Sök i Ratio Lex

Angående uppförande av nytt landsstatshus i Göteborg

1920-02-13 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:149, Angående uppförande av nytt landsstatshus i Göteborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 149.

1

Nr 149.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande av

nytt landsstatshus i Göteborg; given Stockholms slott

den 13 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att till uppförande av nytt landsstatshus i Göteborg bevilja ett belopp

av 985,000 kronor samt därav å extra stat för år 1921 under sjätte

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. Holmquist.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 124 höft. (Nr 149.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majits proposition Nr 149.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 februari

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: PetréN,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmquist anförde:

Vid föredragning den 7 januari 1920 av de frågor, som rörde

regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1921 sjätte huvudtitel,

föreslog Kungl. Maj:t på min hemställan under punkt 34, att riksdagen

måtte i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda

riksdagen förelagd, bland annat, med anledning av ett av byggnadsstyrelsen

framlagt förslag till uppförande av ett nytt landsstatshus i

Göteborg, för berörda ändamål på extra stat för år 1921 beräkna ett

reservationsanslag av 500,000 kronor.

Jag anhåller nu att, sedan ärendet numera föreligger i färdigberett

skick, få för Kungl. Maj:t ånyo anmäla detsamma.

I skrivelse den 25 november 1919 har byggnadsstyrelsen, under

betonande av länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län synnerligen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition Nr 149.

trängande behov av utvidgade och förbättrade ämbete- och tjänstelokaler,

gjort framställning om anslag för uppförande av nybyggnad för länsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen meddelar därvid till en början, att, sedan tjänstgörande

arddtekten hos byggnadsstyrelsen greve S. Cronstedt verkställt

utredning angående beredande av mer ändamålsenliga tjänstelokaler för

såväl länsstyrelsen som lantmäterikontoret i nämnda län, vilken utredning

omfattat dels användande av tyghustomten med gamla »kronhuset»,

dels användande av nuvarande posthuset, dels ock uppförande av nybyggnad

å nuvarande landsstatshusets tomt, byggnadsstyrelsen överlämnat

nämnda utredning till länsstyrelsen för yttrande, varjämte byggnadsstyrelsen

anhållit, att länsstyrelsen jämväl måtte utreda, om och i så fall

när kronhustomten kunde bliva tillgänglig för det ifrågasatta ändamålet.

I anledning härav har länsstyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen

den 23 juli 1919 till en början meddelat, att länsstyrelsen beträffande

frågan om och i sådant fall vid vilken tid kronhustomten kunde bliva

tillgänglig för det ifrågasatta ändamålet, begärt uttalande från arméförvaltningens

artilleridepartement. Av det svar härå, som kommit länsstyrelsen

tillhanda, ävensom av en handskrivelse från generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet, inhämtades, att kronhustomten

med därå uppförda byggnader, vilka för det dåvarande användes till

förrådshus och verkstäder för Göta artilleriregemente, icke kunde avstås

för annat ändamål, förrän ifrågasatt uppförande av nytt tygförråd med

verkstäder invid nämnda artilleriregementes etablissement vid Kviberg

kommit till utförande, att frågan härom på grund av rådande dyrtid

fått tillsvidare anstå, att såsom bidrag till kostnaderna för det nya tygförrådet

beräknats det belopp, som vid försäljning i stadgad ordning

kunde erhållas för tyghustomten med byggnader, samt att det för den

skull torde dröja länge, innan artilleridepartementet skulle kunna avstå

tomten.

Härefter fortsätter länsstyrelsen:

»Beträffande posthuset skulle detta icke heller kunna tänkas bliva disponibelt

för ominredning, förrän det under byggnad varande nya posthuset i Göteborg kunde

tagas i bruk. Då emellertid detta nybyggnadsarbete under krigsåren så gott som

legat nere, torde det komma att dröja flera år, innan ett eventuellt arbete med

omändring av gamla posthuset till tjänstelokaler för länsstyrelsen skulle kunna påbörjas.

Enligt greve Cronstedts beräkning skulle lokalerna icke kunna tagas i anspråk

för länsstyrelsen förrän tidigast om fem år.

