Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse till Stockholms stad av äganderätten till vissa områden å kungl. Djurgården

1920-02-27 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:141, Angående överlåtelse till Stockholms stad av äganderätten till vissa områden å kungl. Djurgården

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majtis proposition AV 141.

1

Nr 141.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående överlåtelse till

Stockholms stad av äganderätten till vissa områden å

kungl. Djurgården; given Stockholms slott den 27 februari

1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Makt härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att de enligt den av Kungl. Magt den 1 september 1914 fastställda

stadsplanen för viss del av Stockholms stad till gallmark avstyckade

delarna av Garnisonskyrkogården, Artillerikyrkogården och Norra Djurgårdens

odisponerade mark må utan ersättning med äganderätt överlåtas

till Stockholms stad; skolande Stockholms stad gälda de med överlåtelsen

förenade kostnader;

samt att den allmänna platsen »parken Garnisonskyrkogården»

jämväl med äganderätt utan ersättning överlåtes till staden, mot skyldighet

för staden dels att i värdigt skick underhålla densamma under

bibehållande av dess karaktär av kyrkogård, som dock icke vidare får

användas till begravningsplats, dels ock att ansvara för den renhållning,

som eljest skulle kunna åligga kronan såsom ägare av den inom parken

avsatta byggnadstomten, så länge denna bibehålies i kronans ägo och

användes för sitt nuvarande eller annat allmänt ändamål samt att gälda

de med överlåtelsen förenade kostnader.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 117 höft. (AV 141.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts proposition Nr 141.

f

Utdrag av ''protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Muff

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 februari

1920.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnkr,

Statsråden: PetrÉN,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Kungl. Maj.ts

proposition

den 7 april

1905, nr 114.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

I en den 7 april 1905 till riksdagen avlåten proposition, nr 114,

föreslog Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, bland annat, att tvenne i propositionen

närmare angivna områden å Norra Djurgården, belägna det ena

omedelbart söder om Valhallavägens förlängning åt öster och det andra

norr om och intill Djurgårdsbrunnsviken, måtte få på det sätt kronan

avhändas, att därav till Stockholms stad kostnadsfritt med äganderätt

upplätes de delar, som enligt en blivande stadsplan för dessa områden

erfordrades till gator, torg, allmänna platser och tomter till byggnader

för allmänt behov, ävensom angränsande vattenområde, samt att de

återstående delarna finge försäljas i den ordning, Kungl. Maj:t komme

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:t» proposition Nr 141.

att bestämma. Den s. k. Garnisonskyrkogården, som var på alla sidor

omgiven av det till försäljning föreslagna området vid Djurgårdsbrunnsviken,

undantogs uttryckligen, och yttrades därom i det vid propositionen

lögade statsrådsprotokollet: »Slutligen lärer från försäljning böra uteslutas

den s. k. garnisonskyrkogården, vilken enligt nådigt brev den 30 juli

1859 upplåta till begravningsplats för Stockholms garnison. Emellertid

torde, därest försäljning av angränsande områden kommer att äga nim,

kyrkogården icke vidare böra såsom begravningsplats användas.»

Stockholms stadsfullmäktige hade såsom villkor för stadsplanens

utsträckning över Norra Djurgården uppställt, bland andra, följande, i

nyssnämnda statsrådsprotokoll angivna villkor, nämligen:

att den över området upprättade stadsplanen skulle, innan den

underställdes Kungl. Maj:ts fastställelse, vara av stadsfullmäktige godkänd;

att gator, torg och allmänna platser skulle med full äganderätt

till staden överlåtas och överlämnas i planerat skick enligt av stadsfullmäktige

godkända profiler; och skulle, där rätten till vattnet utmed

de områden, som intoges i stadsplanen, funnes tillhöra Kungl. Maj:t och

kronan, jämväl denna rätt överlåtas åt staden;

