Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av Vadstena krigsmanshuskassa tillhöriga hemmanet 1 mantal Övertorp nr 2 Östergården i Bjälbo socken av Östergötlands län

1920-02-27 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:140, Angående försäljning av Vadstena krigsmanshuskassa tillhöriga hemmanet 1 mantal Övertorp nr 2 Östergården i Bjälbo socken av Östergötlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

1

Nr 140.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

Vadstena krigsmanshuskassa tillhöriga hemmanet 1 mantal

Övertorp nr 2 Östergården i Bjälbo socken av Östergötlands

län; given Stockholms slott den 27 februari 1920.

Med åberopande av bilagd a utdrag av statsrådsprotokollet över

tinansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

dels att Vadstena krigsmanshuskassa tillhöriga, i Bjälbo socken av

Östergötlands län belägna hemmanet 1 mantal övertorp, nr 2 östergården

må, med undantag av det å nämnda hemman belägna f. d. soldattorpet

Eketorp, försäljas till Aug. Henricson och hans hustru Clara Henricson,

änkan Hilda Pettersson och änkan Augusta Peterson såsom stärbhusdelägare

efter Anders Magnus Larsson för en vid i vederbörlig ordning

hållen värdering föreslagen köpeskilling av 32,600 kronor, under villkor

att köpeskillingen senast å tillträdesdagen, den 14 mars 1921, kontant

inbetalas till länsstyrelsen i Östergötlands län samt att köparna ensamma

vidkännas alla med lagfart å fånget förenade kostnader;

dels ock att förbemälda lägenhet, f. d. soldattorpet Eketorp, må

försäljas till nuvarande innehavaren av detsamma August Karlsson för

en vid samma uppskattning föreslagen köpeskilling av 900 kronor, med

rätt för Karlsson att efter närmare överenskommelse med länsstyrelsen

i Östergötlands län till bemälda länsstyrelse inbetala nämnda köpeskilling

under tio års tid med en tiondel årligen utan ränta å icke förfallna

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 116 höft. (Nr 140.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kwngl. Maj:ts proposition Nr 140.

belopp, men med skyldighet för honom att ensam vidkännas samtliga

med såväl områdets avskiljande som lagfart å fånget förenade kostnader.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 februari

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETRÉN,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för jordbruksdepartementet

anhöll föredragande departementschefen, statsrådet Thorsson att härefter

få underställa Kungl. Maj:ts prövning fråga om försäljning av det Vadstena

krigsmanshuskassa tillhöriga hemmanet 1 mantal Övertorp nr 2

Östergården i Bjälbo socken av Östergötlands län jämte det å nämnda

hemman belägna f. d. soldattorpet Eketorp samt anförde i denna fråga

följande.

