Sök i Ratio Lex

Angående lönereglering för överståthällarämbetets kansli m. m

1920-02-13 · 28 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:154, Angående lönereglering för överståthällarämbetets kansli m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 154.

I

Nr 154.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lönereglering

för överståthällarämbetets kansli m. m.; given Stockholms

slott den 13 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj'':t härmed föreslå riksdagen att

dels godkänna ej mindre det av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagda förslaget till avlöningsstat för överståthällarämbetets

kansli, att tillämpas från och med år 1921, än även de av departementschefen

förordade villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av de i berörda

statförslag upptagna avlöningsförmånerna;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1921 tillträder ordinarie

befattning vid överståthällarämbetets kansli, skall vara pliktig att

underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid överståthållarämbetets

kansli, vilka icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd

dag anmäla, att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta

sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid

dem enligt hittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,

som hittills tillkommit dem;

dels besluta, att pensionsunderlaget för överståthållaren och underståthållaren

skall, räknat från och med den 1 juli 1920, utgöra 6,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 128 höft. (Nr 154.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

dels från och med år 1921 höja det å överståthållarämbetets stat

uppförda anslaget till hyresersättning för överståthållarämbetets kanslis

ämbetslokal från 11,600 kronor med 4,000 kronor till 15,600 kronor;

dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, från och med år 1921

höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till över ståthåll ar ämbetet

från 98,622 kronor med 25,200 kronor till 123,822 kronor;

dels ock för gäldande av förhöjd hyra för överståthållarämbetets

kanslis ämbetslokal på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 4,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. Holmquist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 154

;$

Utdrag ur protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t.

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 februari

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Holmquist anförde:

I skrivelse den 28 december 1916 gjorde överståthållarämbetet framställning

om förbättring av löne- och pensionsförmåner för överståthållaren

och underståthållaren samt de befattningshavare hos ämbetet, som

uppbära avlöning från statsverket. Sedan ämbetet i skrivelse den 8 juli

1918 gjort ytterligare framställning i ärendet, har detsamma remitterats

till löneregleringskommittén för yttrande.

Då kommitténs utlåtande i ärendet vid tiden lör avlåtande av statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag ej inkommit, föreslog Kungl.

Maj:t på min hemställan under punkten 80 i femte huvudtiteln av be
-

Inledning-.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nu gällande

lönebestämmelser.

Overgt ditt

Allarm

Underståthållaren

och

örerståthållarämbetets

kanon.

Kungl. Maj:ts proposition nr löå.

rörda proposition riksdagen att i avbidan på den proposition, som kunde

komma att i ämnet avlåtas, från och med år 1921 beräkna en höjning av

det ordinarie anslaget till överståthållarämbetet från dess nuvarande belopp

98,622 kronor med 26,378 kronor till 125,000 kronor.

Sedan numera löneregleringskommittén den 29 januari 1920 avgivit

det infordrade utlåtandet i ärendet, anhåller jag att få underställa detsamma

Kungl. Maj:ts prövning.

Till en början torde böra lämnas eu redogörelse för nu gällande

lönebestämmelser för de befattningshavare hos överståthållarämbetet, som

helt eller delvis uppbära avlöning av statsmedel.

Vad då först överståthållaren beträffar, utgår hans avlöning för

närvarande med följande belopp årligen:

Från statsverket:

Lön..................kronor 4,681: 45

Taffelpenningar............. » 2,001: —

Lönetillökning............. » 2,317:55

Från Stockholms stad:

Till extra utgifter...........kronor 7,000: —

Anslag till ved............. » 2,000: —

Summa kronor 18,000: —

Dessutom åtnjuter överståthållaren fri boställsvåning.

För åren 1918 och 1919 hava Stockholms stadsfullmäktige beviljat

en höjning till 5,000 kronor av årsanslaget till ved.

Nu gällande bestämmelser angående avlöningsförmåner för underståthållaren

och överståthållarämbetets kansli datera sig i väsentliga delar

från år 1880. Nämnda års riksdag godkände nämligen, i anledning av

Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, avlöningsstat för underståthållaren

och överståthållarämbetets kansli, att tillämpas från och med år

1881. Med iakttagande av vissa i staten sedermera gjorda ändringar är densamma

för närvarande av följande lydelse:

9,000: —

9,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition nr 1Ö4.

Tjänst-

.

Lön

göringB-

penningar

tillägg

Summa

kronor

kronor

kronor

kronor

Underståthållaren

5,000

2,000

7,000

Sekreteraren.......

4,400

1,500

—

5,900

/Efter 5 är kan lönen hö- \ jas med 600 kronor.

1 notarie.......

1,500

1,000

2,500

(Efter 10 år kan lönen hö-

1 d:o..........

1,500

1,000

—

2,500

| jas med 500 kronor.

1 vaktmästare.......

900

550

150

1,600 )

/Efter 3 år kan lönen hö-

1 d:o...........

900

550

150

1.600 |

jas med 100 kronor, ef-

Till överståthållarämbetets

ter 6 år med ytterligare

100 kronor och efter 9

förfogande för extra biträden

år med än ytterligare

och vikariatscrsättning m.m.

—

—

—

5,000

100 kronor.

Summa kronor

—

—

—

26,100

Därjämte uppbär underståthållaren av Stockholms stad årligen ett

belopp av 2,250 kronor till bestridande av extra utgifter.

Beträffande vissa naturaförmåner för vaktmästarna äro bestämmelser

meddelade i § 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring

från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare (sv. förf.-saml. nr 836).

Redan vid 1913 års riksdag anvisades vidare på extra stat för år

1914 ett anslag av 10,200 kronor för provisorisk förbättring av de hos

överståthållarämbetet (ämbetets kansli) anställda manliga och kvinnliga

extra tjänstinnehavares avlöningsförmåner.

Därvid beräknades, att arvodesbeloppet skulle motsvara, för tre kanslister

vad som då var bestämt för landskanslisterna i Stockholms län samt

för ett kvinnligt biträde avlöningen efter den högre och för två kvinnliga

biträden efter den lägre av de vid 1912 års riksdag godkända avlöningstyperna

för kvinnliga biträden, dock med avdrag för envar av ifrågavarande

tjänstemän och biträden av 50 kronor, svarande mot pensionsavgift

för ordinarie tjänstinnehavare.

Dessutom ansågs ålderstillägg böra utgå efter samma grunder som

för ovannämnda ordinarie befattningshavare.

Arvodesbeloppen blevo alltså för kanslisterna 2,150 kronor och för

de kvinnliga biträdena respektive 1,550 och 1,150 kronor jämte, i förekommande

fall, ålderstillägg.

Anledningen till att medel till avlönande av berörda befattningshavare

vid överståthållarämbetet anvisades endast på extra stat var, att nämnda

tjänster icke lämpligen ansågos böra uppföras å ordinarie stat förrän i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

samband med reglering av verket i dess helhet. Med berörda extra anslag

avsågs att bestrida utgifterna för ifrågavarande befattningshavares

avlönande i den mån det å staten upptagna anslaget å 5,000 kronor icke

försloge därtill.

För samma ändamål hava av riksdagen sedermera anvisats anslag å

extra stat för åren 1915—1919, varvid anslagen • på grund av inträffad rätt

till ålderstillägg för vissa av ifrågavarande befattningshavare successivt

ökades till att för sistnämnda år utgöra 11,100 kronor.

Vid 1919 års lagtima riksdag föreslog Kungl. Maj:t för provisorisk

förbättring av de hos överståthållarämbetet anställda manliga och kvinnliga

extra tjänstinnehavares avlöningsförmåner anvisande på extra stat för år

1920 av ett förslagsanslag, högst, å 15,100 kronor, varjämte äskades ett

anslagsbelopp å tilläggsstat för år 1919.

