Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordningar om ändrad lydelse av § 3 i förordningen om frihamn den 15 november 1907 samt om ändrad lydelse av § 4 i förordningen om frilager den 20 december 1912

8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:120, Med förslag till förordningar om ändrad lydelse av § 3 i förordningen om frihamn den 15 november 1907 samt om ändrad lydelse av § 4 i förordningen om frilager den 20 december 1912

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 120.

I

Nr 120.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordningar

om ändrad lydelse av § 3 i förordningen om

frihamn den 15 november 1907 samt om ändrad lydelse

av § 4 i förordningen om frilager den 20 december

1912; given Stockholms slott den 13 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

tinansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av § 3 i förordningen om frihamn

den 15 november 1907; samt

2) förordning om ändrad lydelse av § 4 i förordningen om frilager

den 20 december 1912.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 100 käft. (Nr 120.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.is proposition Nr 120.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av § 3 i förordningen den 15 november

1907 om frihamn.

Härigenom förordnas, att § 3 i förordningen den 15 november

1907 om frihamn skall hava följande ändrade lydelse:

§ 3.

Tillstånd att inrätta frihamn, vilket jämväl innefattar rätt att driva

anstalten, kan beviljas:

stadskommun; och

för ändamålet bildat aktiebolag, vars styrelse skall bestå av här i

riket bosatta svenska undersåtar och däri samtliga delägare skola vara

antingen svenska undersåtar eller ock sådana svenska aktiebolag, vilka

jämlikt 2 § i lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten

att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag äga utan

särskilt tillstånd förvärva fast egendom.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen

enligt därå meddelad uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj:ts proposition Nr 120.

3

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av § 4 i förordningen den 20 december

1912 om frilager.

Härigenom förordnas, att § 4 i förordningen den 20 december

1912 om frilager skall hava följande ändrade lydelse:

§ 4.

Tillstånd att inrätta frilager, vilket jämväl innefattar rätt att driva

anstalten, kan beviljas:

stadskommun; och

för ändamålet bildat aktiebolag, vars styrelse skall bestå av här i

riket bosatta svenska undersåtar och däri samtliga delägare skola vara

antingen svenska undersåtar eller ock sådana svenska aktiebolag, vilka

jämlikt 2 § i lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten

att förvärva fast egendom elier gruva eller aktier i vissa bolag äga

utan särskilt tillstånd förvärva fast egendom.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen

enligt därå meddelad'' uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 120.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 februari

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner.

Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde:

Enligt § 3 i förordningen om frihamn den 15 november 1907

(Svensk författningssamling nr 117) och § 4 i förordningen om frilager

den 20 december 1912 (Svensk författningssamling nr 351) kan tillstånd

att inrätta frihamn respektive frilager, vilket tillstånd jämväl innefattar

rätt att driva anstalten, beviljas dels stadskommun dels för ändamålet

bildat aktiebolag,^ däri samtliga delägare äro svenska undersåtar och

\ ars styrelse består av här i riket bosatta svenska undersåtar.

o Vid behandling inom finansdepartementet av ansökningar om

tillstånd, som nu avses, har förekommit anledning till övervägande,

huruvida icke åt berörda författningsrum borde givas en förändrad avfattning,

som icke uteslöte möjlighet jämväl för aktiebolag att under

vissa förutsättningar ingå såsom delägare i frihamns- och frilagersbolag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 120.

Innan jag närmare berör frågan om sådana författningsändringar,

ber jag få lämna en redogörelse för tillkomsten av nyss återgivna stadganden

i frihamns- och frilagersförordningarna.

Det förslag till förordning om frilager och frihamn, som den 22

juni 1895 avgavs av 1894 års frilagers- och frihamnskommitté, innehöll

i § 5 stadganden därom, att tillstånd till inrättande av frihamn kunde

beviljas stadskommun ävensom aktiebolag, däri samtliga delägare vore

svenska undersåtar och vars styrelse bestode av här i riket bosatta

svenska undersåtar, medan tillstånd till inrättande av frilager kunde

lämnas dels stadskommun, dels sådant aktiebolag, som nyss nämnts, dels

handelsbolag, däri envar bolagsman vore bär i riket bosatt svensk undersåte,

dels ock slutligen enskild här i riket bosatt svensk undersåte, som

vore berättigad att i Sverige idka handel eller annan näring, med vars

utövande följde skyldighet att föra handelsböcker.

I motiveringen till förslaget anförde kommittén följande:

»Med stadgandena i denna paragraf avses huvudsakligen att vinna säkerhet

för att frilager och frihamn ej må komma att ägas av utlänning. Val anser kommittén

mycket sannolikt, att även utan dessa stadganden detta ej skulle bliva händelsen,

då på grund av de föreslagna bestämmelserna därom, att taxor å avgifter

för begagnande av frilager och frihamn skola av offentlig myndighet fastställas,

anläggandet av dessa anstalter icke lärer kunna bliva, såsom affär betraktat, synnerligen

eftersträvansvärt. Men detta oaktat har kommittén ansett de i paragrafen

intagna stadganden lämpligen böra meddelas till beredande av ökad trygghet i angivna

hänseendet.