Enligt resolution den 8 april 1845 transporterade krigskollegium

på ansökning av Anders Magnus Larsson åbo- och besittningsrätten till

nämnda hemman, vilket år 1724 inköpts av Vadstena krigsmanshuskassa,

å bemälde Larsson och hans lagliga arvingar mot vissa i resolutionen

närmare angivna villkor. Sedan Larsson avlidit den 28 september 1905

och som stärbhusdelägare efterlämnat tre i äktenskap med hans förut

avlidna hustru födda döttrar änkan Hilda Maria Pettersson, Clara Sofia

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

Henricson, gift med Aug. Henricson och änkan Augusta Juliana Peterson,

vilka efter Larssons död innehade och brukade hemmanet, instämde

kammaradvokatfiskalsämbetet stärbhusdelägarna till Göstrings häradsrätt,

med yrkande, att som den rätt, vilken genom krigskollegii ovanberörda

resolution tillerkänts Larsson och hans lagliga arvingar, icke vore ärftlig

åbo- och besittningsrätt utan endast en tillsvidare upplåten arrenderätt,

stärbhusdelägarna måtte förpliktas att till krigsmanshuskassan, som vore

ägare till hemmanet, avträda detsamma. Genom utslag den 17 juli 1909

blev detta yrkande av häradsrätten ogillat, huvudsakligen på den grund,

att nämnda personer, såsom arvingar efter Larsson, icke kunde lagligen

frånkännas rätt att på de villkor, som funnes i berörda resolution

angivna, och som, såvitt visat vore, ej blivit av dem eftersatta, fortfarande

innehava och bruka hemmanet. Göta Hovrätt, där advokatfiskalsämbetet

efter vad fullföljde talan, yttrade i dom den 8 juli 1910,

att emedan i målet vore upplyst, att ifrågavarande hemman vore av frälse

natur, i följd varav detsamma ej kunnat upplåtas under stadgad åborätt,

ty och som vid ett sådant förhållande den upplåtelse av nyttjanderätt till

hemmanet, som skett genom krigskollegii förberörda resolution den 8

april 1845 icke enligt då gällande lag varit bindande för längre tid än

50 år eller för Larssons och hans änkas livstid; alltså och då Larsson,

som överlevat sin hustru, avlidit den 28 september 1905, prövade hovrätten,

med upphävande av häradsrättens utslag i huvudsaken, lagligt

ålägga Larssons förbemälda stärbhusdelägare att den 14 mars 1911 till

krigsmanshuskassan avträda hemmanet vid äventyr av vräkning. I hovrättens

dom yrkade stärbhusdelägarna ändring, men Kungl. Maj:t prövade

genom dom den 4 mars 1914 lagligt fastställa det slut, vartill hovrätten i

huvudsaken kommit; dock att tiden för hemmanets avträdande bestämdes

till den 14 mars 1915. Plös Kungl. Maj:t anhöllo därefter stärbhusdelägarna

ävensom Clara Sofia Henricssons man, August Henricsson att

Kungl. Maj:t måtte medgiva dem rätt att förvärva äganderätten till ifrågavarande

hemman mot den löseskilling och de villkor i övrigt Kungl. Maj:t

kunde finna gott bestämma. Till stöd för ansökningen anfördes, bland

annat, att sedan lång tid tillbaka eller långt före Anders Magnus Larssons

tid ifrågavarande hemman brukats gemensamt med ett annat stärbhusdelägarna

tillhörigt hemman, 1 mantal Övertorp nr 1 Västergården, att

båda gårdarnas ägor läge sammanblandade med varandra och nya, gemensamma

och fullt tillräckliga åbyggnader vore därstädes uppförda samt

att ett upphävande eller rubbande av det nuvarande brukningssättet

skulle för sökandena och säkerligen för staten innebära en avsevärd

ekonomisk förlust.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 140.

Över denna ansökning avgåvos infordrade utlåtanden ej mindre av''

kammarkollegium, som därvid överlämnade från länsstyrelsen i Östergötlands

län och vederbörande kronofogde infordrade yttranden än även

av domänstyrelsen.

Kronofogden meddelade därvid i huvudsak följande: Hemmanet Vederbörande

Övertorp nr 2 östergården vore beläget på ett avstånd av ungefär 2 kronof°vdekilometer

från Bjälbo kyrka och järnvägsstation å järnvägen Väderstad—

Skänninge—Bränninge samt från Bjälbo andelsmejeri. Ifrågavarande

hemman och hemmanet Övertorp nr 1 Västergården hade en sammanlagd

areal av 89.15 hektar, därav 80.9 6 hektar åker, av vilken areal

hälften tillhörde krigsmanshushemmanet. Hemmanen saknade skogstillgång.

Taxeringsvärdena utgjorde å hemmanet Övertorp nr 1 Västergården

23,500 kronor och å hemmanet Övertorp nr 2 östergården 20,500

kronor. Abyggnaderna, som till största delen läge å krigsmanshushemmanets

mark, vore brandförsäkrade för 30,000 kronor, befunne sig.

i gott stånd samt vore tillräckliga för båda hemmanens behov. Jordmånen

å hemmanen vore god och åkerjorden täckdikad. Den avgift,

som av sökandena och deras företrädare i brukningsrätten dittills årligen

erlagts, hade utgått enligt bestämmelserna i krigskollegii upplåtelsebrev

den 8 april 1845 och för brukningsåret 1914 uppgått till 234 kronor

67 öre. Förutom denna kontanta avgift hade sökandena skyldighet att

ansvara för tilläventyrs uppkommen husröta. Kronofogden framhöll

vidare, hurusom sökandena och deras företrädare i brukningsrätten, enär

de av själva innehållet i krigskollegii upplåtelsebrev uppenbarligen haft

synnerligen goda grunder för sitt antagande, att hemmanet varit till dem

upplåtet under ständig åbo- och besittningsrätt och sålunda saknat anledning

att uppfatta upplåtelsen såsom ett vanligt arrende, å egendomens

odling och bebyggande nedlagt långt större kostnader, än de skulle

iklätt sig såsom vanliga arrendatorer, utan säkerhet att varda vid brukningsrätten

för en längre tid framåt bibehållna. Vid sådant förhållande

syntes det enligt kronofogdens mening i viss mån berättigat, att sökandena

komme i åtnjutande av någon förmån i form av lösningsrätt eller

annorledes. Skulle emellertid ansökningen icke kunna vinna Kungl. Maj:ts

bifall, föresloge kronofogden att, i händelse -fastigheten komme att för

framtiden på arrende upplåtas, sökandena måtte i likhet med arrendatorer

av kronans jordbruksdomäner erbjudas övertaga arrenderätten till hemmanet

för en längre arrendeperiod efter ett värde, som vederbörande

uppskattningsmän beräknade, eller med andra ord tillerkännas options
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Läns styrelse n.

Kammar
kollegium.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

rätt vid utarrendering av hemmanet. Till dess så kunde ske, borde

ett interimistiskt avtal med sökandena träffas.

