Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862

49 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 45 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:12, Med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 12.

1

Nr 12.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om

kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862; given

Stockholms slott den 19 december 1919.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Ivungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56

i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

F. Holmquist.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 11 höft. (N:r 12—13.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. May.ts proposition Nr 12.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse ay §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse

|f [i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade

I stad, där magistrat ej finnes, skall den för sådan stad särskilt

tillsatta styrelse fullgöra de å magistraten ankommande bestyr och åligganden,

om vilkas besörjande därstädes särskild föreskrift i lag eller förförfattning

ej meddelats.

Denna styrelse skall bestå av en kommunalborgmästare och minst

två kommunalrådmän; dock att utan hinder härav i stad, som kommit i

åtnjutande av stadsrättigheter före den 1 januari 1921, om stadsstyrelses

sammansättning skall gälla vad i reglementet för stadsstyrelsen är eller

varder stadgat.

Kommunalborgmästare tillsättes av Kungl. Maj:t bland de tre behöriga

personer, som jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser därtill

föreslagits av stadens vid stadsfullmäktigval röstberättigade invånare.

Kommunalrådmän utses av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av

allmänna rådstugan.

Reglemente för stadsstyrelse utfärdas av Kungl. Maj:t efter därom

av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan upprättat

förslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj.ts proposition Nr 12.

§ 56.

Ledamöterna i drätselkammaren utses, ibland kommunens röstberät

tigade medlemmar, av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av all*

männa rådstugan.

Sådant val sker, där två eller flera personer skola utses, proportionellt

på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av minst så

många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes

antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1.

I stad, där magistrat ej fiunes, må stadsfullmäktige kunna bestämma,

att drätselkammaren skall utgöras, utom av de särskilt valda ledamöterna,

jämväl av kommunalborgmästaren eller, där sådan ej finnes, stadsstyrelsens

ordförande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds proposition Nr 12.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 december 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmquist anförde:

Jämlikt bemyndigande den 30 juni 1916 tillkallade dåvarande

chefen för civildepartementet fyra personer att i egenskap av sakkunniga

inom nämnda departement biträda vid utredning av frågan om

magistratsförvaltningens ordnande i städer under landsrätt. Dessa sakkunniga

avlämnade med skrivelse den 22 december 1917 betänkande med

förslag i ämnet, och sedan vederbörandes yttranden över detsamma inhämtats,

framlades för 1919 års lagtima riksdag genom Kungl. Maj:ts proposition

den 21 februari 1919 nr 278 ett på grundval av nämnda be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts .proposition Nr 12. 5

tänkande utarbetat förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i

förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862. Emellertid

blev denna proposition, som av konstitutionsutskottet med vissa ändringar

tillstyrkts, avslagen av båda kamrarna.

Enligt vad chefen för civildepartementet vid föredragning i statsrådet

den 30 maj 1919 av detta ärende framhöll, tala åtskilliga skäl för att denna

fråga ånyo upptages, så att den inom den närmaste framtiden kan vinna sin lösning.

I annat fall skulle nämligen de städer, vilka avvaktat resultatet av ifrågavarande

lagstiftningsarbete för att anordna sin stadsstyrelse i enlighet med

de nya grunder, som därmed komme att bliva av statsmakterna fastställda,

nödgas att bibehålla den för deras förvaltningsbehov otillräckliga organisation,

som hittills tillämpats. Och överhuvudtaget skulle den önskvärda

omläggningen av landsrättsstädernas styrelse komma att anstå till den

tidpunkt, då den allmänna revisionen av kommunalförordningarna kan

väntas leda till resultat. Eu ytterligare anledning att återupptaga ärendet

ligger ock däri, att i den av riksdagen antagna och den 13 juni 1919 utfärdade

lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik

indelning, § 18, stadgats, att i nybildad fögderistad skall av läns
styrelsen

förordnas kommunalborgmästare, vilken har att ofördröjligen

hålla allmän rådstuga för val av kommunalrådmän. Denna bestämmelse

förutsätter uppenbarligen bestämmelser i förordningen om kommunalstyrelse

i stad om kommunalborgmästare och kommunalrådmän.

Enligt min mening är det således önskvärt, att nytt förslag i ämnet

förelägges 1920 års riksdag. Detta synes till sina grunder böra i huvudsak

överensstämma med det vid 1919 års lagtima riksdag framlagda förslaget,

om vars huvudlinjer enighet inom konstitutionsutskottet var rådande.

Emellertid har en överarbetning av det tidigare förslaget ansetts böra

ske särskilt med hänsyn till vissa inom konstitutionsutskottet framställda

erinringar.

Jämlikt bemyndigande den 30 juni 1919 uppdrog chefen för civildepartementet

åt borgmästaren Jakob Pettersson, borgmästaren Gunnar Pant

och direktören i Svenska stadsförbundet filosofie doktorn Yngve Larsson,

vilka förut inom civildepartementet deltagit i förevarande ärendes utredning,

att jämte ledamöterna av riksdagens andra kammare förrådsförmannen A. J.

Bärg i Katrineholm och nämndemannen A. L. Johansson i Trollhättan samt

dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare redaktören Gustaf Gustafsson

biträda vid utarbetande i enlighet med ovan angivna grunder av nytt förslag

angående magistrats förvaltningens ordnande i städer under landsrätt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts proposition N:r 12.

Vid den förnyade utredning av ärendet, som till fullgörande av detta uppdrag

blivit verkställd, har hänsyn tagits till de olika önskemål, som vid

frågans föregående behandling blivit uttalade. Den framställning till riksdagen,

som jag nu anser böra göras i förevarande ämne, överensstämmer

också i det väsentliga med vad sistnämnda sakkunniga föreslagit.

Huvuddragen Jag erinrar till en början om huvuddragen av det förslag, som genom

till ^ 19*19 9års Kungl. Maj:ts proposition nr 278 förelädes 1919 års lagtima riksdag, samt om

lagtima riks- de anmärkningar, som vid riksdagsbehandlingen riktades mot detsamma.

rlag'' För en närmare redogörelse för förslaget jämte över detsamma avgivna

yttranden ber jag att få hänvisa till omförmälda proposition, till

vilken även fogats förslag till reglementen för olika typer av stadsstyrelser.

För magistratsförvaltningens organisation i fögderistäderna uppställdes

en viss normaltyp, enligt vilken förvaltningen skulle handhavas av en

stadsstyrelse, bestående av en kommunalborgmästare och minst två kommunalrådmän.

Kommunalborgmästaren skulle, liksom borgmästaren i magistratsstäder,

tillsättas av Kungl. Maj:t medelst fullmakt inom ett förslag,

omfattande tre behöriga personer och upprättat genom omröstning

enligt proportionella grunder av stadens kommunalt röstberättigade invånare.

Kommunalborgmästare skulle vara lagfaren eller ock under längre

tids utövande av allmän befattning hava ådagalagt sådan insikt och skicklighet,

som Kungl. Maj:t på framställning av stadsfullmäktige prövade

innebära kompetens till kommunalborgmästartjänst. Kommunalborgmästaren

åtnjöte årlig avlöning samt pension efter vissa angivna grunder.

Kommunalrådmän valdes av stadsfullmäktige för en tid av fyra år; arvoden

kunde beviljas dem av stadsfullmäktige, men uppenbarligen vore deras

tjänst mera än kommunalborgmästarens att likställa med vanliga kommunala

förtroendeuppdrag.

Arbetsfördelningen inom stadsstyrelsen skulle för övrigt vara så

ordnad, att kommunalborgmästaren självständigt handlade alla löpande

ärenden och bisittarnas medverkan i allmänhet blott påkallades i ärenden

av större vikt eller principiell innebörd, särskilt sådana, som direkt anginge

den kommunala förvaltningen.

Stadsstyrelsens verksamhetsområde skulle i regeln vara detsamma

som magistratens; de två viktigaste undantagen gällde dels kronouppbörd,

mantalsskrivnings- och taxeringsväsen, dels utsökningsväsen, i

vilka båda hänseenden fögderistaden liksom hittills skulle räknas till

landet. Endast i de största städerna av detta slag torde behov före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds proposition Nr 12. 7

ligga av självständighet i fråga om till fögderiförvaltningen och utsökningsväsendet

hörande bestyr. Detta behov skulle tillgodoses därigenom,

att i varje särskilt fall förordnades, att vederbörande stad skulle

hava egen uppbördsförvaltning och även i avseende å mantalsskrivningen

likställas med vanlig magistratsstad, samt att stadsstyrclseu eller viss ledamot

av densamma skulle vara överexekutor. I sådant fall förutsattes, att

stadsstyrelsens arbetskrafter skulle förstärkas med en lagfaren kommunalrådinan

jämte de tvenne icke lagfarna. Den lagfarne kommunalrådmannen

skulle i likhet med kommunalborgmästaren tillsättas för livstid samt åtnjuta

avlöning och pension.

I kommunalt hänseende skulle den föreslagna nya stadsstyrelsen

icke äga andra uppgifter, än som enligt kommunalförordningen tillkomme

de nuvarande stadsstyrelserna. Dess mera ämbetsmässiga organisation, i

främsta rummet karaktäriserad av den nya kommunalborgmästartjänsten,

förväntades emellertid förläna den större möjligheter att på ett jämväl för

kommunalförvaltningen gagneligt sätt tillvarataga sina uppgifter. Då

kommunalborgmästaren icke jämte sin administrativa verksamhet ägde

dömande funktioner, kunde hans sakkunskap och arbetsförmåga i högre

grad, än vanligen i magistratsstäderna blivit fallet, komma kommunen

till godo. Hans uppgift att öva inseende över förvaltningen och, visserligen

utan befogenhet i sak, vaka över och ansvara för en formellt god

ordning inom densamma ansågs bliva av särskild betydelse i förhållande

till drätselkammaren, såsom vars juridiske rådgivare och ombudsman han

i regeln torde komma att fungera. Ofta torde det därjämte komma att

befinnas önskvärt, att borgmästaren i kraft av sitt ämbete vore medbeslutande

ledamot av drätselkammaren; ett stadgande i sådan riktning skulle

kunna införas i stadens drätselkammarreglemente. Av än större vikt för

kommunalborgmästarens kommunala ställning kunde emellertid antagas bliva,

att han, efter anmodan av stadsfullmäktige eller vederbörande förvaltningsmyndighet,

vore skyldig att verkställa juridiska utredningar och överhuvudtaget

inom förvaltningen förekommande ombudsmannauppdrag.

Den föreslagna organisationen skulle vara obligatoriskt tillämplig

endast i de samhällen, som efter den 1 januari 1920 komme i åtnjutande

av stadsrättigheter. Blott i det fall, att ett samhälle uppnått den utveckling,

storlek och bärkraft, att det behövde och kunde bekosta en ämbetsmässig

förvaltning, borde det hädanefter erhålla stadsrättigheter. Med lagfästande

av denna grundsats träddes icke någon kommuns rätt eller intressen för nära.

I förutvarande fögderistäder samt i magistratsstäder, som kunde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds proposition Nr 12.

komma att avstå från den egna j urisdiktionen, torde däremot redan tilllämpade

organisationsformer, såsom tjänstekombinationer mellan stadsstyrelsen

och kommunalförvaltningen, samt andra personliga och lokala

förhållanden kunna lägga hinder i vägen för ett omedelbart genomförande

av den nya ordningen. I små städer vore också en stadsstyrelse med särskild

kommunalborgmästare onödig och alltför betungande. Hänsynen till

den kommunala självstyrelsen förutsatte därtill i allmänhet, att redan

befintliga städer icke påtvingades en organisation, som de icke ansåge för sig

lämplig. Förvaltningen borde givetvis kunna anpassas efter de växlande

förhållandena å olika orter.

På grund härav och då kommunalförordningen för stad ändock

torde komma att snart nog underkastas en omfattande revision, hade de

lagändringar, som nyorganisationen påkallade, så långt möjligt inskränkts.

I huvudsak skulle stadsstyrelsens organisation liksom hittills komma att

vila på för varje stadsstyrelse i administrativ väg utfärdade reglementen,

vilka emellertid förutsattes skola grundas på av kommunen avgivet förslag.

