......
29—34
0.285
0.053
0.026
0.364
305
15
Lägenheten Häradsmärket är bebyggd med kronan tillhöriga hus,
lägenheten Sjövalla är obebyggd och lägenheten Nybygget är bebyggd
med nuvarande innehavaren träarbetaren Oskar Karlsson tillhöriga hus.
Någon framställning om förvärv av eget hem å egendomen har
för övrigt ej gjorts och uppskattningsmännen hava ej heller funnit
någon annan del av egendomen därtill lämplig.
Länsstyrelsen i länet och överjägmästaren i östra distriktet hava
ej haft något att erinra i anledning av det uppgjorda förslaget, och
jämväl domänstyrelsen har biträtt samma förslag.
Åven jag biträder förslaget och hemställer, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
11
Kungl. Majds ''proposition Nr 11.
att lägenheterna Häradsmärket litt. B, Sjövalla
litt. C och Nybygget litt. D må var för sig med ovan
angivet område från kronoegendomen V2 mantal Kvickstorp
nr 1 i Åtvids socken av Östergötlands län försäljas
eldigt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar.
3:o.
Kronoegendemen 1 mantal Fettjestad nr 5 Profossgård i Gammalkils
socken av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1921
mot ett årligt arrende av 700 kronor. Egendomen, som är belägen 12
kilometer från Bankeryds järnvägsstation och 24 kilometer från Linköping,
innehåller en areal av 48.7 51 hektar, varav 32.616 hektar tomt
och åker, 1.26 1 hektar äng, 13.508 hektar skogs- och betesmark samt
1.3 6 6 hektar impediment.
Uppskattningsmännen hava för beredande av eget hem föreslagit
till avsöndring lägenheten Grindstugan med det å en av extra lantmätaren
John Grenholm år 1917 över egendomen upprättad karta med röda
gränslinjer mot egendomens övriga jord angivna område, omfattande
ägofigurerna nr 14 och del av nr 13 och 15 med en areal av tillhopa
0.383 hektar, därav 0.120 hektar tomt och åker, 0.098 hektar äng och
0.165 hektar avrösningsjord. Lägenheten är bebyggd med stuga och
ladugård, som ägas av förre arrendatorn Fredrik Jonsson. Lägenheten
har saluvärderats till 675 kronor, därav 100 kronor för växande skog.
Någon annan del av egendomen har icke av uppskattningsmännen
ansetts lämplig för beredande av eget hem.
Länsstyrelsen i länet, överjägmästaren i östra distriktet samt domänstyrelsen
hava icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.
Jag biträder samma förslag och hemställer, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att lägenheten Grindstugan må med ovan angivet
område från kronoegendomen 1 mantal Fettjestad
nr 5 Profossgård i Gammalkils socken av Östergötlands
län försäljas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.
[3-]
Fettjestad nr
5 Profossgård
i Östergötlands
län.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
[4-]
Broby nr 9
Klotter gården
i Jönköpings
län.
4:o.
Kronoegendomen 1 mantal Broby nr 9 Klostergården i Lannaskede
socken av Jönköpings län är utarrenderad till den 14 mars 1920
mot ett årligt arrende av 700 kronor.
Egendomen, som är belägen 1 kilometer från Landsbro järnvägsstation
å Vetlanda—Sävsjö järnväg, har en areal av 42,5 2 2 hektar åker
och tomter, 6.966 hektar äng, 184.729 hektar betesmark samt 4.074
hektar impediment eller tillhopa 238.2 91 hektar, fördelade å hemskiftet
och det fem kilometer därifrån belägna utskiftet. I ärendet hava åberopats
en av distriktslantmätaren Edw. Ekberg år 1917 kompletterad
karta över egendomen ävensom en av samme lantmätare år 1918 uppgjord
karta över föreslagen tomtindelning av viss del av egendomen.
Under år 1917 har å egendomen hållits arrendeuppskattning.
Uppskattningsmännen hava föreslagit, att följande lägenheter måtte med
nedan angivna arealer från egendomen upplåtas, nämligen
bebyggda:
Johannesberg nr 1 om 14.03 7 hektar, saluvärde 5,220 kronor,
därav för växande skog 2,850 kronor; Holmesberg om 0.214 hektar,
saluvärde 963 kronor; Karlsholm om 0.26 0 hektar, saluvärde 1,170
kronor; Klosterdal om 0.36 82 hektar, saluvärde 1,472 kronor; samt
Rosenlund om
0.2905
hektar, saluvärde
1,162
kronor;
obebyggda:
Nr å 1918 års
Areal
Saluvärde Nr å 1918 års
Areal
Saluvärde
karta
hektar.
kronor.
karta.
hektar.
kronor.
2
0.1 920
672
15
0.2000
500
4
0.1 620
405
16
0.1 9 2 0
480
5
0.1312
394
17
0.1 920
576
6
0.1 480
444
18
0.1 8 40
552
7
0.1 505
527
19
0.1 890
567
8
0.1710
600
20
0.1 7 2 8
519
10
0.2485
746
21
0.1 6 20
486
11
0.1 9 60
588
22
0.17 28
432
12
0.1 9 40
582
23
0.1782
357
13
0.1 9 20
576
24
0.1 890
378
14
0.20 8 0
624
Å 1918 års karta finnas även lägenheterna Karlsholm, Klosterdal,
Rosenlund och Holmesberg upptagna under nr 1, 3, 9 och 25.
13
Kungl. Maj ds proposition Nr 11.
Till gemensamt behov för kronoegendomen och de å 1918 års
karta upptagna tomtområdena hava avsatts å kartan med litt. a, b
och c angivna vägar.
De bebyggda lägenheterna borde enligt uppskattningsmännens
förslag hembjudas lägenheternas nuvarande innehavare, vilka vore ägare
till å lägerdieterna uppförda hus. Vid försäljningen av lägenheten Johannesberg
nr 1 borde förbehåll göras om rätt för Alfred Johansson
och hans hustru att under sin livstid få kvarbo å den av dem nu
bebodda, inom lägenhetens område belägna lägenheten Johannesberg nr
2 mot en årlig avgäld till en blivande köpare av 3 kronor.
Uppskattningsmännen hava ansett sig icke kunna biträda en av innehavaren
av lägenheten Klosterdal gjord framställning att få förvärva ett
större område till eget hem än som ovan föreslagits, och ej heller kunna
förorda till bifall en av innehavarna av torpet Hnltet å egendomens
utskifte gjord hemställan att få inköpa torpet, enär vad vidkomme
sistnämnda hemställan i sådant fall hela utskiftet- med skogsmark och
mossjord borde försäljas.
Länsstyrelsen i länet har icke haft något att erinra i anledning av
vad uppskattningsmännen föreslagit.
Överjägmästaren i Smålands distrikt har i fråga om saluvärdet
å ståndskogen vid Johannesberg nr 1 ansett, att den bättre skogen
borde åsättas ett å-pris av 14 kronor per kubikmeter mot av jägmästaren
föreslagna 10 kronor, då skogen, ehuru icke fullt mogen, vore av
god kvalitet och belägen endast 1 kilometer från Lannaskede brunns
järnvägsstation, där ett mindre sågverk funnes. Härigenom skulle skogsvärdet
komma att ökas med 700 kronor till 3,550 kronor och lägenhetens
saluvärde från 5,220 kronor till 5,920 kronor. Med erinran om den
av brukarna av torpet Hultet gjorda anhållan att genom köp få förvärva
torpet har överjägmästaren vidare anfört, att enligt hans mening
hela egendomens utskifte borde uppdelas i tre salulotter, Johannesberg nr 1,
Slättkärr och Hultet, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av honom
därvid å kartan angivits, varjämte före en eventuell upplåtelse en del
ståndskog å de föreslagna områdena till lägenheterna Hultet och Slättkärr
borde för kronans räkning försäljas. Lägenheten Slättkärr vore
visserligen icke nu bebyggd, men den hade en del odlad jord och möjlighet
att genom ytterligare odling bliva en som eget hem väl lämpad
lägenhet, nära belägen intill järnvägsstation som den vore. Försäljningen
av utskiftet i dess helhet komme enligt överjägmästarens förmenande
icke att hava någon som helst betydelse för brukningen av huvudgården,
då varken betet eller skogsavkastningen krävdes för den
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
senare, så framt dess vedbehov kunde anses tillgodosett med 20 kubikmeter
årligen och underhåll av hus och hägnader kunde utföras med
10 kubikmeter, vilka virkesmängder kunde årligen uthålligt påräknas
från hemskiftet. Utskiftet vore till stor del besvärat av vattenflöde, så
att det icke utan dryga dikningsarbeten kunde lämna något avsevärdare
kvantum överskottsvirke.
Domänstyrelsen har föranstaltat om saluvärdering av förberörda
lägenheterna Hultet och Slättkärr ävensom anmodat vederbörande jägmästare
att å ifrågavarande delar utstämpla den skoif, som ej kunde
anses erforderlig för lägenheterna såsom jordbrukslägenheter, samt att i
stadgad ordning ombesörja försäljning av sålunda utstämplad skog.
Enligt instrumentet över den sålunda anbefallda saluvärderingen hava
sistnämnda bägge lägenheter, som å 1917 års karta åtskilts med en heldragen
röd linje I—II, med nedan angivna arealer åsatts följande saluvärden,
nämligen Hultet om 46.7 74 hektar 18,100 kronor, därav 9,736
kronor för kvarvarande skog, och Slättkärr om 19.138 hektar 6,100
kronor, därav 4,004 kronor 20 öre för kvarvarande skog.
Lägenheten Hultet hava uppskattningsmännen ansett böra hembjudas
lägenhetens nuvarande innehavare, vilka väl brukat lägenheten
under 11 år.
Länsstyrelsen i länet har icke haft något att erinra mot denna
värdering.
Enligt överjägmästarens förmenande borde till följd av skogens
närbelägenhet till järnväg och station den grövsta skogen representera
ett saluvärde av 20 kronor per kubikmeter, varigenom de å ståndskogen
av jägmästaren satta värden borde ökas för lägenheten Hultet
med 2,551 kronor 50 öre till 12,287 kronor 50 öre och för lägenheten
Slättkärr med 738 kronor 50 öre till 4,742 kronor 70 öre.
På därom av överjägmästaren gjord hemställan har domänstyrelsen
sedermera gått i författning om utstämpling av ytterligare en del skog
å lägenheten Hultets område, och har värdet av den därefter återstående
skogen å lägenheten av överjägmästaren uppskattats till 7,687 kronor
50 öre. Saluvärdena för lägenheterna Hultet och Slättkärr skulle i
följd härav komma att i avrundade tal utgöra respektive 16,000 kronor
och 6,800 kronor.
Domänstyrelsen har biträtt de sålunda uppgjorda förslagen och
har ej haft något att erinra mot värderingarna. Dock har styrelsen
ansett de med litt. a, b och c betecknade vägområdena böra ingå i
arealerna för de vägarna angränsande lägenheterna, och sålunda lämpligen
vägområdet litt. a böra tilläggas de med nr 1, 2, 4, 5, 17 och
15
Kungl. Maj.ts proposition Nr 1\.
18 å 1918 års karta betecknade tomterna, vägområdet litt. b böra tilldelas
de å samma karta med nr 22, 5, 6 och 8 utmärkta tomterna samt vägområdet
litt. c böra tilläggas de med nr 11, 14, 15 och 18 angivna
tomterna, allt till så stora delar vägarna angränsade tomterna i fråga,
med skyldighet för innehavare av nämnda tomter att till begagnande
såsom väg avstå de i lägenheterna ingående, för sådant ändamål avsedda
områden.
Styrelsen har ombesörjt egendomens skötsel och vård under
ett år från den 14 mars 1920, varvid betingats ett arrende av 1,400
kronor.
Vid försäljningen av lägenheterna Hultet och Slättkärr har styrelsen
ansett förbehåll böra göras om rätt för köpare av den å lägenheterna
särskilt för sig utstämplade ståndskogen att för tiden till den 1
april 1921 utan ersättning till lägenheternas köpare avverka och avforsla
samma skog.
