Angående anslag till cinordnande av en allmän jordbrnksräkning
1920-03-05 · 9 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1920:159, Angående anslag till cinordnande av en allmän jordbrnksräkning
Dokumentets text
Kanyl. Maj:ts pr (/position Nr 159,
1
Nr 159.
Kunyl. Maj.is proposition till riksdagen angående anslag till
cinordnande av en allmän jordbrnksräkning; given Stockholms
slott den 5 mars 1920.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att för anordnande av en allmän jordbrnksräkning å extra stat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av .......................... kronor 70,000.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 132 käft. {Nr 159—160.) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj:ts proposition Nr 159.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
mars 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:
I punkten 118 av nionde huvudtiteln i årets statsverksproposition
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på blivande proposition
angående anslag till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter
genom lokalundersökningar för ändamålet å extra stat för år 1921 beräkna
ett anslag av 80,000 kronor. Anledningen härtill var, att fråga
uppkommit om omläggning av jordbruksstatistiken och att denna fråga
hänskjutits till utredning av sakkunniga, vilka enligt bemyndigande
tillkallats av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen.
Nu hava ämbetsverken med skrivelse den 30 januari 1920 överlämnat
avskrift av det utlåtande, som avgivits av de sakkunniga, nämligen
lantbruksskolföreståndaren Axel Bosin, direktören Gustaf Leufvén,
jordbrukskonsulenten K. G. Nordin och godsägaren John Scharp. Ur
ämbetsverkens skrivelse må följande här återgivas:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Muj:ts proposition Nr löt). ,°>
»Anledningen till att frågan om jordbruksstatistikens organisation nu uj.ptagits
år, att de s. k. jordbruksstatistiska lokalundersökningar, vilka enligt den för
rikets officiella jordbruksstatistik fastställda planen från och med år 1913 årligen
agt ruin inom omkring en åttondel av riket, med innevarande är skola hava utförts
inom hela landet och således, under förutsättning av oförändrad organisation, eu
ny undersökningsperiod år 1921 skall taga sin början. De av ämbetsverken tillkallade
sakkunniga hava därför i första hand tagit under övervägande, huruvida
ifrågavarande lokaiundcrsökningar böra bibehållas även efter utgången av innevarande
undersökningsperiod, och därvid kommit till den slutsatsen, att eu omläggning
av jordbruksstatistiken vore nödvändig, så att de för denna statistik grundläggande
uppgifterna hädanefter borde insamlas genom allmänna, samtidigt för hela
landet utförda räkningar, grundade på uppgiftsplikt från jordbrukarna själva och
anordnade efter i huvudsak samma metod, som kommit till användning vid de
under de senaste åren utförda arealinventeringarna och husdjursräkningarna. Dylika
allmänna jordbruksräkningar borde enligt sakkunnigas mening utföras vart annat år.
Med stöd av de erfarenheter, som hittills vunnits beträffande de jordbruksstatistiska
lokal undersökningarna, vilja ämbetsverken till en början framhålla, att
de härigenom för varje särskild brukningsdel insamlade uppgifterna i stort sett visat
»ig fullt tillfredsställande, och att man icke torde kunna förvänta, att genom någon
annan insamlingsmetod ett fullständigare och i detalj mera tillförlitligt primärmaterial
skall kunna erhållas.
Detta förhållande är givetvis av den allra största betydelse, då det gäller
att bedöma lokalundersökningarnas lämplighet, eftersom det för jordbruksstatistiken
icke mindre än för all annan statistik är en grundläggande fordran, att materialet
är så tillförlitligt som möjligt. Härjämte måste emellertid av varje statistiskt
material fordras, att det skall kunna fullt utnyttjas för det ändamål, för vilket
detsamma insamlats. Den officiella jordbruksstatistiken har två huvudsakliga uppgifter
att fylla, nämligen dels att för varje år framlägga siffror till belysning av
de årliga förändringarna i jordbrukets beskaffenhet och avkastning, dels att införskaffa
och sammanställa material för en ingående beskrivning av jordbrukets ståndpunkt
samt för ekonomiska studier av jordbruksdriften.