Kung! Maj:ts till 1919 års lagtima riksdag framlagda proposition avsåg

således allenast en ny avfattning av § 54 samt ett tillägg till § 56 i

förordningen om kommunalstyrelse i stad. I den förra stadgades, att i

stad, där magistrat ej finnes, skall den för sådan stad särskilt tillsatta

styrelsen fullgöra de å magistraten ankommande bestyr och åligganden,

om vilkas besörjande i fögderistad särskild föreskrift i lag eller författning

ej meddelats, att denna styrelse skall bestå av en kommunalborgmästare

samt minst två kommunalrådmän, samt att reglemente för stadsstyrelsen

utfärdas av Kungl. Maj:t efter därom av stadsfullmäktige eller, där

sådana ej finnas, av allmänna rådstugan upprättat förslag. I tillägget till §

56 meddelades stadgande därom, att i stad, där magistrat ej finnes,

må i reglementet för drätselkammaren kunna bestämmas, att drätselkammaren

skall utgöras, utom av de särskilt valda ledamöterna, jämväl av

kommunalborgmästaren eller, där sådan ej finnes, stadsstyrelsens ordförande

såsom självskriven ledamot.

För att tjäna till ledning vid organisationens närmare utformning

hade i anslutning till förut angivna huvudgrunder utarbetats tre olika normaltyper

av stadsstyrelsereglementen, vilka såsom bilaga fogades till det

propositionen åtföljande statsrådsprotokollet. Den första av dessa typer

avsåg stadsstyrelse med kommunalborgmästare, ett system som förutsattes bliva

regeln i de framtida fögderistäderna, den andra stadsstyrelse utan kommunalborgmästare,

en organisationsform som närmast var avsedd för helt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Muj:ts proposition Nr 12.

små orter, vilka redan innehade stadsrättighetor, vare sin med eller utan

egen jurisdiktion. Åtminstone under eu viss övergångstid kunde denna

typ jämväl antagas komma till tillämpning i nuvarande medelstora fögderistäder,

vilka med hänsyn till bestående organisationsförhållanden eller av

andra skäl icke ville inrätta särskilt borgmästarämbete. Den tredje normaltypen

avsåg slutligen stadsstyrelse med kommunalborgmästare och lagfaren

kommunalrådman, vilken organisation ansågs bliva erforderlig i

landsrättsstäder med egen uppbördsförvaltning och eget exekutionsväsen.

Den här i sina huvuddrag angivna organisationen av stadsstyrelsen Förslagets

i fögderistäderna kan i korthet sägas åsyfta att, med hänsyn till innebörd och

fögderistädernas på det sista årtiondet hastigt växande antal och storlek, svfteersätta

den i flera hänseenden mindre tillfredsställande organisation, varmed

de hittills, efter mönstret av de äldsta och minsta städerna av denna

typ, fått åtnöjas, med en stadsstyrelse av samma kvalifikationer som

magistraten, men med större möjligheter än denna att ställa sina arbetskrafter

i den kommunala förvaltningens tjänst. Den föreslagna ordningen

för magistratsförvaltningen i städer under landsrätt innebär i grunden således

blott, att dessa städer i vissa hänseenden likställas med städer med

egen domsrätt. Skäl att låta med denna reform anstå till den tidpunkt,

då en ifrågasatt allmän omläggning av städernas förvaltningsorganisation

kunde väntas bliva genomförd, föreligger därför ej, och en omorganisation

i föreslagen riktning kan ej principiellt prejudicera en sådan omläggning.

Om de förslag, som sålunda förelädes riksdagen, vanns inom kon- Allmänna anstitutionsutskottet

efter grundlig prövning i huvudsak enighet. Avslag

yrkades inom utskottet endast av tvenne reservanter, men däremot vid ären- get.

dets behandling i kamrarna av flera talare. De skäl, som härvid anfördes,

voro i det väsentligaste följande. Det ansågs otillbörligt att med en

lagstiftning av obligatorisk karaktär binda blivande städer vid en

viss förvaltningsorganisation, och även för de nuvarande städerna ansågs

Kungl. Maj:ts rätt att utfärda reglementen för stadsstyrelserna innebära

risk för att de skulle mot sin vilja nödgas inrätta kommunalborgmästartjänster.

Den föreslagna nya stadsstyrelsen befarades bliva en alltför

byråkratisk institution, vars kostnader sannolikt vore för betungande för

mindre städer. Det vore lämpligare att låta med frågan anstå till den

kommande allmänna revisionen av kommunallagstiftningen, vilken kunde

på ett olämpligt sätt föregripas av den ifrågasatta reformen. Något omedelbart

behov av densamma förelåge icke.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 11 höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 12.

Såsom redan förut antytts finner jag i likhet med konstitutionsutskottets

majoritet de sålunda återgivna skälen för att låta hela frågan falla

eller i varje fall tillsvidare vila föga hållbara. Jag kunde i detta hänseende

inskränka mig till att hänvisa till vad här ovan, i propositionen till 1919

års lagtima riksdag och i konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av

densamma anförts, men tillåter mig att tillfoga ytterligare följande, väsenligen

i anslutning till vad de innevarande år tillkallade sakkunniga i en

den 25 augusti 1919 avgiven P. M. framhållit.

Det är blott med god administrativ ordning överensstämmande, att

mellan fögderistäderna i fråga om stadsstyrelsens organisation härskar

samma likformighet som mellan magistratsstäderna, och att denna organisation

varder, så långt detta är förenligt med den kommunala självstyrelsens

krav, till sina grunddrag i kommunalförordningen angiven. En

dylik likformighet kan lika litet som andra lagfästa regler för stadsförvaltningens

ordnande anses innebära ett tvång gentemot samhällen, som

ännu icke erhållit stadsrättigheter, då det ju står dessa samhällen fritt

att avstå från stadsörganisationen, om de finna denna alltför dyrbar eller

eljest mindre lämplig. Någon nämnvärd olägenhet kan detta icke förorsaka,

då det numera är möjligt för ett samhälle att såsom köping ordna

sin förvaltning i ungefär enahanda former som stad. I fråga om återigen

de samhällen, som redan erhållit stadsrättigheter, hava i den föreslagna

lagstiftningen föreslagits fullt betryggande undantagsbestämmelser,

vilka tillförsäkra dem valfrihet ifråga om inrättande av borgmästarämbeten.

Yad den föreslagna organisationens värde i och för sig angår, så

medför den visserligen, i och med att ordförandeskapet i stadsstyrelsen

övergår till kommunalborgmästaren, en mera ämbetsmässig ordning än den

förut tillämpade, men ingalunda behöver den därför innebära en byråkratisering

av förvaltningen. Det är väl att märka, att stadsstyrelsens

uppgifter till större delen äro av statlig natur. Till statens behov av eu

fullt kvalificerad, ansvarig ämbetsman för deras tillvaratagande bör därför

skälig hänsyn tagas vid bestämmande av stadsstyrelsens organisation.

Att den .föreslagna nyordningen i detta hänseende avgjort är att föredraga

framför den hittills tillämpade organisationen, framgår tillfyllest av

det nära nog enhälliga förord, som länsstyrelserna givit densamma. Med

allt erkännande av det uppoffrande och samvetsgranna arbete, som frivilliga

krafter hittills nedlagt inom stadsstyrelserna, ligger det i öppen dag,

att behov av en omläggning här föreligger. Den organisation av den

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Mujis proposition Nr 12.

administrativa lokalmyndigketen, som kunde vara tillfredsställande i äldre

tiders små och stillastående städer under landsrätt, kan icke godkännas i

fråga om de stora, utvecklingskraftiga samhällen, som i årligen ökat antal

äro att räkna till denna stadstyp.

Ej heller kan jag finna, att kommunalborgmästarens kommunala

ställning och uppgifter, sådana dessa i Kungl. Maj:ts förslag med viktiga

avvikelser från det ursprungliga, av 1916 års sakkunniga framlagda

förslaget angivits, innebära någon fara för ett obehörigt byråkratiskt

inflytande å stadens förvaltning. Kommunalborgmästarens befogenheter

gentemot kommunen skilja sig icke i någon mån från dem, som

för närvarande tillkomma stadsstyrelsens eller magistratens ordförande.

Det utnyttjande av hans arbetskraft och sakkunskap i stadens tjänst, som

den nya organisationen möjliggör, ligger helt och hållet i vederbörande

myndigheters skön; han skall vara kommunens juridiske rådgivare och

utredningsman, i den mån han i sådan egenskap anlitas. Något annorlunda

blir visserligen hans ställning, därest han tillika i kraft av sitt

ämbete tillhör drätselkammaren såsom beslutande ledamot. En sådan anordning

av hans tjänst bör emellertid vidtagas blott efter kommunalrepresentationens

uttryckliga önskan. I syfte att i den kommunala självstyrelsens

intresse undanröja varje anledning till tveksamhet i detta hänseende

föreslår jag här nedan vissa förtydliganden av det förut föreslagna

tillägget till § 56 i kommunalförordningen för stad.

I övrigt synes det mig uppenbart, att kommunalborgmästarens tillsättning

efter ett på bred demokratisk grundval anordnat val, jämte de

möjligheter, som Kungl. Maj:ts förslag vid 1919 års lagtima riksdag innebär

att under en tid av intill tre år pröva för tjänsten lämpliga personer,

i fullt mått trygga den folkliga självförvaltningens intressen.

Farhågorna för att den nya organisationen skulle medföra alltför

dryga kostnader torde väsentligen vila på missförstånd, då vederbörande

samhälle ju alltid i sista hand själv äger avgöra, huruvida det kan bära

utgifterna för ett kommunalborgmästarämbete, vare sig detta avgörande, såsom

för förutvarande städer, skef i form av att staden föreslår reglemente

för stadsstyrelse med borgmästare, eller, såsom för samhälle, vilket ännu

icke blivit stad, att detsamma hos Kungl. Maj:t ansöker om stadsrättigheter.

Att sammanföra spörsmålet om stadsstyrelsens omorganisation i fögderistäderna

med den ännu föga utredda, men helt visst rätt vidlyftiga

frågan om eu omläggning av stadsförvaltningen i dess helhet kan icke anses

lämpligt eller motiverat av något närmare samband mellan de båda frågor
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets

anmärkningar

mot

1919 års förslag.

Kungl. Maj-.ts propo ion Nr 12.

na. Den föreslagna reformen skulle icke införa några för svensk kommunalförvaltning

nya anordningar och kan därför icke, såsom redan förut framhållits,

föregripa en revision av hela stadsförfattningen i den ena eller

andra riktningen. Det gäller här allenast vissa mindre jämkningar av

några bestämmelser i kommunalförordningen i syfte att i fögderistäderna

möjliggöra i huvudsak samma ordning för magistratsförvaltningen som i

städer med egen domsrätt. Då, såsom förut påvisats, verkliga behov av den

ifrågasatta reformen föreligga, skulle ett uppskov med frågans avgörande,

oavsett att några skäl därför ej föreligga, endast förorsaka olägenheter.

Emot det till 1919 års lagtima riksdag framlagda förslaget hava

emellertid av konstitutionsutskottet vissa anmärkningar riktats, som förtjäna

beaktande.

Enligt utskottets uppfattning vore åtskilliga av de bestämmelser,

som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle meddelas i särskilda, för varje

stadsstyrelse i administrativ väg utfärdade reglementen, av den natur, att

de lämpligen borde införas i kommunallagarna. Särskilt grundsatsen, att

kommunalborgmästare endast kan utses bland de tre behöriga personer,

staden därtill föreslagit, ansåg utskottet vara av den fundamentala betydelse,

att den omedelbart borde erhålla plats i kommunalförordningen för

stad. Utskottet förordade följaktligen ett tillägg av detta innehåll till den

av Kungl. Maj:t föreslagna avfattningen av § 54 i denna förordning. Genom

den lydelse, detta lagrum enligt utskottets förslag skulle erhålla, blev

också tydligt utsagt, att kommunalborgmästare endast kunde tillsättas av

Kungl. Maj:t. Han erhölle därmed en ställning, som skyddade honom

från växlingarna i stadsfullmäktigkårens sammansättning och vore ägnad

att höja hans självständighet.

Men även andra av de reglementariska bestämmelserna vore egentligen

av den art, att de borde meddelas i form av kommunallag. Hit hörde t. ex.

bestämmelserna om den tid, för vilken kommunalrådmän skola väljas, samt

sättet för val av stadsstyrelse. Utskottet avstod emellertid från att föreslå

de ytterligare lagändringar, som dess uppfattning betingade, och detta dels

med hänsyn till att en så väsentlig omarbetning lämpligen endast kunde

företagas av Kungl. Maj:t, dels därför att en allmän revision av kommunallagstiftningen

ändock vore förestående, varvid förevarande spörsmål lämpligen

kunde upptagas till behandling.