Länsstyrelsen anförde, bland annat, följande: Som ifrågavarande

egendom vore belägen i en av Östergötlands bördigaste trakter, torde

det årliga arrendevärdet icke kunna skattas lägre än 35 kronor per

hektar åker eller alltså tillhopa omkring 1,400 kronor, således betydligt

överstigande det arrendebelopp, som vore fastställt såsom norm i fråga

om försäljning av övriga staten tillhöriga egendomar. Vad sökandena

anfört syntes visserligen utgöra rätt tungt vägande skäl för bifall till

framställningen, men emellertid borde undersökas, huruvida egendomen

icke kunde på annat för staten förmånligare sätt disponeras, innan eventuellt

beslut om försäljning till sökandena skedde. Sålunda kunde någon

viss del av hemmanet eller kanske hemmanet i dess helhet lämpa sig

för styckning till egna hem eller dylikt. Detta kunde först avgöras

efter det uppskattning och besiktning skett å fastigheten, i samband

varmed lämpligen borde undersökas, om hemmanet lämpade sig för försäljning

eller för bibehållande i kronans ägo. Skulle sistnämnda förhållande

visa sig framgå såsom resultat av en undersökning, syntes

billigheten fordra, att sökandena tillerkändes företrädesrätt att arrendera

egendomen till det arrendevärde, som kunde bliva fastställt. Länsstyrelsen

hemställde alltså, att Kungl Maj:t måtte uppdraga åt kammarkollegium

att, så snart ske kunde, låta genom domänintendenten i länet

med biträde av vederbörande uppskattniugsmän verkställa arrende- och

saluvärdering å fastigheten med särskilt fästat avseende därpå, huruvida

hemmanet eller viss del därav lämpade sig för upplåtelse till egna

hem, samt att Kungl. Maj:t måtte i samband därmed förklara, att

den underdåniga ansökningen icke för det dåvarande skulle till någon

Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda. Därest Kungl. Maj:t skulle finna

skäl bifalla detta länsstyrelsens förslag, torde länsstyrelsen böra få i

uppdrag att med sökandena eller annan lämplig person träffa avtal om

skötsel och vård av fastigheten under exempelvis 2 år från den 14 mars

1915 på de villkor, som kunde för kronan förmånligast betingas. Länsstyrelsen

meddelade vidare i skrivelse till kollegium, att från hemmanet

i fråga utgått ett årligt arrende av 9 kronor 67 öre kontant jämte lösen

efter årsmarkegångspris för 1.854 8 hektoliter vete och 18.9 602 hektoliter

korn. Som hemmanet skulle avträdas till kronan den 14 mars 1915

och denna avgift enligt Kungl. Maj:ts dom torde få anses såsom arrendeavgift

för hemmanet, torde efter nämnda dag någon vidare sådan avgift

icke böra utgå.

Kammarkollegium, som funnit försäljningen av här ifrågavarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

hemman icke vara av behovet för Vadstena krigsmanshuskassa påkallad

och därför icke funne anledning tillstyrka en för krigsmanskuskassan

kostsam saluvärdering av hemmanet, hemställde i sitt förenämnda utlåtande

den 11 februari 1915, att Kungl. Maj:t måtte förklara stärbhusdelägarnas

ansökning icke till någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda

samt uppdraga åt länsstyrelsen att, så snart ske kunde, låta

genom domänintendenten i länet med biträde av vederbörande uppskattningsmän

verkställa arrende- och saluvärdering av hemmanet. Därjämte

hemställde kollegium, att vid bifall till dess förslag, länsstyrelsen måtte

få i uppdrag att med stärbhusdelägarna eller annan lämplig person

träffa avtal om skötsel och vård av fastigheten under förslagsvis två år

från den 14 mars 1915 på de villkor, som kunde för kronan förmånligast

betingas.

Vid föredragning av ärendet den 21 maj 1915 fann Kungl. Maj:t

stärbhusdelägarnas framställning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts

åtgärd. Därjämte fann Kungl. Maj:t gott uppdraga åt länsstyrelsen ej

mindre, att så snart ske kunde, låta genom domänintendenten i länet

med biträde av vederbörande uppskattningsmän verkställa arrende- och

saluvärdering å ifrågavarande hemman med särskilt avseende fästat därpå,

huruvida detsamma eller viss del därav lämpade sig för upplåtelse till egna

hem, än även att i avvaktan på verkställande av berörda utredning med

sökandena eller annan lämplig person träffa avtal om skötsel och vård

av fastigheten under två år räknat från den 14 mars 1915 på de villkor,

som kunde för Kungl. Maj:t och kronan förmånligast betingas.