För att jordbruksstatistiken skall kunna på ett tillfredsställande sätt fylla
den förstnämnda uppgiften, kräves i främsta rummet, att den genom årligen införskaffade
uppgifter angående arealen av de särskilda växtslagen följer växlingarna i
den odlade jordens användning, då endast härigenom en säker utgångspunkt kan
skapas för beräkningen av de för varje år oundgängligen nödvändiga uppgifterna om
skördens storlek. Onskligt är även, att genom jordbruksstatistiken uppgifter årligen
erhållas angående antalet husdjur. Den omständigheten, att lokalundersökningarna
icke utlörts på en gång över hela landet utan under innevarande undersökningsperiod.
äro fördelade på åtta år, har i detta avseende medfört den olägenheten, att
inga fullständiga arssiffror erhållits för hela landet vare sig angående åkerjordens
användning eller angående kreatursantalet. Denna olägenhet har framträtt särskilt
starkt under de gångna krisåren med deras stora växlingar i båda dessa avseenden,
varigenom upprepade husdjursräkningar och arealinventeringar måst företagas. På
grund av jordbruksstatistikens nuvarande organisation har således på detta område
ett omfattande dubbelarbete måst utföras, som givetvis medfört betydande kostnader.
Aven om vid en återgång till mera normala förhållanden jordbruket givetvis
4
Kungl. Maj:ts proposition AV 159.
icke kommer att vara underkastat sa starka växlingar som under den nu snart tilländalupna
åttaårsperioden, undergår dock jordbrukets produktionsförhållanden alltid större
eller mindre förändringar från år till år, vilka det visat sig mycket svårt att med
jordbruksstatistikens nuvarande organisation på ett tillfredsställande sätt följa. Därest
lokalundersökningarna för framtiden skulle komma att bibehållas och därvid alltjämt
endast en del av landet årligen skulle undersökas, torde det därför med säkerhet
komma att visa sig nödvändigt att med längre eller kortare tids mellanrum utföra
allmänna arealinventeringar och husdj ursräkningar.
De ur principiell synpunkt allvarligaste olägenheterna med lokalundersökningarna
möta emellertid, då det vid dem insamlade materialet skall användas för eu
beskrivning av jordbrukets ståndpunkt eller för undersökning av jordbrukets drift.
Såsom de sakkunniga framhållit, erbjuder ett material, som insamlats under loppet
av flera år, icke någon lämplig grundval för en jämförelse mellan jordbrukets
ståndpunkt eller kreatursstammens storlek inom olika delar av landet eller av ett
och samma län. Såväl jordbrukets regelbundet fortgående utveckling som tillfälligt
inträffade rubbningar kunna nämligen göra uppgifter, som insamlats under olika år,
med varandra mindre jämförbara, varigenom en jämförelse mellan olika trakter
kan bliva fullkomligt missvisande. Så skulle eu redogörelse för kreatursskötselns
omfattning inom två närgränsande härad giva en oriktig bild av förhållandena, om
det ena häradet undersökts ett år med normal kreatursstam, medan uppgifterna
från det andra häradet insandats under ett år, då kreatursstammen vore starkt
minskad. Icke heller skulle de under loppet av åtta år insamlade uppgifterna för
ett län kunna giva en riktig bild av jordbrukets ståndpunkt inom länets olika delar,
då jordbruket under denna tidrymd kan hava undergått betydliga förändringar.
Ett villkor för att ett jordbruksstatistiskt material skall kunna fullt utnyttjas för
jämförelser ur geografisk synpunkt, är därför, att detsamma är insamlat vid en och
samma tidpunkt, vilket villkor icke kan fyllas av den svenska jordbruksstatistiken.
om den bygges uteslutande på partiella lokalundersökningar.
Av jordbruksstatistiken måste vidare fordras, att materialet bearbetas på
sådant sätt, att en analys möjliggöres av jordbrukets karaktär vid gårdar av olika
storlek, men även eu dylik undersökning leder lätt, såsom de sakkunniga närmare
framhållit, till missvisande resultat, om den bygger på material, som insamlats
under olika år, då åkerjordens användning och kreatursstammens storlek samt i
ännu högre grad skördeutfallet kunna hava varit helt olika.