att tomter för byggnader för allmänt behov, såsom kyrkor, skolhus

och sjukhus, ävensom för allmänna parker och planteringar, skulle i

stadsplanen finnas reserverade och i mån av behov med full äganderätt

kostnadsfritt överlåtas på staden;

att de provisoriska åtgärder, som behövde vidtagas för att gator

och allmänna platser under byggnadsperioden skulle kunna upplåtas för

trafik, skulle verkställas genom stadens försorg på kronans bekostnad;

samt

att gator och allmänna platser, sedan de blivit försedda med ledningar

för avlopp, vatten och gas ävensom för andra ändamål, såsom för

telefoner eller framledande av elektrisk ström skulle förses med permanent

beläggning, vilken skulle utföras genom stadens försorg på kronans

bekostnad.

Riksdagen biföll förslaget om de två nämnda områdenas avyttring.

Beträffande de av stadsfullmäktige uppställda villkoren för stadsplanens

utsträckande anförde riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 maj

1905, nr 159, bland annat, att riksdagen icke hade något att erinra mot

villkoret om överlåtelse till staden med full äganderätt av gator, torg och

allmänna platser, att däremot villkoret i tredje punkten, eller att tomter

för b}rggnader för allmänt behov, såsom kyrkor, skolhus och sjukhus,

ävensom för allmänna parker och planteringar, skulle i stadsplanen

finnas reserverade och i mån av behov med full äganderätt kostnadsfritt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

överlåtas på staden, syntes riksdagen vara av obestämbar räckvidd och

i övrigt innebära anspråk, som vida överstege vad förut vid gardestomternas

försäljning i sådant hänseende bestämts, men att, då dessa

villkor uppenbarligen framställts under förutsättning, att ej allenast de i

propositionen avsedda områdena utan hela Norra Djurgården komme att

införlivas med staden, från stadsfullmäktiges sida svårigheter icke torde

komma att uppställas mot en uppgörelse i överensstämmelse med de av

riksdagen gjorda erinringarna.

Med anledning härav anförde stadsfullmäktige i infordrat yttrande

den 19 september 1910, att vid uppställandet av villkoret om kostnadsfri

överlåtelse till staden med full äganderätt av tomter till byggnader för

allmänt behov stadsfullmäktige givetvis haft tanken närmast på området

i dess helhet;'' vidhållandet av detta villkor syntes också stadsfullmäktige

vara av största vikt; emellertid hade beträffande de två områden, om

vilka då närmast vore fråga — området vid skogsinstitutet och området

norr om Karlaplan — staden icke befunnits hava anledning påkalla

reserverandet av några dylika tomter, vadan stadsfullmäktige förklarade

sig ej hava något att erinra mot intagande i stadsplanen av dessa två

områden, utan att å dem några tomter reserverades för huvudstadens

allmänna behov.

I överensstämmelse med denna sin förklaring antogo stadsfullmäktige

den 30 juni 1911 med viss ändring ett av överintendentsämbetet

enligt Kungl. Maj:ts uppdrag utarbetat förslag till stadsplan för

vissa delar av Norra Djurgården, dels närmast Karlaplan och dels vid

skogsinstitutet, varefter Kungl. Maj:t den 15 december samma år fastställde

stadsplanen, sådan den blivit av stadsfullmäktige antagen.