Med anledning härav överlämnade länsstyrelsen i Östergötlands

län den 1 maj 1916 instrument över en den 19 förutgångna april verkställd

arrende- och saluvärdering å hemmanet samt hemställde därvid

beträffande hemmanets disposition, dels att det å hemmanet belägna

torpet Eketorp (ett f. d. soldattorp) måtte frånskiljas och till åsatt

saluvärde hembjudas torparen därstädes August Karlsson med rätt för

denne att, därest han önskade förvärva lägenheten, inbetala köpeskillingen

under tio års tid med en tiondedel årligen utan ränta å icke förfallna

belopp, dels och att den övriga delen av hemmanet, som icke syntes

lämplig för-styckning till egna hem måtte utarrenderas på tjugu år mot

det av uppskattningsmännen föreslagna arrendet, varvid billigheten syntes

länsstyrelsen fordra, att förbemälda stärbhusdelägarna, som nu innehade

hemmanet, tillerkändes optionsrätt vid dess förnyade utarrendering. Slutligen

hemställde länsstyrelsen om uppdrag att vidtaga alla i och för ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kammar
kollegium.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

arrenderingen erforderliga åtgärder, däri inbegripet avslutande av arrendeavtal

ävensom köpeavtal med Karlsson samt utfärdande av köpebrev å

ovannämnda torplägenhet. Skulle Karlsson icke önska att till åsätta

värdet inköpa lägenheten, borde denna upplåtas tillsammans med huvudgården

för det av uppskattningsmännen åsätta arrendevärdet.

I en till Kungl. Majrt härefter ingiven skrift hava förbemälda

stärbhusdelägare, för den händelse deras ansökan att få genom köp förvärva

full äganderätt till hemmanet ej kunde bifallas, anhållit om företrädesrätt

att arrendera egendomen på tid och villkor, som av vederbörande

myndigheter förordats.

Sedan kammarkollegium genom remiss den 18 oktober 1916 anbefallts

att häröver avgiva utlåtande, utlät sig ämbetsverket i utlåtande

den 10 april 1917 sålunda:

»Av instrumentet över ovannämnda å egendomen den 19 april 1916 företagna

arrendeuppskattning och saluvärdering inhämtas, att egendomen är belägen 0.7 mil

från Skänninge stad, 0.2 mil från närmaste järnvägsstation Bjälbo och 0.2 mil från

sockenkyrkan. Egendomen innehåller enligt en av extra lantmätaren John Gfrenholm

år 1915 upprättad, handlingarna i ärendet bifogad karta, själva huvudgården

en areal av 40.15 hektar, därav åker och tomt 35.9 8 50 hektar, äng 4.i5 50 hektar,

och impediment O.oi hektar, samt förenämnda lägenhet, soldattorpet Eketorpet 1.2 4

hektar, utgörande åker och tomt. Skog saknas å egendomen. Arrendevärdet å

huvudgården har uppskattats till 1,100 kronor och å torpet till 35 kronor. Saluvärdet

å egendomen med undantag av torpet har uppskattats till 26,200 kronor.

Torpet, vars åbyggnader tillhöra vederbörande roteintressenter, är saluvärderat till

745 kronor och innehaves sedan den 14 mars 1911 av förenämnde August Karlsson.

Torpet är beläget 2 kilometer från huvudgården och har av uppskattningsmännen

ansetts böra hembjudas nuvarande innehavaren. Med hänsyn till hemmanets belägenhet

och svårbrukade beskaffenhet samt den ringa efterfrågan på småbruk, som

förefunnes i denna trakt av länet, hava uppskattningsmännen ansett hemmanet icke

böra i vidare mån styckas till egna hem.

Beträffande till en början frågan, huruvida stärbhusdelägarna efter förbemälde

Anders Magnus Larsson böra tillerkännas rätt att förvärva hemmanet mot viss löseskilling,

torde densamma såsom redan avgjord genom förberörda nådiga brev den

21 maj 1915 icke föranleda något Eders Kungl. Maj:ts vidare yttrande.

Vad vidare angår den sökta och av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

föreslagna optionsrätten för stärbhusdelägarna vid hemmanets förnyade utarrendering,

har kollegium, på grund av vad i ärendet förekommit, icke något att erinra

mot densamma.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes hemställan, att det å hemmanet belägna

f. d. soldattorpet Eketorp måtte frånskiljas hemmanet och till föreslaget saluvärde

på vissa villkor hembjudas nuvarande torparen därstädes August Karlsson,

anser sig kollegium icke kunna understödja. Av instrumentet över den å egendomen

företagna arrendeuppskattning och saluvärdering framgår nämligen, att förutsätt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

ningar för en så kallad egnahemsbildning å egendomen saknas. 1 övrigt hava

några billighetsskäl eller särskilda omständigheter icke påvisats, som skulle giva

anledning till att lägenheten, på sätt föreslagits, borde hembjudas densammas nuvarande

innehavare.

Vidkommande i övrigt sättet för hemmanets förnyade utarrendering får kollegium

erinra, att enligt den för kollegium gällande instruktion kollegium äger inseendet

över Vadstena krigsmanshuskassa tillhörig fast egendom, samt att följaktligen

jämväl nu ifrågavarande hemman står under kollegii vård och förvaltning. Emellertid

torde lämpligen, på sätt genom nådigt brev den 6 oktober 1899 förordnats i fråga

om krigsmanshus]ägenheten Tycklingen nr 1 i S:t Pers socken, hemmanets utarrendering

böra ske genom domänstyrelsens försorg i överensstämmelse med grunderna

för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner.