De nu senast påpekade olägenheterna hava på grund av de starka rubbningar,
som jordbruket under krisåren varit underkastat, i hög grad gjort sig gällande under
den innevarande undersökningsperioden och komma att, då en sammanfattning av
siffrorna för hela åttaårsperioden skall göras, omöjliggöra ett fullständigt utnyttjande
av materialet och i hög grad förringa värdet av de slutsatser, som därav
kunna dragas. Men olägenheterna komma att framträda även under mera normala
förhållanden och kunna icke undvikas, så länge de för jordbruksstatistiken grundläggande
uppgifterna insamlas efter den nu tillämpade metoden
Såsom
av det sagda framgår, medför den nuvarande organisationen av lokalundersökningarna,
att materialets fullständiga utnyttjande försvåras och i vissa avseenden
helt omöjliggöres, varigenom den svenska jordbruksstatistiken för närvarande
icke kan helt fylla de krav, som med rätta böra kunna ställas på densamma.
Kanyl. Maj:ts proposition Nr L5.9. 5
På de i det föregående anförda skälen anse ämbetsverken, i likhet med
de sakkunniga, att vid den nuvarande undersökningsperiodens utgång lokalundersökningarna
böra upphöra och att för framtiden de för jordbruksstatistiken grundläggande
uppgifterna i stället böra insamlas genom allmänna, samtidigt för hela
landet utförda räkningar. De fördelar, som härigenom skulle vinnas och som i
främsta rummet bestå i väsentligt ökade möjligheter att fullständigt bearbeta och
utnyttja ett homogent och likformigt material, äro redan i det föregående berörda.
.\mbetsverken
allmänna räkningar såväl i organisation som genomförande erbjuda åtskilliga svårigheter,
av vilka den betydelsefullaste är erhållandet av fullständiga och tillförlitliga
primäruppgifter. Det är otvivelaktigt så, att bland många jordbrukare den exakta
kännedomen om deras jordbruk är ganska ringa, och att det lör dem är förenat
med svårigheter att därom lämna siffermässiga uppgifter. De under krisåren utförda
arealinventeringarna och husdjursräkningarna hava dock, enligt vad statistiska
centralbyrån kunnat konstatera, ådagalagt möjligheten av att i vårt land genom
allmänna räkningar erhålla de för jordbruksstatistiken viktigaste uppgifterna på ett
i huvudsak tillfredsställande sätt.
Yärdet av det genom dylika allmänna räkningar insamlade materialet beror
emellertid i hög grad på lämpligheten hos de lokala organ, som ute i landet närmast
skola ombesörja räkningens utförande. Dessas uppgift kommer främst att
bliva att från de uppgiftsskyldiga införskaffa uppgifterna och att vid behov biträda
dem vid blankettens ifyllande samt därjämte att underkasta materialet en första
granskning. Underlåta de lokala myndigheterna att på ett tillfredsställande sätt
fullgöra dessa uppgifter, är det för det ämbetsverk, som skall utföra materialets
bearbetning, förenat med mycket stora svårigheter att åstadkomma rättelse. Ämbetsverken
hysa dock förhoppning om att frågan om den för de allmänna räkningarnas
utförande nödvändiga lokala organisationen skall kunna lösas på ett sätt, som
innebär garantier för, att de allmänna jordbruksräkningarna även i avseende på
materialets tillförlitlighet skola giva ett tillfredsställande resultat.
Beträffande kostnaderna för räkningarnas genomförande hava de sakkunniga
beräknat ersättningen till de lokala myndigheterna samt kostnaderna för kontroll
och för uppläggande av föreslagna liggare till omkring 210,000 kronor för varje
räkning. Motsvarande kostnader för lokalundersökningarna hava av ämbetsverken
i underdånig skrivelse den 6 september 1919 beräknats till 640,000 kronor. Utgår
man från att de här ifrågasatta, allmänna räkningarna skola företagas vart tredje
år, såsom ämbetsverken här nedan föreslå, skulle sålunda årskostnaden härför komma
att utgöra 70,000 kronor. De årliga utgifterna för uppgiftsinsamlingen genom lokalundersökningar
kunna vid en femårig undersökningsperiod beräknas till omkring
130,000 kronor.