Då det fordras att, därest aktiebolag skall förvärva tillstånd att inrätta frilager

eller frihamn, samtliga aktieägare skola vara svenska undersåtar, varder

därav en uppenbar följd, att i bolagsordningen för aktiebolaget måste finnas

föreskrift om att aktierna skola vara ställda till viss man. Stadgandet har tillkommit

huvudsakligen med avseende å frihamn.

Då vidare uppställts det villkor, att enskild man skall för vinnande av tillstånd

att inrätta frilager vara berättigad här i riket idka handel eller aiman näring,

har detta skett förnämligast i syfte att det måtte kunna åläggas honom föra

handelsböcker. Frilager lärer för övrigt icke komma att inrättas av enskild man,

utan att han, åtminstone huvudsakligen, också själv ämnar begagna sig av detsamma

för egen rörelse.

Det har ansetts icke kunna ifrågakomma, att en sådan anläggning som en

frihamn åstadkommés av ett handelsbolag eller enskild man.»

De för frilager sålunda ifrågasatta stadgandena upptogos i ett på

grundvalen av kommitténs förslag inom finansdepartementet upprättat

förslag till förordning om frilager, som Kungl. Maj:t i proposition den

15 december 1899 (nr 2) föreslog 1900 års riksdag att antaga. Förslaget

ledde emellertid icke till utfärdande av bestämmelser i ämnet, vid

Historik.

1894 års frilagers-

och

frihamuakommitté.

1900 års

riksdag

s. 6 Kontrollera mot PDF

1907 års

riksdag.

6 Kungl■ Maj:ts proposition Nr 120.

det förhållande att riksdagens kamrar icke uppnådde enighet i frågan,

huruvida frilagersinstitutionen borde införas i vårt land eller icke.

I proposition den 21 mars 1907 (nr 109) framlade Kungl. Maj:t

för nämnda års riksdag inom finansdepartementet utarbetade förslag till

särskilda förordningar angående frihamn och frilager, huvudsakligen

grundade på motsvarande delar av de förslag, som upprättats av 1894

års kommitté, ävensom vad angår frilager på det vid 1900 års riksdagframlagda

förslaget till förordning om frilager. De i dessa nya förslagförekommande

stadganden om rätt att inrätta frihamn respektive frilager

inneburo, att tillstånd till inrättande av vederbörande anstalt,

vilket jämväl skulle innefatta rätt att driva denna, endast finge beviljas

stadskommun eller för ändamålet bildat aktiebolag, däri samtliga delägare

vore svenska undersåtar och vars styrelse bestode av här i riket

bosatta svenska undersåtar. Frånsett de tvenne kompletteringarna om

omfattningen av ifrågavarande tillstånd och om ändamålet med omförmälda

aktiebolags bildande, hade man således beträffande frihamn följt

kommitténs förslag i frågan men vad angår frilager låtit den enligt

tidigare förslag handelsbolag och enskild person tillkommande rätt att

erhålla koncession bortfalla.

Sistberörda förändring hade vidtagits i anledning- av ett av kommerskollegium

och generaltullstyrelsen gemensamt den 25 januari 1907

till Kungl. Maj:t avgivet utlåtande, därvid tillika överlämnats yttranden,

som dels genom kommerskollegii försorg inhämtats från handels- och

sjöfartsnämnderna samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och

Malmö dels ock på anmodan av generaltullstyrelsen avgivits av åtskilliga

tullmyndigheter.

f samma utlåtande ifrågasatte ämbetsverken — i anledning av vad

i några av de till kommerskollegium inkomna yttrandena anförts —

med avseende å de aktiebolag, vilka borde tillerkännas rätt att kunna

erhålla tillstånd till inrättande och drivande av frihamn, att denna rätt

skulle tillkomma »för ändamålet bildat aktiebolag, vars styrelse består

av här i riket bosatta svenska undersåtar och vari andra delägare icke

må finnas än svenska undersåtar eller aktiebolag, vars alla delägare

skola vara svenska undersåtar».

I yttrandena av handels- och sjöfartsnämnden i Göteborg samt

handelskamrarna i Göteborg och Malmö yrkades i syfte att underlätta

anskaffandet av det för en frihamnsanläggning erforderliga kapital, att

frihamn skulle kunna anläggas jämväl av aktiebolag, i vilket annat

aktiebolag inginge såsom delägare, under förutsättning att sistnämnda

bolags alla styrelsemedlemmar vore svenska undersåtar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Maj:ts proposition Nr 120.