Jag biträder domänstyrelsens förslag och hemställer därför, att DepartementsEders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.
att de till kronoegendomen 1 mantal Broby nr
9 Klostergården i Lannaskede socken av Jönköpings
län hörande lägenheterna Johannesberg nr 1, Slättkärr,
Hultet, Holmesberg, Karlsholm, Klosterdal och Rosenlund
ävensom tomtlägenheterna 2, 4—8 och
10—24 må var för sig med ovan angivet område, dock
i fråga om tomterna nr 1, 2, 4, 5, 6, 8, 11, 14, 15,
17, 18 och 22 med tillägg av vägområden på sätt
domänstyrelsen föreslagit, försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar med skyldighet för innehavare av
sistnämnda tolv tomter att till begagnande såsom väg
upplåta de i dessa tomter ingående, för sådant ändamål
avsedda områdena samt med förbehåll ej mindre i fråga
om lägenheterna Hultet och Slättkärr, att i försäljningen
icke ingår särskild utstämplad ståndskog samt
om rätt för köpare av berörda skog att för tiden till
den 1 april 1921 utan ersättning till lägenheternas
köpare avverka och avforsla samma skog, än även
vidkommande lägenheten Johannesberg nr 1 om rätt
för Alfred Johansson och hans hustru att under sin
16
[5.]
Fogdeholm
nr 1 i Jönköpings
län.
Kung!. Maj.ts proposition Nr 11.
livstid få kvarbo å den av dem nu bebodda lägenheten
Johannesberg nr 2 mot en årlig avgäld av 3
kronor till innehavaren av lägenheten Johannesberg
nr 1.
5:o.
Kronoegendomen 3U mantal Fogdeholm nr 1 i Lommaryds socken
av Jönköpings län är utarrenderad till den 14 mars 1921 mot ett årligt
arrende av 630 kronor.
Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Aneby järnvägsstation,
har en areal av 82.9 5 7 hektar, därav 1.0 3 0 hektar tomter, 17.5 9 7
hektar åker, 16.315 hektar äng, 47.370 hektar betes- och skogsmark
samt 0.6 4 5 hektar impediment. Å egendomen finnes ett f. d. soldattorp,
bebyggt med boningshus och ladugård, vilka till hälften tillhöra
kronän.
Under år 1918 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning.
Av instrumentet över berörda förrättning ävensom övriga ärendet
tillhörande handlingar, däribland en av extra lantmätaren O. Strindberg
år 1918 kopierad och kompletterad karta över inägorna och yttergränserna
omkring utägorna till egendomen, inhämtas bland annat
följande.
I egendomens areal ingår icke den å berörda karta med ägofiguren
nr 33 betecknade allmänna vägen, ej heller den till statens järnvägar
exproprierade mark, som å kartan betecknats med ägofiguren
nr 142.
Uppskattningsmännen hava föreslagit, att soldattorpet, till vilket
för närvarande brukas den å kartan med ägofigurerna nr 165—189 samt
191 —195 betecknade mark om sammanlagt 8.849 hektar, därav 2.146
hektar åker, 1.939 hektar äng, 4.716 hektar betes-och skogsmark samt
0.048 hektar impediment, måtte, såsom bildande en lämplig jordbrukslägenhet,
upplåtas till nuvarande innehavaren, Frans Johanson, vilken
brukat torpet sedan den 14 mars 1912. Saluvärdet å torpet har uppskattats
till 5,860 kronor, därav 3,920 kronor för växande skog. Beträffande
byggnaderna å torpet borde vid försäljningen förbehåll göras
därom, att i densamma ej inginge annat än kronans andelar i samma
byggnader.
Vidare hava uppskattningsmännen föreslagit, att följande tomtområden
å den med nr 190 å kartan betecknade ägofiguren måtte upplåtas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar, nämligen:
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
17
Saluvilrde kronor
Nr Si
kartan
hektar
summa
därav för
växande
skog
1
0.439
3,295
1,100
2
0.3 20
1,865
425
a
0.3 20
1,530
250
t
0.3 20
1,520
400
5
0.255
1,825
550
(i
0.320
1,965
525
7
0.320
1,505
225
«
0.3 20
1,520
400
9
0.3 41
2,805
1,100
10
0.44C
2,486
925 I
Till gemensamma vägar för de särskilda tomterna och stamhemmanet
borde avsättas de med nr 11 betecknade markområdena om 0.3 85
hektar.
I tre till domänstyrelsen ingivna ansökoingar hava gjorts framställningar
om förvärv av vissa områden å ägofiguren nr 190. Vad
angår dessa framställningar hava uppskattningsmännen, då ifrågavarande
områden vid förrättningen föreslagits att försäljas i tomter, ansett desamma
liksom en vid förrättningen gjord hemställan om köp av hela
ägofiguren nr 190 ej böra till någon särskild åtgärd föranleda.
Länsstyrelsen i länet har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.
överjägmästaren har ifrågasatt försäljning jämväl av huvudgården,
då särskilt utmarken vore av den beskaffenhet och ståndskogen av den
knapphet, att kronan därifrån ej kunde påräkna någon avsevärdare inkomst
av skogsmedel. I händelse av bifall till detta förslag borde likväl
enligt överjägmästarens förmenande ägofiguren nr 190 undantagas
för att av kronan kunna för tomtupplåtelser exploateras, och borde jämväl
vid eventuell ny utarrendering sådana bestämmelser i kontraktet
intagas, att kronan vore oförhindrad därstädes verkställa försäljning av
tomter. Beträffande värdena å skogen å förberöida 10 tomter har överjägmästaren
föreslagit, att desamma måtte med hänsyn till god kvalité
och närbelägenhet till järnvägsstation upptagas till nedan angivna värden
och tomterna i följd därav saluvärderas till:
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 10 höft. (Nr 11.) 3
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
D ep art em ent tick
ef en.
Tomtens nr
Skogsvärde
kronor
Saluvärde
kronor
Tomtens nr
Skogsv&rde
kronor
Saluvärde j
kronor j
1
1,710
3,905
6
565
2,005
2
475
1,915
7
220
1,500
B
265
1,545
8
425
1,545
4
480
1,600
9
1,200
2,905
5
610
1,885
10
1.050
2,611
I anledning av vad överjägmästaren ifrågasatt rörande ytterligare
upplåtelser av tomter å ägofiguren nr 190 har domänintendenten upplyst,
att den del av samma ägofigur, som ej indelats i tomter, vore mindre
lämplig att därtill användas såsom varande delvis sank och sluttande
åt öster, d. v. s. från allmänna vägen. Vid uppskattningsförrättningen
hade så stor del av området indelats i tomter, som därtill ansågs passande.
Därest behov av ytterligare mark å egendomen för tomtupplåtelser
framdeles skulle komma att uppstå, kunde visserligen återstående
delen av ägofiguren användas härtill, men därmed torde enligt domänintendentens
förmenande helt säkert komma att dröja, då god tillgång
på jord från enskilda egendomar omkring Aneby station funnes och
numera upplätes till bebyggande. För en sådan eventualitet ansåge
domänintendenten, att det vore skäl utarrendera egendomen på endast
10 år.
För egen del har domänstyrelsen biträtt uppskattningsmännens
förslag om försäljning för närvarande av förberörda f. d. soldattorp
samt 10 tomtlägenheter. För tillgodoseende av möjligen uppkommande
behov av nya tomtupplåtelser å egendomen syntes denna, såsom av
domänintendenten ifrågasatts, lämpligen böra ånyo utarrenderas på allenast
10 år. Beträffande saluvärdena å tomtlägenheterna har styrelsen biträtt
den jämkning i desamma, som av överjägmästaren föreslagits. Vad angår
förberörda med nr 11 betecknade vägområden har styrelsen ansett den
utmed tomterna nr 1, 2, 3 och 4 belägna vägen lämpligen böra tilläggas
dessa tomter och det återstående vägområdet ingå i tomterna nr 9 och
10, med skyldighet för blivande köpare att upplåta samma områden
till allmänt begagnande såsom väg.
Jag anser mig kunna biträda domänstyrelsens förslag och hemställer
alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
19
Kung!.. May.ts proposition Nr 11.
att förberörda f. d. soldattorp samt tio tomtlägenheter
må var för sig med ovan angivet område,
dock vad angår tomtlägenheterna nr 1, 2, 3 och 4
samt 9 och 10 med tillägg av vägområden enligt
domänstyrelsens förslag, från kronoegendomen 3U mantal
Fogdeholm nr 1 i Lommaryds socken av Jönköpings
län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
med förbehåll vid försäljningen av soldattorpet att beträffande
byggnaderna därå i försäljningen ingå endast
kronans andel i samma byggnader och med skyldighet
för innehavare av tomtlägenheterna nr 1, 2, 3, 4,
9 och 10 att till begagnande såsom väg upplåta
de i dessa lägenheter ingående, för sådant ändamål
avsedda områden.
6:o.
Kronoegendomen 1 mantal Risinge nr 1 i Kristdala socken av [6
Kalmar län har varit utarrenderad till den 14 mars 1919 mot ett årligt Klänge
arrende av 1,000 kronor. Egendomen är belägen 3 mil från Oskarshamns 1 Kalmar
stad och 2.5 mil från Bohults station å Nässjö—Oskarshamns järnväg samt
har en areal av 361.229 hektar, därav 3.486 hektar tomter, 40.230 hektar
åker, 9.139 hektar äng, 305.540 hektar skogs- och betesmark samt
2.834 hektar impediment. Åkerjorden, som icke är täckdikad, består till
en del av mossjord men huvudsakligen av klapperstensjord med en
synnerligen stor mängd jordstenar samt ligger spritt och är svårbrukad.
Arrendeuppskattning och salu värdering å egendomen förrättades i
augusti 1916. Samtliga torpare och lägenhetsinnehavare under egendomen
hava därvid anhållit att få friköpa av dem innehavda områden.
Då egendomen enligt uppskattniogsmännens förmenande synnerligen
väl lämpade sig för uppdelning i egnahemstomter, hava de på det
livligaste tillstyrkt de gjorda framställningarna samt under hänvisning
till en av extra lantmätaren Harald Malmberg år 1915 kompletterad
och kopierad karta över egendomen med beskrivning uppgjort följande
förslag till hela egendomens styckning:
20
Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.
Areal i
hektar.
Saluvärde i kronor.
a Därav för
Summa. växande skog.
Huvudgården .....
................... 132.655
61,120
47,209:
76.
Svarvartorp ..........
................. 20.718
15,930
12,387:
26.
Stora Nyttorp ...
.................... 66.067
53,680
47,563:
96.
Björkeryd .............
................... 60.478
41,340
35,514:
98.
Nybygga.............
.................. 59.749
53,690
48,403:
54.
Lilla Nyttorp.......
.................... 12.262
6,900
6,201:
47.
Stjärneberg .........
................... 9.300
1,235
817:
6 0.
Summa 361.2 2 9
233,895
198,098:
57.
Områdena äro å kartan utmärkta med röda begränsningslinjer.
Åbyggnaderna å Lilla Nyttorp och Stjärneberg tillhöra resp. lägenhetsinnehavare.
Å övriga föreslagna salulotter tillhöra de kronan. Därest
egendomen skulle behållas i krouans ägo har sammanlagda arrendevärdet
upptagits till 1,390 kronor och har optionsrätt tillstyrkts för
nuvarande arrendatorn, vilken hävdat egendomen väl.
Vederbörande jägmästare har förklarat sig icke kunna biträda
uppskattningsmännens förslag, emedan försäljningsprisen på grund av
skogstillgången skulle ställa sig allt för höga för att torparna och lägenhetsinnehavarna
skulle vara mäktiga att inköpa sina jordlotter, samt
föreslagit, att utmarken jämte skogsarbetartorpen Stora Nyttorp och
Björkeryd måtte ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning,
att lägenheten Stjärneberg måtte säljas samt egendomen i övrigt
utarrenderas.
Länsstyrelsen har hemställt, att egendomen måtte i sin helhet utarrenderas,
men för sin del föreslagit arrendetiden till fem år. Mot de
föreslagna saluvärdena har emellertid länsstyrelsen förklarat sig icke
hava något att erinra.