Ämbetsverken äro icke i tillfälle att nu framlägga något definitivt förslag
över kostnaderna med det ifrågasatta nya systemet, men hålla dock före, att
kostnadsfrågan icke kommer att utgöra något hinder för en övergång till ett system
med periodvis återkommande allmänna räkningar.
De sakkunniga hava i sitt betänkande föreslagit, att allmänna jordbruksräkningar
måtte anordnas vart annat år, och att för mellanliggande år summariska
uppgifter borde införskaffas angående förändringarna i åkerjordens användning och
kreaturens antal. Ämbetsverken äro visserligen eniga med de sakkunniga beträffande
6
Kangl. Maj:ts proposition Nr 159.
fördelarna av ofta återkommande räkningar, då svårigheterna att erhålla tillförlitliga
uppgifter växa, ju mera tidrymden mellan räkningarna utsträckes, men anse
dock, att räkningar vart annat år skulle draga allt för störa kostnader. Om räkningar
anordnas vart tredje år, torde det icke behöva möta oöverstigliga svårigheter
att jämväl för de mellanliggande åren erhålla någorlunda tillförlitliga uppgifter.
Då arealinventering och husdjursräkning ägt rum år 1919, synes därför den
första allmänna jordbruksräkningen lämpligen böra anordnas sommaren 1922. Under
sådana förhållanden skulle några utgifter för insamlande av jordbruksstatistiska
uppgifter under år 1921 icke behöva beräknas. Det av Eders Kungl. Maj:t i årets
statsverksproposition för ifrågavarande ändamål beräknade anslaget å 80,000 kronor
torde emellertid böra beviljas och liksom förut givas formen av reservationsanslag,
så att det kan tagas i anspråk för anordnande av en allmän jordbruksräkning år
1922.
Beträffande det av de sakkunniga framlagda förslaget till de allmänna räkningarnas
genomförande anse ämbetsverken icke nödigt att nu ingå på någon närmare
behandling. Därtill torde ämbetsverken få anledning återkomma, sedan förslaget
inom ämbetsverken hunnit underkastas en mera ingående prövning.
Ämbetsverken vilja i detta sammanhang beröra den för räkningarnas lyckliga
genomförande synnerligen viktiga frågan, vilka lokala organ som närmast skola ombesörja
materialets insamlande och första granskning. De sakkunniga hava härför
föreslagit odlingsnämnderna såsom de tills vidare lämpligaste lokala organen. Samtidigt
hava de emellertid hänvisat på den ifrågasatta omorganisationen av hushållningssällskapen
och därvid som sin mening framhållit, att därest hushållningssällskapen
framdeles komma att inom varje socken erhålla underavdelningar, dessa
skulle vara synnerligen lämpliga att fungera som lokala organ för jordbruksstatistiken.
Med anledning härav bara de sakkunniga i skrivelse till statistiska centralbyrån
och lantbruksstyrelsen framhållit önskvärdheten av, att de sakkunnigas förslag
i denna punkt måtte hänskjutas till de inom jordbruksdepartementet tillkallade
sakkunniga för hushållningssällskapens organisation.
Utan att heller i denna fråga nu inlåta sig på eu realprövning vilja ämbetsverken
dock erinra, att odlingsnämnderna enligt nu gällande bestämmelser icke äro
permanenta, varför uppdraget att fungera som kommunala organ för jordbruksstatistiken
icke kan definitivt överlämnas till dem, förrän frågan om deras bestånd för
framtiden blivit avgjord. I likhet med de sakkunniga finna ämbetsverken det ömkligt,
att de för hushållningssällskapens omorganisation tillkallade sakkunniga beredes
tillfälle att taga del av förslaget i denna punkt.
