Sök i Ratio Lex

Angående bemyndigande för byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström att utbetala ersättning för viss skada

6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:17, Angående bemyndigande för byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström att utbetala ersättning för viss skada

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.is Proposition Nr 17.

5

Nr 17.

Kungl. Maj;ts proposition till riksdagen angående bemyndigande

för byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström

att utbetala ersättning för viss skada; given

Stockholms slott den 31 december 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström må

såsom ersättning för skada, som genom dubbelspårets framdragande

förorsakats Israel Lundin såsom förutvarande ägare av lägenheten Alstaberg,

av till kommissionens förfogande ställda medel och under villkor

att vidare ersättningsanspråk ej framställas till Lundin utbetala ett belopp

av 10,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. Holmquist.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 17.

Kommis
sionen.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

december 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Holmquist anförde:

I skrivelse den 4 april 1919 har byggnadskommissionen för dubbelspåret

Rönninge—Ström hemställt om bemyndigande att av till kommissionens

förfogande ställda medel till Israel Lundin utbetala 10,000

kronor såsom ersättning för skada, som genom framdragandet av dubbelspåret

Rönninge — Ström förorsakats Lundin såsom förutvarande ägare

av lägenheten Alstaberg.

Till stöd för sin hemställan anför kommissionen:

»Vid under år 1917 verkställd expropriationsförrättning för dubbelspåret

Rönninge—Ström har gymnastikdirektören, fröken Ester Lundin för sin fader

Israel Lundin såsom ägare till lägenheten Alstaberg vid Igelsta yrkat utbekommande

av ersättning för skada å nämnda lägenhet, som åstadkommits genom

utförande av kommissionens dubbelspårsarbeten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kunyl. Muj. ts Proposition Nr 17.

För nämnda spårs framförande både nämligen en hög grusbank dragits över

de intill nämnda lägenhet belägna, domänintendenten Oscar Tamms stärbliusdelägare

tillhöriga ägoområdena i Stora Wikstäppan, Wikstäppan och Wiksängen,

genom vilken bank utsikten över Igelstaviken från å Lundins lägenhet uppförda

villabyggnader blivit skymd samt gångvägen till stranden med därstädes befintliga

badhus och ångbåtsbrygga, som efter banans tillkomst måste tagas genom

en vägport under banan, blivit förlängd till flera gånger sin förutvarande längd.

Vid sammanträde med expropriationsnämnden den 6 juli 1917 konstaterade

nämnden å platsen, att utsikten över Saltsjön även från en trappa upp belägna

våningar i byggnaderna å lägenheten genom grusbanken i högst betydlig grad

försämrats, och att till följd av bankens framdragande en dittills använd, Södertälje

stad tillhörig väg, som förbi lägenhetens västra gräns lett till Saltsjön, avskurits

av banvallen, så att den förutvarande gångvägen från lägenheten till sjön

blivit många gånger längre än förut.

Till protokollet antecknades, att nämndens ledamöter ansågo lägenheten

Alstaberg, från vilken ägaren synbarligen hade den egentliga inkomsten genom

hyror från sommarlägenheter, i sådant avseende hava lidit stort avbräck.

Vid sammanträde med expropriationsnämnden den 20 påföljande juli överlämnades

av kommissionens ombud Svea hovrätts den 13 samma månad meddelade

utslag i mål mellan kommissionen, å ena, samt, bland andra, lägenketsägaren

Israel Lundin, å andra sidan, av innehåll, bland annat, att hovrätten, —

enär av Lundin framställda ersättningsanspråk icke grundades vare sig därå, att

Lundin tillhörig mark tagits i anspråk för järnvägsanläggningen eller därå, att

Lundin skulle lida intrång å nyttjande- eller servitutsrätt till mark, som sålunda

tagits i anspråk, och berörda ersättningsyrkanden följaktligen icke skulle prövas

i den ordning, som i förordningen angående jords eller lägenhets avstående

för allmänt behov vore stadgat, — undanröjt rådhusrättens i Södertälje den

5 mars 1917 avkunnade utslag, att hinder ej mötte för upptagande i framställd

ordning av Lundins ovanberörda ersättningsyrkande.