Länsstyrelsens byggnadsfråga är emellertid, såsom det torde vara Eder bekant,

synnerligen trängande. Riksdagens revisorer hava även, efter besök i Göteborg

Länsstyrelsen

i Göteborgs

och Bohuslän.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 149.

under år 1917, därvid länsstyrelsens tjänstelokaler besågos, i sin berättelse till riksdagen

den 30 november 1917 uttalat, att de funnit landsstatshuset trångt, mörkt

och i alla avseenden otidsenligt samt att med hänsyn härtill och då byggnaden icke

lämpligen kunde genom ändrings- och reparationsarbeten försättas i ett för sitt

nuvarande ändamål tillfredsställande skick, det vore önskvärt, att åtgärder vidtoges

för anskaffande av bättre lokaler.

På grund härav har Konungens befallningshavande ansett sig böra bortse

från förslagen om användande av tyghustomten eller nuvarande posthuset för ifrågavarande

ändamål, vid vilket förhållande det synes onödigt att underkasta desamma

närmare granskning eller mot desamma framställa de detaljanmärkningar, som eljest

synas påkallade.

Vad beträffar det tredje förslaget eller nybyggnad å den nuvarande landsstatshustomten

synes genom detsamma frågan om tjänstelokalerna på det hela vara

tillfredsställande löst, om än en del anmärkningar vore att framställa däremot.

Emellertid skulle genom den föreslagna flygelbyggnaden åt gårdsidan samt arkivbyggnaden

å tomtens södra del den nu befintliga, sannolikt från Torstensonska tiden

härstammande terassen med dess gamla vackra träd komma att fullständigt förstöras

— något som enligt Konungens befallningshavandes mening vore till oersättlig

skada icke blott av pietetshänsyn utan även från skönhets- och trevnadssynpunkt.

Den arkitektoniskt tilltalande magasinsbyggnaden från 1600-talet skulle efter förslagets

genomförande icke heller längre komma till sin rätt.

Konungens befallningshavande anser sig för den skull icke kunna förorda

detta förslag till utförande.

Från byggnadsrådet G. Pettersson har emellertid till Konungens befallningshavande

överlämnats ett förslag till nybyggnad å tomten, som å ena sidan synes

tillfredsställande lösa byggnadsfrågan och å andra sidan skulle skona terassen och

lämna platsen intill magasinsbyggnaden orörd. Angående förslaget har emellertid

Konungens befallningshavande ansett sig böra göra följande uttalande.

Enligt detsamma skulle byggnaden åt gatusidan uppföras i fyra våningar

med tjänstelokaler i fjärde våningen för förste lantmätaren. För att erhålla tillräckliga

våningshöjder, vilka icke kunna tänkas lägre än 3.2 5 meter i första, tredje

och fjärde våningarna samt 4 meter i andra våningen (sessionssalens dimensioner

synas betinga denna höjd), allt oberäknat trossbottnar, torde den nya byggnaden

komma att med sin fasad överskjuta residensbyggnadens med 3 å 4 meter. Konungens

befallningshavande, som befarar att detta skulle komma att verka nedtryckande å

residensbyggnaden samt skada gatuprofilen åt Södra Hamngatan, ifrågasätter därför

huruvida man icke bör söka lösa länsstyrelsens byggnadsfråga utan att därmed

förena frågan om tjänstelokaler för förste lantmätaren. Gatubyggnaden kunde då

inskränkas till tre våningar med samma höjd som residensbyggnaden. För förste

lantmätaren finge fortfarande hyras tjänstelokaler, till dess det nya posthuset bleve

disponibelt. Möjligen kunna lokaler beredas honom uti nu befintlig byggnad å kronhustomten,

avsedd till bostad åt tygmästaren, vilken byggnad för närvarande icke

lärer disponeras för ändamålet utan uthyres till privatpersoner.

Det nuvarande landsstatshuset är för närvarande icke frambyggt till grannbyggnaden,

utan är en i gatulinjen sex meter bred sträcka obebyggd på grund av

nämnda fastighets fönsterrätt åt landsstatshustomten. Då emellertid denna fönsterrätt

icke använts på en sträcka av omkring sex meter räknat från gatulinjen inåt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 149.

tomten, lärer laga hinder icke möta för framläggande av gatubyggnaden med sex

meters bredd intill grannbyggnaden. Härigenom skulle vinnas ökat utrymme med

tre rum (6x6 meter).»