På grund av det anförda får kollegium alltså i underdånighet hemställa, det

täcktes Eders Kungl. Maj:t i anledning av Eders Kungl. Majds befallningshavandes

förevarande framställning förordna, gtt det Vadstena krigsmanshuskassa tillhöriga

hemmanet 1 mantal Övertorp nr 2 Östergården skall genom domänstyrelsens försorg

ånyo utarrenderas i överensstämmelse med de för förvaltningen av kronans

jordbruksdomäner stadgade grunder, med iakttagande att hemmanets nuvarande

innehavare, stärbhusdelägarna efter avlidne Anders Magnus Larsson i Overtorp,

skola åtnjuta företrädesrätt att övertaga arrendet.»

Ärendet remitterades härefter till domänstyrelsen, som i utlåtande

den 22 juni 1917 anförde:

»Efter tagen del av innehållet i remissakten får domänstyrelsen beträffande

det i ärendet framställda förslag till före detta soldattorpet Eketorps frånskiljande

från hemmanet ett mantal Övertorp nr 2 Östergården och hembjudande till nuvarande

innehavaren av torpet i underdånighet anföra följande:

Genom nådigt brev den 21 maj 1915 hade Eders Kungl. Maj:t bland annat

uppdragit åt befallningshavanden i länet att låta genom domänintendenten med biträde

av vederbörande uppskattningsmän verkställa arrende- och saluvärdering å

ifrågavarande hemman med särskilt avseende fästat därpå, huruvida detsamma eller

viss del därav lämpade sig för upplåtelse till egna hem.

Enligt instrumentet över den med anledning härav den 19 april 1916 å hemmanet

hållna förrättningen hade uppskattningsmännen föreslagit, att ett utanför

hemmanets övriga ägor beläget torp, Eketorpet (ett före detta soldattorp), måtte

frånskiljas och till åsatt saluvärde hembjudas nuvarande torparen därstädes August

Karlsson, vilken innehaft torpet sedan den 14 mars 1911 och vid förrättningen anmält

sig som köpare av detsamma. Torpet var bebyggt med stuga och ladugård,

tillhöriga vederbörande roteintressenter, och låg Karlsson i underhandlingar med

dessa om inköp av byggnaderna. Karlsson hade vitsordats som en arbetsam, nykter

och skötsam man.

För övrigt hade uppskattningsmännen, med hänsyn till hemmanets belägenhet

och svårbrukade beskaffenhet samt den ringa efterfrågan på småbruk, som förefunnes

i denna trakt av länet, ansett hemmanet icke böra i vidare mån styckas

till egna hem.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande har i underdånig skrivelse den 1 maj

1916 förklarat sig tillstyrka förslaget om upplåtande av ifrågavarande torp till beBihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 116 käft. (Nr 140.) 2

Domänstyrelsen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Kammarkollegium

och

statskontoret.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr liO

mälde Karlsson på i skrivelsen angivna villkor, men bär kammarkollegium, vars

utlåtande i ärendet av Eders Kungl. Maj:t infordrats, ansett sig icke kunna understödja

försäljningen i fråga med anledning därav att enligt här förut berörda instrument

förutsättningar för en så kallad egnahemsbildning å egendomen saknades

och i övrigt några billighetsskäl eller särskilda omständigheter icke påvisats som

skulle giva anledning till att lägenheten på sätt föreslagits borde hembjudas densammas

nuvarande innehavare.

Med hänsyn till det ändamål varför ifrågavarande förrättning hållits å egendomen

och vad vid densamma förekommit får styrelsen, då för övrigt en upplåtelse

från egendomen av ifrågavarande torplägenhet utan olägenhet för hemmanets skötsel

synes kunna äga rum, i underdånighet biträda uppskattningsmännens av Eders Kungl.

Maj:ts befallningshavande tillstyrkta förslag.»

Genom remiss den 21 september 1917 anbefalldes sedermera kammarkollegium

och statskontoret att gemensamt avgiva utlåtande beträffande

frågan, huruvida riksdagens medverkan erfordrades för försäljningen

av före detta soldattorpet Eketorp, varefter den 28 februari 1918

till nämnda ämbetsverk överlämnades eu av stärbhnsdelägarna i skrivelse

den 27 februari 1918 hos Kungl. Magt ånyo gjord framställning om

tillstånd att med äganderätt förvärva ifrågavarande hemman.