Detta hovrättens utslag hade vid expropriationsnämndens sammanträde den

20 juli 1917 ännu icke vunnit laga kraft, men har detta sedermera skett.

Uti nämndens vid sammanträde den 27 i samma månad meddelade beslut

anföres under D), att nämnden kommit till den uppfattningen, att lägenhetsägaren

Lundin tillhöriga lägenheten Alstaberg tillfogats avsevärd olägenhet genom

tillkomsten av den nya järnvägsbanken, och fann sig nämnden med anledning

därav böra på det sätt skilja mellan parterna, att byggnadkommissionen ålades

att å Kung! Maj ds och kronans vägnar utgiva ersättning med 10,000

kronor, under förutsättning dock, att laga kraftvunnet beslut i ovannämnda mål

mellan parterna komme att tillerkänna lägenhetsägaren Lundin rätt att få sin

ersättningstalan i expropriationsväg prövad.

På grund av Svea hovrätts ovan omtalade, sedermera laga kraftvunna utslag

av innehåll, att Lundins skadeståndsanspråk ej kunde expropriationsvis

upptagas till prövning, har ersättning av kommissionens medel ej lämnats

Lundin.

På grund av denna sakens utgång har gymnastikdirektören Ester Lundin

å sin faders vägnar i skrivelser av den 10 september och 3 december 1917 direkt

till statsrådet och chefen för civildepartementet framhållit de ömmande omständigheter,

som här förelåge såsom skäl för, att den av expropriationsnämnden

såsom skälig ansedda ersättningen av 10,000 kronor måtte till hennes fader ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 17.

Statskontoret.

betalas, och liar av fröken Lunclin därvid framhållits, att det efter järnvägsspårens

framdragande förbi lägenheten Alstaberg visat sig omöjligt att till någorlunda

rimliga priser uthyra våningar i lägenheten för sommargäster, så att hennes

fader på grund härav nödgats sälja egendomen till ett pris, som med omkring

20,000 kronor understege det värde, lägenheten enligt verkställd värdering före

järnvägsbankens tillkomst åsatts, samt att den vid försäljningen av lägenheten

uppkomna förlusten hårt drabbade hennes fader, vilken i övrigt icke ägde nämnvärda

medel och vilken vore över 70 år gammal och sålunda saknade utsikter

att genom arbete eller verksamhet av något slag kunna återförtjäna den sålunda uppkomna

förlusten.

Sedan numera markförvärven för kommissionens arbeten genom expropriation

och annorledes i huvudsak avslutats, har kommissionen av dylika ärenden

allenast att behandla det sålunda av Israel Lundin framställda ersättningskravet,

och får kommissionen i sådant avseende nu anföra följande.

Av vad i ärendet förekommit är tydligt, att onekligen skada av för Lundin

högst avsevärd omfattning tillfogats honom genom dubbelspårets framdragande,

ävensom att ingen laglig skyldighet förefinnes för kommissionen att utbetala ersättning

för den sålunda uppkomna, av expropriationsnämnden konstaterade och

till 10,000 kronor värderade skadan, men att ömmande omständigheter förefinnas

av natur att motivera en ersättning till Lundin. Förhållandena synas kommissionen

sålunda tala för, att av statsmedel lämnas skälig ersättning för skada, som

genom statens egna åtgöranden tillfogats en dess medborgare.

Vid sådant förhållande har kommissionen för sin del funnit skäligt, att den

ovannämnda, av expropriationsnämnden föreslagna ersättningen av 10,000 kronor

utbetalas till Israel Lundin.»