De sålunda framkomna tvenne förslagen till lindring i villkoren

för aktiebolags rätt till inrättande och drivande av frihamn föranledde

enligt det vid förutnämnda kungl. proposition den 21 mars 1907 fogade

statsrådsprotokoll (sid. 84) följande uttalande av dåvarande chefen för

finansdepartementet:

»Att — — — beträffande det bolag, som eventuellt skulle kunna ingå såsom

delägare i frihamnsbolag, inskränka kravet på svenskt medborgarskap till att gälla

endast styrelsemedlemmarna synes mig icke lämpligt. Ämbetsverkens förslag åter

synes ej tillgodose de önskemål, som i detta avseende framställts av handelns representanter;

och har vid sådant förhållande det förevarande stadgandet ansetts höra

avfattas i överensstämmelse med förut framlagda förslag.»

Med anledning av nyssberörda proposition meddelade riksdagen i

skrivelse den 24 maj 1907 (nr 183), att riksdagen antagit en förordningom

frihamn men däremot ansett, att frilager icke borde för det dåvarande

inrättas. Nu nämnda förordning — sedermera utfärdad den 15

november 1907 (nr 117) och fortfarande gällande — upptog oförändrat

det i Kungl. Maj:ts författningsförslag förekommande stadgandet om tillstånd

till inrättande och drivande av frihamn.

Det vid 1907 års riksdag behandlade förslaget till förordning om

frilager framlades efter en del smärre omredigeringar i proposition den

22 mars 1912 (nr 121) ånyo för riksdagen. Bestämmelserna om rätt

till erhållande av koncession hade icke underkastats någon förändring.

De kommo ock att inflyta i den förordning om frilager, som, byggd på

här omnämnda förslag, antogs av riksdagen enligt skrivelse den 28

maj 1912 (nr 218). Förordningen utfärdades den 20 december 1912

nr 351) och gäller ännu.

Av nu lämnad redogörelse för den hittills förekomna behandlingen

av frågan om, vilka lämpligen borde tillerkännas rätt att kunna erhålla

tillstånd till inrättande och drivande av frihamn eller frilager, framgår,

att redan tidigt från handels- och sjöfartshåll framförts önskemål, avsedda

att underlätta bildandet av aktiebolag för handhavande av frihamnsanläggning.

I sådant syfte har påyrkats utfärdande av stadganden,

varigenom i dylikt frihamnsbolag skulle såsom delägare få förekomma

icke blott enskilda svenska undersåtar utan även aktiebolag med uteslutande

svenska undersåtar såsom styrelsemedlemmar. De ämbetsmyndigheter,

som uttalat sig i anslutning till detta yrkande, hava icke

haft något i princip att invända mot aktiebolags upptagande såsom delägare

i frihamnsbolag men synbarligen ansett tillräcklig- trygghet för

utestängande därvid av utländskt inflytande å frihamnsdriften ej vara

1912 års

riksdag.

Departe
menttchefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 120.

att vinna, med mindre såsom villkor för upptagandet bestämdes, att

såväl styrelsemedlemmarna som aktieägarna i delägarbolaget vore svenska

undersåtar.

Då nu, sedan bildandet av aktiebolag för drivande av frihamnsrörelse

blivit verklighet, under hand ånyo framförts önskemål om åvägabringande

i en eller annan form av förändringar i frihamnslagstiftningen,

som skulle bereda möjlighet även för aktiebolag att ingå såsom delägare

i frihamn sbolag, anser jag med hänsyn till angelägenheten av frihamnsinstitutionens

utveckling dessa önskemål icke kunna lämnas utan beaktande.

Därvid torde hänsyn böra tagas till den omständigheten, att

inom annat område av lagstiftningen numera åtgärder vidtagits till förebyggande

av utländskt inflytande inom vissa aktiebolag. Det synes

sålunda lämpligt att såsom delägare i frihamnsbolag godkänna sådana

aktiebolag, vilka jämlikt lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa

bolag äro befogade till dylikt förvärv.

Vad jag nu nämnt i fråga om frihamnarna är givetvis tillämpligt

jämväl på frilagren, vilka med avseende å sin uppgift och verksamhet

stå de förra synnerligen nära. Vidtagande av förändringar i frilagers - lagstiftningen av enahanda innebörd som den nyss återgivna synes mig

alltså erforderlig.

I överensstämmelse med vad jag anfört hava inom finansdepartementet

utarbetats förslag till särskilda förordningar dels om ändrad

lydelse av § 3 i förordningen om frihamn den 15 november 1907 dels

om ändrad lydelse av § 4 i förordningen om frilager den 20 december

1912; och synas dessa förordningar böra omedelbart träda i kraft.

Sedan departementschefen härefter föredragit de omförmälda författningsförslagen,

hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte

i proposition föreslå riksdagen antaga samma förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj: t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition i ämnet till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bilagan litt.. . . vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Birger Looström.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:123 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordningar om ändrad lydelse av § 3 i förordningen om frihamn den 15 novemb s. 15 i texten