I sitt den 21 februari 1919 i anledning härav avgivna gemensamma

utlåtande hava ämbetsverken anfört, bland annat, följande:

»Vidkommande först frågan, huruvida riksdagens medverkan erfordras för

försäljning av torplägenheten Eketorpet, innehåller, som bekant, 77 § regeringsformen

ett generellt förbud för Kungl. Maj:t att utan riksdagens samtycke genom försäljning,

förpantning eller gåva, eller på något annat sätt, avhända kronan dess

fasta egendom. Från detta förbud gives enligt paragrafen modifikationer eller

undantag i två hänseenden, nämligen dels så, att personer och menigheter, som,

efter tidigare gällande författningar, sådana kronans tillhörigheter innehava och

nyttja, må njuta laglig rätt därå till godo, dels så, att odlingar och odlingsbar mark

å kronoskogama må i vanlig ordning, efter gällande författningar kunna till skatte

försäljas. Vadstena krigsmanshuskassas fastigheter torde med hänsyn till krigsmanshusets

tillkomst samt dels ock krigsmanshuskassans ställning som statliga inrättningar

— i vilket avseende ämbetsverken tillåta sig hänvisa till den redogörelse för

krigsmanshusets och krigsmanshuskassans tillkomst, som återfinnes i den av John

Stuart och Melcher Rystedt efter offentligt uppdrag år 1905 utgivna handbok över

statsverkets jämte därtill hörande fonders medelsförvaltning — få anses likaställda

med kronans fasta egendom i allmänhet och sålunda icke kunna utan riksdagens

samtycke av Kungl. Maj:t försäljas eller på annat sätt kassan avhändas. Och såvitt

ämbetsverken kunnat finna, gäller icke för dessa fastigheter något undantag från

huvudregeln. Ämbetsverken hava därvid icke förbisett, att riksdagen genom åtskilliga

beslut tid efter annan medgivit Eders Kungl. Maj:t att, efter omständigheterna i

varje särskilt fall förordna om försäljning av vissa mindre kronolägenheter, som

allenast gåve visst lägre belopp i arrende. De nu gällande bestämmelserna härom

återfinnas i nådiga skrivelsen till domänstyrelsen den 23 maj 1902, intagen under

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Majds proposition Nr 140.

nr 79 i »Svensk författningssamling för samma år. Det enligt riksdagens bär omförmälda

skrivelse lämnade generella medgivandet synes emellertid ämbetsverken icke

kunna utsträckas till andra lägenheter än sådana, varom närmast varit fråga, eller

dem, som stå under domänstatens vård och förvaltning. Aven vad beträffar det i

den nådiga skrivelsen i andra rummet nämnda slag av egendomar — eller sådana

som ej varit för statsverkets räkning utarrenderade men som uppenbarligen vore

eller vid arrendeuppskattning funnes vara av sådan beskaffenhet, att för desamma

icke kunde påräknas högre arrende än 600 kronor — lärer förutsättningen vara den,

att de stå under domänstyrelsens förvaltning. Ämbetsverken anse förty riksdagens

medverkan erforderlig för försäljning av före detta soldattorpet Eketorpet.

Vidkommande därefter den ånyo väckta frågan om försäljning till ovan bemälde

Larssons stärbhusdelägare av hemmanet, eventuellt med undantag av torpet

Eketorp, så synes denna fråga nu befinna sig i ett annat läge än då densamma år

1915 var föremål för Eders Kungl. Maj:ts prövning. Då torde det nämligen hava

ansetts,'' att hemmanet borde, om möjligt, i första hand disponeras på ett från det

allmännas synpunkt förmånligare sätt än genom en försäljning till sökandena. Därvid

synes tanken hava varit, att hemmanet kunde lämpa sig för styckning till egna

hem. Enligt ovanberörda nådiga brev den 21 maj 1915 skulle nämligen vid den

anbefallda arrende- och saluvärderingen särskilt avseende fästes därpå, huruvida

hemmanet eller någon del därav lämpade sig för upplåtelse till egna hem. Vid den

värdering, som därefter av Eders Kungl. Maj:ts befallningsliavande företogs, framhölls

emellertid, att någon avsöndring till egna hem i vidare mån än beträffande torpet

Eketorp icke torde ifrågakomma. Frågan om hela hemmanets disposition till egna

hem synes alltså numera kunna få förfalla. Vid sådant förhållande och då, på sätt

sökandena framhållit samt det handlingarna bilagda instrument över eu den 3 och

4 september 1915 förrättad av- och tillträdessyn å hemmanet ävensom protokollet

över den å hemmanet år 1916 hållna arrende- och saluvärdering utvisa, hemmanet

ligger i sambruk med Övertorp nr 1 Yästergården och blivit fullständigt sammanbyggt

med nämnda hemman, varigenom åtskilliga synnerligen avsevärda kostnader

torde erfordras för hemmanens behöriga åtskiljande, få ämbetsverken, helst dessutom

nog så starka billighetsskäl synas kunna åberopas till förmån för sökandenas framställning,

såsom sin mening uttala, att hemmanet synes böra till dem försäljas.

Härvid torde under nu rådande förhållanden kunna betingas ett pris, som för framtiden

lämnar en högre avkastning än vad hemmanet skulle kunna giva i nettoarrende.

Dock lärer, vid det förhållande att den i ärendet föreliggande värderingen av hemmanet

verkställts så tidigt som den 19 april 1916, på sätt Eders Kungl. Maj:ts

befallningshavande framhållit, ny saluvärdering böra verkställas till utrönande av

hemmanets nuvarande värde.

Denna värdering synes skäligen böra bekostas av sökandena.