Sedermera överlämnade överintendentsämbetet med skrivelse den

25 november 1913 förslag till stadsplan för ytterligare ett område vid

Djurgårdsbrunnsviken, beläget nordost om det område vid skogsinstitutet,

för vilket stadsplan blivit år 1911 fastställd. Det nya stadsplaneförslaget

omfattade emellertid icke blott delar av det område vid Djurgårdsbrunnsviken,

vilkas avhändaude från kronan riksdagen år 1905

medgivit, utan därjämte dels ett norr om detta område beläget mindre

område av Norra Djurgården och Artillerikyrkogården, som avsågs skola

utläggas till gata, dels och hela Garnisonskyrkogården, varav en del, som

upptogs av Engelska episkopalförsamlingens kyrka, skulle utgöra byggnadskvarter,

vissa delar utläggas till gator samt större delen bilda en allmän

planterad plats. Stadsplaneförslagets utsträckande utanför det område, som

av riksdagen avsetts till avhändaude från kronan, förorsakades därav, att

Strandvägens fortsättning, i och för skyddande av skogsinstitutets vackert

s. 5 Kontrollera mot PDF

liunyl. Maj.ls proposition Nr 141. 5

trädbevuxna, kuperade område, i stadsplanen erliållit eu mera nordligsträckning,

än som vid tiden för om förmälda riksdagsbeslut var tilltänkt ,

och således ansågs böra framdragas mellan Artilleri- och Garnisonskyrkogårdarna,

diirvid avskärande eu mindre del av var och eu av dessa

kyrkogårdar. Berörda förslag innebar, i vad detsamma avsåg de delar,

vilkas upplåtelse till Stockholms stad icke medgivits av riksdagen,

l:o) att av Garnisonskyrkogården det östligaste hörnet, utgörande

ett område av 14 kvadratmeter och å en kartskiss, vilken torde såsom

bilaga få fogas vid detta protokoll, betecknat a—b—c—d—a, skulle

frånskiljas för utläggande till erforderlig bredd av Laboratoriegatan;

2:o) att av samma kyrkogård eu markremsa utmed norra sidan,

utgörande 916 kvadratmeter och å nämnda kartskiss betecknad e—f—

g—h—e, skulle utläggas till angränsande del av Strandvägen;

3:o) att det i nämnda kyrkogård belägna område om 411.9 kvadratmeter,

vara engelska episkopalförsamlingens kyrka vore uppförd, skulle

utgöra ett nytt kvarter;

4:o) att återstående delar av Garnisonskyrkogården, innefattande

4,220 kvadratmeter, skulle utläggas till allmän plats, »parken Garnisonskyrkogården»;

samt

5:o) att ett område, utgörande omkring 800 kvadratmeters ytvidd

och å omförmälda kartskiss betecknad med i—k—1—m—i, innefattande

en mindre del av Artillerikyrkogården ävensom viss del av kungl. Djurgårdens

odisponerade mark norr om gräusen för det år 1905 till försäljning

upplåtna området, skulle frånskiljas för att tilläggas Strandvägen.

Jämväl detta stadsplaneförslag blev å sammanträde den 29 juli

1914 av stadsfullmäktige antaget, varefter Kungl. Maj:t fastställde detsamma

den 1 september därpåföljande år.

Därefter har Kungl. Maj:t dels den 9 september 1915 bemyndigat

Djurgårdskommissionen, att för ordnande av gator och avlopp inom

ifrågavarande stadsplaneområde låta utföra gatu- och avloppsledningsarbeten,

dels ock den 7 september 1917 medgivit, att kommissionen finge

å nämnda område utföra de av kommissionens uppdrag betingade arbeten,

dock att de å härvid ifrågakommande delar av Garnisons- och Artillerikyrkogårdarna

möjligen befintliga gravar skulle förflyttas till andra

platser inom respektive kyrkogårdar för att där ordnas på ett värdigt

sätt enligt Djurgårdsförvaltningens anvisning.

I skrivelse den 31 augusti 1915 har riksmarskalksämbetet beträffande

nämnda i stadsplanen intagna områden, vilkas överlåtelse till staden

icke medgivits av riksdagen, anfört, bland annat, följande.

Riksmar
skalksämbetcts
framställning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stockholms

stadsfull
mäktige.

Kung!. Maj ds proposition Nr lil.