Vid skrivelsen äro fogade, bland annat, avskrifter av dels rådhusrättens

i Södertälje uti omförmälda mål förda protokoll, dels ock Svea

hovrätts i saken givna utslag den 13 juli 1917, vilka handlingar styrka

riktigheten av kommissionens här ovan lämnade uppgifter.

I infordrat utlåtande har statskontoret den 13 maj 1919 anfört,

att det ville synas statskontoret, som om vissa billighetsskäl talade för

bifall till förevarande framställning, men då någon laglig rätt för Lundin

till ersättning för den förlust, han såsom förutvarande ägare av

lägenheten Alstaberg kan anses hava lidit genom framdragandet av dubbelspåret

Rönninge—Ström, icke torde förefinnas, ville statskontoret

ifrågasätta, huruvida icke, i anseende till att de av riksdagen för ifrågavarande

dubbelspårsanläggning beviljade medel givetvis icke avsetts för

andra utgifter än sådana, som oundgängligen föranleddes av berörda

anläggning, riksdagens medgivande borde inhämtas för anvisande av

det föreslagna ersättningsbeloppet, 10,000 kronor, från nämnda medel.

Departe- Såsom av det anförda framgår, har lägenhetsägaren Lundin utan

mentschefen. eget förvållande tillskyndats ansenlig förlust till följd av dubbelspårets

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls Proposition Nr 17.

<>

framdragande. Genom att eu hög järnvägsbank förlagts strax utanför

gränsen av hans lägenhet har dels utsikten därifrån i högst betydlig

grad försämrats, dels ock en förutvarande väg förbi lägenheten till

Saltsjön avskurhs, så att en annan betydligt längre väg till sjön med

där befintliga badhus och ångbåtsbrygga måst användas. Då å lägenheten

uppförda villabyggnader varit använda för uthyrning, hava nämnda

omständigheter avsevärt inverkat på lägenhetens värde. Expropriationsnämnden

ansåg också enligt sitt protokoll lägenheten hava till följd

härav lidit stort avbräck och ålade kommissionen att till Lundin utgiva

ersättning för värdeminskningen med 10,000 kronor, under förutsättning

dock att Lundin tillerkändes rätt att få sin talan i expropriationsväg

prövad. Genom laga kraftvunnet utslag har emellertid Svea hovrätt

förklarat Lundins yrkande om ersättning icke skola prövas i den ordning,

som i förordningen angående jords eller lägenhets avstående för allmänt

behov vore stadgat, i följd varav nämndens beslut förfallit.

Vad sålunda förekommit synes mig ådagalägga, att staten billigtvis

icke kan underlåta att gottgöra Lundin för den skada, som genom

dess åtgöranden tillfogats honom. Vid prövning av dennes ersättningsanspråk

synes det ock böra beaktas, att Lundin är över 70 år gammal

och sålunda urståndsatt att genom arbete kunna återförtjäna förlusten

samt att han uppgives i övrigt icke äga nämnvärda medel. Det av

expropriationsnämnden fastställda beloppet, 10,000 kronor, lärer icke

giva anledning till erinran, men bör utbetalandet därav förbindas med

villkor, att vidare ersättningsanspråk icke förekomma. Särskilt anslag

är för nu ifrågavarande ändamål icke erforderligt, då utbetalningen är

avsedd att ske av till kommissionens förfogande ställda medel.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström

må såsom ersättning för skada, som

genom dubbelspårets framdragande förorsakats Israel

Lundin såsom förutvarande ägare av lägenheten Alstaberg,

av till kommissionens förfogande ställda medel

och under villkor att vidare ersättningsanspråk ej

framställas till Lundin utbetala ett belopp av 10,000

kronor.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 14 höft. (Nr 16—18.)

2551 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 17.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:89 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående bemyndigande för byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge-Ström att utbetala ersä s. 2 i texten
  2. SU 1920:31 Utlåtande i anledning av Iiungl. Maj:ts ''proposition angående bemyndigande för byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström att utbetala ersättning för s. 5 i texten