Torpet Eketorpet synes vid bifall till ämbetsverkens nu framställda förslag böra

försäljas till dess nuvarande innehavare, därest denne önskar förvärva detsamma.

På grund av vad sålunda anförts få kammarkollegium och statskontoret i

underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes anbefalla Eders Kungl.

Maj:ts befallningshavande i Östergötlands län att efter sökandenas hörande och,

därest ansökningen därvid fullföljes, på deras bekostnad, så snart ske kan, låta

genom domänintendenten i länet med biträde av vederbörande uppskattningsmän

verkställa ny saluvärdering å ifrågavarande hemman, därvid särskilt värde bör åsättae

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 140.

torpet Eketorp samt därefter till Eders Kungl. Maj:t inkomma med handlingarna

i ärendet och det förnyade yttrande, vartill omständigheterna kunna föranleda.»

Sedan stärbhusdelägarna därefter, på given anledning, förklarat

sig fullfölja ansökningen samt villiga att bekosta ny saluvärdering å

hemmanet jämte torpet Eketorp, förrättades den 11 juli 1919 efter förordnande

av länsstyrelsen i Östergötlands län genom domänintendenten

jämte uppskattningsmän arrendeuppskattning och saluvärdering. Då

instrumentet häröver utgör tillägg till den tidigare, den 19 april 1916

hållna förrättningen, anhåller jag att i detta sammanhang få återgiva de

delar av nämnda värderingsinstrument, vilka äro av intresse för det nu

förevarande ärendet och för vilka jag ej förut redogjort. Instrumentet

har med nu antydda begränsningar följande innehåll.

»Åbyggnaderna, som bestå av boningshus (15x7.6x5.1 m.), flygelbyggnad

(27.7x7.2x4.4 in.) ladugårdshus (58.8x19.5x4.8 m.), svinhus

och vedbod, hemlighus, arbetarebostad, svinhus och vedbod till nästföregående,

arbetarebostad, svinhus och vedbod till föregående och bykstuga.

Samtliga åbyggnader, varav hälften av varje hus tillhör den i

sambruk med egendomen varande Västergården, äro i gott stånd samt

fullt tillräckliga för båda gårdarnas behov. Brandförsäkringssumman

utgör 24,650 kronor, varav sålunda 12,325 komma på Östergårdens hus.

överloppshus saknas.

Domänens areal enligt lantmätaren:

Vid huvudgårdeu Övertorp, åker och tomt 35.9 8 5 hektar, äng

4.15 5 hektar, impedimenter O.oi hektar, summa 40.15 hektar. Vid lägenheten

Eketorp, åker och tomt 1.2 4 hektar.

Ågoslagens beskaffenhet:

a) Trädgården ganska stor och väl vårdad,

b) Åkerjorden består dels av styv lera på lerbotten, dels av lättare

lera på kalkörbotten samt dels av sandblandad lera på sandbotten; den

är delvis otäckdikad,

c) Ången och

d) Betesmarken betas och lämnar bete för 6 djur i två månader,

e) Skog finnes ej.

Utsäde och skörd enligt uppgift:

Av höstsäd sås i medeltal 1,500 kilogram och skördas 14 gånger

utsädet. Av vårsäd sås i medeltal 1,600 kilogram och skördas 12 gånger

utsädet. Av potatis, sockerbetor och rotfrukt odlas på omkring 4 hektar.

Antal vinterfödda djur: 15 kor, 1 tjur, 4 ungnöt, 2 oxar, 4 hästar.

Brukningskostnaden beräknas till 3 man å 600 kronor och hjon

700 kronor = 2,500 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ta proposition Nr 140.

Skatter och onera: kronoutskylder 40 kronor, kommunalutskylder

160 kronor, prästerskapet 56 kronor, brandstodsavgift 9.2 6 kronor.

Summa kronor 265.2 6.

Arrendeavgiften: den nuvarande 500 kronor; för tiden 14 mara

1916—14 mars 1917 800 kronor.

Taxeringsvärdet: det nuvarande 20,500 kronor.

Odlingslägenheter finnas, då fig. 10 kan odlas.

Dy, torv, lera och märgel saknas.

Större gemensamt dikningsföretag har ej förekommit.

Expropriation eller annan jordavsöndring har ej förekommit.

Utdelning från häradsallmänning beräknas till 30 kronor per år.

Fiske finnes ej.

Torp och lägenheter: Eketorp (f. d. knekttorp) med stuga och ladugård

i försvarligt skick. Åges av roten. Torpare är härstädes sedan

den 14 mars 1911 30-årige arbetaren Aug. Karlsson. Nuvarande förmåner:

jord enligt karta, fria dragare, 1 lass halm årligen samt renslåtter.

Rättsgörelse: 100 kronor årligen. Avståndet från huvudgården

är 2 kilometer.

