Sök i Ratio Lex

Angående registratorn E. Rahmns uppförande å allmänna indragningsstaten

1920-02-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:125, Angående registratorn E. Rahmns uppförande å allmänna indragningsstaten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.ts Proposition Nr 125.

1

Nr 125.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående registratorn

E. Rahmns uppförande å allmänna indragningsstaten;

given Stockholms slott den 20 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kung]. Maj:t härmed föreslå riksdagen

besluta,

att registratorn i sjöförsvarsdepartementet Elis Rakmn skall den

1 juli 1920 uppföras å allmänna indragningsstaten, med rätt för honom

att uppbära de avlöningsförmåner å tillhopa 6,913 kronor 55 öre, för

år räknat, av vilka han vid överflyttningen är i åtnjutande, därvid beträffande

dyrtidstillägg åt Rahmn skall, så länge han innehar berörda

avlöningsförmåner, gälla vad om dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst vid överflyttningen är eller därefter må bliva stadgat,

dock med skyldighet för Rahmn ej mindre att, i händelse han efter

överflyttningen till indragningsstaten erhåller annan ordinarie befattning

å rikets, riksdagens eller kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna

å indragningsstaten, såvida de understiga eller äro lika

med de nya avlöningsförmånerna, samt, därest avlöningsförmånerna å

indragningsstaten överstiga berörda nya avlöningsförmåner, vidkännas

mot de senare svarande avdrag, än även att, när han, kvarstående å

indragningsstaten, uppnått 65 levnadsår, från och med månaden näst

därefter åtnöjas med pension å indragningsstat, motsvarande den del

av de till honom å indragningsstaten utgående avlöningsförmåner, som

är att hänföra till lön och ålderstillägg, eller 3,500 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 103 käft. (Nr 125.)

611 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 125.

Utdrag av protokollet över sj oför sv ar sär end en, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 februari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena H eden ek,

Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Olsson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anförde

chefen för sjöförsvarsdepartementet, statsrådet friherre Palmstierna

följande.

Sedan 1919 års lagtima riksdag bifallit en av Kungl. Maj:t till

nämnda riksdag avlåten proposition (nr 359) med förslag till lag om

statsdepartementen, vilket förslag innebar en i väsentliga avseenden

ändrad departementsindelning, utfärdades den 19 juni 1919 lag i ämnet.

Denna lag upptager i enlighet med Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut

bland i lagen angivna nio departement ett försvarsdepartement för försvarsväsendet

till lands och sjöss.

I proposition (nr 3) till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t

därefter framlagt förslag till definitiv organisation av departementen

enligt den njm, departementsindelningen och till stater för dem, att, såvitt

försvarsdepartementet angår, gälla från och med den 1 juli 1920.

Från och med nämnda dag skola sålunda jämlikt Kungl. Maj:ts av riksdagen

numera godkända förslag de nuvarande lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

uppgå i det nya försvarsdepartementet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Proposition Nr 125.

3

Föredragande departementschefen har i förenämnda proposition (nr 3)

till innevarande års riksdag anfört bland annat, att i det nya försvarsdepartementet

givetvis endast eu registrator borde finnas anställd.

En av de i lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen nu anställda två

registratorerna bleve alltså övertalig. Beträffande registratorni sistnämnda

departement Elis Rahmn, vilken kvarstode å gammal stat, komme han att

redan den 16 juli 1921 inträda i pensionsåldern. Föredragande departementschefen

ansåge vid sådant förhållande, att det, ehuru man kunde

ifrågasätta, huruvida icke nämnda tjänsteman borde uppföras å övergångsstat,

i detta fall vore lämpligare att överföra honom å indragningsstat

under den korta tid, som förflöte, innan han bleve berättigad

att åtnjuta pension. Härom torde Kungl. Maj:t vilja, efter framställning

av chefen för sjöförsvarsdepartementet, till riksdagen avlåta proposition.

Med anledning härav har jag genom ämbetsskrivelse den 7 februari

1920 anmodat statskontoret att inkomma med förslag till de villkor och

bestämmelser, som för Ralnnns uppförande å allmänna indragningsstaten

från och med den 1 juli 1920 funnes erforderliga, samt alt därvid

avgiva det yttrande i ärendet, vartill ämbetsverket kunde finna anledning;

och-har statskontoret till svar härå i skrivelse den 13 i samma

månad anfört följande.