överjägmästaren har förordat uppskattningsmännens förslag om
egendomens styckning och försäljning i sju lotter. Enligt överjägmästarens
förmenande funnes få egendomar, som så väl lämpade sig för styckning
som den ifrågavarande, där hela ägoområdet vore översållat med inägojord
av större eller mindre omfång, och över jägmästaren ansåge det
icke vara lätt att å en så sönderdelad utmark som denna bedriva en
rationell skogsskötsel eller utöva en god skogsvård. På det möjlighet
måtte i görligaste mån beredas innehavarna av torpen och lägenheterna
under egendomen att förvärva sina brukningsdelar, har överjägmästaren
vidare ifrågasatt utsyning och försäljning för kronans räkning av be
-
21
Kungl. Maj:1a proposition Nr 11.
tydande virkesbelopp därå samt ansett, att dylik minskning av skogsbeståndet
även å den lott, som omfattade huvudgården, borde ske före
dess försäljning, därvid över jägmästaren ansett förbehåll böra vid lotternas
försäljning göras om rätt för köpare av sådan särskilt ulstämplad
skog att intill den 1 april 1921 utan ersättning till de särskilda lotternas
köpare avverka och avforsla densamma.
Sedan domänstyrelsen med anledning härav anmodat vederbörande
att under år 1918 verkställa utstämpling av den skog å egendomen,
som med hänsyn till skogsvårdens fordringar och med iakttagande, att
fullt tillräcklig husbebovsskog för respektive salulotter kvarlämnades,
kunde och borde borttagas, har skog utstämplats till värden av för
huvudgården 32,219 kronor 44 öre, för Svarvartorp 8,116 kronor 89 öre,
för Stora Nyttorp 39,779 kronor 32 öre, för Björkeryd 29,232 kronor
63 öre, för Nybygget 40,968 kronor 33 öre och för Lilla Nyttorp 5,193
kronor 30 öre. Nu återstå saluvärden, som enligt överjägmästaren höra
jämnas till följande belopp, nämligen för huvudgården 28,900 kronor,
för Svarvartorp 7,810 kronor, för Stora Nyttorp 13,900 kronor, för
Björkeryd 12,110 kronor, för Nybygget 12,720 kronor, för Lilla Nyttorp
1,710 kronor och för Stjärneberg 1,235 kronor eller tillhopa 78,385
kronor.
Domänstyrelsen har i skrivelse den 26 juli 1918 på grund av vad
i ärendet förekommit och då för övrigt i händelse av egendomens förnyade
utarrendering nybyggnader förestode för ett beräknat belopp av
10,100 kronor, därav 8,000 kronor å huvudgården och 2,100 kronor å
torpet Stora Nyttorp, biträtt förslaget om försäljning av hela egendomen,
uppdelad i sju lotter på sätt uppskattningsmännen föreslagit. Såvitt
styrelsen hade sig bekant förefunnes ej heller något allmänt ändamål,
som påkallade egendomens bibehållande i kronans ägo. Mot de föreslagna
saluvärdena hade styrelsen ej något att erinra. De sex torplägenlieterna
borde upplåtas enligt de för egnahemsupplåtelser gällande
grunder, varemot huvudgården borde utbjudas å offentlig auktion.
Lotterna borde lämpligen frånskiljas varandra genom ägostyckning.
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift anförde därefter egendomens
arrendator Karl Albin Axelsson, att hans fader och han själv nedlagt
betydande kostnader genom nybyggnad år 1896 av ladugård, torrläggning
och nyodling av stora områden samt bortsprängning av sten, allt
i förhoppning att han skulle få med optionsrätt behålla arrendet av detta
boställe, där han och hans förfäder arbetat i fem släktled. Han har
nu anhållit att antingen få fortfarande arrendera gården eller få inköpa
huvudgården utan tävlan på auktion, varvid han erbjudit sig att betala
22 Kungl. Maj.is proposition Nr 11.
för densamma 35,000 kronor, vilket utgör G,100 kronor mer än uppskattningsvärdet.
Vid denna ansökning voro fogade dels ett intyg av kontraktsprosten
C. Meurling angående de tider sökanden och hans förfäder varit
torpare under eller brukare av denna kronoegendom, dels ett tillstyrkande
till ansökningen av jägmästaren i reviret, dels ock ett intyg av odlingsnämnden
i Kristdala socken, vari sökandens uppgifter om ladugårdsbyggnad
och jordförbättringar vitsordas samt tillika uttalas, att sökanden
vårdat bostället och åkerjorden på ett efter förhållandena där på
orten förtjänstfullt sätt, vilket visat sig bland annat däri, att han vid
1918 års skördeuppskattning hade högsta skördesiffran inom socknen.
Med anledning av årrendatorns ansökning har nuvarande domänintendeuten
anfört, att knappast några omständigheter förelåge, som
nämnvärt talade för egendomens behållande i kronans ägo, samt att det
icke heller vore lämpligt att nu frånsälja torp och lägenheter men tillsvidare
behålla huvudgården. Han tillstyrkte däremot på det varmaste
arrendatorns ansökan om hembudsrätt till huvudgården.
Länsstyrelsen i länet har likaledes tillstyrkt bifall till nämnda ansökning.
1) o mäns tyr el s e 11 har i utlåtande den 31 januari 1919 anfört,
»att enligt det för sökanden gällande arrendekontrakt sökanden i egenskap
av arrendator åligger att i fullgott stånd underhålla åbyggnaden vid egendomen,
att väl hävda åkern och årligen befria den del av åkerjorden, som trädas, från
sådana för brukningen hinderliga stenar, som kunna utan sprängning bortskaffas,
ävensom att väl och tillbörligen hävda övriga ägor och på allt möjligt sätt förbättra
dem. Om sökanden således, på sätt odlingsnämndens intyg utvisar, på ett
mönstergillt sätt skött egendomen, har han därvid allenast uppfyllt sitt åliggande.
Vad beträffar den år 1896 nybyggda ladugårdsbyggnaden tillkom densamma efter
beslut vid laga av- och tillträdessyn i anledning av egendomens förnyade utarrendering
för nu löpande arrendeperiod. Vid synen befanns nämligen ladugårdsbyggnaden
i så förfallet skick, att den ej kunde med reparationer iståndsättas och ingick
nybyggnaden i den arrendatorn på grund av då gällande arrendekontrakt åliggande
nybyggnadsskyldighet utan ersättning från kronans sida. För övrigt får
styrelsen framhålla, att arrenderätten till egendomen för tiden 14 mars 1879—14
mars 1899 upplåtits till Carl Attila Olsson, att, sedan på grund av Olssons oförmåga
att ställa stadgad ny säkerhet för arrendet denne instämts till domstol med
yrkande om arrenderättens förlust, styrelsen emellertid genom transportresolution
den 17 november 1893 fann skäl medgiva arrenderättens överlåtande på hans borgesman
kyrkoherden Ch. Meurling och hemmansägaren N. P. A. Nilsson, att dessa
sedermera den 30 juli 1897 erhöllo kontrakt för ytterligare 20 år från den 14 mars
1899 om arrende av egendomen mot en årlig avgift av 1,000 kronor samt att
sökanden jämlikt medgivande av styrelsen den 29 september 1911 fått arrendet på
sig överlåtet. I ansökningen härom uppgavs, att sökanden såsom son av förbemälde
Kungl. Maj:ls proposition AV 11. 23
arrendatorers förvaltare haft vården om egendomen nästan under hela deras arrendetid.
Någon ställning såsom arrendator av egendomen i förhållande till kronan har
sökanden således ej haft för längre tid än sedan 1911 och styrelsen har därförut ej
haft kännedom om sökandens befintlighet vid egendomen.
I yttrande över ansökningen om sistberörda överlåtelse ansåg sig domänintendenten
böra på grund därav, att vid därförut samma år hållen besiktning befunnits
det byggnaderna vid huvudgården voro delvis gamla och i mindre tillfredsställande
skick, påyrka av- och tillträdessyns hållande i anledning av överlåtelsen.
Vid denna syn uppskattades bristerna å egendomen till 454 kronor, därav 283
kronor å byggnad vid huvudgården. Med dessa bristers avhjälpande, som skulle
hava skett före den 1 november 1912, erhöll arrendatorn anstånd under ett år.
Årliga arrendet, som för denna period utgör 1,000 kronor med rätt för arrendatorn
till utsyning årligen av 100 kubikmeter last mått husbehovsvirke samt med
rätt att för å egendomen befintliga torp och lägenheter upptaga avgälder till ett belopp
av sammanlagt 611 kronor, måste anses synnerligen lågt.
På grund av det anförda anser styrelsen sig förhindrad att förorda den underdåniga
ansökningen.»
Domänstyrelsen har i avvaklan på beslut i försäljningsfrågan ombesörjt
egendomens skötsel och vård.
Då samtliga torpare under egendomen anhållit att få friköpa sina Departementsområden
och egendomen är synnerligen lämplig till styckning, biträder eh~fenjag
förslaget om de sex torpens försäljning.
Med hänsyn till att egendomens därefter återstående skogsmark
är i hög grad sönderdelad av inägor samt då skogstillgången redan
blivit genom i syfte av försäljning verkställd ^stämpling starkt reducerad
samt ganska dyrbara byggnadsarbeten förestå, anser jag därjämte
något på egendomens beskaffenhet grundat skäl att behålla den återstående
delen av egendomen i kronans hand icke föreligga. Icke heller
anser jag de omständigheter, arrendatorn Axelsson anfört, böra medföra,
att någon del av egendomen nu behålles till förnvad utarrendering.
Någon hembudsrätt för bemälde arrendator beträffande huvudgården
kan jag med hänsyn till vad domäustyrelsen anfört icke
tillstyrka.
Jag biträder därför i allo domiinstyre!sena förslag och hemställer,
'' att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att sedan kronoegendomen 1 mantal Risinge nr 1
i Kristdala socken av Kalmar län blivit genom ägostyckning
delad i sju lotter i huvudsaklig överensstämmelse
med uppskattningsmännens förslag,
dels huvudgården må å offentlig auktion försäljas
till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj
1874 stadgade villkor,
24
[7-]
Rosendal under
Skogsholms
kronopark
i Gottlands
län.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
dels ock övriga sex lotter må försäljas var för
sig enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar,
under förbehåll vid försäljningen av varje av de
sju lotterna om rätt för köpare av särskilt utstämplad
skog att före den 1 april 1921 utan ersättning till lottens
innehavare avverka och avforsla samma skog.
7:o.
Den 7 mars 1913 förordnade Kungl. Maj:t, att ett till 13/s mantal
Rosendal i Follingbo socken av Gottlands län hörande utmarksområde
om 427.5 9 hektar skulle för kronans räkning inköpas, ävensom att det
sålunda inköpta området skulle av skogsförvaltningen omhändertagas för
att tilläggas kronoparken Skogsholm.
Med anledning av en utav arbetarna Albin Nyberg, Olof Andersson
och Viktor Andersson i Klinte hos Kungl. Maj:t gjord framställning om
upplåtelse av viss odlingsbar mark å sagda utmarksområde anbefallde
Kungl. Maj:t den 4 oktober 1918 domänstyrelsen att låta upprätta förslag
till styckning och lämplig uppdelning av den åsyftade marken
jämte värdering. Till åtlydnad härav har domänstyrelsen med skrivelse
den. 13 september 1919 överlämnat en år 1919 av distriktslantmätaren
Gustaf Köhler från 1913 års ägostyckningskarta kopierad karta över
ifrågavarande mark samt värderingshandlingar m. m.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att. det till försäljning ifrågasatta
området innefattar 25 hektar och att mer än hälften därav består
av till odling lämplig myrmark. Återstående delen av området utgöres
dels av mycket försumpad och starkt gräsbunden skogsmark, dels ock
av god skogsmark.
I enlighet med överenskommelse mellan sökandena har området
föreslagits till delning i lotterna litt. a och b om vardera 8.3333 hektar,
att upplåtas litt. a till Albin Nyberg och litt. b till Olof Andersson,
samt lotten litt. c om 8.3334 hektar, att upplåtas till Viktor Andersson.