Efter noggrant övervägande huruvida egendomen eller viss del

därav lämpar sig för upplåtelse till egna hem, få uppskattningsmännen

med fästat avseende på densammas belägenhet, åkerjordens olämplighet

för småbruk, den är nämligen alldeles för svårbrukad, samt den'' ringa

efterfrågan på småbruk, som förefinnes i denna trakt av länet, härmed

förklara, att någon vidare avsöndring i berörda hänseende ej synes- oss

böra förekomma härstädes. — — —

Som egendomen hävdas väl, och då av Kungl. Maj:ts dom den 4

mars 1914 framgår, att A. M. Larssons arvingar innehaft densamma med

arrenderätt, så få uppskattningsmännen vid ny utarrendering av egendomen

förorda hembudsrätt för nuvarande arrendatorn.

Saluvärdering.

Egendomens saluvärde uppskattas sålunda:

Tomt, trädgård, åker ...... 15.985 har å 500 kronor = kronor

Åker....................................... 20.000 » å 400 » = »

Ång........................................ 4.155 t> å 200 )) = »

Utdelning från allmänning (kap. å 8 procent) ............ »

Egendomens åbyggnader..................................................... »

Summa kronor 26,198.50

som avrundas till 26,200 kronor och bör utgöra saluvärdet härstädes.

7,992: 50

8,000: —

831: —

375: —

9,000: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Dtpartements
thefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

Föreslagna avsöndringen saluvärderas sålunda:

Tomt och åker 1.240 hektar å 600 kronor = 744 kronor, som avrundas

till 745 kronor och som bör utgöra saluvärdet härstädes.»

Lägenhetens saluvärde fixerades till 744 kronor eller, avrundat,

till 745 kronor.

Vid förut omförmälda, den 11 juli 1919 hållna saluvärderingen

uppskattades egendomens värde sålunda:

tomt, trädgård och åker................... kronor

åker .........................................................

Äng............................................

utdelning från allmänning

andel i åbyggnader............

som avrundades till 32,600 kronor.

»

»

9,591: —

9,600: —

997: 20

1,600: —

10,800: —

Summa kronor 32,588: 2 0

Lägenheten Eketorp värderades samtidigt till 892.8 0, eller, i runt

tal, till 900 kronor.

Vid överlämnandet till Kungl. Maj:t av sistnämnda instrument tillstyrkte

länsstyrelsen i Östergötlands län i skrivelse den 2 september

1919 försäljningen av ifrågakomna fastigheter i enlighet med den sålunda

gjorda uppskattningen.

Sedermera har från nuvarande innehavaren av soldattorpet, August

Karlsson avgivits förklaring, att han vidhölle sin tidigare gjorda ansökning

att få inköpa berörda torp jämväl efter den senaste, här ovan

omförmälda värderingen.

Av den i ärendet förebragta utredningen torde framgå, att tanken

på en användning av hemmanet i fråga, med undantag av lägenheten

Eketorp, till inrättande av egna hem icke längre torde kunna med

fog vidhållas. Jag finner tillräckliga skäl anförda för en försäljning till

de nuvarande innehavarna av hemmanet och lägenheten till de vid den

sistnämnda värderingsförrättningen fastigheterna åsätta värdeua samt på

i övrigt av myndigheterna föreslagna villkor. Tillträdesdagen torde böra

bestämmas till den 14 mars 1921.

På grund av vad jag.sålunda anfört, får jag alltså hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att Vadstena krigsmanshuskassa tillhöriga, i Bjälbo socken av

Östergötlands län belägna hemmanet 1 mantal Övertorp nr 2 östergården

må, med undantag av det å nämnda hemman belägna f. d. soldattorpet

Eketorp, försäljas till Aug. Henricson och hans hustru Clara Henricson,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

änkan Hilda Pettersson och änkan Augusta Peterson såsom stärbhusdelägare

efter Anders Magnus Larsson för en vid i vederbörlig ordning

bållen värdering föreslagen köpeskilling av 32,600 kronor, under villkor

att köpeskillingen senast å tillträdesdagen, den 14 mars 1921, kontant

inbetalas till länsstyrelsen i Östergötlands läu samt att köparna ensamma

vidkännas alla med lagfart å fånget förenade kostnader;

dels ock att förbemälda lägenhet, före detta soldattorpet Eketorp,

må försäljas till nuvarande innehavaren av detsamma August Karlsson

för en vid sistnämnda uppskattning föreslagen köpeskilling av 900 kronor,

med rätt för Karlsson att efter närmare överenskommelse med länsstyrelsen

i Östergötlands län till bemälda länsstyrelse inbetala nämnda

köpeskilling under tio års tid med en tiondel årligen utan ränta å icke

förfallna belopp men med skyldighet för honom att ensam vidkännas

samtliga med såväl områdets avskiljande som lagfart å fånget förenade

kostnader.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den

lydelse, bil. litt. .. vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans von Arnold.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av Vadstena krigsmanshuskassa tillhöriga hemmanet 1 mantal Övertorp nr 2 Ö a1 i texten
  2. JoU 1920:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av Vadstena krigsmanshuskassa tillhöriga hemmanet 1 mantal Övertorp nr 2 Östergården i B s. 16 i texten