Ett antal reservanter inom utskottet voro emellertid på en särskild

punkt av annan mening, i det att bestämmelsen om kommunalborgmästares

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Majds proposition Nr 12.

tillsättning medelst fullmakt av dem ansågs vara av den konstitutiva

art, att den omedelbart borde inskrivas i kommunalförordningen.

Till enande av de skilda meningarna framlades under överläggningarna

inom kamrarna, med anslutning från skilda håll, ett förslag till sådant tillägg

till utskottets motivering, att riksdagen, vid bifall till utskottets utlåtande,

skulle hava förutsatt, att vidkommande de konstitutiva delarna av de med

propositionen framlagda reglementariska bestämmelserna ändring icke skulle

vidtagas, med mindre riksdagen lämnats tillfälle att däröver yttra sig.

Denna lösning av frågan synes, såsom dåvarande chefen för civildepartementet

under överläggningen i andra kammaren uttalade, i det väsentliga

praktisk och lämplig. Jag förutsätter således, att vid bifall till de nu föreslagna

lagändringarna de konstitutiva delarna av förslagen till stadsstyrelsereglementen

icke skola utan riksdagens hörande i särskilda fall ändras. Till

frågan om vilka bestämmelser, som skola anses såsom konstitutiva, skall jag

nedan återkomma. Under nyss angivna förutsättning torde — såsom också

konstitutionsutskottet i sitt utlåtande förutsatte — omprövningen av frågan om

ifrågavarande bestämmelsers inarbetande i kommunalförordningen för stad i

huvudsak kunna och böra anstå till den kommande allmänna revisionen av

kommunallagarna. Denna utväg synes så mycket naturligare, som, åtminstone

beträffande vissa av stadsstyrelsereglementenas konstitutiva bestämmelser,

även en annan ordning för deras kodifiering kan tänkas än deras

upptagande i kommunalförordningen för stad. Sålunda torde vid den

allmänna kommunallagsrevisionen böra övervägas, om icke samtliga de

vidlyftiga bestämmelser i kommunallagarna, som reglera formerna för kommunala

val, borde sammanföras i en särskild författning, vari då givetvis

också borde upptagas de stadganden om sättet för val av stadsstyrelse,

som konstitutionsutskottet velat hava överförda från stadsstyrelsereglementena

till kommunallagarna.

I förordningen om kommunalstyrelse i stad torde därför nu, i huvudsaklig

anslutning till vad konstitutionsutskottet i sitt utlåtande föreslog, endast

böra upptagas de grundläggande bestämmelserna rörande stadsstyrelsens organisation.

Den avfattning av § 54 i ifrågavarande författning, som konstitutionsutskottet

föreslog, vill jag även förorda, allenast med det tillägg beträffande

kommunalrådmän, att dessa skola utses av kommunens beslutande

myndighet. Att i lagen därjämte, såsom blivit ifrågasatt, upptaga bestämmelse

om den tid, för vilken kommunalrådman skall väljas, torde icke

vara lämpligt, då lagfaren kommunalrådman ju liksom kommunalborg
-

Departe
mentschefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 12.

mästaren skall tillsättas på livstid, medan icke lagfarna bisittare i stadsstyrelsen

föreslagits skola utses allenast för fyra år. Denna fråga torde

därför, med nyss angivet förbehåll för riksdagens medverkan i händelse

av avsteg i särskilt fall från de i reglementsförslagen meddelade bestämmelserna

om funktionstiden för kommunalrådmän, böra avgöras i administrativ

väg. Med den sålunda förordade avfattningen av § 54 i kommunalförordningen

för stad hava stadgandena om stadsstyrelsens organisation

kodifierats i ungefär samma utsträckning som motsvarande bestämmelser

om stadens viktigaste verkställande myndighet, drätselkammaren.

Såsom konstitutiva delar av de till lagtima riksdagen framlagda förslagen

till reglemente för stadsstyrelse böra enligt min mening betraktas

stadgandena om obehörighetsgrunder för kommunalrådman och kompetensvillkor

för kommunalborgmästar- och kommunalrådmanstjänst, kommunalrådmans

rätt till avsägelse, oförenlighet mellan ledamotskap av stadsstyrelse och

stadsfullmäktiguppdrag, om val av kommunalborgmästare och kommunalrådmän

jämte därtill hörande bestämmelser, om avlöning, om jäv mot ledamot

av stadsstyrelse, om uppdelningen av stadsstyrelsens beslutanderätt mellan

kommunalborgmästaren och styrelsen samfällt, om stadsstyrelsens befattning

med stadens polisväsen samt om besvär över stadsstyrelsens

beslut. Dessa stadganden böra alltså icke i särskilda fall utan riksdagens

hörande ändras. De övriga, i reglementsförslagen meddelade bestämmelserna

äro uppenbarligen av den art, att avvikelser i det ena eller andra

hänseendet böra få äga rum i vanliga administrativa former och utan den

omgång och tidsutdräkt, som riksdagens hörande i regeln torde medföra.

Emot den avfattning, som de konstitutiva stadgandena erhållit i de

med propositionen till 1919 års lagtima riksdag framlagda reglementsförslagen,

anmärkte konstitutionsutskottet i sitt utlåtande i anledning av propositionen,

dels att förslagen medgåve kvinna att vara vikarie för kommunalborgmästare

eller stadsstyrelsens ordförande och i denna egenskap även polischef, vilket vore

olämpligt, dels att det ovillkorliga kravet, att kommunalborgmästaren skall äga

juridisk utbildning, i stad med eu lagfaren kommunalrådman vore onödigt

strängt. Den förra frågan torde, såsom redan vid det tidigare förslagets

framläggande framhölls, kunna lösas på sådant sätt, att åt länsstyrelsen

uppdrages att förordna annan lämplig person att uppehålla befattningen

såsom polischef ej blott vid längre ledighet för kommunalborgmästaren

eller stadsstyrelsens ordförande än en vecka, utan även vid kortare

ledighet. Föreskrift härom torde lämpligen böra meddelas i samband

med övriga bestämmelser rörande stadsstyrelsens befattning med polis
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 12.

väsendet. \ ad återigen den senare anmärkningen angår, så kan densamma

tillgodoses genom att i reglementet för stadsstyrelse med kommunalborgmästare

och lagfaren kommunalrådman enahanda bestämmelser om kompetensvillkor

för kommunalborgmästartjänst meddelas som i reglementet för

stadsstyrelse med kommunalborgmästare. Med dessa jämkningar synas

de konstitutiva delarna av reglementsförslagen väl ägnade att läggas till

grund för stadsstyrelsens organisation, och avvikelser från desamma böra

således, i överensstämmelse med vad ovan förordats, endast ske efter riksdagens

hörande.

De övriga delarna av reglementsförslagen torde nu så mycket mindre

behöva underkastas en förnyad prövning, som hithörande stadganden ju äro

avsedda att kunna i vanlig administrativ väg modifieras efter förhållandena

i varje särskilt fall. Å vederbörande kommunalmyndighet ankommer således

att vid avgivande av förslag till stadsstyrelsereglemente uttrycka sina önskningai

rörande organisationens närmare utformning. I överensstämmelse med

radande administrativ praxis torde man kunna vara förvissad därom, att

Kungl. Maj:t vid utfärdande av reglemente kommer att taga all hänsyn

till av kommunen avgivet förslag.

I enlighet med vad ovan anförts hava de med propositionen till 1919

års lagtima riksdag framlagda förslagen till normalreglementen för stadsstyrelse

i städer av olika typer ånyo överarbetats och såsom bilaga fogats

till detta protokoll. Utöver i förut omförmälda hänseenden hava ytterligare

några mindre jämkningar av huvudsakligen formell beskaffenhet vidtagits

i reglementsförslagen. I en slutbestämmelse om ordningen för ändring av

stadsstyrelsereglemente har uttryckligen angivits vilka delar av reglementet,

som, enligt vad ovan framhållits, äro att betrakta såsom konstitutiva, och

vilka sålunda först efter riksdagens hörande komma att ändras.

Av representanter för ett par fögderistäder framställdes motionsvis i Kommimalandra

kammaren eu anmärkning emot 1919 års förslag, som vid ett rbeZ9Mamotförnyat

upptagande av frågan förtjänar beaktande. ''skap i drät
Farhågor

uttalades av motionärerna för det byråkratiska inflytande, som selkammare ■

kommunalborgmästarens ledamotskap i drätselkammaren kunde medföra. I

sin mån hava dessa farhågor redan i det föregående blivit bemötta, och det

har därvid bland annat betonats, att det enligt Kungl. Majts proposition till

1919 ais lagtima riksdag — till skillnad från den föregående sakkunnigeberedningens

förslag — berodde på en uttrycklig bestämmelse i drätselkammarreglementet,

huruvida borgmästaren komme att i kraft av sitt ämbete

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Förslagets

ikraftträ
dande.

Kungl. Maj ds proposition Nr 12.

vara ledamot av kammaren. Såsom ifrågavarande motionärer erinrat, kan

emellertid detta icke anses innebära full trygghet för att kommunens önskningar

bliva beaktade, då det förslag till drätselkammarreglemente, som

av staden avgives, icke är för länsstyrelsen bindande. Formellt står det

länsstyrelsen öppet att i reglementet införa en av staden icke önskad bestämmelse

om kommunalborgmästares självskrivenhet eller att, trots stadens

beslut i motsatt riktning, i reglementet bibehålla en dylik bestämmelse,

även om en dylik hållning från länsstyrelsens sida illa skulle överensstämma

med hittills följd praxis.

I syfte att helt utestänga dylika möjligheter vill jag föreslå em sådan

avfattning av det föreslagna tillägget till § 56 i kommunalförordningen för

stad, att kommunalrepresentationen i stad, där magistrat ej finnes, må kunna

bestämma, att drätselkammaren skall utgöras, utom av de särskilt valda

ledamöterna, jämväl av kommunalborgmästaren eller, där sådan ej finnes,

stadsstyrelsens ordförande. Uttrycket »såsom självskriven ledamot» bör

såsom onödigt och i viss mån vilseledande utgå.

Kommunalborgmästarens ledamotskap komme således att bero ej på

en föreskrift i det av länsstyrelsen utfärdade drätselkammarreglementet,

utan omedelbart på ett beslut av stadsfullmäktige. Givetvis står det härvid

stadsfullmäktige fritt att bestämma kommunalborgmästarens ledamotskap

till dennes ämbetstid eller till visst antal år, liksom detta beslut ock kan

senare ändras eller upphävas. Redan nu förekommer för övrigt flerstädes,

att viss ledamot av drätselkammaren, s. k. verkställande ledamot, tillsättes

för längre mandatstid än övriga ledamöter.

I här föreslagen form synes mig stadgandet om kommunalborgmästarens

ledamotskap i drätselkammaren utgöra en värdefull utvidgning av fögderistädernas

organisationsfrihet. Givetvis kan kommunalborgmästaren, i likhet med

magistratens ordförande i övriga städer, på vanligt sätt. inväljas i drätselkammaren,

men det står därjämte stadsfullmäktige fritt att besluta, det

kommunalborgmästaren i kraft av sitt ämbete skall tillhöra drätselkammaren.

Med hänsyn till den närmare befattning med de kommunala ärendena,

som kommunalborgmästaren kommer att äga, föreligga tvivelsutan

goda skäl att genom ett dylikt stadgande bereda de städer, som så önska,

möjlighet att oberoende av de partipolitiska synpunkter, vilka äro bestämmande

vid vanliga drätselkammarval, giva stadsstyrelsens ordförande en

plats i stadens främsta förvaltningsmyndighet.

Vad angår tiden för lagens ikraftträdande torde denna böra framflyttas

till den 1 januari 1921.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung1. Maj:ts proposition Nr 12.

Den föreslagna nyordningen av magistratsförvaltningen i fögderistäderna

förutsätter jämväl, såsom förut erinrats, vissa ändringar i utsökningslagen

oeli mantalsskrivningsförordningen. De förslag, som i dessa hänseenden

av Kungl. Maj:t framlagts till årets lagtima riksdag genom propositionerna

n:ris 268 och 343, beröras ej av de bär ovan ifrågasatta jämkningarna

i den genom propositionen n:r 278 föreslagna ändrade lydelsen av §§

54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad. Dessa förslag torde

således komma att i oförändrat skick framläggas, vad angår utsökningslagen,

av chefen för justitiedepartementet samt ifråga om mantalsskrivningsförordningen,

av chefen för finansdepartementet.