Höjningen av förslagsanslaget för år 1920 föranleddes i främsta rummet

av anställandet av ytterligare en tjänsteman (kanslist) å överståthållarämbetets

kansli. Behovet av denna befattning hade ansetts föreligga även

för år 1919. Därförutom var en ökning av förslagsanslaget påkallad dels på

grund av det av Kungl. Maj:t framlagda, av riksdagen i huvudsak godkända

förslaget till lönereglering för kvinnliga biträden, vilket, såvitt anginge

överståthållarämbetet, medförde en ökning av de kvinnliga biträdenas

löneförmåner med visst belopp, dels ock av den omständigheten, att då

dessa biträden vore berättigade till ålderstillägg, för vartdera av två biträden

borde beräknas tre ålderstillägg och för det tredje biträdet ett

ålderstillägg. Efter tillkomsten av den nya manliga extra befattningen samt

förhöjningen av de kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner hade ock det

beräknade beloppet för vikariatsersättningar till befattningshavare å extra

stat ansetts böra ökas.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avsåg anställande av ytterligare

en tjänsteman i överståthållarämbetets kansli, gav icke riksdagen anledning

till annan erinran än att, då tjänsten ansågs icke kunna tillsättas

förr än omkring halva året 1919 förflutit, det å 1919 års tilläggsstat för

ändamålet äskade anslaget ansågs böra beräknas endast för senare halvåret.

I övrigt fann riksdagen ej skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t

föreslagit; för år 1920 anvisades fördenskull det begärda förslagsanslaget,

högst, 15,100 kronor.

Slutligen må erinras, hurusom vid 1919 års lagtima riksdag tillfällig

löneförbättring tillerkändes vissa befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen, varibland, jämte överståthållaren och underståthållaren,

vissa befattningshavare vid överståthållarämbetets kansli.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ta proposition nr 154.

Gällande avlöningsvillkor för underståthållaren och överstäthållarämbetets

kansli äro stadgade dels i kungörelsen den 28 maj 1880 (sv. formsand.

bill. 26) och dels, beträffande vaktmästarna, i kungörelsen den 1

november 1918 angående avlöningsforbättring från och med år 1919 for

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (sv. formsand.

nr 836).

I sin skrivelse den 28 december 1916 erinrar överståthållarämbetet Keglerina

till eu början, hurusom genom kungl. brev den 18 september 1908 för

ämbets- och tjänstemän vid länsstyrelserna fastställdes lönestat, som till- förhålla»- försäkrade dem förbättrade löneförmåner. överståthållarämbetets kansli, Tjssäbeffttt.

som utgjorde den av staten avlönade avdelning av överståthållarämbetet, ningshavare

hade ej inedtagits i nämnda lönereglering, utan gällde fortfarande för ståthåUar"- detta ämbetsverk den 1880 fastställda lönestaten med ovan omförmälda ämbetei

ändringar. Allmänna

Då någon reglering av verket hittills icke kommit till stånd och då pn3n^“ér

de löner, som nu utginge till samtliga tjänstemän vid ämbetets kansli över8tåthatutom

kanslister, kvinnliga biträden och vaktmästare, grundade sig på en larämbetet.

lönestat, som vore mer än 36 år gammal, finner sig överståthållarämbetet

icke längre kunna lämna frågan om fortsatt lönereglering utan åtgärd

från dess sida utan anser sig böra hemställa om sådan förbättring i-löneförmånerna

för kansliets ämbets- och tjänstemän, att de bleve likställda

med motsvarande tjänstinnehavare vid landsstaten.

Överståthållarämbetet framlägger därefter sina förslag — för vilka

längre fram skall utförligt redogöras — beträffande de olika befattningshavarna

utom överståthållaren och underståthållaren. 1 fråga om dessa

två ämbetsmän framhåller ämbetet, att därest Kungl. Maj:t skulle finna

en löneförbättring för dem ej längre kunna uppskjutas samt Kung].

Maj:ts framställning därutinnan vunne riksdagens bifall, ämbetet komme

att hos Stockholms stadsfullmäktige begära en proportionsvis motsvarande

ökning av från huvudstaden utgående lönebidrag.

Beträffande behovet av eu lönereglering för överståthållarämbetet och Lmereyledenna

frågas behandling av såväl statsmakterna som Stockholms stad an- ringskomför

löneregleringskommittén huvudsakligen följande:

Kommittén hade ansett giltig anledning ej finnas att förbigå eller till

framtiden undanskjuta spörsmålet om ny, definitiv lönereglering för överståthållaren

och underståthåilaren i Stockholm. Att, såsom överståthållarämbetet

tänkt sig, det skulle ankomma på ämbetet att, efter det framställning om löneförbättring

för överståthållaren och underståthållaren vunnit riksdagens bifall,

hos Stockholms stadsfullmäktige begära en proportionsvis motsvarande ökning av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

från huvudstaden utgående lönebidrag, syntes kommittén vara ett mindre lämpligt

tillvägagångssätt. För kommittén tedde det sig såsom önskvärt och lämpligt,

att spörsmålet om lönereglering för överståthållaren och underståthållaren måtte

kunna, om möjligt, såväl i vad statsverket anginge som i vad på Stockholms stad

ankomme, behandlas efter en gemensam plan.

Sedan Kungl. Maj:t den 11 april 1919 lämnat kommittén begärt bemyndigande

att i ämnet förhandla med Stockholms stadsfullmäktiges “beredningsutskott,

hade sådana förhandlingar påbörjats mellan kommittén och av beredningsutskottet

därtill utsedda delegerade.

De delegerade hade därvid anfört, hurusom under senare tid alltjämt

ökade krav på ekonomiska uppoffringar drabbat huvudstadens kassa i ocn för

genomförande och upprätthållande av sådana genom statsmakterna beslutade anordningar,

lagar och förordningar, vilka i många fall alls icke och i andra fall till

endast ringa del berörde eller ägde avseende på direkt kommunala angelägenheter

Detta gällde särskilt beträffande de verksamhetsområden, vilka i ena eller

andra avseendet sammanhängde med överståthållarämbetet samt dess nuvarande

organisation och arbetsuppgifter, såsom polis-, uppbörds- och exekutionsväsendet.

Samtidigt med de ökade ekonomiska förpliktelser, vilka staden sålunda påtagit

sig, hade de i vissa fall från statsverket utgående bidrag i det stora hela

kvarstått oförändrade, under det att enligt delegerades mening staden borde hava

ägt fullt giltiga anspråk på en i åtminstone någon mån motsvarande ökning av

samma bidrag.

De omförmälda ekonomiska mellanhavandena mellan stat och kommun hade

synts delegerade till icke ringa del böra kanna vinna en ^ mer tillfredsställande

reglering i samband med en ändrad organisation av överståthållarämbetets verksamhet;0

denna ändrade organisation syntes med fördel kunna upptagas till prövning

i samband med förestående lönereglering för ämbetet.

Såsom grundläggande för en dylik ändrad organisation hade synts kunna

åberopas de synpunkter, som framkommit inom den av stadsfullmäktige den 10

juni 1912 beslutade s. k. poliskommittén. ..... .

I sammanhang härmed hade delegerade ansett sig höra bringa i erinran

det från stadens sida redan tidigare framförda kravet på inrättandet av en sär

skild polisstyrelse för huvudstaden.

Vad anginge återstående delen av överstathallarambetet, syntes en uppdelning

på fyra olika, under var sin byrå sorterande avdelningar kunna med fördel

genomföras. , . ,

Med avseende å fördelningen mellan stat och kommun av kostnaderna för

avlöningar samt andra utgifter för de ifrågasatta olika avdelningarna av ämbetet

syntes den överenskommelse ligga nära till hands, att statsverket bestrede samma

kostnader för två angivna avdelningar, under det Stockholms stad åtoge sig att

bestrida utgifterna för de båda övriga.

Staden borde alltfort ställa sig beredvillig att lämna bidrag till överståthållarens

avlönande, varemot vid den skisserade organisationen av överståthållarämbetet

underståthållarens ämbete skulle bliva obehövligt.

