Sök i Ratio Lex

Angående anslag till cinordnande av en allmän jordbrnksräkning

1920-03-05 · 9 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:159, Angående anslag till cinordnande av en allmän jordbrnksräkning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts pr (/position Nr 159,

1

Nr 159.

Kunyl. Maj.is proposition till riksdagen angående anslag till

cinordnande av en allmän jordbrnksräkning; given Stockholms

slott den 5 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att för anordnande av en allmän jordbrnksräkning å extra stat för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av .......................... kronor 70,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 132 käft. {Nr 159—160.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition Nr 159.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

I punkten 118 av nionde huvudtiteln i årets statsverksproposition

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på blivande proposition

angående anslag till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter

genom lokalundersökningar för ändamålet å extra stat för år 1921 beräkna

ett anslag av 80,000 kronor. Anledningen härtill var, att fråga

uppkommit om omläggning av jordbruksstatistiken och att denna fråga

hänskjutits till utredning av sakkunniga, vilka enligt bemyndigande

tillkallats av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen.

Nu hava ämbetsverken med skrivelse den 30 januari 1920 överlämnat

avskrift av det utlåtande, som avgivits av de sakkunniga, nämligen

lantbruksskolföreståndaren Axel Bosin, direktören Gustaf Leufvén,

jordbrukskonsulenten K. G. Nordin och godsägaren John Scharp. Ur

ämbetsverkens skrivelse må följande här återgivas:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr löt). ,°>

»Anledningen till att frågan om jordbruksstatistikens organisation nu uj.ptagits

år, att de s. k. jordbruksstatistiska lokalundersökningar, vilka enligt den för

rikets officiella jordbruksstatistik fastställda planen från och med år 1913 årligen

agt ruin inom omkring en åttondel av riket, med innevarande är skola hava utförts

inom hela landet och således, under förutsättning av oförändrad organisation, eu

ny undersökningsperiod år 1921 skall taga sin början. De av ämbetsverken tillkallade

sakkunniga hava därför i första hand tagit under övervägande, huruvida

ifrågavarande lokaiundcrsökningar böra bibehållas även efter utgången av innevarande

undersökningsperiod, och därvid kommit till den slutsatsen, att eu omläggning

av jordbruksstatistiken vore nödvändig, så att de för denna statistik grundläggande

uppgifterna hädanefter borde insamlas genom allmänna, samtidigt för hela

landet utförda räkningar, grundade på uppgiftsplikt från jordbrukarna själva och

anordnade efter i huvudsak samma metod, som kommit till användning vid de

under de senaste åren utförda arealinventeringarna och husdjursräkningarna. Dylika

allmänna jordbruksräkningar borde enligt sakkunnigas mening utföras vart annat år.

Med stöd av de erfarenheter, som hittills vunnits beträffande de jordbruksstatistiska

lokal undersökningarna, vilja ämbetsverken till en början framhålla, att

de härigenom för varje särskild brukningsdel insamlade uppgifterna i stort sett visat

»ig fullt tillfredsställande, och att man icke torde kunna förvänta, att genom någon

annan insamlingsmetod ett fullständigare och i detalj mera tillförlitligt primärmaterial

skall kunna erhållas.

Detta förhållande är givetvis av den allra största betydelse, då det gäller

att bedöma lokalundersökningarnas lämplighet, eftersom det för jordbruksstatistiken

icke mindre än för all annan statistik är en grundläggande fordran, att materialet

är så tillförlitligt som möjligt. Härjämte måste emellertid av varje statistiskt

material fordras, att det skall kunna fullt utnyttjas för det ändamål, för vilket

detsamma insamlats. Den officiella jordbruksstatistiken har två huvudsakliga uppgifter

att fylla, nämligen dels att för varje år framlägga siffror till belysning av

de årliga förändringarna i jordbrukets beskaffenhet och avkastning, dels att införskaffa

och sammanställa material för en ingående beskrivning av jordbrukets ståndpunkt

samt för ekonomiska studier av jordbruksdriften.