Departementschefen uppläste härefter ett i enlighet med ovan angivna

grunder inom civildepartementet upprättat förslag till lag om ändrad

lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den

21 mars 1862 samt hemställde, att berörda förslag måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Bihang till riksdagens protokoll 19.20. 1 samt. 11 käft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.

Stadsstyrelsens

ledamöter.

Obehörighetsgrunder

för

kommunalrådman.

Kompetensvillkor

för

kommunalborgmästartjiinst.

Bilaga.

Förslag

till

Reglemente för stadsstyrelse med kommunalborgmästare.

Om stadsst) relsens sammansättning.

§ 1-

Stadsstyrelsen består av en kommunalborgmästare såsom ordförande

och två kommunalrådmän jämte två suppleanter för de senare.

§ 2-

Kommunalrådman eller suppleant för sådan kan ej den vara, som

icke uppnått tjugufem års ålder, ej heller:

a) den, som icke råder över sig och sitt gods;

b) den, som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas

eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft,

är dömd till straffpåföljd, varom sist förmärs, eller den, som är ställd

under framtiden för brott, vilket kan medföra sådan påföljd; samt

c) den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Gift kvinna må ej på den grund, att hon står under mannens målsmanskap,

anses obehörig att vara kommunalrådman eller suppleant för

sådan.

§ 3-

Kommunalborgmästare skall hava avlagt sådan examen, som berättigar

till inträde i rättegångsverken, eller ock under längre tids utövande

av allmän befattning hava ådagalagt sådan insikt och skicklig
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 12.

het, som Ivungl. Maj:t på framställning av stadsfullmäktige prövar innebära

kompetens till borgmästarbefattning, varom här är fråga.

§ 4.

Den, som blivit vald till kommunalrådman eller suppleant för sådan,

må kunna avsäga sig uppdraget:

om han icke är boende i staden eller inom dess område;

om lian är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras

att fullgöra uppdraget;

om han efter fyra års tjänstgöring såsom kommunalrådman är i ordning

att avgå;

om lian uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som

av stadsfullmäktige godkännes.

Yäljes kvinna till kommunalrådman eller suppleant för sådan, äger

hon när som helst avsäga sig uppdraget.

Stadsstvrelsens ledamöter eller suppleanter må icke under den tid

de tillhöra styrelsen vara stadsfullmäktige.

Om val av komrn linål borgmästare och konimunalrådmän.

§ 6.

Då kommunalborgmästare skall tillsättas, förelägge länsstyrelsen genom

anslag och kungörelse i allmänna tidningarna sökande att inom trettio

dagar från kungörandet till länsstyrelsen ingiva sina ansökningshandlingar.

Efter denna tids förlopp skall länsstyrelsen överlämna ansökningshandlingarna

till stadsstyrelsen.

Innan val för upprättande av förslag till kommunalborgmästartjänst

äger rum, skall stadsstyrelsen lämna stadsfullmäktige tillfälle att avgiva

yttrande över de sökandes lämplighet för tjänsten.

§ 7.

Val för upprättande av förslag till kommunalborgmästartjänst sker

genom samfälld omröstning av stadens vid allmän rådstuga röstberättigade

invånare inför stadsstyrelsen, som härvid äger anlita erforderliga biträden.

Rätt till avsägelse.

Oförenlighet

med sladsfullmliktigeuppdrag.

Ledi g förklarande

av kommunalhorgmästartjåmt.

Utlysande av

kommunalhorgmästarval.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Valdistrikt.

Röstlängd.

Valsedel.

Sammanräk
ning.

Käng!. Maj-.ts Proposition Nr 12.

Kungörelsen om valet skall av stadsstyrelsen minst fjorton dagar förut

offentligen anslås och införas i den eller de i staden utkommande tidningar,

där kallelse till allmän rådstuga intages.

I kungörelsen om valet skall uppgift lämnas å de sökandes namn samt

tillika meddelas, varest ansökningshandlingarna tillhandahållas valmännen.

Valet skall utsättas till sådan tid och anordnas på sådant sätt, att

såvitt möjligt samtliga röstberättigade utan svårighet bliva i tillfälle att

deltaga i detsamma.

För valet utgör staden en valkrets, vilken dock, där så i och för

rösternas uppsamlande kräves, skall av stadsstyrelsen uppdelas i lämpligt

antal valdistrikt.

Vid valet lände gällande kommunala röstlängd till efterrättelse.

Rösträtt må utövas endast av den röstberättigade personligen.

§ 8.

Valet sker med slutna sedlar av den beskaffenhet, som för stadsfullmäktigval

är föreskriven.

Valsedel, som ej må förses med partibeteckning, skall innehålla namn

å en, två eller tre till erhållande av tjänsten behöriga personer. Namnen

skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra. Upptager

valsedel namn å någon, som är obehörig, eller framgår i avseende å något

där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed åsyftas, anses

sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upptagna flera behöriga

personer än tre, anses de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.

Om sättet för omröstningens verkställande gäller i övrigt i tillämpliga

delar vad om stadsfullmäktigval är stadgat.

§ 9.

För besättande av vart och ett av de tre förslagsrummen skall särskild

sammanräkning av valsedlarna ske.

Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för

det första, såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det

tredje å densamma upptagna namnet. Det namn, som fått högsta röstetalet,

erhåller första förslagsrummet.

Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken icke upptager det

namn, som erhållit första förslagsrummet, på det sätt, som för första sammanräkningen

stadgats. Valsedel, vilken innehåller det namn, som upp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12. 21

förts i första förslagsrummet, galler såsom halv röst för det första och såsom

tredjedels röst för det andra av de återstående namnen. Det namn,

som vid sammanräkningen fatt högsta röstetalet, erhåller andra förslagsrummet.

Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något

av de redan på förslag uppförda namnen, på det sätt, som för första sammanräkningen

stadgats. Valsedel, som upptager ett av dessa namn, gäller

såsom halv röst för det första och såsom tredjedels röst för det andra av

de återstående namnen. Valsedel, som upptager båda de uppförda namnen,

gäller såsom tredjedels röst för det återstående namnet. Det namn,

som vid den tredje sammanräkningen fått högsta röstetalet, erhåller det

tredje förslagsrummet.

Mellan lika röstetal skiljes genom lottning.

§ 10.

De avgivna valsedlarna skola inläggas under försegling och förvaras, Valsedlarnas

till dess valet vunnit laga kraft; överklagas valet, insändas valsedlarna till förvarande.

länsstyrelsen.

§ 11-

o

A tid och plats, som meddelas i kungörelsen om valet, skall valets Tillkännagiutgång

med behörig besvärshänvisning offentligen tillkännagivas genom vnnde av val''

uppläsning av det vid rösternas sammanräknande förda protokoll. Med resultaUt

denna uppläsning är valförättningen avslutad.

§ 12.

Besvär över valet må anföras och fullföljas i den ordning, som för Besvär över

besvär över allmänna rådstugans beslut är stadgat. valet.

§ 13-

Särskilda föreskrifter för valet utöver vad detta reglemente innehåller Särskilda

äger länsstyrelsen meddela. föreskrifter

för val av

§1 . kommunal
borgmästare.

Sedan valet ägt rum, skall det genom detsamma upprättade förslaget Kommunaljämte

tillhörande handlingar av länsstyrelsen med eget yttrande insändas borgmästares

till Kungl. Maj It. tillsättning.

Kommunalborgmästare tillsättes av Kungl. Maj:t medels fullmakt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Anstånd med

besättande av

ledig kommu

nalborgmä■

startjänst.

Val av kommunalrådmän.

Avlöning.

Avgång frät

kommunalborgmästarbefattning.

Kungl Maj: té- Proposition Nr 12.

% 15-

Med val för besättande av ledigvorden kommunalborgmästartjänst må,

där stadsfullmäktige så besluta, anstå under en tid av högst tre år.

§ 16-

Kommunalrådmän jämte suppleanter för dem väljas av stadsfullmäktige

för en tid af fyra år. Valet skall ske proportionellt på sätt därom

är särskilt stadgat, därest sådant äskas av minst så många väljande, som

motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det

antal personer, valet avser, ökat med 1.

Vid valet skall, där det ej sker proportionellt, ordningen mellan suppleanterna

särskilt bestämmas.

Avgår kommunalrådman före den bestämda tjänstgöringstidens utgång,

skall kommunalborgmästaren till ordinarie kommunalrådman inkalla den

suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning är i tur

att -inträda.

Förordnande för kommunalrådman utfärdas av länsstyrelsen.

Om avlöning:, avsked och pension.

§ 17.

Kommunalborgmästaren skall av staden åtnjuta årlig avlöning med

belopp, som av Kungl. Maj:t efter stadsfullmäktiges förslag fastställes.

Härav skola två tredjedelar betraktas som lön och återstoden som tjänstgöringspenningar.

Frågor om arvoden åt kommunalrådmän avgöras av stadsfullmäktige.

§ 18-

Ansökan om avsked från kommunalborgmästartjänst prövas av Kungl.

Maj :t.

Kommunalborgmästare är skyldig att från sin befattning avgå.

a) vid fyllda 67 levnadsår, Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med

avskedet anstå, därest och så länge befattningsinnekavaren prövas kunna

i sin befattning på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock

icke längre än till fyllda 70 år;

b) där han träffats av olycksfall i tjänsten, som finnes för framtiden

medföra oförmåga till tjänstgöring; samt

c) där han, utan att hava upppnått 67 levnadsår, under fem på var
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Proposition Nr VA. 2;5

andra följande år i följd av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd

att tjänstgöra och tinnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen.

§ 19.

Kommuualborgmästaren är berättigad att vid avgång från sin befattning

av staden åtnjuta pension, därest han icke förverkat befattning eller

avgår utan att vara därtill skyldig.

Vid avgång från befattningen på grund av stadgande^ i § 18 a) och

b) utgår pensionen med lönens fulla belopp.

Vid afgång från befattningen av annan anledning utgår pensionen

med så stor del av lönen, som motsvarar förhållandet mellan antalet tjänstår

och trettio, dock högst med lönens fulla belopp, varvid skall iakttagas,

att pensionen vid avgång av anledning, som i § 18 c) sägs, ej i något

fall må understiga tre fjärdedelar av lönen.

Om semester och annan ledighet samt om stadsstyrelsens tjiinsteförhållanden i övrigt.

§ 20.

Kommunalborgmästaren äger årligen, när sådant kan ske utan hinder

för göromålens behöriga gång, med bibehållande av sina avlöningsförmåner

oavkortade, åtnjuta en och en halv månads semester å tid, som av länsstyrelsen

efter stadsstyrelsens hörande fastställes.

§ 21.

Annan ledighet än semester äger stadsstyrelsen själv bevilja sina

ledamöter, kommunalborgmästaren dock högst en vecka varje gång. A länsstyrelsen

ankommer att efter stadsstyrelsens och drätselkammarens hörande

bevilja kommunalborgmästaren längre tjänstledighet.

Vid tjänstledighet på grund av sjukdom är kommunalborgmästaren

berättigad att uppbära hela lönen. Vid annan ledighet, som i denna paragraf

sägs, är han pliktig att utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så

stor del av lönen, som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest

av länsstyrelsen efter stadsstyrelsens hörande prövas skäligt.

§ 22.

Mom 1. Varder kommunalborgmästartjänst ledig, eller åtnjuter kommunalborgmästaren

tjänstledighet under längre tid än en vecka, eller

Pension åt

lcommunnlborgmästare,

Kommunal
borgmästares
semester.

Annan ledighet

än semester.

Vikarie för

kommun alb

n-grnästare.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Förbud mot

bisysslor.

Stadsstyrelsens

tjänstebiträden.

Skyldighet åt t

underkasta sig

förändrad

tjänstgöring.

Kutig!. Maj:ts Proposition Kr 12.

utövar han av annan anledning ej sin befattning, ankommer å länsstyrelsen

att efter stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens hörande förordna om

befattningens uppehållande, intill dess ordinarie innehavare blivit tillsatt

eller kommunalborgmästaren återinträtt i tjänst.

Mom. 2. Vid sådan tjänstledighet för kommunalborgmästare, som

enligt § 21 här ovan stadsstyrelsen äger bevilja, eller vid tillfälligt förfall

skall kommunalborgmästarens befattning uppehållas av den till tjänstår

äldste kommunalrådmannen eller, om kommunalrådmännen hava lika tjänstålder,

den till levnadsåldern äldste av dem.

Mom 3. Om vikarie för kommunalborgmästare i dennes egenskap

av polischef gäller vad härom nedan i § 39 stadgas.

