Angående uppförande av nytt landsstatshus i Göteborg
1920-02-13 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1920:149, Angående uppförande av nytt landsstatshus i Göteborg
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 149.
1
Nr 149.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande av
nytt landsstatshus i Göteborg; given Stockholms slott
den 13 februari 1920.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att till uppförande av nytt landsstatshus i Göteborg bevilja ett belopp
av 985,000 kronor samt därav å extra stat för år 1921 under sjätte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
F. Holmquist.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 124 höft. (Nr 149.)
1
2
Kungl. Majits proposition Nr 149.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 februari
1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: PetréN,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmquist anförde:
Vid föredragning den 7 januari 1920 av de frågor, som rörde
regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1921 sjätte huvudtitel,
föreslog Kungl. Maj:t på min hemställan under punkt 34, att riksdagen
måtte i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda
riksdagen förelagd, bland annat, med anledning av ett av byggnadsstyrelsen
framlagt förslag till uppförande av ett nytt landsstatshus i
Göteborg, för berörda ändamål på extra stat för år 1921 beräkna ett
reservationsanslag av 500,000 kronor.
Jag anhåller nu att, sedan ärendet numera föreligger i färdigberett
skick, få för Kungl. Maj:t ånyo anmäla detsamma.
I skrivelse den 25 november 1919 har byggnadsstyrelsen, under
betonande av länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län synnerligen
3
Kungl. Maj.ts proposition Nr 149.
trängande behov av utvidgade och förbättrade ämbete- och tjänstelokaler,
gjort framställning om anslag för uppförande av nybyggnad för länsstyrelsen.
Byggnadsstyrelsen meddelar därvid till en början, att, sedan tjänstgörande
arddtekten hos byggnadsstyrelsen greve S. Cronstedt verkställt
utredning angående beredande av mer ändamålsenliga tjänstelokaler för
såväl länsstyrelsen som lantmäterikontoret i nämnda län, vilken utredning
omfattat dels användande av tyghustomten med gamla »kronhuset»,
dels användande av nuvarande posthuset, dels ock uppförande av nybyggnad
å nuvarande landsstatshusets tomt, byggnadsstyrelsen överlämnat
nämnda utredning till länsstyrelsen för yttrande, varjämte byggnadsstyrelsen
anhållit, att länsstyrelsen jämväl måtte utreda, om och i så fall
när kronhustomten kunde bliva tillgänglig för det ifrågasatta ändamålet.
I anledning härav har länsstyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen
den 23 juli 1919 till en början meddelat, att länsstyrelsen beträffande
frågan om och i sådant fall vid vilken tid kronhustomten kunde bliva
tillgänglig för det ifrågasatta ändamålet, begärt uttalande från arméförvaltningens
artilleridepartement. Av det svar härå, som kommit länsstyrelsen
tillhanda, ävensom av en handskrivelse från generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet, inhämtades, att kronhustomten
med därå uppförda byggnader, vilka för det dåvarande användes till
förrådshus och verkstäder för Göta artilleriregemente, icke kunde avstås
för annat ändamål, förrän ifrågasatt uppförande av nytt tygförråd med
verkstäder invid nämnda artilleriregementes etablissement vid Kviberg
kommit till utförande, att frågan härom på grund av rådande dyrtid
fått tillsvidare anstå, att såsom bidrag till kostnaderna för det nya tygförrådet
beräknats det belopp, som vid försäljning i stadgad ordning
kunde erhållas för tyghustomten med byggnader, samt att det för den
skull torde dröja länge, innan artilleridepartementet skulle kunna avstå
tomten.
Härefter fortsätter länsstyrelsen:
»Beträffande posthuset skulle detta icke heller kunna tänkas bliva disponibelt
för ominredning, förrän det under byggnad varande nya posthuset i Göteborg kunde
tagas i bruk. Då emellertid detta nybyggnadsarbete under krigsåren så gott som
legat nere, torde det komma att dröja flera år, innan ett eventuellt arbete med
omändring av gamla posthuset till tjänstelokaler för länsstyrelsen skulle kunna påbörjas.
Enligt greve Cronstedts beräkning skulle lokalerna icke kunna tagas i anspråk
för länsstyrelsen förrän tidigast om fem år.