Den engelska episkopalkyrkans tomt samt »parken Garnisonskyrkogården»

borde fortfarande tillhöra kungl. Djurgården. De övriga

områdena kunde icke i och för sig sägas vara av särskilt stor betydelse

för kungl. Djurgården. Då emellertid påkallandet av ett expropriationsförfarande

beträffande dessa skulle innefatta en onödigt vidlyftig apparat

och dessutom antagligen för Stockholms stad medföra avsevärda kostnader,

hemställde riksmarskalksämbetet, att, för den händelse Stockholms

stad skulle befinnas vilja utan anlitande av expropriationsförfarande

förvärva de ifrågavarande markområdena och därom gjorde underdånig

framställning, Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att under vissa

närmare angivna villkor medgiva upplåtande utan lösen till Stockholms

stad av förenämnda, för Strandvägen och Laboratoriegatans utläggande

erforderliga områden.

Sedan Stockholms stadsfullmäktige beretts tillfälle att yttra sig över

den av riksmarskalksämbetet gjorda framställningen, hava stadsfullmäktige

i skrivelse den 20 mars 1916 anfört, att riksmarskalksämbetets förslagvore

oförenligt med de av stadsfullmäktige uppställda villkoren för

stadsplanens utsträckande över delar av Norra Djurgården. Icke ens

de i gator ingående områden, vilkas upplåtande till staden riksmarskalksämbetet

föreslagit, skulle staden erhålla med full äganderätt. Därest

till följd av en framdeles skeende ändring i stadsplanen dessa områden

eller någon del därav skulle komma att användas till annat än gata,

skulle stadens rätt upphöra. Att ett sådant förhållande skulle komma

att leda till tvistighet^!-, syntes stadsfullmäktige uppenbart. Då stadsfullmäktige

den 29 juli 1914 antagit den sedermera av Kungl. Maj:t

den 1 september samma år fastställda stadsplanen, hade detta också

uppenbarligen skett under förutsättning, att de av stadsfullmäktige förut

uppställda villkoren skulle gälla jämväl för denna stadsplan, och det

syntes knappast kunna antagas annat, än att Kungl. Maj:t vid stadsplanens

fastställande avsett, att samma villkor skulle vara gällande för

hela denna stadsplan, även om denna av stadsplanetekniska skäl måst

utsträckas över mindre områden, till vilkas avhändande riksdagen ännu

ej lämnat medgivande. På grund av vad sålunda anförts, hemställde

stadsfullmäktige i underdånighet, dels att riksmarskalksämbetets föreliggande

förslag icke måtte bifallas, dels även att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva, att de områden, som inginge i den av Kungl. Maj:t

den 1 september 1914 fastställda stadsplanen och för vilka sådant medgivande

ej redan lämnats, måtte, till den del de enligt stadsplanen skulle

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Majis proposition Nr 141. 7

ingå i gata eller allmän plats, få med full äganderätt utan ersättning

överlåtas till staden.

Overståthållarämbetet och överintendentsämbctet hava i särskilda

utlåtanden biträtt stadsfullmäktiges hemställan.

Jämväl kammarkollegium har, efter advokatfiskalsämbotets hörande,

den 24 juli 1917 avgivit utlåtande samt därvid bland annat anfört

följande:

»För egen del får kammarkollegium till eu början anföra, att då något medgivande

från riksdagens sida till de ifrågavarande områdenas avhändande icke ägt

rum, Eders Kung!. Maj:ts godkännande av stadsplanen den 1 september 1914 icke kan

innebära ett godkännande av stadens krav att erhålla äganderätt till samma områden,

vilket krav ju dessutom icke uttryckligen omnämndes i stadsfullmäktiges den

29 juli 1914 fattade beslut om stadsplanens antagande. Då det emellertid synes

uppenbart, att det endast varit till följd av ett förbiseende från stadens sida, som

någon överlåtelse av gatumark icke kommit till stånd i samband med det år 1914

skedda utsträckandet av stadsplanen till nya områden å Norra Djurgården, finner

kollegium det vara en i viss mån befogad önskan, att kronan icke måtte med

utnyttjande av detta förbiseende framtvinga en uppgörelse rörande de ifrågavarande

områdena, vilken alltför mycket avviker från de principer, som förut tillämpats vid

stadsplanens utsträckande åt detta håll.