§ 23.

Kommunalborgmästaren må icke, utan särskilt medgivande av länsstyrelsen

efter stadsfullmäktiges hörande, innehava annan allmän eller

enskild tjänst. Ej heller må kommunalborgmästaren sysselsätta sig med

enskilda uppdrag av den beskaffenhet eller omfattning, att de kunna inverka

hinderligt på kommunalborgmästartjänstens utövning.

Utan hinder av vad sålunda stadgats må kommunalborgmästaren

tillika vara notarius publicus.

§ 24.

I fråga om jäv mot ledamot av stadsstyrelse gäller vad om jäv mot

domare är stadgat.

§ 25.

Frågor om vilka tjänstebiträden stadsstyrelsen skall hava till sitt

förfogande, så ock om deras avlöning samt om anslag till stadsstyrelsens

övriga utgifter avgöras av stadsfullmäktige.

Stadsstyrelsen antager och entledigar sina tjänstebiträden.

§ 26.

Kommunalborgmästaren samt stadsstyrelsens tjänstebiträden skola vara

underkastade den förändrade tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en omorganisation av stadsstyrelsen kan varda i behörig

ordning stadgad.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.

Om stadustyrelsenH sammanträden samt om sättet för ärendenas handläggning.

§ 27.

Stadsstyrelsen sammanträder å därför bestämt rum minst en gång i

månaden å dag och tid, som i slutet av varje år för det nästkommande

av styrelsen utsättas, samt i övrigt efter kommunalborgmästarens kallelse

så ofta det erfordras.

_ Underrättelse om de ordinarie sammanträdena skall i början av varje

år införas i den eller de i staden utkommande tidningar, där kallelse

till allmän rådstuga intages, samt anslås å yttre dörren till stadsstyrelsens

lokal.

§ 28.

Ärende, som tillhör stadsstyrelsens samfällda handläggning, må ej till

avgörande företagas, med mindre styrelsen är fulltaligt samlad.

A id omröstning skall den mening vara stadsstyrelsens beslut, som

efter jämkning, där sådan erfordras och kan ske, omfattas av flertalet.

Har var och en sin särskilda mening, skall kommunalborgmästarens gälla.

§ 29.

.Moiw. 1. Kommunalborgmästaren skall mottaga till stadsstyrelsen inkommande

handlingar samt tillse, att desamma vederbörligen antecknas i

särskilt diarium, vari jämväl i varje ärende vidtagna åtgärder skola i korthet

angivas.

Mom. 2. Kommunalborgmästaren är ansvarig för protokollets ordentliga

förande vid stadsstyrelsens sammanträden. I protokollet skola jämte

anteckning om närvarande ledamöter upptagas de ärenden, som förekomma

till bandläggning, samt därvid fattade beslut. Önskar ledamot i protokollet

. angiva sin särskilda mening jämte skälen för denna, skall densamma,

skriftligen avfattad, avlämnas senast vid protokollets justering.

Protokollet skall justeras senast vid nästföljande sammanträde.

Protokoll och diarium må, i den mån så finnes lämpligen kunna ske,

föras gemensamt.

Mom. 3. Kommunalborgmästaren skall ombesörja stadsstyrelsens skriftväxling

samt underteckna alla från stadsstyrelsen utgående expeditioner.

Koncept till eller kopior av styrelsens skrivelser skola härvid införas i

särskild brevbok, där icke skrivelsens innehåll med nödig fullständighet

framgår av diariet.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 11 käft. 4

Tiden för

stadsstyrelsens

sammanträden.

Beslutförhet.

Omröstning.

Diarium.

Protokoll.

Expeditioner.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Lösen.

Ärendenas

beredning.

Kommunalborgmästarens

mottagningsiid.

Uppdelning

av stadsstyrelsens

beslutanderätt.

Ärenden tillhörande

städsstyrelsenssam

fällda beslutanderätt.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.

Mom 4. Kommunalborgmästaren är berättigad att för stadsstyrelsens

expeditioner åtnjuta lösen, där sådan författningsenligt må utgå.

§ 30.

Kommunalborgmästaren åligger att till föredragning bereda de ärenden,

som ankomma på stadsstyrelsens samfällda handläggning, i den mån

denna beredning icke uppdraga åt annan ledamot eller tjänsteman bos

styrelsen, samt att tillse, att besluten behörigen verkställas.

§ 31.

Kommunalborgmästaren skall, där han icke är av andra tjänstegöromål

hindrad, varje söckendag å tid, som genom anslag kungöres, vara för

allmänheten tillgänglig å stadsstyrelsens lokal.

§ 32.

De till stadsstyrelsens handläggning hörande ärenden avgöras antingen

av stadsstyrelsen samfällt eller av kommunalborgmästaren ensam, denne

dock obetaget att, därest han så finner nödigt, till samfälld prövning hänskjuta

jämväl sådant å stadsstyrelsen ankommande ärende, som tillhör hans

självständiga beslutanderätt.

§ 33.

Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas samfällt i frågor angående

utfärdande, ändring eller upphävande av kommunalstadgar och andra

allmänna föreskrifter, avsedda att inom staden tillämpas;

hållande av allmän rådstuga;

förrättande av val;

anmärkning mot debiterings- och uppbördslängd;

övervakande att de av stadsfullmäktige lagenligt fattade beslut bringas

till verkställighet samt vägran av handräckning härutinnan, då verkställighet

jämlikt förordningen om kommunalstyrelse i stad ej får ske;

förslag till stadens utgifts- och inkomststat;

yttranden i anledning av besvär över stadsstyrelsens eller annan kommunal

myndighets åtgärd eller beslut;

organisationen av polisväsendet, däri inbegripet grunderna för perso
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. May.ts Proposition Nr 12.

nålens anställning, befordran, avsked och bestraffning samt för dess tjänstgöring

(instruktion och arbetsordning);

tillsättning av tjänster, ådömande av annan bestraffning än varning,

avsked;

val av ledamot i byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd, ävensom val

till andra kommunala förtroendeposter i den mån sådant val ankommer å

stadsstyrelsen;

samt i allmänhet ärenden av större vikt eller principiell innebörd.

Ärenden, vilka stadsstyrelsen jämlikt gällande författningar angående

försäljning av rusdrycker, tillagade alkoholfria drycker samt svagdricka

har att handlägga, tillhöra stadsstyrelsens samfällda beslutanderätt, dock

att kommunalborgmästaren ensam må besluta, då fråga är om tillfälliga

förfoganden, särskilt sådana, som stå i omedelbart samband med anmälan

eller tillstånd jämlikt § 13 ordningsstadgan för rikets städer.

§ 34.

Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas av kommunalborgmästaren en- Ärenden tiusam

i alla andra frågor än dem, som enligt § 33 ankomma å stadsstyrel- Valborg*"

sen samfällt, och särskilt i sådana, som angå den löpande förvaltningen mästarens beeller

avse tillämpning av allmänna föreskrifter å särskilda fall, ävensom i s,utanderattandra

ärenden av natur att påkalla ett omedelbart avgörande.

Om stadsstyrelsens befattning med kommunalförvaltningen.

§ 35.

Stadsstyrelsens inseende över den kommunala förvaltningen utövas Stadsstyreinärmast

av kommunalborgmästaren. se”s inseende

I detta hänseende åligger det kommunalborgmästaren särskilt nalforvalt
att

närvara vid stadsfullmäktiges och drätselkammarens samt, där så ningen.

ske kan, jämväl de övriga för särskilda ändamål tillsatta styrelsernas sammanträden,

med rätt att deltaga i överläggningarna och därvid framställa

yrkanden samt att få sin särskilda mening till protokollet antecknad;

att tillse, att alla på stadsfullmäktiges eller de särskilda förvaltningsstyrelsernas

prövning beroende ärenden vederbörligen beredas och föredragas;

att öva tillsyn över de kommunala myndigheternas brevväxling, över

diariers, protokolls och brevböckers ordentliga förande samt över vården

av stadens arkiv och handlingar;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.

att vid utövningen av sin befattning fästa vederbörandes uppmärksamhet

på vad lag och författning bjuda;

samt att i allmänhet med uppmärksamhet följa förvaltningens gång

och utan tidsutdräkt vidtaga de åtgärder samt lämna de upplysningar och

råd, som han härvid kan finna nödiga.

§ 36.

Kommunal- Det åligger kommunalborgmästaren att, efter anmodan av stadsfull
renfbefatt-

mäktige, drätselkammaren eller annan förvaltningsstyrelse, verkställa utning

med sta- redning företrädesvis i ärenden av rättslig natur, uppsätta förslag till

dmannagöro8 kontrakt och andra rättsliga handlingar, föra stadens talan inför domstol

mål. och andra myndigheter samt i allmänhet övervaka, att kommunens rättigheter

behörigen iakttagas.

Kommunalborgmästarens

befattning

med

drätselkammarens

kausligöromål.

Förvaltningsmyndigheternas

skyldigheter

gentemot

stadsstyrelsen.

§ 37.

Kommunalborgmästaren må, där ej hinder möter på grund av hans

övriga tjänsteåligganden, efter drätselkammarens anmodan mot särskilt arvode

övertaga förandet av drätselkammarens diarier och protokoll samt

ombesörja dess skriftväxling.

§ 38.

I syfte att underlätta stadsstyrelsens inseende över kommunalförvaltningen

åligger det vederbörande förvaltningsmyndigheter och deras tjänstemän

att i god tid underrätta kommunalborgmästaren om förestående sammanträden

och om de ärenden, som därvid skola förekomma;

samt att efter kommunalborgmästarens anmodan ofördröjligen översända

avskrifter av de vid sammanträdena förda protokoll ävensom tillhandahålla

honom de övriga handlingar och upplysningar, som han kan

finna erforderliga.

Om stadsstyrelsen såsom polismyndighet.

§ 39.

Stadens polis. Det allmänna inseendet över stadens polis utövas av stadsstyrelsen.

Chefskapet över polispersonalen tillkommer kommunalborgmästaren.

Å länsstyrelsen ankommer att vid förfall för kommunalborgmästaren

förordna annan lämplig person att uppehålla befattningen såsom polischef.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.

Om besvär över stadsstyrelsens beslut.

§ 40.

Besvär över stadsstyrelsens beslut må anföras på det sätt och i den Besvär.

ordning, som stadgas i avseende å överklagande av magistrats beslut.

Om ändring av stadsstyrelsens reglemente.

§ 41.

Yäckes fråga om nytt reglemente för stadsstyrelsen eller om ändring Reglementets

i sådant reglemente, ankomme å stadsfullmäktige att därom göra fram- konstitutiv0

ställning hos Kungl. Maj:t, som i ärendet beslutar, i fråga om ändring

av de i §§ 2—17, 24, 32—34, 39 och 40 här ovan meddelade bestämmelser

dock först efter riksdagens hörande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.

Sta 78styrelsens

sammansättning.

Val av ledamöter

i stadsstyr

elsen.

Obehörighets
grunder.

Förslag
till
Reglemente

för stadsstyrelse utan kommunalborgmästare

Om stadsstyrelsens sammansättning'' och val.

§ I
Mom.

1. Stadsstyrelsen består av en ordförande och två bisittare

jämte tre suppleanter.

Mom. 2. Stadsstyrelse väljes för en tid av fyra år av stadsfullmäktige.

Sådant val skall ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal,

vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,

valet avser, ökat med 1.

"Vid valet skall, där det ej sker proportionellt, ordningen mellan

suppleanterna särskilt bestämmas.

Å länsstyrelsen ankommer att bland stadsstyrelsens ledamöter utse

ordförande.

Avgår ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens utgång, skall

länsstyrelsen till ordinarie ledamot inkalla den suppleant, som enligt den

mellan suppleanterna bestämda ordning är i tur att inträda.

§ 2.

Ledamot eller suppleant i stadsstyrelse kan ej den vara, som icke

uppnått tjugufem års ålder, ej heller:

a) den, som icke råder över sig och sitt gods;

b) den, som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas

eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.

är dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd

under framtiden för brott, vilket kan medföra sådan påföljd; samt

c) den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Gift kvinna vare ej på den grund, att hon står under mannens målsmanskap,

obehörig att utöva uppdrag, varom nu är fråga.

§ 3.

Den, som blivit vald till ledamot eller suppleant i stadsstyrelse, må

kunna avsäga sig uppdraget:

om han icke är boende i staden eller inom dess område;

om hau är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras

att fullgöra uppdraget:

om han efter fyra års tjänstgöring såsom ledamot av stadsstyrelsen

är i ordning att därifrån avgå;

om han uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av

stadsfullmäktige godkännes.

