Angående pensioner åt fodermarsken K. V. Gustafsson och räknebiträdet A. K: E. Borån samt årligt understöd åt änkan 8. V. Holmstedt och hennes dotter
1920-02-14 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1920:127, Angående pensioner åt fodermarsken K. V. Gustafsson och räknebiträdet A. K: E. Borån samt årligt understöd åt änkan 8. V. Holmstedt och hennes dotter
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 127.
I
Nr 127.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensioner åt
fodermarsken K. V. Gustafsson och räknebiträdet A. K:
E. Borån samt årligt understöd åt änkan 8. V. Holmstedt
och hennes dotter; given Stockholms slott den 14
februari 1920.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
l:o
att fodermarsken vid Fly inge hingstdepå Karl Vilhelm Gustafsson
må från och med månaden näst efter den, varunder han frånträder sin
befattning vid nämnda hingstdepå, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av ettusen kronor;
2:o
att räknebiträdet vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
Agnes Karolina Elisabet Borén, född Leczinsky, må från och med
månaden näst efter den, i vilken hon avgår från sin anställning vid
anstalten, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av fyrahundra kronor; samt
3:o
att avlidne lantmäteriauskulanten Sven Otto Emanuel Holmstedts
änka Sigrid Vilhelmina Holmstedt, född Lundahl, samt makarnas minderBihang
till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 105 höft. (Nr 127.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 127.
ånga dotter Birgit må från och med den 1 januari 1920 å allmänna
indragningsstaten uppbära årliga understöd, änkan med 500 kronor, så
länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, samt dottern med 200
kronor till utgången av det år, varunder hon uppnått 18 års ålder.
De till dessa ärenden hörande handlingar skola tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Kungl. MaJ:ts proposition Nr 127.
3
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
februari 1920.
Närvarande:
Hane excellens herr statsministern EdéN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:
l:o.
Med skrivelse den 31 december 1919 har stuteriöverstyrelsen över- [1.]
lämnat en till styrelsen ställd skrivelse, däri chefen för Flyinge hingst- Pen*ion <**/»- depå anhållit, att styrelsen måtte utverka pension åt fodermarsken vid r^Qutiafuon.
nämnda hingstdepå Karl Vilhelm Gustafsson. Tillika hava överlämnats
dels ett åldersbetyg, utvisande att Gustafsson är född den 25 januari
1853, dels ock ett av hingstdepåns läkare utfärdat intyg, att Gustafsson
sedan en längre följd av år lider av astma, att ingen utsikt finnes för
denna sjukdoms botande, samt att sjukdomen är hinderlig för Gustafsson
i utövandet av hans tjänsteåligganden och säkerligen inom kort tid
kommer att göra honom fullständigt otjänstbar.
Stuteriöverstyrelsen har i sin skrivelse anfört huvudsakligen
följande:
4
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 127 ■
Gustafsson hade under 49 år eller alltsedan år 1870, då lian antogs
till stallgosse vid Ottenby dåvarande stuteri, varit i oavbruten tjänst
dels vid nämnda stuteri, där han år 1885 förordnats till fodermarsk,
och dels vid Flyinge hingstdepå, där han sedan år 1892 eller i 27 år
bestritt fodermarskbefattningen. Hans nuvarande löneförmåner utgjorde
1,300 kronor kontant, vartill komme fri bostad om 3 rum och kök med
bränsle, taxeringsvärderad till 225 kronor,.samt fritt livré till ett årligt
värde av omkring 90 kronor.
Gustafsson hade under denna sin långvariga tjänstetid städse
ådagalagt ett i allo hedrande uppförande samt plikttroget och samvetsgrant
skött sin tjänst, men vore nu i följd av ålder och obotlig sjukdom
inom kort otjänstbar och sålunda urståndsatt att bidraga till sitt
uppehälle.
Befattningen som fodermarsk vid statens hingstdepå innebure,
bland annat, förmanskap för samtliga vid depån anställda stallbetjänter.