För att jordbruksstatistiken skall kunna på ett tillfredsställande sätt fylla

den förstnämnda uppgiften, kräves i främsta rummet, att den genom årligen införskaffade

uppgifter angående arealen av de särskilda växtslagen följer växlingarna i

den odlade jordens användning, då endast härigenom en säker utgångspunkt kan

skapas för beräkningen av de för varje år oundgängligen nödvändiga uppgifterna om

skördens storlek. Onskligt är även, att genom jordbruksstatistiken uppgifter årligen

erhållas angående antalet husdjur. Den omständigheten, att lokalundersökningarna

icke utlörts på en gång över hela landet utan under innevarande undersökningsperiod.

äro fördelade på åtta år, har i detta avseende medfört den olägenheten, att

inga fullständiga arssiffror erhållits för hela landet vare sig angående åkerjordens

användning eller angående kreatursantalet. Denna olägenhet har framträtt särskilt

starkt under de gångna krisåren med deras stora växlingar i båda dessa avseenden,

varigenom upprepade husdjursräkningar och arealinventeringar måst företagas. På

grund av jordbruksstatistikens nuvarande organisation har således på detta område

ett omfattande dubbelarbete måst utföras, som givetvis medfört betydande kostnader.

Aven om vid en återgång till mera normala förhållanden jordbruket givetvis

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition AV 159.

icke kommer att vara underkastat sa starka växlingar som under den nu snart tilländalupna

åttaårsperioden, undergår dock jordbrukets produktionsförhållanden alltid större

eller mindre förändringar från år till år, vilka det visat sig mycket svårt att med

jordbruksstatistikens nuvarande organisation på ett tillfredsställande sätt följa. Därest

lokalundersökningarna för framtiden skulle komma att bibehållas och därvid alltjämt

endast en del av landet årligen skulle undersökas, torde det därför med säkerhet

komma att visa sig nödvändigt att med längre eller kortare tids mellanrum utföra

allmänna arealinventeringar och husdj ursräkningar.

De ur principiell synpunkt allvarligaste olägenheterna med lokalundersökningarna

möta emellertid, då det vid dem insamlade materialet skall användas för eu

beskrivning av jordbrukets ståndpunkt eller för undersökning av jordbrukets drift.

Såsom de sakkunniga framhållit, erbjuder ett material, som insamlats under loppet

av flera år, icke någon lämplig grundval för en jämförelse mellan jordbrukets

ståndpunkt eller kreatursstammens storlek inom olika delar av landet eller av ett

och samma län. Såväl jordbrukets regelbundet fortgående utveckling som tillfälligt

inträffade rubbningar kunna nämligen göra uppgifter, som insamlats under olika år,

med varandra mindre jämförbara, varigenom en jämförelse mellan olika trakter

kan bliva fullkomligt missvisande. Så skulle eu redogörelse för kreatursskötselns

omfattning inom två närgränsande härad giva en oriktig bild av förhållandena, om

det ena häradet undersökts ett år med normal kreatursstam, medan uppgifterna

från det andra häradet insandats under ett år, då kreatursstammen vore starkt

minskad. Icke heller skulle de under loppet av åtta år insamlade uppgifterna för

ett län kunna giva en riktig bild av jordbrukets ståndpunkt inom länets olika delar,

då jordbruket under denna tidrymd kan hava undergått betydliga förändringar.

Ett villkor för att ett jordbruksstatistiskt material skall kunna fullt utnyttjas för

jämförelser ur geografisk synpunkt, är därför, att detsamma är insamlat vid en och

samma tidpunkt, vilket villkor icke kan fyllas av den svenska jordbruksstatistiken.

om den bygges uteslutande på partiella lokalundersökningar.

Av jordbruksstatistiken måste vidare fordras, att materialet bearbetas på

sådant sätt, att en analys möjliggöres av jordbrukets karaktär vid gårdar av olika

storlek, men även eu dylik undersökning leder lätt, såsom de sakkunniga närmare

framhållit, till missvisande resultat, om den bygger på material, som insamlats

under olika år, då åkerjordens användning och kreatursstammens storlek samt i

ännu högre grad skördeutfallet kunna hava varit helt olika.

