Angående bemyndigande för byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström att utbetala ersättning för viss skada
6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1920:17, Angående bemyndigande för byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström att utbetala ersättning för viss skada
Dokumentets text
Kung!. Maj.is Proposition Nr 17.
5
Nr 17.
Kungl. Maj;ts proposition till riksdagen angående bemyndigande
för byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström
att utbetala ersättning för viss skada; given
Stockholms slott den 31 december 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström må
såsom ersättning för skada, som genom dubbelspårets framdragande
förorsakats Israel Lundin såsom förutvarande ägare av lägenheten Alstaberg,
av till kommissionens förfogande ställda medel och under villkor
att vidare ersättningsanspråk ej framställas till Lundin utbetala ett belopp
av 10,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
F. Holmquist.
6
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 17.
Kommis
sionen.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
december 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Departementschefen, statsrådet Holmquist anförde:
I skrivelse den 4 april 1919 har byggnadskommissionen för dubbelspåret
Rönninge—Ström hemställt om bemyndigande att av till kommissionens
förfogande ställda medel till Israel Lundin utbetala 10,000
kronor såsom ersättning för skada, som genom framdragandet av dubbelspåret
Rönninge — Ström förorsakats Lundin såsom förutvarande ägare
av lägenheten Alstaberg.
Till stöd för sin hemställan anför kommissionen:
»Vid under år 1917 verkställd expropriationsförrättning för dubbelspåret
Rönninge—Ström har gymnastikdirektören, fröken Ester Lundin för sin fader
Israel Lundin såsom ägare till lägenheten Alstaberg vid Igelsta yrkat utbekommande
av ersättning för skada å nämnda lägenhet, som åstadkommits genom
utförande av kommissionens dubbelspårsarbeten.
7
Kunyl. Muj. ts Proposition Nr 17.
För nämnda spårs framförande både nämligen en hög grusbank dragits över
de intill nämnda lägenhet belägna, domänintendenten Oscar Tamms stärbliusdelägare
tillhöriga ägoområdena i Stora Wikstäppan, Wikstäppan och Wiksängen,
genom vilken bank utsikten över Igelstaviken från å Lundins lägenhet uppförda
villabyggnader blivit skymd samt gångvägen till stranden med därstädes befintliga
badhus och ångbåtsbrygga, som efter banans tillkomst måste tagas genom
en vägport under banan, blivit förlängd till flera gånger sin förutvarande längd.
Vid sammanträde med expropriationsnämnden den 6 juli 1917 konstaterade
nämnden å platsen, att utsikten över Saltsjön även från en trappa upp belägna
våningar i byggnaderna å lägenheten genom grusbanken i högst betydlig grad
försämrats, och att till följd av bankens framdragande en dittills använd, Södertälje
stad tillhörig väg, som förbi lägenhetens västra gräns lett till Saltsjön, avskurits
av banvallen, så att den förutvarande gångvägen från lägenheten till sjön
blivit många gånger längre än förut.
Till protokollet antecknades, att nämndens ledamöter ansågo lägenheten
Alstaberg, från vilken ägaren synbarligen hade den egentliga inkomsten genom
hyror från sommarlägenheter, i sådant avseende hava lidit stort avbräck.
Vid sammanträde med expropriationsnämnden den 20 påföljande juli överlämnades
av kommissionens ombud Svea hovrätts den 13 samma månad meddelade
utslag i mål mellan kommissionen, å ena, samt, bland andra, lägenketsägaren
Israel Lundin, å andra sidan, av innehåll, bland annat, att hovrätten, —
enär av Lundin framställda ersättningsanspråk icke grundades vare sig därå, att
Lundin tillhörig mark tagits i anspråk för järnvägsanläggningen eller därå, att
Lundin skulle lida intrång å nyttjande- eller servitutsrätt till mark, som sålunda
tagits i anspråk, och berörda ersättningsyrkanden följaktligen icke skulle prövas
i den ordning, som i förordningen angående jords eller lägenhets avstående
för allmänt behov vore stadgat, — undanröjt rådhusrättens i Södertälje den
5 mars 1917 avkunnade utslag, att hinder ej mötte för upptagande i framställd
ordning av Lundins ovanberörda ersättningsyrkande.