Vad först angår de till gatumark avsedda områdena, torde böra framhållas, att

Eders Kung! Maj:t genom nådigt brev den 9 september 1915 bemyndigat Djurgårdskommissionen

att låta genom Stockholms stads försorg utföra planering och stenbeläggning

samt anlägga avloppsledningar i enlighet med ett av stadens byggnadskontor

uppgjort förslag, vilket avsåg iordningställande, bland annat, av de nu

ifrågakommande gatudelama — — —. Då sålunda områdena i fråga ej blott i

stadsplanen bestämts skola användas till gatumark utan jämväl nådig föreskrift

givits om deras utläggande till gator snarast möjligt, synes kronan icke hava något

ekonomiskt intresse av att bibehålla äganderätten till desamma. Kollegium anser

sig därför böra tillstyrka, att områdena med full äganderätt överlåtas till staden.

Riksmarskalksämbetets förslag, att kronan skulle, med överlåtelse till staden av

dispositionsrätten, förbehålla sig äganderätten till områdena, torde icke vara att

förorda, då bibehållandet av en dylik abstrakt äganderätt icke skulle tjäna något

kronans intresse, men å andra sidan staden för undvikande av framtida tvistigheter

ansett äganderättens förvärv önskvärt.

Jämväl vad angår den till allmän plats avsedda delen av Garnisonskyrkogården

synes det lämpligt, att äganderätten övergår till Stockholms stad. De pietetsliänsyn,

som föranledde, att området i den nådiga propositionen till 1905 års riksdag

undantogs från försäljning, torde kunna väl tillgodoses, om vid överlåtelsen av området

fästes det villkor, att detsamma bleve för framtiden bibehållet vid sin karaktär

av kyrkogård, som dock ej vidare finge användas till begravningsplats. Då den

ifrågavarande delen av Gamisonskyrkogården, såsom bestämd till allmän plats, i

varje fall icke kan användas på något inkomstbringande sätt, är ju kronans äganderätt

till densamma icke av synnerligt värde. A andra sidan skulle kronan genom

Kammar
kollegium.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Riksmål
skalkstonbetet.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

äganderättens övergång till staden befrias från den skyldighet till erläggande av

avgifter för angränsande gators renhållning, som må åligga kronan såsom ägare av

kyrkogården. — Slutligen kan anmärkas, att enligt sakens natur det torde vara

från stadens sida som i framtiden det största intresset kan vara att förvänta för

att denna allmänna plats blir värdigt underhållen och dess estetiska möjligheter

utnyttjade, ett förhållande som ju även i viss mån talar för att ställa platsen under

stadens disposition. Riksmarskalksämbetet har ju även ansett, att staden i en

framtid, sedan kringliggande byggnadstomter och gator blivit fullt ordnade, borde

åtaga sig underhållet av kyrkogården.

Vad däremot angår det område av Gamisonskyrkogården, som upptages av

engelska episkopalförsamlingens kyrka och för vilket nämnda församling till kungl.

Djurgården erlägger årlig avgäld, anser kollegium inga skäl föreligga för dess avstående

till staden.

Med stöd av vad sålunda anförts och i övrigt i ärendet förekommit, får

kollegium i underdånighet hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition

föreslå riksdagen medgiva

att de till gatumark avsedda, här ovan närmare angivna delarna av Gamisonskyrkogården,

Artillerikyrkogården och kung!. Djurgårdens odisponerade mark måtte

till staden utan ersättning med äganderätt upplåtas:

samt att den allmänna platsen »parken Garnisonskyrkogården» jämväl med

äganderätt och utan ersättning upplåtes till staden, med skyldighet för staden att

i värdigt skick underhålla densamma, under bibehållande av dess karaktär utav

kyrkogård, som dock icke vidare får till begravningsplats användas, samt att

ansvara för den renhållning, som eljest må hava ålegat kronan såsom ägare av

denna kyrkogård».