De nu senast påpekade olägenheterna hava på grund av de starka rubbningar,

som jordbruket under krisåren varit underkastat, i hög grad gjort sig gällande under

den innevarande undersökningsperioden och komma att, då en sammanfattning av

siffrorna för hela åttaårsperioden skall göras, omöjliggöra ett fullständigt utnyttjande

av materialet och i hög grad förringa värdet av de slutsatser, som därav

kunna dragas. Men olägenheterna komma att framträda även under mera normala

förhållanden och kunna icke undvikas, så länge de för jordbruksstatistiken grundläggande

uppgifterna insamlas efter den nu tillämpade metoden
Såsom

av det sagda framgår, medför den nuvarande organisationen av lokalundersökningarna,

att materialets fullständiga utnyttjande försvåras och i vissa avseenden

helt omöjliggöres, varigenom den svenska jordbruksstatistiken för närvarande

icke kan helt fylla de krav, som med rätta böra kunna ställas på densamma.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr L5.9. 5

På de i det föregående anförda skälen anse ämbetsverken, i likhet med

de sakkunniga, att vid den nuvarande undersökningsperiodens utgång lokalundersökningarna

böra upphöra och att för framtiden de för jordbruksstatistiken grundläggande

uppgifterna i stället böra insamlas genom allmänna, samtidigt för hela

landet utförda räkningar. De fördelar, som härigenom skulle vinnas och som i

främsta rummet bestå i väsentligt ökade möjligheter att fullständigt bearbeta och

utnyttja ett homogent och likformigt material, äro redan i det föregående berörda.

.\mbetsverken

allmänna räkningar såväl i organisation som genomförande erbjuda åtskilliga svårigheter,

av vilka den betydelsefullaste är erhållandet av fullständiga och tillförlitliga

primäruppgifter. Det är otvivelaktigt så, att bland många jordbrukare den exakta

kännedomen om deras jordbruk är ganska ringa, och att det lör dem är förenat

med svårigheter att därom lämna siffermässiga uppgifter. De under krisåren utförda

arealinventeringarna och husdjursräkningarna hava dock, enligt vad statistiska

centralbyrån kunnat konstatera, ådagalagt möjligheten av att i vårt land genom

allmänna räkningar erhålla de för jordbruksstatistiken viktigaste uppgifterna på ett

i huvudsak tillfredsställande sätt.

Yärdet av det genom dylika allmänna räkningar insamlade materialet beror

emellertid i hög grad på lämpligheten hos de lokala organ, som ute i landet närmast

skola ombesörja räkningens utförande. Dessas uppgift kommer främst att

bliva att från de uppgiftsskyldiga införskaffa uppgifterna och att vid behov biträda

dem vid blankettens ifyllande samt därjämte att underkasta materialet en första

granskning. Underlåta de lokala myndigheterna att på ett tillfredsställande sätt

fullgöra dessa uppgifter, är det för det ämbetsverk, som skall utföra materialets

bearbetning, förenat med mycket stora svårigheter att åstadkomma rättelse. Ämbetsverken

hysa dock förhoppning om att frågan om den för de allmänna räkningarnas

utförande nödvändiga lokala organisationen skall kunna lösas på ett sätt, som

innebär garantier för, att de allmänna jordbruksräkningarna även i avseende på

materialets tillförlitlighet skola giva ett tillfredsställande resultat.

Beträffande kostnaderna för räkningarnas genomförande hava de sakkunniga

beräknat ersättningen till de lokala myndigheterna samt kostnaderna för kontroll

och för uppläggande av föreslagna liggare till omkring 210,000 kronor för varje

räkning. Motsvarande kostnader för lokalundersökningarna hava av ämbetsverken

i underdånig skrivelse den 6 september 1919 beräknats till 640,000 kronor. Utgår

man från att de här ifrågasatta, allmänna räkningarna skola företagas vart tredje

år, såsom ämbetsverken här nedan föreslå, skulle sålunda årskostnaden härför komma

att utgöra 70,000 kronor. De årliga utgifterna för uppgiftsinsamlingen genom lokalundersökningar

kunna vid en femårig undersökningsperiod beräknas till omkring

130,000 kronor.