Väljes kvinna till ledamot av eller suppleant i stadsstyrelse, äger

hon när som helst avsäga sig uppdraget.

§4.

Stadsstyrelsens ledamöter eller suppleanter må icke under den tid de

tillhöra styrelsen vara stadsfullmäktige.

Om arvode, tjänstledighet samt om stadsstyrelsens tjänsteförliållanden i övrigt.

§ 5.

Stadsstyrelsens ordförande skall av staden åtnjuta årligt arvode med

belopp, som av Kungl. Maj:t efter stadsfullmäktiges förslag fastställes.

Frågor om arvoden åt stadsstyrelsens övriga ledamöter avgöras av

stadsfullmäktige.

§ 6.

Stadsstyrelsen äger själv bevilja sina ledamöter tjänstledighet, ordföranden

dock högst en vecka. Å länsstyrelsen ankommer att efter stadsstyrelsens

hörande bevilja ordföranden längre tjänstledighet, och är ordföranden

därvid pliktig att till sin vikarie avstå så stor del av arvodet,

som belöper å tiden för tjänstledigheten.

Rätt till avsägelse.

Oförenlighet

med stadsfullmäktiguppdrag.

Arvoden åt

stadsstyrelsens

ledamöter.

Tjänstledig
het.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 12.

§ 7.

Vikarie för vid tjänstledighet eller tillfälligt förfall för ordföranden skall den

ordföranden. ^ tjänstår äldste av de övriga ledamöterna eller, om dessa hava lika

tjänstålder, den till levnadsåldern äldste av dem inträda som ordförande.

Om vikarie för ordföranden i dennes egenskap av polischef gäller vad

härom nedan i § 20 stadgas.

§ 8.

Jäv. x fråga om jäv mot ledamot av stadsstyrelse gäller vad om jäv mot

domare är stadgat.

§ 9-

Stadsstyrel- Frågor om vilka tjänstebiträden stadsstyrelsen skall hava till sitt förSeZrädente''

fogande, så ock om deras avlöning samt om anslag till stadsstyrelsens

övriga utgifter avgöras av stadsfullmäktige.

Stadsstyrelsen antager och entledigar sina tjänstebiträden. Dessa

skola vara underkastade den förändrade tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en omorganisation av stadsstyrelsen kan varda

i behörig ordning stadgad.

Om stadsstyrelsens sammanträden samt om sättet för ärendenas handläggning.

§ 10.

Tiden för Stadsstyrelsen sammanträder å därför bestämt rum minst en gång i

s ens Gamman - månaden å dag och tid, som i slutet av varje år för det nästkommande

träden. av styrelsen utsättas, samt i övrigt efter ordförandens kallelse så ofta det

erfordras.

Underrättelse om de ordinarie sammanträdena skall i början av varje

år införas i den eller de i staden utkommande tidningar, där kallelse till

allmän rådstuga intages, samt anslås å yttre dörren till stadsstyrelsens

lokal.

§ 11.

Beslutförhet. Ärende, som tillhör stadsstyrelsens samfällda handläggning, må ej till

avgörande företagas, med mindre styrelsen är fulltaligt samlad.

Omröstning. Vid omröstning skall den mening vara stadsstyrelsens beslut, som

efter jämkning, där sådan erfordras och kan ske, omfattas av flertalet.

Har var och en sin särskilda mening, skall ordförandens gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj ds Proposition Nr IX.

8 12.

Horn. 1. Ordföranden skall mottaga till stadsstyrelsen inkommande

handlingar samt tillse, att desamma vederbörligen antecknas i särskilt

diarium, vari jämväl i varje ärende vidtagna åtgärder skola i korthet angivas.

Mota. 2. Ordföranden är ansvarig för protokollets ordentliga förande

vid stadsstyrelsens sammanträden. I protokollet skola jämte anteckning

om närvarande ledamöter upptagas de ärenden, som förekomma till handläggning,

samt därvid fattade beslut. Önskar ledamot i protokollet angiva

sin särskilda mening jämte skälen för denna, skall densamma, skriftligen

avfattad, avlämnas senast vid protokollets justering.

Protokollet skall justeras senast vid nästföljande sammanträde.

Protokoll och diarium må, i den mån så finnes lämpligen kunna ske,

föras gemensamt.

Mom 3. Ordföranden skall ombesörja stadsstyrelsens skriftväxling

samt underteckna alla från stadsstyrelsen utgående expeditioner. Koncept

till eller kopior av styrelsens skrivelser skola härvid införas i särskild

brevbok, där icke skrivelsens innehåll med nödig fullständighet framgår

av diariet.

Mom. 4. Ordföranden är berättigad att för stadsstyrelsens expeditioner

åtnjuta lösen, där sådan författningsenligt må utgå.

§ 13.

Ordföranden åligger att till föredragning bereda de ärenden, som

ankomma på stadsstyrelsens samfällda handläggning, i den mån denna

beredning icke uppdragits åt annan ledamot eller tjänsteman hos styrelsen,

samt att tillse, att besluten behörigen verkställas.

§ 14.

Ordföranden skall, där han icke är av andra tjänstegöromål hindrad,

varje söckendag å tid och lokal, som genom anslag kungöras, vara för

allmäuheten tillgänglig.

§ 15-

De till stadsstyrelsens handläggning hörande ärenden avgöras antingen

av stadsstyrelsen samfällt eller av ordföranden ensam, denne dock

obetaget att, där* han så finner nödigt, till samfälld prövning hänskjuta

jämväl ärende, som tillhör hans självständiga beslutanderätt.

Billig till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 11 käft. 5

Diarium.

Protokoll.

Expeditioner.

Lösen.

Ärendenas

beredning.

Ordförandens

mottagnings
tid.

Uppdelning

av stadsstyrelsens

beslu

tanderätt.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 12.

Ärenden tillhörande

stadsstyrelsens

samfällda

beslutanderätt.

Ärenden tillhörande

ordförandens

beslutanderätt.

§ 16.

Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas samfällt i frågor angående

utfärdande, ändring eller upphävande av kommunalstadgar och andra

allmänna föreskrifter, avsedda att inom staden tillämpas;

hållande av allmän rådstuga;

förrättande av val;

anmärkning mot debiterings- och uppbördslängd;

övervakande att de av allmänna rådstugan eller stadsfullmäktige lagenligt

fattade beslut bringas till verkställighet samt vägran av handräckning

härutinnan, då verkställighet jämlikt förordningen om kommunalstyrelse

i stad ej får ske;

förslag till stadens utgifts- och inkomststat;

yttranden i anledning av besvär över stadsstyrelsens eller annan

kommunal myndighets åtgärd eller beslut;

organisationen av polisväsendet, däri inbegripet grunderna för personalens

anställning, befordran, avsked och bestraffning samt för dess tjänstgöring

(instruktion och arbetsordning);

tillsättning av tjänster, ådömande av annan bestraffning än varning,

avsked;

val av ledamot i byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd, ävensom val

till andra kommunala förtroendeposter, i den mån sådant val ankommer å

stadsstyrelsen;

samt i allmänhet ärenden av större vikt eller principiell innebörd.

Ärenden, vilka stadsstyrelsen jämlikt gällande författningar angående

försäljning av rusdrycker, tillagade alkoholfria drycker samt svagdricka

har att handlägga, tillhöra stadsstyrelsens samfällda beslutanderätt, dock

att ordföranden ensam må besluta, då fråga är om tillfälliga förfoganden,

särskilt sådana, som stå i omedelbart samband med anmälan eller tillstånd

jämlikt § 13 ordningsstadgan för rikets städer.

§ 17.

Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas av ordföranden ensam i alla

andra frågor än dem, som enligt § 16 ankomma å stadsstyrelsen samfällt,

och särskilt i sådana, som angå den löpande förvaltningen eller avse tilllämpning

av allmänna föreskrifter å särskilda fall, ävensom i andra ärenden

av natur att påkalla ett omedelbart avgörande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Vropositon Nr 12.

äf>

Om stadsstyrelsens befattning med kommunalförvaltningen.

t? 18.

Stadsstyrelsens inseende över den kommunala förvaltningen utövas

närmast av ordföranden.

I detta hänseende åligger det ordföranden särskilt

att närvara vid stadsfullmäktiges och drätselkammarens samt, där så

ske kan, jämväl de övriga för särskilda ändamål tillsätta styrelsernas

sammanträden, med rätt att deltaga i överläggningarna och därvid framställa

yrkanden samt att få sin särskilda mening till protokollet antecknad;
att

tillse, att alla på stadsfullmäktiges eller de särskilda förvaltniugsstyrelsernas

prövning beroende ärenden vederbörligen beredas och

föredragas;

att öva tillsyn över de kommunala myndigheternas brevväxling, över

diariers, protokolls och brevböckers ordentliga förande samt över vården

av stadens arkiv och handlingar;

att vid utövningen av sin befattning fästa vederbörandes uppmärksamhet

på vad lag och författning bjuda;

samt att i allmänhet med uppmärksamhet följa förvaltningens gång

och utan tidsutdräkt vidtaga de åtgärder samt lämna de upplysningar och

råd, som häri härvid kan finna nödiga.

§ 19-

I syfte att underlätta stadsstyrelsens inseende över kommunalförvaltningen

åligger det vederbörande förvaltningsmyndigheter och deras

tjänstemän

att i god tid underrätta stadsstyrelsens ordförande om förestående

sammanträden och om de ärenden, som därvid skola förekomma;

samt att efter ordförandens anmodan ofördröjligen översända avskrifter

av de vid sammanträdena förda protokoll ävensom tillhandahålla

honom de övriga handlingar och upplysningar, som han kan finna

erforderliga.

Stadsstyrclsens

inseende

över kommunalförvaltningen.

Förvaltningsmyndigheter

nas skyldigheter

gentemot

stadsstyrelsen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung!. Maj;ts Proposition Nr 12.

Stadsstyrelsen

såsom polismyndighet.

Besvär över

stadsstyrelsens

heslut.

Reglementets

konstitutiva

delar.

Om stadsstyrelsen som polismyndighet.

§ 20.

Det allmänna inseendet över stadens polis utövas av stadsstyrelsen.

Chefskapet över polispersonalen tillkommer ordföranden.

Å länsstyrelsen ankommer att vid förfall för ordföranden förordna

annan lämplig person att uppehålla befattningen såsom polischef.

Om besvär över stadsstyrelsen» beslut.

§ 21.

Besvär över stadsstyrelsens beslut må anföras på det sätt och i den

ordning, som stadgats i avseende å överklagande av magistrats beslut.

Om lindring av stadsstyrelsens reglemente.

§ 22.

Väckes fråga om nytt reglemente för stadsstyrelsen eller om ändring

i sådant reglemente, ankomme å stadsfullmäktige att därom göra framställning

hos Kungl. Maj:t, som i ärendet beslutar, i fråga om ändring,

av de i § 1 mom. 2, §§ 2—5, 8, 15—17, 20 och 21 här ovan meddelade

bestämmelser dock först efter riksdagens hörande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition Nr 12.

:st

Förslag

till

Reglemente för städselyrelse med kommunalborgmästare och lagfaren

kommonalrädtnan.

Om stadsstyrelsens sammansättning.

§ I
Stadsstyrelsen

består av en kommunalborgmästare såsom ordförande,

eu lagfaren kommunalrådman och två icke lagfarna kommunalrådmän

jämte två suppleanter för de senare.

§ 2.

Icke lagfaren kommunalrådman eller suppleant för sådan kan ej den

vara, som icke uppnått tjugufem års ålder, ej heller:

a) den, som icke råder över sig och sitt gods;

b) den, som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas

eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den, som är ställd under framtiden

för brott, vilket kan medföra sådan påföljd; samt

c) den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Gift kvinna må ej på den grund, att hon står under mannens målsmanskap,

anses obehörig att vara kommunalrådman eller suppleant för sådan.

§ 3.

Kommunalborgmästare och lagfaren kommunalrådman skola hava

avlagt sådan examen, som berättigar till inträde i rättegångsverken, dock

att till kommunalborgmästare jämväl må utses person, som under längre

Stadsstyrelsews

ledamöter.

Obehörighets
grunder.

Kompetens
villkor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Rätt till avsägelse.

Oförenlighet

med stadsfull

mäktiguppdrag.

Ledigförklarande

av

tjänst.

Utlysande a

kommunalborgmästarral.