1 en sedermera ingiven promemoria den 31 januari 1919 har riksmarskalksämbetet

dels förklarat, att då ämbetet i förberörda skrivelse

den 31 augusti 1915 föreslog, att vissa till gatumark avsedda delar av

Garnisonskyrkogården, Artillerikyrkogården och Kungl. Djurgårdens

odisponerade mark skulle till Stockholms stad upplåtas, tänkte sig äm:

betet icke annat, än att dessa områden skulle till staden utan ersättning

med äganderätt upplåtas, dels och tillstyrkt att »parken Garnisonskyrkogården»

samt eventuellt även det område, som upptoges av engelska

episkopalförsamlingens kyrka, måtte få övertagas av Stockholms stad.

Såsom villkor för de ifrågasatta markupplåtelserna har därvid

föreslagits:

att de å från Artillerikyrkogården upplåtet område möjligen befintliga

gravar utan kostnad för kungl. Djurgården genom Stockholms

stads försorg flyttades till och på ett fullt värdigt sätt ordnades på av

Djurgårdsförvaltningen anvisade platser å nämnda kyrkogård, ävensom

att andra anordningar, som möjligen bleve erforderliga på grund av

markupplåtelsen från samma kyrkogård, såsom stentrappor, planteringar

m. m. av Stockholms stad utfördes utan kostnad för kungl. Djurgården,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:tu proposition Nr 141.

samt att Stockholms stad skulle vara skyldig dels att i värdigt

skick underhålla »parken Garnisonskyrkogården» under bibehållande av

dess karaktär av kyrkogård, som dock icke vidare finge till begravningsplats

användas, dels ock att ansvara för den renhållning, som eljest

kunde åligga Kungl. Maj:t och kronan såsom ägare av Garnisonskyrkogården

samt av det område, som upptoges av engelska episkopalförsamlingens

kyrka.

Slutligen har Djurgårdskommissionen den 23 december 1919 avgivit

infordrat utlåtande samt därvid anfört bland annat följande:

»De gatuarbeten, som nödvändiggjorts av den stadsplan, som fastställts genom

nådigt brev den 1 september 1914, hava, liksom erforderliga stenarbeten samt anordnande

av trappor, stängsel och grindar, jämlikt föreskrifter i nådiga brev den 9

september 1915 och den 7 september 1917 av Djurgårdskommissionen redan verkställts

genom Stockholms stads försorg på kronans bekostnad. Den i sistnämnda

nådiga brev anbefallda flyttningen av gravar å de delar av Garnisons- och Artillerikyrkogårdarna,

som utlagts till gator, har verkställts av Djurgårdskommissionen

under direkt arbetsledning av kommissionens chef, och hava därvid å de ställen

av kyrkogårdarna, dit gravarna flyttats, gravkullar ordnats, å vilka, i den mån de

döda varit kända, även gravstenar blivit uppsatta.

Beträffande själva håken finner Djurgårdskommissionen lika med kammarkollegium

skäl icke föreligga för avstående till staden av äganderätten till det såsom

byggnadstomt avsatta område av förutvarande Garnisonskyrkogården, som nu

upptages av den engelska episkopalkyrkan. På detta område har, såvitt handlingarna

i ärendet utvisa, staden icke heller gjort anspråk.

Däremot anser Djurgårdskommissionen — i huvudsaklig anslutning till vad

dels kammarkollegium, dels riksmarskalksämbetet — — — anfört, — att såväl de

i ärendet ifrågakomma, till gata avstyckade områdena, som ock den till park avsatta

delen av Garnisonskyrkogården böra med äganderätt överlåtas å staden. Därest

avtal om sådan överlåtelse träffas med staden, torde därav utan vidare följa, att

kronan befrias från varje ansvar för den renhållning, som eljest skulle ålegat kronan

såsom ägare av parkområdet i fråga och varför kostnaden enligt nyligen träffat

avgörande genom skiljemän, — — — uppgår till 1,028 kronor 50 öre årligen.