Ämbetsverken äro icke i tillfälle att nu framlägga något definitivt förslag

över kostnaderna med det ifrågasatta nya systemet, men hålla dock före, att

kostnadsfrågan icke kommer att utgöra något hinder för en övergång till ett system

med periodvis återkommande allmänna räkningar.

De sakkunniga hava i sitt betänkande föreslagit, att allmänna jordbruksräkningar

måtte anordnas vart annat år, och att för mellanliggande år summariska

uppgifter borde införskaffas angående förändringarna i åkerjordens användning och

kreaturens antal. Ämbetsverken äro visserligen eniga med de sakkunniga beträffande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kangl. Maj:ts proposition Nr 159.

fördelarna av ofta återkommande räkningar, då svårigheterna att erhålla tillförlitliga

uppgifter växa, ju mera tidrymden mellan räkningarna utsträckes, men anse

dock, att räkningar vart annat år skulle draga allt för störa kostnader. Om räkningar

anordnas vart tredje år, torde det icke behöva möta oöverstigliga svårigheter

att jämväl för de mellanliggande åren erhålla någorlunda tillförlitliga uppgifter.

Då arealinventering och husdjursräkning ägt rum år 1919, synes därför den

första allmänna jordbruksräkningen lämpligen böra anordnas sommaren 1922. Under

sådana förhållanden skulle några utgifter för insamlande av jordbruksstatistiska

uppgifter under år 1921 icke behöva beräknas. Det av Eders Kungl. Maj:t i årets

statsverksproposition för ifrågavarande ändamål beräknade anslaget å 80,000 kronor

torde emellertid böra beviljas och liksom förut givas formen av reservationsanslag,

så att det kan tagas i anspråk för anordnande av en allmän jordbruksräkning år

1922.

Beträffande det av de sakkunniga framlagda förslaget till de allmänna räkningarnas

genomförande anse ämbetsverken icke nödigt att nu ingå på någon närmare

behandling. Därtill torde ämbetsverken få anledning återkomma, sedan förslaget

inom ämbetsverken hunnit underkastas en mera ingående prövning.

Ämbetsverken vilja i detta sammanhang beröra den för räkningarnas lyckliga

genomförande synnerligen viktiga frågan, vilka lokala organ som närmast skola ombesörja

materialets insamlande och första granskning. De sakkunniga hava härför

föreslagit odlingsnämnderna såsom de tills vidare lämpligaste lokala organen. Samtidigt

hava de emellertid hänvisat på den ifrågasatta omorganisationen av hushållningssällskapen

och därvid som sin mening framhållit, att därest hushållningssällskapen

framdeles komma att inom varje socken erhålla underavdelningar, dessa

skulle vara synnerligen lämpliga att fungera som lokala organ för jordbruksstatistiken.

Med anledning härav bara de sakkunniga i skrivelse till statistiska centralbyrån

och lantbruksstyrelsen framhållit önskvärdheten av, att de sakkunnigas förslag

i denna punkt måtte hänskjutas till de inom jordbruksdepartementet tillkallade

sakkunniga för hushållningssällskapens organisation.

Utan att heller i denna fråga nu inlåta sig på eu realprövning vilja ämbetsverken

dock erinra, att odlingsnämnderna enligt nu gällande bestämmelser icke äro

permanenta, varför uppdraget att fungera som kommunala organ för jordbruksstatistiken

icke kan definitivt överlämnas till dem, förrän frågan om deras bestånd för

framtiden blivit avgjord. I likhet med de sakkunniga finna ämbetsverken det ömkligt,

att de för hushållningssällskapens omorganisation tillkallade sakkunniga beredes

tillfälle att taga del av förslaget i denna punkt.