Stuteriöverstyrelsen hade sig bekant, att vid tillmätande av pensioner
åt med Gustafsson i fråga om tjänsteställning jämförliga befattningshavare
pensionsbeloppet plägade bestämmas till ungefär två tredjedelar
av de med den innehavda befattningen förenade avlöningsförmåner.
Med hänsyn till Gustafssons synnerligen långvariga och plikttrogna
arbete i statens tjänst har styrelsen hemställt, att åt honom
måtte utverkas pension till ett belopp av 1,100 kronor att utgå från och
med månaden näst efter den, varunder Gustafsson frånträder sin befattning
vid hingstdepån.
Efter remiss har statskontoret den 2 februari 1920 avgivit utlåtande
i ärendet och därvid förklarat sig icke hava annat att erinra mot stuteriöverstyrelsens
framställning än att, då den del av Gustafssons avlöningsförmåner,
varå vid beräknande av pension borde fästas avseende,
syntes uppgå till omkring 1,500 kronor, pensionsbeloppet icke borde
sättas högre än till 1,000 kronor.
På grund av vad i ärendet blivit upplyst anser jag, att pension
bör beredas Gustafsson. Beträffande pensionens storlek ansluter jag
mig till statskontoret.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att fodermarsken vid Flyinge hingstdepå Karl
Vilhelm Gustafsson må från och med månaden näst
efter den, varunder han frånträder sin befattning vid
Kungl. Maj:ta proposition Nr 127. 5
nämnda hingstdepå, under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av ettusen lcronor.
Med skrivelse den 4 december 1919 bär st}7relsen för statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt överlämnat en till Kungl. Maj:t ställd
skrift, däri räknebiträdet vid anstalten Agnes Karolina Elisabet Borén,
född Leczinsky, anhållit, att en årlig pension måtte beredas henne till
belopp av 600 kronor att utgå från den dag, hon avginge från sin
befattning vid anstalten.
Vid ansökningen var fogat åldersbetyg, utvisande att sökanden
är född den 19 oktober 1850.
Till stöd för sin framställning har sökanden anfört, att hon sedan
år 1888 varit anställd som räknebiträde vid meteorologiska centralanstalten
och senast i samma egenskap vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt. Då hennes nu 81-årige man, som från hösten år 1878 till
samma tid år 1890 varit anställd såsom amanuens vid statens meteorologiska
centralanstalt och därefter innehaft befattning såsom överkontrollör
vid betsockertillverkningen samt inalles i 30 år haft anställning i statens
tjänst, icke åtnjöte någon pension, vore makarna hänvisade att leva av
de besparingar till ringa belopp, vilka mannen avsatt under sin överkontrollörstid,
samt den inkomst, sökanden uppbure från anstalten.
Sökanden åberopar vidare, att vid ett föregående tillfälle pension beretts
ett vid meteorologiska centralanstalten anställt räknebiträde, vilket fall
vore likartat med sökandens.
Meteorologisk-hydrografiska anstalten har i sin skrivelse, med lovordande
av sökandens långvariga tjänstgöring, tillstyrkt bifall till framställningen.
I en den 29 januari 1920 dagtecknad promemoria har chefen
för meranämnda anstalt överdirektören A. Wallén upplyst, att sökanden,
oavsett dyrtidstillägg, i avlöning uppburit för varje av åren 1915 — 1918
556 kronor och för år 1919 962 kronor 50 öre. Någon tjänstgöring
inom anstalten hade sökanden ej haft utan hemarbete, bestående av
medeltalsberäkning m. m. av meteorologiska observationsjournaler, varvid
arvodet beräknats ackordsvis med visst belopp per station och månadsjournal.
Att sökanden ej vunnit anställning såsom ordinarie biträde
vid 1919 års början hade berott därpå, att hon icke sökt dylik plats;
[2-]
Pension dt
räknelig ädct
A. K. E. Borén.
Departements
chefen.