Efter att därpå hava ifrågasatt en del förändringar i sistberörda

förslag rörande rummens disposition in. m. har länsstyrelsen slutligen

hemställt, att byggnadsstyrelsen ville låta utarbeta förslag till nybyggnad

av landsstatshus i huvudsaklig överensstämmelse med byggnadsrådet

Petterssons förslag och de av länsstyrelsen i anledning av detsamma

framställda erinringar samt överlämna detsamma till Kungl. Maj:t i så

god tid, att det kunde föreläggas 1920 års riksdag.

I sin ovan omförmälda skrivelse den 25 november 1919 har

byggnadsstyrelsen, sedan styrelsen redogjort för innehållet i länsstyrelsens

ovan återgivna skrivelse den 23 juli 1919, yttrat följande:

»Då emellertid länsstyrelsen funnit höjdmåtten inom de olika våningarna för

små, har förslaget ändrats i enlighet härmed och med vissa andra av länsstyrelsen

framställda önskemål ifråga om rummens disposition. Enär byggnaden med de av

länsstyrelsen önskade våningshöjderna skulle komma att på ett särdeles vanprydande

sätt höja sig över grannbyggnaderna, särskilt det vidliggande residenset, har den

föreslagna byggnaden förminskats och därur uteslutits lantmäterikontoret, som upptog

den översta, fjärde, våningen.

Ifrågavarande förslag, som åskådliggöres å här bifogade 5 ritningsblad och

som sålunda avser — med utnyttjande av den föreliggande tomten, så långt förhållandena

medgiva, samt med bevarande av den befintliga terrassen — uppförande

i det nuvarande i särdeles dåligt skick befintliga och i övrigt högst otjänliga landsstatshusets

ställe av en nybyggnad om tre våningar för beredande av utvidgade och

förbättrade lokaler för länsstyrelsen får byggnadsstyrelsen härmed överlämna till

Eders Kungl. Maj:ts nådiga prövning och underdånigst till utförande förorda.

Yad angår länsstyrelsens förläggning under byggnadstiden är byggnadsstyrelsen

för närvarande icke i tillfälle att avgiva något förslag. Länsstyrelsen har emellertid

anmodats att söka en utväg till frågans lösning.»

Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle i bottenvåningen inrymmas

arkivlokaler för landskansliet och landskontoret, ävensom tjänsterum för

domänintendent och landsfogde, passexpedition samt vaktmästarbostad;

i våningen en trappa upp sessionssal, ämbetsrum för landshövdingen

samt lokaler för landskansliet; i våningen två trappor upp lokaler för

landskontoret. Däremot komma i den föreslagna nya byggnaden lokaler

icke att beredas för lantmäterikontoret. I fråga om sistnämnda kontors

lokalfråga förklarar byggnadsstyrelsen sig framdeles skola framlägga särskilt

förslag.

Byggnads
styrelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 149.

Kostnaden för uppförandet av en byggnad i enlighet med sagda

förslag har byggnadsstyrelsen beräknat sålunda:

Byggnadsarbeten ........................................

............................... kronor

624,000

Värmeledning...............................................

.............................. )>

80,000

Vatten och avloppsledningar...................

.............................. »

28,000

Elektriska ledningar..................................

............................ )>

42,500

Ritningar och kontroll .............................

............................... »

60,000

Oförutsedda utgifter...............................

............................... »

86,300

Extra kostnad för undergrund................

........................... )>

64,200

Summa kronor

985.000.

Denna totalkostnad, 985,000 kixrnor, motsvarar en kostnad per

kubikmeter av 80 kronor.