Länsstyrelsens byggnadsfråga är emellertid, såsom det torde vara Eder bekant,
synnerligen trängande. Riksdagens revisorer hava även, efter besök i Göteborg
Länsstyrelsen
i Göteborgs
och Bohuslän.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 149.
under år 1917, därvid länsstyrelsens tjänstelokaler besågos, i sin berättelse till riksdagen
den 30 november 1917 uttalat, att de funnit landsstatshuset trångt, mörkt
och i alla avseenden otidsenligt samt att med hänsyn härtill och då byggnaden icke
lämpligen kunde genom ändrings- och reparationsarbeten försättas i ett för sitt
nuvarande ändamål tillfredsställande skick, det vore önskvärt, att åtgärder vidtoges
för anskaffande av bättre lokaler.
På grund härav har Konungens befallningshavande ansett sig böra bortse
från förslagen om användande av tyghustomten eller nuvarande posthuset för ifrågavarande
ändamål, vid vilket förhållande det synes onödigt att underkasta desamma
närmare granskning eller mot desamma framställa de detaljanmärkningar, som eljest
synas påkallade.
Vad beträffar det tredje förslaget eller nybyggnad å den nuvarande landsstatshustomten
synes genom detsamma frågan om tjänstelokalerna på det hela vara
tillfredsställande löst, om än en del anmärkningar vore att framställa däremot.
Emellertid skulle genom den föreslagna flygelbyggnaden åt gårdsidan samt arkivbyggnaden
å tomtens södra del den nu befintliga, sannolikt från Torstensonska tiden
härstammande terassen med dess gamla vackra träd komma att fullständigt förstöras
— något som enligt Konungens befallningshavandes mening vore till oersättlig
skada icke blott av pietetshänsyn utan även från skönhets- och trevnadssynpunkt.
Den arkitektoniskt tilltalande magasinsbyggnaden från 1600-talet skulle efter förslagets
genomförande icke heller längre komma till sin rätt.
Konungens befallningshavande anser sig för den skull icke kunna förorda
detta förslag till utförande.
Från byggnadsrådet G. Pettersson har emellertid till Konungens befallningshavande
överlämnats ett förslag till nybyggnad å tomten, som å ena sidan synes
tillfredsställande lösa byggnadsfrågan och å andra sidan skulle skona terassen och
lämna platsen intill magasinsbyggnaden orörd. Angående förslaget har emellertid
Konungens befallningshavande ansett sig böra göra följande uttalande.
Enligt detsamma skulle byggnaden åt gatusidan uppföras i fyra våningar
med tjänstelokaler i fjärde våningen för förste lantmätaren. För att erhålla tillräckliga
våningshöjder, vilka icke kunna tänkas lägre än 3.2 5 meter i första, tredje
och fjärde våningarna samt 4 meter i andra våningen (sessionssalens dimensioner
synas betinga denna höjd), allt oberäknat trossbottnar, torde den nya byggnaden
komma att med sin fasad överskjuta residensbyggnadens med 3 å 4 meter. Konungens
befallningshavande, som befarar att detta skulle komma att verka nedtryckande å
residensbyggnaden samt skada gatuprofilen åt Södra Hamngatan, ifrågasätter därför
huruvida man icke bör söka lösa länsstyrelsens byggnadsfråga utan att därmed
förena frågan om tjänstelokaler för förste lantmätaren. Gatubyggnaden kunde då
inskränkas till tre våningar med samma höjd som residensbyggnaden. För förste
lantmätaren finge fortfarande hyras tjänstelokaler, till dess det nya posthuset bleve
disponibelt. Möjligen kunna lokaler beredas honom uti nu befintlig byggnad å kronhustomten,
avsedd till bostad åt tygmästaren, vilken byggnad för närvarande icke
lärer disponeras för ändamålet utan uthyres till privatpersoner.
Det nuvarande landsstatshuset är för närvarande icke frambyggt till grannbyggnaden,
utan är en i gatulinjen sex meter bred sträcka obebyggd på grund av
nämnda fastighets fönsterrätt åt landsstatshustomten. Då emellertid denna fönsterrätt
icke använts på en sträcka av omkring sex meter räknat från gatulinjen inåt
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 149.
tomten, lärer laga hinder icke möta för framläggande av gatubyggnaden med sex
meters bredd intill grannbyggnaden. Härigenom skulle vinnas ökat utrymme med
tre rum (6x6 meter).»