Förhållandet härutinnan med den i kronans ägo kvarblivande tomten inom

parkområdet torde däremot vara mera oklart. Med hänsyn till tomtens läge inom

parken och det ändamål, vartill den användes, torde emellertid i varje fall kronan

i samband med parkens överlåtande skäligen kunna påfordra, att kronan, även vad

tomtområdet beträffar, befrias från varje ansvar för renhållning, så länge tomten

icke avhändes kronan eller användes för annat än allmänt ändamål.»

Med anledning av vad sålunda anförts har.Djurgårdskommissionen

anslutit sig till den av kammarkollegium i ämnet gjorda hemställan med

det tillägg, att staden jämväl måtte ansvara för den renhållning, som

ålåge kronan såsom ägare till den inom »parken Garnisonskyrkogården»

avsatta byggnadstomten.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 117 höft. (Nr 141.) 2

Djurgård*- kommissionen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

Av utredningen i ärendet framgår, att de områden, som ifrågasatts

skola överlåtas till Stockholms stad, utgöras dels av omkring 800

kvadratmeter mark belägen norr om det område vid Djurgårdsbrunnsviken,

som enligt 1905 års riksdagsbeslut skulle avhändas kronan,

dels ock av den inom sistnämnda område belägna, från försäljningen

särskilt undantagna Garnisonskyrkogården. Omförmälda 800 kvadratmeter

mark ha som ovan nämnts använts för utläggande av Strandvägen.

Vad åter angår Garnisonskyrkogården ha dels tillhopa 930

kvadratmeter tillagts Strandvägen och Laboratoriegatan, dels 4,220

kvadratmeter utlagts till en allmän plats benämnd »parken Garnisonskyrkogården»

och dels återstoden 411.9 kvadratmeter reserverats såsom

byggnadstomt, å vilken engelska episkopalförsamlingens kyrka är uppförd.

Samtliga dessa områden hava ingått i stadsplanen för Stockholm enligt

stadsfullmäktiges beslut den 29 juli 1914, varå Kungl. Magt meddelat

fastställelse den 1 september samma år. Då dessa områden emellertid

fortfarande tillhöra kronan, ifrågasättes nu, huruvida äganderätten till

desamma bör överlåtas å Stockholms stad.

Jag vill till en början erinra därom, att, då 1905 års riksdag

biföll Kungl. Maj:ts proposition rörande försäljning av vissa områden

av kungl. Djurgården, riksdagen förklarade sig icke hava något att

erinra mot det av Stockholms stadsftdlmäktige uppställda villkor, att till

staden skulle utan ersättning med full äganderätt upplåtas den mark,

som enligt blivande stadsplan erfordrades till gator, torg och allmänna

platser. Då de områden, som enligt vad ovan anförts intagits i stadsplanen

för Stockholm — om man undantager den såsom park avsatta

delen av Garnisonskyrkogården — endast utgöras av mindre för gaturegleringen

behövliga områden om tillhopa 1,730 kvadratmeter, anser

jag hinder icke böra möta för, att dessa områden i enlighet med den

av 1905 års riksdag antagna principen utan ersättning nu överlåtas

på staden.

Aven »parken Garnisonskyrkogården» torde böra utan ersättningövergå

till staden. Därest staden övertager nämnda område, besparas

kronan utgifterna för renhållningen av parken, vilka utgifter för närvarande

uppgå till ett belopp av 1,028 kronor 50 öre årligen. Då

därjämte kyrkogården numera ej torde kunna användas som begravningsplats

samt ej kan utnyttjas för byggnadsändamål, synes områdets

bibehållande i kronans ägo uteslutande förorsaka utgifter utan motsvarande

fördel. För parkens överlåtande till staden bör såsom villkor

uppställas, att platsen bibehåller sin karaktär av kyrkogård samt att

staden håller densamma i värdigt skick.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