Till ovanstående har lantbruksstyrelsen för sin del velat tillägga, att det

varit med stor tvekan, som styrelsen givit sin anslutning till ovan föreslagna omläggning

av jordbruksstatistiken. A ena sidan lärer det nämligen icke vara tvivel

underkastat, att bristerna i det nuvarande systemet med lokalundersökningar i synnerligen

hög grad markerats genom de av kristiden framkallade genomgripande

förändringarna i jordbruksdriften. Ä andra sidan har styrelsen en stark känsla

därav, att befogade anmärkningar kunna riktas jämväl mot det ifrågasatta nya

systemet med periodvis återkommande allmänna jordbruksräkningar. I sådant hänseende

må framhållas, att den föreslagna förändringen säkerligen kommer att väsentligt

förminska det insamlade materialets tillförlitlighet, även om det visar sig,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition AV 1;5.9.

att materialet r skulle kunna insamlas i huvudsaklig överensstämmelse med vad de

sakkunniga föreslagit. Lantbruksstyrelsen är emellertid övertygad därom, att det i

liera hänseenden kommer att möta avsevärda svårigheter att i praktiken tillämpa

den av de sakkunniga föreslagna materialuppsamlingsmetoden. Särskilt gäller detta

möjligheten att ute i orterna Unna personer, villiga och kompetenta att i den utsträckning,

förslaget fordrar, biträda, ej endast vid införskaffande av de statistiska

primäruppgifterna utan även vid den omfattande och ingående granskning, som dessa

uppgifter tvivelsutan som regel måste underkastas.

Enligt lantbruksstyrelsens mening får ej heller förbises, att dylika periodvisa

räkningar kunna inträffa just under sådana år, som i ett eller flera hänseenden äro

abnorma för jordbruksdriften, och att sålunda resultaten av måhända flera räkningar

i en följd bliva tämligen missvisande.

Vad som under ärendets handläggning anförts mot det vid de nuvarande

lokalundersökningarna erhållna primärmaterialets användbarhet och utnyttjande för

olika statistiska ändamål har emellertid synts lantbruksstyrelsen vara av beskaffenhet

att påkalla en omläggning i undersökningsmetoden.

Med åberopande av det ovan anförda få ämbetsverken hemställa, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t,

dels i proposition till riksdagen föreslå, att å extra stat för år 1921 måtte

beviljas ett reservationsanslag å 80,000 kronor för bestridande av kostnaderna för

eu allmän j ordbruksråkning under år 1922;

dels ock att det av inom statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen tillkallade

sakunniga avgivna utlåtande angående jordbruksstatistikens omorganisation

måtte överlämnas till de inom jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga för

hushållningssällskapens omorganisation att av dem beaktas vid fullgörande av dem

lämnat uppdrag.»

Till fullständigande av den utav ämbetsverken lämnade redo- Departements.

görelsen för de sakkunnigas utlåtande vill jag meddela, att dessa anfört, cr,efen''

att då jordbruksstatistiken enligt deras mening helt och hållet måste

anses som ett statsintresse, intet skäl funnes att låta hushållningssällskapen

vidare bidraga till kostnaderna, utan borde dessa i sin helhet

bestridas av statsmedel. Såväl de sakkunnigas som ämbetsverkens

kostnadsberäkning utgår från denna förutsättning.

För egen del finner jag det obestridligt att, ehuru det nuvarande

systemet med lokalundersökningar varit i bruk en jämförelsevis kort tid,

vägande anmärkningar kunna riktas mot att låta den jordbruksstatistiska

undersökningen av landet ske genom dylika undersökningar, som under

varje år av en viss period — hittills åtta år — gälla blott en viss del

av landet. Användbarheten av de erhållna uppgifterna blir genom detta

insamlingssätt i högst väsentlig grad förringad. Jag anser det därför

i likhet med de sakkunniga och ämbetsverken önskligt, att systemet

omlägges till periodvis återkommande samtidiga undersökningar över

hela landet. Denna metod beräknas också draga mindre kostnader

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Knngl. Maj:ts proposition Sr 159.

i genomsnitt per år. Jag förbiser emellertid ingalunda att, såsom ämbetsverken

ock framhållit och isynnerhet betonats av lantbruksstyrelsen. i

dess särskilda yttrande, avsevärda svårigheter kunna beräknas möta vid

ett lämpligt oi’ganiserande av detta system och att en viss fara kommer

att förefinnas för att de erhållna uppgifterna icke bliva fullt tillförlitliga.