Delegerade hemställde, att löneregleringskommittén, i anslutning till anförda

grundläggande synpunkter, ville ingå till Kungl. Maj:t med hemställan

om bemyndigande att i samband med den till kommittén bänskjutna löneregleringsfrågan

till utredning och behandling i samråd med representanter från

opaginerad Kontrollera mot PDF

<1

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

Stockholms stad upptaga spörsmålet angående ändrad organisation av överståthällarämbetet

samt frågan om reglering av de i samband därmed stående ekonomiska

mellanhavandena mellan statsverket och Stockholms stad.;

1 betraktande av de betydande omgestaltningar i samhällslivet, som ägt

rum under senare åren, samt de därav och av samhällsutvecklingen i övrigt föranledda

stegrade krav på funktioner tillhörande överståthåilarämbetets tjänsteområden,

ävensom de i samband härmed ökade anspråken på förhöjda avlöningar

med flera omkostnader, ansåge löneregleringskommittén önskemålen från Stockholms

städs sida om utredning och eventuell uppgörelse av de ekonomiska

mellanhavandena mellan staten och Stockholms stad, särskilt beträffande överståthållaiämbetet

och dess avdelningar, hava vunnit ökat fog, och syntes desamma

kommittén ej böra tillbakavisas.

De med en sådan utredning och med förslag till uppgörelse förknippade

arbeten komme emellertid att kräva en rätt betydande tid, allra helst därvid ej

torde kunna undvikas att även komma in på den gamla segslitna frågan om tolagsersättningen.

0 Att överlämna nämnda arbeten åt löneregleringskommittén, att utföras i

samråd med representanter för Stockholms stad, syntes kommittén näppeligen vara

att tillstyrka i betraktande av de uppgifter, för vilkas lösning kommittén egentlig™

vore avsedd och som antoges under den närmare tiden komma att bliva nog

sa omfattande. 6

Lämpligast syntes kommittén vara, att, om den ifrågasatta utredningen

jämte eventuellt förslags uppgörande ansåges böra komma till stånd, de därmed

forbundna arbetena anförtroddes åt särskilda kommitterade eller sakkunniga innefattande

representanter både för staten och Stockholms stad.

Dör den händelse att de ifrågasatta arbetena med nämnda utredning m. m.

komme till stånd, uppstode naturligen det spörsmål, huruvida, i avvaktan på resultatet

av dessa arbeten, den vidare handläggningen av det ärende angående avlöningsförhållandena

för vissa befattningshavare hos överståthållarämbetet, som

genom kungl. remiss överlämnats till löneregleringskommitténs utlåtande, kunde

böra tillsvidare avbrytas.

.. Det oS^n„tes kommittén, att så ej borde bliva förhållandet. Den framställning

från överståthållarämbetet, som innefattades i de till detta ärende hörande handlingar,

ådagalade nogsamt angelägenheten av att vad som utan föregripande av ett

mera definitivt ^ avgörande kunde göras för förbättrade förhållanden, också måtte

komma till stånd snarast ske kunde. I all synnerhet gällde detta de kanslister

och kvinnliga biträden, som — ehuru deras befattningar synes vara av stadigvarande

behov påkallade och till och med kunde bereda innehavare ålderstillägg

— dock, i avvaktan på reglering av verket i dess helhet, ej ännu kunnat komma

pa ordinarie stat och alltså fortfarande vore extra befattningshavare utan rätt till

pension och, vad kanslisterna anginge, utan rätt att bliva delaktiga i civilstatens

änke- och pupillkassa.

Löneregleringskommittén hade därför ansett sig böra fortsätta med det

nämnda ärendets behandling och därvid söka åstadkomma ett förslag, som kunde

finnas antagligt utan att lägga hinder för framdeles nödiga förändringar beträffande

överståthållarämbetet och dess särskilda avdelningar vare sig i lönereglerings-

eller i organisativa hänseenden. &

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 128 käft. (Nr 154.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departe
mentschefen.

Överståthållaren

och under

ståthållaren.

Öcerståthål

larmn betet.

Löne
reglerings
kommittén
-

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

Såsom förhållandena på senare tiden utvecklat sig, synes önskvärt,

att en reglering företages av de förut oinlörmälda ekonomiska mellanhavandena

mellan0 staten och Stockholms stad. En sådan reglering komme

med all sannolikhet att medföra ganska avsevärda förändringar i överståthållarämbetets

organisation och verksamhetsområde. Då emellertid

denna fråga, är av mycket invecklad och tidskrävande natur samt till stor

del faller utom ramen för löneregleringskommitténs uppdrag, synes den

sålunda ifrågasatta utredningen icke lämpligen böra överlämnas åt nämnda

kommitté utan, såsom kommittén föreslagit, till särskilda delegerade från

staten och Stockholms stad.

I avvaktan på en dylik utredning synes emellertid, på sätt löneregleringskominittén

uttalat, redan nu böra vidtagas åtgärder för förbättring

av avlöningsförhållandena för vissa befattningshavare hos ämbetet

m. m., vilka åtgärder ej äro av beskaffenhet att föregripa den blivande

omorganisationsfrågans lösning.

Beträffande frågan om reglering av avlöningsförmånerna för överståthållaren

och underståthållaren yttrar överståthållarämbetet följande:

»Att de nu utgående, sedan lång tid tillbaka fastställda löneförmånerna lör

överståthållaren och underståthållaren endast i mycket reducerad grad motsvara

" den ersättning, som vid deras fastställande ansågs böra tillkomma ifrågavarande

ämbetsmän, torde icke behöva närmare askadliggöras. Penningvärdets fall bär

under dessa år varit så stort, att man utan överdritt kan påstå, att dessa löner

icke motsvara hälften av det värde, de hade vid deras bestämmande, vad överståthållaren

beträffar ännu mindre. Uppenbart är också, att de nuvarande lönerna

äro otillräckliga för att med dem kunna bestrida de levnadskostnader, som medfölja

tjänsterna. . ,

''Det oaktat har överståthållarämbetet vant tveksamt, huruvida någon tor

bättring i dessa löneförmåner nu borde påkallas. Att helt och hållet undandraga

denna fråga Kungl. Maj:ts prövning har ämbetet dock icke ansett lämpligt, men

vill icke framkomma med något definitivt förslag utan endast Iramhälla, att i

händelse Kungl. Maj:t skulle finna, att en löneförbättring åt över- och underståthållare

ej längre kan uppskjutas, en lämplig form härför synes vara medgivandet

av ortstillägg, ett lönetillskott som vid senare tids löneregleringar kommit till

användning beträffande orter med dyra levnadskostnader.»

Löneregleringskommittén framhåller i fråga om spörsmålet om reg■

Kring av avlöningsförmånerna för överståthållaren och underståthållaren,

att det vidare fullföljandet av denna fråga samt av det under de påbörjade

förhandlingarna med delegerade för Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskott,

i sammanhang med frågan om ny organisation av överståthållarämbetet

och dess särskilda avdelningar, uppkomna spörsmålet om indragning

av underståthållartjänsten torde få överlämnas åt de fortsatta.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Katigt. May.ts proposition nr 154.

11

förhandlingarna mellan staten och Stockholms stad samt följaktligen ej

bliva föremål för vidare behandling i nu förevarande ärende.

Då frågan om reglering av överståthållarens och underståthållarens

avlöningsförmåner intimt sammanhånger med och är beroende såväl av den

i det föregående omförmälda utredningen rörande de ekonomiska mellanhavandena

mellan staten och Stockholms stad som ock med frågan om

en blivande lönereglering för landshövdingarna, lin ner jag i likhet med

löneregleringskommittén densamma icke böra redan nu och i förevarande

sammanhang upptagas till prövning och avgörande.

Vidkommande frågan om lönereglering för överståthållarämbetets

kansli torde till början fä beröras spörsmålet om sportler i tjänsten.

Löneregleringskommittén anför i ämnet följande:

»Enligt Kungl. Maj:ts skrivelse den 81 maj 1878 till kammarkollegium och

statskontoret angående den vid 1878 års riksdag beslutade löneregleringen för till

landsstaten hörande tjänster undantagandes lanträntmästar- och häradsskrivartjänsterna

skulle med löneregleringens inträdande för däri inbegripna befattningshavare

upphöra den dåvarande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter,

provisioner m. m., dock med det undantag att vissa angivna sportler komme att

till samma befattningshavare fortfarande utgå, däribland lösen för sådana expeditioner,

som part eller annan på egen begäran erhölle eller eljest icke författningsenligt

vore pliktig lösa, samt arvode för försäljning av utmätt fast egendom.