Då Rahmn till följd av ändrad organisation av statsdepartementen

icke längre kunde bibehållas i utövningen av sin tjänst, utan komme

alt från ingången av juli månad år 1920 överflyttas å indragningsstat,

måste det anses riktigt — liksom det även överensstämde med vad i

liknande fall förut tillämpats — att honom tillförsäkrades att intill uppnådd

pensionsålder tillgodonjuta de avlöningsförmåner, som nu tilikomme

honom i tjänsten. Enligt vad statskontoret inhämtat, vore Rahmn, som

kvarstode å gammal stat, i åtnjutande av följande avlöningsförmåner,

nämligen:

lön.....................................................................................

ålderstil lägg .....................................................................

tjänstgöringspenningar ..................................................

provisoriskt avlöningstillägg (efter avdrag av 200

motsvarande pensionsavgift)................................

tillfällig avlöningsförbättring .......................................

ersättning för mistade sportelinkomster ................

eller tillhopa.......................................................................

vartill komme dyrtidstillägg enligt vad därom vore särskilt stadgat.

......... kr.

2,500: —

........ »

1,000: -

......... »

1,500: —

anor,

...... 2)

1,000: —

...... ))

900: —

......... »

13: 55

......... kr.

6,913: 55,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 125.

Samtliga förenämnda avlöningsförmåner å tillhopa 6,913 kronor

55 öre syntes Rahmn böra berättigas åtnjuta å allmänna indragningsstaten

från och med den 1 juli 1920. Vad dyrtidstillägget beträffade,

skulle, därest annorlunda icke stadgades, Rahnm efter nämnda dagkomma

att såsom befattningshavare å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

åtnjuta endast det dyrtidstiilägg, som tillkomme pensionerad

f. d. befattningshavare i statens tjänst. Då det emellertid syntes billigt,

att han, så länge han åtnjöte avlöning å indragningsstaten, icke

bleve i avlöningshänseende sämre ställd än om han kunnat kvarstå i

aktiv tjänst, ansåge sig statskontoret böra föreslå, att riksdagens medgivande

utverkades därtill, att dyrtidstiilägg åt Rahmn skulle, så länge

han åtnjöte avlöning å indragningsstaten, utgå enligt de i sådant avseende

för befattningshavare i statens tjänst gällande bestämmelser.

Nu angivna förmåner borde emellertid icke tillkomma Rahmn längre

än till dess att han uppfyllt villkoren för att från tjänsten avgå med

pension. Då Rahmn icke ingått på ny stat och ej heller av annan anledning

syntes vara underkastad bestämmelserna i lagen den 11 oktober

1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, gällde i fråga

om Rahrnns skyldighet att från tjänsten avgå och hans rätt till pension

vad i dessa avseenden funnes stadgat i kungörelsen den 12 juli 1878

angående villkoren för åtnjutande av de från 1879 års början fastställda

löneförmånerna för vissa avdelningar av Kungl. Maj:ts kansli; och

skulle enligt nämnda kungörelse tjänsteman, som uppnått 65 levnads- och

minst 35 tjänstår, vara förpliktad att med oavkortad lön såsom pension

å allmänna indragningsstaten avgå från tjänsten. Då Rahmn den 16

juli 1921 uppnådde 65 års ålder och vid nämnda tidpunkt torde kunna

räkna mer än 35 år i statens tjänst, borde stadgas skyldighet för

honom att då frånträda förenämnda avlöningsförmåner och dyrtidstillägg

samt från och med månaden näst därefter åtnöjas med pension

å allmänna indragningsstaten, motsvarande den del av avlöningsförmånerna,

som vore att hänföra till lön och ålderstillägg. Pensionsbeloppet

skulle alltså bliva 3,500 kronor.

I detta sammanhang ville statskontoret icke underlåta att erinra

därom, att enligt 1917 års riksdags beslut en med Rahmn då likställd

tjänsteman i sjöförsvarsdepartementet, nämligen dåvarande kanslisekreteraren

R. A. Sundin, fått sig tilldelad en tilläggspension av 500 kronor,

så att han i pension åtnjöte tillhopa 4,000 kronor. Anledningen till

beviljande av sådan tilläggspension torde vara att söka i billigheten

att mildra den oförmånliga ställning i pensionshänseende i jämförelse

med andra motsvarande befattningshavare, vari statsdepartementeus

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj:ts Proposition Nr 125.

tjänstemän kommit till följd av den fördröjda löneregleringen för departementen.