Beträffande slutligen tomtområdet, å vilket engelska episkopal!^insamlingens

kyrka är uppförd, liar något anspråk på detsammas överlåtande

icke uppställts från stadens sida. Skäl synes därför icke föreligga

för tomtens avstående, så mycket mer som Djurgårdsförvaltningon

av engelska församlingen åtnjuter årlig avgäld för tomten i fråga. I

likhet med Djurgårdskommissionen anser jag det likväl vara lämpligt,

att staden i sammanhang med övertagandet arv äganderätten till Garnisonskyrkogården

jämväl åtager sig att ansvara för den renhållning,

som kan åligga kronan såsom ägare till ifrågavarande tomt.

Givetvis bör Stockholms stad själv gälda de med överlåtelsen av

ifrågavarande mark förbundna lagfartskostnader.

Riksmarskalksämbetet har såsom villkor för nu ifrågavarande markupplåtelse

föreslagit, att å Artillerikyrkogården möjligen befintliga gravar

skulle genom stadens försorg flyttas till lämpliga platser ävensom att

en del andra anordningar, som kunde bliva erforderliga på grund av

markupplåtelsen från samma kyrkogård, skulle vidtagas av staden.

Såsom Djurgårdskommissionen anfört äro dylika åtgärder redan vidtagna,

varför uppställandet av villkor av nämnda beskaffenhet numera

torde vara överflödigt.

Till sist får jag erinra, att de till överlåtelse ifrågasatta markområdena

enligt Riksens ständers skrivelse den 1 december 1809 samt

Kungl. Maj:ts beslut den 26 februari 1810 äro såsom belägna å Djurgården

ställda under Kungl. Majrts enskilda disposition.

Med anledning av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att de enligt den av Kungl. Maj:t den 1 september 1914 fastställda

stadsplanen för viss del av Stockholms stad till gatumark avstyckade

delarna av Garnisonskyrkogården, Artillerikyrkogården och Norra Djurgårdens

odisponerade mark må utan ersättning med äganderätt överlåtas

till Stockholms stad; skolande Stockholms stad gälda de med överlåtelsen

förenade kostnader;

samt att den allmänna platsen »parken Garnisonskyrkogården»

jämväl med äganderätt utan ersättning överlåtes till staden, mot skyldighet

för staden dels att i värdigt skick underhålla densamma under

bibehållande av dess karaktär av kyrkogård, som dock icke vidare får

användas till begravningsplats, dels ock att ansvara för den renhållning,

som eljest skulle kunna åligga kronan såsom ägare av den inom parken

avsatta byggnadstomten, så länge denna bibehålies i kronans ägo och

användes för sitt nuvarande eller annat allmänt ändamål samt att gälda

de med överlåtelsen förenade kostnader.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

I vad föredragande departementschefen sålunda anfört och hemställt

förenade sig statsrådets övriga ledamöter.

Sedan Hans Maj:t Konungen förklarat, att Hans

Maj:t, under förutsättning av riksdagens bifall till vad

sålunda blivit föreslaget, avstode från dispositionsrätten

till de 4 omförmälda, detta protokoll vidfogade karta

närmare angivna områden av Norra Djurgården, vilka

skulle kronan avhändas, fann Hans Maj:t Konungen

gott bifalla, vad statsrådet hemställt samt förordna,

att till riksdagen skulle avlåtas proposition av den

lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans von Arnold.

STOCKHOLM. ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tt///iör Kung/. Maj Hå proposition nn 14-1 till 1920 ars riksdag

Artilleri - kyrkogård j

SKALA 1:1000

50

S t r a. n

A m b a s s a.

oren

Nobel parken

p / o m

e n

Gem. Stab. Lit, An3T. Stockh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse till Stockholms stad av äganderätten till vissa områden å kungl. Djurgårde s. 1 i texten
  2. JoU 1920:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse till Stockholms stad av äganderätten till vissa områden å kungl. Djurgården. s. 1 i texten