Detta hovrättens utslag hade vid expropriationsnämndens sammanträde den
20 juli 1917 ännu icke vunnit laga kraft, men har detta sedermera skett.
Uti nämndens vid sammanträde den 27 i samma månad meddelade beslut
anföres under D), att nämnden kommit till den uppfattningen, att lägenhetsägaren
Lundin tillhöriga lägenheten Alstaberg tillfogats avsevärd olägenhet genom
tillkomsten av den nya järnvägsbanken, och fann sig nämnden med anledning
därav böra på det sätt skilja mellan parterna, att byggnadkommissionen ålades
att å Kung! Maj ds och kronans vägnar utgiva ersättning med 10,000
kronor, under förutsättning dock, att laga kraftvunnet beslut i ovannämnda mål
mellan parterna komme att tillerkänna lägenhetsägaren Lundin rätt att få sin
ersättningstalan i expropriationsväg prövad.
På grund av Svea hovrätts ovan omtalade, sedermera laga kraftvunna utslag
av innehåll, att Lundins skadeståndsanspråk ej kunde expropriationsvis
upptagas till prövning, har ersättning av kommissionens medel ej lämnats
Lundin.
På grund av denna sakens utgång har gymnastikdirektören Ester Lundin
å sin faders vägnar i skrivelser av den 10 september och 3 december 1917 direkt
till statsrådet och chefen för civildepartementet framhållit de ömmande omständigheter,
som här förelåge såsom skäl för, att den av expropriationsnämnden
såsom skälig ansedda ersättningen av 10,000 kronor måtte till hennes fader ut
-
8
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 17.
Statskontoret.
betalas, och liar av fröken Lunclin därvid framhållits, att det efter järnvägsspårens
framdragande förbi lägenheten Alstaberg visat sig omöjligt att till någorlunda
rimliga priser uthyra våningar i lägenheten för sommargäster, så att hennes
fader på grund härav nödgats sälja egendomen till ett pris, som med omkring
20,000 kronor understege det värde, lägenheten enligt verkställd värdering före
järnvägsbankens tillkomst åsatts, samt att den vid försäljningen av lägenheten
uppkomna förlusten hårt drabbade hennes fader, vilken i övrigt icke ägde nämnvärda
medel och vilken vore över 70 år gammal och sålunda saknade utsikter
att genom arbete eller verksamhet av något slag kunna återförtjäna den sålunda uppkomna
förlusten.
Sedan numera markförvärven för kommissionens arbeten genom expropriation
och annorledes i huvudsak avslutats, har kommissionen av dylika ärenden
allenast att behandla det sålunda av Israel Lundin framställda ersättningskravet,
och får kommissionen i sådant avseende nu anföra följande.
Av vad i ärendet förekommit är tydligt, att onekligen skada av för Lundin
högst avsevärd omfattning tillfogats honom genom dubbelspårets framdragande,
ävensom att ingen laglig skyldighet förefinnes för kommissionen att utbetala ersättning
för den sålunda uppkomna, av expropriationsnämnden konstaterade och
till 10,000 kronor värderade skadan, men att ömmande omständigheter förefinnas
av natur att motivera en ersättning till Lundin. Förhållandena synas kommissionen
sålunda tala för, att av statsmedel lämnas skälig ersättning för skada, som
genom statens egna åtgöranden tillfogats en dess medborgare.
Vid sådant förhållande har kommissionen för sin del funnit skäligt, att den
ovannämnda, av expropriationsnämnden föreslagna ersättningen av 10,000 kronor
utbetalas till Israel Lundin.»