Av riksdagens skrivelse den 14 maj 1880 nr 34 (sid. 11 och 12) framgår,

hurusom vid den av 1880 års riksdag vidtagna löneregleringen för överståtbållarämbetets

kansli det ingick bland grunderna för regleringen, dels att den anordning,

enligt vilken sekreteraren i överståthållarämbetets kansli uppburit en del av

den sekreteraren i överståthållarämbetet för polisärenden egentligen tillkommande

flasslösen, skulle upphöra, dels ock att, i överensstämmelse med vad vid andra

öneregleringar på senare tider iakttagits, all lösen för de från kansliet utgående

expeditioner skulle till statsverket indragas och med stämpelpapper ersättas, dock

med det vid ifrågavarande regleringar och särskilt uti kungl. brevet angående

lönereglering för vissa av de till landsstaten hörande tjänster den 31 maj 1878

gjorda undantag av lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen

begäran erhölle och eljest icke vore pliktig ätt lösa.

Vid de regleringar och förändringar, som vid 1908 och 1917 års riksdagar

vidtogos _ beträffande befattningar hos länsstyrelserna, skedde, såvitt kommittén

kunnat inhämta, icke några indragningar av ovanberörda, vid 1878 års riksdag

bibehållna sportler för befattningshavare vid länsstyrelserna.

Att vid nu förestående allmänna revision av löneregleringar inom den civila

statsförvaltningen frågan om bibehållande eller indragning av sportler i viss

omfattning kommrr till behandling, torde kunna antagas.

Vid nu angivna förhållanden torde spörsmålet om sportler för befattningshavare

vid överståthållarämbetets kansli ej böra utöva något inflytande vid behandlingen

i nu förevarande ärende av frågan om avlöningen å stat för nämnda

Departa

mentschefen

Överstät
hållar
ämbetets
kansli
1.

Sportler i

tjänsten.

Löne
reglerings
kommittén.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

V. Sekreteraren.

överståthål
larämbetet.

Löne
reglerings
kommittén.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

befattningshavare och dess bringande i överensstämmelse med vad som gäller för

motsvarande befattningshavare hos länsstyrelsen i Stockholms län. I det förslag

till avlönings villkor, som kommittén i det följande framlägger, ingår emellertid

den vid ett flertal löneregleringar vanliga bestämmelsen, att den, som tillträder

den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Majrts

bestämmande, upphörande av eller minskning i extrainkomster, som kunna åtfölja

tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.»

Sportler åtnjutas endast av sekreteraren och utgöras av lösen för

vederhäftighetsbevis, firma- och handelsbevis, bevis angående uppvisado

stiftelseurkunder och avlagd svensk medborgared samt för utslag, begärda

av svarandeparter. Sportlerna hava växlat under årens lopp; enligt av överståthållarämbetet

lämnade uppgifter för tiden Vi 1896—Vio 1919 har sekreterarens

inkomst av sportler varierat mellan 1,755 kronor (år 1900) och

6,925 kronor (år 1918). Jämväl auktionsprovisionen, som under de sista

åren fördelats mellan sekreteraren, notarierna och en amanuens, har varit

synnerligen växlande, beroende på konjunkturerna på fastighetsmarknaden.

Under nyssnämnda tidsperiod uppgick det lägsta provisionsbeloppet under

ett år till 1,125 kronor (år 1899) och det högsta till 28,235 kronor

(år 1916).

Lika med löneregleringskommittén anser jag mig icke i nu förevarande

sammanhang böra till behandling och avgörande upptaga frågan

om sportler i tjänsten för nu avsedda befattningshavare, då denna fråga

torde komma att bliva föremål för en mera ingående utredning i samband

med en blivande allmän lönereglering för den civila statsförvaltningen.

I fråga om sekreteraren i överståthållarämbetets kansli anför ämbetet,

att nämnde befattningshavare motsvarade landssekreterarna hos länsstyrelserna,

De sportler, sekreteraren uppbure, vore sannolikt icke större än

dem, som i de större länen tillkomme landssekreterarna, vilka dessutom

hade förmånen att ensamma uppbära auktionsprovision. Omfånget av

sekreterarens arbete vore ej heller mindre än landssekreterarnas, men

ökades sannolikt i större och hastigare grad än på andra håll på grund

av huvudstadens fortgående tillväxt i invånarantal och ökningen av dess

område genom stora inkorporeringar. Överståthållarämbetet funne det

därför rättvist, att sekreterarens avlöning icke sattes lägre än vad som beviljats

landssekreteraren i Stockholms län eller till 8,100 kronor, därav

5,000 kronor lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor

ortstillägg jämte ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring.

Löneregleringskommittén anför beträffande sekreterarens avlöningsförmåner

följande:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Map.ts proposition nr 154.

»I Kung!. Maj:ts framställning till 1880 års riksdag var berörda avlöning

föreslagen till likhet med vad som då gällde för landssekreteraren i Stockholms

län. 1 denna avlöning ingingo tjänstgönngspenningar med 2,000 kronor.

Enär emellertid landssekreterarna i åtta av rikets län då åtnjöto i tjänst

göringspenningar allenast 1,500 kronor samt dessa befattningar måste anses i vikt

och ansvar fullt jämförliga med sekreterartjänsten i överstäthållarämbetets kansli

tann riksdagen sig äga befogad anledning att fastställa tjänstgöringspenningarna

för bemälde sekreterare till allenast 1,500 kronor.

Den indelning av länen i tre klasser med avseende å tjänstgöringspenningarna

för landssekreterare och landskamrerare (respektive 2,900, 2,500 och 2,100 kronor),

som gällde enligt 1908 års lönereglering för länsstyrelserna, är numera enligt beslut

vid 1917 års riksdag ändrad.

På förslag av Kungl. Maj:t har nämligen sistnämnda riksdag medgivit, att

avdelningscheferna i tredje klassens län, damera Uppsala, Blekinge, Gottlands.

Hallands, Västmanlands och Jämtlands län, blivit från och med år 1918 likställda

i fråga om tjänstgönngspenningar med landssekreterare och landskamrerare i andra

klassens län (dit även Stockholms län hörde) och således undfått i tjänstgöringspenningar

2,500 kronor.»

\ id nu angivna förhållanden anser kommittén sekreterarens avlöningsförmåner

å stat böra bestämmas i likhet med vad som gäller för landssekreteraren

i Stockholms län.

På sålunda anförda skal anser jag mig i denna del böra tillstyrka Departeöverståthållarämbetets

av löneregleringskommittén förordade förslå"; och me''’tschefen

skulle alltså sekreteraren åtnjuta en avlöning av 8,100 kronor, därav°5,000

kronor lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor ortstillägg,

vartill skulle kunna komma ett ålderstillägg å 600 kronor efter

fem års tjänstgöring.

Vidkommande notariernas löneförmåner yttrar

i sin skrivelse den 28 december 1916 följande:

överståthållarämbetet 3. Notarierna

Över ståthål -

»Det är uppenbart, att notariernas löneförmåner numera icke äro tillräckliga

att ersätta juridiskt utbildade personer för deras arbete och att det med

stor säkerhet kan anses omöjligt att erhålla kompetenta och dugliga tjänstemän

pa dessa platser, om icke utsikt förefunnes att bredvid tjänsten förvärva biinkomster.

Men utsikterna därför äro icke desamma nu som vid tiden för lönernas

fastställande. Till följd av det stora antal jurister, som ägna sig åt advokatverksamheten

och erhålla uppdrag såväl i allmänna inrättningar, banker med mera

som ock hos enskilda, är konkurrensen om vad som förut lätt nog kunde av tjänstemännen

förvärvas som biinkomster numera mycket stor och sannolikt större i

btockholm än i övriga delar av landet. Men även om ifrågavarande tjänstemän

kunna förskaffa sig inkomster bredvid tjänsten, kan dock sådant icke längre medgivas

i den utsträckning, som fordom förekommit. På grund av de ständigt ökade

göromalen, en ökning, som hastigt påskyndas i huvudstaden genom inkorporering

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition nr 154.

av vidsträckta områden, måste nämligen av notarierna numera utkrävas ett arbete,

som tao-er största delen av deras arbetskraft i anspråk och binder dem dagligen

vid ämbetsrummet. Utsikterna till befordran äro synnerligen små, då härför endast

en plats, sekreterartjänsten, står dem öppen. Någon befordran till landssekreterare

har nämligen hittills icke förekommit. .