6 Kungl. Maj;ts proposition Nr 127.
hade hon gjort detta, hade det emellertid funnits flera biträden, vilka
haft mer regelbunden tjänstgöring vid anstalten, som syntes hava bort
befordras före henne.
Statskontoret har i utlåtande den 29 sistlidne januari anfört, att
då sökandens anställning icke vore förenad med tjänstgöringsskyldighet
inom anstalten utan hade karaktär av hemarbete mot ersättning, som
beräknades ackordsvis, det visserligen kunde synas i någon mån tveksamt,
huruvida under sådana förhållanden pension av statsmedel borde
beredas henne. Då emellertid dylikt arbete vid meteorologiska centralanstalten
vid ett föregående tillfälle, såsom framginge av 1917 års
riksdags beslut om pension åt räknebiträdet Engström, föranlett till beviljande
av pension av statsmedel, syntes det statskontoret, som om
icke heller i nu förevarande fall pension borde förvägras. Med hänsyn
till sökandens tjänstetid och hennes inkomst av arbetet hos^ anstalten
ansåge statskontoret anledning icke föreligga att i detta tall bereda
högre pension än den som beviljats räknebiträdet Engström eller 400
kronor. På grund härav och med erinran att till detta pensionsbelopp
under nuvarande förhållanden komme dyrtidstillägg, sa att sammanlagda
pensionsförmånen säkerligen komme att avsevärt överstiga vad sökanden
begärt i pension, har statskontoret hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t
föreslå riksdagen medgiva, att sökanden måtte från och med månaden
näst efter den, vari hennes anställning upphörde, under sin återstående
livstid åtnjuta pesion från allmänna indragningsstaten till belopp av
400 kronor årligen.
Oaktat sökandens anställning icke varit förenad med tjänstgöringsskyldighet
inom den statsanstalt, åt vilken hon utfört sitt arbete, utan
haft karaktär av hemarbete mot ersättning, anser jag mig böra i likhet
med myndigheterna tillstyrka, att någon pension av statsmedel må
beredas henne, desto mera som hennes långa arbete i det allmännas
tjänst blivit särdeles väl vitsordat. Jag vill även erinra, att riksdagen
år 1917 icke ställde sig avvisande mot beviljande av pension åt ett
räknebiträde, anställt vid meteorologiska centralanstalen med enahanda
arbetsuppgift som sökandens. Vidkommande den nu ifrågasatta pensionens
belopp ansluter jag mig till vad statskontoret härom anfört.
Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att räknebiträdet vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt Agnes Karolina Elisabet Boren, född
Leczinsky, må från och med månaden näst efter den,
7
Kung!. Maj fa proposition Nr 127.
i vilken hon avgår från sin anställning vid anstalten,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära eu årlig pension av fyrahundra kronor.
3:o.
Med skrivelse den 10 januari 1920 har lautmäteristyrelsen överlämnat
en till styrelsen ställd skrift, däri avlidne lantmäteriauskultanten
Sven Otto Emanuel Holmstedts änka Sigrid Vilhelmina Holmstedt, född
Lundahl, anhållit om pension till högsta möjliga belopp. Tillika hava
överlämnats dels ett utdrag av vederbörande död- och begravningsbok,
utvisande att mannen Holmstedt avlidit den 9 december 1919, dels ett
åldersbetyg, utvisande att sökanden är född den 8 augusti 1889 och
hennes enda barn, dottern Birgit, den 24 oktober 1917, dels ock utdrag
av bouppteckningen efter Holmstedt, varav inhämtas, att behållningen
i boet utgjorde 2,052 kronor 88 öre.
Lantmäteristyrelsen har i sin skrivelse anfört huvudsakligen följande.
Lantmäteriauskultanten Holmstedt, som varit född den 21 april
1887, hade konstituerats till lantmäteriauskultant den 29 juni 1909.