Efter att därpå hava ifrågasatt en del förändringar i sistberörda
förslag rörande rummens disposition in. m. har länsstyrelsen slutligen
hemställt, att byggnadsstyrelsen ville låta utarbeta förslag till nybyggnad
av landsstatshus i huvudsaklig överensstämmelse med byggnadsrådet
Petterssons förslag och de av länsstyrelsen i anledning av detsamma
framställda erinringar samt överlämna detsamma till Kungl. Maj:t i så
god tid, att det kunde föreläggas 1920 års riksdag.
I sin ovan omförmälda skrivelse den 25 november 1919 har
byggnadsstyrelsen, sedan styrelsen redogjort för innehållet i länsstyrelsens
ovan återgivna skrivelse den 23 juli 1919, yttrat följande:
»Då emellertid länsstyrelsen funnit höjdmåtten inom de olika våningarna för
små, har förslaget ändrats i enlighet härmed och med vissa andra av länsstyrelsen
framställda önskemål ifråga om rummens disposition. Enär byggnaden med de av
länsstyrelsen önskade våningshöjderna skulle komma att på ett särdeles vanprydande
sätt höja sig över grannbyggnaderna, särskilt det vidliggande residenset, har den
föreslagna byggnaden förminskats och därur uteslutits lantmäterikontoret, som upptog
den översta, fjärde, våningen.
Ifrågavarande förslag, som åskådliggöres å här bifogade 5 ritningsblad och
som sålunda avser — med utnyttjande av den föreliggande tomten, så långt förhållandena
medgiva, samt med bevarande av den befintliga terrassen — uppförande
i det nuvarande i särdeles dåligt skick befintliga och i övrigt högst otjänliga landsstatshusets
ställe av en nybyggnad om tre våningar för beredande av utvidgade och
förbättrade lokaler för länsstyrelsen får byggnadsstyrelsen härmed överlämna till
Eders Kungl. Maj:ts nådiga prövning och underdånigst till utförande förorda.
Yad angår länsstyrelsens förläggning under byggnadstiden är byggnadsstyrelsen
för närvarande icke i tillfälle att avgiva något förslag. Länsstyrelsen har emellertid
anmodats att söka en utväg till frågans lösning.»
Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle i bottenvåningen inrymmas
arkivlokaler för landskansliet och landskontoret, ävensom tjänsterum för
domänintendent och landsfogde, passexpedition samt vaktmästarbostad;
i våningen en trappa upp sessionssal, ämbetsrum för landshövdingen
samt lokaler för landskansliet; i våningen två trappor upp lokaler för
landskontoret. Däremot komma i den föreslagna nya byggnaden lokaler
icke att beredas för lantmäterikontoret. I fråga om sistnämnda kontors
lokalfråga förklarar byggnadsstyrelsen sig framdeles skola framlägga särskilt
förslag.
Byggnads
styrelsen.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 149.
Kostnaden för uppförandet av en byggnad i enlighet med sagda
förslag har byggnadsstyrelsen beräknat sålunda:
Byggnadsarbeten ........................................
............................... kronor
624,000
Värmeledning...............................................
.............................. )>
80,000
Vatten och avloppsledningar...................
.............................. »
28,000
Elektriska ledningar..................................
............................ )>
42,500
Ritningar och kontroll .............................
............................... »
60,000
Oförutsedda utgifter...............................
............................... »
86,300
Extra kostnad för undergrund................
........................... )>
64,200
Summa kronor
985.000.
Denna totalkostnad, 985,000 kixrnor, motsvarar en kostnad per
kubikmeter av 80 kronor.