Det är därför nödvändigt, att förbättring i notariernas ordinarie inkomster

snarast möjligt åstadkommes och att de tillerkännas motsvarande löner som läns

notarierna. Därvid böra de avlöningar, som tillkomma länsnotarierna i Stockholms

län, tjäna till mönster. Med dessa tjänstemän äro nämligen kansliets no

tarier närmast att likställa, enär de hava sin verksamhet i samma stad med likartade

levnadskostnader, ungefär likartat arbete och samma utsikter att förvärva

sig inkomster bredvid tjänsten.»

Sedermera har överståthållarämbetet i sin skrivelse den 8 juli 1918

förmält, att vid den år 1917 genomförda omorganisationen av fögderiförvaltningen

beträffande avlöningsförmåner in. m. för de befattningshavare

vid länsstyrelsen i Stockholms län, nämligen länsassessorerna, vilka motsvarade

notarierna, medgivits vida förmånligare villkor än som gällde, då

ämbetet avlät sin skrivelse av den 28 december 1916 och som däri tagits

till förebild. Överståthållarämbetet har därför hemställt, att gällande avlöningsförmåner

för bemälda befattningshavare vid länsstyrelsen i Stockholms

län måtte tillerkännas notarierna å ämbetets kansli.

Beträffande notariernas arbete, tjänstgöringstid och extra inkomster

inhämtas av en utav överståthållarämbetet till löneregleringskommitten

avgiven promemoria följande:

Notariernas huvudsakliga göromål bestå i dels uppsättande av förslag till

beslut i mål om lagsökning, verkställighet av domar, utmätning, kvarstad, skingringsförbud,

reseförbud, avhysning och annan handräckning, till beslut om förvandling

av straff och till protokoll, skrivelser och köpebref ärenden angående exekutiva

auktioner, dels granskning av handlingar, hörande till ärenden rörande förenings-

och firmaregistren, och dels meddelande av kommunikationsresolutioner.

De föredraga vid behov handlingarna i dessa ärenden för underståthållaren och

sekreteraren.

De äro pliktiga att tillstädesvara å tjänsterummet, en var av dem varannan

dag från klockan 10 f. m. till klockan 3 e. m. _ Det må emellertid anmärkas,

att arbetstiden å tjänsterummet endast undantagsvis kan avslutas klockan 3 e. m.,

samt att den för dagen ledige notarien merändels måste någon stund på dagen

inställa sig för ett eller annat ärende, såsom för avlämnande av utfört hemarbete.

Det är vidare att märka, att ämbetet för närvarande befinner sig i en vågdal med

hänsyn till mängden av exekutiva auktioner, vilka förrättningar eljes kräva ett

betydligt större arbete av notarierna, så att de vissa tider måst tillbringa alla

de "eljes lediga dagarna med protokollsskrivning.

Ingendera av notarierna åtnjuter några extra inkomster för bestyr i sammanhang

med tjänsten, utom auktionsprovisionen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ta proposition nr 154. 15

Löneregleringskommittén erinrar, att vid 1880 års lönereglering, Lonereynotariernas

avlöning å stat sattes lika med vad som då var bestämt för lerinyskotn

lansnotarien i Stockholms län. Kommittén anför vidare: mitUn

»För ett rätt bedömande av frågan om notariernas tjänsteställning ansåg

Kommittén önskvärt att erhålla ytterligare upplysningar och hänvände sig därför

genom sm ordförande till överståthållaren med anhållan att genom hans föranstaltande

kommittén måtte sättas i tillfälle att i ämnet samtala med ämbetsman

hos överstathallarämbet, som överståthållaren därom anmodade.

I anledning^ därav har kommittén vid plenisammanträde fått mottaga besök

av underståthållaren, som därvid besvarat till honom ställda frågor och, på

given anledning, lämnat kommittén meddelande om den del — understundom

mvcket väsentlig — underståthållaren tagit i kansliets arbeten, till lättnad för

sekreteraren i dennes arbetsbörda. Underståthållaren framhöll önskvärdheten för

ämbetsverket, att, om ej båda notarierna kunde erhålla länsassessors ställning, åtminstone

den ena notariebefattningen måtte därtill ombildas.

. Inför ^ den förestående allmänna revisionen av löneregleringar inom den

eivila statsförvaltningen, men än mera med hänsyn till den omorganisation av

överstathallarämbetet och dess samtliga avdelningar, som synes framträda såsom

ett önskemål från Stockholms stads sida, har kommittén ansett försiktigheten

bjuda att i fråga om notarierna i överståthållarämbetets kansli ej gå längre än

överstathallarämbetet själv tänkte sig i den remitterade skrivelsen av den 28 december

1916 eller att bägge notarierna skulle i avlöningshänseende bliva likställda

med länsnotarie av högre grad vid länsstyrelsen i Stockholms län».

Kommittén föreslår därför, att notarierna skulle erhålla i avlöning

å stat 3,900 kronor, därav lön 2,200 kronor, tjänstgölångspenningar

1,400 kronor och ortstillägg 300 kronor, vartill skulle kunna komma tre

ålderstillägg till lönen, vartdera å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och

15 år.

Av den förebragta utredningen framgår, att göromålen å överståt- oepartehållarämbetets

kansli till följd av Stockholms stads hastigt fortgående ut- mentschefen.

veckling ökats så, att notarierna numera måste ägna större delen av sin

arbetskraft för tjänstgöring hos ämbetet, Vidare är att märka, att befordringsutsikterna

för dessa tjänstemän äro mycket små. Vid nu angivna

förhållanden synes nödvändigt, att ifrågavarande befattningar förenas

med större avlöningsförmåner än de nuvarande. Med hänsyn emellertid

till angelägenheten av att icke föregripa den blivande omorganisationen

av och därmed följande definitiva lönereglering för överståthållarämbetet

anser jag mig icke kunna gå längre än löneregleringskommittén

föreslagit eller att notarierna skulle erhålla samma avlöningsförmåner som

länsnotarie av första lönegraden i Stockholms län. Avlöningen skulle

alltså bliva 3,900 kronor, varav 2,200 kronor lön, 1,400 kronor tjänstgöringspenningar

och 300 kronor ortstillägg, jämte tre ålderstillägg till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

4, Kanslisterna.

Överståthållava

mbetet.

Lönereglering

ekorn

mittén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

lönen å vartdera 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring.

Såsom villkor för åtnjutande av dessa förhöjda avlöningsförmåner

bör oivetvis stadgas en viss bestämd daglig arbetstid a tjänsterummet.

Härtill återkommer jag emellertid längre fram.

Överståthållarämbetet framhåller i skrivelsen den 28 december 1916,

att kanslisternas avlöningar redan reglerats i överensstämmelse med motsvarande

avlöningar vid länsstyrelserna, samt hemställer därför endast, att

berörda tjänstemän måtte uppföras å ordinarie stat och därmed komma i

åtnjutande av pensionsrätt.

I skrivelsen den 8 juli 1918 har ämbetet därefter hemställt, att

kanslisterna måtte tillerkännas de avlöningsförmåner, som vid omorganisationen

av fögderiförvaltningen år 1917 bestämdes för landskanslisterna vid

länsstyrelsen i Stockholms län.

I fråga om kanslisternas tjänstgöringsförhållanden in. in. har öveiståthållarämbetét

sedermera hos löneregleringskommittén meddelat följande:

En kanslist'' för diarium över utsökningsärenden, särskild avdelning av

denna dagbok för mål, som avses i lagen den 26. april 1907 om handräckning för

fordrans utfående, dagbok över mål, som avses i lagarna om införsel i avlöning,

pension eller livränta och om förbud för vissa underhållsskyldiga att utflytta tran

riket m. m. samt förteckning över ingivna avhandlingar om lösöreköp. Denne

kanslist är tillika kommissionär å kansliet, vilken befattning årligen inbringar

enligt uppgift omkring 300 kronor.