Beviljandet av tilläggspensionen, som motsvarade en del

av det provisoriska avlöningstillägget, måste därför anses innebära en

åtgärd, som ansetts nödig i avvaktan på den blivande definitiva löneregleringen

för statsdepartementen. Sådan lönereglering gällde sedan

ingången av år 1918, men Rahmn hade funnit med sin fördel förenligt

att kvarbliva på den äldre staten. Vid sådant förhållande och ehuru

vissa billighetsskäl måhända skulle kunna göras gällande för beredande

av tilläggspension jämväl åt Rahmn, hade statskontoret för sin del icke

ansett sig böra därom väcka förslag.

I föregående fall, då tjänstinnehavare överförts till åtnjutande av

avlöning å allmänna indragningsstaten, hade, såsom exempelvis beträffande

lektorn vid sjökrigsskolan J. A. Brunn, som enligt 1912 års

riksdags beslut överflyttats å indragningsstat, plägat stadgas skyldighet

att i händelse av erhållande av viss ny ordinarie befattning frånträda

eller vidkännas minskning i de på indragningsstaten anvisade avlöningsförmånerna.

Ehuru ett dylikt stadgande med hänsyn till den

levnadsålder, som Rahmn uppnått, i detta fall torde sakna praktisk

betydelse, hade statskontoret likväl icke velat underlåta att föreslå

ett dylikt förbehåll även i fråga om Rahmns avlöning å indragningsstaten.

Statskontoret har slutligen hemställt, att förslag till riksdagen

måtte i enlighet med vad sålunda av ämbetsverket anförts avlåtas till

riksdagen.

yttrande.

Då föredragande departementschefen i förutnämnda proposition Departements

nr 3 till innevarande års riksdag förordat, att registratorn i sjöförsvars- chefenB

departementet Elis Rahmn, vilken den 22 december 1892 utnämndes

till innehavare av registratorsbefattningen, skulle vid försvarsdepartementets

trädande i verksamhet den 1 juli 1920 överföras å allmänna

indragningsstaten, var detta närmast föranlett därav, att Rahmn redan

den 16 juli 1921 inträder i pensionsåldern och alltså, därest han skulle

överföras å försvarsdepartementets övergångsstat, endast under föga

mer än ett år komme att kvarstå å denna stat med tjänstgöringsskyldighet

i nämnda departement. Härvid torde jag få tillägga, att

Rahmn under den tid, han beklätt registratorstjänsten i sjöförsvarsdepartementet,

nästan uteslutande varit upptagen med registratorsgöromål,

varför det med hänsyn även till hans ålder torde möta svårigheter

att bereda honom lämplig sysselsättning i det nya försvarsdepartementet.

Jag anser mig alltså nu böra tillstyrka, att Rahmn

den 1 juli 1920 uppföres å allmänna indragningsstaten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Katigt. Maj:ts Proposition Nr 125.

Beträffande de villkor och bestämmelser, som i samband därmed

böra stadgas, har jag icke något att erinra mot statskontorets i sådant

hänseende avgivna förslag.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen besluta,

att registratorn i sjöförsvarsdepartementet Elis Rahmn skall den

1 juli 1920 uppföras å allmänna indragningsstaten, med rätt för honom

att uppbära de avlöningsförmåner å tillhopa 6,913 kronor 55 öre, för

år räknat, av vilka han vid överflyttningen är i åtnjutande, därvid beträffande

dyrtidstillägg åt Rahmn skall, så länge han innehar berörda

avlöningsförmåner, gälla vad om dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst vid överflyttningen är eller därefter må bliva stadgat,

dock med skyldighet för Rahmn ej mindre att, i händelse han efter

överflyttningen till indragningsstaten erhåller annan ordinarie befattning

å rikets, riksdagens eller kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna

å indragningsstaten, såvida de understiga eller äro lika med

de nya avlöningsförmånerna, samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten

överstiga berörda nya avlöningsförmåner, vidkännas

mot de senare svarande avdrag, än även att, när han, kvarstående å

indragningsstaten, uppnått 65 levnadsår, från och med månaden näst

därefter åtnöjas med pension å indragningsstat, motsvarande den del

av de till honom å indragningsstaten utgående avlöningsförmåner, som

är att hänföra till lön och ålderstillägg, eller 3,500 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter tillstyrkta

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition till riksdagen avlåtas

av den lydelse, en vid detta protokoll fogad bilaga

utvisar.

Ur protokollet:

Henning öhman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.