Härefter har byggnadsstyrelsen i sin meranämnda skrivelse ytterligare

anfört följande:

»Byggnadsstyrelsen anser sig i detta sammanhang böra underdånigst erinra

därom att riksdagen i skrivelse den 4 april 1916 i anledning av Eders Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående utgifter för kapitalökning

i avseende å postverket i samband med beviljande av anslag för påbörjande av

uppförandet av ett nytt centralposthus i Göteborg framhållit önskvärdheten av att

de lokaler i det nya posthuset, som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag tillsvidare

ej skulle komma att tagas i anspråk för postverkets behov, i första hand upplätes

för statens myndigheter och att fördenskull Eders Kungl. Maj:t täcktes tillse, att

vid den närmare bearbetningen av planerna för posthuset frågan om möjligheten

av att i detsamma inrymma någon eller några andra statsmyndigheter i Göteborg,

som kunde vara i behov av ökade lokalutrymmen, bleve tagen under noggrant

övervägande.

Med hänsyn till berörda av riksdagen sålunda uttalade önskemål har posthusets

arkitekt på sin tid efter anmodan av byggnadsstyrelsen uppgjort förslag till

inrymmande inom de lokaler, som icke komme att tagas i anspråk för postverkets

behov, av länsstyrelsen och lantmäterikontoret. Den därvid gjorda utredningen

lämnade emellertid icke ett tillfredsställande resultat. Aven om utrymme kunde

beredas länsstyrelsen och lantmäterikontoret inom de sålunda disponibla lokalerna,

visade sig dock anordningen bliva synnerligen oekonomisk, alldenstund lokalerna

bleve onödigt höga och djupa för nämnda myndigheters behov. Då härtill kommer,

att det förefaller byggnadsstyrelsen onekligen vara mindre lämpligt att förlägga

länsstyrelsen inom en posthusbyggnad, och då reservlokalerna i nybyggnaden ifråga

i varje fall bättre komma att lämpa sig för exempelvis statens järnvägars behov,

har styrelsen ansett sig icke kunna tillråda en användning av berörda reservlokaler

för nu förevarande ändamål, allra helst man måste räkna med att postverket inom

en icke alltför avlägsen framtid komme att behöva ökat lokalutrymme och alltså

länsstyrelsens och lantmäterikontorets lokalfråga om någon tid ånyo måste upptagas

till lösning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 149. 7

S! yreisen har icke heller ansett sig böra förbise, att 1919 års riksdag, enligt

vad av dess skrivelse nr 12 A den 13 juni 1919 framgår, ifrågasatt om icke posthusbygget

tillfälligt borde avbrytas i avvaktan på inträdande av gynnsammare

ekonomiska förhållanden. Skulle så bliva fallet, ser byggnadsstyrelsen häri ett

ytterligare skäl att avråda från länsstyrelsens inrymmande i posthuset i betraktande

av länsstyrelsens oavvisliga krav att snarast möjligt få sin lokalfråga ordnad. Med

hänsyn härtill är jämväl att beakta, att även om byggnadsarbetena å posthuset

skulle fortgå utan avbrott, byggnaden likväl icke kan väntas bliva färdig förrän

tidigast om tre år.

Ytterligare omständigheter tala för att lösa länsstyrelsens lokalfråga genom

utnyttjande av dess nuvarande fastighet, På grund av denna byggnads ytterst

dåliga beskaffenhet är det fullständigt uteslutet, att densamma skulle kunna vidare

användas utan ombyggnad. För annat statens ändamål än för länsstyrelsen torde

den ej vara erforderlig med hänsyn till det stora antalet reservlokaler i det blivande

posthuset. Skulle nu länsstyrelsen förflyttas exempelvis till denna byggnad, återstode

intet annat för statsverket än att försälja landsstatens gamla fastighet. En

försäljning skulle emellertid medföra den risken, att den nye ägaren å tomten uppförde

en byggnad, som med brandgavel komme att vetta åt residenset och som

komme att ofördelaktigt inverka på den ålderdomliga, förnäma residensbyggnaden.

Den för residenset och landsstatshuset gemensamma gården komme jämväl att till

största delen bortfalla, och det gårdsutrymme, som återstode för residenset, bleve

för knappt.

Slutligen vill byggnadsstyrelsen endast framhålla, att det givetvis måste

anses särdeles lämpligt, att länsstyrelsens lokaler, såsom för närvarande är fallet,

befinna sig i omedelbar anslutning till landshövdingeresidenset.»