38 . Kungi. Maj:ts Proposition Nr 12.

tids utövande av allmän befattning ådagalagt sådan insikt och skicklighet,

som Kungl. Maj:t på framställning av stadsfullmäktige prövar innebära

kompetens till borgmästarbefattning, varom här är fråga.

§ 4.

Den, som blivit vald till icke lagfaren kommunalrådman eller suppleant

för sådan, må kunna avsäga sig uppdraget:

om han icke är boende i staden eller inom dess område;

om han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras

att fullgöra uppdraget;

om han efter fyra års tjänstgöring såsom rådman är i ordning att

avgå;

om han uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av

stadsfullmäktige godkännes.

Yäljes kviuna till icke lagfaren kommunalrådman eller suppleant för

sådan, äger hon när som helst avsäga sig uppdraget.

§ 5.

Stadsstyrelsens ledamöter och suppleanter må icke under den tid de

tillhöra styrelsen vara stadsfullmäktige.

Om val av kommimalborgjnästare och koininunalrådmän.

§ 6.

Uå kommunalborgmästare eller lagfaren kommunalrådman skall tillsättas,

förelägge länsstyrelsen genom anslag och kungörelse i allmänna

tidningarna sökande att inom trettio dagar från kungörandet till länsstyrelsen

ingiva sina ansökningshandlingar. Efter denna tids förlopp skall

länsstyrelsen överlämna ansökningshandlingarna till stadsstyrelsen.

Innan val för upprättande av förslag till kommunalborgmästartjänst

äger rum, skall stadsstyrelsen lämna stadsfullmäktige tillfälle att avgiva

yttrande över de sökandes lämplighet för tjänsten.

§ 7.

Yal för upprättande av förslag till kommunalborgmästartjänst sker

genom samfälld omröstning av stadens vid allmän rådstuga röstberättigade invånare

inför stadsstyrelsen, som härvid äger att anlita erforderliga biträden.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Knngl. Mnj:ts Proposition Nr 12. 39

Kungörelse om valet skall av stadsstyrelsen minst fjorton (lagar förut

offentligen anslås och införas i don eller de i staden utkommande tidningar,

där kallelse till allmän rådstuga intages.

I kungörelsen om valet skall uppgift lämnas å de sökandes namn

samt tillika meddelas, varest ansökningshandlingarna tillandahållas valmännen.

Valet skall utsättas till sådan tid och anordnas på sådant sätt, att

såvitt möjligt samtliga röstberättigade utan svårighet bliva i tillfälle att

deltaga i detsamma.

För valet utgör staden en valkrets, vilken dock, där så i och för

rösternas uppsamlande kräves, skall av stadsstyrelsen uppdelas i lämpligt

antal valdistrikt.

Vid valet lände gällande kommunala röstlängd till efterrättelse.

Rösträtt må utövas endast av den röstberättigade personligen.

§ 8.

Valet sker med slutna sedlar av den beskaffenhet, som för stadsfullmäktigval

är föreskriven.

Valsedel, som ej må förses med partibeteckning, skall innehålla namn

å en, två eller tre till erhållande av tjänsten behöriga personer. Namnen

skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra. Upptager

valsedel namn å någon, som är obehörig eller framgår i avseende å något

där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed åsyftas, anses

sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upptagna flera behöriga

personer än tre, anses de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.

Om sättet för omröstningens verkställande gäller i övrigt i tillämpliga

delar vad om stadsfullmäktigval är stadgat.

§ 9-

För besättande av vart och ett av de tre förslagsrummen skall särskild

sammanräkning av valsedlarna ske.

Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för

det första, såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det

tredje å densamma upptagna namnet. Det namn, som fått högsta röstetalet,

erhåller första förslagsrummet.

Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken icke upptager

det namn, som erhållit första förslagsrummet, på det sätt, som för första

Valdistrikt.

Höstlängd.

Valsedel.

Sammanräk
ning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Valsedlarnas

förvarande.

Tillkännagivande,

av valresultatet.

Besvär över

valet.

Särskilda

föreskrifter

rörande val

av kommunalborgmästare.

40 Kungl. Maj ds Proposition Nr 12.

sammanräkningen stadgats. Valsedel, vilken innehåller det namn, som

uppförts i första förslagsrummet, gäller såsom halv röst för det första

och såsom tredjedels röst för det andra av de återstående namnen. Det

namn, som vid sammanräkningen fått högsta röstetalet, erhåller andra

förslagsrummet.

Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något

av de redan på förslag uppförda namnen, på det sätt, som för första sammanräkningen

stadgats. Valsedel, som upptager ett av dessa namn, gäller

såsom halv röst för det första och såsom tredjedels röst för det andra av

de återstående namnen. ATalsedel, som upptager båda de uppförda namnen,

gäller såsom tredjedels röst för det återstående namnet. Det namn,

som vid den tredje sammanräkningen fått högsta röstetalet, erhåller det

tredje förslagsrummet.

Mellan lika röstetal skiljes genom lottning.

§ 10. ,

De avgivna valsedlarna skola inläggas under försegling och förvaras,

till dess valet vunnit laga kraft; överklagas valet, insändas valsedlarna till

länsstyrelsen.

§ 11-

Å tid och plats, som meddelas i kungörelsen om valet, skall valets

utgång med behörig besvärshänvisning offentligen tillkännagivas genom

uppläsning av det vid rösternas sammanräknande förda protokoll. Med

denna uppläsning är valförrättningen avslutad.

§ 12-

Besvär över valet må anföras och fullföljas i den ordning, som för

besvär över allmänna rådstugans beslut är stadgad.

§ 13-

Särskilda föreskrifter för valet utöver vad detta reglemente innehåller

äger länsstyrelsen meddela.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t.s Proposition Nr 12. 41

§ 14.

fSodan valet ägt ruin, skall det genom detsamma upprättade förslaget

jämte tillhörande handlingar av länsstyrelsen med eget yttrande insändas

till Kungl. Maj:t.

Kommunalborgmästare tillsättes av Kungl. Maj:t medelst fullmakt,

§ 15.

Med val för besättande av ledigvorden koramunalborgmästartjänst må,

där stadsfullmäktige så besluta, anstå under en tid av högst tre år.

§ 16.

Mom. 1. Lagfaren kommunalrådman utses av stadsfullmäktige. Fullmakt

för honom utfärdas av länsstyrelsen.

Mom. 2. Icke lagfarna kommunalrådmän jämte suppleanter för dem

väljas av stadsfullmäktige för eu tid av fyra år. Valet skall ske proportionellt

på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av minst så

många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes

antal delas med det antal personer, valet avser, ökat med 1.

Vid valet skall, där det ej sker proportionellt, ordningen mellan

suppleanterna särskilt bestämmas.

Vid icke lagfaren kommunalrådmans avgång före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång skall kommunalborgmästaren till ordinarie sådan rådman

inkalla den suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda

ordning är i tur att inträda.

Förordnande för icke lagfaren kommunalrådman utfärdas av länsstyrelsen.

Om avlöning, avsked och pension.

§ 17-

Kommunalborgmästaren och lagfarne kommunalrådmannen skola av

staden åtnjuta årlig avlöning med belopp, som av Kungl. Maj:t efter stadsfullmäktiges

förslag fastställas. Härav skola två tredjedelar betraktas som

lön och återstoden som tjänstgöringspenningar.

Frågor om arvoden åt de icke lagfarna kommunalrådmännen avgöras

av stadsfullmäktige.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 11 Käft. (i

Kommunalborgmästaren

tillsättning.

Anstånd med

besättande av

ledig kommunalborgmästartjänst.

Val av kornmunalrådnuin.

Avlöning.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

A»sked.

Pension.

Semester.

Knngl. Maj:ts Proposition Nr 12.

§ 18-

Ansökan om avsked från kommunalborgmästartjänst prövas av

Kungl. Maj:t.

Innehavare av sådan tjänst är skyldig att avga

a) vid fyllda 67 levnadsår, Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med

avskedet anstå, därest och så länge befattningsinnehavaren prövas kunna

i sin befattning på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock

icke längre än till fyllda 70 år;

b) där han träffats av olycksfall i tjänsten, som finnes för framtiden

medföra oförmåga till tjänstgöring; och

c) där han, utan att hava uppnått 67 levnadsår, under fem på varandra

följande år i följd av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd

att tjänstgöra och finnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen.

Yad här är stadgat om kommunalborgmästare, skall ock gälla beträffande

lagfaren kommunalrådman, dock att den befattning, som i fråga

om kommunalborgmästartjänst tillkommer Kungl. Maj.t, beträffande lagfaren

kommunalrådmanstjänst utövas av länsstyrelsen.

§ 19-

Kommunalborgmästaren och lagfarne kommunalrådmannen äro berättigade

att vid avgång från befattningen åtnjuta pension av staden, därest

de icke förverkat befattningen eller avgå utan att vara därtill skyldiga.

Vid avgång från befattningen på grund av stadgandena i § 18 a) och

b) utgår pensionen med lönens fulla belopp.

Yid avgång från befattningen av annan anledning utgår pensionen

med så stor del av lönen, som motsvarar förhållandet mellan antalet tjänstår

och trettio, dock högst med lönens fulla belopp, varvid skall iakttagas,

att pensionen vid avgång av anledning, som i § 18 c) sägs, ej i något

fall må understiga tre fjärdedelar av lönen.

Om semester och annan ledighet samt om stadsstyrelsens tjänsteförhållanden i öyrigt.

§ 20.

Kommunalborgmästaren och lagfarne kommunalrådmannen äga årligen,

när sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, med bibehållande

av sina avlöningsförmåner oavkortade, åtnjuta semester, vardera

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds Proposition Nr 12. 43

under en och eu halv månad, enligt fördelning, som av länsstyrelsen efter

stadsstyrelsens hörande fastställes.

§ 21.

Annan ledighet än semester äger stadsstyrelseu själv bevilja sina

ledamöter, kommunalborgmästaren dock högst fjorton (lagar varje gång.

A länsstyrelsen ankommer att efter stadsstyrelsens och drätselkammarens

hörande bevilja kommunalborgmästaren längre tjänstledighet.

Vid tjänstledighet på grund av sjukdom äro kommunalborgmästaren

och lagfarne kommunalrådmannen berättigade att uppbära hela lönen. Vid

annan ledighet, som i denna paragraf sägs, äro de pliktiga att utöver sina

tjänstgöringspenningar avstå så stor del av lönen, som erfordras för befattningens

uppehållande eller eljest av länsstyrelsen efter stadsstyrelsens

hörande prövas skäligt.

§ 22.

Mom. 1. Varder kommunalborgmästartjänst ledig, eller åtnjuter kommunalborgmästaren

tjänstledighet under längre tid än fjorton dagar, eller

utövar han av annan anledning ej sin befattning, ankommer å länsstyrelsen

att efter stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens hörande förordna om

befattningens uppehållande, intill dess ordinarie innehavare blivit tillsatt

eller kommunalborgmästaren återinträtt i tjänst.

Mom. 2. Vid sådan tjänstledighet, som enligt § 21 här ovan stadsstyrelsen

äger bevilja, eller vid tillfälligt förfall skall kommunalborgmästarens

befattning uppehållas av lagfarne kommunalrådmannen.

Mom. 3. Om vikarie för kommunalborgmästaren i dennes egenskap

av polischef gäller vad härom nedan i § 43 stadgas.

Mom. 4. Vid förfall för lagfarne kommunalrådmannen skall hans

befattning uppehållas av kommunalborgmästaren eller, där denne är hindrad,

den som stadsstyrelsen därtill förordnar.

§ 23.

Kommunalborgmästaren och lagfarne kommunalrådmannen må icke,

utan särskilt medgivande av länsstyrelsen efter stadsfullmäktiges hörande,

innehava annan allmän eller enskild tjänst. Ej heller må kommunalborgmästaren

sysselsätta sig med enskilda uppdrag av den beskaffenhet eller

omfattning, att de kunna inverka hinderligt på tjänstens utövning.

Annan ledighet

än semester.

Vikarie.

Förbud mot

bisysslor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jäv.

Stadsstyrelsens

tjänstebiträden.

Skyldighet att

underkasta sig

förändrad

tjänstgöring.

Tulen för

stadsstyrelsens

sammanträden.

Beslutförhet.

Omröstning.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.

Utan hinder av vad sålunda stadgats må, där så finnes lämpligt,

lagfarne kommunalrådmannen tillika vara stadsfogde.

§ 24.

I fråga om jäv mot ledamot av stadsstyrelse gäller vad om jäv mot

domare är stadgat.