Härefter har byggnadsstyrelsen i sin meranämnda skrivelse ytterligare
anfört följande:
»Byggnadsstyrelsen anser sig i detta sammanhang böra underdånigst erinra
därom att riksdagen i skrivelse den 4 april 1916 i anledning av Eders Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående utgifter för kapitalökning
i avseende å postverket i samband med beviljande av anslag för påbörjande av
uppförandet av ett nytt centralposthus i Göteborg framhållit önskvärdheten av att
de lokaler i det nya posthuset, som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag tillsvidare
ej skulle komma att tagas i anspråk för postverkets behov, i första hand upplätes
för statens myndigheter och att fördenskull Eders Kungl. Maj:t täcktes tillse, att
vid den närmare bearbetningen av planerna för posthuset frågan om möjligheten
av att i detsamma inrymma någon eller några andra statsmyndigheter i Göteborg,
som kunde vara i behov av ökade lokalutrymmen, bleve tagen under noggrant
övervägande.
Med hänsyn till berörda av riksdagen sålunda uttalade önskemål har posthusets
arkitekt på sin tid efter anmodan av byggnadsstyrelsen uppgjort förslag till
inrymmande inom de lokaler, som icke komme att tagas i anspråk för postverkets
behov, av länsstyrelsen och lantmäterikontoret. Den därvid gjorda utredningen
lämnade emellertid icke ett tillfredsställande resultat. Aven om utrymme kunde
beredas länsstyrelsen och lantmäterikontoret inom de sålunda disponibla lokalerna,
visade sig dock anordningen bliva synnerligen oekonomisk, alldenstund lokalerna
bleve onödigt höga och djupa för nämnda myndigheters behov. Då härtill kommer,
att det förefaller byggnadsstyrelsen onekligen vara mindre lämpligt att förlägga
länsstyrelsen inom en posthusbyggnad, och då reservlokalerna i nybyggnaden ifråga
i varje fall bättre komma att lämpa sig för exempelvis statens järnvägars behov,
har styrelsen ansett sig icke kunna tillråda en användning av berörda reservlokaler
för nu förevarande ändamål, allra helst man måste räkna med att postverket inom
en icke alltför avlägsen framtid komme att behöva ökat lokalutrymme och alltså
länsstyrelsens och lantmäterikontorets lokalfråga om någon tid ånyo måste upptagas
till lösning.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 149. 7
S! yreisen har icke heller ansett sig böra förbise, att 1919 års riksdag, enligt
vad av dess skrivelse nr 12 A den 13 juni 1919 framgår, ifrågasatt om icke posthusbygget
tillfälligt borde avbrytas i avvaktan på inträdande av gynnsammare
ekonomiska förhållanden. Skulle så bliva fallet, ser byggnadsstyrelsen häri ett
ytterligare skäl att avråda från länsstyrelsens inrymmande i posthuset i betraktande
av länsstyrelsens oavvisliga krav att snarast möjligt få sin lokalfråga ordnad. Med
hänsyn härtill är jämväl att beakta, att även om byggnadsarbetena å posthuset
skulle fortgå utan avbrott, byggnaden likväl icke kan väntas bliva färdig förrän
tidigast om tre år.
Ytterligare omständigheter tala för att lösa länsstyrelsens lokalfråga genom
utnyttjande av dess nuvarande fastighet, På grund av denna byggnads ytterst
dåliga beskaffenhet är det fullständigt uteslutet, att densamma skulle kunna vidare
användas utan ombyggnad. För annat statens ändamål än för länsstyrelsen torde
den ej vara erforderlig med hänsyn till det stora antalet reservlokaler i det blivande
posthuset. Skulle nu länsstyrelsen förflyttas exempelvis till denna byggnad, återstode
intet annat för statsverket än att försälja landsstatens gamla fastighet. En
försäljning skulle emellertid medföra den risken, att den nye ägaren å tomten uppförde
en byggnad, som med brandgavel komme att vetta åt residenset och som
komme att ofördelaktigt inverka på den ålderdomliga, förnäma residensbyggnaden.
Den för residenset och landsstatshuset gemensamma gården komme jämväl att till
största delen bortfalla, och det gårdsutrymme, som återstode för residenset, bleve
för knappt.
Slutligen vill byggnadsstyrelsen endast framhålla, att det givetvis måste
anses särdeles lämpligt, att länsstyrelsens lokaler, såsom för närvarande är fallet,
befinna sig i omedelbar anslutning till landshövdingeresidenset.»