En kanslist för särskilda diarier över ärenden rörande firmor, ekonomiska

föreningar och släktnamn samt upprättar förslag till kungörelser och bevis rörande

samma ärenden. Denne kanslist har på begäran tillhandagått allmänheten

med uppsättande av anmälningar och ansökningar i omförmälda ärenden. Han

har fullgjort detta arbete på fritid och har under de sista^ åren med den ofantliga

tillströmning av tillfälliga kristidsfirmor, som då varit rådande, på detta arbete

förtjänat, enligt uppgift, belopp, som till och med överstigit hans avlöning i tjänsten.

En kanslist för ekonomidiarium, diarium över byggnadsärenden och särskilda

diarier över ämbetets tre räkningar hos riksbanken samt upprättar förslag

till intyg enligt § 3 i förordningen den 13 april 1883 angående förlagsinteckning

efter att hava företagit nödig undersökning om den rörelse, vari vinnande

av inteckning åsyftas. För bestyr i samband med upprättande av förslag

till omförmälda bevis åtnjuter denne kanslist en årlig inkomst av, enligt uppgift,

omkring 200 kronor. A x

En kanslist för fångdiarium och diarium över till urbota bestraffning dömda,

på fri fot varande personer samt biträder övriga kanslisterna.

Kanslisterna ombesörja jämväl expediering av de ärenden, som höra till

de av dem förda diarierna.

Efter erinran om vad beträffande anställande och avlönande av de nu''

varande kanslisterna förekommit finner löneregleringskommittén hinder ej

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 154.

17

böra möta att å ordinarie stat uppföra numera till antalet fyra kanslistbefattningar

hos överståthållarämbetets kansli med avlöningar lika med

landskanslister vid länsstyrelsen i Stockholms län enligt 1917 års reglering,

nämligen: lön 1,500 kronor, tjänstgörings penningar 900 kronor och ortstillägg

200 kronor eller tillhopa 2,600 kronor, vartill skulle kunna komma

tre ålderstillägg till lönen, vartdera å 400 kronor, efter respektive 5,

10 och 15 år.

Då det måste anses ådagalagt, att ett stadigvarande behov numera

förefinnes av fyra kanslister å överståthållarämbetets kansli, anser jag

mig böra tillstyrka uppförande av fyra sådana befattningar å ordinarie

stat. I enlighet med kommitténs förslag torde kanslisterna böra erhålla

samma avlöningsförmåner som landskanslisten i Stockholms län eller 2,600

kronor, varav 1,500 kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar och

200 kronor ortstillägg jämte tre ålderstillägg till lönen å vartdera 400

kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring.

Jämväl beträffande de kvinnliga biträdena hemställer överståthållarämbetet,

att de måtte erhålla anställning å ordinarie stat med ty åtföljande

pensionsrätt, därvid deras avlöningar borde höjas med 50 kronor, motsvarande

den avgift för pensionering, de nu få vidkännas.

De kvinnliga biträdena hava följande arbete:

Ett kvinnligt skrivbiträde för bötesdiarium, handräckningsdiarium och dagbok

över handelsidkare, som icke anmält firma, upprättar register till ärenden,

börande till de av benne förda diarierna samt till ekonomidiarium, diarium över

byggnadsärenden, depositionsdiarierna, fångdiarium och diarium över till urbota

bestraffning dömda, på fri fot varande personer samt utför kassagöromål och åtskillig

expediering.

Två kvinnliga skrivbiträden utföra utskrifter av utgående expeditioner.

Löneregleringskommittén hemställer, att ifrågavarande tre biträdesbefattningar

måtte uppföras å ordinarie stat, därvid dock deras avlöningsförmåner

torde böra bestämmas i enlighet med den år 1919 genomförda

regleringen av de kvinnliga biträdenas vid statens verk och myndigheter

avlöningsförmåner i allmänhet.

I enlighet härmed skulle avlöningen för ett kvinnligt biträde av

andra graden bliva: lön 1,300 kronor, tjänstgöringspenningar 500 kronor

och ortstillägg 200 kronor, eller tillhopa 2,000 kronor, och för ett vart

av två biträden av första graden: lön 1,100 kronor, tjänstgöringspenningar

300 kronor och ortstillägg 200 kronor, eller tillhopa 1,600 kronor. För

samtliga dessa biträden skulle avlöningen kunna höjas med tre ålderstilllägg,

vartdera å 200 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 128 käft. (Nr 154.) 3

Departe
mentschefen.

5. Kvinnliga

biträden,

Överståthållarämbetet.

Lönereglering

skom

mittén.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

6. Vaktmästarna.

Overståthål
larämbetet.

Lönereg
lerinqskom
mittén.

Departe
mentschefen.

7. Extra biträden

och

▼ikariatsersättningar

m. m.

Överståthål
larämbetet.

Lönereg
leringskom
mittén.

Departe
mentschefen.

Samman
fattning.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

och skulle av varje ålderstillägg 100 kronor anses tillhöra lönen och 100

kronor tjänstgöringspenningarna.

Vad löneregleringskommittén sålunda föreslagit har icke givit mig

anledning till erinran.

I fråga om vaktmastarna har överståthållaräm betet ej ifrågasatt någon

ändring i deras löneförmåner.

Löneregleringskommittén erinrar, att vaktmästarna vid överståthållarämbetets

kansli fått sina avlöningsförmåner bestämda genom den av 1918

års lagtima riksdag beslutade löneregleringen för vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare.

Vid nu angivna förhållande torde någon ändring i ifrågavarande

befattningshavares avlöningsförmåner icke vara erforderlig.

överståthållarämbetet anför i sin skrivelse den 28 december 1916,

att därest de i skrivelsen föreslagna löneförbättringarna bifölles, detta

medförde nödvändigheten att höja anslaget för vikariatsersättningar för

semestertjänstgöring, på grund av de förhöjda tjänstgöringspenningarna,

efter vilka semesterarvodena beräknades. Denna förhöjning uppginge till

254 kronor 67 öre, och hemställer ämbetet, att anslaget för extra biträden

och vikariatsersättningar in. m. måtte höjas från 5,000 till 5,250 kronor.

Såsom avlöningsförmånerna för ordinarie befattningshavare skulle gestalta

sig enligt löneregleringskommitténs förslag, anser kommittén vikariatsersättningar

för semestervikariat och vid sjukdomsförfall för vissa befattningshavare

böra upptagas högre än vad överståthållarämbetet beräknat.

Kommittén har tänkt sig, att det ifrågavarande anslaget skäligen kunde

sättas till 5,600 kronor.

Mot vad löneregleringskommittén sålunda föreslagit har jag intet

att erinra.

Vid bifall till vad jag ovan föreslagit skulle staten för överståthållarämbetets

kansli erhålla följande utseende:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs proposition nr 154.

19

Tjänst-

Lön.

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 sekreterare ......

5,000

2,500

600

8,100

(Efter 5 år kan lönen höjas med 600

''\ kronor.

2,200

1,400

300

3,900

[Efter 5 år kan lönen höjas med 500

1 notarie........

1 d:o ........

I kronor, efter 10 år med ytterligare

"i 500 kronor och efter 15 år med än

2,200

1,400

800

3,900

[ ytterligare 500 kronor.

1 kanslist.......

1,500

900

200

2,600

[Efter 5 år kan lönen höjas med 400

1 kronor, efter 10 år med ytterligare

3 kanslister......

4,500

2,700

600

7,800

| 400 kronor och efter 15 år med än

| ytterligare 400 kronor.

1 kvinnligt biträde av an-

Efter 5 år kan avlöningen höjas med

dra graden .....

1,300

500

200

2,000

200 kronor, efter 10 år med ytter- ligare 200 kronor och efter 15 år

1 kvinnligt biträde av för-

1,100

300

200

1,600

med än ytterligare 200 kronor;

sta graden ......

1 d:o d:o ......

'' skolande av varje avlöningsförhöj- ning 100 kronor anses tillhöra lön

1,100

300

200

1,600

och 100 kronor tjänstgöringspen-

ningarna.