§ 25.

Frågor om vilka tjänstebiträden stadsstyrelsen skall hava till sitt förfogande,

så ock om deras avlöning samt om anslag till stadsstyrelsens

övriga utgifter avgöras av stadsfullmäktige.

Stadsstyrelsen antager och entledigar sina tjänstebiträden.

§ 26.

Kommunalborgmästaren och lagfarne kommunalrådmannen ävensom

stadsstyrelsens tjänstebiträden skola vara underkastade den förändrade

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en omorganisation

av stadsstyrelsen kan varda i behörig ordning stadgad.

Om stadsstyrelsens sammanträden samt om sättet för ärendenas handläggning’.

§ 27.

Stadsstyrelsen sammanträder å därför bestämt rum minst två gånger i

månaden å dag och tid, som i slutet av varje år för det nästkommande

av stadsstyrelsen utsättas, samt i övrigt efter kommunalborgmästarens kallelse

så ofta det erfordras.

Underrättelse om de ordinarie sammanträdena skall i början av varje

år införas i den eller de i staden utkommande tidningar, där kallelse till

allmän rådstuga intages, samt anslås å yttre dörren till stadsstyrelsens

lokal.

§ 28.

Ärende, som tillhör stadsstyrelsens samfällda handläggning, må ej till

avgörande företagas, där ej minst tre av dess ledamöter äro tillstädes.

Yid omröstning skall den mening vara stadsstyrelsens beslut, som

efter jämkning, där sådan erfordras och kan ske, omfattas av flertalet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj ds Proposition Nr 12• 45

Falla rösterna lika för skilda meningar, skall den gälla, som kommunalborgmästaren

biträder.

g 29.

Vid stadsstyrelseus sammanträden skall föras protokoll, upptagande,

jämte anteckning om närvarande ledamöter, de ärenden som förekomma

till handläggning och därvid fattade beslut. Önskar ledamot i protokollet

angiva sin särskilda mening jämte skälen för denna, skall densamma,

skriftligen avfattad, avlämnas senast vid protokollets justering.

Protokollet skall justeras senast vid nästföljande sammanträde.

Protokoll och diarium må, i den män så finnes lämpligen kunna ske,

föras gemensamt.

§ 30.

Såsom ordförande i stadsstyrelsen åligger det kommunalborgmästaren

att vaka över ärendenas snabba och ordentliga handläggning;

att bereda och föredraga de ärenden, som ankomma på°stadsstyrelsens

samfällda provning och ej tillhöra annan ledamots eller tjänstemans handläggning;
samt

att tillse, att besluten behörigen verkställas.

§ 31.

Mom. 1. Lagfarne kommunalrådmannen är stadsstyrelsens sekreterare

1 denna egenskap åligger det honom

att mottaga till stadsstyrelsen inkommande handlingar och vederbör1.

gen anteckna dem i särskilt diarium, vari jämväl i varje ärende vidtagna

åtgärder skola i korthet angivas;

att föra stadsstyrelsens protokoll;

avgivas- UPPSätta försla§ ti]1 de utlåtanden, som skola av stadsstyrelsen

att ombesörja stadsstyrelsens brevväxling samt från stadsstyrelsen utgående

expeditioner;

att införa koncept till eller kopior av stadsstyrelsens skrivelser i särskild

brevbok, där icke skrivelsens innehåll med nödig fullständighet framgår

äv manet;

att föra handelsregistret, förteckningen över näringsidkare och andra

Protokoll.

Kommunal

borgmästarens

åliggan(len.

Lagfarne

kommunal
rådmannens
åligganden.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj.ts Proposition Nr 12.

register, som skola föras av stadsstyrelsen, samt ombesörja vad därmed

äger sammanhang;

att uppsätta och expediera de statistiska uppgifter, som skola av

stadsstyrelsen avgivas;

samt att vårda stadsstyrelsens arkiv och hålla förteckning över däri

förvarade handlingar;

Mom. 2. Lagfarne kommunalrådmannen åligger vidare

att utöva den närmaste tillsynen över kronouppbörds-, mantalsskrivnings-

och taxerings väsendet;

att förrätta ekonomiska besiktningar å allmänna hus och byggnader;

att efter fördelning mellan samtliga kommunalrådmännen hålla syner

och dylika förrättningar;

att vara notarius publicus;

samt att i allmänhet efter kommunalborgmästarens anvisning biträda

vid de administrativa bestyr, som ankomma å stadsstyrelsen.

Överenskommelse

om

annan fördelning

av

ärenden.

§ 32.

Överenskommelse om annan fördelning av ärendena än den här ovan

stadgade må med stadsstyrelsens bifall kunna träffas mellan vederbörande

ledamöter, där sådan överenskommelse icke strider mot lag eller författning.

§ 33.

De icke lag- Mellan de icke lagfarna kommunalrådmännen må göromålen fördelas

mwnalråd- på sätt stadsstyrelsen finner lämpligt.

männens

åligganden.

§ 34.

Mottagnings- Ivommunalborgmästaren och lagfarne kommunalrådmannen skola, där

de icke äro av andra tjänstegöromål hindrade, varje söckendag å tid, som

genom anslag kungöres, vara för allmänheten tillgängliga å sina tjänsterum.

§ 35.

Lösen. Ledamot av stadsstyrelsen är berättigad att för de expeditioner, som

av honom utfärdas, åtnjuta författningsenlig lösen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kung}. Majt. ts Proposition Nr 12.

§ 36.

För ombesörjande av de med kronouppbörden, bötesredogörelsen, mantalsskrivnings-

och taxeringsväsendet sammanhängande göromål ävensom

för upprättande av röstlängder skall finnas en kronokassör, för vilken

stadsstyrelsen äger utfärda instruktion.

§ 37.

De till stadsstyrelsens handläggning hörande ärenden avgöras antingen

av stadsstyrelsen samfällt eller av kommunalborgmästaren ensam,

denne dock obetaget att, där han så finner nödigt, till samfälld prövning

hänskjuta jämväl sådant å stadsstyrelsen ankommande ärende, som tillhör

hans självständiga beslutanderätt.

§ 38.

Stadsstyrelsens belutanderätt utövas samfällt i frågor angående

utfärdande, ändring eller upphävande av komraunalstadgar och andra

allmänna föreskrifter, avsedda att inom staden tillämpas;

hållande av allmän rådstuga;

förrättande av val;

anmärkning mot röstlängd eller mot debiterings- och uppbördslängd;

övervakande att de av stadsfullmäktige lagenligt fattade beslut bringas

till verkställighet samt vägran av handräckning härutinnan, då verkställighet

jämlikt förordningen om kommunalstyrelse i stad ej får ske;

förslag till stadens utgifts- och inkomststat;

yttranden i anledning av besvär över stadsstyrelsens eller annan kommunal

myndighets åtgärd eller beslut;

organisationen av stadsstyrelsen underlydande verk, däri inbegripet

grunderna för tjänstepersonals anställning, befordran, avsked och bestraffning

samt för dess tjänstgöring (instruktion och arbetsordning);

tillsättning av tjänster, ådömande av annan bestraffning än varning,

avsked;

val av ledamot i byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd, ävensom val

till andra kommunala förtroendeposter, i den mån sådant val ankommer å

stadsstyrelsen;

samt i allmänhet ärenden av större vikt eller principiell innebörd.

Ärenden, vilka stadsstyrelsen jämlikt gällande författningar angående

försäljning av rusdrycker, tillagade alkoholfria drycker samt svagdricka

Kronokassör.

Uppdelning

av stadsstyrelsens

beslutanderätt.

Ärenden tillhörande

stadsstyrelsens

samfällda beslutanderätt.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Ärenden tillhörande

kommunalborgmästarens

beslutanderätt.

Kommunalborgmästarens

tillsyn

över korum urialförvaltningen.

Kommunalborgmästarens

befatt

ning med

stadras ombudsmanna

göromål.

48 Kungl. May.ts Proposition Nr 12.

har att handlägga, tillhöra stadsstyrelsens samfällda beslutanderätt, dock

att kommunalborgmästaren ensam må besluta, då fråga är om tillfälliga

förfoganden, särskilt sådana, som stå i omedelbart samband med anmälan

eller tillstånd jämlikt § 13 ordningsstadgan för rikets städer.

§ 39.

Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas av kommunalborgmästaren ensam

i alla andra frågor än dem, som enligt § 38 ankomma å stadsstyrelsen

samfällt, och särskilt i sådana, som angå den löpande förvaltningen eller

avse tillämpning av allmänna föreskrifter å särskilda fall, ävensom i andra

ärenden av natur att påkalla ett omedelbart avgörande.

Om stadsst) rclseus befattning med kommunalförvaltningen.

§ 40.

Stadsstyrelsens inseende över den kommunala förvaltningen utövas

närmast av kommunalborgmästaren.

I detta hänseende åligger det kommunalborgmästaren särskilt

att närvara vid stadsfullmäktiges och drätselkammarens samt, där så

ske kan, jämväl de övriga för särskilda ändamål tillsatta styrelsernas sammanträden,

med rätt att deltaga i överläggningarna och därvid framställa

yrkanden samt att få sin särskilda mening till protokollet antecknad;

att tillse, att alla på stadsfullmäktiges eller de särskilda förvaltningsstyrelsernas

prövning beroende ärenden vederbörligen beredas och föredragas;
att

öva tillsyn över de kommunala myndigheternas brevväxling, över

diariers, protokolls- och brevböckers ordentliga förande samt över vården

av stadens arkiv och handlingar;

att vid utövningen av sin befattning fästa vederbörandes uppmärksamhet

på vad lag och författning bjuda;

samt att i allmänhet med uppmärksamhet följa förvaltningens gång

och utan tidsutdräkt vidtaga de åtgärder samt lämna de upplysningar och

råd, som han härvid kan finna nödiga.

§ 41.

Det åligger kommunalborgmästaren att, efter anmodan av stadsfullmäktige,

drätselkammaren eller annan förvaltningsstyrelse, verkställa utledning

företrädesvis i ärenden av rättslig natur, uppsätta förslag till kon
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.Is Broposition Nr 12. 49

trakt och andra rättsliga handlingar, fora stadens talan inför domstol och

andra myndigheter samt i allmänhet övervaka, att kommunens rättigheter

behörigen iakttagas.

4? 42.

I syfte att underlätta stadsstyrelsens inseende över kommunalförvaltningen

åligger det vederbörande förvaltningsmyndigheter och deras tjänstemän:
att

i god tid underrätta kommunalborgmästaren om förestående sammanträden

och om de ärenden, som därvid skola förekomma;

samt att efter kommunalborgmästarens anmodan ofördröjligen översända

avskrifter av de vid sammanträdena förda protokoll ävensom tillhandahålla

honom de övriga handlingar och upplysningar, som han kan

tinna erforderliga.

Om stadsstyrelsen såsom polismyndighet.

§ 43.

Det allmänna inseendet över stadens polis utövas av stadsstyrelsen.

Chefskapet över polispersonalen tillkommer kommunalborgmästareu.

A länsstyrelsen ankommer att vid förfall för kommunalborgmästaren

förordna annan lämplig person att uppehålla befattningen såsom polischef.

Om besvär över stadsstyrelsens beslut.

§ 44.

Besvär över stadsstyrelsens beslut må anföras på det sätt och i den

ordning, som stadgas i avseende å överklagande av magistrats beslut.

Om ändring av stadsstyrelsens reglemente.

§ 45.

Väckes fråga om nytt reglemente för stadsstyrelsen eller om ändring

i sådant reglemente, ankomme å stadsfullmäktige att därom göra

framställning hos Kungl. Maj:t, som i ärendet beslutar, i fråga om ändring

av de i §§ 2—17, 24, 37—39, 43 och 44 här ovan meddelade bestämmelser

dock först efter riksdagens hörande.

Förvaltningsmyndigheter

nas skyldigheter

gentemot

stadsstyrelsen.

Stadens polis

Besvär över

stadsstyrelsens

beslut.

Reglementets

konstitutiva

delar.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 11 haft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:429 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 2 i förordningen den 6 augusti 1894 s. 2 i texten
  2. SU 1920:180 Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag för gäl, dande av statsbidrag till avlönande av kommunalborgmästare, m. fl. s. 18 i texten
  3. BevU 1920:40 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående ma s. 2 i texten
  4. 1LU 1920:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § utsökning slag en. s. 2 i texten
  5. Rskr. 1920:57 Skrivelse till Konungen i anledning av Knmgl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i sta s. 5 i texten

Visa alla 6