Distriktslantmätaren Köhler jämte tillkallade skiftesgodemän hava beräknat
värdet av lotterna till 2,390 kronor för litt. a, 2,044 kronor för litt. b
och 1,329 kronor för litt. c, varvid skogens värde upptagits till resp.
1,890, 1,419 och 954 kronor.
Vederbörande jägmästare har efter uppräkning värderat ståndskogen
över 4 engelska tum vid brösthöjd till 3,332 kronor å litt. a, 1,635
kronor å litt. b och 770 kronor å litt. c.
25
Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.
Lotternas försäljningsvärden skulle, därest markens värde upptages
efter Kölders värderingsinstrument och ståndskogens värde efter jägmästarens
beräkning, således bliva 3,832 kronor för litt. a, 2.200 kronor
för litt. b och 1,145 kr< >nor för litt, c.
Vederbörande överjägmästare anser, att de av jägmästaren beräknade
ovan angivna värden å ståndskogen vore väl låga och föreslår
följande sammanlagda värden å de olika letterna, nämligen 4,000 kronor
för litt. a, 2,400 kronor för litt. b och 1,300 kronor för litt. c eller tillhopa
7,700 kronor, motsvarande ett värde i medeltal för hela området
av cirka 300 kronor per hektar.
Länsstyrelsen i Gottlands län har förklarat sig icke hava något
att erinra emot den av Köhler föreslagna uppdelningen av området eller
mot hans och skiftesgodemännens värdering därav.
För egen del har domänstyrelsen ej heller funnit fog till erinran
emot detta förslag i vad det avser styckandet i lotter men har biträtt
överjägmästarens förslag rörande de skilda lotternas försäljningsvärden.
Jag'' anser mig kunna biträda förslaget, att till de tre sökandena juepartement,
må försäljas de av dem nu åsyftade områdena. I fråga om köpeskilling- chefen.
ärna ansluter jag mig till överjägmästarens av domänstyrelsen förordade
förslag. Jag hemställer alltså, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att förenämnda tre till kronoparken Skogsholm
hörande lotter må var för sig med ovan angivet område
från utmarksområdet till 13/s mantal Rosendal i
Follingbo socken i Gottlands län försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahems!ägenheter från
kronoegendomar, med rätt till hembud å lotten litt. a
för Albin Nyberg, å lotten litt. b för Olof Andersson
och å lotten litt. c för Viktor Andersson, alla i Klinte.
8:o.
Förra hospitalslägenheten nr 107 Nunnesiken i Västerhejde socken [8.]
av Gottlands län är ställd under skogssfatens vård och förvaltning samt Kri07Nunnrtillagd
kronoparken Skogsholm. Lägenhetens areal är 40.5 60 hektar, stogshoi™
Hos Kungl. Maj:t har Otto Othberg anhållit att få inköpa viss del kronopark *
av inägorna till ifrågavarande lägenhet. Det avsedda området är beläget 0ott,avdslan
mellan två allmänna hemman, Sigreifs kap lansboställe och Västerhejde
annexhemman, utefter allmänna landsvägen, på sätt närmare framgår av
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 10 höft. (Nr 11.) 4
26
Departements
chef en.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
en inom domänstyrelsen upprättad, handlingarna bilagd kartskiss, varest,
området betecknats med 1 och utmärkts med röd färg. Enligt en vid
ansökningen fogad, av distriktslantmätaren Herman Nyman åi 1918
upprättad karta med beskrivning utgör områdets areal 6.101 hektar,
därav 4.9 7 2 hektar tomt och åker och 1.129 hektar ängslindor. Området
har länge innehafts på arrende av sökanden och hans fader.
För tiden till den 14 mars 1919 utgjorde årliga arrendet 90 kronor.
Sökanden äger å området befintliga åbyggnader.
Över jägmästaren ävensom länsstyrelsen i länet hava på vissa
villkor tillstyrkt områdets försäljning för ett pris av minst 600 kronor
per hektar. Vederbörande landsfiskal har meddelat, att sökanden är
mindre bemedlad samt känd för arbetsamhet, sparsamhet, nykterhet och
hederlig vandel samt äger förutsättningar att driva ett mindre jordbruk.
Ehuru det icke synts domänstyrelsen avgjort lämpligt, att kronan
avhände sig området, som helt omslutes av allmänna skogai, har dock
stvrelsen med hänsyn till att området icke erfordras för kronoparkens
skötsel ävensom till dess belägenhet vid allmän väg och betydelsen för
sökanden att förvärva .detsamma jämväl funnit sig böra förorda bifall
till framställningen. Styrelsen har ifragasatt, att köpeskillingen skulle
bestämmas av tre gode" män, dock ej lägre än 600 kronor för hektar.
I likhet med myndigheterna anser jag ifrågavarande område böra
försäljas till sökanden. Någon anledning att låta köpeskillingen bestämmas
av gode män, kan jag icke finna föreligga, utan torde de
vanliga reglerna för eguahemsupplatelser kunna tillämpas, varvid sökanden,
som äger byggnaderna a området, har rätt till hembud. Saluvärdet
synes mig kunna bestämmas till 4,000 kronor, motsvarande omkring
655 kronor för hektar. Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ovannämnda till kronoparken Skogsholm hörande
område om 6.101 hektar må från förra hospitalslägenheten
nr 107 Nunnesiken i Västerhejde socken
av Gottlands län för 4,000 kronor försäljas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnaln mshigenheter
från kronoegendomar, under villkor att utfartsväg
till omkring 5 meters bredd för Nunnesikens utmark
på lämpligt sätt utlägges och undantages från
försäljningen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
27
9.-o.
Förra hospitalshjonheten »åker utom stadens norra vall» inom
Y stads stadsområde är till sagda stad utarrenderad till den 14 mars 1921
mot ett årligt arrende av 600 kronor. Egendomen, som är belägen
delvis mellan bebyggda kvarter och som ingår i stadsplanen, bär en
areal av 2.23 9 4 hektar och är av staden uppdelad i mindre koloniträdgårdar
och planteringsland, vilka var för sig äro upplåtna till brukande.
Sedan på anmodan av domänstyrelsen länsstyrelsen i Malmöhus
län föranstaltat om arrende- och saluvärdering å egendomen, har nämnda
länsstyrelse med skrivelse den 9 december 1918 till domänstyrelsen inkommit
med instrument över den 5 september samma år verkställd sådan förrättning
jämte från drätselkammaren i Ystad inkommet anbud att för
stadens räkning inköpa ifrågavarande lägenhet.
Med skrivelse den 27 december 1918 har domänstyrelsen till
Kungl. Maj:t överlämnat ärendet tillhörande handlingar, varibland en av
extra lantmätaren Egron Lundgren år 1918 över egendomen upprättad
karta.
Av handlingarna inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som å berörda karta betecknas med litt, k, trakt B,
blev vid utgången den 14 mars 1900 av den 30-åriga arrendeperiod,
för vilken den dittills varit upplåten, utarrenderad för en tid av fem
år mot ett årligt arrende av 250 kronor. Sedermera har densamma mot
enahanda arrende varit utarrenderad på femårsperioder till den 14 mars
1915. Efter det egendomen med hänsyn därtill, att densamma på grund
av sitt läge kunde komma att ytterligare stiga i värde under tiden till
den då löpande arrendeperiodens utgång, undergått ny saluvärdering
under år 1914, därvid densamma åsattes ett saluvärde av 43,800 kronor,
har lägenheten utbjudits till försäljning å offentlig auktion dels den 19
februari 1915, därvid enda anbudet avgavs av staden Ystad med 16,200
kronor, dels ock, efter det samma anbud av Kungl. Maj:t förkastats,
den 27 augusti sagda år, då likaledes endast ett anbud av samma anbudsgivare
och med enahanda belopp avgavs. Åven detta anbud förkastades
och förordnades om skötsel och vård av lägenheten för fem år från den
14 mars 1916 till samma dag 1921. För tiden den 14 mars 1915 till
samma dag 1916 var egendomen utarrenderad mot ett arrende av 360
kronor. Från den 14 mars 1915 har arrendet till lägenheten innehafts
av staden Ystad.
Egendomen är obebyggd samt i god hävd.
utom
stadens norra
vallu inom
Ystads stad.
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Uppskattningsmännen hava ansett, att området ligger synnerligen
lämpligt till för bebyggande, varför det av dem föreslagits till försäljande.
Efter ett, med hänsyn till att eu blivande köpare vid utförsäljning
i tomter måste fritt tillhandahålla mark till gator, skäligt
ansett tomtpris av 20,000 kronor per hektar hava de åsatt området ett
saluvärde av 44,788 kronor. Då de ansett lämpligast, att staden i första
hand förvärvade egendomen, hava de föreslagit, att egendomen måtte
hembjudas åt staden för den av dem åsätta köpeskillingen. Därest
egendomen emellertid fortfarande komme att utarrenderas, hava uppskattningsmännen
åsatt densamma ett arrendevärde av 775 kronor samt
föreslagit, att staden måtte få företrädesrätt vid arrenderingen samt att
arrendetiden måtte sättas till fem år.
Det av drätselkammaren i Ystad nu ingivna anbudet innebär att för
stadens räkning inköpa egendomen för en köpeskilling, motsvarande det
åsätta saluvärdet, att betalas under loppet av tio år med eu tiondel årligen
utan skyldighet för staden att erlägga ränta å den ej förfallna
delen av köpeskillingen.
Länsstyrelsen, som icke haft något att erinra mot det uppgjorda
förslaget till ny utarrendering eller försäljning av lägenheten, har förklarat
sig finna det vara fördelaktigast för statsverket att till åsatt pris
försälja lägenheten samt föreslagit, att drätselkammarens anbud måtte
antagas.
Domänstyrelsen har biträtt förslaget om egendomens försäljning
till staden, enär hittills staden varit ende spekulanten och numera höjt
sitt anbud till överensstämmelse med det åsätta saluvärdet. Vaa
betalningssättet angår har det synts styrelsen, att fog visserligen förefunnes
för köpeskillingens erläggande under sex år räntetritt såsom vid
försäljning å auktion jämlikt brevet den 29 maj 1874 men ej för utsträckning
av betalningstiden såsom staden ifrågasatt. Då i förevarande
fall fråga vore, att staden utan tävlan skulle få förvärva egendomen,
har styrelsen dock ansett, att härvid borde förfaras på enahanda sätt
som i andra fall av jord försälj ning till städer, där vid överlåtandet stipulerats,
att köpeskillingen skulle erläggas kontant vid tillträdet.
Sedan härefter länsstyrelsen i Malmöhus län anbefallts att av stadsfullmäktige
i Ystad inhämta yttrande, huruvida staden vore villig att
på de av domänstyrelsen föreslagna villkor förvärva ifrågavarande lägenhet,
har länsstyrelsen med skrivelse den 4 juli 1919 överlämnat yttrande
från stadsfullmäktige, vari dessa tillkännagiva, att staden icke såge sig
i tillfälle att på nämnda villkor förvärva lägenheten, men att staden
vidbleve sitt tidigare ingivna anbud.
29
Kunyl. Majis proposition Nr 11.
För egen del har länsstyrelsen anfört i huvudsak följande:
»Vad domänstyrelsen anfört rörande sättet för erläggande av den föreslagna
köpeskillingen, nämligen genom kontant betalning vid den avsedda tillträdesdagen
den 14 mars 1921, synes visserligen vara värt beaktande m d hänsyn till härutinnan
numera vedertagen praxis. Då emellertid stadsfullmäktige — ehuru utan närmare
angivna skäl — förklarat sig icke vara i tillfälle att på föreslagna villkor förvärva
fastigheten, torde orsaken härtill säkerligen vara den, att fullmäktige ansett köpeskillingen
så hög, att staden icke utan olägenhet kunde bliva ägare till området,
utan försåvitt staden medgåves rätt till amortering av köpesumman under tio års
tid. Från samtliga hittills hörda myndigheters sida har vitsordats lämplighen av
att staden själv förvärvade fastigheten, och att densamma således icke komme att
utbjudas på offentlig auktion, i vilket fall möjlighet kunde uppstå för enskild tomtspekulation
till skada för Ystads samhälle i dess helhet. Av handlingarna i ärendet
framgår ock, att någon tvekan icke varit rådande därom, att tidpunkten nu vore
inne att försälja fastigheten vid löpande arrendeperiods slut. Kung! Maj:ts befallningshavande
får på grund av vad nu och förut i saken anförts hemställa, att
Kungl. Maj t täcktes i proposition till riksdagen föreslå, att lägenheten måtte till
åsatt saluvärde försäljas till Ystads stad på de av staden erbjudna villkor.»
f likhet med myndigheterna anser jag ifrågavarande kronoegendom
böra försäljas vid den nu döpande arrendetidens slut, och jag anser även,
att densamma bör säljas till staden Ystad, som kan på lämpligaste sätt
ordna dess bebyggande, vartill den synes vara på grund av sitt läge
synnerligen väl ägnad.