900

550

150

1,600

(Efter 3 år kan lönen höjas med 100

1 vaktmästare 1.....

1 d:o 1 .....

J kronor, efter 6 år med ytterligare

j 100 kronor och efter 9 år med än

900

550

150

1,600''

ytterligare 100 kronor.

För extra biträden och vi-

kariatsersättningar m. m.

—

—

—

5,600

Summa kronor

—

—

—

40,300

1 I fråga om bostad m. fl. förmåner skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna

i § 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919

för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (sv. förf.-saml. nr 836).

överståthållarämbetet framhåller, att för åtnjutande av lön efter lönestat

för ämbetets kansli bör följa skyldighet att underkasta sig i tillämpliga

delar de villkor och bestämmelser, som i motsvarande hänseende äro gällande

för länsstyrelserna, även beträffande skyldighet att vara tillstädes å

tjänsterummet viss tid av dagen.

Löneregleringskommittén anför, att, då kommittén skolat föreslå

avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare vid överståthållarämbetets

kansli, det varit kommittén angeläget att tillse, att villkoren bleve sådana,

att de icke lade hinder i vägen för eller försvårade vare sig den allmänna

revisionen av löneregleringar inom den civila statsförvaltningen eller en

eventuell omorganisation av överståthållarämbetet eller dess avdelningar.

Avlönings
villkor.

Överståt
hållaräm
betet.

Löneregle
ringskom
mittén.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr löd.

Med beaktande av vad under de senare åren bestämts i åtskilliga hänseendeni

fråga om avlöningsvillkor har kommittén föreslagit vissa villkor och

bestämmelser för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som upptagas i den

nya avlöningsstaten för överståthållarärnbetets kansli, varvid kommittén

emellertid förutsatt, att för nuvarande ordinarie vaktmästare skulle fortfarande

tillämpas för dem nu gällande avlöningsvillkor.

Beträffande frågan om den dagliga arbetstiden å tjänsterummet yttrar

kommittén, att kommittén vid avgivande av sitt förslag till ny avlöningsstat

för överståthållarärnbetets kansli med tillhörande avlöningsvillkor förutsatt,

att för samtliga ordinarie tjänstinnehavare bleve föreskrivet, att de

skulle, i den mån ej undantag kunde anses böra stadgas eller för särskilda

fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex

timmar varje söckendag.

Departe- Därest mitt förslag till avlöningsstat vinner bifall, erfordras givetvis

mentschefen. en bestämmelse om viss daglig arbetstid på tjänsterummet för de å berörda

stat upptagna befattningshavarna, och har jag fördenskull för avsikt att

sedermera tillstyrka Kungl. Maj:t att i instruktionen för överståthållarämbetet

intaga ett stadgande i ämnet huvudsakligen av det innehåll, löneregleringskommittén

förordat.

Mot de av kommittén föreslagna avlöningsvillkoren har jag icke

funnit något att anmärka.

Följande villkor och bestämmelser skulle alltså stadgas för åtnjutande

av de i den föreslagna nya avlöningsstaten för överståthållarärnbetets kansli

upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

i fråqa om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan

tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av överståthållarämbetet eller dess avdelningar eller eljest

kan varda stadgad, ävensom därest vissa till överståthållarärnbetets kansli

hörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med

bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny

eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål

eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket

göromålen överlämnas;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när helst så

av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning

inom statsförvaltningen i Stockholm;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 154.

21

att med ordinarie befattning vid överståthållarämbetets kansli icke

må förenas annan tjänst å rikets eller riksdagens stat samt med sekreterartjänsten

ej heller befattning å kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid överståthållarämbetets kansli ej

heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller

blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i

sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara

må, så framt ej, vad angår sekreteraren, Kungl. Maj:t och, vad angår

innehavare av annan befattning, överståthållarämbetet, uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills

vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. in.:

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid,

han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som förordnats

att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som eljest undfår

ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänst-1

göring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag,

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan

anledning är lagligen förhindrad att skota befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av

lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller

eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för beredande av

semester, manlig befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att, om

han förordnas till högre befattning vid överståthållarämbetets kansli, bestrida

densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett

och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna tjänst
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

göringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsfall de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar men eljest däremot svarande belopp;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;

i fråga om ålderstillägg:

att, därest förhöjning av avlöningen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter, vad angår vaktmästare,

tre år samt beträffande annan befattningshavare fem år, under

villkor att innehavaren under mer än f}^ra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,

och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare tre

respektive fem år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare

tre respektive fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda avlöningsförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början

av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att därvid bör notarie, kanslist, kvinnligt biträde och vaktmästare

tillgodoräknas den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit

från befattningshavarens tillträde till innehavande befattning eller däremot

svarande extra befattning hos överståthållarämbetets kansli med av riksdagen

medgiven avlöning;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han

enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;
i

fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition nr 154.

23

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av sekreteraren under en och en halv månad, av

notarie, kanslist och kvinnligt biträde under en månad samt av vaktmästare

under femton dagar; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare

skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för

de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda

biträdesbefattningar.

Därjämte torde böra förklaras:

att eu var, som med eller efter ingången av år 1921 tillträder ordinarie

befattning vid överståthållarämbetets kansli, skall vara pliktig att

underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid överståthållarämbetets

kansli, vilka icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd dag

anmäla, att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta

sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och

som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem

enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom,

i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som

dittills tillkommit dem.

Såsom överståthållarämbetet framhåller, kommer ett bifall till de Reglering

föreslagna löneförbättringarna att medföra en synnerligen behövlig förbätt- förhållanring

i pensionsförhållandena, i det att kanslisterna och de kvinnliga biträ- fjena^för

dena bliva berättigade till pension, en förmån, som de nu sakna, notarierna hållaren

komma i åtnjutande av höjning av den nu synnerligen otillfredsställande

pensionen och även sekreteraren erhåller förbättring i sina pensionsvillkor. rei,.

Beträffande åter överståthållaren och underståthållaren anför över- Övemtåtståthållarämbetet:

“betet”1 ‘

»Bemälda ämbetsmäns pensionsförhållanden ställa sig ofördelaktigare än

för andra ämbetsmän såväl inom administrationen i sin helhet som särskilt inom

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

överståthållarämbetet. För överståthållaren utgår för närvarande pensionen med

5,600 kronor och för underståthållaren med 5,000 kronor. Vid en jämförelse med

de pensionsbelopp, som tillerkänts tjänstemännen inom de verk, som varit föremål

för lönereglering, finner man, att ämbetsmän i motsvarande och lägre tjänstegrad

tillerkänts pensioner överstigande de till överståthållaren och understathållaren

utgående. Men ännu mera framträder missproportionen, om man jämför deras

pensioner med de underordnades inom samma verk. Sålunda utgå från Stockholms

stad i pensioner

till polismästaren...............kronor 6,000: —

» kamreraren................. » 6,000: —

» polisdomaren................. » 5,250: —

» förste polisintendenten............ » 5,200: ■—

» polissekreteraren............... » 5,200: —

Förslag att öka pensionerna för sistnämnda tre befattningshavare är föremål

för stadsfullmäktiges prövning.

Av dessa överståthållaren och underståthållaren underställda befattningshavare

hava sålunda två högre pension än överståthållaren och samtliga högre än

underståthållaren. Därtill kommer, att, därest begärd löneförhöjning beviljas

sekreteraren i överståthållarämbetets kansli, även denne kommer att åtnjuta högre

pension än underståthållaren. Anledningen till denna oegentlighet är att finna i

den omständighet, dels, vad överståthållaren beträffar, att en del av hans lön

upptages som taffelpenningar och dels beträffande båda att avlöningen är från

både stat och kommun och att kommunens tillskott måste tagas i betraktande vid

statslönens utmätande. I följd därav blir denna satt så låg, att det pensionsunderlag,

som enligt allmänna regler för pensionering skulle läggas till grund för

pensionen, blir lägre för överståthållaren och underståthållaren än för de tjänstemän,

som erhålla lönen i sin helhet från samma häll. För att avhjälpa denna

orättvisa torde bästa utväg vara, att, därest någon höjning av de delar av lönerna,

som äro grundläggande för pensionsunderlaget, icke sker, fixa pensioner bestämmas.»