Slutligen har byggnadsstyrelsen under åberopande av vad sålunda
i ärendet förekommit och med ytterligare understrykande av länsstyrelsens
synnerligen trängande behov av utvidgade och förbättrade lokaler hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte till 1920 års riksdag avlåta proposition om
beviljande av ett anslag å 985,000 kronor för uppförande enligt det
här ovan av byggnadsstyrelsen förordade förslaget till nybyggnad för
omförmälda länsstyrelse, därav 200,000 kronor torde böra anvisas å tillläggsstat
för år 1920 och återstoden 785,000 kronor å extra stat för
år 1921.
Den nu återgivna utredningen i ärendet torde otvetydigt ådagalägga
behovet för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län av ökat
utrymme samt förbättrade lokaler. Jag vill här endast framhålla, att,
såsom länsstyrelsen i dess ovan återgivna utlåtande omnämnt, riksdagens
revisorer, efter besiktning av lokalerna, i sin berättelse till riksdagen
den 30 november 1917 uttalat, att de funnit landsstatshuset otidsenligt,
och med hänsyn härtill och då byggnaden icke lämpligen kunde genom
ändrings- och reparationsarbeten försättas i ett för sitt nuvarande ända
-
Departe
mentschefen.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 149.
mål tillfredsställande skick, det vore önskvärt, att åtgärder vidfoges för
anskaffande av bättre lokaler. Enligt vad chefen för finansdepartementet
meddelat mig, har han under en ämbetsresa till Göteborg varit
i tillfälle att bese ifrågavarande lokaler samt därvid blivit fullt övertygad
om länsstyrelsens oavvisliga och trängande behov av förbättrade och utvidgade
lokaler. I likhet med vad riksdagens revisorer uttalat anser även
jag, att detta behov ej kan tillfyllestgörande tillgodoses genom ändringseller
reparationsarbeten å det nuvarande landsstatshuset. Angående de
här ovan nämnda förslagen till frågans lösning är jag till en början
ense med länsstyrelsen, att förslaget om användande av tyghustomten
med gamla »kronhuset» måste lämnas ur räkningen, enär det icke enligt
mitt förmenande låter sig göra att uppskjuta lösningen av länsstyrelsens
lokalfråga, tills nämnda tomt kan bliva tillgänglig. Samma skäl torde
även tala emot förslaget om inrymmande av länsstyrelsen i det under
uppförande varande nya posthuset. I detta sammanhang vill jag, utöver
vad byggnadsstyrelsen därutinnan anfört, erinra om att Kungl. Maj:t i
1919 års statsverksproposition föreslagit riksdagen att för år 1920
anvisa ett belopp av 1,500,000 kronor för fortsättande av uppförandet
av nämnda posthusbyggnad. Vid behandlingen av denna anslagsfråga
uttalade sig emellertid riksdagen, med anledning av de särdeles höga
kostnaderna för uppförande av berörda posthusbyggnad, för att byggnadsarbetet
borde avbrytas; och beviljade riksdagen endast 700,000 kronor,
vilket belopp erfordrades för arbetets fortsättande till ett för dylikt avbrott
lämpligt stadium. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t till innevarande
års riksdag icke gjort någon hemställan om anvisande av medel
för ändamålet. Då det således torde dröja flera år, innan posthuset
blir färdigt, finner jag mig såväl på grund härav som med hänsyn till
övriga av byggnadsstyrelsen anförda skäl icke kunna förorda senast
berörda lösning av länsstyrelsens lokalfråga.
Återstår så förslaget om nybyggnad å nuvarande land sstatshusets
tomt. Det av byggnadsstyrelsen härutinnan uppgjorda och förordade
förslaget anser jag mig böra tillstyrka till utförande.
De av mig förordade arbetena torde emellertid böra taga sin
början först under nästkommande år och får jag tillstyrka, att för ändamåiet
å extra stat anvisas ett reservationsanslag å 500,000 kronor. Det
återstående erforderliga beloppet torde böra anvisas å extra stat för
år 1922.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till uppförande av nytt landsstatshus i Göteborg bevilja ett
9
Kungl. Maj.ts proposition Nr 14!).
belopp av 985,000 kronor samt därav å extra stat för år 1921 under
sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag å ......... kronor 500,000.
Vad föredragande departementschefen hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle till riksdagen
avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnar Gorm.
i
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 124 käft
(Nr 149.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.