Mot beloppet av den av staden bjudna köpeskillingen, som överensstämmer
med uppskattning svärdet, har jag ej något att erinra. Stadens
yrkande att få betala köpeskillingen under tio år med en tiondel
årligen utan erläggande av ränta å innestående belopp, kan jag däremot
icke biträda. I andra fall, då kronoegendomar direkt försålts till städer,
har köpeskillingen bestämts att utgå på en gång kontant vid tillträdet.
Jag vill också erinra att, såsom förmäldes i proposition nr 187 vid 1917
års riksdag, liunnebostrands egnahemsförening anhållit om tio års räntefri
amorteringstid för ett område, som föreningen önskade köpa, samt
att domänstyrelsen då tillstyrkt sex års betalning liksom vid auktionsförsäljningar,
men att dåvarande departementschefen ansåg sig icke kunna tillstyrka
att frångå de betalningssätt, som vore fastställda vid försäljning till
bolag eller förening av egnahemsområde enligt, moment 18 i kungörelsen
den 17 oktober 1913 (nr 271) angående egnahemslägenheters försäljning
från kronoegendomar. Enligt dessa regler må visserligen köpeskillingen
kunna betalas under tio år, men då skall ränta å ogulden del erläggas.
Räntan utgick då efter 3.6 procent. Bemälde departementschef tillstyrkte,
att betalningen skulle av föreningen gäldas i den ordning de vid tiden
Departements
chefen
-
30
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
för försäljningen gällande grunder för upplåtande av egnehemslägenheter
från kronoegendomar innefattade, och detta blev också Kungl. Maj:ts
och riksdagens beslut.
Sedan numera genom ändring vid 1919 års lagtima riksdag kommun
införts bland dem, å vilka förberörda 18 momentet i gruuderna för
egnakemslägenheters upplåtande från kronoegendomar är tillämpligt,
kunde ju ifrågasättas att — ehuru här ej direkt är fråga om försäljning
till egnahemsändamål — analogivis tillämpa sagda betalningssätt. Det bör
dock erinras, att räntau numera är höjd till 43/i procent. Emellertid
synes mig en sådan anordning vara för staden Ystad mindre fördelaktig
än om i detta fall den av domänstyrelsen anvisade utvägen att analogisk!
tillämpa betalningsreglerna vid auktionsförsäljning kommer till användning.
Då enligt min uppfattning man endast har att välja mellan dessa
bägge betalningssätt, ifall man icke vill påfordra kontant betalning på en
gång vid tillträdet, vill jag därför förorda den av domänstyrelsen angivna
utvägen, vilken innebär för staden en avsevärt större förmån än i liknande
fall hittills plägat medgivas. Det må sedan bliva beroende av
staden, huruvida den vill begagna sig av det gjorda erbjudandet.
Jag hemställer därför, att''Eders Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att ifrågavarande kronoegendom må till staden
Ystad försäljas mot en köpeskilling av 44,788 kronor,
att erläggas med en sjättedel vid tillträdet och eu
sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år
samt under villkor i övrigt,
att egendomen säljes i det skick, den vid tillträdet
befinnes, varvid staden skall inträda i de rättigheter
och skyldigheter, kronan ägt till den brukare,
som vid samma tid avträder egendomen;
att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen
i länet;
att köpebrev skall utfärdas, så snart första sjättedelen
av köpeskillingen erlagts och stadens skuldförbindelse
å återstoden därav avlämnats;
att staden skall svara för de å egendomen för
tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder;
samt
att staden skall ensam vidkännas kostnaderna
för lagfart å köpet och andra med köpet förenade utgifter
samt för inteckning i fastigheten till säkerhet
för berörda skuldförbindelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kuntjl. Maj-.ts proposition Nr 11.
Hl
10:o
Kronnflvgsandsfältet Springbacken, sou) på grund av Kung!. Maj:t» [10.j
brev den 30 maj 1857 avträtts till kronan från Halmstads stads flyg- Springbacken
sandsfält, är beläget inom Halmstads stads utmark och gränsar i norr rHaUandsläntill
Halmstads slottsjord och i söder till Kattegatt samt omg-ives å övriga
sidor av Halmstads stad tillhöriga områden. Fältet omfattar enligt av
skogstaxatorn Knut Falck år 1917 verkställd uppmätning och kartläggning
en areal av 24.6 2 hektar, varav 1.3 2 hektar mot arrende upplåten
tomtmark, 16.78 hektar skogsmark, 0.36 hektar kärr, 6.08 hektar kal
sandstrand och 0.0 8 hektar mark till vägar.
Hos Kung!. Magt hava stadsfullmäktige i Halmstad i skrivelse den
5 februari 1917 anhållit att för en köpeskilling av 25,000 kronor få
förvärva äganderätten till ifrågavarande flygsands fält.
Sedan domänstyrelsen anbefallts att efter vederbörandes hörande
avgiva utlåtande i ärendet, har styrelsen med skrivelse den 10 mars
1919 överlämnat ett utav ovanbemälde Falck den 10 februari 1917 upprättat
värderingsinstrument jämte karta ävensom införskaffade yttranden i
ärendet från vederbörande skogsstatstjänstemän, domänintendent och
länsstyrelse, vilken senare myndighet i ärendet hört chefen för västra
lotsdistriktet, ävensom från drätselkammaren i Halmstad.
Av värderingsinstrumentet inhämtas bland annat följande.
Flygsandsfältet får i sin helhet betraktas som skyddsskog och kan
icke genom något slags skogsskötsel lämna skälig markränta. Skogsmarken
utgöres av till allra största delen bunden flygsand, å vilken
på enstaka ställen genom barravfall ett tunt lager mylla bildats. Ståndskogen
består närmast havet av bergtall av busktyp, uppdragen genom
kultur; innanför bergtallsområdet är marken beväxt med vanlig tall i eu
ålder av 30—50 år; detta senare bestånd är hårt angripet av märgborrar.
Inom flygsandsfältet, å vilket några kronan tillhöriga byggnader
icke finnas, äro följande tomtupplåtelser gjorda, nämligen:
1) ett tomtområde till lotsverket, benämnt lotskolonien, upplåtet
genom kungl. brev till domänstyrelsen den 29 januari 1904 samt därpå
grundat avtal mellan jägmästaren i Halmstads revir och lotskaptenen
i Göteborgs lotsfördelning den 18 maj 1904; området, som omfattar en
areal av 1.16 hektar och utgör figuren 26 på kartan, är upplåtet tillsvidare
mot en årlig avgift till skogsväsendet av 150 kronor;
2) ett tomtområde upplåtet till kustroddaren L. A. Starck enligt
domänstyrelsens beslut den 15 januari 1914 och arrendekontrakt den
32
Kungl. Maj-is proposition Nr 11,
12 mars samma år på 30 år från den 14 mars 1914 mot en årlig
avgift av 20 kronor; området omfattar 0.14 hektar och utgör figuren 25
å kartan;
3) ett till väg avsett, å kartan med nr 27 betecknat område av
0.02 hektars storlek, upplåtet till disponenten M. Martens enligt upplåtelsehandling
av den 9 juni 1915 från den 1 januari 1915 tillsvidare
mot 3 månaders uppsägning och mot en årlig avgift av 3 kronor.
Ågofiguren nr 24 å kartan utgöres av en väg om 0.0 5 hektar.
Vid värderingen av flygsandsfältet har skogstaxatorn uppställt
tre olika alternativ och enligt dessa verkställt tre olika värderingar av
fältet.
Vid alternativ I har taxatorn endast värderat flygsandsfältet ur
skogshushållningssynpunkt såsom det nu befinnes, d. v. s. ej tänkt sig
någon vidare tomtupplåtelse än den, som redan gjorts. Nuvärdet av de
upplåtna tomterna har genom kapitalisering av de nuvarande arrendena
efter 4 procent beräknats till 4,325 kronor; värdet av skogsmarken har
beräknats till 199 kronor samt ståndskogens värde till 5,725
kronor eller hela bruttovärdet tillsammans till 10,249 kronor. Avgående
poster hava uppskattats till 525 kronor, varför flygsandsfäbets
nettovärde enligt detta värderingssätt blivit 9,724 kronor.
Vid alternativ II har skogstaxatorn utgått från att ytterligare en
jordremsa med en areal av 5.2 6 hektar utmed flygsandslältets rågång
mot Halmstads slottsjord lämpligen skulle upplåtas till tomter och åsatt
denna tomtmark samma värde per hektar, som genom arrendenas kapitalisering
erhållits för det redan upplåtna tomtområdet eller 3,276 krouor
per hektar. Värdet av all tomtmark har på detta sätt beräknats till
21,557 kronor; den återstående skogsmarkens värde har uppskattats till
101 kronor samt värdet å ståndskogen till 5,700 kronor och således
sammanlagda värdet till 27,358 kronor. Avgående poster hava beräknats
till 2,525 kronor, varför nettovärdet på fältet enligt denna beräkningsgrund
uppskattats till 24.833 kronor.
Enligt alternativ III har den mark, som framdeles med fördel
skulle kunna upplåtas till tomter, värdesatts enligt gängse tomtpris och
därvid med hänsyn till dess läge och beskaffenhet, som omöjliggör all
odling av fruktträd och trädgårdsväxter utan dyrbar påforsling av matjord,
åsatts ett värde av 5,600 kronor per hektar. På detta sätt har
erhållits ett bruttovärde av 39.582 kronor. Då de avgående posterna
uppskattats till 2,525 kronor, har ett nettovärde av 37,057 kronor
erhållits.
Skogstaxatorn anser, att det senaste alternativet (III) närmast
33
Kungl. Maj .in proposition Nr 11.
syntes utvisa det värde, som fältet komrne att få i Halmstads stads
ägo, enär det antoges vara stadens avsikt att där förlägga villatomter
o. d.
Av vederbörande skogstjänstemäns och ovan angivna myndigheters
yttranden över nämnda förslag och värdering framgår i huvudsak
följande.
Jägmästaren i Halmstads revir bär mot värderingen anfört, dels
att det av värderingsmannen beräknade värdet å ståndskogen vore för
högt, då något virkesutbyte av props ej torde äga rum, varför en reduktion
med 500 kronor av virkets värde enligt jägmästarens åsikt
borde ske, dels ock att utgifterna för effektiv bevakning av flygsandsfältet
borde beräknas till minst 500 kronor årligen (vilken summa kapitaliserad
blir 12,500 kronor). På grund härav anser jägmästaren, att flygsandsfältet
rätteligen borde värderas till 24,000 kronor.
Överjägmästaren i södra distriktet bar på de grunder, som skogstaxatorn
anfört, ansett, att flygsandsfältets värde skulle belöpa sig till
37.000 kronor, och förordar försäljning av fältet till nämnda pris till
Halmstads stad med skyldighet för staden att icke, åtminstone ej före
den 14 mars 1944, uppsäga gällande tomt- och arrendeupplåtelser.
Chefen för västra lotsdistriktet har infordrat yttrande från de
lotsar vid Halmstads lotsplats, som genom lotsstyrelsens försorg erhållit
tomter åt sig upplåtna å det, av lotsverket disponerade området och
vilka där uppfört egna bostäder. Dessa förklara sig önska köpa berörda
tomter eller få rätt att besitta dessa för sig och sina anhöriga, så
länge icke alla tomterna å det till lotsverket upplåtna tomtområdet äro
bebyggda. Chefen för lotsdistriktet, vilken anser tomtområdet böra
bevaras för lotsverkets räkning, motsätter sig i sitt avgivna yttrande
på det bestämdaste såväl lotspersonalens önskemål att få med äganderätt
förvärva de nämnda tomterna som överjägmästarens förslag att
Halmstads stad vid eventuellt köp skulle tillförbindas att ej förrän
tidigast den 14 mars 1944 uppsäga de medgivna tomtupplåtelserna.