Till ovanstående har lantbruksstyrelsen för sin del velat tillägga, att det
varit med stor tvekan, som styrelsen givit sin anslutning till ovan föreslagna omläggning
av jordbruksstatistiken. A ena sidan lärer det nämligen icke vara tvivel
underkastat, att bristerna i det nuvarande systemet med lokalundersökningar i synnerligen
hög grad markerats genom de av kristiden framkallade genomgripande
förändringarna i jordbruksdriften. Ä andra sidan har styrelsen en stark känsla
därav, att befogade anmärkningar kunna riktas jämväl mot det ifrågasatta nya
systemet med periodvis återkommande allmänna jordbruksräkningar. I sådant hänseende
må framhållas, att den föreslagna förändringen säkerligen kommer att väsentligt
förminska det insamlade materialets tillförlitlighet, även om det visar sig,
7
Kungl. Maj:ts proposition AV 1;5.9.
att materialet r skulle kunna insamlas i huvudsaklig överensstämmelse med vad de
sakkunniga föreslagit. Lantbruksstyrelsen är emellertid övertygad därom, att det i
liera hänseenden kommer att möta avsevärda svårigheter att i praktiken tillämpa
den av de sakkunniga föreslagna materialuppsamlingsmetoden. Särskilt gäller detta
möjligheten att ute i orterna Unna personer, villiga och kompetenta att i den utsträckning,
förslaget fordrar, biträda, ej endast vid införskaffande av de statistiska
primäruppgifterna utan även vid den omfattande och ingående granskning, som dessa
uppgifter tvivelsutan som regel måste underkastas.
Enligt lantbruksstyrelsens mening får ej heller förbises, att dylika periodvisa
räkningar kunna inträffa just under sådana år, som i ett eller flera hänseenden äro
abnorma för jordbruksdriften, och att sålunda resultaten av måhända flera räkningar
i en följd bliva tämligen missvisande.
Vad som under ärendets handläggning anförts mot det vid de nuvarande
lokalundersökningarna erhållna primärmaterialets användbarhet och utnyttjande för
olika statistiska ändamål har emellertid synts lantbruksstyrelsen vara av beskaffenhet
att påkalla en omläggning i undersökningsmetoden.
Med åberopande av det ovan anförda få ämbetsverken hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t,
dels i proposition till riksdagen föreslå, att å extra stat för år 1921 måtte
beviljas ett reservationsanslag å 80,000 kronor för bestridande av kostnaderna för
eu allmän j ordbruksråkning under år 1922;
dels ock att det av inom statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen tillkallade
sakunniga avgivna utlåtande angående jordbruksstatistikens omorganisation
måtte överlämnas till de inom jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga för
hushållningssällskapens omorganisation att av dem beaktas vid fullgörande av dem
lämnat uppdrag.»
Till fullständigande av den utav ämbetsverken lämnade redo- Departements.
görelsen för de sakkunnigas utlåtande vill jag meddela, att dessa anfört, cr,efen''
att då jordbruksstatistiken enligt deras mening helt och hållet måste
anses som ett statsintresse, intet skäl funnes att låta hushållningssällskapen
vidare bidraga till kostnaderna, utan borde dessa i sin helhet
bestridas av statsmedel. Såväl de sakkunnigas som ämbetsverkens
kostnadsberäkning utgår från denna förutsättning.
För egen del finner jag det obestridligt att, ehuru det nuvarande
systemet med lokalundersökningar varit i bruk en jämförelsevis kort tid,
vägande anmärkningar kunna riktas mot att låta den jordbruksstatistiska
undersökningen av landet ske genom dylika undersökningar, som under
varje år av en viss period — hittills åtta år — gälla blott en viss del
av landet. Användbarheten av de erhållna uppgifterna blir genom detta
insamlingssätt i högst väsentlig grad förringad. Jag anser det därför
i likhet med de sakkunniga och ämbetsverken önskligt, att systemet
omlägges till periodvis återkommande samtidiga undersökningar över
hela landet. Denna metod beräknas också draga mindre kostnader
8
Knngl. Maj:ts proposition Sr 159.
i genomsnitt per år. Jag förbiser emellertid ingalunda att, såsom ämbetsverken
ock framhållit och isynnerhet betonats av lantbruksstyrelsen. i
dess särskilda yttrande, avsevärda svårigheter kunna beräknas möta vid
ett lämpligt oi’ganiserande av detta system och att en viss fara kommer
att förefinnas för att de erhållna uppgifterna icke bliva fullt tillförlitliga.