Alltsedan den 13 juli sistnämnda år, då Holmstedt förordnats såom
medhjälpare i tjänsten hos vice kommissionslantmätaren i Östergötlands
län J. Stånggren, och till utgången av år 1918 hade han varit oavbrutet
sysselsatt i utövandet av lantmäteriverksamhet. Härvid hade han
tjänstgjort dels 3 år 3 Va månader såsom biträde å länslantmäterikontor
huvudsakligen vid arbete med uppläggande av jordregister, dels 3 V2
månader vid avvittringsverket i Västerbottens och Norrbottens län samt
i övrigt, med undantag av kortare tider då lian varit förordnad att
uppehålla förstelantmätartjänst, såsom medhjälpare hos och vikarie för
lantmätare, i vilken sistnämnda egenskap han på eget ansvar handlagt
omkring 30 lantmäteriförrättningar. Under år 1919 hade han till följd
av sjukdom varit oförmögen att tjänstgöra. Vid sin död hade han ägt
att tillgodoräkna sig en total tjänstetid av 10 år 4 Va månader. Han
hade utövat en mångsidig och väl vitsordad verksamhet samt städse i
och utom tjänsten förhållit sig väl.
Såsom icke ordinarie tjänsteman hade han ej varit delägare i
civilstatens pensionsinrättning, och hans änka och barn ägde således
icke uppbära pension från civilstatens änke- och pupillkassa.
Lantmäteristyrelsen funne sig i detta sammanhang böra erinra
därom, att 1919 års lagtima riksdag medgivit, att änka och barn efter
lantmäteriauskultanten E. G. Wennerström, som vid sin död räknat
omkring ett år kortare tjänstetid än Holmstedt, skulle från och med
[3.]
Understöd åt
änkan S. V.
Holmstedt
och hennes
dotter.
Departements
chefen.
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 127.
månaden efter mannens död å allmänna indragningsstaten äga uppbära
årligt understöd, änkan med 500 kronor, så länge hon förbleve i sitt
änkestånd, samt vartdera av barnen 125 kronor till och med det år,
under vilket de fyllde 18 år. Boets behållning hade i sistnämnda fall
utgjort 3,949 kronor 25 öre. Styrelsen har hemställt, att åt sökanden
och hennes dotter måtte utverkas pension till högsta möjliga belopp
att utgå från och med den 1 januari 1920.
Efter remiss har statskontoret den 2 februari 1920 avgivit utlåtande
i ärendet och därvid anfört, att i förevarande fall syntes föreligga
lika goda skäl för beredande av understöd som i fråga om änkan
och barnen efter lantmäteriauskultanten Wennerström. Understödet till
det minderåriga barnet syntes dock liksom enligt 1918 års lagtima, liksdags
beslut om understöd åt tillförordnade andre länsnotarien J. G. Söderströms
änka och dotter skäligen böra bestämmas till 200 kronor åiligen
till utgången av det år, varunder dottern uppnått 18 års ålder.
I likhet med myndigheterna anser jag omständigheterna i förevarande
fall tala för, att understöd av statsmedel beredes änkan Holmstedt
och hennes minderåriga dotter. I avseende å beloppens storlek
m. m. instämmer jag med statskontoret. Jag hemställer därför, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att avlidne lantmäteriauskultanten Sven Otto
Emanuel Holmstedts änka Sigrid Vilhelmina Holmstedt,
född Lundahl, samt makarnas minderåriga dotter Birgit
må från och med den 1 januari 1920 å allmänna
indragningsstaten uppbära årliga understöd, änkan med
500 kronor, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, samt dottern med 200 kronor till utgången
av det år, varunder hon uppnått 18 års ålder.
Till vad föredragande departementschefen i de
under 1 — 3 härovan antecknade ärendena hemställt,
häruti statsrådets övriga ledamöter förenade sig, behagade
Hans Maj:t Konungen lämna bifall och förordnade,
att proposition i dessa ämnen skulle med
den lydelse, bil. — vid detta protokoll utvisar, avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
STOCKHOLM, ISAAC MAECUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.