Drätselkammaren i Halmstad har anfört, att det av taxatorn uppskattade
värdet enligt alternativ III, 37,000 kronor, måste anses för
högt, då taxatorn icke tillräckligt värdesatt de omkostnader för anläggande
av vägar samt vatten- och avloppsledningar, som skulle bliva
nödvändiga vid områdets upplåtande till tomtplatser.
Domänintendenten har i sitt yttrande föreslagit, att fältet antingen
i dess helhet försäljes till Halmstads stad för det erbjudna priset av
25.000 kronor med skyldighet för köparen att respektera gällande kon
trakt
angående tomtupplåtelser till enskilda personer intill utgången av
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 10 höft. (Nr 11.) 5
34
Kunyl. Maj:ts proposition Nr 11.
de nuvarande kontraktens giltighetstid eller oek att fältet försäljes med
undanlag av de å Falcks karta med nr 24, 25 och 26 betecknade ägofigurerna,
och att priset då sättes till 21,000 kronor.
Länsstyrelsen i Hallands län biträder domänintendentens förslagom
försäljning av ilygsandsfältet med undantag av figurerna 24, 25
och 26 till ett pris av 21,000 kronor samt avstyrker bifall till lotspersonalens
vid Halmstads lotsplats framställning om att få förvärva äganderätten
till av dem å fältet nu arrenderade tomtplatser.
För egen del har domänstyrelsen anfört i huvudsak följande.
»Då nämnda flygsandsfält från skogshushållningssynpunkt är av ytterst ringa
betydelse och saknar förutsättningar för att såsom skogsmark någonsin kunna lämna
nöjaktig avkastning samt då effektiv bevakning av fältet på grund av dess närhet
till staden Halmstad ställer sig alltför dyrbar för skogsväsendet, vilken uppfattning
även biträtts av överjägmästaren — — —, har domänstyrelsen intet att erinra mot
att statens skogsväsende avhänder sig besittningsrätten till Ilygsandsfältet.
Fråga torde då först uppstå, huruvida den del av fältet, som genom nådigt
brev till domänstyrelsen den 29 januari 1904 tills vidare upplåtits till lotsstyrelsens
disposition och å Falcks karta betecknats med nr 26, bör ingå i försäljningen
eller icke.
Nämnda upplåtelse medgavs på grund av vissa svårigheter, som uppstått
för lotspersonalen i Halmstad att skaffa sig bostäder, som voro lämpligt belägna
i förhållande till den vid Halmstadsbukten liggande lotsuppassningsstugan. Då
enligt chefens för västra lotsdistriktet yttrande dessa svårigheter fortfarande förefinnas
i oförminskad grad, anser domänstyrelsen, att det till lotsstyrelsen upplåtna
området fortfarande bör förbli i statens ägo för att säkerställa lotsverket med avseende
å byggnadstomter för lotspersonalen vid Halmstads lotsplats.
Det område, som enligt styrelsens mening bör undantagas från försäljningen
till staden Halmstad, omfattar å Falcks karta först och främst ägofigurerna nr 26,
där lotspersonalens tomter äro belägna, nr 24, som utgör väg till tomtplatserna,
samt nr 25, som utgör det till kustroddaren Starck för närvarande utarrenderade
området. Dessutom får styrelsen föreslå, att det å kartan med a betecknade området,
utgörande delar av figurerna 12, 16 och 17 och begränsat å kartan i söder
och väster av streckade tuschlinjer samt upptagande en areal av 0,130 hektar,
ävenledes undantagas från försäljningen för att åstadkomma en lämplig gräns
i sydväst.
På grund av de här ovan anförda skälen får domänstyrelsen föreslå, att dessa
områden, nämligen 24, 25 och 26 samt a med en sammanlagd ytvidd av 1,4 8 hektar,
undantages från försäljningen till staden samt överlämnas till lotsstyrelsen. Den ersättning,
som bör tillföras domänfonden för nämnda marköverlåtelse, torde lämpligen
höra bestämmas efter det tomtvärde, som skogstaxatorn beräknat enligt alternativ
II eller efter ett tomtpris av 3,276 kronor per hektar tomtmark. Denna ersättning
skulle efter nämnda grunder bliva 4,848: 4 8 kronor eller i Tunt tal 4,850 kronor.
Lotsstyrelsen torde samtidigt åläggas respektera det angående avdelningen nr 25
gällande arrendekontraktet med kustroddaren L. A. Starck.
Beträffande värdesättningen av den återstående till försäljning åt staden av
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
ar,
Kung!. Maj:ts proposition Nr 11.
.sedda delen av flygsandsfältet torde enligt domänstyrelsens mening den av taxatorn
Falck föreslagna under alternativ It anförda värderingen med vissa modifikationer
böra läggas till grund härför, då denna värdering bäst torde överensstämma med
fältets nuvarande värde. Dock torde värdet av skogsmark och ståndskog böra
höjas med 25 procent på grund av allmän prisstegring, sedan Falcks värdering uppgjorts,
samt hänsyn ej tagas till de av Falck anförda avgående posterna. Den å
fältet enligt värderingen belägna, till upplåtelser av tomter lämpliga mark, som
återstår efter den av styrelsen föreslagna överlåtelsen av vissa delar därav till lotsstyrelsen,
omfattar en areal av 5.15 hektar. Enligt de här angivna grunderna beräknas
värdet av den återstående delen av flygsandsfältet sålunda:
Markvärde.
a. tomtmark 5.15 hektar k 3,276 kr. per har ... 16,871:40 kr.
b. skogsmark (enl. Falcks värdering -f- 25 procent) 126:25 » 16,997:65 kr.
Ståndskogens värde (enl. Falcks värdering -f- 25 » ) 7,125: 00 »
Summa 24,122: 6 5 kr.,
eller avrundat 24,200 kronor.
Några särskilda inskränkningar i stadens dispositionsrätt över området torde
vid försäljningen icke behöva föreskrivas, då någon fara för vanskötsel icke torde
behöva befaras.»
Lotsstyrelsen, som anbefallts avgiva utlåtande i ärendet, bär med
skrivelse den 17 april 1919 överlämnat förnyat yttrande av chefen
för västra lotsdistriktet.
Denne framhåller häri, hurusom sjöfarten i Halmstad syntes gå en
avsevärd utveckling till mötes och att lotsverket därför, med hänsyn till
lotsarnas vid Halmstads lotsplats bostadsförhållanden, ej borde försumma
det tillfälle, som nu erbjöde sig att för sitt behov med äganderätt förvärva
det område, som domänstyrelsen föreslagit att avträdas till lotsverket,
samt att löseskillingen härför vore skälig. Vid försäljningen
borde emellertid fästas sådant villkor, att det borde åligga Halmstads
stad att kring lotsverkets område vid påfordran uppföra och därefter i
gott skick underhålla stängsel av sådan beskaffenhet, att det lämnade
trygghet mot obehörigt intrång å lotsverkets område.
För egen del har lotsstyrelsen på de skäl lotskaptenen anfört
biträtt domänstyrelsens förslag, i vad detsamma avser att vid en eventuell
försäljning av flygsandsfältet Springbacken undantaga ett närmare
angivet område av 1.4 8 hektar att överlämnas till lotsstyrelsen mot eu
ersättning av 4,850 kronor och mot skyldighet för lotsstyrelsen att
respektera ovannämnda med kustroddaren L. A. Starck upprättade
arrendekontrakt, ävensom framhållit önskvärdheten av att vid försälj
-
36
Departements
ehefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
ningen till Halmstads stad av den övriga delen av Springbacken fästes
det villkor, att staden vid påfordran skulle vara skyldig att uppföra
betryggande stängsel mot lotsverkets område och för framtiden i gott
stånd underhålla detta stängsel.
I likhet med myndigheterna anser jag det av domänstyrelsen
angivna område om 1.4 8 hektar av ifrågavarande kronoflygsandsfält
böra — dock med nedan angiven jämkning — överlämnas till lotsstyrelsen
på de av domänstyrelsen föreslagna, av lotsstyrelsen biträdda
villkor. Jämväl i övrigt biträder jag domänstyrelsens förslag på sätt
detsamma blivit av lotsstyrelsen förordat, dock med den ändring, att
ägofiguren 24, vilken utgör en väg till det område, som nu föreslås att
säljas till staden, bör medfölja i denna försäljning och icke överlåtas åt
lotsstyrelsen. Lotsverkets areal minskas härigenom till 1.4 3 hektar under
det att stadens område ökas till 23.19 hektar. På områdenas värden
bör denna överflyttning icke inverka.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att, sedan från kronoflygsands fältet Springbacken
inom Halmstads stads utmark av Hallands län
blivit avskilt ett område om 1.4 3 hektar, innefattande
ägofigurerna 25 och 26 samt avdelningen a å skogstaxatorn
Falcks i ärendet åberopade karta,
dels detta område överlåtes till lotsstyrelsen mot
en ersättning till domänfonden av 4,850 kronor samt
med skyldighet för lotsstyrelsen att respektera det
med kustroddaren L. A. Starck rörande ägofiguren 25
gällande arrendekontrakt av den 12 mars 1914;
dels ock återstående delen av kronoflygsandsfältet,
omfattande en areal av 23.19 hektar, försälj e»
till Halmstads stad mot en köpeskilling av 24,200 kronor,
att vid tillträdet kontant inbetalas till länsstyrelsen
i Hallands län, samt under villkor i övrigt att köparen
ensam vidkännes de med avskiljande av lotsverkets område
och lagfart å stadens fång förenade kostnader samt
att köparen vid påfordran uppförjbetryggande stängsel
mot nämnda område och för framtiden i gott stånd
underhåller samma stängsel.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.
37
ll:o.
Kronoegendomen 7/s mantal Västra Ryr nr 1 i Romelanda socken
av Göteborgs ocli Bohus län är utarrenderad till den 14 mars 1932 mot
en årlig avgäld av 625 kronor.
Hos Kungl. Maj:t har Göteborgs murbruks- och betongaktiebolag
år 1918 anhållit att av egendomen få inköpa ett område vid Göta älv,
vilket funnes angivet å ett av förste lantmätaren A. A. Rönnbäck år
1906 upprättat utdrag av en av förste lantmätaren A. F. von Wachenfeldt
år 1890 upprättad karta.
Jag torde få erinra, att Göteborgs murbruks- och sandcementaktiebolag
förut ifrågasatt förvärv av området, då för en erbjuden köpeskilling
av 18,000 kronor. Sedan med anledning härav vederbörlig
uppskattningsvärdering hållits och området därvid åsatts ett saluvärde
av 24,000 kronor, fann Kungl. Maj:t vid ärendets föredragning den 22
november 1907 den gjorda ansökningen icke föranleda någon Kungl.
Maj:ts vidare åtgärd.
Ifrågavarande framställning från sökande bolaget har, efter det
domänstyrelsen den 20 september 1918 däröver avgivit utlåtande —
varvid överlämnats yttranden i ärendet från vederbörande arrendator,
domänintendent och landsfiskal ävensom från sökande bolaget inkomna påminnelser
samt utlåtande av vederbörande länsstyrelse —, av mig anmälts
den 4 oktober 1918. Kungl. Maj:t, som förklarade sig framdeles
vilja fatta beslut om den ifrågasatta jordupplåtelsen, anbefallde då
domänstyrelsen att låta på bolagets bekostnad verkställa ny uppskattning
av saluväi-det å området.
Sedan sådan uppskattning i vederbörlig ordning hållits, har nu
domänstyrelsen den 11 juli 1919 avgivit förnyat utlåtande och därvid
överlämnat av vederbörande länsstyrelse och överjägmästaren i södra
distriktet avgivna yttranden i ärendet.
Av berörda värderingsinstrument ävensom handlingarna i övrigt
inhämtas följande.