Härvidlag beror emellertid mycket på det sätt, på vilket de föreslagna
allmänna räkningarna genomföras. Då ämbetsverken icke nu upptagit
denna fråga till behandling, torde även jag nu få lämna densamma
åsido och vill endast betona, att den synes tarva noggrant övervägande.
Särskilt bör därvid beaktas frågan om de organ, genom vilka räkningen
skall ske. Att såsom de sakkunniga förordat bibehålla de nu existerande
kommunala odlingsnämnderna synes mig icke böra ifrågakomma enbart för
handhavandet av dessa statistiska uppgifter. Däremot anser jag det
mycket lämpligt, att de för utredning av frågan om hushållningssällskapens
omorganisation tillkallade sakkunniga anbefallas yttra sig över
förslaget i denna punkt.
I det skick ärendet i detta hänseende för närvarande föreligger
anser jag det icke heller lämpligt att nu taga ställning till frågan, huruvida
staten skall ensam åtaga sig kostnaderna för ifrågavarande allmänna
jordbruksräkningar, utan synes mig denna fråga böra få bero på ytterligare
prövning och lämpligen höra underställas nästkommande ars liksdag.
.Tåg vill emellertid erinra, att enligt nu gällande bestämmelser hushållningssällskapen
skola i regel bestrida hälften av kostnaderna för lokalundersöknmgarna
men i visst fall kunna av staten erhålla ökat bidrag.
T förenämnda punkt 118 av nionde huvudtiteln har förordats, att statens
audel skulle för år 1920 liksom i fråga om fiskeristatistiken höjas till
tre fjärdedelar med bibehållen möjlighet för hushållningssällskapen till
ökat bidrag i visst fall.
Om än således ärendet i åtskilliga viktiga hänseenden tarvar ytterligare
utredning, bör dock anslag till en allmän jordbruksräkning redan nu
äskas för att så jämnt som möjligt å olika års budget fördela de behövliga
anslagen. I likhet med ämbetsverken anser jag, att dylika räkningar
icke böra återkomma oftare än vart tredje år. Totalkostnaden
för en sådan räkning har av de sakkunniga approximativt beräknats till
210,000 kronor, vilket, om beloppet fördelas på tre år, gör <0,000 kronor
för år. Ämbetsverken, som ansett den första räkningen böra äga rum
år 1922 och förklarat sig icke vara i tillfälle att nu framlägga något
definitivt förslag över kostnaderna enligt det nya systemet, hava tillstyrkt,
att det i statsverkspropositionen beräknade beloppet av 80,000
kronor måtte äskas å extra stat för år 1921. För min del anser jag,
opaginerad Kontrollera mot PDF
<)
Kungl. Maj:ts proposition Nr 159.
att man bör utgå från, att den första räkningen icke äger ruin förr än
år 1923. Det iir givetvis ur budgetssynpunkt påkallat, att de statsanslag,
som beräknas erforderliga för räkningens bekostande, finnas till fullo
anvisade senast å det års stat, då räkningen sker. Med beaktande att
visserligen förenämnda approximativa kostnadsberäkning kan visa sig
vara för låg men att i stället tanken på att fortfarande kräva ett visst
mindre bidrag från hushållningssällskapen icke nu bör övergivas, anser jag
statsanslaget för år 1921 icke böra sättas högre än till 70,000 kronor.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för anordnande av en allmän jordbruksräkning å extra stat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av ........................... kronor 70,000.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan blev av Hans Maj:t Konungen bifallen; och
skulle proposition i ämnet av den lydelse, bilaga . . .
till detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Tf. MeUström.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 132 höft. (Nr 159—160.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1920:415 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till anordnande av en allmän jordbruksråkning. s. 1 i texten
- JoU 1920:55 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till anordnande av en allmän jordbruksråkning. s. 14 i texten