överståthållarämbetet föreslår därför, att pensionerna för överståthållaren

och underståthållaren sättas till 6,000 kronor för var och en i

likhet med vad ämbetsmän av motsvarande tjänstegrad för närvarande

åtnjuta.

Löneregle- Löneregleringskommittén anser den omständigheten, att frågan om

''"tnittén” reglering av avlöningsförmånerna för överståthållaren och underståthållaren

ej nu göres till föremål för avgörande, icke utgöra hinder för att till

skärskådande och prövning upptaga berörda befattningshavares pensionsförhållanden.

I sådant avseende har kommittén intet att erinra mot att,

i anslutning till vad överståthållarämbetet hemställt, för såväl överståthållaren

som underståthållaren fastställes särskilt pensionsunderlag till

belopp av 6,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. MajUa proposition nr 154.

I likhet med löncregleringskommitten finner jag det ändamålsenligt,

att överståthållarens och underståthållarens pensionsförhållanden nu regleras,

så att dessa ämbetsmän i avseende å pensionens storlek komma i ett mera

lämpligt förhållande till motsvarande andra ämbetsmän inom statsförvaltningen

och icke minst till dem underordnade befattningshavare inom överståthållarämbetet.

I detta sammanhang må meddelas, att, enligt vad jag

inhämtat, pensionerna för polisdomaren, polisintendenterna och sekreteraren

i överståthållarämbetet för polisärenden numera höjts till 5,400 kronor.

Jag tillstyrker därför, att för eu var av överståthållaren och underståthållaren

pensionsunderlaget bestämmes till 6,000 kronor. Hinder lärer ej

möta mot att denna förhöjning må vinna tillämpning redan från och med

den 1 juli 1920.

Departe
mentschefen.

Jämlikt beslut av 1908 års riksdag utgår det å överståthållarämbetets ^ Förhud ^

stat uppförda anslaget till hyresersättning för överståthållarämbetets kanslis nj„g. fjjr

ämbetslokal med ett belopp av 11,600 kronor. “hånar*"

ämbetets

kanslis ämbetslokal.

I skrivelse den 19 september 1919 har överståthållarämbetet meddelat, Överståtatt

sedan Stockholms stad i behörig ordning till den 1 oktober 1919 upp- ämbetet.

sagt det mellan staden och ämbetet gällande kontrakt angående för kansliets

räkning förhyrda lokaler inom egendomen nr 6 vid Slottsbacken, ämbetet

nödgats träffa nytt avtal med staden om förhyrande av ifrågavarande lokaler

mot en med 4,000 kronor för år förhöjd hyra. Då det ordinarie anslaget

till ämbetet icke lämnade tillgång till det ökade hyresbeloppet, har ämbetet

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga statskontoret att till ämbetet

för gäldande av den ökade hyran från och med den 1 oktober 1919 tillsvidare

utbetala ett årligt belopp av 4,000 kronor och således för år 1919

1,000 kronor.

Statskontoret har i häröver infordrat utlåtande av den 27 september stf^n''

1919 anfört:

»För bestridande av den ökade hyresutgiften för fjärde kvartalet av år

1919, 1,000 kronor, torde näppeligen förefinnas annan utväg än att anlita sjätte

huvudtitelns anslag till extra utgifter. Vad ar 1920 angår, torde höra å tilläggsstat

för ändamålat äskas ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor. Då man väl tar

räkna med, att den förhöjda hyran kommer att utgå jämväl under år 1921, torde

av 1920 års riksdag även böra begäras enahanda belopp å 1921 års riksstat. Att

på grund av hyresförhöjningen vidtaga ökning i ordinarie anslaget till överståt
Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 128 höft. (Nr 154.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

hållarämbetet torde likväl ej vara nödvändigt, utan synes det erforderliga förstärkningsbeloppet

kunna, åtminstone tillsvidare, uppföras å extra stat.»

mentachefen Till en ^örjan må me(ldelas, att Kungl, Maj:t den 10 oktober 1919

man so e en. anbefaut statskontoret att till överståthållarämbetet för gäldande av förhöjd

hyra för tiden 1 oktober—31 december 1919 för ämbetets kanslis

lokaler utbetala ett belopp av 1,000 kronor från sjätte huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter.

För bestridande av förhöjd hyra under innevarande år för berörda

ämbetslokaler torde, såsom statskontoret föreslagit, böra å tilläggsstaten

för år 1920 äskas ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor. Något anslag

för ändamålet har visserligen icke beräknats i årets statsverksproposition,

men lärer, enligt vad jag från chefen för finansdepartementet inhämtat,

medel därtill kunna beredas å budgeten.

Vad slutligen år 1921 och följande år beträffar, torde ifrågavarande

å överståthållaräinbetets stat uppförda anslag till ämbetets kanslis ämbetslokal

böra höjas med 4,000 kronor till 15,600 kronor.

Ekonomisk Det ordinarie anslaget till överståthållarämbetet är för innevarande

mn r '' år upptaget till 98,622 kronor. Då av den nu gällande ordinarie staten

för underståthållaren och överståthållarämbetets kansli, slutande å 26,100

kronor, å kansliet belöper 19,100 kronor samt det av mig framlagda förslaget

till stat för kansliet har en slutsumma av 40,300 kronor, skulle vid

bifall till nämnda förslag erfordras en höjning av ifrågavarande ordinarie

anslag med 21,200 kronor. Därest mitt förslag om höjande av det å

överståthållarämbetets stat uppförda anslaget till hyresersättning för ämbetets

kanslis ämbetslokal godtages, kräves av denna anledning en höjning

av förevarande ordinarie anslag med 4,000 kronor. Sammanlagt skulle

alltså anslaget från och med år 1921 höjas med 25,200 kronor till 123,822

kronor. Denna ökning innebär emellertid ej en helt ny utgift för statsverket.

Därest å förslaget till avlöningsstat för överståthållarämbetets

kansli icke upptagits kanslisterna och de kvinnliga biträdena, hade å extra

stat för år 1921 för provisorisk förbättring av berörda befattningshavares

avlöningsförmåner måst äskas ett anslag till av överståthållarämbetet såsom

erforderligt ansett belopp av 15,400 kronor. Den verkliga utgiftsökningen

för statsverket för överståthållarämbetet uppgår alltså endast till 9,800

kronor.

^lnents-" Under åberopande av vad sålunda i skilda hänseenden anförts får

chefens jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

hemställan.

dels godkänna ej mindre det av mig framlagda

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ta proposition nr 154.

27

förslaget till avlöningsstat för överståthållarärnbetets

kansli, att tillämpas från och med år 1921, än även de

av mig förordade villkoren och bestämmelserna för åtnjutande

av de i berörda statförslag upptagna avlöningsförmånerna;
dels

förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år

1921 tillträder ordinarie befattning vid överståthållarämbetets

kansli, skall vara pliktig att underkasta sig

ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar

vid överståthållarärnbetets kansli, vilka icke

före viss av Kungl. Maj:t bestämd dag anmäla, att de

vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta

sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt hittills

gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension, vid den rätt till pension, som hittills tillkommit

dem;

dels besluta, att pensionsunderlaget för överståthållaren

och underståthållaren skall, räknat från och

med den 1 juli 1920, utgöra 6,000 kronor;

dels från och med år 1921 höja det å överståthållarämbetets

stat uppförda anslaget till hyresersättning

för överståthållarärnbetets kanslis ämbetslokal från

11,600 kronor med 4,000 kronor till 15,600 kronor;

dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, från

och med år 1921 höja det å riksstaten uppförda

ordinarie anslaget till överståthållaräinbetet från 98,622

kronor med 25,200 kronor till 123,822 kronor;

dels ock för gäldande av förhöjd hyra för överståthållarämbetets

kanslis ämbetslokal på tilläggsstat för

år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

KungL Maj:ts proposition nr 1Ö4.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställen behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Corin.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

200725

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:139 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för överståthållareämbetets kansli in. m. s. 1 i texten
  2. SU 1920:53 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för överståthällarämbetets kansli m. m. s. 3 i texten