Slutligen har byggnadsstyrelsen under åberopande av vad sålunda

i ärendet förekommit och med ytterligare understrykande av länsstyrelsens

synnerligen trängande behov av utvidgade och förbättrade lokaler hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte till 1920 års riksdag avlåta proposition om

beviljande av ett anslag å 985,000 kronor för uppförande enligt det

här ovan av byggnadsstyrelsen förordade förslaget till nybyggnad för

omförmälda länsstyrelse, därav 200,000 kronor torde böra anvisas å tillläggsstat

för år 1920 och återstoden 785,000 kronor å extra stat för

år 1921.

Den nu återgivna utredningen i ärendet torde otvetydigt ådagalägga

behovet för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län av ökat

utrymme samt förbättrade lokaler. Jag vill här endast framhålla, att,

såsom länsstyrelsen i dess ovan återgivna utlåtande omnämnt, riksdagens

revisorer, efter besiktning av lokalerna, i sin berättelse till riksdagen

den 30 november 1917 uttalat, att de funnit landsstatshuset otidsenligt,

och med hänsyn härtill och då byggnaden icke lämpligen kunde genom

ändrings- och reparationsarbeten försättas i ett för sitt nuvarande ända
-

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 149.

mål tillfredsställande skick, det vore önskvärt, att åtgärder vidfoges för

anskaffande av bättre lokaler. Enligt vad chefen för finansdepartementet

meddelat mig, har han under en ämbetsresa till Göteborg varit

i tillfälle att bese ifrågavarande lokaler samt därvid blivit fullt övertygad

om länsstyrelsens oavvisliga och trängande behov av förbättrade och utvidgade

lokaler. I likhet med vad riksdagens revisorer uttalat anser även

jag, att detta behov ej kan tillfyllestgörande tillgodoses genom ändringseller

reparationsarbeten å det nuvarande landsstatshuset. Angående de

här ovan nämnda förslagen till frågans lösning är jag till en början

ense med länsstyrelsen, att förslaget om användande av tyghustomten

med gamla »kronhuset» måste lämnas ur räkningen, enär det icke enligt

mitt förmenande låter sig göra att uppskjuta lösningen av länsstyrelsens

lokalfråga, tills nämnda tomt kan bliva tillgänglig. Samma skäl torde

även tala emot förslaget om inrymmande av länsstyrelsen i det under

uppförande varande nya posthuset. I detta sammanhang vill jag, utöver

vad byggnadsstyrelsen därutinnan anfört, erinra om att Kungl. Maj:t i

1919 års statsverksproposition föreslagit riksdagen att för år 1920

anvisa ett belopp av 1,500,000 kronor för fortsättande av uppförandet

av nämnda posthusbyggnad. Vid behandlingen av denna anslagsfråga

uttalade sig emellertid riksdagen, med anledning av de särdeles höga

kostnaderna för uppförande av berörda posthusbyggnad, för att byggnadsarbetet

borde avbrytas; och beviljade riksdagen endast 700,000 kronor,

vilket belopp erfordrades för arbetets fortsättande till ett för dylikt avbrott

lämpligt stadium. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t till innevarande

års riksdag icke gjort någon hemställan om anvisande av medel

för ändamålet. Då det således torde dröja flera år, innan posthuset

blir färdigt, finner jag mig såväl på grund härav som med hänsyn till

övriga av byggnadsstyrelsen anförda skäl icke kunna förorda senast

berörda lösning av länsstyrelsens lokalfråga.

Återstår så förslaget om nybyggnad å nuvarande land sstatshusets

tomt. Det av byggnadsstyrelsen härutinnan uppgjorda och förordade

förslaget anser jag mig böra tillstyrka till utförande.

De av mig förordade arbetena torde emellertid böra taga sin

början först under nästkommande år och får jag tillstyrka, att för ändamåiet

å extra stat anvisas ett reservationsanslag å 500,000 kronor. Det

återstående erforderliga beloppet torde böra anvisas å extra stat för

år 1922.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till uppförande av nytt landsstatshus i Göteborg bevilja ett

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition Nr 14!).

belopp av 985,000 kronor samt därav å extra stat för år 1921 under

sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag å ......... kronor 500,000.

Vad föredragande departementschefen hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle till riksdagen

avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Gorm.

i

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 124 käft

(Nr 149.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.