Området är beläget 25 kilometer från Göteborg vid Göta älv i sydöstra
delen av kronoegendomens utmark och begränsas i nordväst av en rät
linje dragen mellan de punkter å egendomens nordöstra och sydvästra
rågångar, som äro belägna på ett avstånd av 400 meter från älvstranden.
Området utgör 11.7 8 7 hektar och består av en längs
stranden löpande väg, 0.107 hektar, vassbotten i älven, 0.550 hektar,
vattenområde i älven intill kungsådran, 1.850 hektar, samt mark till
[11.]
Västra Ryr nr
1 i Göteborgs
och Bohus Vin.
Departements
chefen.
38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
grustäkt, 9.2 8 0 hektar. Markbetäckningen å sistnämnda del av området
utgöres av 25-årig kultiverad tallskog å 4.330 hektar, 15-årigt tallbestånd
å 3.2 3 0 hektar, ljungmark å 1.17 0 hektar samt odlad jord till en
å området beiintlig torplägenhet å 0.55o hektar. Nämnda lägenhet, Ålvängstorpet,
är beläget i närheten av älvstranden och innehaves mot eu
årlig avgäld till stamhemmanets arrendator å 12 kronor av 89-årige
Magnus Larsson och hans enda barn, dottern Emma Sandberg, 55 år
gammal och änka utan bröstarvingar. Lägenheten är bebyggd med
boningshus och uthus, vilka ägas av innehavarna.
Uppskattningsmännen hava ansett gruslagrets å området mäktighet
ej kunna genom borrning utrönas och därför uppskattat området efter
ytmått samt hava med ledning av pris, som betalts för i närheten befintliga
sand- och grustäkter, åsatt grustäktsområdet ett värde av 9,000
kronor för hektar. Då härtill lagts värdet å skogsbestånden, uppskattade
för de äldre till 400 kronor och för de femtonåriga till 100 kronor för
hektar, har området i dess helhet åsatts ett saluvärde av 85,575 kronor.
Uppskattningsmännen hava föreslagit, att vid försäljningen måtte
såsom villkor stadgas, dels att för kronoegendomens behov i all framtid
grus finge hämtas såväl för byggnadsändamål som för underhåll av allmänna
och enskilda vägar, och att arrendatorn avgiftsfritt finge tillgodogöra
sig redan utstämplat gallringsvirke, motsvarande ett års behov, vilka
bägge villkor framställts av egendomens arrendator, dels ock att innehavarna
av torplägenheten finge mot nu stadgad avgäld kvarsitta å
lägenheten, så länge någondera av dem levde.
Vederbörande länsstyrelse, överjägmästaren i södra distriktet och
domän styrelsen hava ej haft något att erinra mot det föreslagna saluvärdet
eller de för försäljningen föreslagna villkoren.
Jag biträder förslaget om försäljning av ifrågavarande område
för det uppskattade värdet och under föreslagna villkor. Sedvanliga
villkor angående stängsel och lagfartskostnad böra emellertid tilläggas.
Då egendomen är utarrenderad ända till den 14 mars 1932 och områdets
tillträdande innan dess är beroende av samtycke av arrendatorn, vilken
visserligen nu tillstyrkt försäljningen, men köpet uppenbarligen icke
bör stå bolaget öppet hur länge som helst under den återstående arrendetiden,
anser jag, att en viss tid bör utsättas. Jag föreslår denna till
den 14 mars 1921.
Jag hemställer i enlighet härmed, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
39
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
att ovan angivna område om 11.7«7 hektar må
från kronoegendomen V8 mantal Västra Ryr nr 1 i
Romelanda socken av Göteborgs och Bohus län försäljas
till Göteborgs murbruks- och betongaktiebolag
mot eu köpeskilling av 85,575 kronor att vid tillträdet
kontant betalas till länsstyrelsen i länet samt under
villkor i ovigt,
att området får tillträdas å tid, varom köparen må
överenskomma med egendomens arrendator, dock att,
därest tillträde ej sker senast den 14 mars 1921, frågan
om nu förevarande försäljning skall hava förfallit;
att områdets innehavare skall vara skyldig att,
om så påfordras, i gränsen mellan området och kronoegendomen
uppsätta och underhålla lämpligt stängsel;
att för kronoegendomens behov i afl framtid grus
må avgiftsfritt hämtas å området såväl för byggnadsändamål
som för underhåll av allmänna och enskilda vägar;
att kronoegendomens arrendator må avgiftsfritt
tillgodogöra sig redan utstämplat gallringsvirke, motsvarande
ett års behov;
att innehavarna av torplägenheten Ålvängstorpet
Magnus Larsson och Emma Sandberg må mot en årlig
avgäld av 12 kronor kvarsitta å lägenheten, så länge
någondera av dem lever; samt
att köparen ensam bestrider de med områdets
avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader.
12:o.
Större delen av den till förra militiebostället 6 Va mantal Öresten [12.]
i örby och Berghems socknar av Älvsborgs län hörande utmarken jämte Luyenheten
den från egendomens övriga ägor avskilt vid Öresjön liggande lägen- ^noparkm
heten Näbben har avsatts för att förvaltas såsom kronopark. öresten i
I december 1915 inkom till domänstyrelsen en framställning från ''ilvshor9s Wnlägenhetens
innehavare Claes Abrahamsson att få friköpa och med full
äganderätt övertaga lägenheten. Av däröver utav vederbörande jägmästare
och överjägmästare avgivna yttranden framgick bland annat,
att lägenheten, som är belägen omkring 500 meter från kronoparken
Örestens gräns och helt omgives av främmande ägor, ansågs ej behöva
bibehållas i kronans ägo för erhållande av arbetskraft å kronoparken.
40
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Med anledning härav föranstaltade domänstyrelsen om saluvärdering
av lägenheten, vars areal enligt en av extra lantmätaren Ivar E.
Thornander år 1916 upprättad karta jämte beskrivning uppgår till 5.3 7 6
hektar, därav 0.68 3 hektar åker, tomt och dylikt, 0.2 5 5 hektar äng,
4.413 hektar betesmark och 0.025 hektar impediment. Av uppskattningsinstrumentet
inhämtades, att lägenheten är belägen 10 kilometer
från Skene järnvägsstation och 7 kilometer från Berghems järnvägsstation.
Farbar väg finnes ej till lägenheten och enda vägen dit, utan
att dock vara uttagen, går över främmande hemman. Lägenheten är
bebyggd med stuga av timmer under torvtak (delvis jordkula), indelad
till rum och förstuga, samt ladugård, helt nedgrävd i jorden, under
torvtak. Åbyggnaderna tillhöra lägenhetsinnehavaren. Åkerjorden utgöres
av mycket svag och mager grusjord och ängen är högst betydligt
besvärad av vattenvariationerna i Öresjön. Lägenheten värderades till
700 kronor, därav för växande skog 137 kronor 40 öre.
Sedermera anhöll G. Seaton, Göteborg, såsom ägare till Hyltenäs
med flera gårdar i Öxnevalla socken, att få köpa antingen hela lägenheten
ifråga för en köpeskilling av 1,500 kronor eller ock endast den
del av lägenheten, som gränsade mot hans egendom. Motivet för denna
framställning vore, att sökanden behövde framdraga en elektiisk högspänningsledning
över lägenheten och där uppföra ett transformatorhus.
Skogstjänstemännen, domänintendenten och länsstyrelsen förordade,
att Seatons anbud måtte antagas.
Domänstyrelsen hemställde, att lägenheten i dess helhet måtte försäljas
till förenämnde Seaton för en köpeskilling av 1,500 kronor, med
förbehåll om rätt för Claes Abrahamsson att under sin och, om han
vore gift, sin hustrus återstående livstid kvarbo å och bruka lägenhetens
inrösningsjord mot en årlig avgäld av högst 15 kronor.
Kungl. Maj:t gjorde i punkten 18 av propositionen nr 324 den
16 april 1917 framställning till riksdagen i enlighet med domänstyrelsens
hemställan.
Riksdagen anförde i skrivelse den 12 juni 1917, nr 345, att
liksdagen visserligen ansåge, att bemälde Abrahamsson rätteligen bort
hava erhållit hembud å ifrågavarande lägenhet till det åsätta saluvärdet,
men då beträffande samma lägenhet förelåge anbud jämväl från annan
person, vilken ansett sig vara i behov därav för vidtagande av anordningar
av viss allmännyttig beskaffenhet, syntes riksdagen försäljningsfrågan
lämpligen höra lösas pa sadant sätt, att saväl lägenhetsinnehavarens
som ovan bemälde spekulants intressen bleve behörigen tillgodosedda,
och fann riksdagen detta kunna ske genom en på lämpligt sätt
41
Kungl. Maj\ts proposition Nr 11.
företagen delning av lägenheten ifråga. Då det emellertid icke vore
möjligt för riksdagen att utan föregående utredning fatta beslut i sådant
avseende, anmälde riksdagen, att framställningen för det dåvarande icke
föranlett till någon riksdagens åtgärd.
Den 3 juli 1917 anbefallde Kungl. Maj:t domänstyrelsen att föranstalta
om utredning, huruvida ifrågavarande lägenhet lämpligen kunde
disponeras i enlighet med vad riksdagen ifrågasatt.
Till åtlydnad härav har nu sagda styrelse med utlåtande den 13
mars 1919 överlämnat från vederbörande länsstyrelse och domänintendent
införskaffade yttranden.
Länsstyrelsen har biträtt ett av domänintendenten framställt förslag
rörande lägenhetens uppdelning i en bostadslägenhet, omfattande 2.8 7 0
hektar, och en skogslägenhet, omfattande 2.506 hektar. Bostadslägenheten,
som skulle omfatta norra delen av nuvarande lägenheten, borde i
söder begränsas av en rät linje, dragen från sydöstra spetsen av ägofiguren
7 å Thornanders ovan omförmälda karta och parallell med lägenhetens
nordgräns. Länsstyrelsen har vidare förordat dels försäljningav
skogslägenheten till Seaton för av domänintendenten föreslagen köpeskilling
av 700 kronor, dels försäljning av bostadslägenheten för en
köpeskilling, ej understigande det av domänintendenten föreslagna saluvärdet
av 800 kronor, och med skyldighet för blivande ägare att åt ägaren
av skogslägenheten upplåta fri utfartsväg över bostadslägenheten.
Länsstyrelsen har därjämte förklarat sig icke hava något att erinra mot,
att bostadslägenheten före försäljningen hembjödes bemälde Abrahamsson.
Domänstyrelsen har i sitt utlåtande anslutit sig till vad länsstyrelsen
föreslagit.
Abrahamsson har i särskild skrift hos Kungl. Maj:t anhållit att
få inlösa lägenheten i dess helhet för det av uppskattningsmännen år
1916 åsätta beloppet, 700 kronor. Denna framställning har avstyrkts
av vederbörande myndigheter.
Då det av myndigheterna föreslagna sättet för lägenhetens uppdelning
möjliggör ett behörigt tillgodoseende av de båda spekulanternas
intressen och ansluter sig till den av riksdagen givna riktlinjen, tillstyrker
jag förslaget. Något särskilt medgivande beträffande hembudsrätt
för Abrahamsson till bostadslägenheten behöves icke, enär han äger
husen därå. Jag får fördenskull hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
Departements
chefen.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 10 höft. (Nr 11.)
6
42
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
att, sedan lägenheten Näbben under kronoparken
Öresten i Ålvsborgs län blivit i överensstämmelse med
domänintendentens förslag delad i två lotter, en skogslägenbet
och en bostadslägenhet,
den förra försäljes till G. Seaton mot en köpeskilling''
av 700 kronor att kontant erläggas till länsstyrelsen
i länet vid köpets avslutande samt med skyldighet
för köparen att ensam vidkännas kostnaderna
för lägenhetens avskiljande och för lagfart å fånget; samt
den senare försäljes enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med skyldighet för lägenhetens innehavare att upplåta
fri utfartsväg över densamma för innehavare av skogslägenheten.
13:o.