Vid skrivelsen äro fogade, bland annat, avskrifter av dels rådhusrättens
i Södertälje uti omförmälda mål förda protokoll, dels ock Svea
hovrätts i saken givna utslag den 13 juli 1917, vilka handlingar styrka
riktigheten av kommissionens här ovan lämnade uppgifter.
I infordrat utlåtande har statskontoret den 13 maj 1919 anfört,
att det ville synas statskontoret, som om vissa billighetsskäl talade för
bifall till förevarande framställning, men då någon laglig rätt för Lundin
till ersättning för den förlust, han såsom förutvarande ägare av
lägenheten Alstaberg kan anses hava lidit genom framdragandet av dubbelspåret
Rönninge—Ström, icke torde förefinnas, ville statskontoret
ifrågasätta, huruvida icke, i anseende till att de av riksdagen för ifrågavarande
dubbelspårsanläggning beviljade medel givetvis icke avsetts för
andra utgifter än sådana, som oundgängligen föranleddes av berörda
anläggning, riksdagens medgivande borde inhämtas för anvisande av
det föreslagna ersättningsbeloppet, 10,000 kronor, från nämnda medel.
Departe- Såsom av det anförda framgår, har lägenhetsägaren Lundin utan
mentschefen. eget förvållande tillskyndats ansenlig förlust till följd av dubbelspårets
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ls Proposition Nr 17.
<>
framdragande. Genom att eu hög järnvägsbank förlagts strax utanför
gränsen av hans lägenhet har dels utsikten därifrån i högst betydlig
grad försämrats, dels ock en förutvarande väg förbi lägenheten till
Saltsjön avskurhs, så att en annan betydligt längre väg till sjön med
där befintliga badhus och ångbåtsbrygga måst användas. Då å lägenheten
uppförda villabyggnader varit använda för uthyrning, hava nämnda
omständigheter avsevärt inverkat på lägenhetens värde. Expropriationsnämnden
ansåg också enligt sitt protokoll lägenheten hava till följd
härav lidit stort avbräck och ålade kommissionen att till Lundin utgiva
ersättning för värdeminskningen med 10,000 kronor, under förutsättning
dock att Lundin tillerkändes rätt att få sin talan i expropriationsväg
prövad. Genom laga kraftvunnet utslag har emellertid Svea hovrätt
förklarat Lundins yrkande om ersättning icke skola prövas i den ordning,
som i förordningen angående jords eller lägenhets avstående för allmänt
behov vore stadgat, i följd varav nämndens beslut förfallit.
Vad sålunda förekommit synes mig ådagalägga, att staten billigtvis
icke kan underlåta att gottgöra Lundin för den skada, som genom
dess åtgöranden tillfogats honom. Vid prövning av dennes ersättningsanspråk
synes det ock böra beaktas, att Lundin är över 70 år gammal
och sålunda urståndsatt att genom arbete kunna återförtjäna förlusten
samt att han uppgives i övrigt icke äga nämnvärda medel. Det av
expropriationsnämnden fastställda beloppet, 10,000 kronor, lärer icke
giva anledning till erinran, men bör utbetalandet därav förbindas med
villkor, att vidare ersättningsanspråk icke förekomma. Särskilt anslag
är för nu ifrågavarande ändamål icke erforderligt, då utbetalningen är
avsedd att ske av till kommissionens förfogande ställda medel.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström
må såsom ersättning för skada, som
genom dubbelspårets framdragande förorsakats Israel
Lundin såsom förutvarande ägare av lägenheten Alstaberg,
av till kommissionens förfogande ställda medel
och under villkor att vidare ersättningsanspråk ej
framställas till Lundin utbetala ett belopp av 10,000
kronor.
Bihang Ull riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 14 höft. (Nr 16—18.)
2551 19 2
10
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 17.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Cour. Falkenberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1920:89 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående bemyndigande för byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge-Ström att utbetala ersä s. 2 i texten
- SU 1920:31 Utlåtande i anledning av Iiungl. Maj:ts ''proposition angående bemyndigande för byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström att utbetala ersättning för s. 5 i texten