Härvidlag beror emellertid mycket på det sätt, på vilket de föreslagna

allmänna räkningarna genomföras. Då ämbetsverken icke nu upptagit

denna fråga till behandling, torde även jag nu få lämna densamma

åsido och vill endast betona, att den synes tarva noggrant övervägande.

Särskilt bör därvid beaktas frågan om de organ, genom vilka räkningen

skall ske. Att såsom de sakkunniga förordat bibehålla de nu existerande

kommunala odlingsnämnderna synes mig icke böra ifrågakomma enbart för

handhavandet av dessa statistiska uppgifter. Däremot anser jag det

mycket lämpligt, att de för utredning av frågan om hushållningssällskapens

omorganisation tillkallade sakkunniga anbefallas yttra sig över

förslaget i denna punkt.

I det skick ärendet i detta hänseende för närvarande föreligger

anser jag det icke heller lämpligt att nu taga ställning till frågan, huruvida

staten skall ensam åtaga sig kostnaderna för ifrågavarande allmänna

jordbruksräkningar, utan synes mig denna fråga böra få bero på ytterligare

prövning och lämpligen höra underställas nästkommande ars liksdag.

.Tåg vill emellertid erinra, att enligt nu gällande bestämmelser hushållningssällskapen

skola i regel bestrida hälften av kostnaderna för lokalundersöknmgarna

men i visst fall kunna av staten erhålla ökat bidrag.

T förenämnda punkt 118 av nionde huvudtiteln har förordats, att statens

audel skulle för år 1920 liksom i fråga om fiskeristatistiken höjas till

tre fjärdedelar med bibehållen möjlighet för hushållningssällskapen till

ökat bidrag i visst fall.

Om än således ärendet i åtskilliga viktiga hänseenden tarvar ytterligare

utredning, bör dock anslag till en allmän jordbruksräkning redan nu

äskas för att så jämnt som möjligt å olika års budget fördela de behövliga

anslagen. I likhet med ämbetsverken anser jag, att dylika räkningar

icke böra återkomma oftare än vart tredje år. Totalkostnaden

för en sådan räkning har av de sakkunniga approximativt beräknats till

210,000 kronor, vilket, om beloppet fördelas på tre år, gör <0,000 kronor

för år. Ämbetsverken, som ansett den första räkningen böra äga rum

år 1922 och förklarat sig icke vara i tillfälle att nu framlägga något

definitivt förslag över kostnaderna enligt det nya systemet, hava tillstyrkt,

att det i statsverkspropositionen beräknade beloppet av 80,000

kronor måtte äskas å extra stat för år 1921. För min del anser jag,

opaginerad Kontrollera mot PDF

<)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 159.

att man bör utgå från, att den första räkningen icke äger ruin förr än

år 1923. Det iir givetvis ur budgetssynpunkt påkallat, att de statsanslag,

som beräknas erforderliga för räkningens bekostande, finnas till fullo

anvisade senast å det års stat, då räkningen sker. Med beaktande att

visserligen förenämnda approximativa kostnadsberäkning kan visa sig

vara för låg men att i stället tanken på att fortfarande kräva ett visst

mindre bidrag från hushållningssällskapen icke nu bör övergivas, anser jag

statsanslaget för år 1921 icke böra sättas högre än till 70,000 kronor.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av en allmän jordbruksräkning å extra stat för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av ........................... kronor 70,000.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan blev av Hans Maj:t Konungen bifallen; och

skulle proposition i ämnet av den lydelse, bilaga . . .

till detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Tf. MeUström.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 132 höft. (Nr 159—160.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:415 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till anordnande av en allmän jordbruksråkning. s. 1 i texten
  2. JoU 1920:55 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till anordnande av en allmän jordbruksråkning. s. 14 i texten