[13.] I punkten 14 av propositionen nr 13 till 1917 års riksdag före
Kuiiarbo-nr
3 sj0g Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att, sedan förra länsmansbostället
''landslän'' 1 mantal Kullarbo nr 3 i Öster Våla socken av Västmanlands län blivit
genom ägostyckning delat i sex lotter i överensstämmelse med uppskattningsmännens
förslag, dels lotterna litt. A, E, F och G finge försäljas
å offentlig auktion enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor, med förbehåll vid försäljningen av lotten litt. A att de till densamma
lagda områdena litt. b, c och d såldes allenast med den rätt
kronan kunde äga till dem, dels ock lotterna litt. B och C-D finge upplåtas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar, med förbehåll vid upplåtelsen av lotten litt. C-D att
det till denna lott lagda området litt. a upplätes allenast med den rätt
kronan kunde äga till detsamma. Lotternas områden angåvos enligt
en av förste lantmätaren N. Th. Schönström verkställd kopia av en utav
extra lantmätaren Tor Hjertqvist år 1913 upprättad karta över egendomen.
Sagda förslag vann riksdagens bifall.
Efter det Kungl. Maj:t den 19 juni 1917 förordnat om verkställighet
av berörda beslut, har nu domänstyrelsen i skrivelse den 14 februari 1919
anmält följande. Sedan styrelsen anmodat vederbörande länsstyrelse
att föranstalta om den anbefallda ägostyckningen, hade länsstyrelsen till
styrelsen överlämnat från domänintendenten i länet i egenskap av kronoombud
vid förrättningen emottagna avskrifter av protokoll vid förrätt
-
43
Kungl. Maj ds proposition Nr 11.
ti ingens handläggning den 26 september 1917 och den 27—29 augusti
1918 med därtill hörande karta samt yttrande i ändamål att till myndigheternas
prövning hänskjuta ett par frågor, vilkas avgörande borde
föregå ägostyckningsärendets vidare behandling.
Av de inkomna handlingarna inhämtades, bland annat, dels att
två till egendomen av ålder hörande ängsskiften, benämnda »Kullarbo
fäboäng», helt omslutna av främmande ägor och innehållande enligt ett
år 1788 fastställt storskifte, det västra skiftet 15 tunnland 15 kappland
och det östra skiftet 14 tunnland 10 kappland, icke kommit att redovisas
vid den lantmäteriförrättning, som år 1913 ägt rum för blivande
salu- och arrendevärdering å egendomen och sålunda ej heller i instrumentet
över sistberörda förrättning, och dels att till egendomen jämväl
hörde andel i en samfällighet, benämnd »Snormossen», en skoglös högmosse,
som enligt beskrivningen över år 1790 avslutat storskifte beräknats
och angivits till 2 tunnland 8 kappland och om vars redovisning
vid ägostyckningen föreskrift icke heller meddelats. I fråga om
dispositionen av nu angivna ägoområden hade domänintendenten, med
vilken länsstyrelsen instämt, föreslagit beträffande fäboängen, att dess
bägge skiften måtte, efter föregående uppskattning, vart för sig försäljas,
samt vidkommande samfällighetsandelen, att denna måtte tilläggas
den till försäljning bestämda styckningslotten litt. A.
På grund av vad sålunda i ärendet förekommit har domänstyrelsen
hemställt, att jämväl nu ifrågakomna ägor till kronoegendomen Kullarbo
måtte efter föregången saluvärdering i vederbörlig ordning avyttras på
sådant sätt, att de bägge ägoskiften, av vilka Kullarbo fäboäng består,
vart för sig försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande samt att
andelen i Snormossen tillägges förberörda försäljningslotten litt. A och
utbjudes jämte densamma.
Med skrivelse den 31 mars 1919 har härefter domänstyrelsen överlämnat
inkommet instrument över saluvärdering å berörda områden, utvisande
att fäboängen värderats i sin helhet till 1,485 kronor 44 öre,
därav 592 kronor för växande skog, samt att värdet av egendomens
andel i samfälligheten Snormossen icke kunnat bestämmas. Styrelsen
har nu med ändring av sin tidigare hemställan föreslagit, att då de två
ägoskiften, av vilka fäboängen bestode, icke värderats särskilt för sig,
fäboängen måtte utbjudas till försäljning såsom en lott.
Domänstyrelsen har upplyst, att styrelsen i avvaktan på beslut om
ifrågavarande ägors försäljning låtit ombesörja skötsel och vård av kronoegendomen.
44
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
I anslutning till vad domänstyrelsen i detta ärende anfört hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
dels att ovanberörda till förra länsmansbostället
1 mantal Kullarbo nr 3 i öster Våla socken av Västmanlands
län hörande två ägoskiften, benämnda Kullarbo
fäboäng, må såsom en lott försäljas å offentlig auktion
till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj
1874 stadgade villkor;
dels ock att ovanberörda till samma kronoegendom
börande andel i samfälligheten Snormossen må
tilläggas försäljningslotten litt. A och jämte densamma
försäljas på sätt om nämnda lott blivit av riksdagen
år 1917 bestämt,
14:o.
[14j Kronoegendomen 1 mantal Långby nr 1 i Badelunda socken av
Långby nr l i Västmanlands län är utarrenderad till den 14 mars 1921 mot ett årligt
Västmanlands arrencie ay 550 kronor och tillhör således de egendomar, om vilkas
disposition i medgiven ordning Kungl. Maj:t äger besluta utan riksdagens
hörande. Nu bar emellertid uppstått fråga om att sälja en del av
egendomen på annat sätt.
Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Västerås, är fördelad
i två på ungefär 500 meters avstånd från varandra belägna skiften
samt innehåller en areal av 57.9169 hektar, därav 24.7 2 40 hektar tomter
och åker, 1.0989 hektar ängsmark, 31.8775 hektar avrösningsjord
samt 0.2165 hektar impediment.
Under år 1918 har å egendomen hållits saluvärdering och arrendeuppskattning.
Uppskattningsmännen hava ansett, att i händelse av ny utarrendering
nybyggnad av bostadshus, loge och källare vore behövlig. Med
hänsyn härtill samt till egendomens obetydliga och spridda åkerinnehav
hava de funnit sig icke kunna tillstyrka ny utarrendering. Under hänvisning
till en av förste lantmätaren N. Th. Schönström kopierad, av
t. f. distriktslantmätaren Axel Hanzon år 1917 upprättad karta över
ägorna till egendomen jämte tillhörande beskrivning hava de uppgjort
• förslag till egendomens framtida disposition i 15 lotter. Av dessa
skulle enligt deras förslag den del av egendomens utmark, som å kartan
betecknats med litt. Ab om 20.97 05 hektar avrösningsjord, från och
45
Ktingl. Maj:ts proposition Nr 11.
med den 14 mars 1923, då arrendet för kronoegendomen 4 mantal
Hässlö nr 1—4 i Badelunda socken utginge, utarrenderas tillsammans
med denna egendom för att tillförsäkra densamma ett önskvärt virkestillskott.
Sistnämnda egendom både till 231.870 hektar inrösningsjord
endast 30.62 0 hektar delvis mindre bördig utmark och läge med
de bästa vägförbindelser på ett avstånd från Långby av endast 6.5
kilometer. Saluvärdet å området uppskattades till 24,790 kronor, därav
23,939 kronor för växande skog. Lotten litt. Aa, saluvärderad till
24,740 kronor, borde säljas å auktion, lotterna litt. Ah, Ai och Al behållas
i kronans ägo och övriga lotter säljas såsom egnahemslägenheter.
Vederbörande länsstyrelse har icke haft något att erinra mot det
uppgjorda förslaget.
Jägmästaren har upplyst, att numera en del virke å lotten litt. Ab
år 1918 utstämplats till försäljning, vadan återstående saluvärdet å sagda
lott komme att utgöra 19,542 kronor. Vad beträffade förslaget att
lägga denna lott till kronoegendomen Hässlö har jägmästaren anfört,
att avståndet mellan Hässlö och sagda ägolott utgjorde 9 å 10 kilometer
och att skogsavkastningen vid Hässlö efter år 1909 verkställd
jämkning beräknats under åren 1910—1923 utgöra 44 kubikmeter årligen
genom trakthuggning. Jägmästaren har hemställt, att lotten litt.
Ab måtte bibehållas i kronans ägo, men avstyrkt, att den tillfördes
kronoegendomen Hässlö.
Överjägmästaren i Bergslagsdistriktet har icke funnit skäl föreligga
att använda egendomen i dess helhet eller någon del därav för något
skogsväsendets ändamål. Vad anginge förslaget att förena lotten litt.
Ab med kronoegendomen Hässlö syntes det avsevärda avståndet mellan
skogarna ifråga utgöra hinder därför ur praktisk synpunkt. Mot den uppgjorda
skogsvärderingen har överjägmästaren ej haft något att erinra.
Domänstyrelsen har funnit förslaget att sammanföra lotten litt. Ab
med kronoegendomen Hässlö ej lämpligt. Styrelsen har däremot föreslagit,
att detta område skulle tillsammans med litt. Aa försäljas å auktion
till den högstbjudande. Saluvärdet å dessa områden skulle, sedan värdet
av det av jägmästaren omförmälda utstämplade virke å lotten litt. Ab
frånräknats, sålunda komme att utgöra i jämnt tal 44,280 kronor.
På given anledning lämnade därefter domänstyrelsen Badelunda kommun
tillfälle att yttra sig, huruvida kommunen önskade förvärva ägolotten
litt. Ab eller någon del därav, och har styrelsen numera överlämnat en av
nämnda kommun gjord framställning att för ett pris, motsvarande uppskattningsvärdet
efter den skedda virkesutstämplingen, 19,542 kronor,
få förvärva ifrågavarande lott för att därav bilda en sockenallmänning.
Departements
chefen.
46 Kungl. Maj ds proposition Nr 11.
Kommunen har anhållit om medgivande till köpeskillingens erläggande
medelst 6-åriga räntefria avbetalningar.
För egen del har domänstyrelsen icke haft något att erinra mot,
att ägolotten finge för det angivna ändamålet förvärvas av kommunen
på de föreslagna villkoren.
Jag anser tillfälle böra beredas Badelunda kommun att för bildande
av sockenallmänning få direkt av kronan inköpa lotten litt. Ab
för uppskattningsvärdet, 19,542 kronor. Såsom jag förut framhållit,
fordras härtill riksdagens medgivande. Angående egendomens disposition
i övrigt torde Kungl. Maj:t förordna, sedan riksdagens beslut fattats.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att lotten litt. Ab av kronoegendomen 1 mantal
Långby nr 1 i Badelunda socken av Västmanlands län må
försäljas till Badelunda kommun mot en köpeskilling av
19,542 kronor att erläggas med en sjättedel vid tillträdet
och en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem
år samt under villkor i övrigt,
att ägolotten säljes i det skick, den vid tillträdet
befinnes, varvid kommunen skall så vitt denna lott
angår inträda i de rättigheter och skyldigheter, kronan
ägt till den brukare, som vid samma tid avträder
ägolotten;
att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen
i länet;
att köpebrev skall utfärdas, så snart första sjättedelen
av köpeskillingen erlagts och kommunens skuldförbindelse
å återstoden därav avlämnats;
att kommunen skall svara för de å ägolotten för
tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder;
samt
att kommunen skall ensam vidkännas kostnaderna
för lagfart å köpet och andra med köpet förenade
utgifter samt för inteckning i fastigheten till säkerhet
för berörda skuldförbindelse.
47
Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.
Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
hemställt uti de under l:o—14:o här ovan antecknade ärenden.
Hans Maj:t Konungen behagade härtill lämna
bilall samt förordnade, att proposition i dessa ämnen
skulle med den lydelse, bil. . . . till detta protokoll
utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (7)
7 kopplingar.
- JoU 1920:95 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut angående Kungl. Maj.ts proposition nr 11, rörande försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av såd s. 3 i texten
- Rskr. 1920:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 11, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana e a1 i texten
- Rskr. 1920:156 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 11, angående försäljning av vissa kionoegendomar och upplåtande av lägenheter från sadana e s. 11 i texten
- JoU 1920:48 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 11, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, punk s. 1 i texten
- JoU 1920:22 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 11, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, punk a1 i texten